Location via proxy:   [ UP ]  
[Report a bug]   [Manage cookies]                
Wikipedia

Svenska Hockeyligan

Sveriges högsta division i ishockey för herrar
(Omdirigerad från Elitserien i ishockey)
Uppslagsordet ”SHL” leder hit. För andra betydelser, se SHL (olika betydelser).

Svenska Hockeyligan (SHL) är en professionell ishockeyliga och den högsta nivån i ishockeyns seriespel för herrar i Sverige. Ligan har spelats sedan säsongen 1975/1976 och består sedan 2015 av fjorton lag som spelar 52 omgångar, och sedan ett slutspel med tio lag. Slutspelets vinnare blir svenska mästare i ishockey och får ta emot Le Mat-pokalen som är den officiella SM-bucklan. Inför säsongen 2013/2014 bytte ligan namn från Elitserien till SHL, som är det officiella namnet, men även en förkortning av Svenska Hockeyligan nationellt och Swedish Hockey League internationellt.[1]

Svenska Hockeyligan
Swedish Hockey League.png
LandSverige Sverige
Grundad1975
Tidigare namnElitserien (till juni 2013)
Antal klubbar14
Nedflyttning tillHockeyallsvenskan
Nivå i seriepyramidenNivå 1
Internationella cuperCHL
Nuvarande mästareSkellefteå AIK (2024)
TV-partnersTV4
RadiopartnersSveriges Radio
Webbplatsshl.se
SHL 2024/2025

Räknar man med alla åren sedan första svenska mästerskapet spelades 1922 har Djurgårdens IF flest SM-tecken, före Brynäs IF, Färjestad BK och IK Göta. Färjestad BK är det lag som leder SHL:s maratontabell och innehar flest SM-titlar sedan säsongen 1975/1976, följt av, Frölunda HC, Djurgårdens IF och Brynäs IF.[2] Endast Färjestad BK har hållit sig kvar sedan 1975/76 utan att någonsin åka ut.

Historia

redigera
 
Lars-Eric Lundvall i Västra Frölunda IF får Le Mat-pokalen efter säsongen 1964/1965.

Svenska mästerskap i ishockey började spelas 1922, endast två år efter att sporten introducerats i Sverige av den amerikanske filmdirektören Raoul Le Mat. Innan den moderna Elitserien blev verklighet 1975/1976 bestod den högsta serien av:

  • 1922/1923–1926/1927: Klass I
  • 1927/1928–1934/1935: Elitserien
  • 1935/1936–1943/1944: en enkelserie med 8 lag, Svenska serien.
  • 1944/1945–1954/1955: två grupper, "Division I Norra" och "Division I Södra" med vardera 6 lag.
  • 1955/1956–1973/1974: två grupper, Division I Norra och Division I Södra med vardera 8 lag.
  • 1974/1975: en Division I-serie med 16 lag

Slutspelsformer före Elitserien

redigera
  • 1922–1944: Det fristående Svenska Mästerskapet består av rena utslagstävlingar med kvartsfinaler, semifinaler och final mellan de anmälda lagen.
  • 1945–1951: Ettorna i Division I Norra och Division I Södra möts för att utse seriesegrare. Det fristående Svenska Mästerskapet består av rena utslagstävlingar med kvartsfinaler, semifinaler och final mellan de anmälda lagen.
  • 1953–1955: Ett möte mellan segrarna i Division I Norra och division I Södra i bäst av två matcher.
  • 1956–1961: En SM-serie med de två främsta i Division I Norra och Division I Södra. Före säsongen 1955/56 tilläts inga lag från norr om Gästrikland att spela i högsta serien.
  • 1962–1965: En SM-serie med de fyra främsta i Division I Norra och Division I Södra.
  • 1966–1967: Ett slutspel med kvartsfinaler, semifinaler, match om tredje pris och final i bäst av tre matcher mellan de fyra främsta lagen i Division I Norra och Division I Södra.
  • 1968–1974: En SM-serie med de fyra främsta i Division I Norra och Division I Södra.
  • 1975: Ett playoff med de fyra främsta i den allsvenska serien.

Inför Svenska Ishockeyförbundets årsmöte 1959 föreslog Arne Grunander, då ordförande för Djurgårdens IF och senare ordförande för Svenska Ishockeyförbundet, en serie med sex lag som möttes fyra gånger per säsong, totalt 20 omgångar. Djurgårdens IF var vid denna tid överlägsna i Sverige, och man ville göra det svenska seriespelet jämnare. Förslaget var mindre populärt bland landsortsklubbarna och drogs tillbaka på grund av det starka motståndet. I stället fick Arne Grunander i uppdrag av Svenska Ishockeyförbundet och Seriekommittén att utreda frågan om införande av ett nytt svenskt seriesystem.

Den 23 maj 1973 gav Svenska ishockeyförbundet, under ett extra årsmöte, sin förbundsstyrelse i uppdrag att tillsätta en kommitté som skulle utreda införandet av ett nytt seriesystem.[3]

Säsongen 1973/1974 blev Leksands IF svenska mästare i överlägsen stil. Svenska mästerskapstiteln säkrades redan med fyra omgångar kvar att spela, och serien ansågs vara för ojämn. Förespråkare talade om att locka mer publik, motståndarna påpekade att fler långresor skulle ge mer ekonomiska problem. Då säsongen var över lovade Arne Grunander att förändring var på gång. Ärenden gick ut på remiss bland klubbarna i Division I, och bara Modo AIK var emot.

I april 1974, efter att seriespelet i ishockey i Sverige säsongen 1973/1974 avslutats, beslöt Svenska Ishockeyförbundet på ett extrainsatt årsmöte att säsongen 1974/1975 skulle bli en övergångssäsong, inför Elitserien som startade säsongen 1975/1976.[4]

Beslutet att införa Elitserien påskyndades av att amerikanen Bruce Norris, som ägde NHL-klubben Detroit Red Wings, ville införa en professionell Europaliga från säsongen 1973/1974. Helge Berglund, ordförande för Svenska ishockeyförbundet åren 1948–1973 samt trafik- och stadsbyggnadsborgarråd i Stockholms stad åren 1945–1965, lyckades dock stoppa Bruce Norris lag från att spela i Sveriges kommunala ishallar.[4]

Säsongerna 1975/76–1976/77

redigera

Den 5 oktober 1975 släppte domarna Elitseriens första puckar i spel. Under de första två säsongerna bestod elitserien av tio lag som spelade 36 omgångar. Efter dessa flyttades lag 9 och 10 ner för spel i Division I följande säsong. De första fyra lagen spelade SM-slutspel som bestod av semifinaler, match om 3:e pris och final. Slutspelmatcherna avgjordes i bäst av tre matcher. Brynäs IF var dominanter och vann båda Elitseriens första säsonger.

Säsongerna 1977/78–1986/87

redigera

Systemet med tio lag som spelade 36 omgångar kom att leva kvar till mitten av 80-talet. Från och med säsongen 1977/78 förändrades dock nedflyttningssystemet: bara det lag som kom sist i serien flyttades ner för spel i Division I följande säsong, det lag som kom näst sist gick istället till Kvalserien. De första fyra lagen spelade SM-slutspel bestående av semifinaler och final. Fortfarande avgjordes slutspelmatcherna i bäst av tre matcher.

Säsongen 1986/87 blev speciell eftersom man beslutat att utöka Elitserien till tolv lag följande säsong. Inget lag flyttades ner automatiskt, och bara det lag som kom sist gick till Kvalserien.

Säsongerna 1987/88–1995/96

redigera

Från och med hösten 1987 bestod Elitserien av tolv lag som till att börja med spelade 22 omgångar. Efter dessa flyttades lag 11 och 12 över till spel i Allsvenskan (en sorts inledande kvalserie med lag från den högsta och näst högsta serien). De resterande tio lagen fortsatte i Elitserien och mötte varandra hemma och borta ytterligare en gång. Efter sammanlagt spelade 40 omgångar gick de åtta första lagen till SM-slutspel. Lag 9 och 10 hade då spelat färdigt. I SM-slutspelet spelades kvartsfinaler, semifinaler och final i bäst av fem matcher.

Säsongerna 1996/97–2005/06

redigera

Antalet omgångar utökades till 50, undantaget 1997/98 då det bara spelades 46 omgångar. Dessutom införde man derbygrupper med fyra lag i varje. Lagen i samma grupp mötte varandra sex gånger och de övriga lagen fyra gånger.

Säsongen 2006/07–2012/13

redigera
 
Elitseriens logotyp från 2007 till 2013.

Spelordningen med derbygrupper utgick från och med säsongen 2006/2007 och istället spelades numera 55 omgångar, d.v.s. varje lag mötte de övriga lagen fem gånger.[5] Sex lag fick spela 28 hemmamatcher och 27 bortamatcher medan de övriga lagen fick spela 27 hemmamatcher och 28 bortamatcher. Säsongen efter bytte lagen så att antal hemma- och bortamatcher blev lika över två säsonger.[6] Den 17 juni 2013 bytte ligan namn till "SHL". SHL kan utläsas, och är en förkortning av, "Svenska Hockeyligan" på svenska och "Swedish Hockey League" på engelska/internationellt.[1]

Säsongen 2013/14–2019/20

redigera

Till säsongen 2013/14 ändrades slutspelsformatet: numera går lagen på plats 1-6 direkt till kvartsfinal medan lagen på plats 7–10 får spela åttondelsfinal för att avgöra om de två sista platserna i kvartsfinalen.[7] Den 13 mars 2014 meddelades en utökning från 12 till 14 lag från säsongen 2015/2016.[8] För att utöka antalet lag flyttades fyra lag (istället för två) upp från 2015 års kvalserie. Från och med 2015/16 slopades kvalserien och ersattes med ett direkt kval mellan lagen på plats 13 och 14 i SHL och de två först placerade lagen från HockeyAllsvenskan.[9] Kvalen avgörs i bäst av sju matcher.[10]

2019 uppvisade SHL ett publiksnitt på 5 828 åskådare per match och låg därmed på femte plats i världen efter nordamerikanska NHL, schweiziska NLA, ryska KHL och tyska DEL.[11]

Sedan säsongen 2020/21

redigera

Fr.o.m. säsongen 2020/21 ändras upp- och nedflyttning mellan SHL och HockeyAllsvenskan ånyo. Lagen på plats 13 och 14 kommer att spela i formatet bäst av sju matcher om vem som ska flyttas ned och vem som får stanna kvar i SHL, där lag 13 har hemmafördel, vilket innebär att exakt ett lag åker ut direkt framöver. Det laget kommer att ersättas med ett lag från HockeyAllsvenskan som kommer att använda sig av samma format som SHL, dvs. en grundserie med följande slutspel där vinnaren direkt går upp i SHL.[12]

Aktuell säsong

redigera
Huvudartikel: Svenska Hockeyligan 2024/2025

Lagen i Svenska Hockeyligan 2024/2025

redigera
Lag Ort Arena Kapacitet
Brynäs IF Gävle Monitor ERP Arena 7 909[13]
Frölunda HC Göteborg Scandinavium 12 044[14]
Färjestad BK Karlstad Löfbergs Arena 8 647[15]
HV71 Jönköping Husqvarna Garden 7 000[16]
Leksands IF Leksand Tegera Arena 7 650[17]
Linköping HC Linköping Saab Arena 8 190[18]
Luleå HF Luleå Coop Norrbotten Arena 6 150[19]
Malmö Redhawks Malmö Malmö Arena 12 600[20]
Modo Hockey Örnsköldsvik Hägglunds Arena 7 115[21]
Rögle BK Ängelholm Catena Arena 6 550[22]
Skellefteå AIK Skellefteå Skellefteå Kraft Arena 5 801[23]
Timrå IK Timrå NHC Arena 6 000[24]
Växjö Lakers HC Växjö Vida Arena 5 750[25]
Örebro HK Örebro Behrn Arena 5 500[26]

Poängsystem

redigera
 
SHL-domare i en match på Hovet i Stockholm.

Om matchen efter full tid är oavgjord, spelas en förlängning (sudden death) med endast 3 spelare i vardera laget under högst 5 minuter. Om inget mål gjorts under förlängningen följer straffläggning. Lagen får då turas om att lägga tre straffar och det lag som gör flest mål på dessa vinner matchen. Vid lika får lagen slå var sin straff tills ett avgörande kommer. Poäng ges enligt följande:

  • 3 poäng för vinst under ordinarie tid
  • 2 poäng för vinst efter förlängning eller straffar
  • 1 poäng för förlust efter förlängning eller straffar
  • 0 poäng för förlust under ordinarie tid

SM-slutspel

redigera

Vinnarna av grundserien får förutom äran en segerbonus på 1 miljon kronor. Dessutom får vinnarna fördelen att spela på hemmaplan i alla avgörande slutspelsmatcher. När grundserien är färdigspelad påbörjas SM-slutspelet, där de sex främsta lagen är direktkvalificerade till slutspelet medan fr.o.m. 2015/16 lag 7–10 spelar åttondelsfinaler i bäst av tre matcher där vinnarna får slutspelsplatser. För förlorande lag är tävlingssäsongen slut, liksom för lag 11–12 i grundserien.[27]

Säsongen 2021/2022 kommer lag 13 och 14 möta varandra i bäst av sju matcher. Lag 13 har hemmaplansfördel. Det vinnande laget spelar kvar i SHL och det förlorande laget degraderas till HockeyAllsvenskan.

Kvartsfinaler, semifinaler och final spelades tidigare i bäst av fem matcher men fr.o.m. säsongen 2002/2003 spelas samtliga slutspelsmatcher i bäst av sju matcher. Sedan säsongen 2010/2011 börjar bäst placerade lag i elitserietabellen på hemmaplan, och man spelar varannan match hemma och borta.

Tidigare användes en valprocedur vid SM-kvartsfinalerna där seriesegraren fick välja motståndare mellan lagen placerade 5-8. Sedan fick lagen på plats 2 och 3 i tur och ordning välja mellan de lag som var kvar. Laget som kom fyra fick det laget som 1:an, 2:an och 3:an inte ville ha.[28] Valproceduren togs bort inför säsongen 2013/2014; 1:an möter den lägst placerade vinnaren från Play In, 2:an möter den andra vinnaren från Play In, 3:an möter 6:an, och 4:an möter 5:an.[27]

I semifinalerna spelar från och med säsongen säsongen 2005/2006 högst placerade lag i SHL mot lägst placerade lag. Näst högst placerade lag spelar mot näst lägst placerade lag.

Deltagande lag och resultat

redigera

Nedanstående tabeller är översikter över deltagande lag och deras placeringar i Elitserien sedan 1975. Från starten spelades Elitserien med 10 lag varav fyra gick vidare till SM-slutspel och de två sämst placerade lagen flyttades direkt ner till Division I. Fr.o.m. säsongen 1977/1978 flyttas bara det sista laget ner, medan det näst sista fick spela kvalserie för att behålla sin plats. Till säsongen 1987/1988 utökades Elitserien med två lag till tolv. Samtidigt inför man att de två lag som placerar sig sist vid halvtid får spela resten av säsongen i Allsvenskan och den vägen kvalificera sig för en ny säsong. Av de lag som spelar kvar går nu åtta lag vidare till SM-slutspel. I tabellen nedan redovisas placeringarna från fortsättningsserien samt lag 11 och 12 från grundserien. Fr.o.m. säsongen 1996/1997 spelade alla tolv lagen säsongen ut i Elitserien. De två som placerade sig sist fick spela kvalserie om en plats till nästa säsong.

Elitserien 1975–1994
Lag 75
76 		76
77 		77
78 		78
79 		79
80 		80
81 		81
82 		82
83 		83
84 		84
85 		85
86 		86
87 		87
88 		88
89 		89
90 		90
91 		91
92 		92
93 		93
94
AIK 8 5 3 8 5 2 3 3 1 8 10   8 7 8 9 7 12  
Brynäs IF 1 1 1 7 4 7 8 6 8 6 4 6 10 6 4 8 3 2 2
Djurgårdens IF 9   8 3 6 6 9 2 2 1 8 4 1 1 2 1 6 8 5
Färjestad BK 3 2 5 2 7 3 1 1 5 3 1 1 6 5 1 2 1 4 11
Hammarby IF 10   10  
HV71 10   3 5 7 8 9 6 8 9 9
IF Björklöven 10   9 2 5 2 4 3 4 5 2 2 12   12
Leksands IF 2 3 7 4 1 9 6 5 7 7 7 8 3 2 5 11 11 7 1
Luleå HF 5 6 3 9 4 3 3 4 6 10
Malmö IF 5 2 3 3
Modo Hockey[a] 5 4 4 1 8 8 4 9 9   9 10 5 9 11 10 10 5 8
Rögle BK 10 6
Skellefteå AIK[b] 4 6 2 6 9 1 5 8 6 9   9 11 10 12  
Södertälje SK 6 7 10   10   4 2 2 7 4 3 6 7 12  
Timrå IK 10   9   10  
Väsby IK 12  
Västerås IK 11 7 4 9 1 7
Västra Frölunda HC 7 8 6 5 3 4 7 7 10   10 12 5 11 4
Örebro IK 9   10  
Elitserien 1994–2013
Lag 94
95 		95
96 		96
97 		97
98 		98
99 		99
00 		00
01 		01
02 		02
03 		03
04 		04
05 		05
06 		06
07 		07
08 		08
09 		09
10 		10
11 		11
12 		12
13
AIK 9 9 5 11 10 9 7 11   8 7 9
Brynäs IF 5 12 9 5 5 2 3 8 11 10 11 7 6 12 7 6 7 4 8
Djurgårdens IF 1 5 3 1 3 1 1 3 4 5 5 10 10 7 10 2 6 11  
Frölunda HC[c] 11 2 7 4 7 3 8 5 1 3 1 2 9 6 3 7 9 5 6
Färjestad BK 6 3 4 2 2 7 2 1 2 2 4 4 1 4 1 5 2 6 2
HV71 8 4 6 7 9 8 10 4 6 1 10 1 2 1 4 1 1 3 4
IF Björklöven   12   12  
Leksands IF 4 7 1 3 4 10 11   8 12   12  
Linköping HC 12   10 12 4 2 3 4 2 2 3 5 10 5
Luleå HF 3 1 2 8 6 4 6 7 5 7 7 5 7 10 5 10 4 1 3
Malmö Redhawks[d] 2 8 8 9 8 5 5 6 10 11 12   12  
Modo Hockey 10 6 10 6 1 6 4 2 7 8 6 6 3 3 9 9 12 8 7
Mora IK 9 8 8 11  
Rögle BK 12 11   11 12   12
Skellefteå AIK 11 8 6 4 3 2 1
Södertälje SK 11 12   9 9 9 8 11   9 12 11 11  
Timrå IK   9 12 3 6 3 9 5 5 8 8 10 12 11
Västerås IK 7 10 12 10 11 11  
Växjö Lakers HC 9 10

Svenska Hockeyligan 2013–

redigera
Lag 13
14 		14
15 		15
16 		16
17 		17
18 		18
19 		19
20 		20
21 		21
22 		22
23 		23
24
AIK 12  
Brynäs IF 4 10 10 5 10 11 12 13 10 13  
Djurgårdens IF 9 7 10 2 4 6 10 13  
Frölunda HC[e] 2 2 2 3 3 3 7 7 4 6 4
Färjestad BK 5 7 5 7 4 1 2 8 6 3 1
HV71 10 5 9 2 8 8 5 14   11 13
IK Oskarshamn 14 11 9 7 14
Karlskrona HK 14 11 14  
Leksands IF 7 11   14   13 3 8 8 5
Linköping HC 9 4 3 4 9 12 11 12 11 12 6
Luleå HF 6 8 4 9 7 2 1 5 2 10 7
Malmö Redhawks[f] 12 8 6 6 9 9 12 14 12
Modo Hockey 8 12 13   11
Mora IK 13 13  
Rögle BK   11 13 11 9 3 2 1 9 9
Skellefteå AIK 1 1 1 6 5 5 4 4 3 2 3
Timrå IK   14   14 5 8
Växjö Lakers HC 3 3 6 1 1 7 10 1 5 1 2
Örebro HK 11 6 8 12 12 10 8 6 7 4 10
Förklaring till tabellerna
Svenska mästare Allsvenskan efter jul
SM-finalist Kvalspel
SM-semifinal Direkt nerflyttning
SM-kvartsfinal   – nerflyttad
SM-åttondelsfinal 10 – Placering I serien
Deltog ej i SM Deltog ej i serien
Anmärkningar
  1. ^ T.o.m. 1987 Modo AIK, därefter blev ishockeysektionen självständig under namnet Modo Hockeyklubb.
  2. ^ 1985 blev ishockeysektionen självständig från Skellefteå AIK och fick namnet Skellefteå HC. Säsongen 1991/92 återtog till det gamla namnet.
  3. ^ Till 2004 Västra Frölunda HC.
  4. ^ T.o.m. 2004 hette man officiellt Malmö IF, sedan MIF Redhawks till man tog nuvarande namn.
  5. ^ Till 2004 Västra Frölunda HC.
  6. ^ T.o.m. 2004 hette man officiellt Malmö IF, sedan MIF Redhawks till man tog nuvarande namn.

Svenska mästare genom åren

redigera
 
IK Göta vann det första svenska mästerskapet i ishockey år 1922.

Svenska mästerskapen i ishockey har avgjorts drygt 80 gånger sedan starten 1922. Åren 1939, 1949, 1952 och 2020 kunde tävlingarna ej genomföras. Beviset för SM-seger är Le Mat-pokalen, svensk ishockeys största utmärkelse, som har delats ut sedan 1926. Flest SM-guld har Djurgårdens IF med 16 SM-titlar.

Två spelare delar på rekordet på flest erövrade SM-guld. Lasse Björn (Djurgårdens IF åren 1950–1963) och Tord Lundström (Brynäs IF åren 1964-1977) har nio SM-guld var.

Mästerskapet 1939 blev inställd på grund av den dåvarande stränga vintern, mästerskapet 1949 ställdes in på grund av världsmästerskapet i Sverige och säsongen 1951/1952 blev inställt på grund av olympiska vinterspelen. Säsongen 2019/2020 ställdes slutspelet in på grund av den aktuella Coronapandemin.

Antal SM-titlar

redigera
Lag Antal titlar totalt (1922-) Titlar i SHL (1976-)
Djurgårdens IF 16 6
Brynäs IF 13 6
Färjestad BK 10 10
IK Göta 9 0
Hammarby IF 8 0
AIK 7 2
Södertälje SK 7 1
HV71 5 5
Frölunda HC 5 4
Skellefteå AIK 4 4
Växjö Lakers HC 4 4
Leksands IF 4 0
Malmö Redhawks 2 2
Modo Hockey 2 2
IF Björklöven 1 1
Luleå HF 1 1
Gävle GIK 1 0

TV-sändningar

redigera
 
Tommy Åström och Niklas Wikegård under en sändning av Elitserien i C More Sport.

C More (tidigare Canal+) äger rättigheterna till att visa matcher i TV och har sedan slutet av 1990-talet och under 2000-talet sänt ligans matcher.[32] Sveriges Radio rapporterar från matcherna genom Radiosporten. Tidigare har delar av SM-slutspelet visats i TV4. Under 1990-talet sändes även matcher i den nu nedlagda kanalen Supersport, och dessförinnan sände ibland SVT.

Den 19 september 2016 meddelade SHL att man valt att förlänga avtalet med C More. Det nya fortsätter att ge C More exklusiva sändningsrättigheter av samtliga SHL-matcher fram till och med säsongen 2023/2024.[33]

Den 23 oktober 2020 påbörjade SHL budinlämning på tv-rättigheterna för perioden 2024–2030. Det nya sändningsavtalet förväntas tillfalla någon av aktörerna C More/TV4, Nent och Discovery.[34] Den 10 november 2020 stod det klart att C More/TV4 med sitt moderbolag Telia kommit överens om ett nytt tv-avtal fram till säsongen 2029/2030. Det nya avtalet kommer ge SHL-klubbarna en intäkt på cirka 60-65 miljoner kronor per säsong från 2024, vilket är en ökning på cirka 20 miljoner kronor, från dagens 40-45 miljoner.[35]

Lönerna i SHL

redigera
 
Löfbergs Arena med SHL:s emblem på isrinken.

Enligt spelaragenten Jacob Hedin ligger snittlönerna säsongen 2019/20 på mellan 100 000 och 110 000 kr i månaden, han uppskattar att toppspelarna tjänar 250 000–300 000 kr medan SHL:s stjärnor ligger på över 300 000 kr i månaden.[36]

Dator- och TV-spel

redigera

Svenska Hockeyligan (Elitserien) har också getts ut som datorspel tre gånger: Elitserien 95 till Sega Mega Drive, Elitserien 96 till Sega Mega Drive och Elitserien 2001 till PC. Sedan NHL 2004 och framåt är också lagen tillgängliga i EA Sports spelserie baserad på NHL.

eSHL

redigera

I januari 2020 startade ligaorganisationen e-sportligan "eSHL", en virtuell version av ligan SHL som spelas i EA Sports' nyaste NHL-spel varje år, där varje lag representeras av sex mänskliga spelare som kontrollerar varsin position på isen. De åtta bästa lagen går till slutspel. Varje matchdag/omgång under grundserien spelar varje lag ett dubbelmöte mot sin utvalda motståndare, en match hemma och en borta. Varje lag har varsin Twitch-kanal där man kan se det lagets matcher; varje omgång har dock ett dubbelmöte som visas exklusivt hos ett annat bestämt medieföretag, som eSHL samarbetar med. Varje lag har exakt en matchdag mot respektive lag. Istället för straffläggning i grundserien spelas kontinuerliga hela perioder 5-mot-5 tills något av lagen gör mål i varje match om det är oavgjort efter ordinarie speltid.[37] Slutspelet delas in i kvartsfinaler, semifinaler och finaler, där samtliga serier spelas i bäst av fem.

Säsongen 2020 deltog 12 lag. Grundserien spelades varje måndag och fredag från den 13 januari till den 14 februari. En seger vid ordinarie tid var värd tre poäng. Varje omgång sändes ett dubbelmöte exklusivt på Sportbladet.[37] Två av kvartsfinalerna säsongen spelades den 17 februari,[38] de två övriga den 21 februari,[39] semifinalerna den 28 februari[40] och finalen den 29 februari. Linköping HC blev eSHL-mästare.[41]

Säsongen 2021 startade den 15 mars med samma 12 lag och bara en omgång spelas varje vecka, på måndagar. Ett dubbelmöte visas exklusivt varje måndag på TV4 Play och C More, med en dedikerad studio med en programledare, två kommentatorer och intervjuer med spelare i respektive lag och analyser. En seger vid ordinarie tid ger nu endast två poäng.[42]

Se även

redigera

Källor

redigera

Noter

redigera
  1. ^ [a b] SHL 17 juni 2013): "Elitserien blir SHL". SHL.se. Läst 27 augusti 2013.
  2. ^ Hockeyligan.se - Elitseriens marathontabell Arkiverad 23 november 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  3. ^ Jyri Backman. ”I skuggan av NHL”. Göteborgs universitet. sid. 52. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/32679/1/gupea_2077_32679_1.pdf. Läst 17 mars 2018. 
  4. ^ [a b] Konow, Gregor von (2002). Stora ishockeyboken: ishockeyns största ögonblick!. Sundbyberg: Semic. sid. 72–82. Libris 8742554. ISBN 9155210317 
  5. ^ ”Så blir nya elitserien”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/G1yq9V. Läst 26 september 2019. 
  6. ^ Lindahl, Tomas B.. ”Elitserien utökas till 55 omgångar”. gp.se. http://www.gp.se/1.1132774. Läst 26 september 2019. 
  7. ^ ”Så här spelas SM-slutspelet 2013/2014”. SHL.se. http://www.shl.se/artikel/ng4jains1-403dd/sa-har-spelas-sm-slutspelet-2013-2014. Läst 26 september 2019. 
  8. ^ Robert Pettersson (13 mars 2014). ”SHL utökar till 14 lag nästa år”. Hockeysverige. http://www.hockeysverige.se/2014/03/13/shl-utokar-till-14-lag-nasta-ar/. Läst 14 mars 2014. 
  9. ^ Lång, Elisabeth (13 mars 2014). ”SHL utökas till 14 lag”. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/shl-utokas-till-14-lag. Läst 26 september 2019. 
  10. ^ ”Guide: Så här ska SHL utökas till 14 lag”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/8wOazr. Läst 26 september 2019. 
  11. ^ ”Hockeyarenas.net”. www.hockeyarenas.net. http://www.hockeyarenas.net/?c=wl&wmOrder=wmSchnitt&tdSaison=20189&page=0701&c=wl&ctID=eu&atType=0&show=25&tdSaison=2019&btnFilter=%3E. Läst 28 september 2019. 
  12. ^ ”Hockey­allsvenskan: ”Vi har önskat en ytterligare kvalplats””. SVT Sport. 15 juni 2019. https://www.svt.se/sport/ishockey/hockeyallsvenskan-vi-har-onskat-en-ytterligare-kvalplats. Läst 26 september 2019. 
  13. ^ ”Monitor ERP Arena - vår hemmaplan”. https://www.brynas.se/arena. Läst 12 juli 2024. 
  14. ^ ”Arenafakta”. https://gotevent.se/arenor/scandinavium/arenafakta/. Läst 27 januari 2019. 
  15. ^ ”Arenainformation”. http://www.lofbergslilaarena.se/. Läst 27 januari 2019. 
  16. ^ Strandberg, Andreas. ”Husqvarna Garden”. www.jonkoping.se. http://www.jonkoping.se/fritidkulturnatur/hyraanlaggningararrangeraevenemang/hittaanlaggningarochlokaler/ishallarochisbanor/husqvarnagarden.4.2b883c071776204f49763d.html. Läst 27 mars 2023. 
  17. ^ ”Arenafakta”. https://www.leksandsif.se/arena/arenafakta. Läst 3 september 2019. 
  18. ^ ”Våra arenor”. https://www.lhc.eu/arenor. Läst 24 juli 2023. 
  19. ^ ”Om ishallarna”. https://www.luleahockey.se/arena/om-ishallarna. Läst 27 januari 2019. 
  20. ^ ”Malmö Arena - Fakta”. https://www.malmoarena.com/om-malmo-arena/fakta/. Läst 27 januari 2019. 
  21. ^ ”Kurva Carlabel – vår nya ståplatssektion!”. 27 oktober 2021. https://www.modohockey.se/artikel/l9klakuzj-4ij6i1/kurva-carlabel-var-nya-staplatssektion. Läst 27 oktober 2021. 
  22. ^ ”Catena Arena”. http://http://arenabolagetab.se/projektet/. Läst 11 mars 2022. 
  23. ^ ”Skellefteå Kraft Arena - Ishockey”. https://www.skelleftea.se/skellefteakraftarena/ishockey. Läst 27 januari 2019. 
  24. ^ ”Timrå IK arenor - NHC Arena”. https://www.timraik.se/lag/31d1-31d1NbSlR__timra-ik/venue. Läst 12 maj 2021. 
  25. ^ ”Arenor | Arrangera dina möten & evenemang i Växjö”. vaxjoco.se. https://vaxjoco.se/evenemangssida/arenor/. Läst 27 mars 2023. 
  26. ^ ”Behrn arena – vinter”. https://www.orebro.se/kultur--fritid/motion--idrott/idrottsanlaggningar/behrn-arena---vinter.html. Läst 27 januari 2019. 
  27. ^ [a b] Hemming, Johanna (13 juni 2013). ”Nytt format på SM-slutspelet i ishockey”. Svenska Hockeyligan. http://www.shl.se/artikel/38194/. Läst 16 juli 2014. 
  28. ^ Elitseriens SM-slutspel säsongen 2010/2011' läst 5 april 2011
  29. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q] Inget SM-slutspel, laget vann SM-serien.
  30. ^ [a b c d e f g h i j k l m n] Laget vann även Elitserien.
  31. ^ [a b c d] Laget vann även SHL.
  32. ^ Nya avtalet för C More - håller kvar i elitserien Expressen.se 15 mar 2013
  33. ^ ”C More förlänger sitt SHL-avtal – till 2024”. expressen.se. http://www.expressen.se/sport/hockey/shl/c-more-forlanger-sitt-shl-avtal--till-2024/. Läst 26 september 2024. 
  34. ^ ”Tv-jättarna i miljardkrig om SHL-rättigheterna”. expressen.se. https://www.expressen.se/sport/hockey/shl/tv-jattarnas-miljardkrig-om-shl-rattigheterna/. Läst 9 november 2020. 
  35. ^ ”SHL:s nya tv-avtal värt fem miljarder kronor”. svt.se. https://www.svt.se/sport/ishockey/shl-s-nya-tv-avtal-vart-fem-miljarder-kronor. Läst 30 december 2020. 
  36. ^ Sportbladet, Hockeystudion #60. Agenter & Löner, länk: https://podcast.aftonbladet.se/p/hockeystudion/
  37. ^ [a b] https://www.shl.se/artikel/jl91ak58a-403dd/premiar-for-eshl
  38. ^ https://e.shl.se/artikel/dz0gak6qc-403dd/slutspelet-av-eshl-borjar-ikvall
  39. ^ https://e.shl.se/artikel/77ayak6w0-403dd/ikvall-avgors-de-sista-kvartsfinalerna
  40. ^ https://e.shl.se/artikel/o2paak75y-403dd/semifinalerna-ar-har
  41. ^ https://e.shl.se/artikel/lcpgak7a7-403dd/linkoping-vann-forsta-upplagan-av-eshl
  42. ^ https://e.shl.se/om-eshl

Källförteckning

redigera
  • Alla tiders elitserie, Jonas Fahlman, Idrottsförlaget 2008, sidan 8–11 - Så började det
  • Stora ishockeyboken, Gregor von Know, Bokförlaget Semic 2002, sidan 72–82 - Elitserien

Externa länkar

redigera
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Svenska_Hockeyligan&oldid=56586075”