Svenska högtider och traditioner har många influenser. De äldsta, såsom jul och midsommar, har förkristna nordiska anor, även om de med kristendomen inordandes i de religiösa högtiderna och idag för många i det närmaste har mist sin religiösa signifikans. Sedan 1800- och 1900-talen har de inhemska traditionerna alltmer präglats alltmer av influenser från andra delar av världen. Så kommer julgranen och adventsstjärnan ursprungligen från Tyskland[1], medan Lucia är inspirerad av ett sicilianskt helgon. Även fenomen från den engelsktalande världen, som mors dag och Halloween har blivit populära. Med ökad invandring från Mellanöstern har bland annat Eid Al-Fitr uppmärksammats i högre grad sedan sent 1900-tal.
Årets högtider
- Trettondedag jul
- Tjugondedag jul
- Fettisdagen (tisdagen efter fastlagssöndagen)
- Våffeldagen (25 mars)
- Påsk (mars-april)
- Valborgsmässoafton (30 april) och första maj (Första maj allmän helgdag sedan 1939)[2]
- Kristi himmelsfärdsdag (40 dagar efter påsk)
- Pingst (10 dagar efter Kristi himmelsfärdsdag)
- Sveriges nationaldag (6 juni allmän helgdag sedan 2005)
- Midsommar (juni)
- Alla helgons dag-Allhelgonadagen (månadsskiftet oktober-november)
- Advent (slutet av november-december)
Regionala högtider
- Surströmmingspremiären, som äger rum den tredje torsdagen i augusti, uppmärksammas främst längs Norrlandskusten
- Ålagillen äger rum under hösten, främst i Skåne
- Gustav II Adolfs dödsdag (6 november) uppmärksammas främst i Göteborgsområdet, bland annat med Gustav Adolfsbakelser
- Mårtensafton eller Mårten Gås (10 november) firas numera främst i Skåne
Samiska högtider och traditioner
Mall:Stubavsnitt Den samiska nationaldagen firas den 6 februari. Dagen firades första gången 1993 i samband med att FN inledde det internationella urbefolkningens år i Jokkmokk. Datumet valdes till minne det första samiska landsmötet, som hölls i Trondheim den 6 februari 1917.
Livets högtider
Med 1800- och 1900-talens sekularisering och en ökande religiös och etnisk mångfald i befolkningen är rollen för Svenska kyrkan, eller kristendom och religion överhuvudtaget, inte längre lika given.
- Dop (trossamfund) (52,9% av alla nyfödda i Sverige döptes enligt Svenska kyrkans ordning 2011[3])
- Barnvälkomnande-namngivningsceremoni (icke-religiöst alternativ till dop)[4]
- Konfirmation (31,8% av alla 15-åringar i Sverige konfirmerades enligt Svenska kyrkans ordning 2011[3])
- Realexamen (juni, avskaffad från 1970-talet)
- Studentexamen (juni, Studenten efter 1968)
- Bröllop (inte alltid i kyrkan)
- Begravning (81,0% av alla avlidna i Sverige begravdes enligt Svenska kyrkans ordning 2011[3], men borgerlig begravning blir allt vanligare[5])
Andra festdagar
- Alla hjärtans dag (14 februari)
- Internationella kvinnodagen (8 mars)
- Mors dag (sista söndagen i maj)
- Skolavslutning (början-mitten av juni)
- Skolstart (mitten-slutet av augusti)
- FN-dagen (24 oktober)
- Fars dag (andra söndagen i november)
- Julavslutning (mitten av december)
- Akademiska högtider och traditioner under året (promotion, installation med mera)
Det tidiga 2000-talet präglades av utbildningspolitiska bråk om skolavslutningen skulle hållas i skolsalen eller, som tidigare, i kyrksalen.[6]
Mindre/övriga firanden
Under 2000-talet har flera rapporter kommit om att det amerikanska Thanksgivingfirandet i november månad, med kalkonätande, börjat vinna mark även i Sverige, främst men inte bara bland amerikaner bosatta i Sverige.[7][8]
Allmänna helgdagar
Allmänna helgdagar är i Sverige en juridisk term, som omfattar de dagar som nämns i (Lag (1989:253) om allmänna helgdagar).[9]
Se även
Källor
Fotnoter
- ^ ”Adventsstjärnor”. Nordiska museet. http://www.nordiskamuseet.se/publication.asp?publicationid=6883. Läst 20 juli 2012.
- ^ ”Svenska staten”. Maj 2004. http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/02/22/76/0cbe12c9.pdf. Läst 11 juni 2011.
- ^ [a b c] ”Döpta, konfirmerade, vigda och begravda enligt Svenska kyrkans ordning 1970-2011”. Svenska kyrkan. http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=890749. Läst 20 juli 2012.
- ^ ”Humanisterna”. http://www.humanisterna.se/index.php?option=com_content&view=article&id=32&Itemid=43. Läst 11 juni 2011.
- ^ Cecilia Ekebjär (19 april 2010). ”Allt fler väljer borgerlig begravning”. Dalarnas Tidningar. http://www.dt.se/nyheter/dalarna/1.3058315-allt-fler-valjer-borgerlig-begravning. Läst 11 juni 2011.
- ^ Johannes Ottestig (21 juni 2012). ”Bråk om avslutningar i kyrkan andas misstro mot lärare och rektorer” (på svenka). Dagen. http://www.dagen.se/nyheter/-brak-om-avslutningar-i-kyrkan-andas-misstro-mot-larare-och-rektorer-/. Läst 20 juli 2012.
- ^ ”Thanksgiving populärt även i Sverige”. Svenska Dagbladet. 23 november 2006. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/thanksgiving-populart-aven-i-sverige_373002.svd. Läst 16 november 2012.
- ^ ”Thanksgiving in Sweden?” (på engelska). Sveriges Radio International. 24 november 2011. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2054&artikel=4820506. Läst 16 november 2012.
- ^ Lag (1989:253) om allmänna helgdagar
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Svenska högtider och traditioner.