Svartkummin (latin: Nigella sativa) är en ettårig ranunkelväxt med ursprung i sydvästra Asien. Dess frön, kalonji, o.k.s. charnushka, används i olika typer av matlagning och ibland i örtläkemedel, och växten har en lång historia som medicinalväxt i Egypten. Växten har gått under många namn, bland annat svartkummin, men är trots det inte närmare besläktad med kummin. Andra svenska namn för fröna är lökfrön och helvetesfrön.
| Nigella sativa (Svartkummin) | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Ranunkelordningen Ranunculales |
| Familj | Ranunkelväxter Ranunculaceae |
| Släkte | Nigellasläktet Nigella |
| Art | Svartkummin N. sativa |
| Vetenskapligt namn | |
| § Nigella sativa | |
| Auktor | Linné, 1754 |
Olika namn
redigeraDet vetenskaplig namnet är baserat på latinets ord för "svart" (niger).
Växten har på svenska även kallats helveteskummin. Andra gamla svenska namn är svartklint, lille högmod och helvetesfrö.[1] Ett äldre botaniskt namn är Cuminum nigrum. Ska ej förväxlas med Nigella damascena (jungfru i den gröna) [2] På bilden i taxoboxen finns båda arterna, N. sativa till vänster och N. damascena till höger.
På svenska kan fröna gå under benämningarna nigellafrön, kalonjifrön, svarta lökfrön, svartkummin, kalonji och vilda lökfrön.[3]
Beskrivning
redigeraSvartkummin blir 20 till 30 centimeter hög och har raka, fint grenade blad. Blomman är fint byggd och oftast färgad i blekt blått eller vitt, med fem till tio kronblad. Frukten är en stor och uppsvälld frökapsel bestående av tre till sju förenade folliklar, var och en innehållande flera frön. Fröet används som krydda.
Användning
redigeraKryddört och smaksättare
redigeraSvartkummin har en starkt bitter smak och lukt. Den används bland annat till konfektyr och att smaksätta likör. Fröna doftar fänkål och smakar som en kombination av peppar och muskot.[1] Fröna används som del av kryddblandningen paanch phoran (= "fem kryddor") flitigt inom bengalisk matlagning, bland annat i naanbröd.[4] I Turkiet används den som krydda till çörek-bullar. Detta bakverk finns även i en bosnisk variant – čurekot.
Medicinalväxt
redigera[5] I Mellanöstern har fröna använts som lindring vid astma, bronkit, reumatism och liknande inflammationssjukdomar. Svartkumminoljan har brukats mot eksem och andra hudåkommor. Den användes mycket i det forntida Egypten och odlades i England fram till 1600-talet[2].
Olja från svartkummin innehåller nigellone, som i studier visat sig skydda marsvin från histaminframkallade spasmer i bronkerna.[6] Olja innehåller också melantin, nigillin, damascen och tanniner. Melantin är toxisk i stora doser och nigellin har bedövande effekt, så kryddan måste tas med moderation.
Förväxlingsväxter
redigeraSvartkummin (Nigella sativa) ska inte blandas ihop med äkta svart kummin (Carum bulbocastanum), som den dock fungerar som kryddersättning för. I Indien används också spiskummin som substitut för svart kummin. De 3–4 mm långa fröna av svart kummin finns i pariga eller separata frökapslar. De har ett randigt mönster med nio stycken åsar och oljekanaler, är svarta och doftrika. I århundraden har de använts inom asiatisk och afrikansk medicin.
Se även
redigeraReferenser
redigera- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Nigella sativa, 1 december 2011.
Noter
redigera- ^ [a b] "SVARTKUMMIN". Raravaxter.com. Läst 14 mars 2013.
- ^ [a b] "Brödkummin." Arkiverad 3 juni 2021 hämtat från the Wayback Machine. Shenet.se. Läst 14 mars 2013.
- ^ Nigellafrön (kalonjifrön). Arkiverad 19 juli 2012 hämtat från the Wayback Machine. Recepthjälpen. Läst 2011-12-01.
- ^ http://www.chow.com/recipes/10516 Arkiverad 26 mars 2010 hämtat från the Wayback Machine. (engelska)
- ^ Benefits of Kalonji oil kokaniz.com (engelska)
- ^ Effect of Nigella Sativa on Isolated Guinea Pig Trachea Arkiverad 4 november 2013 hämtat från the Wayback Machine. (engelska)
Vidare läsning
redigera- Iman Gritli & Fadiea Al-Aieshy (2004): "Nigella sativa - Ett botemedel mot alla sjukdomar förutom döden (traditionell arabisk medicin)". Institution för läkemedelskemi/Avdelning för farmakognosi, Uppsala universitet.
- Fatimah Sultan (2009): "Hur medeltida läkekonst stöds av dagens forskning". Polhemsskolan, Lund.