Asea: Skillnad mellan sidversioner
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Kitayama (Diskussion | Bidrag) m Flyttade hänvisning |
Faktatillägg med källhänvisning |
||
| (47 mellanliggande sidversioner av 24 användare visas inte) | |||
Rad 1:
{{Faktamall företag
| företagsnamn = ASEA
| bild = [[Fil:Asealogo.svg|200px]]<br/>[[Fil:Asea hq.jpg|250px]]
| bildtext = Aseas
| nummer =
| typ = [[
| sätesort = {{flaggbild|Sverige}} [[Västerås]], [[Sverige]]
| nyckelpersoner =
| bransch = [[
| produkter =
| tjänster =
Rad 18 ⟶ 19:
| gick upp i = [[ABB]]
| tidigare namn =
| upplöst = [[1
| omsättning =
| brutto =
Rad 33 ⟶ 34:
| fotnoter =
}}
▲''Den här sidan handlar om det svenska företaget, för byn i Grekland se [[Asea, Grekland]].''
'''Asea
År 1988 fusionerades huvuddelen av Aseas verksamhet med schweiziska [[Brown Boveri]] == Översikt ==
Rad 42 ⟶ 44:
Företaget Asea (med direkta föregångare) var verksamt åren 1883–1987 och hade sin inriktning på system och produkter för generering, överföring och användning av [[elektricitet]] och har haft en avgörande betydelse för hur svensk elektroteknisk industri utvecklats, samt den struktur den fått. Tidigt fick man möjlighet att utveckla en hög kompetens inom starkströmsöverföring över långa sträckor, tack vare Sveriges geografiska förhållanden. Inom detta område blev man senare världsledande, bland annat genom utveckling av [[Uno Lamm]]s teknik för överföring av [[högspänd likström]]. Asea kom också att få en stark ställning inom området [[ellok]], [[spårvagn]]ar och [[tåg]].<ref name=AHA>{{bokref |efternamn=Glete |förnamn=Jan |titel= ASEA under hundra år |år=1983 |utgivare=Asea AB |utgivningsort=Västerås |isbn=91-7260-766-1}}</ref>
På 1950-talet etablerade Asea sig inom kärnenergiområdet. 1968 bildades
1988 fusionerades huvuddelen av Aseas verksamhet med [[schweiz]]iska [[Brown Boveri]] (grundat 1891) och överfördes till ett av de båda koncernerna gemensamt ägt bolag, ''ABB Asea Brown Boveri Ltd'', med säte i [[Zürich]]. 1999 ändrades företagsnamnet till [[ABB Ltd]]. 1987, Aseas sista verksamhetsår som självständigt bolag, omsatte man 52 miljarder kronor (varav 36,5 utomlands) och hade cirka 73 000 anställda (varav 37 000 utanför Sverige).<ref name="ReferenceA">Asea under hundra år :
== Bakgrund ==
Rad 50 ⟶ 52:
Hösten 1878 drabbades [[Stockholm]]s företagarvärld av en svår ekonomisk kris. Detta ledde till att den stora bankirfirman ''Guillemot & Weylandt'' tvingades [[inställa betalningar]]na. Den ena av huvudägarna, grosshandlaren [[Ludvig Fredholm]] (1830–1891), blev tvungen att söka nytt verksamhetsområde. Efter bankirfirmans slutliga avveckling 1880, åkte Fredholm till England och Tyskland för att studera de nya system för elektrisk belysning som utvecklats. Han blev snabbt övertygad om att framtiden låg hos den nya starkströmstekniken. I samband med ett försöksprojekt med belysning genererad av en engelsk [[dynamomaskin|Brushdynamo]] 1881 träffade Fredholm civilingenjören [[Göran Wenström]] (1857–1927). Wenströms äldre bror, uppfinnaren [[Jonas Wenström]] (1855–1893) som utvecklat en egen dynamokonstruktion, blev snart involverad i projektet. Man övergav snart den engelska dynamomaskinen till fördel för Jonas Wenströms egen, och 1882 patenterades konstruktionen. Den 17 januari året efter, 1883, konstituerades ''Elektriska Aktiebolaget i Stockholm'' med ett aktiekapital på 75 000 kronor.<ref name="ReferenceA"/>
== Elektriska Aktiebolaget i Stockholm
Det nya företagets huvudkontor förlades till Stockholm, medan verkstadslokaler för dynamotillverkningen hyrdes av [[Arboga Mekaniska Verkstad]]. Den första större beställningen utfördes
== Asea 1890–1910 ==
Rad 58 ⟶ 60:
1893 kom Allmänna Svenska Elektriska AB:s, eller Aseas första stora order, den 13 kilometer långa trefaskraftöverföringen [[Hällsjön, Smedjebackens kommun|Hellsjön]]–[[Grängesberg]]. Vattenkraftstationen i Hellsjön med sina fyra trefasgeneratorer på sammanlagt 344 [[kilovoltampere|kVA]] kom att innebära ett genombrott för trefastekniken i Sverige. Året efter, 1894, kom nästa stora order; elektrifiering av nytt valsverk vid [[Hofors bruk]]. Verksamheten växte snabbt under 1890-talet, och 1899 togs även [[spårvagn]]ar upp på tillverkningsprogrammet. Filialer och agenturer upprättades på en rad större orter i Sverige, i de skandinaviska huvudstäderna samt i [[S:t Petersburg]] och [[London]]. I samband med ekonomiska problem under 1890-talets sista år trädde [[Stockholms Enskilda Bank]] in som delägare. Problemen fortsatte in på 1900-talet, då Asea också förlorade kunder till nybildade konkurrenter. Under Stockholms Enskilda Banks ledning reorganiserades företaget 1902–1903.
En ny ledning med [[Sigfrid Edström]] (1870–1964) som vd tillsattes 1903. Han hade under 1890-talet arbetat utomlands hos bland annat [[Westinghouse Electric Company|Westinghouse]] och [[General Electric]], och hade således god erfarenhet från andra elektrotekniska företag. Han hade år 1900 blivit direktör för [[Göteborgs spårvägar (
Efter att ingenjören [[Jens Lassen la Cour]] (1876–1956) anställts som teknisk chef 1907 påbörjades också en rationalisering och upprustning på konstruktionssidan. För att få en mer organiserad och effektiv export bildades utländska dotterbolag som exempelvis The Allmänna Svenska Electric Company. Omkring 1910 hade Asea åter fått en marknadsmässig ledarställning i Sverige. Flera av konkurrenterna, till exempel [[Luth & Rosén]] och [[Nya Förenade Elektriska AB]] var i kris och rekonstruktionsskede.<ref name="halv" />
Rad 66 ⟶ 68:
== Asea 1910–1923 ==
[[Fil:Helmer_Osslund_1920.jpg|miniatyr|stående|Omslag till "Svenska Turistföreningens Årsskrift 1920" med Asea-reklam på baksidan, skapad av [[Helmer Osslund]] 1920.]]
[[Fil:Arbetarbostäder Exteriör. ArkDes ARKM.1962-101-1278.jpg|miniatyr|stående|Aseas arbetarbostäder i Västerås, uppförda runt 1916.]]
Under åren 1890–1910 hade Asea främst varit ett industriföretag med tillverkning av tunga produkter. 1911 inledde man en satsning för att även erövra marknaden för lätta standardprodukter; småmotorer, apparater, installationsmateriel, elektriska hushållsartiklar med mera. De dåvarande verkstäderna i Västerås hade länge varit otillräckliga, trots att de byggts ut flera gånger. 1911–15 uppfördes därför den 200 meter långa och fyra våningar höga Mimerverkstaden. Detta kom att löna sig mer än väl, då tyska företag under [[första världskriget]] hade svårt att exportera till Sverige, och Asea kunde på så vis ta över deras marknadsandelar. [[Ryssland]], [[Norge]] och [[Finland]] kom under 1910-talet att dominera exportmarknaden för Asea. 1916 började man också uppföra en egen fabrik i staden [[Jaroslavl]] norr om [[Moskva]]. Bygget avbröts emellertid av [[ryska revolutionen]] 1917, men återupptogs 1927, då man fick [[koncession]] på 35 år, den 25 maj samma år.<ref>''[[Svenska Dagbladet]]s årsbok : 1927'', red. Erik Rudberg & Edvin Hellblom, Stockholm 1928, s. 17</ref> Ryska Asea blev emellertid inte – till skillnad från nästan alla andra utländska bolag – exproprierat av den nya regimen.<ref name=AHA/>
År 1916 kom att bli det stora fusionsåret i Aseas historia. De flesta företagen som köptes upp var emellertid inte konkurrenter ([[Svenska Turbinfabriks AB Ljungström]] (STAL), [[Surahammars Bruks AB]], [[AB Liljeholmens Kabelfabrik]]). [[Nya Förenade Elektriska|Nya Förenade Elektriska AB]] (NFEA) i [[Ludvika]], som köptes upp i januari 1916, var dock en konkurrent inom flera tillverkningsområden.<ref name=AHA/>
Efter kriget drabbades Asea, liksom större delen av svenskt näringsliv, av en djup ekonomisk kris. Under 1921–22 bokfördes förluster på 24,3 miljoner kronor.
Rad 77 ⟶ 80:
[[Fil:Asea äldre logo.jpg|stående|miniatyr|Asea:s [[svastika]]formade logotyp som användes till 1933.]]
[[Fil:Svenska Järnvägsmuseet, ASEA typskylt på ellok nr 101 (1925).jpg|miniatyr|stående|Skylt på [[D-lok]] 101 (1925).]]
Efter diverse nedskärningar kom man dock 1924 ganska helskinnade ur krisen. Samtidigt kom stora order som bidrog till återhämtningen. Det gällde bland annat [[Västra stambanan]]s elektrifiering, exportorder på stora generatorer och beställningar på transformatorer. För att skydda hemmamarknaden slöts (1925) en kartellöverenskommelse med [[Luth & Rosén]], [[Elektromekano]], [[Siemens AG|Siemens]] och [[AEG]]. Efter ett misslyckat försök från amerikanska General Electric att få kontroll över Asea kom istället företaget 1929-30 inlemmas i [[Wallenberggruppen]]. I slutet av 1920-talet började en motsättning mellan Asea och [[Telefon AB L M Ericsson]] (LME) bli tydlig. 1928 hade nämligen Ericsson, eller LME som det då i kortform kallades, köpt [[Sieverts Kabelverk]] i [[Sundbybergs stad|Sundbyberg]]. Sieverts Kabelverk var landets ledande tillverkare av elkablar, och hade en hel del starkströmsprodukter i sortimentet: [[kondensator]]er, installationsmateriel med mera. Dessutom var man ensam i Sverige att tillverka jordkablar. Asealedningen blev djupt missnöjd att inte de blivit tillfrågade, då de flera år riktat in sig på att köpa Sieverts. Som ett direkt resultat lät Asea 1929 uppföra ett nytt kabelverk i [[Västberga]] åt den sedan tidigare Asea-ägda Liljeholmens Kabelfabrik. 1931 gick så också Liljeholmen in den internationella kabelkartellen [[ICDC]].
Hösten 1930 köptes slutligen konkurrenten Luth & Rosén upp av Asea efter åratal av förhandlingar. Luth & Rosén hade emellertid varit Sieverts återförsäljare på starkströmssidan, sålunda stod istället LM Ericsson nu inför problem på tillverkningssidan. 1933 lyckades de båda elektroföretagen få till stånd en fredlig lösning på problemet, där Asea tilldelades starkströmsområdet och LM Ericsson svagströmsområdet. Kabeltillverkningen reglerades genom ett kartellavtal. [[Svenska Fläktfabriken]] och [[Elektromekano]] köptes samma år av Asea mot bakgrund av [[Kreugerkraschen]]. Elektromekano och [[Svenska Fläktfabriken]], eller Fläkt, hade ingått i [[Kreugerkoncernen]]. 1933 var också det år då Aseas logotyp ändrades. Den gamla, som införts någon gång under slutet av 1800-talet, bestod av den indoeuropeiska sol- eller lyckosymbolen [[svastika]]n, kompletterad med bokstäverna A, S, E, och A. [[Nazismen]], som använde en liknande symbol, hade vuxit sig stark och detta år tagit makten i [[Tyskland]]. Detta resulterade i att Aseas vd Sigfrid Edström beordrade att hakkorset skulle tas bort ur firmamärket. Nazisterna hade gjort logotypen obrukbar.<ref>Asea under hundra år, 1983, sid. 97 och följande</ref>
1936 kom nästa stora företagsförvärv då [[Elektriska AB Helios]] ([[Elektro-Helios]] eller Helios) och hisstillverkaren [[Graham Brothers]] köptes upp, båda två privatägda företag. Graham Brothers kom att inordnas i Elektromekano. 1938 gav sig Asea in i ett nytt verksamhetsområde då [[AB Asea Svetsmaskiner]] bildades. Det var den omställning inom verkstadsindustrin från nitade och gjutna konstruktioner till svetsning som var anledningen till detta. [[Andra världskriget]] (1939–45) kom för Aseas del, liksom för många andra svenska företag, att innebära en systematisk inriktning på hemmamarknaden. Av stor betydelse för den elektriska industrin var att det nu fanns en inhemsk leverantör av [[koppar]] genom [[Bolidenföretagets]] tillkomst. 1942 levererade Asea världens dittills största transformator till Stockholms Elverk, en anläggning på 120 [[MVA]], 220 [[Kilovolt|kV]]. De närmaste åren efter kriget kom Asea att drabbas av en akut kapacitetskris. Orderstocken var i slutet av 1946 tre gånger större än årets utfakturering. Bland annat ställdes man inför jättelika leveranser till [[Sovjetunionen]] under en femårsperiod. Efter påtryckningar från svenska regeringen började Asea göra stora nyinvesteringar i fråga om tillverkningskapaciteten för att klara både ryska och svenska leveranser. Fabriker etablerades på en rad nya orter, till exempel [[Robertsfors]] 1948(isolationsmaterial), [[Bollnäs]] 1950 (relätillverkning) och [[Gamleby]] 1954 (apparatdetaljer). Samma tendens till nya utlokaliseringar fanns också hos dotterbolagen; HELIOS – ([[Alingsås]], [[Mariestad]] och [[Borås]]), Asea Svetsmaskiner ([[Sävsjö]] och [[Hovdala]]), STAL – ([[Norrköping]]). En liknande utveckling kan också tydas hos dotterbolag i utlandet. Vid det här laget var Asea-koncernen en mycket helt heltäckande företag inom starkströmsområdet med tillverkning av bland annat generatorer, turbiner, kablar, hiss- och transportanordningar, svetsutrustning, fläktar, ellok, elöverföringsanläggningar (listan kan göras lång).<ref name=AHA/>▼
I samband med övertagandet av aktiemajoriteten i Luth & Rosén, från år 1940 inordnat i företaget som ''Stockholmsverken'', följde [[Elektriska AB Chr Bergh & Co]] i Malmö med på köpet. Den verksamheten namnändrades senare till ''Cebe'' och försåg Aseas avdelning för installationsmateriel (IM) med produktion av [[belysningsarmatur]].<ref>{{Bokref |titel=Aseas historia 1883–1948, del II |år=1956 |utgivare=Asea |utgivningsort=Västra Aros tryckeri AB |isbn= |sid=7–53, 83–106 }}</ref><ref>{{Bokref |titel=Vi på Cebe |år=1951 |utgivare=Cebe Aktiebolag |utgivningsort=Perfekta tryck, Arlöv}}</ref><ref>Elektriska AB Chr Bergh & Co:s, Cebes samt Asea belysnings samlade katalogutgivning med [[belysningsarmatur]] (1906–1970). Läst 16 november 2024 (via [[Kungliga biblioteket]]).</ref>
▲1936 kom nästa stora företagsförvärv då [[Elektriska AB Helios]] ([[Elektro-Helios]] eller Helios) och hisstillverkaren [[Graham Brothers]] köptes upp, båda två privatägda företag. Graham Brothers kom att inordnas i Elektromekano. 1938 gav sig Asea in i ett nytt verksamhetsområde då [[AB Asea Svetsmaskiner]] bildades. Det var den omställning inom verkstadsindustrin från nitade och gjutna konstruktioner till svetsning som var anledningen till detta. [[Andra världskriget]] (1939–45) kom för Aseas del, liksom för många andra svenska företag, att innebära en systematisk inriktning på hemmamarknaden. Av stor betydelse för den elektriska industrin var att det nu fanns en inhemsk leverantör av [[koppar]] genom [[Boliden AB|Bolidenföretagets]] tillkomst. 1942 levererade Asea världens dittills största transformator till [[Stockholms Elverk]], en anläggning på 120 [[Voltampere|MVA]], 220 [[Kilovolt|kV]]. De närmaste åren efter kriget kom Asea att drabbas av en akut kapacitetskris. Orderstocken var i slutet av 1946 tre gånger större än årets utfakturering. Bland annat ställdes man inför jättelika leveranser till [[Sovjetunionen]] under en femårsperiod.
Efter påtryckningar från svenska regeringen började Asea göra stora nyinvesteringar i fråga om tillverkningskapaciteten för att klara både ryska och svenska leveranser. Fabriker etablerades på en rad nya orter, till exempel [[Robertsfors]] 1948 (isolationsmaterial), [[Bollnäs]] 1950 (relätillverkning) och [[Gamleby]] 1954 (apparatdetaljer). Samma tendens till nya utlokaliseringar fanns också hos dotterbolagen; HELIOS – ([[Alingsås]], [[Mariestad]] och [[Borås]]), Asea Svetsmaskiner ([[Sävsjö]] och [[Hovdala]]), STAL – ([[Norrköping]]). En liknande utveckling kan också tydas hos dotterbolag i utlandet. Vid det här laget var Asea-koncernen en mycket helt heltäckande företag inom starkströmsområdet med tillverkning av bland annat generatorer, turbiner, kablar, hiss- och transportanordningar, svetsutrustning, fläktar, ellok, elöverföringsanläggningar (listan kan göras lång).<ref name=AHA/>
== Asea 1955–1970 ==
Åren efter andra världskriget och 1950-talet var mycket expansiva för Asea i flera avseenden. 1953 kom att bli ett stort år i företagets historia. Man hade nu lyckats framställa världens första [[syntetiska diamanter]] i så kallad Quintuspress konstruerad av [[Anders Kämpe]] efter [[Baltzar von Platen (1898–1984)|Baltzar von Platens]] idéer. Det kom emellertid att dröja in på 1960-talet innan denna teknik gick att använda i industriellt syfte.<ref name=AHA/>
Efter ungefär tjugo års utvecklingsarbete för att framställa en likriktare med tillräcklig kapacitet för högspänd likströmsöverföring erhöll Asea [[1950]] en beställning för [[Gotlandslänken]], vilket var det första moderna helt marknadsmässiga högspända likströmssystem då det stod klart 1955.
Samma år blev [[Uno Lamm]] chef för Aseas projekt för att utveckla Sveriges första kommersiellt gångbara [[kärnreaktor]]er.<ref>{{webbref |url=http://www.foretagsamheten.se/Entreprenorer/Entreprenorer/Uno-Lamm/ |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2009-10-09 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20091126030937/http://foretagsamheten.se/Entreprenorer/Entreprenorer/Uno-Lamm/ |arkivdatum=2009-11-26 }}</ref> Nicolin var verkställande direktör i [[ASEA]] under åren 1961–1976 och därefter styrelseordförande i företaget.
Under denna tid kom ASEA att bygga upp en världsledande kompetens inom kärnkraftsteknologi. ASEA genom [[ASEA-Atom]] byggde nio av Sveriges tolv reaktorer. Aseas nukleära historia började redan på 1950-talet när man var med och konstruerade både reaktorn i [[Ågestaverket|Ågesta]] samt [[Marviken]]. [[1969]] bildas slutligen genom en sammanslagning av Aseas atomkraftavdelning och statligt ägda [[AB Atomenergi]]s tekniska verksamheter Asea-Atom.
== Asea 1970–1988 ==
[[Bild:ASEA and ABB industrial robots.jpg|thumb|ASEA och ABB industrirobotar i Västerås]]
[[ABB Robotics]] historia började i slutet av 1969 när ASEA:s koncernchef [[Curt Nicolin]], under en resa till USA, träffade Joe Engelberger som var delägare och chef för [[Unimate]], den största och ledande tillverkaren av industriella robotar vid den tiden. Dessa robotar drevs med [[hydraulik]] och var försedda med ett enkelt punkt-till-punkt [[styrsystem]]. Curt Nicolin trodde på tekniken och ansåg att detta var intressant och beslutade därför 1971 att ASEA skulle ta fram en egen industrirobot.
Automationsexperten [[Björn Weichbrodt]] rekryterades från USA. Han anställdes som projektledare för robotprojektet. 1973 presenterades den första industriroboten IRB6. 1974 började roboten att säljas till kund med den första roboten installerad hos Magnussons i [[Genarp]] i Skåne.<ref>{{Webbref |url=https://www.nyteknik.se/teknikhistoria/sa-blev-roboten-fran-asea-en-varldssucce-6394572 |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2022-01-09 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20210624195717/https://www.nyteknik.se/teknikhistoria/sa-blev-roboten-fran-asea-en-varldssucce-6394572 |arkivdatum=2021-06-24 }}</ref> Weichbrodt övertog ledningen av robotverksamheten 1976 och lade grunden till ABB Robotics senare affärsframgångar.<ref>{{webbref|url=https://www.youtube.com/watch?v=wtlq-Gnp0p8 |titel= ASEA’s entry into robotics |hämtdatum=2021-06-11 |efternamn= |förnamn= |datum=2013-03-20 |verk=Film |utgivare=RobotNorge }}</ref><ref>{{webbref|url=https://www.hembygd.se/industristaden/hur-asea-fick-sina-robotar |titel=Hur ASEA fick sina robotar |hämtdatum=2021-06-11 |efternamn=Bååth |förnamn=Sören |datum=2015-02-24 |verk=Industrihistoriska föreningen i Västerås |utgivare=Hembygdsförbundet }}</ref>
[[Hägglund & Söner]] köptes 1971 av Asea.
1974 tog [[Kone]] över Aseas rulltrapps- och hisstillverkning [[ASEA-Graham]].
Asea fusionerades 1988 med Brown Boveri till ''ABB Asea Brown Boveri Ltd'', som senare bytte namn till [[ABB]].
== Företagsledning ==
Verkställande direktörer
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*1988-1996 [[Kjell Högfelt]]
Styrelseordförande
*1891 [[Ludvig Fredholm]]
*
*
*
*
*
*
*
[[Fil:Aseastrommen.jpg|miniatyr|center|800px|<center>Konstverket [[Aseaströmmen]] av BG Broström, föreställande arbetare på ASEA.</center>.]]
Rad 113 ⟶ 137:
== Se även ==
* [[Lex ASEA]]
* [[Elektriska AB Chr Bergh & Co]]
* [[Elektroskandia]]
==Referenser==
Rad 119 ⟶ 145:
=== Litteratur ===
*''Ett elektriskt halvsekel: Översikt över Aseas utveckling
*{{bokref
*Jan Glete, ''Asea under hundra år : 1883-1983'', 1983 ISBN 91-7260-764-5▼
|efternamn=Lif
*''Aseas historia 1883-1948''. 3 volymer, 1945-1947▼
|förnamn=Anders
*J. Martin Helén, ''Teknik i Asea : 1883-1983'', 1983 ISBN 91-7260-765-3▼
|titel=Direktörernas direktör: Sigfrid Edström - ASEA-chef, SAF-bas och OS-pamp
*Allmänna Svenska Elektriska Aktiebolaget, Westerås : 1883-1908, 1908▼
|serie=Svenska företagare
|år=2015
|utgivare=Atlantis
|utgivningsort=Stockholm
|språk=swe
|isbn=978-91-7353-774-2
|libris=17064685
}}
== Externa länkar ==
*[http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:197967 Att leda storföretag: En studie av social kompetens och entreprenörskap i näringslivet med fokus på Axel Ax:son Johnson och J. Sigfrid Edström, 1900–1950. Doktorsavhandling. Av Therese Nordlund]
*[http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=538675&fileOId=642615 Om det koncernfackliga samarbetets framväxt inom bland annat Asea-koncernen (av ][[Anders Kjellberg (sociolog)|Anders Kjellberg]])
[[Kategori:Ej längre existerande svenska företag]]
[[Kategori:
[[Kategori:
[[Kategori:
[[Kategori:Sveriges industrihistoria]]
[[Kategori:ABB]]
| |||