retorik

Svenska

Substantiv

Böjningar av retorik	Oräknebart
utrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	retorik	retoriken
Genitiv	retoriks	retorikens

retorik

1. (lingvistik) konsten att framföra ett budskap på ett övertygande sätt (muntligt, skriftligt och på annat sätt); det att kunna tala /övertygande/

   Synonymer: talekonst/talarkonst

   Etymologi: Av grekiska ῥήτωρ (rhētōr, "talare")

   Besläktade ord: retoriker, retorisk

Översättningar

Översättningar

• aragonska: retorica
• bokmål: retorikk ^(no)
• engelska: rhetoric ^(en)
• finska: puhetaito ^(fi), retoriikka ^(fi)
• isländska: mælskufræði f
• nynorska: retorikk
• spanska: retórica ^(es) f
• tyska: Rhetorik ^(de) f, Redekunst ^(de) f