1930: Skillnad mellan sidversioner
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
mIngen redigeringssammanfattning |
mIngen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 373: | Rad 373: | ||
*[[11 november]] – [[T. Coleman du Pont]], 66, amerikansk republikansk politiker och affärsman, senator [[1921]]–[[1922]] och [[1925]]–[[1928]]. |
*[[11 november]] – [[T. Coleman du Pont]], 66, amerikansk republikansk politiker och affärsman, senator [[1921]]–[[1922]] och [[1925]]–[[1928]]. |
||
*[[15 november]] – [[Alfred Wegener]], 50, tysk meteorolog, geofysiker och paleogeograf. |
*[[15 november]] – [[Alfred Wegener]], 50, tysk meteorolog, geofysiker och paleogeograf. |
||
*[[18 november]] – [[Käthe Schirmacher]], 65, tysk kvinnosakskvinna. |
|||
*[[21 november]] – [[Ernst Fuchs (läkare)|Ernst Fuchs]], 79, österrikisk oftalmolog. |
*[[21 november]] – [[Ernst Fuchs (läkare)|Ernst Fuchs]], 79, österrikisk oftalmolog. |
||
*[[22 november]] – [[August Heisenberg]], 61, tysk filolog. |
*[[22 november]] – [[August Heisenberg]], 61, tysk filolog. |
||
Versionen från 25 juni 2024 kl. 10.44
1930 (MCMXXX) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern.
Händelser
Januari
- 1 januari – I Folkans nyårsrevy debuterar Karlstadsflickan Zarah Leander i Stockholm [1].
- 5 januari – Kollektivjordbruk införs i Sovjetunionen [2].
Februari
- 18 februari – Himlakroppen Pluto upptäcks av den amerikanske astronomen Clyde Tombaugh.[3]
- 26 februari – Sverige har nu en halv miljon telefonabonnenter [2], en på var tolfte invånare [1].
- 27 februari – Norge annekterar Peter I:s ö [4].
Mars
- 4 mars – Över 1 000 personer omkommer och 30 000 blir hemlösa vid översvämningar i Frankrike [5].
- 9–10 mars – 21 000 liter sprit hittas i tiolitersdunkar i en sjöbod som tillhör en obebodd lägenhet ägd av en fyrmästare på Svenska Högarna [6].
- 12 mars – Spritsmugglarkungen Algot Niska grips i Stockholms skärgård sedan polisen hittat 21 000 liter sprit i en sjöbod på Sundskär [7].
- 13 mars – Forskare på Lowellobservatoriet i Flagstaff meddelar att man hittat det man trodde var Solsystemets nionde planet [2].
- 28 mars – Konstantinopel får officiellt namnet Istanbul.[8]
April
- 1 april – Josef von Sternbergs film "Blå ängeln" har biopremiär i Berlin med Marlene Dietrich i huvudrollen [2].
- 4 april – Inbördeskrig i Kina [9].
- 12 april – Nyligen avlidna svenska drottningen Victoria av Baden begravs [10]
Maj
- 2 maj – Nils Ferlin debuterar med diktsamlingen En döddansares visor [2] och Harry Martinson recenserar med orden "det är äkta lyrik" [11].
- 11 maj – Lillaverkemeteoritens nedslag, ett av få bevittnade meteoritnedslag i Sverige.
- 15 maj – Sjuksköterskan Ellen Church blir världens första flygvärdinna då hon medföljer på en flygning mellan de amerikanska städerna Oakland och Chicago.[12]
- 16 maj
- 6 000 personer omkommer vid översvämningar i Burma.[5]
- Stockholmsutställningen, som betecknar den funktionalistiska stilens ("Funkisen") genombrott, öppnas på Djurgårdsbrunnsviken [2]. Planetariet och utställningen Svea Rike är populärast. Bostadsutställningen med Gunnar Asplund som arkitekt är huvudattraktion. Över 4 miljoner besökare ser utställningen under drygt fyra månader.[11] Även sommarstugan som byggidé lanseras där [13]
- 21 maj – Sveriges riksdag beslutar om fri fart på svenska vägar.[1]
- 25 maj – Passtvånget slopas för skandinaver vid resor över Öresund.[1]
- 26 maj – Düsseldorfmördaren, Peter Kürten grips. Kürten har erkänt 20 mord och lika många mordbränder.[14]
- 31 maj – Den svenska riksdagen avslår regeringens förslag om höjning av spannmålstullarna.
Juni
- 2 juni – I Sverige faller Arvid Lindmans regering på avslaget om spannmålstullarna och avgår, när den inte får stöd från Sveriges riksdag.[2]
- 6 juni – Några butiker i Springfield, Massachusetts erbjuder för första gången kunderna djupfrysta livsmedel.[2]
- 7 juni – Frisinnade ledaren Carl Gustaf Ekman bildar svensk regering och även blir försvarsminister.[1]
- 12 juni – Max Schmeling (av Tyskland) besegrar Jack Sharkey (av USA) då Sharkey diskvalificeras för slag under bältet då de två i New York gör upp om världsmästartiteln i tungviktsboxning, som lämnats vakant sedan Gene Tunney dragit sig tillbaka obesegrad.[2]
- 30 juni – De sista ockupationstrupperna lämnar Rhenlandet efter tio år.[2]
Juli
- 3 juli – First Eastern Women's Congress äger rum i Damaskus.
- 7–11 juli – Fackföreningsinternationalen håller ett möte i Stockholm.
- 17 juli – EPA öppnar på Söder i Stockholm, och har standardiserat billighetssortiment [1].
- 30 juli – Uruguay vinner med 4-2 mot Argentina i Montevideo då första VM-finalen i fotboll spelas i Montevideo [2].
Augusti
- 6 augusti – Resterna av Salomon August Andrées nordpolsexpedition 1897 återfinns på Vitön utanför Spetsbergen [2].
- 11 augusti – Den första helt svenskproducerade talfilmen, För hennes skull, med Inga Tidblad och Gösta Ekman d.ä., har biopremiär i Stockholm [1].
- 20 augusti – Jussi Björling debuterar på operan som Don Ottavio i Mozarts Don Juan [1].
- 22 augusti – Det meddelas att Salomon August Andrées nordpolsexpedition 1897 återfunnits [15].
- 23 augusti – Nyheten om att Salomon August Andrées nordpolsexpedition 1897 fynd är förstasidesnyhet i flera svenska tidningar [15].
September
- 6 september – Damfriidrottstävlingen Internationella kvinnospelen 1930 inleds i Prag, 17 nationer deltar, till 9 september
- 14 september – NSDAP går starkt framåt vid tyska riksdagsvalet, från 2,6 1928 till 18,3 [2]. Även kommunisterna går starkt framåt [9]. NSDAP får totalt 6.202.957 röster vilket ger dem 103 mandat i den tyska riksdagen, mot tidigare 12.
- 24 september – Det jättelika tyska luftskeppet Graf Zeppelin gör en lov över Stockholm [1].
- 25 september – Stoftet efter medlemmarna i Andrées ballongfärd återförs till Sverige under storartade hyllningar på olika sätt.
Oktober
November
- 1 november – Funkisutställningen i Stockholm stängs [17].
- 2 november – Ras Tafari Mahonen kröns till Abessiniens kejsare som Haile Selassie [2].
- 3 november – Efter en militärkupp i Brasilien utses Getúlio Dorneles Vargas till landets president.
- 11 november – Finlands riksdag antar en lag som förbjuder kommunister i parlamentet [9].
- November – Nya regler för svenska polisen medför, att svenska poliser endast får använda batong på dagtid, men sabel på kvällstid, vilket pågår till 1933.
December
- 7 december – Television demonstreras för första gången i Sverige på biografen Röda Kvarn i Stockholm [2]. Skådespelaren Fridolf Rhudin syns i rutan [11].
- 10 december – Svenske ärkebiskopen Nathan Söderblom får Nobels fredspris för sitt ekumeniska arbete [1].
- 17 december – EPA öppnar på Söder i Stockholm sitt första varuhus [11], med standardiserat billighetssortiment. Allt ska kosta under en svensk krona.
- 31 december – Lagen om åtta timmars arbetsdag antages definitivt i Sverige efter en försöksperiod på elva år.
Okänt datum
- 3 000 personer omkommer vid en jordbävning i Iran [5].
- 2 000 personer omkommer vid en jordbävning i Neapel [5].
- Sverige inför sin första narkotikaförordning [18].
- AB Kreuger & Toll redovisar för 1929 en nettovinst av 29.118.841 kr, mot 19.853.870 föregående år. Utdelningen föreslås till 30 procent.
- Den svenske socialdemokraten Ernst Wigforss lanserar i en riksdagsmotion keynesianismen som ekonomisk teori för krisbekämpning.
- Inmalningstvång för handelskvarnar och spannmålsreglering införs i Sverige.
- Oslokonventionen undertecknas för att hålla tullarna mellan de nordiska länderna nere, vilket dock misslyckas.
- Varje svenskt län får ett centralbibliotek.
- Fascisten Per Engdahl bildar Föreningen Det Nya Sverige, som senare blir Riksförbundet Det Nya Sverige.
- Sverige får sin första utländska kvinnliga ambassadör, när sovjetiska Aleksandra Kollontaj blir ambassadör i Stockholm.
- Karl Marx' Kapitalet utkommer på svenska i översättning av Rickard Sandler.
- De svenska hembiträdenas antal når sin topp på 145 000 [19].
- Benito Mussolini håller tal inför 100 000 fascister i Livorno vilket i fråga om hätskhet saknar sitt motstycke. Talet, som främst riktar sig mot Frankrike, avslutas med orden "Ord äro sköna, men kanoner, kulsprutor, fartyg och aeroplan äro ännu skönare".
- Jetmotorn uppfinns av Frank Whittle.
- Edvin Adolphson spelar in den första talfilmen på svenska, När rosorna slår ut.
- I Sverige blir folkskolestyrelse genom lag obligatorisk i kommun där skoldistriktet sammanfaller med kommungränserna och där det finns kommunalfullmäktige.
- Omkring 120 000 flickor och kvinnor i Norge arbetar i husligt arbete.[20]
Födda
Första kvartalet
Januari
- 2 januari – Werner Vögeli, schweizisk-svensk kock och hovtraktör.
- 3 januari – Robert Loggia, amerikansk skådespelare.
- 5 januari – Bengt Dennis, svensk nationalekonom, journalist och ämbetsman.
- 19 januari – Tom Cox, brittisk parlamentsledamot för Labour (1970–2005).
- 20 januari – Edwin Aldrin, amerikansk rymdfarare, andra mannen på månen.
- 22 januari – Kerstin Bratt, svensk skådespelare.
- 23 januari
- William R. Pogue, amerikansk rymdfarare.
- Derek Walcott, karibisk författare, nobelpristagare.
- 26 januari – Jan-Olof Rydqvist, svensk skådespelare och manusförfattare.
- 27 januari – Bobby Bland, amerikansk musiker.
- 28 februari – Osman El-Sayed, egyptisk brottare.
- 30 januari – Gene Hackman, amerikansk skådespelare.
- 31 januari – Joakim Bonnier, svensk racerförare.
Februari
- 5 februari – Ilon Wikland, estnisk-svensk illustratör.
- 10 februari – Robert Wagner, amerikansk skådespelare.
- 17 februari – Ruth Rendell, brittisk detektivförfattare.
- 22 februari – Edward D. Hoch, amerikansk deckarförfattare.
- 26 februari – Lazar Berman, rysk pianist.
- 27 februari
- Martin Lönnebo, svensk författare och biskop i Linköpings stift (1980–95).
- Joanne Woodward, amerikansk skådespelare.
Mars
- 3 mars – Ion Iliescu, rumänsk politiker, president (1990–96 och 2000–04).
- 6 mars – Lorin Maazel, amerikansk dirigent.
- 17 mars – James B. Irwin, amerikansk rymdfarare, åttonde mannen på månen.
- 22 mars
- Pat Robertson, amerikansk TV-evangelist.
- Stephen Sondheim, amerikansk kompositör och textförfattare.
- 24 mars – Steve McQueen, amerikansk skådespelare, regissör och producent.
- 26 mars
- Sandra Day O'Connor, amerikansk jurist; ledamot av USA:s högsta domstol (1981–2005, den första kvinnliga domaren där).
- Sigge Parling, svensk fotbolls-, bandy- och ishockeyspelare.
- 27 mars – David Janssen, amerikansk skådespelare.
- 28 mars – Gun Arvidsson, svensk skådespelare, teaterregissör och teaterpedagog.
- 30 mars – John Astin, amerikansk skådespelare.
- 31 mars – Julián Herranz Casado, spansk kardinal.
Andra kvartalet
April
- 2 april – Barbro Ericson, svensk operasångerska (contralto).
- 3 april – Helmut Kohl, tysk politiker, förbundskansler (1982–98).
- 10 april – Ray Blanton, amerikansk demokratisk politiker.
- 11 april
- Nicholas F. Brady, amerikansk republikansk politiker, USA:s finansminister (1988–93).
- Anton LaVey, amerikansk författare, den moderna satanismens grundare.
- 15 april – Vigdís Finnbogadóttir, Islands president 1980–1996 och världens första demokratiskt valda kvinnliga president.
- 24 april – Richard Donner, amerikansk regissör, manusförfattare och filmproducent.
- 28 april – James Baker, amerikansk politiker, stabschef i Vita Huset (1981–85), utrikesminister (1989–92).
Maj
- 2 maj – Yoram Kaniuk, israelisk författare, konstnär, journalist och teaterkritiker.
- 5 maj – Hans Abramson, svensk regissör och manusförfattare.
- 18 maj – Alf Nilsson, svensk skådespelare.
- 20 maj – Miguel Seijas, uruguayansk roddare.
- 22 maj – Harvey Milk, amerikansk politiker.
- 26 maj – Sivuca, brasiliansk dragspelare.
- 27 maj – John Barth, amerikansk författare.
- 28 maj – Pat Saiki, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot (1987–91).
- 31 maj – Clint Eastwood, amerikansk skådespelare, regissör och producent.
Juni
- 2 juni
- Charles P. Conrad, amerikansk rymdfarare, tredje mannen på månen.
- Shri Babulal Gaur, indisk politiker.
- 6 juni – Annalisa Wenström, svensk skådespelare.
- 8 juni – Bo Widerberg, svensk filmregissör [1].
- 11 juni
- Elisabeth Granneman, norsk skådespelare.
- Charles B. Rangel, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot (1971-2017).
- 12 juni – Jim Nabors, amerikansk skådespelare.
- 19 juni – Gena Rowlands, amerikansk skådespelare.
- 20 juni – Magdalena Abakanowicz, polsk textilkonstnär.
- 28 juni – Joachim Hansen, tysk skådespelare.
- 30 juni – Donn F. Eisele, amerikansk rymdfarare.
Tredje kvartalet
Juli
- 11 juli – Harold Bloom, amerikansk litteraturvetare och litteraturkritiker.
- 14 juli – Ruth Drexel, tysk skådespelerska.
- 29 juli – Per Sjöstrand, svensk skådespelare, regissör och manusförfattare.
Augusti
- 1 augusti
- Pierre Bourdieu, fransk sociolog.
- Lawrence Eagleburger, amerikansk republikansk politiker och diplomat, USA:s utrikesminister 1992–1993.
- 2 augusti
- Bertil Johansson, svensk lantbrukare och centerpartistisk politiker.
- Inger Sandberg, svensk författare.
- 4 augusti – Hans Dahlberg, svensk skådespelare och TV-programledare.
- 5 augusti – Neil Armstrong, amerikansk rymdfarare, första mannen på månen.
- 7 augusti – Majken Johansson, svensk diktare.
- 8 augusti – Lars Björkman, svensk författare och manusförfattare.
- 10 augusti – Martha Keys, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot (1975–79).
- 16 augusti – Robert Culp, amerikansk skådespelare, regissör och författare.
- 20 augusti
- Folke Asplund, svensk skådespelare.
- Robert Wareing, brittisk parlamentsledamot för Labour.
- 22 augusti – Rolf Billberg, svensk jazzmusiker.
- 25 augusti – Sean Connery, skotsk skådespelare.
September
- 3 september – Catherine Baker Knoll, amerikansk demokratisk politiker.
- 9 september – Sonny Rollins, amerikansk jazzsaxofonist.
- 17 september
- Edgar D. Mitchell, amerikansk rymdfarare, sjätte mannen på månen.
- Thomas P. Stafford, amerikansk rymdfarare.
- Radja Jerosjina, sovjetisk längdskidåkare.
- 18 september – Jan Askild, svensk bokförläggare.
- 23 september – Ray Charles, amerikansk pianist och sångare.
- 24 september – John W. Young, amerikansk rymdfarare, nionde mannen på månen.
- 28 september – Rune Hallberg, svensk skådespelare och sångare.
- 29 september – Colin Dexter, brittisk författare.
Fjärde kvartalet
Oktober
- 1 oktober – Richard Harris, skådespelare.
- 6 oktober – Hafez al-Assad, Syriens president (1971–2000).
- 10 oktober – Harold Pinter, brittisk dramatiker, regissör, skådespelare, poet och politisk aktivist.
- 11 oktober – Sam Johnson, amerikansk republikansk politiker.
- 14 oktober
- Mobutu Sese Seko, president i Zaire.
- Alan Williams, brittisk parlamentsledamot.
- 15 oktober – Ned McWherter, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Tennessee 1987–1995.
- 24 oktober – The Big Bopper, amerikansk rockmusiker och låtskrivare.
- 29 oktober
- Bernie Ecclestone innehavare av de kommersiella rättigheterna i formel 1.
- Niki de Saint Phalle, fransk konstnär.
- 31 oktober – Michael Collins, amerikansk rymdfarare.
November
- 4 november – Arjun Singh, indisk politiker, minister för personalutveckling (2004–09).
- 9 november – Helena Fernell, svensk skådespelare och dansare.
- 13 november – Tage Severin, svensk skådespelare och sångare.
- 16 november – Orvar Bergmark, svensk fotbollsspelare och bandyspelare.
- 21 november – Gerard Lindqvist, svensk skådespelare.
- 22 november – Owen K. Garriott, amerikansk rymdfarare.
- 23 november – Bill Brock, amerikansk republikansk politiker.
- 30 november – G. Gordon Liddy, amerikansk radiopersonlighet.
December
- 3 december – Jean-Luc Godard, fransk filmregissör.
- 4 december – Ronnie Corbett, brittisk komiker.
- 8 december – Maximilian Schell, skådespelare, regissör och författare.
- 10 december – Clayton Yeutter, amerikansk republikansk politiker, USA:s jordbruksminister (1989–91).
- 16 december – Bill Young, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot (1971–2013).
- 20 december – Margareta Meyerson, svensk skådespelare och sångerska.
- 21 december – Kalevi Sorsa, finländsk politiker, statsminister (1972–75, 1977–79, och 1982–87).
- 29 december – Lissi Alandh, svensk skådespelare.
- 31 december
- Lasse Holmqvist, svensk tv-programledare, journalist och författare.
- Henry Sidoli, svensk manusförfattare och regissör.
- Paul Andersson, svensk poet.
Avlidna
Första kvartalet
Januari
- 1 januari – Peter Brynie Lindeman, 71, norsk organist, violoncellist och kompositör.
- 7 januari – Jacob Breda Bull, 76, norsk författare.
- 19 januari – Frank P. Ramsey, 26, brittisk matematiker, filosof och ekonom.
Februari
- 9 februari – Paul Levi, 46, tysk politiker.
- 13 februari
- Conrad Ansorge, 67, tysk pianist och kompositör.
- Anton Faistauer, 42, österrikisk målare.
- 14 februari – Fred Dubois, 78, amerikansk politiker, senator 1891–1897 och 1901–1907.
- 15 februari – Charles F. Johnson, 71, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1911–1917.
- 22 februari – Mabel Normand, 35, amerikansk skådespelare.
- 23 februari – Horst Wessel, 22, tysk nazist.
- 26 februari – Rafael Merry del Val y Zulueta, 64, spansk kardinal och teolog.
Mars
Den brittiske författaren D.H. Lawrence avled den 2 mars, 44 år gammal. - 6 mars – Alfred von Tirpitz, 80, tysk sjömilitär.
- 8 mars – William Howard Taft, 72, amerikansk politiker, USA:s president 1909–1913.
- 11 mars – Silvio Gesell, 67, tysk anarkist och ekonom.
- 12 mars – Alois Jirásek, 78, tjeckisk författare.
- 14 mars – Martin Grove Brumbaugh, 67, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Pennsylvania 1915–1919.
- 16 mars – Miguel Primo de Rivera, 60, spansk general och politiker.
- 19 mars – Arthur Balfour, 81, brittisk politiker, Storbritanniens premiärminister 1902–1905.
- 22 mars – Gastone Brilli-Peri, 36, italiensk racerförare.
- 29 mars – Anton Bettelheim, 78, österrikisk författare och översättare.
Andra kvartalet
April
- 1 april – Cosima Wagner, 92, dotter till Franz Liszt.
- 2 april – Zewditu I, 53, Etiopiens kejsarinna sedan 1916.
- 3 april
- Emma Albani, 82, kanadensisk operasångare (sopran).
- Ellen Wester, 57, svensk översättare och författare.
- 4 april – Victoria av Baden, 67, drottning av Sverige sedan 1907, gift med Gustaf V, död i sin villa i Rom, mestadels bosatt utanför Sverige sedan 1926[2].
- 7 april – Octaviano Ambrosio Larrazolo, 70, mexikansk-amerikansk politiker, guvernör i New Mexico 1919–1921, senator 1928–1929.
- 12 april – Joseph König, 86, tysk kemist.
- 13 april – Agnes Branting, 68, svensk textilkonstnär och författare.
- 14 april – Vladimir Majakovskij, 36, rysk författare och bildkonstnär.
- 22 april – Jeppe Aakjær, 63, dansk författare.
Maj
- 8 maj – Henning Mankell, 61, svensk kompositör.
- 11 maj – Nils Kreuger, 71, svensk konstnär.
- 12 maj – Pieter Jelles Troelstra, 70, nederländsk politiker.
- 13 maj
- Helene Lange, 82, tysk kvinnosakskvinna.
- Fridtjof Nansen, 68, norsk upptäcktsresande, oceanograf, zoolog och diplomat, nobelpristagare.
- 14 maj – John P. Buchanan, 82, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Tennessee 1891–1893.
Juni
- 5 juni – Jacques Hermant, 75, fransk arkitekt.
- 8 juni – Leopold Ambronn, 75, tysk astronom.
- 10 juni – Adolf von Harnack, 79, tysk teolog och historiker.
- 13 juni – Henry Segrave, 33, brittisk racerförare.
- 22 juni – Karl von Amira, 82, tysk rättshistoriker.
Tredje kvartalet
Juli
- 7 juli
- Arthur Conan Doyle, 71, brittisk författare, skapare av berättelserna om detektiven Sherlock Holmes.
- Julius Hart, 71, tysk författare.
- 11 juli – Andon Zako Çajupi, 64, albansk författare.
- 19 juli – Oscar Blom, 53, svensk organist och kompositör.
- 23 juli – Glenn Curtiss, 52, amerikansk flygpionjär.
- 24 juli – Gustaf Johansson, 86, ärkebiskop i Åbo ärkestift inom Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland sedan 1899.
- 27 juli – Alfred Friedrich Bluntschli, 88, schweizisk arkitekt.
- 28 juli – Allvar Gullstrand, 68, svensk ögonläkare, nobelpristagare.
- 29 juli – Alexander von Fielitz, 69, tysk kompositör.
- 30 juli – Joan Gamper, 52, schweizisk fotbollspionjär.
Augusti
- 3 augusti – Joseph Anton Sickinger, 71, tysk skolman.
- 4 augusti – Siegfried Wagner, 61, tysk kompositör och dirigent.
- 7 augusti – James D. Phelan, 69, amerikansk demokratisk politiker och bankman, senator 1915–1921.
- 11 augusti – Edward Angle, 75, amerikansk tandläkare.
- 18 augusti – Clara Wæver, 75, dansk textilkonstnär.
- 26 augusti
- Lon Chaney, 47, amerikansk skådespelare.
- Thomas Sterling, 79, amerikansk republikansk politiker, senator 1913–1925.
- 31 augusti – Eduard Meyer, 75, tysk historiker.
September
- 4 september – Vladimir Arsenjev, 57, rysk forskningsresande.
- 18 september – John Lind, 76, svensk-amerikansk politker.
- 19 september – Hendrik Zwaardemaker, 73, nederländsk fysiolog.
- 23 september – Charles Manly Stedman, 89, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1911–1930.
- 24 september – Otto Mueller, 55, tysk expressionistisk målare och grafiker.
- 25 september – Abram Archipov, 68, rysk konstnär.
- 29 september – Ilja Repin, 86, rysk målare.
Fjärde kvartalet
Oktober
- 1 oktober – Riccardo Drigo, 84, italiensk kompositör och dirigent.
- 3 oktober – Friedrich Ludwig, 58, tysk musikhistoriker.
- 5 oktober – Stina Berg, 60, svensk skådespelare.
- 24 oktober – Paul Appell, 75, fransk matematiker.
November
- 2 november – Viggo Jensen, 56, dansk tyngdlyftare, skytt, gymnast och friidrottare.
- 11 november – T. Coleman du Pont, 66, amerikansk republikansk politiker och affärsman, senator 1921–1922 och 1925–1928.
- 15 november – Alfred Wegener, 50, tysk meteorolog, geofysiker och paleogeograf.
- 18 november – Käthe Schirmacher, 65, tysk kvinnosakskvinna.
- 21 november – Ernst Fuchs, 79, österrikisk oftalmolog.
- 22 november – August Heisenberg, 61, tysk filolog.
- 26 november – Otto Sverdrup, 76, norsk polarforskare.
December
- 3 december – Václav Laurin, 65, tjeckisk entreprenör.
- 8 december – Charles D. Kimball, 71, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Rhode Island 1901–1903.
- 12 december – Lee Slater Overman, 76, amerikansk politiker, senator 1903–1930.
- 13 december – Fritz Pregl, 61, österrikisk kemist, nobelpristagare.
- 17 december – Frank L. Greene, 60, amerikansk republikansk politiker, senator 1923–1930.
- 18 december – Edward José, 65, belgisk skådespelare och filmregissör.
- 23 december – Vintilă Brătianu, 63, rumänsk politiker.
- 24 december – Oskar Nedbal, 56, tjeckisk kompositör.
- 25 december – Eugen Goldstein, 80, tysk fysiker.
Nobelpris [21]
- Fysik – Venkata Raman, Indien
- Kemi – Hans Fischer, Tyskland
- Medicin – Karl Landsteiner, Österrike
- Litteratur – Sinclair Lewis, USA
- Fred – Nathan Söderblom, Sverige
Referenser
Fotnoter
- ^ [a b c d e f g h i j k] Hundra år i Sverige – 1930, Hans Dahlberg, Albert Bonniers, 1999
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p] 20:e århundrades När Var Hur – 1930, Bernt Himmelstedt, Forum, 1999
- ^ Johan Kärnfelt (8 juli 2015). ”Pluto: Musses hund eller dödsrikets gud?”. Populär astronomi. http://www.popularastronomi.se/2015/07/pluto-musses-hund-eller-dodsrikets-gud/. Läst 18 maj 2019.
- ^ ”World Statesmen”. http://www.worldstatesmen.org/Queen_Maude_Land.html.
- ^ [a b c d] Faktakalendern 2006, Semic, 2005
- ^ 75 år Sverige, Carl-Adam Nycop, Bokförlaget Bra böcker, 1976, sidan 95 - Smuggelspriten ökar kraftigt
- ^ 100 år med Aftonbladet – 1930, 1999
- ^ Caryl-Sue (4 mars 2014). ”Mar 28, 1930 CE: Istanbul, not Constantinople” (på engelska). National Geographic. Arkiverad från originalet den 7 juli 2020. https://web.archive.org/web/20200707175747/https://www.nationalgeographic.org/thisday/mar28/istanbul-not-constantinople/. Läst 18 maj 2019.
- ^ [a b c] Faktakalendern 2000 – 1930 (Utlandet) , Semic, 1999
- ^ 75 år Sverige, Carl-Adam Nycop, Bokförlaget Bra böcker, 1976, sidan 85 - Gammelsvenskbyborna går i land
- ^ [a b c d] Sverige 1900-talet – 1930, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ Søren Bjørn-Hansen, red (2008). ”Sjuksköterska blev världens första flygvärdinna”. Vetenskapens historia (Bonniers Publications International AS) (14): sid. 80. Läst 21 mars 2016.
- ^ Sverige 1900-talet – När Sverige tog semester, NE, Bra Böcker, 2000.
- ^ Biography.com Editors (2 april 2014. Uppdaterat: 16 april 2019). ”Peter Kurten Biography” (på engelska). Biography. https://www.biography.com/crime-figure/peter-kurten. Läst 19 maj 2019.
- ^ [a b] 75 år Sverige, Carl-Adam Nycop, Bokförlaget Bra böcker, 1976, sidan 88 - Sensationella André-fynd i polarisen
- ^ Faktakalendern 1996, Semic, 1995
- ^ 75 år Sverige, Carl-Adam Nycop, Bokförlaget Bra böcker, 1976, sidan 87 - Funkis 1930 - en smakens brytningstid
- ^ ”Narkotika”. Arkiverad från originalet den 24 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110524131828/http://members.fortunecity.com/simulatorsmusicsite/droger/narkotika.htm.
- ^ ”Kvinnor i arbete - Arbetaryrken”. http://www.ub.gu.se/kvinn/portaler/arbete/arbetare/?initLang=1.
- ^ Billedsamlingen, UB: Tjeneryrket var lenge det vanligste kvinneyrket
- ^ ”Nobelpriset”. https://www.nobelprize.org/prizes/lists/all-nobel-prizes/. Läst 10 april 2011.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör 1930.