Location via proxy:   [ UP ]  
[Report a bug]   [Manage cookies]                
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Adjoka (Diskussion | Bidrag)
m Rullade tillbaka redigeringar av 85.225.237.33 (diskussion) till senaste version av Adjoka
Märken: Tillbakarullning SWViewer [1.6]
 
(34 mellanliggande sidversioner av 26 användare visas inte)
Rad 1:
{{Databox}}
'''Bockstensmannen''' är kvarlevorna av en man som hittats i en [[mosse]] i [[Halland]] och som enligt forskarna vid Hallands museum anses ha dött cirka [[1350]]-[[1370]].<ref>http://www.hkm.varberg.se/bockstensmannen/mannen-i-mossen/ {{Wayback|url=http://www.hkm.varberg.se/bockstensmannen/mannen-i-mossen/ |date=20150924030656 }} Mannen i mossen], Hallands kulturhistoriska museum, accessdatum 20 november 2014</ref> Fyndet är unikt eftersom det är Europas enda fullständigt bevarade [[medeltiden|medeltida]] mansdräkt och också det enda kända [[mosslik]] som fått [[Pålning (avrättningsmetod)|pålar]] slagna genom kroppen. Mannen har pålats fast i mossen efter sin död, sannolikt för att därigenom hindras från att lämna sin plats och uppträda som [[Gengångare (spöke)|gengångare]].
 
Kroppen hittades 1936 i [[Bockstens mosse]]. Mossen är belägen i [[Rolfstorps socken]] i [[Varbergs kommun]], cirka 25 km öster om centralorten [[Varberg]]. Bockstensmannen finns sedan 1937 utställd på [[Hallands kulturhistoriska museum]] i [[Varbergs fästning]]. 1979 genomgick fyndet en ny undersökning och [[Konservering (kulturarv)|omkonservering]]. Efter det har huvuddelen av fyndet presenterats liggande, från att tidigare ha varit uppsatt på en ställning. Under 1990-talet och 2000-talet har flera undersökningar av fyndet gjorts och 2006 producerades en helt ny utställning.
 
==FyndtillfälletFynd==
[[Fil:Bockstens_mosse.jpg|miniatyr|höger|[[Bockstens mosse]], med Bockstensmannens fyndplats markerad med ett kors.]]
Bockstensmannens kropp hittades den 22 juni 1936 av den då 11-årige [[Thure G. Johansson]].<ref>{{tidskriftsref|författare=Eriksson, Kristina Ekero|rubrik=Vem var mannen i mossen?|url=http://www.popularhistoria.se/artiklar/vem-var-mannen-i-mossen/|år=2006|tidskrift=Populär historia|volym=2006:5,|sid=46-49 : färgill.|id=1102-0822|issn=1102-0822|libris=10158747}}</ref> Han [[harv]]ade [[torvmosse]]n intill föräldrarnas gård, när harven drog med sig några tygtrasor. Thure hämtade sin far och dagen därpå kontaktades den lokala polisen, [[fjärdingsman]] Axel Johansson som också tjänstgjorde som [[kyrkvaktmästare]]. Även [[landsfiskal]]en VictorViktor Olsson, biträdande landsfiskalen Norén och [[stadsläkare]]n Lars Söhrman kontaktas. Mannen befanns ha legat länge i mossen och att det inte fanns någon anledning till brottsutredning.<ref>{{bokref |efternamn=Andersson-Wiking |förnamn=Christina |medförfattare=Pablo Wiking-Faria |titel=Bockstensmannen: utställningskatalog |år=2007 |utgivare=Länsmuseet Varberg |utgivningsort=Varberg |isbn=91-89570-09-X |kapitel=Hur man hittade Bockstensmannen}}</ref> Landsfiskalen tog med sig delar av fyndet hem, medan läkaren kontaktade museiintendenten [[Albert Sandklef]] på [[Hallands kulturhistoriska museum|Varbergs museum]]. Den 24 juni inledde Albert Sandklef tillsammans med ett större följe undersökningar vid fyndplatsen. I följet ingick geologiprofessorn [[Lennart von Post]], som hade befunnit sig i [[Horred]] tillsammans med några studenter för undersökningar. Fyndet mättes och fotograferades för att sedan grävas upp och placeras på en brädbår. Sedan fördes det med lastbil till Varbergs museum. De övre delarna av fyndet hade passerat genom harven och var i stor oordning. De lägre delarna av fyndet, vilket omfattade mannens ben med undantag för högerfoten, var orörda. Foten hade landsfiskalen tagit med sig. På grund av fyndomständigheterna går det inte att veta exakt hur mannen och hans ägodelar låg i mossen.
 
Sandklef kontaktade [[Statens historiska museum]] efter midsommarhelgen varefter [[konservator]]n ''Gillis Olson'' och textilexperten ''[[Agnes Geijer]]'' reste till Varberg för att bistå i hanteringen och undersökningen av fyndet. De kom till Varberg 9 juli.<ref>{{bokref |efternamn=Andersson-Wiking |förnamn=Christina |medförfattare=Pablo Wiking-Faria |titel=Bockstensmannen: utställningskatalog |år=2007 |utgivare=Länsmuseet Varberg |utgivningsort=Varberg |isbn=91-89570-09-X |kapitel=Bockstensmannen kommer till museet}}</ref>
 
== Kroppen ==
Syrorna i mossen hade bevarat kroppen så att den inte helt förmultnat. [[Skelett]]et fanns kvar och var väl bevarat. Förutom skelettet var [[hår]]et intakt. Det gick att identifiera hudbitar och muskelstycken och i kroppens inre fanns till exempel [[hjärna]]n kvar.<ref name=Nockert/>

Ämnen i torvmossen hade gett håret en kopparröd färg och skelettet en brunaktig patina. Håret var 10–14 cm långt, under mitten av 1300-talet var detta en mycket populär frisyr. Man trortrodde länge att han från början hade blont hår, men atteftersom mossen harlätt färgatkan färga av sig på det. Man hartestade idag testat1980-talet att lägga blont hår i en mosse, och man har kommitkom fram till att det rödfärgas efter bara några månader. <ref name=Nockert> {{bokref |efternamn=Lindberg |förnamn=Jan |redaktör=Margareta Nockert |titel=Bockstensmannen och hans dräkt |år=1985 |utgivare=Stiftelsen Hallands länsmuseer, Halmstad och Varberg |utgivningsort=Falkenberg |isbn=91-85720-070 |kapitel=Rättsmedicinsk undersökning}}</ref> Initiala resultat av DNA-tester (se [[#DNA-undersökningar|nedan]]) tycks dock tyda på att hårfärgen var mörk.<ref name=dna2021/>
 
Bockstensmannens skelett har genom åren undersökts av flera experter, bland andra [[tandläkare]] ''Gunnar Johansson'', [[osteologi|osteolog]] [[Nils-Gustaf Gejvall]], kirurg [[Claes Lauritzen]] och osteolog ''Torbjörn Ahlström''. De har tillsammans funnit att Bockstensmannen var 171 cm lång, vilket kan mätas utifrån [[lårben]]et. Han var högerhänt, för muskelfästena är större på höger sida. Det finns även tecken på lårbenet som tyder på att han ridit en del. Bockstensmannen var gracilt byggd och man kan se på de små muskelfästena att han inte var van vid hårt kroppsarbete. Dessutom hade han början till en [[reumatologi]]sk [[Spondartriter|spondriatitsjukdom]] kallad ”DISH”, som idag främst förekommer bland äldre män som har haft stillasittande liv<ref>{{Webbref|url=https://reumatikerforbundet.org/reumatism/diagnoser/dish-forestiers-sjukdom/ |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2014-11-20 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20141129075319/https://reumatikerforbundet.org/reumatism/diagnoser/dish-forestiers-sjukdom/ |arkivdatum=2014-11-29 }} Dish-forestiers sjukdom], Reumatikerförbundet, publicerat 22 mars 2012</ref> och som bara har hittats bland skelett från de högre klasserna.<ref name="Josve1">{{bokref |efternamn=Ahlström |förnamn=Torbjörn |titel=Bockstensmannen och hans tid |år=2008 |utgivare=Länsmuseet Varberg |utgivningsort=Värnamo |isbn=91-89570-11-1 |kapitel=Bockstensmannens skelett}}</ref>
Rad 22 ⟶ 24:
== Dräkten ==
[[Fil:Bockstensmannen.jpg|miniatyr|höger|Bockstensmannens kläder avbildade på ett minnesmärke rest i [[Varberg]]. Konstnär/Skulptör: [[Harry Kivijärvi]], [[Finland]].]]
Bockstens mosse har bevarat det textila materialet på ett anmärkningsvärt sätt. Bockstensmannens dräkt är Europas enda fullständigt bevarade medeltida mansdräkt, och består av fyra ylleplagg: [[kjortel]], [[struthätta]], [[Mantel (dräkt)|mantel]] och två [[hosa|hosor]], ett slags långa strumpor som bars istället för byxor under medeltiden. Dessutom hör till fyndet ett par skor, två bälten, [[fotlapp]]ar och flera mindre bitar tyg vars funktion inte säkert har kunnat identifieras.
 
Dräkthistorikern Eva Andersson har undersökt dräkten och gjort en analys grundad på en mängd skriftliga källor och bilder från 1300-talet. Hon menar att olika detaljer i Bockstensmannens dräkt överensstämmer med vad vi vet om samtida europeiskt mode, och att han därmed tillhörde det övre samhällsskiktet. Däremot var han inte allra högst upp i makthierarkin, eftersom kungar och adelsmän till skillnad från Bockstensmannen hade kläder av importerade tyger av högre kvalitet. Bockstensmannens plagg är ofodrade och har få lager, vilket tyder på att han inte dog under vintern utan troligen vår eller höst.<ref>{{bokref |efternamn=Andersson |förnamn=Eva |titel=Bockstensmannen och hans tid |år=2008 |utgivare=Länsmuseet Varberg |utgivningsort=Värnamo |isbn=91-89570-11-1 |kapitel=Hur modemedveten var Bockstensmannen? Dräkten - datering och socialt sammanhang}}</ref>
Rad 29 ⟶ 31:
Bockstensmannen pålades med tre pålar genom överkroppen. [[Ek]]pålen, som var driven genom [[hjärta]]t, är helt bevarad medan det bara finns mindre delar kvar av de två andra pålarna, som är av [[björk]]. Ekpålen var från början en del av en medeltida takkonstruktion, [[Hängslen (tak)|hängslen]] eller "ryggaträ", som höll [[halm]]en på plats ovanpå [[taknock]]en. Den som pålade Bockstensmannen har alltså haft med sig pålen från en gård, vilket skulle kunna tyda på att Bockstensmannen dödats av bönder från gårdar i närheten av mossen.<ref>{{bokref |efternamn=Andersson-Wiking |förnamn=Christina |medförfattare=Pablo Wiking-Faria |titel=Bockstensmannen: utställningskatalog |år=2007 |utgivare=Länsmuseet Varberg |utgivningsort=Varberg |isbn=91-89570-09-X |kapitel=Pålen avslöjar mördaren}}</ref>
 
Man vet inte om Bockstensmannen mördades men det är en trolig teori, eftersom pålning av döda är kopplade till folktron om [[Gengångare (spöke)|gengångare]], döda som ”går igen”. Om den döde inte dött en naturlig död utan bragts om livet, vartroddes risken vara stor att den döde skulle uppstå och ta hämnd på förövaren. Sägner berättar om hur man såg till att den döde förankrades extra i jorden genom att pålar slogs genom kroppen.
 
== Claes Lauritzens dödsteori ==
Rad 44 ⟶ 46:
== Hans vistelseort ==
År 2014 gjordes en [[isotop]]analys av hans hår för att se från vilken berggrund det han har ätit kommer. Han bedöms ha befunnit sig i Varbergstrakten åtminstone under sitt sista år i livet, men man kan inte uttala sig om hans härkomst utifrån isotopanalysen.<ref>[http://www.expressen.se/gt/nya-spar-kan-losa-en-650-arig-mordgata-1/ Nya spår kan lösa en 650-årig mordgåta], Expressen 2016-03-26</ref>
 
== DNA-undersökningar==
Flera försök har gjort att utvinna Bockstensmannens starkt nedbrutna DNA av rättsgenetikern Marie Allens forskargrupp vid [[Rudbecklaboratoriet]], Uppsala universitet. År 2003 studerade hon fragment av hans [[Mitokondriellt DNA|Mitokondri-DNA]] från hans överarm.<ref>{{Webbref|titel=DNA ger svar om Bockstensmannen - Vetenskapsradion Nyheter|url=https://sverigesradio.se/artikel/293597|verk=sverigesradio.se|hämtdatum=2021-06-21|språk=sv|utgivare=(Sveriges Radio)}}</ref> Det visar att han kom från Europa och indikerar att han tillhör en ovanlig [[haplogrupp]]. Våren 2021 lyckades gruppen utvinna fragment av hans [[kärn-DNA]] ur hans hår. Det visar att han troligen hade mörkt hår (inte ljust som man tidigare trott) och blåa ögon, något som behöver verifieras i fortsatta undersökningar.<ref name=dna2021>{{Webbref|titel=Senaste nytt {{!}} Hallands Kulturhistoriska Museum|url=https://www.museumhalland.se/senaste-nytt-om-bockstensmannen/|verk=www.museumhalland.se|hämtdatum=2021-06-21|arkivurl=https://web.archive.org/web/20210622141605/https://www.museumhalland.se/senaste-nytt-om-bockstensmannen/|arkivdatum=2021-06-22}}</ref>
 
== Bockstensmannen får ett ansikte ==
Rad 55 ⟶ 60:
 
=== Präst ===
Amatörhistorikern Owe Wennerholm har, baserat på att plagget [[struthätta]] användes inom [[katolska kyrkan]] och på ett föremål som han tolkar som en ”minisköld", menat att personen var [[präst]] från sent [[1400-talet|1400-tal]] och var medlem av [[Helgeandsorden]]. Miniskölden finns endast otydligt avbildad på ett äldre fotografi, enligt Wennerholm med ett kors och bokstavskombinationerna SG, SC eller SO. Andra menar att det är en nagel som har avbildats. Wennerholm har tidigare framlagt hypotesen att SG står för att Bockstensmannen var domprosten [[Simon Gudmundi]], som man vet dog 1491. Detta är för sent i förhållande till C14-dateringen.<ref>{{bokref |efternamn=Wennerholm |förnamn=Owe |titel=Vem var Bockstensmannen? |år=1993 |utgivare=Bokförlaget Carse |utgivningsort=Fjärås |isbn=91-971061-5-1}}</ref> Senare har Wennerholm istället föreslagitframkastat att SC står för ärkebiskopen [[Sasser Clementii]] från Danmark som dog 1274.<ref>[http://www.expressen.se/gt/han-var-arkebiskop/ "Han var ärkebiskop"], Expressen 2006-07-04</ref> Detta är för tidigt i förhållande till dateringen av ekstammen.<ref name=skeptisk>[http://www.expressen.se/gt/historiker-skeptisk-till-teorierna/ Historiker skeptisk till teorierna], intervju med Pablo Wiking, Expressen 2006-07-04</ref>
 
==Se även==
*[[Bredgårdsmannen]]
 
== Referenser ==
Rad 68 ⟶ 76:
 
==Externa länkar==
*{{commonscat|Bockstensmannen}}
*[https://webmuseumhalland.archive.orgse/web/20141129221403/http://www.hkm.varberg.seshow-item/bockstensmannen/ LänsmuseetsHallands kulturhistoriska museums sida om Bockstensmannen]
*[http://www.dn.se/kultur-noje/sa-har-sag-bockstensmannen-ut/ Rekonstruktion av Bockstensmannens utseende.]
*[https://web.archive.org/web/20141218162528/http://vemvarbockstensmannen.se/]
Rad 75 ⟶ 83:
{{coord|57|07|00|N|12|34|29|E|region:SE_type:landmark_source:kolossus-dewiki-|display=title}}
 
[[Kategori:Personer i Sverige under medeltiden]]
[[Kategori:Arkeologiska textilfynd]]
[[Kategori:Klädedräkt under medeltiden]]
[[Kategori:Personer som blivit mördade i SverigeDanmark]]
[[Kategori:1936 i Sverige]]
[[Kategori:Fornfynd i Sverige]]
Rad 85 ⟶ 92:
[[Kategori:Hallands historia]]
[[Kategori:Mosslik]]
[[Kategori:Personer i SverigeDanmark under 1300-talet]]