Seminarium: Skillnad mellan sidversioner

[[File:Complete graph K5.svg|thumb|Fem deltagare.]]

[[File:Complete graph K7.svg|thumb|7Sju deltagare.]]

[[File:9-simplex graph.svg|thumb|9Tio deltagare.]]

Ett '''seminarium''' kan vara en formundervisningsform för att uppnå effektivt lärande eller ett forum, en mötesform, diskussion, där olika slutsatser kan dras och sedan prövas mot varandra. Undervisande organisationer, undervisningsanstalter, med uppgift att bilda kunskaper interaktivt i små grupper, eller bidra till fördjupning, kan ha ordet i sitt namn. Seminarier genomförs somi regel av en seminarieledare eller coach, som använder sig av [[Sokrates#Sokrates, kunskap och pedagogik|Sokrates dialog eller samtalskonst.]]<ref>Socratic Method-Problem Method Dichotomy: The Debate Over Teaching Method Continues, CG Hawkins-Leon. ''BYU Educ. & LJ'', 1998.</ref> Till skillnad från en [[lektion]] eller en [[föreläsning]], förutsätts i regel att samtliga deltagare i seminariet är beredda att spela en aktiv roll.<ref>https://www.utbildning.se/forum/presentationsteknik/vad-ar-ett-seminarium-51725 läst 2019-11-10</ref>

Ibland kallade [[akademi]]ska seminarier, har i syfte att väcka och leda de studerandes självverksamhet och därigenom hos dem utbilda förmågan till självständigt vetenskapligt tänkande.<ref>''Svensk uppslagsbok'', Malmö 1961</ref> I motsats till [[lektion]]er eller [[föredrag]], så kännetecknas seminarier av en större interaktivitet mellan seminarieledare och [[wikt:seminarist|seminarist]]erseminarister, studenter, samt mellan deltagarna. Dessa sitter i små täta grupper (5-20 deltagare), med övningar, diskussioner och kortare presentationer av studenter (lärande genom att själv undervisa). Seminarieperioderna avslutas ofta i en uppsats eller att man individuellt genomför en skriftlig tentamen. [[Pedagogik]] och [[didaktik]] är de vetenskapsfält som studerar effektiviteten av [[undervisning]] och lärandet i seminarier. I verkligheten på många [[fakultet]]er så är antalet ofta runt 40 deltagare, och ibland upp till 100 studenter. Många föredrag kallas felaktigt för seminarier.

I kurser inom vuxenutbildning, yrkesutbildning, eller annan läroanstalt samt utbildning av ungdomar är interaktivt lärande i praktiska miljöer vanligt. Moderna metoder och [[didaktik]] bestämmer arbetet i studiegrupperna. Pedagogerna skapar en lärande miljö där eleverna kan hitta de bästa möjliga förutsättningar för självständigt lärande. Merparten av detta [[lärande]] är erfarenhetsbaserat och ska främja bland annat nyckelkompetensen ''[[lära att lära]]''.

Alla städer i Sverige ålades 1853 att inrätta seminarier för utbildning av lärare. Första seminariet som undervisningsanstalt invigdes 1865, Filologiska seminariet i [[Lund]], efter modell från seminarium vid universitetet i Götten[[Göttingen]], [[Tyskland]]. Den nya massundervisningen från 1950-talet i [[USA]] kom till Sverige under 601960-talet, och i slutet av det decenniet låg antalet nybörjare inom högre utbildning på cacirka 28 &nbsp;000 per läsår. AttDetta jämförakan jämföras med de 2000 - 40002&nbsp;000–4&nbsp;000 som började varje år under 401940-talet, utspritt över hela Sverige.<ref>Svensk utbildningshistoria, Gunnar Richardson, Studentlitteratur, Lund 2004, {{ISBN |91-44-03600-0}}</ref> Många seminarier hade inga egna lokaler under 1800-talet och deltagarantalen i seminariesammanträdena var låga, som regel på mellan fyra och 12 seminarister. Av naturliga skäl så byttes ordet seminarium ut på de gamla undervisningsanstalterna, som också ofta inlemmades i större utbildningssäten. Stordriftsfördelarna, ursprungligen från blbland aannat USA:s bilindustri, effektiviserade det begynnande utbildningssverige. Idag startar över 80 &nbsp;000 studenter en högre utbildning varje år.

* '''Tidigare undervisninsanstalterundervisningsanstalter'''

** [[Småskoleseminarium|Småskoleseminarier]] (1858-19611858–1961)

** [[Folkskoleseminarium|Folkskoleseminarier]] (1842-19671830–1971)

** [[Flickskola|Flickskoleseminarier]]

** [[Högre lärarinneseminariet]] i Stockholm (-19431861–1943)

** Socialpedagogiska[[Teologiskt seminarium i Stockholm|Prästseminarier]]

Exempel på tillfällen när seminarier uppstår spontant är många, det kan vara en diskussion i fikarummet, tillsammans med vänner eller kanske i ensamheten i [[autokommunikation|intrapersonelintrapersonell]] dialog och i interaktionen med en bok. Ett mer allvarligt seminarium, [[sammanträde|möte]], är moderna styrelsemöten enligt [[Svensk kod för bolagsstyrning]] där man inte rekommenderar mer än sju deltagare för att en dialog ska vara möjlig, för att grunden för bästa möjliga beslut och diskussion ska föreligga. [[Dialogen]] och [[interaktivitet]]en är ett kännetecken på ett seminarium och diskussioner med framåtdriv. Deltagarantal över det resulterar som regel i att en grupp i gruppen tar över och flera deltagare sitter tysta och lyssnar.<ref>Det nya styrelsearbetet, Rune Brandinger, utgiven av Liber AB, 2011, {{ISBN |978-91-47-09644-2}}</ref> Undersökningar visar att inte ens vid vanliga samtal mellan två personer så fördelar deltagarna per ömsesidig automatik lika på talutrymmet. Vanligast är fördelningen 70 % respektive 30 %. "Jag-svaga", skygga eller ledsna personer använder förmodligen av egen vilja cirka 10 % av det tillgängliga utrymmet. <ref>{{bokref|efternamn=Backlund|förnamn=Britt|titel=Inte bara ord|år=2006|utgivare=Studentlitteratur|isbn=91-44-04516-6|sid=56, 57}}</ref> Redan en ökning från fem till 7 deltagare mer än fördubblar antalet relationer i seminariegruppen och möjligheten till språklig interaktion och dialog minskar drastiskt, samtidigt som livskraften på de fröer som det är tänkt att deltagarna ska få med sig för tillväxt inför nästa möte, blir mindre bra. Som jämförelse så sker vid oreglerade vanliga samtal som utökas till tre eller flera deltagare som regel uppkomst av ett mönster där en tar på sig en ledarroll och även använder det största talutrymmet. Medan kodens [[ordförande]] har en mindre framträdande roll och kan i en förenings eller företags stadgar vara inskriven som alternerande. På styrelsemöten kan andra än den ordinarie ordförande ha rollen som mötesordförande. Det är lätt att som deltagare se på de andras aktivitet, [[kroppsspråk]] och [[dialog]] huruvida de kommit till mötet förberedda eller inte. En av kodens ordförandes uppgifter kan vara att ta den som brustit i den ansvarsbiten åt sidan och mana till bättring. På högre utbildning och i akademiska seminarier anses aktivitet under mötesformen som ett krav.<ref>{{bokref|titel=Nationalencyklopedin|år=1994|utgivare=Bokförlaget Bra böcker AB|isbn=91-7024-620-3}}</ref>

* [[FöredragFöreläsning]]

== KällorReferenser ==

[[Kategori: Latinska ord och uttryck]]