Bockstensmannen: Skillnad mellan sidversioner
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Ingen redigeringssammanfattning Märken: Manuell återställning Mobilredigering Redigering via mobilsajten |
Adjoka (Diskussion | Bidrag) m Rullade tillbaka redigeringar av 85.225.237.33 (diskussion) till senaste version av Adjoka Märken: Tillbakarullning SWViewer [1.6] |
||
(19 mellanliggande sidversioner av 17 användare visas inte) | |||
Rad 1:
{{Databox}}
'''Bockstensmannen''' är kvarlevorna av en man som hittats i en [[mosse]] i [[Halland]] och som enligt forskarna vid Hallands museum anses ha dött cirka [[1350]]–[[1370]].<ref>http://www.hkm.varberg.se/bockstensmannen/mannen-i-mossen/ {{Wayback|url=http://www.hkm.varberg.se/bockstensmannen/mannen-i-mossen/ |date=20150924030656 }} Mannen i mossen], Hallands kulturhistoriska museum, accessdatum 20 november 2014</ref> Fyndet är unikt eftersom det är Europas enda fullständigt bevarade [[medeltiden|medeltida]] mansdräkt och också det enda kända [[mosslik]] som fått [[Pålning (avrättningsmetod)|pålar]] slagna genom kroppen. Mannen har pålats fast i mossen efter sin död, sannolikt för att därigenom hindras från att lämna sin plats och uppträda som [[Gengångare (spöke)|gengångare]].
Kroppen hittades 1936 i [[Bockstens mosse]]. Mossen är belägen i [[Rolfstorps socken]] i [[Varbergs kommun]], cirka 25 km öster om centralorten [[Varberg]]. Bockstensmannen finns sedan 1937 utställd på [[Hallands kulturhistoriska museum]] på [[Varbergs fästning]]. 1979 genomgick fyndet en ny undersökning och [[Konservering (kulturarv)|omkonservering]]. Efter det har huvuddelen av fyndet presenterats liggande, från att tidigare ha varit uppsatt på en ställning. Under 1990-talet och 2000-talet har flera undersökningar av fyndet gjorts och 2006 producerades en helt ny utställning.
Rad 6:
==Fynd==
[[Fil:Bockstens_mosse.jpg|miniatyr|höger|[[Bockstens mosse]], med Bockstensmannens fyndplats markerad med ett kors.]]
Bockstensmannens kropp hittades den 22 juni 1936 av den då 11-årige [[Thure G. Johansson]].<ref>{{tidskriftsref|författare=Eriksson, Kristina Ekero|rubrik=Vem var mannen i mossen?|url=http://www.popularhistoria.se/artiklar/vem-var-mannen-i-mossen/|år=2006|tidskrift=Populär historia|volym=2006:5,|sid=46-49 : färgill.|id=1102-0822|issn=1102-0822|libris=10158747}}</ref> Han [[harv]]ade [[torvmosse]]n intill föräldrarnas gård, när harven drog med sig några tygtrasor. Thure hämtade sin far och dagen därpå kontaktades den lokala polisen, [[fjärdingsman]] Axel Johansson som också tjänstgjorde som [[kyrkvaktmästare]]. Även [[landsfiskal]]en
Sandklef kontaktade [[Statens historiska museum]] efter midsommarhelgen varefter [[konservator]]n ''Gillis Olson'' och textilexperten ''[[Agnes Geijer]]'' reste till Varberg för att bistå i hanteringen och undersökningen av fyndet. De kom till Varberg 9 juli.<ref>{{bokref |efternamn=Andersson-Wiking |förnamn=Christina |medförfattare=Pablo Wiking-Faria |titel=Bockstensmannen: utställningskatalog |år=2007 |utgivare=Länsmuseet Varberg |utgivningsort=Varberg |isbn=91-89570-09-X |kapitel=Bockstensmannen kommer till museet}}</ref>
Rad 24:
== Dräkten ==
[[Fil:Bockstensmannen.jpg|miniatyr|höger|Bockstensmannens kläder avbildade på ett minnesmärke rest i [[Varberg]]. Konstnär/Skulptör: [[Harry Kivijärvi]], [[Finland]].]]
Bockstens mosse har bevarat det textila materialet på ett anmärkningsvärt sätt. Bockstensmannens dräkt är Europas enda fullständigt bevarade medeltida mansdräkt, och består av fyra ylleplagg: [[kjortel]], [[struthätta]], [[Mantel (dräkt)|mantel]] och två [[
Dräkthistorikern Eva Andersson har undersökt dräkten och gjort en analys grundad på en mängd skriftliga källor och bilder från 1300-talet. Hon menar att olika detaljer i Bockstensmannens dräkt överensstämmer med vad vi vet om samtida europeiskt mode, och att han därmed tillhörde det övre samhällsskiktet. Däremot var han inte allra högst upp i makthierarkin, eftersom kungar och adelsmän till skillnad från Bockstensmannen hade kläder av importerade tyger av högre kvalitet. Bockstensmannens plagg är ofodrade och har få lager, vilket tyder på att han inte dog under vintern utan troligen vår eller höst.<ref>{{bokref |efternamn=Andersson |förnamn=Eva |titel=Bockstensmannen och hans tid |år=2008 |utgivare=Länsmuseet Varberg |utgivningsort=Värnamo |isbn=91-89570-11-1 |kapitel=Hur modemedveten var Bockstensmannen? Dräkten - datering och socialt sammanhang}}</ref>
Rad 31:
Bockstensmannen pålades med tre pålar genom överkroppen. [[Ek]]pålen, som var driven genom [[hjärta]]t, är helt bevarad medan det bara finns mindre delar kvar av de två andra pålarna, som är av [[björk]]. Ekpålen var från början en del av en medeltida takkonstruktion, [[Hängslen (tak)|hängslen]] eller "ryggaträ", som höll [[halm]]en på plats ovanpå [[taknock]]en. Den som pålade Bockstensmannen har alltså haft med sig pålen från en gård, vilket skulle kunna tyda på att Bockstensmannen dödats av bönder från gårdar i närheten av mossen.<ref>{{bokref |efternamn=Andersson-Wiking |förnamn=Christina |medförfattare=Pablo Wiking-Faria |titel=Bockstensmannen: utställningskatalog |år=2007 |utgivare=Länsmuseet Varberg |utgivningsort=Varberg |isbn=91-89570-09-X |kapitel=Pålen avslöjar mördaren}}</ref>
Man vet inte om Bockstensmannen mördades men det är en trolig teori, eftersom pålning av döda är kopplade till folktron om [[Gengångare (spöke)|gengångare]], döda som ”går igen”. Om den döde inte dött en naturlig död utan bragts om livet,
== Claes Lauritzens dödsteori ==
Rad 48:
== DNA-undersökningar==
Flera försök har gjort att utvinna
== Bockstensmannen får ett ansikte ==
Rad 61:
=== Präst ===
Amatörhistorikern Owe Wennerholm har, baserat på att plagget [[struthätta]] användes inom [[katolska kyrkan]] och på ett föremål som han tolkar som en ”minisköld", menat att personen var [[präst]] från sent [[1400-talet|1400-tal]] och var medlem av [[Helgeandsorden]]. Miniskölden finns endast otydligt avbildad på ett äldre fotografi, enligt Wennerholm med ett kors och bokstavskombinationerna SG, SC eller SO. Andra menar att det är en nagel som har avbildats. Wennerholm har tidigare framlagt hypotesen att SG står för att Bockstensmannen var domprosten [[Simon Gudmundi]], som man vet dog 1491. Detta är för sent i förhållande till C14-dateringen.<ref>{{bokref |efternamn=Wennerholm |förnamn=Owe |titel=Vem var Bockstensmannen? |år=1993 |utgivare=Bokförlaget Carse |utgivningsort=Fjärås |isbn=91-971061-5-1}}</ref> Senare har Wennerholm istället framkastat att SC står för ärkebiskopen [[Sasser Clementii]] från Danmark som dog 1274.<ref>[http://www.expressen.se/gt/han-var-arkebiskop/ "Han var ärkebiskop"], Expressen 2006-07-04</ref> Detta är för tidigt i förhållande till dateringen av ekstammen.<ref name=skeptisk>[http://www.expressen.se/gt/historiker-skeptisk-till-teorierna/ Historiker skeptisk till teorierna], intervju med Pablo Wiking, Expressen 2006-07-04</ref>
==Se även==
*[[Bredgårdsmannen]]
== Referenser ==
Rad 73 ⟶ 76:
==Externa länkar==
*{{commonscat|Bockstensmannen}}
*[https://
*[http://www.dn.se/kultur-noje/sa-har-sag-bockstensmannen-ut/ Rekonstruktion av Bockstensmannens utseende.]
*[https://web.archive.org/web/20141218162528/http://vemvarbockstensmannen.se/]
Rad 80 ⟶ 83:
{{coord|57|07|00|N|12|34|29|E|region:SE_type:landmark_source:kolossus-dewiki-|display=title}}
[[Kategori:Arkeologiska textilfynd]]
[[Kategori:Klädedräkt under medeltiden]]
[[Kategori:Personer som blivit mördade i
[[Kategori:1936 i Sverige]]
[[Kategori:Fornfynd i Sverige]]
Rad 90 ⟶ 92:
[[Kategori:Hallands historia]]
[[Kategori:Mosslik]]
[[Kategori:Personer i
|