Redigerar Säkerhetssystem (tåg)

'''Säkerhetssystem för tåg''' (tidigare kallat '''signalsystem''') skall förhindra olyckor inom [[järnväg]]strafik, främst genom att undvika att tåg krockar eller kör in i ett annat tåg. Säkerhetssystemet i Sverige regleras av [[Trafikbestämmelser för järnväg]] (TTJ) som hanteras av [[Trafikverket (Sverige)|Trafikverket]]. Hittills har varje land haft sina särkerhetssystem vilket krävt byte av både lok och förare vid gränspassager och därmed sänkt konkurrenskraften vid internationell trafik. Inom [[Europeiska unionen|EU]] finns därför ett gemensamt system [[European Rail Traffic Management System|ERTMS]].<ref>{{Webbref|titel=Järnvägstermer|url=https://www.trafikverket.se/resa-och-trafik/jarnvag/jarnkoll--fakta-om-svensk-jarnvag/jarnvagstermer/|verk=Trafikverket|datum=2024-01-11|hämtdatum=2024-10-15|språk=sv|författare=Trafikverket}}</ref>

== Historik ==
På de allra första järnvägarna i de allra tidigaste länderna, särskilt Storbritannien, fanns inte [[telegraf]] (uppfunnet 1841) eller [[telefon]]. Man följde där fasta tidtabeller, men det blev problem vid t.ex. förseningar.

Efter en tid tog ett system över, där säkerheten byggde på att man hade bemannade stationer eller en [[tågklarerare]] som ansvarade för att inget annat tåg befann sig på sträckan till nästa station samt att tågklareraren på nästa station bekräftat att han inte skulle släppa iväg något mötande tåg innan det första tåget anlänt. Det kallades [[tåganmälan]]. Tågklarerarna kommunicerade först via telegraf och senare telefon som utnyttjade egna ledningar utmed linjen.
Med tiden kunde man lägga om växlar via linor från ett [[Ställverk (järnväg)|ställverk]] och även lägga om [[Semafor (kommunikation)|semafor]]er eller tända signaler som angav stopp eller kör. 

Numera har de flesta stationer avbemannats och tågklareringen fjärrstyrs via datorsystem. Ställverken är undersystem som inrapporterar lägena på alla växlar, alla signaler samt vilka spårsträckor som är belagda med tåg. Den informationen utnyttjas sedan när en [[tågfärdväg]] läggs genom att lägga om växlar och visa nya signaler.

==ATC och ERTMS==
I Sverige ställdes krav på att alla lok och drivfordon skulle ha [[Automatic Train Control|ATC]] installerat i samband med införandet av Transportstyrelsens Trafikföreskrifter JTF 2009-06. Det krävdes dispens för att utan ATC framföra vissa arbets- och museala fordon.

[[ERTMS]] är i Sverige det kommande steget och innebär att tågen via radio/telefon automatiskt kan meddela var de befinner sig och få signaler om hastigheter. Det betyder bl.a. att [[optiska signaler]] försvinner utom på bangårdar. Även [[spårledning]]ar bedömes bli ersatta med tillförlitligare teknik. Samma lok och samma personal kan köra genom olika länder.<ref>{{Webbref|url=http://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/teknik/ny-teknik-i-transportsystemet/Trafikstyrningssystemet-ERTMS/Om-ERTMS/|titel=Om ERTMS|hämtdatum=2017-06-30|efternamn=Trafikverket|verk=Trafikverket|språk=sv|arkivurl=https://web.archive.org/web/20170608202552/http://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/teknik/ny-teknik-i-transportsystemet/Trafikstyrningssystemet-ERTMS/Om-ERTMS/|arkivdatum=2017-06-08}}</ref> ERTMS är dessutom ett krav för en [[höghastighetsbana]]. En förhoppning är att färre förseningar och sänkta kostnader ska förbättra järnvägarnas konkurrenskraft för transportköparna.<ref>{{Webbref|url=http://www.trafikverket.se/contentassets/e960146d823b49acb539dce0bcdcd89c/2012/ertms_sverige_20120315_ny.pdf|titel=RAPPORT ERTMS i Sverige – nuläge och viktiga vägval|hämtdatum=30 juni 2017|format=pdf|utgivare=Trafikverket}} Kapitel 2.3</ref>

== Säkerhetssystemets funktionalitet ==
Säkerhetssystemet ska förhindra olyckor när en väg för ett tåg ska reserveras (lägga [[tågfärdväg]]) genom att:
*Kontrollera att:
**spåret är fritt från hinder, till exempel att inget tåg finns på spåret,
**alla växlar ligger rätt (så tåget inte kommer fel eller andra tåg inte kan komma in på den reserverade vägen) samt
**vägbommar är fällda.
*Meddela föraren och gärna även lokets dator om tåget får köra och hur fort. Men även meddela vad som gäller längre fram så att tåget kan bromsas i god tid.
*Förhindra att växlar läggs om, eller signaler ges, i konflikt med redan tillåtna tågrörelser - lagd tågfärdväg.

Säkerhetssystemet ska även motverka tågförseningar och andra problem genom att:
*Logik finns i systemet som förhindrar mänskliga misstag och förenklar utbildning av personal.
*Komponenter vid fel reagerar så att säkerheten behålles. Tex visar rött om reläer blir strömlösa.
*Redundans, extra anläggningar, som ger skydd även om en olycka inträffar. Tex. en skyddsträcka efter en stoppsignal som ökar marginalerna eller en [[skyddsväxel]] som styr in ett tåg på ett sidospår om en stoppsignal passeras.

Systemet styr tågen genom att sända:
*[[Optiska signaler]] utmed banan till föraren, ofta både vad som gäller vid signalen och vad som gäller vid nästa signal (för att föraren ska kunna planera inbromsning).
*Radiosignaler från sändare mitt i spåret ([[baliser]] eller [[eurobalis]]er) till tågets dator som dels visar föraren den hastighet som gäller, som kommer att gälla längre fram samt, om föraren inte reagerar, automatiskt bromsar tåget ([[Automatic Train Control]] – ATC)
*Med radioblock, system där funktion liknande fjärrblockering uppnås utan spårledning. Tåget är istället utrustat med en radioenhet. Växlarna på driftplatserna kan inte övervakas, de är av typen återfjädrande och uppkörbara. Används enbart på de oelektrifierade banorna som börjar i Linköping.
*Radiosignaler från [[GSM]]-sändare utmed banorna med standardiserade meddelanden till tågets dator ([[GSM-R]] inom European Rail Traffic Management System – [[ERTMS]]) vilka sedan visas som en grafisk hastighetskurva som gäller framöver (movement authority) och som nödbromsar vid överträdelse. (Första införandet var 2008 på [[Botniabanan]])

== Teknik ==
För att automatiskt kontrollera att ett spår är hinderfritt har traditionellt använts [[spårledning]]ar. Genom att isolera de två rälerna från varandra och lägga en låg spänning mellan dem kan man känna av om en vagnsaxel kortsluter på sträckan. Eftersom spårledningarna är känsliga har de ibland kompletterats med [[Axelräknare]] som även upptäcker en tappad vagn. I det nya europeiska standardsystemet [[ERTMS]] nivå 3 är det tänkt att de känsliga spårledningarna ska ersättas av en [[radioblockcentral]] eller RBC. Det är en databas som ständigt uppdateras med alla tågs positioner, vilka erhålles från tätt utplacerade [[Eurobalis]]er. Baliser som sänder positionen utmed banan när ett tåg passerar. RBC:n beräknar hur långt framåt som spåret är hinderfritt och återrapporterar det till tåget vid varje balispassage (movement authority). Det har även spekulerats om positioneringssystem ([[GPS]]) är ett tänkbart alternativ.

[[Vägskyddsanläggning]]arna (bevakade järnvägsövergångar) hanterar helt autonomt stopp av biltrafik vid vägövergångar. Vid obevakade övergångar kan tavlor uppmana lokföraren att avge ljudsignal.

[[Automatic Train Control]] ([[Automatic Train Control|ATC]]) eller [[ERTMS]] ger föraren order om giltig hastighet och övervakar att orderna följs.

[[Optiska signaler]] utmed banan med förenklade besked till föraren som är ett komplement till [[Automatic Train Control|ATC]] eller som ersätter ATC där denna saknas. Med [[ERTMS]] (nivå 2 och 3) behövs inte längre några optiska signaler.

== Säkerhetssystem i Sverige ==
{{Main|Järnvägsstyrelsens trafikföreskrifter}}

Järnvägarna i Sverige har olika säkerhetssystem, som grundas på [[Trafikbestämmelser för järnväg]]. Dessa instruktioner beskriver hur man som infrastrukturförvaltare, trafikledare och trafikutövare är ansvarig att agera i olika situationer. De utgör grunden för utbildning av de som jobbar inom järnvägen.<ref>  [http://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/Arbetsmiljo-och-sakerhet/sakerhet-pa-jarnvag/trafikbestammelser-for-jarnvag--ttj/ Trafikbestämmelser för järnväg – TTJ]</ref> 

Vid övergång till ett nytt system finns tavlor för att visa vilket signalsystem som börjar gälla. Tågen kan sedan framföras inom de olika systemen med olika färdsätt. [[Tågfärd]] är det normala framförandet. I en [[spärrfärd]] däremot är all annan trafik avstängd på banan och tåget får röra sig i valfri riktning. Spärrfärder är vanligast i system S, F och E3, men kan förekomma i alla system. [[Växling (tåg)|Växling]] är det färdsätt som används när tåg ska kopplas ihop och isär och därmed kan flera tåg och lösa vagnar finnas inom ett begränsat område. Låga hastigheter gäller och förare måste ha uppsikt så att inga olyckor sker. Sverige har en plan från 2008 fram till 2035 för införandet av [[European Rail Traffic Management System|ERTMS]].

== Källor ==
<references/>

[[Kategori:Järnväg]]
[[Kategori:Trafiksäkerhet]]
[[Kategori:Signalsystem]]