My primary interests are: – Neo-Latin. (I'm a member of the Neo-Latin Network of the Uppsala University.) – New Testament Greek. – The early Christian Church. – The Swedish antiquarian and mystic Johannes Bureus (1568–1652) and his esoteric beliefs. – Source criticism in historical and genealogical research – The concept of a good pedigree and the introduction of the patrilinear family model among the Swedish nobility. – The history of Sweden proper, especially during the Vasa era (1521–1654). Phone: +46 70 5801 888 Address: Sollentuna, Sweden
Artikelmanus. En genomgång av den heterogena redovisningen av skattskyldiga i 1500-talets tiondel... more Artikelmanus. En genomgång av den heterogena redovisningen av skattskyldiga i 1500-talets tiondelängder för Hälsingland, jämförda med andra längder, främst för kustsocknen Norrala. Tiondelängden fungerade som kontrollinstrument för kronotiondesäden, komålssmöret och mantalsskatten, vilket ökar dess värde som källa. Längden har utgått från det eller de självständiga hushåll/gårdsbruk som funnits på varje skattlagt hemman. Ingen dold hemmansklyvning av betydelse märks. Uppställningen har gjorts oberoende av jordeboken. Kvinnor kunde skrivas för hemman även medan maken levde. Ett utkast till tiondelängden fram till 1612 skedde sannolikt i samband med skörden, men själva slutversionen daterades följande år, då tiondet överlämnades till kyrkohärbärget; personuppgifterna är alltså ett år äldre än vad dateringen anger.
Artikeln går igenom händelseförloppet i den andra trolldomsrannsakning i Norrala pastorat i Hälsi... more Artikeln går igenom händelseförloppet i den andra trolldomsrannsakning i Norrala pastorat i Hälsingland som hölls i september 1673. Den beskriver alla deltagare, såväl anklagare som anklagade, deras relationer och anklagelsernas natur. Den som drev händelseförloppet var den enkelriktade underlagmannen Erik Nerbelius, vars bror, prosten i Alfta Petrus Nerbelius, hade initierat de rannsakningar som ledde till stor oro och avrättningar.
In 1611, the Swedish antiquarian and mystic Johannes Thomae Agrivillensis Bureus (1568–1652) (Joh... more In 1611, the Swedish antiquarian and mystic Johannes Thomae Agrivillensis Bureus (1568–1652) (Johan Bure) put up a huge memorial plaque in stone, in memory of his ancesters and family. The plaque is now in the Uppsala Cathedral, Sweden. Although several tried already in the 18th and 19th centuries to interpret the cryptic, heavily abbreviated text, all in Latin, with its many esoteric references, the text and symbolism on the plaque have been considered an unsolvable enigma. After having gone through basically all of Johannes Bureus' manuscripts, I believe I'm able to straighten out all question marks. Here I present my translation with extensive comments. This article was first published 2014 in my »Johan Bures släktbok«.
Johan Bures släktbok (Solna 2014, ISBN 9789163758805), 2014
The Swedish antiquarian and mystic Johannes Thomae Agrivillensis Bureus (Johan Bure) created a Go... more The Swedish antiquarian and mystic Johannes Thomae Agrivillensis Bureus (Johan Bure) created a Gothic variant of the Christian Cabbalah, based on the Norse runes. This project of his went on for many years. Another life-long project focused on exploring his maternal grandmother's family, the Bure family (»Bureätten«) from the northern provinces. He created a unique tapestry in which these two themes were interwoven: It was his ancestors who were among the first Hyperboreans to settle down in Sweden, founded the ancient city of Uppsala even and led Gothic armies around Europe. Through the ages, these family members kept the arcane secrets about God in the runes, secrets that Johan Bure now was proclaiming to the world in esoteric, half un-intelligible works such as the Adulruna Rediviva. This paper, which was originally published in my »Johan Bures släktbok« (2014), discusses these ideas of his and their surprising consequences.
A commented translation into Swedish of two Latin dissertations written by Daniel Ferdinand Mallé... more A commented translation into Swedish of two Latin dissertations written by Daniel Ferdinand Mallén at the Åbo Academy in 1792 and describing two parishes, Lemland and Lumparland on Finnish Åland.
Artikeln ger en kort introduktion till en av de få, renodlat genealogiska dissertationer som höll... more Artikeln ger en kort introduktion till en av de få, renodlat genealogiska dissertationer som hölls på 1700-talet. Det handlar om två mytiska hjältars uppdiktade dåd men som ändå fick stort genomslag i litteraturen, i synnerhet på 1700-talet. Rätt mycket i dissertationen verkar vara hämtat från ett otryckt manuskript av A. O. Rhyzelius' hand från ca 1740. Också Casströms dissertation kom att flitigt efterfrågas, och den totalt historiskt omöjliga släktkedja bak till vikingatiden kom att införlivas i Gabriel Anreps ättartavlor över den svenska adeln och har nu evigt liv på nätet.
A previous, abbreviated version of this paper was published in the academic journal Svensk Genealogisk Tidskrift 2011
A rhapsodic overview of the factors contributing to the importance of a good descent and how gene... more A rhapsodic overview of the factors contributing to the importance of a good descent and how genealogies – authentic ones and fake ones – were used as weapons in the fight for social status.
Släkt och Hävd 1992:3–4. Utg. Genealogiska Föreningen, Stockholm., 1992
Artikeln redogör för fyra skattebondesläkter i Norrala socken i Hälsingland från 1540-talet fram ... more Artikeln redogör för fyra skattebondesläkter i Norrala socken i Hälsingland från 1540-talet fram till 1600-talets början. De fyra familjerna, som via namngivning och jordinnehav tycks ha haft koppling till fogden, lagmannen och överste tygmästaren Anders Sigfridsson (Rålamb) (1527–1581), vilken som nybliven frälseman först skriver sig till Lillnärby i Norrala. Familjerna visar sig tillhöra en enda omfattande ofrälse släktkrets kring Anders Sigfridsson (Rålamb). Två av skattebönderna är ägare till hemman som tillhör de största i landskapet. Det tidiga kopplingarna till den lokala civilförvaltningen i Hälsingland, belagd tidigast 1546, är påfallande. Detta släktnätverk förklarar troligen varför enskilda skattebönder inom denna grupp vilka enligt skattelängderna besitter hemman av moderat storlek tilldelas uppdrag som herredagsman, underlagman eller skeppshövitsman eller blir länsmän och nämdemän.
Detta är ett av mina tidigare arbeten, även om det var resultatet av flera års forskningar i landskapshandlingar och domböcker. Strukturen är inte optimal, men översikten på s. 131 och den avslutande sammanfattningen ger en viss stadga åt artikeln.
Latin för släkthistoriker. Ord, fraser och begrepp – från Vasatid till 1800-tal [= Latin for Family Historians. Terms, phrases and concepts – from the Vasa era to the 19th century] ISBN 978-91-87676-78-9., Aug 23, 2013
This is a Latin-Swedish dictionary designed for historians and genealogists, the second, improved... more This is a Latin-Swedish dictionary designed for historians and genealogists, the second, improved and augmented edition (2014). The extensive introductory chapter includes a brief presentation of the peculiarities of Latin for readers with no previous knowledge of the language. It describes at length how personal names and geographical epithets were latinized.
The dictionary section contains 6,500 a) Latin terms and phrases usually found in Swedish ecclesiastical and judicial records from the period 1520–1850; b) Latin names of ecclesiastical holidays frequently found in church records, and b) Neo-Latin names of professions and crafts.
Certain terms – such as cognatio spiritualis and computatio canonica/civilis – are presented with rather extensive background information and explanations.
The book is reviewed by professor emerita Monica Hedlund in Kyrkohistorisk årskrift 2014.
Jag fick som tjugoåring, 1983, uppdraget av föreningen Folkets Hus Framtiden i Söderhamn att förf... more Jag fick som tjugoåring, 1983, uppdraget av föreningen Folkets Hus Framtiden i Söderhamn att författa en liten historik över föreningen från dess grundande 1909 och framåt. Materialet baserades på föreningsprotokoll, en mängd tidningsartiklar i lokalpressen samt intervjuer med dåvarande vice ordföranden, Hans-Olof Olsson, som också var kommunens ekonomichef. Olsson hade 1980 tillsats som "kriskommission" för att bringa reda i föreningens affärer, som gått långt överstyr. Han införde också några egna, smärre redigeringar i redogörelsen för de sista åren. Skriften trycktes 1984, men några pliktexemplar skickades aldrig in så den är numera oåtkomlig, om ens någon känner till den. Jag tror inte att föreningen längre är aktiv.
Artikelmanus. En genomgång av den heterogena redovisningen av skattskyldiga i 1500-talets tiondel... more Artikelmanus. En genomgång av den heterogena redovisningen av skattskyldiga i 1500-talets tiondelängder för Hälsingland, jämförda med andra längder, främst för kustsocknen Norrala. Tiondelängden fungerade som kontrollinstrument för kronotiondesäden, komålssmöret och mantalsskatten, vilket ökar dess värde som källa. Längden har utgått från det eller de självständiga hushåll/gårdsbruk som funnits på varje skattlagt hemman. Ingen dold hemmansklyvning av betydelse märks. Uppställningen har gjorts oberoende av jordeboken. Kvinnor kunde skrivas för hemman även medan maken levde. Ett utkast till tiondelängden fram till 1612 skedde sannolikt i samband med skörden, men själva slutversionen daterades följande år, då tiondet överlämnades till kyrkohärbärget; personuppgifterna är alltså ett år äldre än vad dateringen anger.
Artikeln går igenom händelseförloppet i den andra trolldomsrannsakning i Norrala pastorat i Hälsi... more Artikeln går igenom händelseförloppet i den andra trolldomsrannsakning i Norrala pastorat i Hälsingland som hölls i september 1673. Den beskriver alla deltagare, såväl anklagare som anklagade, deras relationer och anklagelsernas natur. Den som drev händelseförloppet var den enkelriktade underlagmannen Erik Nerbelius, vars bror, prosten i Alfta Petrus Nerbelius, hade initierat de rannsakningar som ledde till stor oro och avrättningar.
In 1611, the Swedish antiquarian and mystic Johannes Thomae Agrivillensis Bureus (1568–1652) (Joh... more In 1611, the Swedish antiquarian and mystic Johannes Thomae Agrivillensis Bureus (1568–1652) (Johan Bure) put up a huge memorial plaque in stone, in memory of his ancesters and family. The plaque is now in the Uppsala Cathedral, Sweden. Although several tried already in the 18th and 19th centuries to interpret the cryptic, heavily abbreviated text, all in Latin, with its many esoteric references, the text and symbolism on the plaque have been considered an unsolvable enigma. After having gone through basically all of Johannes Bureus' manuscripts, I believe I'm able to straighten out all question marks. Here I present my translation with extensive comments. This article was first published 2014 in my »Johan Bures släktbok«.
Johan Bures släktbok (Solna 2014, ISBN 9789163758805), 2014
The Swedish antiquarian and mystic Johannes Thomae Agrivillensis Bureus (Johan Bure) created a Go... more The Swedish antiquarian and mystic Johannes Thomae Agrivillensis Bureus (Johan Bure) created a Gothic variant of the Christian Cabbalah, based on the Norse runes. This project of his went on for many years. Another life-long project focused on exploring his maternal grandmother's family, the Bure family (»Bureätten«) from the northern provinces. He created a unique tapestry in which these two themes were interwoven: It was his ancestors who were among the first Hyperboreans to settle down in Sweden, founded the ancient city of Uppsala even and led Gothic armies around Europe. Through the ages, these family members kept the arcane secrets about God in the runes, secrets that Johan Bure now was proclaiming to the world in esoteric, half un-intelligible works such as the Adulruna Rediviva. This paper, which was originally published in my »Johan Bures släktbok« (2014), discusses these ideas of his and their surprising consequences.
A commented translation into Swedish of two Latin dissertations written by Daniel Ferdinand Mallé... more A commented translation into Swedish of two Latin dissertations written by Daniel Ferdinand Mallén at the Åbo Academy in 1792 and describing two parishes, Lemland and Lumparland on Finnish Åland.
Artikeln ger en kort introduktion till en av de få, renodlat genealogiska dissertationer som höll... more Artikeln ger en kort introduktion till en av de få, renodlat genealogiska dissertationer som hölls på 1700-talet. Det handlar om två mytiska hjältars uppdiktade dåd men som ändå fick stort genomslag i litteraturen, i synnerhet på 1700-talet. Rätt mycket i dissertationen verkar vara hämtat från ett otryckt manuskript av A. O. Rhyzelius' hand från ca 1740. Också Casströms dissertation kom att flitigt efterfrågas, och den totalt historiskt omöjliga släktkedja bak till vikingatiden kom att införlivas i Gabriel Anreps ättartavlor över den svenska adeln och har nu evigt liv på nätet.
A previous, abbreviated version of this paper was published in the academic journal Svensk Genealogisk Tidskrift 2011
A rhapsodic overview of the factors contributing to the importance of a good descent and how gene... more A rhapsodic overview of the factors contributing to the importance of a good descent and how genealogies – authentic ones and fake ones – were used as weapons in the fight for social status.
Släkt och Hävd 1992:3–4. Utg. Genealogiska Föreningen, Stockholm., 1992
Artikeln redogör för fyra skattebondesläkter i Norrala socken i Hälsingland från 1540-talet fram ... more Artikeln redogör för fyra skattebondesläkter i Norrala socken i Hälsingland från 1540-talet fram till 1600-talets början. De fyra familjerna, som via namngivning och jordinnehav tycks ha haft koppling till fogden, lagmannen och överste tygmästaren Anders Sigfridsson (Rålamb) (1527–1581), vilken som nybliven frälseman först skriver sig till Lillnärby i Norrala. Familjerna visar sig tillhöra en enda omfattande ofrälse släktkrets kring Anders Sigfridsson (Rålamb). Två av skattebönderna är ägare till hemman som tillhör de största i landskapet. Det tidiga kopplingarna till den lokala civilförvaltningen i Hälsingland, belagd tidigast 1546, är påfallande. Detta släktnätverk förklarar troligen varför enskilda skattebönder inom denna grupp vilka enligt skattelängderna besitter hemman av moderat storlek tilldelas uppdrag som herredagsman, underlagman eller skeppshövitsman eller blir länsmän och nämdemän.
Detta är ett av mina tidigare arbeten, även om det var resultatet av flera års forskningar i landskapshandlingar och domböcker. Strukturen är inte optimal, men översikten på s. 131 och den avslutande sammanfattningen ger en viss stadga åt artikeln.
Latin för släkthistoriker. Ord, fraser och begrepp – från Vasatid till 1800-tal [= Latin for Family Historians. Terms, phrases and concepts – from the Vasa era to the 19th century] ISBN 978-91-87676-78-9., Aug 23, 2013
This is a Latin-Swedish dictionary designed for historians and genealogists, the second, improved... more This is a Latin-Swedish dictionary designed for historians and genealogists, the second, improved and augmented edition (2014). The extensive introductory chapter includes a brief presentation of the peculiarities of Latin for readers with no previous knowledge of the language. It describes at length how personal names and geographical epithets were latinized.
The dictionary section contains 6,500 a) Latin terms and phrases usually found in Swedish ecclesiastical and judicial records from the period 1520–1850; b) Latin names of ecclesiastical holidays frequently found in church records, and b) Neo-Latin names of professions and crafts.
Certain terms – such as cognatio spiritualis and computatio canonica/civilis – are presented with rather extensive background information and explanations.
The book is reviewed by professor emerita Monica Hedlund in Kyrkohistorisk årskrift 2014.
Jag fick som tjugoåring, 1983, uppdraget av föreningen Folkets Hus Framtiden i Söderhamn att förf... more Jag fick som tjugoåring, 1983, uppdraget av föreningen Folkets Hus Framtiden i Söderhamn att författa en liten historik över föreningen från dess grundande 1909 och framåt. Materialet baserades på föreningsprotokoll, en mängd tidningsartiklar i lokalpressen samt intervjuer med dåvarande vice ordföranden, Hans-Olof Olsson, som också var kommunens ekonomichef. Olsson hade 1980 tillsats som "kriskommission" för att bringa reda i föreningens affärer, som gått långt överstyr. Han införde också några egna, smärre redigeringar i redogörelsen för de sista åren. Skriften trycktes 1984, men några pliktexemplar skickades aldrig in så den är numera oåtkomlig, om ens någon känner till den. Jag tror inte att föreningen längre är aktiv.
Uploads
Papers by Urban Sikeborg
This article was first published 2014 in my »Johan Bures släktbok«.
This paper, which was originally published in my »Johan Bures släktbok« (2014), discusses these ideas of his and their surprising consequences.
Detta är ett av mina tidigare arbeten, även om det var resultatet av flera års forskningar i landskapshandlingar och domböcker. Strukturen är inte optimal, men översikten på s. 131 och den avslutande sammanfattningen ger en viss stadga åt artikeln.
The dictionary section contains 6,500 a) Latin terms and phrases usually found in Swedish ecclesiastical and judicial records from the period 1520–1850; b) Latin names of ecclesiastical holidays frequently found in church records, and b) Neo-Latin names of professions and crafts.
Certain terms – such as cognatio spiritualis and computatio canonica/civilis – are presented with rather extensive background information and explanations.
The book is reviewed by professor emerita Monica Hedlund in Kyrkohistorisk årskrift 2014.
Books by Urban Sikeborg
This article was first published 2014 in my »Johan Bures släktbok«.
This paper, which was originally published in my »Johan Bures släktbok« (2014), discusses these ideas of his and their surprising consequences.
Detta är ett av mina tidigare arbeten, även om det var resultatet av flera års forskningar i landskapshandlingar och domböcker. Strukturen är inte optimal, men översikten på s. 131 och den avslutande sammanfattningen ger en viss stadga åt artikeln.
The dictionary section contains 6,500 a) Latin terms and phrases usually found in Swedish ecclesiastical and judicial records from the period 1520–1850; b) Latin names of ecclesiastical holidays frequently found in church records, and b) Neo-Latin names of professions and crafts.
Certain terms – such as cognatio spiritualis and computatio canonica/civilis – are presented with rather extensive background information and explanations.
The book is reviewed by professor emerita Monica Hedlund in Kyrkohistorisk årskrift 2014.