Vilka svårigheter upplever professionella tolkar i asylintervjuer – och vilka är deras strategier... more Vilka svårigheter upplever professionella tolkar i asylintervjuer – och vilka är deras strategier för att göra ett så bra arbete som möjligt? I denna artikel delar sex erfarna rättstolkar med sig av sina erfarenheter. Artikeln bygger på en intervjustudie.
Många har saker att säga om Trafikverket, men vad säger trafikverkarna själva? I denna rapport ko... more Många har saker att säga om Trafikverket, men vad säger trafikverkarna själva? I denna rapport kommer myndighetens chefer och medarbetare till tals. De berättar om stolthet, kompetens och engagemang, men också om en brist på helhetssyn och om upplevelsen av att det inte är tillräckligt högt i tak i organisationen. De resonerar om den balansgång som följer av att vara en myndighet och att samtidigt likna ett företag, och om dragkampen mellan det ”det hårda” och ”det mjuka”. Genom en väv av röster, sammanställda och tolkade med hjälp av narratologi och teori om organisationskultur, skapas en övergripande berättelse om Trafikverket i ett tidigt skede i den unga myndighetens historia.Trafikverket, en modern myndighe
PISA-chock, PISA-kris, Pisa-effekt. En typ av ord som blivit så etablerade i medierna att vi knap... more PISA-chock, PISA-kris, Pisa-effekt. En typ av ord som blivit så etablerade i medierna att vi knappt höjer på ögonbrynen längre. Möjligen är detta anledning nog att skärskåda dem? Den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD, som står bakom den internationella elevstudien PISA, är beroende av medierna för att nå ut med sitt budskap. Samtidigt är medierna beroende av PISA som nyhetskälla. Och på en mer grundläggande nivå är både OECD och medierna beroende av språket. I denna rapport undersöks mediekonstruktioner av PISA i artiklar publicerade under ett års tid i två svenska och två finländska tidningar. De vägledande frågorna är: På vilka sätt framställs och används PISA – och hur görs det rent språkligt
I denna rapport undersöks en specifik aspekt av myndigheters visuella kommunikation, närmare best... more I denna rapport undersöks en specifik aspekt av myndigheters visuella kommunikation, närmare bestämt en viss typ av foton. Det rör sig om estetiskt tilltalande genrebilder av människor som befinner sig i ospecifika miljöer eller i miljöer som inte direkt har med myndighetens kärnverksamhet att göra. Jag argumenterar i rapporten för att dessa foton framför allt fyller en emotiv funktion och signalerar specifika värden som myndigheten uppenbarligen vill förknippas med. Syftet med rapporten är både att dekonstruera denna visuella praktik och att diskutera vad det innebär att avbildade människor används som bärare av specifika värden i strategisk myndighetskommunikation: Vad betyder det för bilden av myndigheten, hur positioneras medborgarna som kommunikationen riktas till och vilka relationer konstrueras mellan myndighet och medborgare
The subject of this thesis is the communicative practice of strategic storytelling. The aim of th... more The subject of this thesis is the communicative practice of strategic storytelling. The aim of the study is to analyse how storytelling is used and handled by organizations to reach comprehensive organizational goals. Within the all-embracing cultural context of modern Western society, here discussed through the concept of the new economy, strategic storytelling is explored in four areas: organizational discourses of strategic storytelling, narrativity as a resource to create and express values connected to the organization, storytelling as a practice of recontextualization and storytelling as an interactive tool. The data consists mainly of strategic stories but also of interviews, observations and documents collected from four Swedish organizations: two companies, a municipality and a congregation of the Church of Sweden. Applying a narratological, social semiotic and dialogical perspective the study investigates how narrativity is used by organizations as a resource to create ide...
Journal of International Migration and Integration
In this paper, we conduct a critical discourse analytical study of asylum interviews in order to ... more In this paper, we conduct a critical discourse analytical study of asylum interviews in order to contribute to knowledge and awareness of (a) how asymmetrical power relations are discursively (re)produced as well as manoeuvred and negotiated during the interaction and (b) what this means in terms of positioning of the participants. Focusing on a number of metacommunicative sequences characterised by a notably high degree of interpersonal complexity, we examine how participants are positioned and how positioning is discursively realised. We draw on eight observed and recorded asylum interviews conducted in Sweden 2018–2021. Metacommunicative positioning is analysed mainly with a focus on speech functions and modality. We show that metacommunication is used by all participants largely as a means of constructing an asylum narrative within the framework of an institutional discourse. The participants can position each other in (dis)advantageous ways in their attempts to deny, or sometim...
The aim of this study is to demonstrate how the presence of an emerging written record may affect... more The aim of this study is to demonstrate how the presence of an emerging written record may affect the content of an asylum narrative, based on which a decision concerning the asylum claimant’s right to receive protection eventually is taken. The lion’s share of studies on interpreter-mediated asylum interviews to date focus on risks involved with assigning non-professionals to perform the interpreting. This study draws specifically on a 3.5 min-long sequence taken from an asylum interview involving a professional interpreter, working between Russian and Swedish, and the corresponding paragraph of the Swedish-language written minutes, produced in parallel by the caseworker at a Migration Agency office. The study demonstrates something that hasn’t been highlighted much in the literature on asylum interviews, namely the mutual impact of the interpreter-mediated communicative format—the specific turn taking order and the restricted linguistic transparency—and the parallel record keeping...
Asylintervjun är förmodligen den mest kritiska delen inom asylprocessen, och de allra flesta inte... more Asylintervjun är förmodligen den mest kritiska delen inom asylprocessen, och de allra flesta intervjuer sker med hjälp av tolk. När tolkningen inte fungerar är det djupt problematiskt. Det drabbas inte minst den asylsökande och är ett hot mot rättssäkerheten i asylprocessen. Kunskapsöversikten avser att ge en bild av den forskning som finns om tolkfunktionen i asylprocessen, med särskilt fokus på de intervju- och förhandlingssituationer som förekommer när myndigheter handlägger och beslutar i frågor om asyl, alltså mötet mellan migrationsmyndigheter och asylsökande. Översikten bygger på forskning om tolkning i institutionella miljöer i allmänhet och forskning om tolkning i asylprocessen i synnerhet. Den mynnar ut i ett antal övergripande slutsatser och rekommendationer, varav den viktigaste är att det finns ett akut behov av att stärka och professionalisera tolkfunktionen i asylprocessen
Vad är det som gör att medierna älskar att rapportera om Pisa? Och vad får det för konsekvenser? ... more Vad är det som gör att medierna älskar att rapportera om Pisa? Och vad får det för konsekvenser? [ingress
This article examines what qualifies as news when public agencies in Sweden claim to engage in me... more This article examines what qualifies as news when public agencies in Sweden claim to engage in media work. We unwrap and explore what happens when ideas about “newsworthiness” enter the practice of public sector communication. What becomes news, and how? What kinds of content are favored, how are stories told, and what voices are heard? The ideas of newsworthiness in a public sector context are here conceptualized as a logic of appropriateness that governs civil servants’ media work. We base our analysis on a three-year case study of a Swedish county council’s digital news channel, VGRfokus. The analysis focuses on how ideas of newsworthiness are constructed and mirrored in and through the content of VGRfokus, as well as how they are reflected and acted upon by communications professionals working at the news channel. We suggest that ideas of newsworthiness may function as a governing principle and tone down or even hide conflicts and tensions between key values of bureaucracy and m...
Foretagsgrundaren som valgorare, affarsman eller entreprenor : Betydelsen av hjaltens projekt for... more Foretagsgrundaren som valgorare, affarsman eller entreprenor : Betydelsen av hjaltens projekt for foretagets identitetsbygge i varumarkesberattelser
"Hur ska det markas att vi har bytt varderingar?" : En kritisk analys av ett nyckelord ... more "Hur ska det markas att vi har bytt varderingar?" : En kritisk analys av ett nyckelord i managementsamhallet
Artiklen "Inte klart vad som ar latt" ingar tillsammans med ytterligare tre texter i et... more Artiklen "Inte klart vad som ar latt" ingar tillsammans med ytterligare tre texter i ett reportage som syftar till att reda ut begreppen kring klarsprak och lattlast. Ingressen lyder: "Hur ska man skriva for personer med lassvarigheter? Det finns manga rad. Men ingen vet egentligen, for det saknas forskning pa omradet."
Vilka hinder, mojligheter och forbattringspotentialer finns nar det galler tolkning i asylprocess... more Vilka hinder, mojligheter och forbattringspotentialer finns nar det galler tolkning i asylprocessen? I denna artikel delar berorda personer med sig av sina erfarenheter. Framfor allt kommer asylsok ...
This paper focuses on how media representations of the OECD’s Program for the International Stude... more This paper focuses on how media representations of the OECD’s Program for the International Student Assessment (Pisa) are realised linguistically, at the intersection of the audit society and theme ...
”I begynnelsen slutade ryggsackarna alltid som paronformade pasar vid rumpan” : Erbjudanden om ge... more ”I begynnelsen slutade ryggsackarna alltid som paronformade pasar vid rumpan” : Erbjudanden om gemenskap och identitet i foretags skapelseberattelser
Vilka svårigheter upplever professionella tolkar i asylintervjuer – och vilka är deras strategier... more Vilka svårigheter upplever professionella tolkar i asylintervjuer – och vilka är deras strategier för att göra ett så bra arbete som möjligt? I denna artikel delar sex erfarna rättstolkar med sig av sina erfarenheter. Artikeln bygger på en intervjustudie.
Många har saker att säga om Trafikverket, men vad säger trafikverkarna själva? I denna rapport ko... more Många har saker att säga om Trafikverket, men vad säger trafikverkarna själva? I denna rapport kommer myndighetens chefer och medarbetare till tals. De berättar om stolthet, kompetens och engagemang, men också om en brist på helhetssyn och om upplevelsen av att det inte är tillräckligt högt i tak i organisationen. De resonerar om den balansgång som följer av att vara en myndighet och att samtidigt likna ett företag, och om dragkampen mellan det ”det hårda” och ”det mjuka”. Genom en väv av röster, sammanställda och tolkade med hjälp av narratologi och teori om organisationskultur, skapas en övergripande berättelse om Trafikverket i ett tidigt skede i den unga myndighetens historia.Trafikverket, en modern myndighe
PISA-chock, PISA-kris, Pisa-effekt. En typ av ord som blivit så etablerade i medierna att vi knap... more PISA-chock, PISA-kris, Pisa-effekt. En typ av ord som blivit så etablerade i medierna att vi knappt höjer på ögonbrynen längre. Möjligen är detta anledning nog att skärskåda dem? Den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD, som står bakom den internationella elevstudien PISA, är beroende av medierna för att nå ut med sitt budskap. Samtidigt är medierna beroende av PISA som nyhetskälla. Och på en mer grundläggande nivå är både OECD och medierna beroende av språket. I denna rapport undersöks mediekonstruktioner av PISA i artiklar publicerade under ett års tid i två svenska och två finländska tidningar. De vägledande frågorna är: På vilka sätt framställs och används PISA – och hur görs det rent språkligt
I denna rapport undersöks en specifik aspekt av myndigheters visuella kommunikation, närmare best... more I denna rapport undersöks en specifik aspekt av myndigheters visuella kommunikation, närmare bestämt en viss typ av foton. Det rör sig om estetiskt tilltalande genrebilder av människor som befinner sig i ospecifika miljöer eller i miljöer som inte direkt har med myndighetens kärnverksamhet att göra. Jag argumenterar i rapporten för att dessa foton framför allt fyller en emotiv funktion och signalerar specifika värden som myndigheten uppenbarligen vill förknippas med. Syftet med rapporten är både att dekonstruera denna visuella praktik och att diskutera vad det innebär att avbildade människor används som bärare av specifika värden i strategisk myndighetskommunikation: Vad betyder det för bilden av myndigheten, hur positioneras medborgarna som kommunikationen riktas till och vilka relationer konstrueras mellan myndighet och medborgare
The subject of this thesis is the communicative practice of strategic storytelling. The aim of th... more The subject of this thesis is the communicative practice of strategic storytelling. The aim of the study is to analyse how storytelling is used and handled by organizations to reach comprehensive organizational goals. Within the all-embracing cultural context of modern Western society, here discussed through the concept of the new economy, strategic storytelling is explored in four areas: organizational discourses of strategic storytelling, narrativity as a resource to create and express values connected to the organization, storytelling as a practice of recontextualization and storytelling as an interactive tool. The data consists mainly of strategic stories but also of interviews, observations and documents collected from four Swedish organizations: two companies, a municipality and a congregation of the Church of Sweden. Applying a narratological, social semiotic and dialogical perspective the study investigates how narrativity is used by organizations as a resource to create ide...
Journal of International Migration and Integration
In this paper, we conduct a critical discourse analytical study of asylum interviews in order to ... more In this paper, we conduct a critical discourse analytical study of asylum interviews in order to contribute to knowledge and awareness of (a) how asymmetrical power relations are discursively (re)produced as well as manoeuvred and negotiated during the interaction and (b) what this means in terms of positioning of the participants. Focusing on a number of metacommunicative sequences characterised by a notably high degree of interpersonal complexity, we examine how participants are positioned and how positioning is discursively realised. We draw on eight observed and recorded asylum interviews conducted in Sweden 2018–2021. Metacommunicative positioning is analysed mainly with a focus on speech functions and modality. We show that metacommunication is used by all participants largely as a means of constructing an asylum narrative within the framework of an institutional discourse. The participants can position each other in (dis)advantageous ways in their attempts to deny, or sometim...
The aim of this study is to demonstrate how the presence of an emerging written record may affect... more The aim of this study is to demonstrate how the presence of an emerging written record may affect the content of an asylum narrative, based on which a decision concerning the asylum claimant’s right to receive protection eventually is taken. The lion’s share of studies on interpreter-mediated asylum interviews to date focus on risks involved with assigning non-professionals to perform the interpreting. This study draws specifically on a 3.5 min-long sequence taken from an asylum interview involving a professional interpreter, working between Russian and Swedish, and the corresponding paragraph of the Swedish-language written minutes, produced in parallel by the caseworker at a Migration Agency office. The study demonstrates something that hasn’t been highlighted much in the literature on asylum interviews, namely the mutual impact of the interpreter-mediated communicative format—the specific turn taking order and the restricted linguistic transparency—and the parallel record keeping...
Asylintervjun är förmodligen den mest kritiska delen inom asylprocessen, och de allra flesta inte... more Asylintervjun är förmodligen den mest kritiska delen inom asylprocessen, och de allra flesta intervjuer sker med hjälp av tolk. När tolkningen inte fungerar är det djupt problematiskt. Det drabbas inte minst den asylsökande och är ett hot mot rättssäkerheten i asylprocessen. Kunskapsöversikten avser att ge en bild av den forskning som finns om tolkfunktionen i asylprocessen, med särskilt fokus på de intervju- och förhandlingssituationer som förekommer när myndigheter handlägger och beslutar i frågor om asyl, alltså mötet mellan migrationsmyndigheter och asylsökande. Översikten bygger på forskning om tolkning i institutionella miljöer i allmänhet och forskning om tolkning i asylprocessen i synnerhet. Den mynnar ut i ett antal övergripande slutsatser och rekommendationer, varav den viktigaste är att det finns ett akut behov av att stärka och professionalisera tolkfunktionen i asylprocessen
Vad är det som gör att medierna älskar att rapportera om Pisa? Och vad får det för konsekvenser? ... more Vad är det som gör att medierna älskar att rapportera om Pisa? Och vad får det för konsekvenser? [ingress
This article examines what qualifies as news when public agencies in Sweden claim to engage in me... more This article examines what qualifies as news when public agencies in Sweden claim to engage in media work. We unwrap and explore what happens when ideas about “newsworthiness” enter the practice of public sector communication. What becomes news, and how? What kinds of content are favored, how are stories told, and what voices are heard? The ideas of newsworthiness in a public sector context are here conceptualized as a logic of appropriateness that governs civil servants’ media work. We base our analysis on a three-year case study of a Swedish county council’s digital news channel, VGRfokus. The analysis focuses on how ideas of newsworthiness are constructed and mirrored in and through the content of VGRfokus, as well as how they are reflected and acted upon by communications professionals working at the news channel. We suggest that ideas of newsworthiness may function as a governing principle and tone down or even hide conflicts and tensions between key values of bureaucracy and m...
Foretagsgrundaren som valgorare, affarsman eller entreprenor : Betydelsen av hjaltens projekt for... more Foretagsgrundaren som valgorare, affarsman eller entreprenor : Betydelsen av hjaltens projekt for foretagets identitetsbygge i varumarkesberattelser
"Hur ska det markas att vi har bytt varderingar?" : En kritisk analys av ett nyckelord ... more "Hur ska det markas att vi har bytt varderingar?" : En kritisk analys av ett nyckelord i managementsamhallet
Artiklen "Inte klart vad som ar latt" ingar tillsammans med ytterligare tre texter i et... more Artiklen "Inte klart vad som ar latt" ingar tillsammans med ytterligare tre texter i ett reportage som syftar till att reda ut begreppen kring klarsprak och lattlast. Ingressen lyder: "Hur ska man skriva for personer med lassvarigheter? Det finns manga rad. Men ingen vet egentligen, for det saknas forskning pa omradet."
Vilka hinder, mojligheter och forbattringspotentialer finns nar det galler tolkning i asylprocess... more Vilka hinder, mojligheter och forbattringspotentialer finns nar det galler tolkning i asylprocessen? I denna artikel delar berorda personer med sig av sina erfarenheter. Framfor allt kommer asylsok ...
This paper focuses on how media representations of the OECD’s Program for the International Stude... more This paper focuses on how media representations of the OECD’s Program for the International Student Assessment (Pisa) are realised linguistically, at the intersection of the audit society and theme ...
”I begynnelsen slutade ryggsackarna alltid som paronformade pasar vid rumpan” : Erbjudanden om ge... more ”I begynnelsen slutade ryggsackarna alltid som paronformade pasar vid rumpan” : Erbjudanden om gemenskap och identitet i foretags skapelseberattelser
Uploads
Papers by Hanna Sofia Rehnberg