Hins Anders: Skillnad mellan sidversioner
→Om tavlan: horn – korr |
|||
| Rad 28: | Rad 28: | ||
==Spelmannen== |
==Spelmannen== |
||
Hins Anders Ersson föddes 1829 i [[Bergsjö]] utanför [[Hudiksvall]] och hade arbetat som klockreparatör. Han var gift med Sofia och när Zorn målade honom bodde han med hustrun på sin |
Hins Anders Ersson föddes 1829 i [[Bergsjö]] utanför [[Hudiksvall]] och hade arbetat som klockreparatör. Han var gift med Sofia och när Zorn målade honom bodde han med hustrun på sin gård på [[Bogghed]] i [[Östnor]]. Hins Anders hade börjat spela fiol redan som ung och hans far Frost Erik Ersson var själv fiolspelman. Hins Anders var med när [[Karl XIV Johan]]s [[sarkofag]] transporterades från Älvdalen till Gävle vintern 1856, en händelse som Karlfeldt skildrat i dikten "Karl Johan". Transporten skulle åtföljas av spelmän och Hins Anders deltog under färden mellan Älvdalen och Mora. |
||
Tillsammans med sin bror Lars blev brödraparet ett känt spelmanslag men när Hins Anders blev religiös slutade han tvärt att spela och höll upp med det i 18 år. |
Tillsammans med sin bror Lars blev brödraparet ett känt spelmanslag men när Hins Anders blev religiös slutade han tvärt att spela och höll upp med det i 18 år. |
||
Versionen från 1 mars 2016 kl. 11.32
.jpg) | |
| Konstnär | Anders Zorn |
|---|---|
| Basfakta | |
| Tillkomstår | 1904 |
| Typ | Oljemålning på duk |
| Mått (h×b) | 81 × 65 cm |
| Plats | ? (stulen) |
Hins Anders är en målning av Anders Zorn från 1904.
Om tavlan
Anders Zorn var uppvuxen i Dalarna men hade flyttat därifrån 1875 för att studera vid Konstakademien i Stockholm. Därefter var han främst bosatt utomlands men flyttade tillbaka till Mora 1896. Zorn stödde på flera sätt den spelmansmusik i Dalarna som vid sekelskiftet var på väg att försvinna, fiol och horn, för att ersättas av dragspel.
Zorns intresse för Dalarnas musik återspeglas i flera av hans målningar: Midsommardans (1897), Hornblåserska (1905), Timas Hans (1911) och Dans i Gopsmorstugan (1914) för att bara nämna några få.
Zorn målade tavlan av Hins Anders på hösten 1904. Den hösten målade Zorn tre målningar av profiler i Dalarna, förutom Hins Anders även urmakaren Djos Mats och uppfinnaren Bosl Anders.
Målningen visar en äldre man vars ansikte har ett väldigt karaktäristiskt utseende. Blicken har han fäst på vänsterhandens fingrar som håller i greppbrädan. På locket ser man spår av det pulvriserade harts som används för stråken. Stråken verkar dock överdrivet lång. Hans klädsel måste ha varit ålderdomlig redan då, med en rund mössa och en lång vadmalströja. Bakom honom finns ett bord med en hatt och på väggen syns också de grova timmerstockarna som stugan är byggd av.[1]
Zorn gjorde också en etsning med samma motiv, en etsning som dock är spegelvänd jämfört med målningen.
Erik Axel Karlfeldt besökte Zorn på nyåret 1907 och berättar:
- Ack, dessa kvällar i stugornas eldsken, då den vackrast sjungande av nordiska munarter och vår kanske djupast tonande folkmusik blandade sina klanger! Jag var med, då den gamle tvärviggen Hins Anders, storspelmannen framför andra, som ej hade rört en fiol på tjugu år, halvt med våld fördes till Zorngården, där han förmåddes spela dagarna igenom, medan Zorn etsade hans porträtt och Nils Andersson från Malmö upptecknade hans underbara melodiförråd. Själv satt jag och lyssnade. Jag tyckte, att ett folks innersta vart mig uppenbarat av denne motsträvige konstnär och poet. Jag förnam ensamheten och svårmodet, jag såg bröllopståg och sorgefölje och hörde gästabudens högburna brus.[2]
Målningen "Hins Anders" finns också som frimärke, då det ingick som mittfrimärke i frimärksblocket Musik i Sverige, vilket utgavs till Frimärkets dag 1983. Detta frimärke utsågs också 1984 till världens vackraste musikfrimärke.
Spelmannen
Hins Anders Ersson föddes 1829 i Bergsjö utanför Hudiksvall och hade arbetat som klockreparatör. Han var gift med Sofia och när Zorn målade honom bodde han med hustrun på sin gård på Bogghed i Östnor. Hins Anders hade börjat spela fiol redan som ung och hans far Frost Erik Ersson var själv fiolspelman. Hins Anders var med när Karl XIV Johans sarkofag transporterades från Älvdalen till Gävle vintern 1856, en händelse som Karlfeldt skildrat i dikten "Karl Johan". Transporten skulle åtföljas av spelmän och Hins Anders deltog under färden mellan Älvdalen och Mora.
Tillsammans med sin bror Lars blev brödraparet ett känt spelmanslag men när Hins Anders blev religiös slutade han tvärt att spela och höll upp med det i 18 år. [3]
Även kompositören Wilhelm Stenhammar fick möta Hins Anders på besök hos Zorn julen 1902. Stenhammar har berättat att han "en juldagsmorgon vaknade hos Zorn, och då satt Hins Anders på sängkanten och spelade dalpolskor för honom.. Hins Anders musik gav Stenhammar inspiration till orkesterverket Midvinter, komponerad 1907, där ledmotiven består av psalmen Den signade dag och Hins Anders musik, en polska och en gånglåt.[4]
Hins Anders melodier blev nedskrivna av upptecknaren Nils Andersson som samlade dem i Svenska Låtar 1921.
Stölden
Den 20 juni 2000 blev tavlan stulen från Thielska galleriet på Djurgården i Stockholm. 01.20 bröt sig tjuvar in i galleriet genom ingångsdörren. Trots att automatlarmet gick kunde tjuvarna på tio minuter plocka åt sig fyra tavlor av Anders Zorn, en av Bruno Liljefors och en målning av Olof Sager-Nelson. Enligt tidningen Aftonbladet värderades tavlan av Hins Anders till mellan fem och tio miljoner kronor.[5] Tavlorna är 2007 fortfarande försvunna.
Referenser
- ^ Hans Henrik Brummer (1994). Till ögats fröjd och nationens förgyllning. Anders Zorn.. Stockholm: Norstedts. sid. 242-243. ISBN 91-1-943482-0
- ^ Svenska Turistföreningens årsbok 1926
- ^ Märta Ramsten och Gunnar Ternhag (2006). Anders Zorn och musiken. Mora: Zornsamlingarna. sid. 69-73. ISBN 91-974329-5-4
- ^ Hans Henrik Brummer (1994). Till ögats fröjd och nationens förgyllning. Anders Zorn.. Stockholm: Norstedts. sid. 242. ISBN 91-1-943482-0
- ^ Rönn, Cina (20 juni 2000). ”20-miljonerskupp på Thielska galleriet”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/0006/20/thielska.html. Läst 11 november 2009.