Asea: Skillnad mellan sidversioner
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Motala (Diskussion | Bidrag) →Litteratur: Lade till skrift |
Faktatillägg med källhänvisning |
||
| (22 mellanliggande sidversioner av 11 användare visas inte) | |||
Rad 1:
{{Faktamall företag
| företagsnamn = ASEA
Rad 33 ⟶ 34:
| fotnoter =
}}
▲:''Den här sidan handlar om det svenska företaget, för byn i Grekland se [[Asea, Grekland]].''
'''Asea
År 1988 fusionerades huvuddelen av Aseas verksamhet med schweiziska [[Brown Boveri]] till Asea Brown Boveri, som 1999 namnändrades till [[ABB]] Ltd. == Översikt ==
Rad 66 ⟶ 68:
== Asea 1910–1923 ==
[[Fil:Helmer_Osslund_1920.jpg|miniatyr|stående|Omslag till "Svenska Turistföreningens Årsskrift 1920" med Asea-reklam på baksidan, skapad av [[Helmer Osslund]] 1920.]]
[[Fil:Arbetarbostäder Exteriör. ArkDes ARKM.1962-101-1278.jpg|miniatyr|stående|Aseas arbetarbostäder i Västerås, uppförda runt 1916.]]
Under åren 1890–1910 hade Asea främst varit ett industriföretag med tillverkning av tunga produkter. 1911 inledde man en satsning för att även erövra marknaden för lätta standardprodukter; småmotorer, apparater, installationsmateriel, elektriska hushållsartiklar med mera. De dåvarande verkstäderna i Västerås hade länge varit otillräckliga, trots att de byggts ut flera gånger. 1911–15 uppfördes därför den 200 meter långa och fyra våningar höga Mimerverkstaden. Detta kom att löna sig mer än väl, då tyska företag under [[första världskriget]] hade svårt att exportera till Sverige, och Asea kunde på så vis ta över deras marknadsandelar. [[Ryssland]], [[Norge]] och [[Finland]] kom under 1910-talet att dominera exportmarknaden för Asea. 1916 började man också uppföra en egen fabrik i staden [[Jaroslavl]] norr om [[Moskva]]. Bygget avbröts emellertid av [[ryska revolutionen]] 1917, men återupptogs 1927, då man fick [[koncession]] på 35 år, den 25 maj samma år.<ref>''[[Svenska Dagbladet]]s årsbok : 1927'', red. Erik Rudberg & Edvin Hellblom, Stockholm 1928, s. 17</ref> Ryska Asea blev emellertid inte – till skillnad från nästan alla andra utländska bolag – exproprierat av den nya regimen.<ref name=AHA/>
Rad 77 ⟶ 80:
[[Fil:Asea äldre logo.jpg|stående|miniatyr|Asea:s [[svastika]]formade logotyp som användes till 1933.]]
[[Fil:Svenska Järnvägsmuseet, ASEA typskylt på ellok nr 101 (1925).jpg|miniatyr|stående|Skylt på [[D-lok]] 101 (1925).]]
Efter diverse nedskärningar kom man dock 1924 ganska helskinnade ur krisen. Samtidigt kom stora order som bidrog till återhämtningen. Det gällde bland annat [[Västra stambanan]]s elektrifiering, exportorder på stora generatorer och beställningar på transformatorer. För att skydda hemmamarknaden slöts (1925) en kartellöverenskommelse med [[Luth & Rosén]], [[Elektromekano]], [[Siemens AG|Siemens]] och [[AEG]]. Efter ett misslyckat försök från amerikanska General Electric att få kontroll över Asea kom istället företaget 1929-30 inlemmas i [[Wallenberggruppen]]. I slutet av 1920-talet började en motsättning mellan Asea och [[Telefon AB L M Ericsson]] (LME) bli tydlig. 1928 hade nämligen Ericsson, eller LME som det då i kortform kallades, köpt [[Sieverts Kabelverk]] i [[Sundbybergs stad|Sundbyberg]]. Sieverts Kabelverk var landets ledande tillverkare av elkablar, och hade en hel del starkströmsprodukter i sortimentet: [[kondensator]]er, installationsmateriel med mera. Dessutom var man ensam i Sverige att tillverka jordkablar. Asealedningen blev djupt missnöjd att inte de blivit tillfrågade, då de flera år riktat in sig på att köpa Sieverts. Som ett direkt resultat lät Asea 1929 uppföra ett nytt kabelverk i [[Västberga]] åt den sedan tidigare Asea-ägda Liljeholmens Kabelfabrik. 1931 gick så också Liljeholmen in den internationella kabelkartellen [[ICDC]].
Hösten 1930 köptes slutligen konkurrenten Luth & Rosén upp av Asea efter åratal av förhandlingar. Luth & Rosén hade emellertid varit Sieverts återförsäljare på starkströmssidan, sålunda stod istället LM Ericsson nu inför problem på tillverkningssidan. 1933 lyckades de båda elektroföretagen få till stånd en fredlig lösning på problemet, där Asea tilldelades starkströmsområdet och LM Ericsson svagströmsområdet. Kabeltillverkningen reglerades genom ett kartellavtal. [[Svenska Fläktfabriken]] och [[Elektromekano]] köptes samma år av Asea mot bakgrund av [[Kreugerkraschen]]. Elektromekano och [[Svenska Fläktfabriken]], eller Fläkt, hade ingått i [[Kreugerkoncernen]]. 1933 var också det år då Aseas logotyp ändrades. Den gamla, som införts någon gång under slutet av 1800-talet, bestod av den indoeuropeiska sol- eller lyckosymbolen [[svastika]]n, kompletterad med bokstäverna A, S, E, och A. [[Nazismen]], som använde en liknande symbol, hade vuxit sig stark och detta år tagit makten i [[Tyskland]]. Detta resulterade i att Aseas vd Sigfrid Edström beordrade att hakkorset skulle tas bort ur firmamärket. Nazisterna hade gjort logotypen obrukbar.<ref>Asea under hundra år, 1983, sid. 97 och följande</ref>
1936 kom nästa stora företagsförvärv då [[Elektriska AB Helios]] ([[Elektro-Helios]] eller Helios) och hisstillverkaren [[Graham Brothers]] köptes upp, båda två privatägda företag. Graham Brothers kom att inordnas i Elektromekano. 1938 gav sig Asea in i ett nytt verksamhetsområde då [[AB Asea Svetsmaskiner]] bildades. Det var den omställning inom verkstadsindustrin från nitade och gjutna konstruktioner till svetsning som var anledningen till detta. [[Andra världskriget]] (1939–45) kom för Aseas del, liksom för många andra svenska företag, att innebära en systematisk inriktning på hemmamarknaden. Av stor betydelse för den elektriska industrin var att det nu fanns en inhemsk leverantör av [[koppar]] genom [[Boliden AB|Bolidenföretagets]] tillkomst. 1942 levererade Asea världens dittills största transformator till Stockholms Elverk, en anläggning på 120 [[Voltampere|MVA]], 220 [[Kilovolt|kV]]. De närmaste åren efter kriget kom Asea att drabbas av en akut kapacitetskris. Orderstocken var i slutet av 1946 tre gånger större än årets utfakturering. Bland annat ställdes man inför jättelika leveranser till [[Sovjetunionen]] under en femårsperiod. Efter påtryckningar från svenska regeringen började Asea göra stora nyinvesteringar i fråga om tillverkningskapaciteten för att klara både ryska och svenska leveranser. Fabriker etablerades på en rad nya orter, till exempel [[Robertsfors]] 1948 (isolationsmaterial), [[Bollnäs]] 1950 (relätillverkning) och [[Gamleby]] 1954 (apparatdetaljer). Samma tendens till nya utlokaliseringar fanns också hos dotterbolagen; HELIOS – ([[Alingsås]], [[Mariestad]] och [[Borås]]), Asea Svetsmaskiner ([[Sävsjö]] och [[Hovdala]]), STAL – ([[Norrköping]]). En liknande utveckling kan också tydas hos dotterbolag i utlandet. Vid det här laget var Asea-koncernen en mycket helt heltäckande företag inom starkströmsområdet med tillverkning av bland annat generatorer, turbiner, kablar, hiss- och transportanordningar, svetsutrustning, fläktar, ellok, elöverföringsanläggningar (listan kan göras lång).<ref name=AHA/>▼
I samband med övertagandet av aktiemajoriteten i Luth & Rosén, från år 1940 inordnat i företaget som ''Stockholmsverken'', följde [[Elektriska AB Chr Bergh & Co]] i Malmö med på köpet. Den verksamheten namnändrades senare till ''Cebe'' och försåg Aseas avdelning för installationsmateriel (IM) med produktion av [[belysningsarmatur]].<ref>{{Bokref |titel=Aseas historia 1883–1948, del II |år=1956 |utgivare=Asea |utgivningsort=Västra Aros tryckeri AB |isbn= |sid=7–53, 83–106 }}</ref><ref>{{Bokref |titel=Vi på Cebe |år=1951 |utgivare=Cebe Aktiebolag |utgivningsort=Perfekta tryck, Arlöv}}</ref><ref>Elektriska AB Chr Bergh & Co:s, Cebes samt Asea belysnings samlade katalogutgivning med [[belysningsarmatur]] (1906–1970). Läst 16 november 2024 (via [[Kungliga biblioteket]]).</ref>
▲1936 kom nästa stora företagsförvärv då [[Elektriska AB Helios]] ([[Elektro-Helios]] eller Helios) och hisstillverkaren [[Graham Brothers]] köptes upp, båda två privatägda företag. Graham Brothers kom att inordnas i Elektromekano. 1938 gav sig Asea in i ett nytt verksamhetsområde då [[AB Asea Svetsmaskiner]] bildades. Det var den omställning inom verkstadsindustrin från nitade och gjutna konstruktioner till svetsning som var anledningen till detta. [[Andra världskriget]] (1939–45) kom för Aseas del, liksom för många andra svenska företag, att innebära en systematisk inriktning på hemmamarknaden. Av stor betydelse för den elektriska industrin var att det nu fanns en inhemsk leverantör av [[koppar]] genom [[Boliden AB|Bolidenföretagets]] tillkomst. 1942 levererade Asea världens dittills största transformator till [[Stockholms Elverk]], en anläggning på 120 [[Voltampere|MVA]], 220 [[Kilovolt|kV]]. De närmaste åren efter kriget kom Asea att drabbas av en akut kapacitetskris. Orderstocken var i slutet av 1946 tre gånger större än årets utfakturering. Bland annat ställdes man inför jättelika leveranser till [[Sovjetunionen]] under en femårsperiod.
Efter påtryckningar från svenska regeringen började Asea göra stora nyinvesteringar i fråga om tillverkningskapaciteten för att klara både ryska och svenska leveranser. Fabriker etablerades på en rad nya orter, till exempel [[Robertsfors]] 1948 (isolationsmaterial), [[Bollnäs]] 1950 (relätillverkning) och [[Gamleby]] 1954 (apparatdetaljer). Samma tendens till nya utlokaliseringar fanns också hos dotterbolagen; HELIOS – ([[Alingsås]], [[Mariestad]] och [[Borås]]), Asea Svetsmaskiner ([[Sävsjö]] och [[Hovdala]]), STAL – ([[Norrköping]]). En liknande utveckling kan också tydas hos dotterbolag i utlandet. Vid det här laget var Asea-koncernen en mycket helt heltäckande företag inom starkströmsområdet med tillverkning av bland annat generatorer, turbiner, kablar, hiss- och transportanordningar, svetsutrustning, fläktar, ellok, elöverföringsanläggningar (listan kan göras lång).<ref name=AHA/>
== Asea 1955–1970 ==
Åren efter andra världskriget och 1950-talet var mycket expansiva för Asea i flera avseenden. 1953 kom att bli ett stort år i företagets historia. Man hade nu lyckats framställa världens första [[syntetiska diamanter]] i så kallad Quintuspress konstruerad av [[Anders Kämpe]] efter [[Baltzar von Platen (1898–1984)|Baltzar von Platens]] idéer. Det kom emellertid att dröja in på 1960-talet innan denna teknik gick att använda i industriellt syfte.<ref name=AHA/>
Efter ungefär tjugo års utvecklingsarbete för att framställa en likriktare med tillräcklig kapacitet för högspänd likströmsöverföring erhöll Asea [[1950]] en beställning för [[Gotlandslänken]], vilket var det första moderna helt marknadsmässiga högspända likströmssystem då det stod klart 1955.
Samma år blev [[Uno Lamm]] chef för Aseas projekt för att utveckla Sveriges första kommersiellt gångbara [[kärnreaktor]]er.<ref>{{webbref |url=http://www.foretagsamheten.se/Entreprenorer/Entreprenorer/Uno-Lamm/ |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2009-10-09 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20091126030937/http://foretagsamheten.se/Entreprenorer/Entreprenorer/Uno-Lamm/ |arkivdatum=2009-11-26 }}</ref> Nicolin var verkställande direktör i [[ASEA]] under åren 1961–1976 och därefter styrelseordförande i företaget.
Under denna tid kom ASEA att bygga upp en världsledande kompetens inom kärnkraftsteknologi. ASEA genom [[ASEA-Atom]] byggde nio av Sveriges tolv reaktorer. Aseas nukleära historia började redan på 1950-talet när man var med och konstruerade både reaktorn i [[Ågestaverket|Ågesta]] samt [[Marviken]]. [[1969]] bildas slutligen genom en sammanslagning av Aseas atomkraftavdelning och statligt ägda [[AB Atomenergi]]s tekniska verksamheter Asea-Atom.
== Asea 1970–1988 ==
[[Bild:ASEA and ABB industrial robots.jpg|thumb|ASEA och ABB industrirobotar i Västerås]]
[[ABB Robotics]] historia började i slutet av 1969 när ASEA:s koncernchef [[Curt Nicolin]], under en resa till USA, träffade Joe Engelberger som var delägare och chef för [[Unimate]], den största och ledande tillverkaren av industriella robotar vid den tiden. Dessa robotar drevs med [[hydraulik]] och var försedda med ett enkelt punkt-till-punkt [[styrsystem]]. Curt Nicolin trodde på tekniken och ansåg att detta var intressant och beslutade därför 1971 att ASEA skulle ta fram en egen industrirobot.
Automationsexperten [[Björn Weichbrodt]] rekryterades från USA. Han anställdes som projektledare för robotprojektet. 1973 presenterades den första industriroboten IRB6. 1974 började roboten att säljas till kund med den första roboten installerad hos Magnussons i [[Genarp]] i Skåne.<ref>{{Webbref |url=https://www.nyteknik.se/teknikhistoria/sa-blev-roboten-fran-asea-en-varldssucce-6394572 |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2022-01-09 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20210624195717/https://www.nyteknik.se/teknikhistoria/sa-blev-roboten-fran-asea-en-varldssucce-6394572 |arkivdatum=2021-06-24 }}</ref> Weichbrodt övertog ledningen av robotverksamheten 1976 och lade grunden till ABB Robotics senare affärsframgångar.<ref>{{webbref|url=https://www.youtube.com/watch?v=wtlq-Gnp0p8 |titel= ASEA’s entry into robotics |hämtdatum=2021-06-11 |efternamn= |förnamn= |datum=2013-03-20 |verk=Film |utgivare=RobotNorge }}</ref><ref>{{webbref|url=https://www.hembygd.se/industristaden/hur-asea-fick-sina-robotar |titel=Hur ASEA fick sina robotar |hämtdatum=2021-06-11 |efternamn=Bååth |förnamn=Sören |datum=2015-02-24 |verk=Industrihistoriska föreningen i Västerås |utgivare=Hembygdsförbundet }}</ref>
[[Hägglund & Söner]] köptes 1971 av Asea.
1974 tog [[Kone]] över Aseas rulltrapps- och hisstillverkning [[ASEA-Graham]].
Asea fusionerades 1988 med Brown Boveri till ''ABB Asea Brown Boveri Ltd'', som senare bytte namn till [[ABB]].
Rad 98 ⟶ 121:
*1976–1980 [[Torsten L. Lindström]]
*1980–1987 [[Percy Barnevik]]
*1988-1996 [[Kjell Högfelt]]
Styrelseordförande
Rad 113 ⟶ 137:
== Se även ==
* [[Lex ASEA]]
* [[Elektriska AB Chr Bergh & Co]]
* [[Elektroskandia]]
==Referenser==
Rad 148 ⟶ 174:
[[Kategori:ABB]]
[[Kategori:Ej längre existerande företag i Västerås kommun]]
| |||