Västra Ghats: Skillnad mellan sidversioner

Dessa berg täcker en yta av 160&nbsp;000&nbsp;km² och bildar uppsamlingsområde för ett antal [[flodsystem]] som avvattnar nästan 40% of Indien.<ref>{{Webbref |url = http://www.westernghatsforum.org/abstract_12_05.pdf |författare = V.S. Vijayan |titel = ''Research needs for the Western Ghats'' |utgivare = Ashoka Trust for Research in Ecology and the Environment (ATREE) |hämtdatum = 21 juni 2007 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20130511231752/http://www.westernghatsforum.org/abstract_12_05.pdf |arkivdatum=11 maj 2013 }}</ref>

Genomsnittshöjden är omkring 1&nbsp;200&nbsp;m.<ref name="APMN">{{Webbref |url = http://apmn.icimod.org/mountains/ch2_peninsula.php |titel = The Peninsula |hämtdatum = 19 mars 2007 |verk = [http://apmn.icimod.org/ Asia-Pacific Mountain Network] |arkivurl = httphttps://web.archive.org/web/20070812064356/http://apmn.icimod.org/mountains/ch2_peninsula.php <!-- Bot retrieved archive -->|arkivdatum = 12 augusti 2007 }}</ref> Området är ett av världens tio viktigaste [[biologisk hetfläck|biologiska hetfläckar]] och har över 5&nbsp;000 arter av blommande växter, 139 däggdjursarter, 508 fågelarter och 179 groddjursarter.

Dessa kupolformade upphöjningar exponerar de underliggande 200 miljoner år gamla bergen som syns i områden såsom [[Nilgiribergen]].<ref name="hay">{{Tidningsref |författare2 = William W. Hay1, Eric J. Barron2, James L. Sloan II2 and John R. Southam2|month = February|datum = 1981|titel = Continental drift and the global pattern of sedimentation|tidning = Geologische Rundschau|utgivare = Springer|utgivningsort = Berlin / Heidelberg|volym = 70|nummer = 1|issn = 0016-7835 (Print) 1432-1149 (Online)|url = httphttps://wwwlink.springerlinkspringer.com/contentarticle/h93424851308466g10.1007/BF01764330}}</ref>

[[Basalt]] är bergskedjans dominerande bergart och finns så djupt som 3 km ned. Andra bergarter som finns här är [[charnockit]], [[granulit]], [[khondalit]], [[leptynit]], [[ortognejs]] med lossnade förekomster av kristallin [[sandsten]], [[järnmalm]], [[dolerit]] och [[anorthositanortosit]]. Kvarvarande [[laterit]]- och [[bauxit]]malmer finns även i södra bergsområdena.

[[Fil:AnamudiNaikolli 1Mala near Anamudi.jpg|miniatyr|höger|En vy över [[Anamudi]], Västra Ghats högsta bergstopp (2 695 meter) sett från [[Eravikulam nationalpark]], [[Kerala]].]]

Norra delen av den smala kustslätten mellan Västra Ghats och Arabiska havet är känd som [[Konkan]]. Den mittersta delen av denna kallas [[Kanara]] och södra delen [[Malabarkusten]]. Området öster om Ghats i [[Maharashtra]] är känt som [[Desh]] medan östra området i centrala Karnataka är känt som [[Malenadu]].<ref name="all-about-india.com">{{Webbref |url = http://www.all-about-india.com/Geography-of-India.html|titel = The Geography of India|utgivare = all-aboit-india.com|hämtdatum = 19 november 2010|arkivurl = https://web.archive.org/web/20101109162239/http://www.all-about-india.com/Geography-of-India.html|arkivdatum = 9 november 2010}}</ref> Största staden i bergsområdet är [[Pune]] ([[Poona]]) i regionen Desh vid östra kanten av bergskedjan. [[Biligiriranganbergen]] ligger där Västra och [[Östra Ghats]] möts.

Västra Ghats utgörär ett av de tre [[avrinningsområde]]na i Indien och förser de stadigvarande floderna i Indien med vatten. Betydande floder är exempelvis [[Godavari]], [[Krishna]] och [[Kaveri]]. Dessa floder går österut och rinner ut i [[Bengaliska viken]]. De floder som går österut och som rinner ut i [[Arabiska havet]] rinner snabbt, genom den korta sträckan de rinner och de kraftiga lutningarna. Större floder är [[Mandovi]] och [[Zuari]]. Många av dessa floder är bakvatten i Kerala och Maharashtra. Floder som rinner österut rinner ut i [[Bengaliska viken]]. Dessa rinner jämförelsevis långsammare och rinner samman i större floder såsom Kaveri och Krishna. Större biflöden är exempelvis [[Tunga]], [[Bhadra]], [[Bhima]], [[Malaprabha]], [[Ghataprabha]], [[Hemavathi]] och [[Kabini]]. Vid sidan om dessa finns ett antal mindre floder såsom [[Chittar]], [[Manimuthar]], [[Kallayi]], [[Kundali]], [[Pachaiyar]], [[Pennar]], [[Periyar]] och [[Kallayi River]].

Snabbt rinnande floder och branta sluttningar har gett platser för byggandet av många vattenkraftverk. Det finns idag omkring 50 större dammanläggningar i Västra Ghats. Den första kraftverksdammen byggdes år 1900 nära [[Khopoli]] i Maharashtra.<ref>{{Webbref |url = http://www.rainwaterharvesting.org/resources/statistics/stat233.htm|titel = Indian Dams by River and State|utgivare = Rain water harvesting|hämtdatum = 19 mars 2007}}</ref> Störst är Maharashtriska [[Koyna Hydroelectric Project]], [[Parambikulam Dam]] i Kerala och [[Linganmakki Dam]] i Karnataka.<ref name="all-about-india.com"/> Vattemagasinet bakom Koynadammen, [[Shivajisagarsjön]], är 50 km lång och 80 meter bred.<ref name="EXN">{{Tidningsref |name = Rajesh Menon|url = http://cities.expressindia.com/fullstory.php?newsid=151253|titel = Tremors may rock Koyna for another two decade|utgivare = [[Indian Express]], [[Pune]]|datum = 3 October 2005|hämtdatum = 19 mars 2007|arkivurl = https://web.archive.org/web/20071117083928/http://cities.expressindia.com/fullstory.php?newsid=151253|arkivdatum = 17 november 2007}}</ref> Det är det största vattenkraftverket i Maharashtra och har en produktionseffekt på 1 920 MW.<ref name="Kaushish">{{Bokref |medförfattare = R.L. Samani, A.P. Ayhad |titel = Silting Problems in Hydropower Plants |editor = S. P. Kaushish, B. S. K. Naidu |utgivare = Central Board of Irrigation and Power |utgivningsort = Bangkok |år = 2002 |kapitel = Siltation of Reservoirs-Koyna Hydroelectric Project-A Case Study |isbn = 90 5809 238 0 |url = http://books.google.com/books?id=iKXDcAAUP5wC&pg=PA1&dq=largest+hydroelectric+project+in+Maharashtra.&ei=o_kbS8nJGJKUNZi2zYQL&client=safari#v=onepage&q=&f=false }}</ref> Ett annat större vattenkraftverk är Idukkidammen i Kerala. Denna damm är en av de största i Asien och står för omkring 70% av delstaten Keralas elproduktion. Mullai Periyardammen nära Thekkady är en av de äldsta i världen och en av Keralas större turistattraktioner. Vattnet från dammen släpps ut på den vidsträckta kustslätten i Tamil Nadu och bildar ett delta med rik vegetation.

Klimatet i Västra Ghats varierar med höjden och avståndet från ekvatorn. Klimatet är fuktigt och tropiskt i de lägre områdena och är tempererat närmast havet. Höjderområden över 1&nbsp;500&nbsp;meter och över 2&nbsp;000&nbsp;meter i söder har ett mer tempererat klimat. Årsmedeltemperaturen här är omkring 15&nbsp;°C. I en del områden är frost vanligt förekommande och temperaturen går ner mot fryspunkten under vintermånaderna. Medeltemperaturen sträcker sig från 20&nbsp;°C i söder till 24&nbsp;°C (75&nbsp;°F) i norr. Man har också noterat att den kallaste perioden i sydvästra Ghats sammanfaller med den med störst nederbörd.<ref name="WII">{{Webbref |url = http://www.wii.gov.in/envis/rain_forest/chapter2.htm |författare = R.J. Ranjit Daniels |titel = Biodiversity of the Western Ghats — An Overview |hämtdatum = 19 mars 2007 |verk = [http://www.wii.gov.in/ Wildlife Institute of India] |arkivurl = httphttps://web.archive.org/web/20070228195706/http://www.wii.gov.in/envis/rain_forest/chapter2.htm <!-- Bot retrieved archive -->|arkivdatum = 28 februari 2007 }}</ref> Under [[monsun]]säsongen mellan juni och september fungerar det obrutna Västra Ghats som en barriär för de fukttyngda molnen. De tunga regnbärande molnen som går österut tvingas stiga och under denna resa släpper de det mesta av sitt regn på västsidan. Årsnederbörden i denna region är mellan 3&nbsp;000 och 4&nbsp;000 mm med lokala extremfall som ligger närmare 9&nbsp;000 mm. Östra regionen av Västra Ghats som ligger i [[regnskugga]] får betydligt mindre regn - i genomsnitt 1&nbsp;000 mm. Nederbördsdata avslöjar att det inte finns något samband mellan den totala nederbörden som fallit och hur den fördelar sig under året. En del områden i Maharashtra får hårda regn följda av långa torrperioder, medan regioner närmre ekvatorn får mindre årlig nederbörd, men regnen faller under större delen av året.<ref name="WII"/>

[[Fil:Thiruvananthapuram Ponmudi.jpg|thumb|AEn viewvy ofav [[Ponmudi|Ponmudi Hills]] ini [[Thiruvananthapuram districtdistrikt]], [[Kerala]].]]

Historiskt var Västra Ghats nästan helt täckt med täta skogar som gav mat och utgjorde naturliga levnadsplatser för inhemska stammar. Dess begränsade åtkomlighet gjorde det svårt för folket på [[Deccan]]platån att kultivera landet och bygga bosättningar. Efter britternas ankomst till området, skövlades stora områden för jordbruksplantage och timmer, särskilt för te-, kaffe och teakplantage under perioden 1860 till 1950. Arter som är ovanliga, endemiska och habitatspecialister påverkas i större utsträckning och tenderar att förloras snabbare än andra arter. Komplexa och artrika habitat såsom den tropiska regnskogen påverkas mycket mer än andra habitat.<ref>{{Webbref |url = http://www.wii.gov.in/publications/researchreports/2002/frag.wii.report.pdf |arkivurl=httphttps://web.archive.org/web/20090226071524/http://www.wii.gov.in/publications/researchreports/2002/frag.wii.report.pdf |arkivdatum=26 februari 2009 |titel = Impact of rainforest fragmentation on small mammals and herpetofauna in the Western Ghats, South India |författare = Ajith Kumar |utgivare = Salim Centre for Ornithology and Natural History, Coimbatore, India; Ravi Chellam, B. C. Choudhury, Divya Mudappa, Karthikeyan Vasudevan, N. M. Ishwar, Wildlife Institute of India, Dehra Dun, India; Barry Noon, Department of Fish and Wildlife Biology, Colorado State University, Fort Collins, U.S.A., Final Report, April 2002 }}</ref>

Området är ekologiskt känsligt för utveckling och förklarades vara en ekologisk hetfläck 1988 genom ekologen [[Norman Myers]] arbete. Trots att området täcker nära fem procent av Indiens landareal finns 27 % av alla arter och [[kärlväxter]] i Indien (4&nbsp;000 av 15&nbsp;000 arter). Nära 1&nbsp;800 av dessa är [[Endemism|endemisk]]a för regionen. Bergskedjan är hem för minst 84 groddjursarter, 16 fågelarter, 7 däggdjursarter och 1 600 gömfröväxtarter som inte finns någon annanstans i världen.

[[Indiens regering]] har instiftat många skyddade områden, däribland 2 [[biosfärreservatbiosfärområde]]n, 13 [[nationalparkernationalpark]]er för att begränsa mänsklig tillgänglighet, flera [[viltreservat]] för att skydda bestämda utrotningshotade arter och ett antal [[skogsreservat]] som alla sköts av skogsdepartementen i respektive delstat för att bevara en del ekoregioner som ännu är outvecklade. Många nationalparker var från början Viltreservatviltreservat. [[Nilgiri biosfärreservatbiosfärområde]], som omfattar 5&nbsp;500&nbsp;km² av de vintergröna skogarna i [[Nagarahole]], lövskogar i [[Bandipur nationalpark]] och Nugu i Karnataka och intilliggande områden i [[Wayanad]] (വയനാട്) samt [[Mudumalai nationalpark]] i delstaterna [[Kerala]] och [[Tamil Nadu]], utgör det största sammanhängande skyddade området i Västra Ghats.<ref>{{Webbref |url = http://www.cpreec.org/pubbook-nilgiris.htm|titel = The Nilgiri Bio-sphere Reserve|hämtdatum = 2015-02-04|arkivurl = https://web.archive.org/web/20150601050345/http://cpreec.org/pubbook-nilgiris.htm|arkivdatum = 2015-06-01}}</ref> Västra Ghats i Kerala är hem för ett antal fridfulla bergssamhällen som [[Munnar]] (മുന്നാര്‍), [[Ponmudi]] (പൊന്‍മുടി) och Waynad. [[Silent Valley nationalpark]] (സൈലന്റ് വാലി) i Kerala utgör de sista trakterna med orörd tropisk vintergrön skog i Indien.<ref>Elamon Suresh (2006) "''Kerala's Greatest Heritage''", YouTube video, retrieved 4/29/2007 [http://www.youtube.com/watch?v=X9yEFrhlEBU Kerala's Greatest Heritage]</ref>

#Agasthyamalai subkluster (fem områden): [[Agasthyamalai biosfärreservatbiosfärområde]] (900&nbsp;km²) som inkluderar [[Kalakkad Mundanthurai tigerreservat]] (806&nbsp;km²) i Tamil Nadu, [[Neyyar viltreservat]]<ref>[http://www.keralatourntravel.com/Kerala-WildLife-Neyyar.asp Neyyar Wildlife Sanctuary] {{Wayback|url=http://www.keralatourntravel.com/Kerala-WildLife-Neyyar.asp |date=20070527044846 }}</ref>, [[Peppara viltreservat]]<ref>[http://www.keralatourntravel.com/Kerala-WildLife-Peppara.asp Peppara Wildlife Sanctuary] {{Wayback|url=http://www.keralatourntravel.com/Kerala-WildLife-Peppara.asp |date=20070105092414 }}</ref>, [[Shendurney viltreservat]]<ref>[http://www.wildkerala.com/html/forest.htm#hendurney Shendurney Wildlife Sanctuary] {{Wayback|url=http://www.wildkerala.com/html/forest.htm |date=20071226175658 }}</ref>, [[Achencoil]]<ref>[httphttps://web.archive.org/web/20041113225534/http://www.keralaforest.org/html/tourism/Palaruvi.htm Achencoil, Kerala]</ref>, [[Thenmala]], [[Konni]]<ref>[httphttps://web.archive.org/web/20050220043336/http://keralaforest.org/html/tourism/konn.htm Konni, Kerala]</ref> [[Punalur]], [[Thiruvananthapuram]] skogsdivisioner och Agasthyavanam specialdivision i Kerala.<ref>[httphttps://web.archive.org/web/20050215225446/http://keralaforest.org/html/tourism/agastyar.htm Agasthyavanam Biological Park, Kerala]</ref>

#Nilgiri subkluster (sex områden): [[Nilgiri biosfärreservatbiosfärområde]] med [[Karimpuzha nationalpark]] (230&nbsp;km²), [[Silent Valley nationalpark]] (89,52&nbsp;km²) och [[Wayanad viltreservat]] i Kerala (344&nbsp;km²) samt [[Bandipur nationalpark]] (874&nbsp;km²), [[Mukurthi nationalpark]] (78,46&nbsp;km²), [[Mudumalai nationalpark]] (321&nbsp;km²) och [[Amarambalam skogsreservat]] i Tamil Nadu. Detta subkluster består av ett till stora delar skyddad skogskomplex med en areal på över 6nbsp6&nbsp;000nbsp000&nbsp;km² och utgörär en av de mest betydelsefylla naturskyddsområdernanaturskyddsområdena i världen för de starkt hotade arter såsom asiatiska elefant, tiger och gaur vid sidan om ett antal utrotningshotade arter inom andra [[taxon|taxa]].

Västra Ghats är hem för tusentals djurarter däribland minst 325 globalt hotade arter. Många är [[Endemism|endemisk]]a arter, särskilt de i klasserna [[groddjur]] och [[reptiler]].

:Bergshöjderna fungerar som viktiga viltkorridorer, och tillåter den [[Asiatisk elefant|asiatiska elefantens]] säsongsvisa migration. NilgirisNilgiri biosfärområde är hem för den största populationen av asiatisk elefant och utgör ett viktigt [[elefantprojekt]]- och [[tigerprojekt]]reservat. [[Brahmagiri]] och [[Pushpagiri]] viltreservat utgör viktiga elefanthabitat. [[Karnataka]]s Ghatområdet har över 600 elefanter (2004) och tio procent av Indiens akut hotade population med den [[Bengalisk tiger|bengaliska tigern]].<ref>{{Webbref |url = http://www.karnatakaforest.gov.in/English/forest_glance/forest_at_glance.htm |arkivurl=httphttps://web.archive.org/web/20111119224656/http://karnatakaforest.gov.in/english/forest_glance/forest_at_glance.htm |arkivdatum=19 november 2011 |titel = Karnataka forest department, (forests at a glance -Statistics) }}</ref>

:Den största populationen av Indiens tigrar utanför [[Sundarban]] är i den obrutna skogen som gränsar till Karnataka, Tamil Nadu och Kerala. Det största antalet och flockarna av [[Sårbar]]a arten [[Gaur (djur)|Gaur]] lever här i [[Bandipur nationalpark]] och Nagarhole och uppgår till ett antal över 5000.<ref>[http://www.karnatakaforestdepartment.org/English/wild_life_eco_tour/wildlife_eco_tour.htm#overview. Wildlife populations in Karnataka] {{Wayback|url=http://www.karnatakaforestdepartment.org/English/wild_life_eco_tour/wildlife_eco_tour.htm |date=20110726213319 }}</ref> I väster har [[Kodagu]]skogarna betydande populationer av den utrotningshotade [[Trachypithecus johnii|nilgirilangur]]en.

:[[Bannerghatta nationalpark]] och Annekal skogsreservat är en viktig elefantkorridor som knyter samman skogarna i Tamil Nadu med dem i Karnataka. Nationalparkerna [[Dandeli]] och Anshi i distriktet [[Uttara Kannada]] är hem för [[svart panter]] och olika [[leopard]]er och betydande populationer av [[Stor näshornsfågel]]. Bhimgad i distriktet [[Belagavi (distrikt)|Belagavi]] har föreslagits som viltreservat och är hem för den endemiskt akut hotade fladdermusarten ''[[Otomops wroughtoni]]''. Krishnapurgrottorna nära området är den enda av tre platser i landet där den relativt okända ''[[Taphozous theobaldi]]'' lever. [[Storöronfladdermöss]] finns i Talevadigrottorna.<ref>{{Webbref |url = http://www.sanctuaryasia.com/takeaction/detailcampaign.php?id=33 |titel = Bhimgad awaits government protection |arkivurl=https://web.archive.org/web/20110524181026/http://www.sanctuaryasia.com/takeaction/detailcampaign.php?id=33 |arkivdatum=2011-05-24 }}</ref>

*'''Groddjur'''- [[groddjur]]en i Västra Ghats är unika och många, här finns mer än 80% av de 179 groddjursarterna som är endemiska för regionen. De flesta endemiska arter finns i bergens regnskogsområden.<ref>Vasudevan Karthikeyan, ''A Report on the Survey of Rainforest Fragments in the Western Ghats for Amphibian Diversity'', retrieved 9/1/2007 ([httphttps://web.archive.org/web/20051215224533/http://www.wii.gov.in/envis/rain_forest/chapter19.htm Online version]). Introduction</ref> Den utrotningshotade arten [[Nasikabatrachus sahyadrensis|purpurfärgad groda]] upptäcktes 2003 som en [[levande fossil]]. Denna grodart är nära släkt med arter som finns på [[Seychellerna]]. Fyra nya arter av [[stjärtlösa groddjur]] tillhörande släktena [[Rhacophorus (Rhacophoridae)|Rhacophorus]], [[Polypedates]], [[Philautus]] och [[Bufo]] har beskrivits från Västra Ghats.<ref>[httphttps://web.archive.org/web/20081219184326/http://www.wii.gov.in/publications/researchreports/2005/endemism_amphibian_summary_content.pdf An evaluation of the endemism of the amphibian assemblages from the Western Ghats using molecular techniques Contents & Summary]</ref>

*'''Fiskar''' – 102 [[fisk]]arter har listats i Västra Ghats vatten.<ref name=fish>{{Webbref |url = http://www.fao.org/docrep/003/x2614e/x2614e06.htm|författare = Sehgal K. L.|titel = Coldwater fish and fisheries in the Western Ghats, India|utgivare = [[FAO]]|hämtdatum = 22 september 2008}}</ref> Västra Ghats vattenflöden är hem för flera vackert ornamentalt färgade [[fisk]]ar såsom ''[[Puntius denisonii|rödrandig torpedbarb]]'', ''[[Gonoproktopterus curmuca|rödstjärtad barb]],<ref>{{Webbref |url = http://www.geocities.com/musammilu/musa.html|titel = ?|utgivare = geocieties.com}}{{Död länk|datedatum=November 2010|datum=2011-0611}}</ref> Osteobrama bakeri'', [[Horabagrus brachysoma|indisk solmal]] och sötvattensfisken [[dvärgkulfisk]] ''Tetraodon travancoricus'', ''Carinotetraodon imitator'' och havsfiskar som ''Chelonodon patoca'' ([[Francis Buchanan-Hamilton|Buchanan-Hamilton]],1822);<ref>{{Webbref |url = http://zoologica.lifescience.ntu.edu.tw/Z-10-1/Z-10-1-2.PDF |titel = Zoologica |utgivare = |hämtdatum = 18 december 2006 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20040716010207/http://zoologica.lifescience.ntu.edu.tw/Z-10-1/Z-10-1-2.PDF |arkivdatum=16 juli 2004 }}</ref> [[mahseer]]fiskar ''[[Tor malabaricus]]''.<ref>Silas ''et al.'', (2005) Indian Journal of Fisheries, 52(2):125–140</ref>

*'''Fåglar'''- Det finns minst 508 [[fågel]]arter. De flesta av Karnatakas femhundra fågelarter<ref>{{Webbref |url = http://karnatakabirds.net |titel = Karnataka birds |utgivare =karnatakabirds.net |arkivurl=https://web.archive.org/web/20060429032225/http://www.karnatakabirds.net/ |arkivdatum=2006-04-29 }}</ref> finns i Västra Ghatsregionen.<ref>{{Webbref |url = http://www.karnatakaforest.gov.in/English/forest_glance/biodiversity.htm |arkivurl=httphttps://web.archive.org/web/20120207020512/http://karnatakaforest.gov.in/English/forest_glance/biodiversity.htm |arkivdatum= 7 februari 2012 |titel = Karnataka forest department (forests at a glance – Bio-diversity }}</ref> [[Bhadra viltreservat]] är beläget i norra änden av Malabarbergen och södra spetsen av Sahyadribergen och fågelarter från båda bergskedjorna kan ses här.

*'''Insekter'''- Det finns grovt räknat 6000 insektsarter bara i Kerala<ref>Mathew George and Binoy C.F., ''An Overview of Insect Diversity of Western Ghats with Special Reference to Kerala State'', retrieved 7/24/2007. ([httphttps://web.archive.org/web/20090316112850/http://www.wii.gov.in/envis/rain_forest/chapter3.htm Online version]). Brief summary of work so far carried out on the insect fauna of Western Ghats of Kerala</ref> Av 334 [[fjäril]]sarter från Västra Ghats, har 316 arter rapporterats från [[Nilgiri biosfärreservatbiosfärområde]].<ref>George Mathew and M. Mahesh Kumar, ''State of the Art Knowledge on the Butterflies of Nilgiri Biosphere Reserve'', INDIA, retrieved 9/1/2007 ([httphttps://web.archive.org/web/20090108105816/http://www.wii.gov.in/envis/rain_forest/chapter6.htm Online version]). Introduction butterfly fauna</ref>

*'''Blötdjur'''- Västra Ghats säsongsbetonade regn kräver en period av [[dvala]] för sina [[sniglar]], vilket ger upphov till deras mängd och mångfald med minst 258 arter [[snäckor]] från 57 släkten och 24 familjer.<ref>Madhyastha N. A., Rajendra, Mavinkurve G. and Shanbhag Sandhya P., ''Land Snails of Western Ghats'', retrieved 9/1/2007 ([httphttps://web.archive.org/web/20090717093156/http://www.wii.gov.in/envis/rain_forest/chapter9.htm Online version]) Introduction Molluscs</ref>

BildFil:Lightmatter lion-tailed macaque.jpg|[[Lejonsvansmakak]]

BildFil:Indian Tiger at Bhadra wildlife sanctuary.jpg|Tiger i [[Bhadra viltreservat]]

BildFil:Doppelhornvogel-09.jpg|[[Större hornkorp]]

BildFil:Columba elphinstonii.jpg| [[Nilgiriduva]]

* [https://web.archive.org/web/20080708141706/http://www.karnatakaforestdepartment.org/ Karnataka forest Department- National Parks and WLS]

* [httphttps://web.archive.org/web/20080919135620/http://www.wii.gov.in/envis/rain_forest/chapter2.htm Daniels, R.J. Ranjit, Wildlife institute of India, "Biodiversity in the Western Ghats"]

* Ajith Kumar, [[Sálim Ali Centre for Ornithology and Natural History]], Coimbatore, India, Ravi Chellam, B.C.Choudhury, Divya Mudappa, Karthikeyan Vasudevan, N.M.Ishwar, Wildlife Institute of India, Dehra Dun, India, Barry Noon, Department of Fish and Wildlife Biology, Colorado State University, Fort Collins, USA (2002) "''Impact of Rainforest Fragmentation on Small Mammals and Herpetofauna in the Western Ghats, South India''", [httphttps://web.archive.org/web/20070701040125/http://www.wii.gov.in/faculty/publication/frag.wii.report.pdf Final Report, pp. 146, illus. Full text] retrieved 3/14/2007

* Verma Desh Deepak (2002) "''Thematic Report on Mountain Ecosystems''", Ministry of Environment and Forests,13pp, retrieved 3/27/2007 [httphttps://wwwweb.archive.org/web/20060618233452/http://biodiv.org/doc/world/in/in-nr-me-en.doc Thematic Report on Mountain Ecosystems] Full text, detailed data, not cited.

* [http://google.com/search?q=cache:k5aD-8ZEqdcJ:www.ces.iisc.ernet.in/biodiversity/sahyadri_enews/newsletter/issue30/M%2520D%2520S%2520Chandran.pdf+%22+Ankola+High+Forests%22&cd=4&hl=en&ct=clnk&gl=ca&client=firefox-a Shifting Cultivation, Sacred Groves and Conflicts in Colonial Forest Policy in the Western Ghats.] M,D. Subash Chandran; Chapter 22 PDF [https://web.archive.org/web/20150923202006/http://www.ces.iisc.ernet.in/biodiversity/sahyadri_enews/newsletter/issue30/M%20D%20S%20Chandran.pdf ernet.in]

* {{commonscat|Western Ghats}}