Grisbuktsinvasionen: Skillnad mellan sidversioner

Grisbuktsinvasionen
	Del av Kalla kriget
	; Karta som visar platsen för Grisbukten.
Ägde rum	17–19 april 1961
Plats	Grisbukten, södra Kuba
Resultat	Seger för kubanska regeringen
Stridande
Kuba	USA; Exilkubaner
Befälhavare och ledare
Fidel Castro; José Ramón Fernández; Juan Almeida Bosque; Che Guevara; Efigenio Ameijeiras	John F. Kennedy; Richard M. Bissell, Jr.; Pepe San Román; Erneido Oliva
Styrka
ca 25 000 armésoldater; ca 200 000 milismän; ca 9 000 beväpnade poliser	ca 1 500 marktrupper
Förluster
176 döda; ca 4 000 skadade	118 döda; 1 202 tillfångatagna

Bläddra interaktivt i historiken

← Äldre redigering

Innehåll som raderades Innehåll som lades till

VisuellWikitext

Inline

Nuvarande version från 4 oktober 2024 kl. 16.52

Grisbuktsinvasionen var ett misslyckat försök att invadera Kuba av CIA-tränade exilkubaner. Dessa trupper landsattes i Grisbukten och stred under tre dagar tills de besegrades av Kubas armé och milistrupper.

Händelseförlopp

Invasionsstyrkan hade rekryterats bland kubanska Castro-motståndare som levde i exil i framförallt Florida. Där utrustades, tränades och finansierades den av amerikanska underrättelsetjänsten CIA.

Den 17 april 1961 försökte en styrka, bestående av 1 500 exilkubaner, invadera Kuba för att störta Castroregimen, genom att landstiga vid Grisbukten. Invasionsförsöket blev ett fiasko, och styrkan besegrades av Castros trupper efter tre dagar. Invasionsstyrkan väntade sig ett ingripande från USA, när de sakta drevs tillbaka.^[5] Så hade USA gjort under en CIA-stödd statskupp i Guatemala år 1954 när den höll på att misslyckas.^[5]

När det var över hade 100 exilkubaner dödats, och de resterande 1400 fängslats.

Efterspel

Operationen sågs sedermera som USA:s största militära och politiska misslyckande under Kalla kriget.^[6] Forskning av Irving Janis har föreslagit att fenomenet grupptänkande i stor utsträckning drabbade de inblandade inför invasionen och att detta bidrog till att hela aktionen misslyckades som den gjorde.^[7] Bland annat hade amerikanska CIA missbedömt Castros popularitet på Kuba och invasionsplanerna hade läckt vilket gjorde att Castros försvar var väl förberett.^[6] USA stödde en första våg av bombplan som lyckades sämre med att förstöra Kubas flygvapen än de första rapporternas siffror, och nästa våg ställdes in.^[5] Landstigningen försenades av korallrev utanför Grisbukten som underrättelserna missat.^[5]

Operationen hade initierats med den tidigare presidenten i USA, Dwight D. Eisenhower, goda minne. President John F. Kennedy var nytillträdd och tveksam, men godkände planerna och utfärdade ordern. Den amerikanska staten nekade till en början till inblandning men omvärlden var övertygad om den och i senare förhandlingar erbjöd USA bistånd i utbyte mot de fängslade soldaterna. De skickades därefter tillbaks till USA efter att Kuba fått bistånd i form av barnmat och mediciner till ett värde av 53 miljoner dollar.^[8]

Invasionsförsöket ökade den redan spända relationen mellan länderna och förstärkte Kubas relationen med Sovjetunionen, USA:s huvudmotståndare i Kalla kriget.^[9] Det fick därför stor del i att Castro accepterade Sovjetunionens önskan att placera kärnvapen på Kuba, vilket ledde till Kubakrisen året efter.^[9]

Referenser

^ Kellner, Douglas (1989) (på engelska). Ernesto "Che" Guevara (World Leaders Past & Present). Chelsea House Publishers. sid. 69–70. ISBN 1-55546-835-7. ”Historians give Guevara, who was director of instruction for Cuba's armed forces, a share of credit for the victory”
^ Szulc, Tad (1986) (på engelska). Fidel - A Critical Portrait. Hutchinson. sid. 450. ISBN 0-09-172602-6. ”The revolutionaries won because Castro's strategy was vastly superior to the CIA's; because the revolutionary morale was high; and because Che Guevara as the head of the militia training program and Fernández as commander of the militia officers' school, had done so well in preparing 200,000 men and women for war.”
^ [a b c] Szulc, Tad (1986) (på engelska). Fidel - A Critical Portrait. Hutchinson. ISBN 0-09-172602-6
^ [a b] ”Dokument 19, 24, 35, 245, 271” (på engelska). Foreign Relations of the United States 1961-1963. "X Cuba, 1961-1962". US Department of State. https://history.state.gov/historicaldocuments/frus1961-63v10/comp1
^ [a b c d] Magnus Västerbro (29 mars 2018). ”Amerikanskt fiasko i Grisbukten”. Populär Historia. https://popularhistoria.se/krig/amerikanskt-fiasko-i-grisbukten. Läst 25 september 2024.
^ [a b] ”Kubakrisen 1962 - det kalla krigets hetaste ögonblick”. SO-rummet, historia. 22 september 2024. https://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/kubakrisen-1962-det-kalla-krigets-hetaste-ogonblick#. Läst 25 september 2024.
^ Levine John M., Moreland Richard L., red (2006) (på engelska). Small Groups: Key Readings. New York: Psychology Press. sid. 242. Libris 10203597. ISBN 0-86377-593-4. https://books.google.se/books?id=uyh6AgAAQBAJ
^ ”The Bay of Pigs” (på engelska). John F. Kennedy Presidential Library and Museum. https://www.jfklibrary.org/JFK/JFK-in-History/The-Bay-of-Pigs.aspx.
^ [a b] Lisa Bergman (15 november 2020). ”Kubakrisen - när världen höll andan”. Historiska Media. https://historiskamedia.se/artiklar/kubakrisen-nar-varlden-holl-andan/?srsltid=AfmBOorZWgFDG4MOctyMTSxLYpAUXe90Zu5sm71eqqhHaWJzpwnpPOUe. Läst 25 september 2024.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Grisbuktsinvasionen.
Bilder & media

[1] Kellner, Douglas (1989) (på engelska). Ernesto "Che" Guevara (World Leaders Past & Present). Chelsea House Publishers. sid. 69–70. ISBN 1-55546-835-7. ”Historians give Guevara, who was director of instruction for Cuba's armed forces, a share of credit for the victory”

[2] Szulc, Tad (1986) (på engelska). Fidel - A Critical Portrait. Hutchinson. sid. 450. ISBN 0-09-172602-6. ”The revolutionaries won because Castro's strategy was vastly superior to the CIA's; because the revolutionary morale was high; and because Che Guevara as the head of the militia training program and Fernández as commander of the militia officers' school, had done so well in preparing 200,000 men and women for war.”

[szulc1986-3] [a b c] Szulc, Tad (1986) (på engelska). Fidel - A Critical Portrait. Hutchinson. ISBN 0-09-172602-6

[frusx-4] [a b] ”Dokument 19, 24, 35, 245, 271” (på engelska). Foreign Relations of the United States 1961-1963. "X Cuba, 1961-1962". US Department of State. https://history.state.gov/historicaldocuments/frus1961-63v10/comp1

[:0-5] [a b c d] Magnus Västerbro (29 mars 2018). ”Amerikanskt fiasko i Grisbukten”. Populär Historia. https://popularhistoria.se/krig/amerikanskt-fiasko-i-grisbukten. Läst 25 september 2024.

[:1-6] [a b] ”Kubakrisen 1962 - det kalla krigets hetaste ögonblick”. SO-rummet, historia. 22 september 2024. https://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/kubakrisen-1962-det-kalla-krigets-hetaste-ogonblick#. Läst 25 september 2024.

[7] Levine John M., Moreland Richard L., red (2006) (på engelska). Small Groups: Key Readings. New York: Psychology Press. sid. 242. Libris 10203597. ISBN 0-86377-593-4. https://books.google.se/books?id=uyh6AgAAQBAJ

[8] ”The Bay of Pigs” (på engelska). John F. Kennedy Presidential Library and Museum. https://www.jfklibrary.org/JFK/JFK-in-History/The-Bay-of-Pigs.aspx.

[:2-9] [a b] Lisa Bergman (15 november 2020). ”Kubakrisen - när världen höll andan”. Historiska Media. https://historiskamedia.se/artiklar/kubakrisen-nar-varlden-holl-andan/?srsltid=AfmBOorZWgFDG4MOctyMTSxLYpAUXe90Zu5sm71eqqhHaWJzpwnpPOUe. Läst 25 september 2024.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
-{{fler källor|datum=2012-04}}
 {{Slagfakta
 |         namn = Grisbuktsinvasionen
@@ Rad 13: / Rad 12: @@
 |   stridande1 = {{flagga|Kuba}}
 |   stridande2 = {{flagga|USA}}<br>{{flaggbild|Kuba}} Exilkubaner
-| befälhavare1 = '''{{flaggbild|Kuba}} [[Fidel Castro]]'''<br>{{flaggbild|Kuba}} [[José Ramón Fernández]] <br> {{flaggbild|Kuba}} [[Juan Almeida Bosque]]<br> {{flaggbild|Kuba}} [[Che Guevara]]<ref>{{Bokref |titel = Ernesto "Che" Guevara (World Leaders Past & Present) |efternamn = Kellner |förnamn = Douglas |år = 1989 |utgivare = Chelsea House Publishers |isbn = 1-55546-835-7 |sid = 69–70 |språk = engelska |citat = Historians give Guevara, who was director of instruction for Cuba's armed forces, a share of credit for the victory }}</ref><ref>{{bokref |efternamn=Szulc |förnamn=Tad |år=1986 |titel=Fidel - A Critical Portrait |utgivare=Hutchinson |isbn=0-09-172602-6 |språk=engelska |sid=450 |citat=The revolutionaries won because Castro's strategy was vastly superior to the CIA's; because the revolutionary morale was high; and because Che Guevara as the head of the militia training program and Fernández as commander of the militia officers' school, had done so well in preparing 200,000 men and women for war.}}</ref><br>{{flaggbild|Kuba}} [[Efigenio Ameijeiras]]
+| befälhavare1 = '''{{flaggbild|Kuba}} [[Fidel Castro]]'''<br>{{flaggbild|Kuba}} [[José Ramón Fernández]]<br>{{flaggbild|Kuba}} [[Juan Almeida Bosque]]<br>{{flaggbild|Kuba}} [[Che Guevara]]<ref>{{Bokref |titel = Ernesto "Che" Guevara (World Leaders Past & Present) |efternamn = Kellner |förnamn = Douglas |år = 1989 |utgivare = Chelsea House Publishers |isbn = 1-55546-835-7 |sid = 69–70 |språk = engelska |citat = Historians give Guevara, who was director of instruction for Cuba's armed forces, a share of credit for the victory }}</ref><ref>{{bokref |efternamn=Szulc |förnamn=Tad |år=1986 |titel=Fidel - A Critical Portrait |utgivare=Hutchinson |isbn=0-09-172602-6 |språk=engelska |sid=450 |citat=The revolutionaries won because Castro's strategy was vastly superior to the CIA's; because the revolutionary morale was high; and because Che Guevara as the head of the militia training program and Fernández as commander of the militia officers' school, had done so well in preparing 200,000 men and women for war.}}</ref><br>{{flaggbild|Kuba}} [[Efigenio Ameijeiras]]
 | befälhavare2 = '''{{flaggbild|USA}} [[John F. Kennedy]]'''<br>
 {{flaggbild|USA}} [[Richard M. Bissell, Jr.]]<br>{{flaggbild|Kuba}} [[Pepe San Román]]<br>{{flaggbild|Kuba}} [[Erneido Oliva]]
-|      styrka1 = ca 25 000 armésoldater<ref name=szulc1986>{{bokref |efternamn=Szulc |förnamn=Tad |år=1986 |titel=Fidel - A Critical Portrait |utgivare=Hutchinson |isbn=0-09-172602-6 |språk=engelska}}</ref><br>ca 200 000 [[milis]]män<ref name=szulc1986/><ref name=frusx>{{bokref |verk=FRUS X |titel=Foreign Relations of the United States 1961-1963 |volym=X Cuba, 1961-1962 |utgivare=US Department of State |url=http://www.fas.org/irp/ops/policy/docs/frusX/index.html |språk=engelska |kapitel=Dokument 19, 24, 35, 245, 271}}</ref><br>ca 9 000 beväpnade poliser<ref name=szulc1986/><ref name=frusx/>
+|      styrka1 = ca 25 000 armésoldater<ref name=szulc1986>{{bokref |efternamn=Szulc |förnamn=Tad |år=1986 |titel=Fidel - A Critical Portrait |utgivare=Hutchinson |isbn=0-09-172602-6 |språk=engelska}}</ref><br>ca 200 000 [[milis]]män<ref name=szulc1986/><ref name=frusx>{{bokref |verk=FRUS X |titel=Foreign Relations of the United States 1961-1963 |volym=X Cuba, 1961-1962 |utgivare=US Department of State |url=https://history.state.gov/historicaldocuments/frus1961-63v10/comp1 |språk=engelska |kapitel=Dokument 19, 24, 35, 245, 271}}</ref><br>ca 9 000 beväpnade poliser<ref name=szulc1986/><ref name=frusx/>
 |      styrka2 = ca 1 500 marktrupper
 |   förluster1 = 176 döda<br>ca 4 000 skadade
@@ Rad 23: / Rad 22: @@
 |        noter =
 }}
-'''Grisbuktsinvasionen''' var ett misslyckat försök att invadera [[Kuba]] av exilkubaner tränade av [[CIA]] genom landsättning i [[Grisbukten]].
+'''Grisbuktsinvasionen''' var ett misslyckat försök att invadera [[Kuba]] av [[CIA]]-tränade exilkubaner. Dessa trupper landsattes i [[Grisbukten]] och stred under tre dagar tills de besegrades av Kubas armé och milistrupper.
 == Händelseförlopp ==
+Invasionsstyrkan hade rekryterats bland kubanska Castro-motståndare som levde i exil i framförallt [[Florida]]. Där utrustades, tränades och finansierades den av [[USA|amerikanska]] underrättelsetjänsten [[CIA]].
-Den 17 april 1961 försökte en styrka bestående av 1&thinsp;500 exilkubaner invadera Kuba för att störta [[Fidel Castro|Castroregimen]] genom att landstiga vid Grisbukten. Invasionsförsöket var ett fiasko och styrkan besegrades av Castros trupper efter tre dagar. 100 exilkubaner hade dödats och de resterande 1400 fängslats. Främsta skälet till att de blev besegrade ligger i att de väntade hjälp från USA i form av bombplan. Bombplanen hade blivit nedrustade för att se ut som civila flygplan, detta gav dem ett bra kamouflage.
+Den 17 april 1961 försökte en styrka, bestående av 1&nbsp;500 exilkubaner, invadera Kuba för att störta [[Fidel Castro|Castroregimen]], genom att landstiga vid Grisbukten. Invasionsförsöket blev ett fiasko, och styrkan besegrades av Castros trupper efter tre dagar. Invasionsstyrkan väntade sig ett ingripande från USA, när de sakta drevs tillbaka.<ref name=":0">{{Webbref|titel=Amerikanskt fiasko i Grisbukten|url=https://popularhistoria.se/krig/amerikanskt-fiasko-i-grisbukten|verk=Populär Historia|datum=2018-03-29|hämtdatum=2024-09-25|språk=sv|författare=Magnus Västerbro}}</ref> Så hade USA gjort under en CIA-stödd statskupp i Guatemala år 1954 när den höll på att misslyckas.<ref name=":0" />
-Bombplanen misslyckades med att förstöra alla Kubas flygplan, senare försök med plan som skulle bomba resterande plan på Kuba misslyckades också då de istället blev nedskjutna av Castros trupper. Amerikanska staten backade till en början från inblandning men köpte sedan tillbaks exilkubanerna ur Castros händer.
+När det var över hade 100 exilkubaner dödats, och de resterande 1400 fängslats.
-Invasionsstyrkan hade rekryterats bland kubanska Castro-motståndare som levde i exil i framförallt [[Florida]]. Där utrustades, tränades och finansierades den av [[USA|amerikanska]] [[CIA]]. Senare forskning av [[Irving Janis]] har föreslagit att fenomenet [[grupptänkande]] i stor utsträckning drabbade de inblandade inför invasionen och detta kan ha bidragit till att hela aktionen misslyckades som den gjorde.
+==Efterspel==
-{{-}}
+Operationen sågs sedermera som USA:s största militära och politiska misslyckande under [[Kalla kriget]].<ref name=":1">{{Webbref|titel=Kubakrisen 1962 - det kalla krigets hetaste ögonblick|url=https://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/kubakrisen-1962-det-kalla-krigets-hetaste-ogonblick#|verk=SO-rummet, historia|datum=2024-09-22|hämtdatum=2024-09-25|språk=sv}}</ref> Forskning av [[Irving Janis]] har föreslagit att fenomenet [[grupptänkande]] i stor utsträckning drabbade de inblandade inför invasionen och att detta bidrog till att hela aktionen misslyckades som den gjorde.<ref>{{bokref|redaktör=Levine John M., Moreland Richard L.|titel=Small Groups: Key Readings|år=2006|sid=242|url=https://books.google.se/books?id=uyh6AgAAQBAJ|utgivare=Psychology Press|utgivningsort=New York|språk=engelska|isbn=0-86377-593-4|libris=10203597}}</ref> Bland annat hade amerikanska CIA missbedömt Castros popularitet på Kuba och invasionsplanerna hade läckt vilket gjorde att Castros försvar var väl förberett.<ref name=":1" /> USA stödde en första våg av bombplan som lyckades sämre med att förstöra Kubas flygvapen än de första rapporternas siffror, och nästa våg ställdes in.<ref name=":0" /> Landstigningen försenades av korallrev utanför Grisbukten som underrättelserna missat.<ref name=":0" />
+Operationen hade initierats med den tidigare presidenten i USA, [[Dwight D. Eisenhower]], goda minne. President [[John F. Kennedy]] var nytillträdd och tveksam, men godkände planerna och utfärdade ordern. Den amerikanska staten nekade till en början till inblandning men omvärlden var övertygad om den och i senare förhandlingar erbjöd USA bistånd i utbyte mot de fängslade soldaterna. De skickades därefter tillbaks till USA efter att Kuba fått bistånd i form av barnmat och mediciner till ett värde av 53 miljoner dollar.<ref>{{webbref |url=https://www.jfklibrary.org/JFK/JFK-in-History/The-Bay-of-Pigs.aspx |titel=The Bay of Pigs |utgivare=John F. Kennedy Presidential Library and Museum  |språk=engelska}}</ref>
+Invasionsförsöket ökade den redan spända relationen mellan länderna och förstärkte Kubas relationen med [[Sovjetunionen]], USA:s huvudmotståndare i Kalla kriget.<ref name=":2">{{Webbref|titel=Kubakrisen - när världen höll andan|url=https://historiskamedia.se/artiklar/kubakrisen-nar-varlden-holl-andan/?srsltid=AfmBOorZWgFDG4MOctyMTSxLYpAUXe90Zu5sm71eqqhHaWJzpwnpPOUe|verk=Historiska Media|datum=2020-11-15|hämtdatum=2024-09-25|språk=sv-SE|författare=Lisa Bergman}}</ref> Det fick därför stor del i att Castro accepterade Sovjetunionens önskan att placera kärnvapen på Kuba, vilket ledde till [[Kubakrisen]] året efter.<ref name=":2" />
 ==Referenser==
@@ Rad 38: / Rad 42: @@
 ==Externa länkar==
-{{Commonscat|Bay of Pigs}}
+*{{Commonscat|Bay of Pigs Invasion}}
-*{{en ikon}} [http://www.life.com/image/first/in-gallery/25102/bay-of-pigs-invasion-and-aftermath Bay of Pigs: Invasion and Aftermath] — av ''[[Life (tidskrift)]]''
 {{Kalla kriget}}
@@ Rad 46: / Rad 49: @@
 [[Kategori:Relationer mellan Kuba och USA]]
 [[Kategori:Krigsåret 1961]]
-{{Link GA|pl}}
-[[ar:غزو خليج الخنازير]]
-[[bg:Операция в Залива на прасетата]]
-[[ca:Invasió de Bahía de Cochinos]]
-[[cs:Invaze v zátoce Sviní]]
-[[da:Invasionen i Svinebugten]]
-[[de:Invasion in der Schweinebucht]]
-[[et:Sigade lahe dessant]]
-[[el:Εισβολή στον κόλπο των χοίρων]]
-[[en:Bay of Pigs Invasion]]
-[[es:Invasión de Bahía de Cochinos]]
-[[eo:Invado de la Porkogolfeto]]
-[[eu:Txerrien Badiako inbasioa]]
-[[fa:عملیات خلیج خوک‌ها]]
-[[fr:Débarquement de la baie des Cochons]]
-[[gl:Invasión de Baía de Cochinos]]
-[[ko:피그스 만 침공]]
-[[hr:Invazija u Zaljevu svinja]]
-[[id:Invasi Teluk Babi]]
-[[it:Sbarco nella Baia dei porci]]
-[[he:הפלישה למפרץ החזירים]]
-[[hu:Disznó-öbölbeli invázió]]
-[[mzn:خی‌ئون خلیج عملیات]]
-[[ms:Serangan Teluk Babi]]
-[[nl:Invasie in de Varkensbaai]]
-[[ja:ピッグス湾事件]]
-[[no:Invasjonen av Bahía de Cochinos]]
-[[pl:Inwazja w Zatoce Świń]]
-[[pt:Invasão da Baía dos Porcos]]
-[[ro:Invazia din Golful Porcilor]]
-[[ru:Операция в заливе Свиней]]
-[[sk:Invázia v Zátoke svíň]]
-[[sr:Инвазија у Заливу свиња]]
-[[fi:Sikojenlahden maihinnousu]]
-[[ta:பன்றிகள் விரிகுடா படையெடுப்பு]]
-[[tr:Domuzlar Körfezi Çıkarması]]
-[[vi:Sự kiện Vịnh Con Lợn]]
-[[zh:猪湾事件]]