Vattendelare: Skillnad mellan sidversioner

En '''vattendelare''' innebär i sin grundbetydelse gränsen mellan två [[avrinningsområde]]n.<ref name="NE">{{Webbref|titel=vattendelare - Uppslagsverk - NE.se|url=https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/vattendelare|verk=www.ne.se|hämtdatum=2021-06-09}}</ref> I regel är det en långsträckt upphöjning i landskapet<ref name="NE" /> som är så hög att inga [[vattendrag]] passerar den, utan den delar upp vattenflödet i två eller flera riktningar. Nederbörd som hamnar vid sidan av vattendelaren rinner bort från den. Vattendelaren skiljer olika vattensystems upptagningsområden för nederbörd.

 

Vissa [[riksgräns]]er följer vattendelare, delvis för att vattendelare ofta går i glesbefolkade bergstrakter som under lång tid har bildat naturliga gränsområden mellan mer befolkade områden. [[Gränsen mellan Norge och Sverige]] följer till stor del vattendelaren mellan [[Östersjön]] och [[Norska havet]]/[[Skagerrak]].<ref name="NE" /> Riksgränsen mellan [[Frankrike]] och [[Spanien]] sammanfaller delvis med vattendelaren i [[Pyrenéerna]], och riksgränsen mellan [[Italien]] och dess grannländer [[Frankrike]], [[Schweiz]], [[Österrike]] och [[Slovenien]], sammanfaller till största delen med [[Alperna]]s vattendelare.

 

Vattendelaren har indirekt en stor betydelse för vandrande fisk, till exempel [[laxfiskar]] och [[Ålartade fiskar|ål]]. De söker sin barndoms å, bäck eller älvsträcka, eftersom den omger ett bestämt vattendrags avrinningsområde och därmed dess [[Berggrund|mineralgrund]].{{förtydliga|datum=2015-09}}{{källa behövs|datum=2019-06}}