Location via proxy:   [ UP ]  
[Report a bug]   [Manage cookies]                
Hoppa till innehållet

Karl Kautsky: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Ingen redigeringssammanfattning
språklig genomgång
 
(27 mellanliggande sidversioner av 23 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
{{faktamall biografi WD}}
{{POV|Den här artikeln ger alldeles för mycket vikt åt den kommunistiska kritiken av Kautsky.|datum=2011-08}}
'''Karl Johann Kautsky''', född [[18 oktober]] [[1854]] i [[Prag]], död [[17 oktober]] [[1938]] i [[Amsterdam]], var en [[socialdemokrat]] och [[Nationalekonomi|ekonom]].
[[Bild:Karl Kautsky 01.jpg|mini|Karl Kautsky]]
'''Karl Kautsky''', född [[18 oktober]] [[1854]] i [[Prag]], död [[17 oktober]] [[1938]] i [[Amsterdam]], var en [[tysk]] [[socialdemokrat]] och [[nationalekonom]].


Kautsky grundade 1883 [[tidskrift]]en ''[[Neue Zeit]]'', som hade till uppgift att vara hela det [[tyska socialdemokratiska partiet]]s [[vetenskap]]liga organ och som sedermera kom att särskilt representera den [[marxist]]iska riktningen i partiet, men avföll - tillsammans med [[Eduard Bernstein]] - från den marxistiska grunden då majoriteten bland socialdemokratins ledare i samband med [[första världskriget]] stjälpte ut den revolutionära ideologin och ersatte den med tankar om en fredlig - "demokratisk" - väg till socialismen.
Kautsky grundade 1883 [[tidskrift]]en ''[[Neue Zeit]]'', som hade till uppgift att vara hela det [[Tyska socialdemokratiska partiet]]s [[vetenskap]]liga organ och som sedermera kom att särskilt representera den [[marxism|marxistiska]] riktningen i partiet. Kautsky avföll dock – tillsammans med [[Eduard Bernstein]] från den marxistiska grunden då majoriteten bland socialdemokratins ledare i samband med [[första världskriget]] tog ställning för nationalstaten och mot [[revolution]], som ersattes med en [[reformism|reformistisk]] politisk strategi för vägen till [[socialism]]en.


== Skrifter, ställningstaganden och revisionism ==
Bland hans främsta arbeten märks ''Marx' ökonomische lehren'' (1887), [[Erfurtprogrammet]] (''Das [[Erfurtprogrammet|Erfurter programm]]'') (1892), en teoretiskt belysande utläggning av det program, som Tysklands socialdemokratiska parti antog vid [[partikongress|kongressen]] i [[Erfurt]] 1891 och vartill Kautsky själv utarbetat förslaget, ''Die Agrarfrage'' (1899), ett försvar för [[Karl Marx|Marx]] teori om koncentrationsprocessen inom jordbruket, och ''[[Edouard Bernstein|Bernstein]] und die sozialdemokratische partei'' (1899), ett inlägg i den energiska och uppseendeväckande strid, som Kautsky i "''Neue Zeit''" och på partidagar fört mot Bernstein och den [[socialdemokrati|reformistiska nymarxismen]].
Bland Kautskys främsta arbeten märks ''Marx’ ökonomische Lehren'' (1887), [[Erfurtprogrammet]] (''Das Erfurter Programm'') (1892), en teoretiskt belysande utläggning av det program, som [[Tysklands socialdemokratiska parti]] antog vid [[partikongress|kongressen]] i [[Erfurt]] 1891 och vartill Kautsky själv utarbetat förslaget, ''Die Agrarfrage'' (1899), ett försvar av [[Karl Marx|Marx]] teori om koncentrationsprocessen inom [[jordbruk]]et, och ''Bernstein und die sozialdemokratische Partei'' (1899), ett inlägg i den energiska och uppseendeväckande strid, som Kautsky i ''Neue Zeit'' och på partidagar fört mot Bernstein och den [[socialdemokrati|reformistiska nymarxismen]].


Kautsky tog till sin uppgift att försvara de teorier, som utgör grundvalarna för den marxistiska lärobyggnaden; men på samma gång gav han dock en något mildrad framställning av den materialistiska historieuppfattningen och tolkade utarmningsteorien så, att det härvidlag inte är fråga om en absolut, utan en relativ utarmning, ej ett fysiskt, utan ett socialt elände. Kautsky betraktar inte [[fackföreningsrörelse]]n som något effektivt medel för en varaktig stegring av hela [[arbetarklassen]]s ekonomiska ställning, utan i främsta rummet som ett medel att [[moral]]iskt höja arbetarklassen (till stridslust och
Kautsky tog till sin uppgift att försvara de teorier, som utgör grundvalarna för den marxistiska lärobyggnaden, men på samma gång gav han dock en något mildrad framställning av den [[historiematerialism|materialistiska historieuppfattningen]] och tolkade utarmningsteorin så, att det härvidlag inte är fråga om en absolut, utan en relativ utarmning, ej ett fysiskt, utan ett socialt elände. Kautsky betraktar inte [[fackföreningsrörelse]]n som något effektivt medel för en varaktig stegring av hela [[arbetarklassen]]s ekonomiska ställning, utan främst som ett medel att [[moral]]iskt höja arbetarklassen (till stridslust och stridsduglighet). I fråga om socialdemokratins [[politik|politisk]]-[[parlamentarism|parlamentariska]] uppträdande hävdade Kautsky den parlamentariska ståndpunkten, men med sträng partiexklusivitet. I befolkningsfrågan omfattades Kautsky av [[Thomas Robert Malthus|Malthus]] lära och anslöt sig till [[nymalthusianism]]en. Utom hans ovannämnda arbeten kan nämnas ''Die soziale Revolution'' (1902), ''Die Sozialdemokratie und die katholische Kirche'' (1902) och ''Die historische Leistungen von Karl Marx'' (1908).
stridsduglighet). I fråga om socialdemokratins [[politisk]]-[[parlamentarism|parlamentariska]] uppträdande hävdade Kautsky den parlamentariska ståndpunkten, men med sträng partiexklusivitet. I befolkningsfrågan omfattades Kautsky av [[Malthus]] lära och anslöt sig till
[[nymalthusianism]]en. Utom hans ovannämnda arbeten kan nämnas ''Die soziale revolution'' (1902), ''Die sozialdemokratie und die katholische kirche'' (s.å.) och ''Die historische leistungen von Karl Marx'' (1908).


== Stöd till [[första världskriget]] ==
== Stöd till första världskriget ==
Den tyska socialdemokratiska parlamentsgruppen hade röstat för krigskrediterna 1914, vilket förskräckte den ryska socialdemokratiska bolsjeviken [[Alexandra Kollontaj]] som befann sej i Tyskland vid tillfället. Hon sökte upp Kautsky och mötte honom i tyska riksdagens korridor, "gammal och förvirrad".<ref>[[Stefan Lindgren]] - Lenin, sid 85.</ref> Hans båda söner hade just inkallats och han förklarade för den ryska partivännen att "I så dåliga tider måste var och en kunna bära sitt kors", "Vi ska visa att även socialister kan dö för fosterlandet!"<ref>Stefan Lindgren - Lenin, sid 85.</ref>
Den tyska socialdemokratiska riksdagsgruppen hade röstat för krigskrediterna 1914, vilket förskräckte den ryska socialdemokratiska bolsjeviken [[Alexandra Kollontaj]] som befann sig i Tyskland vid tillfället. Hon sökte upp Kautsky och mötte honom i tyska riksdagshusets korridorer, ”gammal och förvirrad”.<ref>[[Stefan Lindgren (författare)|Stefan Lindgren]], ''Lenin'', sid. 85.</ref> Hans båda söner hade just inkallats och han förklarade för den ryska partivännen att ”I så dåliga tider måste var och en kunna bära sitt kors”; ”Vi ska visa att även socialister kan dö för fosterlandet!<ref name="ReferenceA">Stefan Lindgren, ''Lenin'', sid. 85.</ref>


Lenin hade länge varnat för Kautsky och menade att han var "en maskerad fiende, diplomatiskt uppsnyggad, som fördunklar arbetarnas ögon, förslöar deras fattningsförmåga och avtrubbar deras samvete."<ref>Stefan Lindgren - Lenin, sid 85.</ref>
[[Lenin]] hade länge varnat för Kautsky och menade att han var ”en maskerad fiende, diplomatiskt uppsnyggad, som fördunklar arbetarnas ögon, förslöar deras fattningsförmåga och avtrubbar deras samvete.<ref name="ReferenceA"/>

Kautsky å sin sida hävdade efter kriget att "[[bolsjevik]]erna under Lenins ledarskap lyckades ta kontrollen över [[Petrograd]]s och senare [[Moskva]]s väpnade trupper, och lade sålunda grunden till en ny [[diktatur]] istället för den gamla tsaristiska diktaturen."<ref>[https://www.marxists.org/archive/kautsky/1934/bolshevism/ch04.htm Karl Kautsky: Marxism and Bolshevism, Ch. 4: Democracy and Dictatorship]</ref>


==Bibliografi i urval==
==Bibliografi i urval==
Nämnas bör att hans tidiga arbete om [[Karl Marx]] ekonomiska lära brändes av [[nationalsocialism|nazisterna]] i [[bokbål i Nazityskland|bokbålen 1933]], liksom boken om kristendomens ursprung och allt annat som berörde politik och statsvetenskap.
*''[[Karl Marx]]´ ökonomische Lehren'', 1887.
*''[[Friedrich Engels]]'', 1887.
*''Das [[Erfurter Programm]]'', 1892.
*''Die Vorläufer des neueren Sozialismus'', i två band, 1895.
*''Der Ursprung des Christentums, 1908.
*''Der Imperialismus, 1914. I: Die Neue Zeit. 1914/2
*''Nationalstaat, imperialistischer Staat und Staatenbund, 1915.
*''Demokratie oder Diktatur'', 1918.
*''Die Internationale'', 1920.
*''Die proletarische Revolution und ihr Programm'', 1922.
*''Die materialistische Geschichtsauffassung'', i två band, 1927.
*''Krieg der Demokratie'', 1932.


* ''Karl Marx ökonomische Lehren'' (1887)
==Externa länkar==
** Karl Marx's ekonomiska läror (översättning [[Fredrik Sterky]], Social-demokratiska arbetarepartiet, 1888–1890)
{{commonscat}}
* ''[[Friedrich Engels]]'' (1887)
* {{Libris namn|Kautsky|Karl|år=1854-1938|auth=193089}}
* ''Thomas More und seine Utopie'' (1888)
** Thomas More och hans Utopi (översättning [[Knut Tengdahl]], 1893)
* ''Das [[Erfurter Programm]]'' (1892)
* ''Die Vorläufer des neueren Sozialismus'' (två band, 1895)
** Den nyare socialismens förelöpare. 1, Från Plato till vederdöparne (översättning [[Hjalmar Branting]], Socialdemokratiska Arbetarepartiets förlag, 1896)
* ''Die soziale Revolution'' (1902)
** Den sociala revolutionen (anonym översättning, Björck & Börjesson, 1906). Ny uppl. Arkiv för studier i arbetarrörelsens historia, 1979
* ''Ethik und materialistische Geschichtsauffassung'' (1906)
** Etik och materialistisk historieuppfattning (översättning [[Knut Gillström]], Tiden, 1922)
* ''Der Ursprung des Christentums'' (1908)
* ''Der Weg zur Macht'' (1909)
** Vägen till makt: politiska betraktelser över inväxandet i revolutionen (anonym översättning, Tiden, 1914). Ny uppl. Arkiv för studier i arbetarrörelsens historia, 1979
* ''Nationalstaat, imperialistischer Staat und Staatenbund'' (1915)
* ''Demokratie oder Diktatur'' (1918)
** Demokrati eller diktatur (anonym översättning, Tiden, 1919)
* ''Die Internationale'' (1920)
* ''Die proletarische Revolution und ihr Programm'' (1922)
* ''Die materialistische Geschichtsauffassung'' (två band, 1927)
* ''Krieg der Demokratie'' (1932)
* ''Die Klassengegensätze im Zeitalter der französischen Revolution''
** Klassmotsättningarna i den franska revolutionstidens tidsålder (översättning [[Gustav Möller]], Tiden, 1917)


;Oidentifierade svenska översättningar
* ''Socialdemokrati och socialism: en kritik av Bernsteins arbete Socialismens förutsättningar och socialdemokratins uppgifter'' (översättning C. N. Carlesson, Björck & Börjesson, 1908)
* ''Socialismens grundläror: bearbetning efter Erfurterprogrammet'' (anonym översättning, 1909)
* ''[[Kristendom och socialism]]: från klosterkommunismen till Thomas Münzer'' (i fri bearbetning av [[Per Meurling]], Tidens förlag, 1973)

==Källor==
*{{bokref
|efternamn=Lindgren
|förnamn=Stefan
|författarlänk=Stefan Lindgren (författare)
|titel=Lenin
|år=1999
|utgivare=Fischer
|utgivningsort=Stockholm
|isbn=9170548757
|libris=7596595
}}
*{{runeberg.org|nfbm|0699.html Kautsky. Karl}}

===Noter===
<references/>
<references/>
{{ugglan}}


==Externa länkar==
{{marxism}}
*{{Commonscat|Karl Kautsky}}
* {{Libris namn|Kautsky|Karl|år=1854-1938|auth=193089}}


{{marxism}}


{{auktoritetsdata}}


{{STANDARDSORTERING:Kautsky, Karl}}
{{STANDARDSORTERING:Kautsky, Karl}}

[[Kategori:Födda 1854]]
[[Kategori:Födda 1854]]
[[Kategori:Avlidna 1938]]
[[Kategori:Avlidna 1938]]
[[Kategori:Tyska socialdemokrater]]
[[Kategori:Män]]
[[Kategori:Män]]
[[Kategori:Personer från Prag]]
[[Kategori:Tyska marxistiska teoretiker]]
[[Kategori:Tyska marxistiska teoretiker]]
[[Kategori:Tyska socialdemokrater]]

[[Kategori:Tyska författare]]
[[bg:Карл Кауцки]]
[[Kategori:Ugglan]]
[[ca:Karl Kautsky]]
[[cs:Karl Kautsky]]
[[da:Karl Kautsky]]
[[de:Karl Kautsky]]
[[en:Karl Kautsky]]
[[es:Karl Kautsky]]
[[fa:کارل کائوتسکی]]
[[fr:Karl Kautsky]]
[[gl:Karl Kautsky]]
[[ko:카를 카우츠키]]
[[it:Karl Kautsky]]
[[he:קרל קאוטסקי]]
[[la:Carolus Kautsky]]
[[lt:Karl Kautsky]]
[[mk:Карл Кауцки]]
[[nl:Karl Kautsky]]
[[ne:कार्ल काउत्स्की]]
[[ja:カール・カウツキー]]
[[no:Karl Kautsky]]
[[nn:Karl Kautsky]]
[[pl:Karl Kautsky]]
[[pt:Karl Kautsky]]
[[ru:Каутский, Карл]]
[[sk:Karl Kautsky]]
[[fi:Karl Kautsky]]
[[tr:Karl Kautsky]]
[[uk:Карл Каутський]]
[[zh:卡爾·考茨基]]

Nuvarande version från 18 augusti 2024 kl. 00.25

Karl Kautsky
Född16 oktober 1854[1][2][3]
Prag[4][5][6]
Död17 oktober 1938[7][1][2] (84 år)
Amsterdam[4][6][8]
BegravdWesterveld
Medborgare iCisleithanien, Tyska riket och Tyskland
Utbildad vidWiens universitet
Akademisches Gymnasium
Stiftsgymnasium Melk
SysselsättningPolitiker[9], nationalekonom, filosof, journalist
Politiskt parti
SPD
Tysklands oberoende socialdemokratiska parti
MakaLuise Kautsky
BarnFelix Kautsky (f. 1891)
Karl Kautsky (f. 1892)
Benedikt Kautsky (f. 1894)
Sophie Kautsky (f. 1899)
FöräldrarJohann Kautsky
Minna Kautsky
Namnteckning
Redigera Wikidata

Karl Johann Kautsky, född 18 oktober 1854 i Prag, död 17 oktober 1938 i Amsterdam, var en socialdemokrat och ekonom.

Kautsky grundade 1883 tidskriften Neue Zeit, som hade till uppgift att vara hela det Tyska socialdemokratiska partiets vetenskapliga organ och som sedermera kom att särskilt representera den marxistiska riktningen i partiet. Kautsky avföll dock – tillsammans med Eduard Bernstein – från den marxistiska grunden då majoriteten bland socialdemokratins ledare i samband med första världskriget tog ställning för nationalstaten och mot revolution, som ersattes med en reformistisk politisk strategi för vägen till socialismen.

Skrifter, ställningstaganden och revisionism

[redigera | redigera wikitext]

Bland Kautskys främsta arbeten märks Marx’ ökonomische Lehren (1887), Erfurtprogrammet (Das Erfurter Programm) (1892), en teoretiskt belysande utläggning av det program, som Tysklands socialdemokratiska parti antog vid kongressen i Erfurt 1891 och vartill Kautsky själv utarbetat förslaget, Die Agrarfrage (1899), ett försvar av Marx teori om koncentrationsprocessen inom jordbruket, och Bernstein und die sozialdemokratische Partei (1899), ett inlägg i den energiska och uppseendeväckande strid, som Kautsky i Neue Zeit och på partidagar fört mot Bernstein och den reformistiska nymarxismen.

Kautsky tog till sin uppgift att försvara de teorier, som utgör grundvalarna för den marxistiska lärobyggnaden, men på samma gång gav han dock en något mildrad framställning av den materialistiska historieuppfattningen och tolkade utarmningsteorin så, att det härvidlag inte är fråga om en absolut, utan en relativ utarmning, ej ett fysiskt, utan ett socialt elände. Kautsky betraktar inte fackföreningsrörelsen som något effektivt medel för en varaktig stegring av hela arbetarklassens ekonomiska ställning, utan främst som ett medel att moraliskt höja arbetarklassen (till stridslust och stridsduglighet). I fråga om socialdemokratins politisk-parlamentariska uppträdande hävdade Kautsky den parlamentariska ståndpunkten, men med sträng partiexklusivitet. I befolkningsfrågan omfattades Kautsky av Malthus lära och anslöt sig till nymalthusianismen. Utom hans ovannämnda arbeten kan nämnas Die soziale Revolution (1902), Die Sozialdemokratie und die katholische Kirche (1902) och Die historische Leistungen von Karl Marx (1908).

Stöd till första världskriget

[redigera | redigera wikitext]

Den tyska socialdemokratiska riksdagsgruppen hade röstat för krigskrediterna 1914, vilket förskräckte den ryska socialdemokratiska bolsjeviken Alexandra Kollontaj som befann sig i Tyskland vid tillfället. Hon sökte upp Kautsky och mötte honom i tyska riksdagshusets korridorer, ”gammal och förvirrad”.[10] Hans båda söner hade just inkallats och han förklarade för den ryska partivännen att ”I så dåliga tider måste var och en kunna bära sitt kors”; ”Vi ska visa att även socialister kan dö för fosterlandet!”[11]

Lenin hade länge varnat för Kautsky och menade att han var ”en maskerad fiende, diplomatiskt uppsnyggad, som fördunklar arbetarnas ögon, förslöar deras fattningsförmåga och avtrubbar deras samvete.”[11]

Kautsky å sin sida hävdade efter kriget att "bolsjevikerna under Lenins ledarskap lyckades ta kontrollen över Petrograds och senare Moskvas väpnade trupper, och lade sålunda grunden till en ny diktatur istället för den gamla tsaristiska diktaturen."[12]

Bibliografi i urval

[redigera | redigera wikitext]

Nämnas bör att hans tidiga arbete om Karl Marx ekonomiska lära brändes av nazisterna i bokbålen 1933, liksom boken om kristendomens ursprung och allt annat som berörde politik och statsvetenskap.

  • Karl Marx ökonomische Lehren (1887)
    • Karl Marx's ekonomiska läror (översättning Fredrik Sterky, Social-demokratiska arbetarepartiet, 1888–1890)
  • Friedrich Engels (1887)
  • Thomas More und seine Utopie (1888)
  • Das Erfurter Programm (1892)
  • Die Vorläufer des neueren Sozialismus (två band, 1895)
    • Den nyare socialismens förelöpare. 1, Från Plato till vederdöparne (översättning Hjalmar Branting, Socialdemokratiska Arbetarepartiets förlag, 1896)
  • Die soziale Revolution (1902)
    • Den sociala revolutionen (anonym översättning, Björck & Börjesson, 1906). Ny uppl. Arkiv för studier i arbetarrörelsens historia, 1979
  • Ethik und materialistische Geschichtsauffassung (1906)
    • Etik och materialistisk historieuppfattning (översättning Knut Gillström, Tiden, 1922)
  • Der Ursprung des Christentums (1908)
  • Der Weg zur Macht (1909)
    • Vägen till makt: politiska betraktelser över inväxandet i revolutionen (anonym översättning, Tiden, 1914). Ny uppl. Arkiv för studier i arbetarrörelsens historia, 1979
  • Nationalstaat, imperialistischer Staat und Staatenbund (1915)
  • Demokratie oder Diktatur (1918)
    • Demokrati eller diktatur (anonym översättning, Tiden, 1919)
  • Die Internationale (1920)
  • Die proletarische Revolution und ihr Programm (1922)
  • Die materialistische Geschichtsauffassung (två band, 1927)
  • Krieg der Demokratie (1932)
  • Die Klassengegensätze im Zeitalter der französischen Revolution
    • Klassmotsättningarna i den franska revolutionstidens tidsålder (översättning Gustav Möller, Tiden, 1917)
Oidentifierade svenska översättningar
  • Socialdemokrati och socialism: en kritik av Bernsteins arbete Socialismens förutsättningar och socialdemokratins uppgifter (översättning C. N. Carlesson, Björck & Börjesson, 1908)
  • Socialismens grundläror: bearbetning efter Erfurterprogrammet (anonym översättning, 1909)
  • Kristendom och socialism: från klosterkommunismen till Thomas Münzer (i fri bearbetning av Per Meurling, Tidens förlag, 1973)
  1. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Karl-Kautskytopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w69s1vbr, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: kautsky-karl.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Каутский Карл”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  5. ^ läs online, www.marxists.org .[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jn19990004215, läst: 23 november 2019.[källa från Wikidata]
  7. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Каутский Карл”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 27 september 2015.[källa från Wikidata]
  8. ^ Encyklopedie ČSSD, läs online, läst: 10 april 2024.[källa från Wikidata]
  9. ^ läs online, Encyclopædia Britannica .[källa från Wikidata]
  10. ^ Stefan Lindgren, Lenin, sid. 85.
  11. ^ [a b] Stefan Lindgren, Lenin, sid. 85.
  12. ^ Karl Kautsky: Marxism and Bolshevism, Ch. 4: Democracy and Dictatorship

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]