Redigerar Schweiz

{{coord|47|N|8|E|display=title|type:country}}
{{olika betydelser}}
{{landsfakta|
|namn=Schweizerische&nbsp;Eidgenossenschaft<br />Confédération suisse<br />Confederazione Svizzera<br />Confederaziun svizra<br />Confoederatio Helvetica
|genitiv=Schweiz
|flagga=Flag of Switzerland (Pantone).svg
|statsvapen=Coat of Arms of Switzerland (Pantone).svg
|motto=''[[Unus pro omnibus, omnes pro uno]]'' (latin för "En för alla, alla för en")
|karta=Europe-Switzerland.svg
|världsdel=[[Europa]]
|statsskick=[[Förbundsrepublik]]
|a/t=a
|språk=[[tyska]], [[franska]], [[italienska]] och [[rätoromanska]]<ref>https://www.babbel.com/en/magazine/languages-spoken-in-switzerland</ref><ref>{{Webbref |url=https://www.learn-swiss-german.ch/blog/what-is-the-official-language-of-switzerland/ |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2019-05-29 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20190529141539/https://www.learn-swiss-german.ch/blog/what-is-the-official-language-of-switzerland/ |arkivdatum=2019-05-29 }}</ref>
|huvudstad=[[Bern]]<ref>{{Webbref |url=https://www.bern.com/en/detail/swiss-capital |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2019-05-29 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20190529141814/https://www.bern.com/en/detail/swiss-capital |arkivdatum=2019-05-29 }}</ref>
|störstastad=[[Zürich]]
|statschef=[[Karin Keller-Sutter|K. Keller-Sutter]]<br>[[Albert Rösti|A. Rösti]]<br/>[[Viola Amherd|V. Amherd]]<br/>[[Elisabeth Baume-Schneider|E. Baume-Schneider]]<br/>[[Ignazio Cassis|I. Cassis]]<br/>[[Beat Jans|B. Jans]]<br>[[Guy Parmelin|G. Parmelin]]
|sct=Förbundsråd
|sct2=Förbundsrådet
|regeringschef=[[Viola Amherd]]
|rct=förbundspresidenter
|rct2=Förbundspresident
|nationalförsamling=[[Förbundsförsamlingen (Schweiz)|Förbundsförsamlingen]]
|överhus=Ständerrådet
|underhus=Nationalrådet
|folkmängd_rank=94:e
|folkmängd=8417700
|folkmängd_not=<ref>{{webbref | url = https://www.bfs.admin.ch/bfs/en/home/statistics/population.html | titel = Population | utgivare = Federal Statistical Office | språk = engelska | hämtdatum = 22 maj 2017 }}</ref>
|folkmängd_år=2016
|befolkningstäthet_rank=46:a
|invånare/km2=auto
|area_rank=133:e
|area=41277
|area_%vatten=3,10&nbsp;%
|area_not=<ref name="CIAWorldFactbook">{{webbref |url=https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/sz.html |titel=Switzerland |verk=[[The World Factbook]] |utgivare=[[Central Intelligence Agency]] |datum=1 maj 2017 |hämtdatum=22 maj 2017 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20200515125247/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/sz.html |arkivdatum=15 maj 2020 }}</ref>
|högstapunkt=[[Dufourspitze]] ([[Monte Rosa]])
|högstapunkt_meter=4 634
|störstasjö=[[Genèvesjön]]
|störstasjö_yta=581
|längstaflod=[[Rhen]]
|längstaflod_längd=375
|självständighet=från [[Tysk-romerska riket]]
|självständighet_dekl=[[1 augusti]] [[1291]]
|självständighet_erk=[[24 oktober]] [[1648]]
|bnp_rank=36:e
|bnp_totalt={{öka}} 774,47 miljarder [[Amerikansk dollar|USD]]<ref name="imf.org">{{webbref |url=https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2023/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=NGDPD,&sy=2021&ey=2028&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1 |titel=Download World Economic Outlook database: April 2023 |utgivare=[[Internationella valutafonden]] |språk=engelska | hämtdatum = 16 april 2023}}</ref>
|bnp/invånare=87 963 [[Amerikansk dollar|USD]]<ref name="imf.org"/>
|år=2023
|bnp_nominell_rank=20:e
|bnp_nominell_totalt={{öka}} 869,6 miljarder [[Amerikansk dollar|USD]]<ref name="imf.org"/>
|bnp_nominell/invånare={{öka}} 98 767 [[Amerikansk dollar|USD]]<ref name="imf.org"/>
|bnp_nominell_år=2023
|hdi={{öka}}0,962<ref name="hdirapport2022">{{webbref |url= https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf |titel=Human Development Report 2021/2022 |arkivurl= |arkivdatum= |hämtdatum=3 december 2022 |format={{pdf}} |sid=284-287|utgivare=United Nations Development Programme |språk=engelska}}</ref> 
|hdi_rank=1:a
|hdi_nivå=
|hdi_år=2021
|gini={{öka röd}} 31,2<ref>{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/tessi190/default/table?lang=en|titel=Gini coefficient of equivalised disposable income - EU-SILC survey|hämtdatum=4 december 20322|utgivare=[[Eurostat]]|arkivurl=|arkivdatum=|språk=engelska}}</ref>
|gini_rank=
|gini_år=2021
|valuta=[[schweizisk franc]]
|valutakod=CHF
|tidszon=[[Centraleuropeisk tid|CET]]
|utc_offset=+1
|sommartid=[[Centraleuropeisk tid|CEST]]
|sommartid_offset=+2
|nationaldag=[[1 augusti]]
|nationalsång=[[Schweizerpsalm]]<br>[[Fil:Swiss Psalm.ogg]]
|nationalitetsmärke=CH
|landsnummer=41
|landsdomän=.ch
|fotnot=[[Fil:Logo der Schweizerischen Eidgenossenschaft.svg|250px|center|Schweiziska edsförbundets logotyp]]
|bnp/invånare_rank=6:e|bnp_nominell/invånare_rank=4:e}}
'''Schweiz''' ([[Internationella fonetiska alfabetet|IPA]]: {{IPA-uttal|ʃvɛjts}}<ref name=":0" />), officiellt '''Schweiziska edsförbundet''' eller '''Schweiziska konfederationen''' ([[tyska]]: ''Schweiz'', ''Schweizerische Eidgenossenschaft''; [[franska]]: ''Suisse'', ''Confédération suisse''; [[italienska]]: ''Svizzera'', ''Confederazione Svizzera''; [[rätoromanska]]: ''Svizra'', ''Confederaziun svizra''; [[latin]]: ''Helvetia'', ''Confoederatio Helvetica''), är en [[federalism|federal]] [[republik]] i [[Centraleuropa]], som gränsar till [[Frankrike]], [[Tyskland]], [[Italien]], [[Österrike]] och [[Liechtenstein]]. I de norra delarna av landet ligger [[Jurabergen]] och i de södra och östra ligger [[Alperna]].<ref name=":0">{{Webbref|titel=Schweiz - Uppslagsverk - NE.se|url=https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/schweiz|verk=www.ne.se|hämtdatum=2019-05-29}}</ref>

Schweiz har en lång tradition av [[politik|politisk]] och [[militär]] [[neutralitet]], men även av indirekt internationellt samarbete då det är hem för många internationella organisationer. Landet är sedan september 2002 medlem av [[Förenta nationerna|FN]],<ref>{{Webbref|titel=Switzerland’s commitment|url=https://www.eda.admin.ch/eda/en/home/foreign-policy/international-organizations/un/switzerland-commitment.html|verk=www.eda.admin.ch|hämtdatum=2019-05-29|språk=en}}</ref> vilken även har ett av sina huvudkontor i [[Genève]]. [[Nationernas förbund]] hade sitt högkvarter i Schweiz. Flera andra organisationer har sina huvudkontor i Schweiz, däribland [[World Economic Forum]], [[Röda Korset]] och [[Världshandelsorganisationen]].

== Historia ==
{{Fördjupning2|Schweiz historia}}

Landet Schweiz historia brukar räknas från den [[1 augusti]] [[1291]], då [[Schweiz kantoner|kantonerna]] [[Uri]], [[Schwyz (kanton)|Schwyz]] och [[Unterwalden]] slöt ett förbund. Schweiz var då en del av [[Tysk-romerska riket]], men blev [[1499]] ''de facto'' självständigt. Denna självständighet erkändes internationellt [[1648]] i samband med [[Westfaliska freden]] som avslutade [[trettioåriga kriget]]. Schweiz var [[neutral]]t i [[första världskriget|första]] och [[andra världskriget]].

== Geografi ==
Schweiz ligger i [[Centraleuropa]] och är till största delen beläget i [[Alperna|alpregionen]]. Landet är en av [[Europa]]s mindre stater med en yta på 41 285&nbsp;km² (något större än [[Skåne]] och [[Småland]] tillsammans), och saknar kust. Landet gränsar till [[Österrike]] och [[Liechtenstein]] i öst, Tyskland i norr, Frankrike i väst och Italien i söder.

=== Natur ===
Schweiz indelas i tre naturregioner: bergskedjorna [[Alperna]] och [[Jurabergen]] som dominerar söder och öster respektive nordväst samt [[Schweiziska mittlandet]] ([[tyska]]: ''Schweizer Mittelland''; [[franska]]: ''Plateau suisse''), en kuperad platå, belägen 400-600 m ö.h., som skiljer de två bergskedjorna åt.

Schweiz består av 38 procent [[åker]]mark, 30,4 procent [[skog]], 25,5 procent [[impediment]] och 5,8 procent bebyggelse.

==== Klimat ====
Det schweiziska klimatet domineras av atlantvindar i väst, medelhavsvindar i söder, kontinentalvindar i öst och mellaneuropeiska [[lågtryck]] i norr. Under sommaren ligger medeltemperaturen mellan 18 och 20 grader i dalarna och runt 10 grader på de högre höjderna. Sommartid brukar gränsen för minusgrader ligga kring 3&nbsp;000 [[Meter över havet|m ö.h.]]. De södra delarna av kantonen [[Ticino]] har i det närmaste [[medelhavsklimat]].

==== Berg ====
[[Fil:Zermatt and Matterhorn.jpg|miniatyr|Matterhorn]]

I och med landets läge i Alperna finns det många höga bergstoppar i Schweiz. I [[Monte Rosa]]-massivet i kantonen [[Valais]] återfinns Schweiz högsta berg, [[Dufourspitze]] (4&nbsp;634 [[Meter över havet|m ö.h.]]).
{| class="wikitable sortable"
|----- bgcolor="#dddddd"
! &nbsp;&nbsp;
! Topp
! &nbsp;Höjd&nbsp;
! Kanton
|----- bgcolor="#eeeeee"
| &nbsp; &nbsp;1 || [[Dufourspitze]]&nbsp; &nbsp;
| 4 634 m || [[Valais]]
|----- bgcolor="#eeeeee"
| &nbsp; &nbsp;2 || [[Nordend]]&nbsp; &nbsp; || 4 609 m || Valais
|----- bgcolor="#eeeeee"
| &nbsp; &nbsp;3 || [[Zumsteinspitze]]&nbsp; &nbsp; || 4 563 m || Valais
|----- bgcolor="#eeeeee"
| &nbsp; &nbsp;4 || [[Signalkuppe]]&nbsp; &nbsp; || 4 556 m || Valais
|----- bgcolor="#eeeeee"
| &nbsp; &nbsp;5 || [[Dom (berg)|Dom]]&nbsp; &nbsp; || 4 545 m || Valais
|----- bgcolor="#eeeeee"
| &nbsp; &nbsp;6 || [[Liskamm]]&nbsp; &nbsp; || 4 527 m || Valais
|----- bgcolor="#eeeeee"
| &nbsp; &nbsp;7 || [[Weisshorn]]&nbsp; &nbsp; || 4 505 m || Valais
|----- bgcolor="#eeeeee"
| &nbsp; &nbsp;8 || [[Täschhorn]]&nbsp; &nbsp; || 4 490 m || Valais
|----- bgcolor="#eeeeee"
| &nbsp; &nbsp;9 || [[Matterhorn]]&nbsp; &nbsp; || 4 478 m || Valais
|----- bgcolor="#eeeeee"
| &nbsp; &nbsp;10 || [[Parrotspitze]]&nbsp; &nbsp; || 4 436 m || Valais
|}

==== Floder ====
De längsta floderna i Schweiz är [[Aare]] (282&nbsp;km), [[Rhône]] (tyska i [[Valais]]: Rotten; 264&nbsp;km), [[Rhen]] (tyska: Rhein 375&nbsp;km), [[Reuss (flod)|Reuss]] (158 km), [[Limmat|Linth/Limmat]] (140 km), [[Saane]] (franska: Sarine; 128&nbsp;km), [[Thur]] (125 km) och [[Inn]] (104 km).

Rhen är segelbar från mynningen upp till [[Rheinfelden]]. I de schweiziska rhenhamnarna hanteras årligen miljoner ton gods. På andra floder finns båttrafik endast över kortare sträckor, exempelvis Aare mellan [[Nidau]] och [[Solothurn]], omkring 25&nbsp;km.

==== Sjöar ====
Med sitt bergiga landskap har Schweiz många dalgångar med djupa, långsmala sjöar. I sydväst gränsar landet till [[Genèvesjön]] (581&nbsp;km²) och i norr till [[Bodensjön]] (571&nbsp;km²). [[Neuchâtelsjön]] är med en areal av 218&nbsp;km² den största av de insjöar som i sin helhet ligger i Schweiz.

== Politik ==
Alla vuxna medborgare i Schweiz har rätt att delta i kommunfullmäktiges möten och i lokala folkomröstningar i vilka kommunala beslut fattas.

Kantonerna Glarus och Innerrhoden i Appenzell har en medborgarförsamling bestående av alla röstberättigade medborgare. Sammanträdena hålls på ett torg i huvudstaden en gång om året. Besluten fattas genom handuppräckning ([[direktdemokrati]]).

Landet har haft flest [[folkomröstning]]ar i världen.

=== Styrelseskick ===
Schweiz är en [[förbundsstat]] med utbrett självstyre i kantonerna. Kantonerna har sina egna [[grundlag|författningar]], [[parlament]] och regeringar. 

Förbundet är en [[republik]] med en [[förbundspresident]] ([[statschef]]skapet utövas dock av Förbundsrådet, regeringen, som kollektiv) och ett tvåkammarparlament, [[Förbundsförsamlingen (Schweiz)|Förbundsförsamlingen]] (tyska: '' Bundesversammlung'', franska: ''Assemblée fédérale''). Förbundsförsamlingen är uppdelad i Ständerrådet (tyska:'' Ständerat'', franska: ''Conseil des États'', italienska: ''Consiglio degli Stati'') och Nationalrådet (tyska: ''Nationalrat'', franska: ''Conseil national'', italienska: ''Consiglio nazionale''). Den federala [[verkställande makten]] utövas av [[Förbundsrådet (Schweiz)|Förbundsrådet]] (tyska: ''Bundesrat'', franska: ''Conseil fédéral''), som består av sju ledamöter (som också är [[departementschef]]er) vilka utses av Förbundsförsamlingen.

I Schweiz förekommer ofta ''[[folkinitiativ]]'', vilket innebär att medborgare tvingar fram en beslutande [[folkomröstning]] genom att skicka in listor med tillräckligt många namnunderskrifter.

==== Den schweiziska författningen ====
Den nuvarande schweiziska författningen instiftades år [[1848]] och har sedan dess reviderats två gånger, [[1874]] och [[1999]].<ref>{{Webbref|titel=Swiss Constitution|url=https://www.parlament.ch/en/%C3%BCber-das-parlament/how-does-the-swiss-parliament-work/Rules-governing-parliamentary-procedures/federal-constitution|verk=www.parlament.ch|hämtdatum=2021-01-25|datum=|utgivare=|språk=en}}</ref> 1848 etablerades den federala staten Schweiz efter idealen i USA:s och Frankrikes motsvarande grundlagar. En stark princip i landets styre är dess lagstadgade [[allians]]frihet och [[neutralitet]]; sedan 2002 är man dock medlem av [[Förenta nationerna|FN]].<ref>{{Webbref|titel=Schweiz - Politiska huvuddrag|url=https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/schweiz#statsskick/politiska-huvuddrag|verk=www.ne.se|hämtdatum=2021-01-25|datum=|utgivare=}}</ref> Medlemskapet föregick av en nationell folkomröstning där ja-sidan segrade knappt.<ref>{{Webbref|titel=Schweiz går med i FN i dag|url=https://www.aftonbladet.se/a/Qly30W|verk=Aftonbladet|hämtdatum=2021-01-25|språk=sv|datum=2002-03-03|utgivare=|författare=Fagerström, Pernilla}}</ref>

==== Federalism ====
[[Fil:Landsgemeinde Glarus 2006.jpg|miniatyr|En ''[[Landsgemeinde]]'' är en gammal form av direktdemokrati. Den tillämpas fortfarande i två kantoner.]]
I den schweiziska [[grundlag|författningen]] är kantonernas existens och självständighet hårt reglerad. Varje kanton är namngiven i författningens första artikel. Detta medför att en förändring av författning är nödvändig för att skapa en ny kanton eller om en kanton vill lämna förbundet. För att en ändring av författningen ska komma till stånd krävs en [[federation|federal]] [[folkomröstning]] där en [[majoritet]] av de röstande är för förändringen samt att det finns en majoritet för förslaget i en majoritet av kantonerna. Om ändringen avser en tillkommande kanton krävs även en majoritet av rösterna i den tilltänkta kantonen. Detta förfarande har inneburit att antalet kantoner har varit nästan oförändrat sedan [[1848]]. Efter 30 års förhandlingar lyckades dock den franskspråkiga och katolska kantonen [[Jura (kanton)|Jura]] att bryta sig ur den tyskspråkiga och protestantiska kantonen [[Bern (kanton)|Bern]] år 1979.

De schweiziska kantonerna är garanterade en långtgående självständighet. I princip kräver författningen endast att kantonerna skall vara republiker och att de skall respektera jämlikhet och mänskliga rättigheter. Trots detta skiljer sig inte kantonernas egna författningar, lagar och styrelseskick märkbart från varandra. De största skillnaderna ses i kommunernas självständighet och i vilken utsträckning som man använder sig av folkomröstning i beslutsprocessen.

En viktig del i den schweiziska federalismen är att även de små kantonerna måste få göra sin stämma hörd, och detta märks tydligt i den majoritet som krävs för en förändring av författningen. Sedan [[1970]] har de små kantonerna röstat ner fyra författningsförändringar; trots att en majoritet av den schweiziska befolkningen har varit för förslagen har förslagen inte haft majoritet i en majoritet av kantonerna.

==== Rösträtt ====
Alla schweiziska [[medborgare]] som har fyllt 18 år har rösträtt i de federala valen. Schweiziska kvinnor fick rösträtt i federala val [[1971]].<ref>{{webbref|url=http://www.ipu.org/wmn-e/suffrage.htm|titel=Women's Suffrage|hämtdatum=|format=|verk=Inter-Parliamentary Union}}</ref> På kantonal nivå införde [[Basel]] som första kanton könsneutral rösträtt 1959, medan kvinnorna i [[Appenzell Innerrhoden]] fick tillträde till kantonens [[Landsgemeinde]] först 1990, efter beslut från Schweiz högsta domstol.<ref>{{webbref|url=http://history-switzerland.geschichte-schweiz.ch/chronology-womens-right-vote-switzerland.html|titel=Switzerland's Long Way to Women's Right to Vote|utgivare=geschichte-schweiz.ch|språk=engelska}}</ref>

=== Förbundsförsamlingen ===
[[Fil:Swiss parlement house South 001.jpg|miniatyr|''Bundeshaus'' i [[Bern]] är byggnaden som[[Förbundsförsamlingen (Schweiz)|Förbundsförsamlingen]] (det federala parlamentet) och [[Schweiz förbundsråd]] (regering) huserar i.]]
{{Huvudartikel|Förbundsförsamlingen (Schweiz)}}

Schweiz förbundsförsamling är ett tvåkammarparlament med säte i Bern bestående av Ständerrådet respektive Nationalrådet.

==== Ständerrådet ====
Ständerrådet har 46 ledamöter och varje kanton har två platser. Kantonerna [[Unterwalden]], [[Basel (kanton)|Basel]] och [[Appenzell (kanton)|Appenzell]] är uppdelade i halvkantoner där varje halvkanton har en representant i Ständerrådet.

==== Nationalrådet ====
Nationalrådet har 200 ledamöter som väljs för en mandatperiod om fyra år. Antalet ledamöter i Nationalrådet är proportionerligt mot antalet invånare i kantonen, med undantaget att alla kantoner och halvkantoner skall ha minst en plats i Nationalrådet. Kantonerna [[Uri]] och [[Glarus (kanton)|Glarus]] samt halvkantonerna [[Obwalden]], [[Nidwalden]], [[Appenzell Ausserrhoden]] och [[Appenzell Innerrhoden]] har en ledamot var. Kantonen [[Zürich (kanton)|Zürich]] är med sina 34 ledamöter den kanton med störst representation.

=== Förbundsrådet ===
{{Huvudartikel|Förbundsrådet (Schweiz)}}

Förbundsrådet är Schweiz verkställande organ, regering och statsöverhuvud. Förbundsrådet utses av Förbundsförsamlingen och ministrarnas politiska och geografiska tillhörighet är reglerad. Minst två ministrar skall komma från de fransk- eller italienskspråkiga kantonerna, medan de övriga fem kan komma från alla kantoner. Dock får inte flera ledamöter komma från samma kanton. De största partierna i Förbundsförsamlingen är alltid garanterade en eller flera ministerposter enligt en fastställd formel.

=== Förbundspresidenten ===
Ordförande i Förbundsrådet väljs i december varje år av Förbundsförsamlingen, det vill säga Nationalrådet och Ständerrådet gemensamt, och den som innehar det uppdraget är även Schweiz [[förbundspresident]]. Presidentens huvudsakliga uppgift är att vara ordförande vid Förbundsrådets sammanträden. Presidenten har ingen mer makt än övriga ledamöter i Förbundsrådet, förutom vid lika röstetal när dennes röst är avgörande.

{{se även|Lista över Schweiz presidenter och vicepresidenter}}

=== Försvar ===
{{Huvudartikel|Schweiz försvarsmakt}}

[[Fil:Schweiz Verteidigung.png|miniatyr|Den schweiziska försvarsmaktens organisationsstruktur efter genomförande av ''Armee XXI'' år 2011.]]
Schweiz försvar bygger på [[allmän värnplikt]]. Typiskt schweiziskt är det så kallade [[milis]]systemet, det vill säga att schweizarna förvarar uniform och vapen med ammunition hemma för en snabb [[mobilisering]]. Det är belagt med stränga straff att bryta ammunitionsförpackningen utan tillstånd. Schweizare, som är värnpliktiga, har också ''Schiesspflicht'', det vill säga de måste årligen genomföra en prickskjutning som bokförs. Om man inte klarar den, kan man inkallas till två veckors extra utbildning.

I bergen i centrala Schweiz finns så kallade ''Reduit'', [[citadell]] med omfattande befästningar, dit armén kan dra sig tillbaka för ett uthålligt försvar ([[centralförsvar]]). Bergspassvägar, tunnlar och broar är förberedda för sprängning. I de låglänta norra landskapen finns pansarbrigader med moderna [[Leopard 2]]-stridsvagnar. Flygvapnet är utrustat med [[F/A-18]]-jaktplan.<ref>{{webbref|url=http://www.lw.admin.ch/internet/luftwaffe/en/home/dokumentation/assets/aircraft/fa18.html|titel=F/A-18 Hornet|arkivurl=https://web.archive.org/web/20090101171355/http://www.lw.admin.ch/internet/luftwaffe/en/home/dokumentation/assets/aircraft/fa18.html|arkivdatum=1 januari 2009|hämtdatum=14 mars 2016|utgivare=Swiss Air Force|språk=engelska}}</ref>

Försvarsreformen ''Armee XXI'' antogs av parlamentet och bekräftades genom en folkomröstning 2003. Försvarsmaktens mobiliseringsstyrka reducerades från 400 000 soldater ''(Armee 95)'' till 200 000. Av dessa tillhör 120 000 soldater insatsorganisationen och 80 000 soldater insatsreserven. De 120 000 soldater som tillhör insatsorganisationen genomför varje år en repetitionsövning om tre veckor (för meniga) och fyra veckor (för befäl). Insatsreservens personal genomför inga repetitionsutbildningar annat än efter särskilt regeringsbeslut. Minskningen av antalet soldater i mobiliseringsstyrkan har inte uppnåtts genom att färre värnpliktiga inkallas till tjänstgöring, utan att antalet år som den värnpliktige är förpliktigad att tillhöra den militära organisationen minskats. Numera kvarstår inga meniga i mobiliseringsstyrkan längre än till 30 års ålder. Första tjänstgöringen (den militära grundutbildningen) omfattar efter befattning antingen 18 eller 21 veckor. Den som genomgått den kortare första tjänstgöringen gör istället en extra repetitionsövning. För alla gäller att den årliga skjutplikten måste uppfyllas. Kvinnor kan nu frivilligt göra värnplikten även i stridande befattningar. Se även [[Militära grader i Schweiz]].

=== Administrativ indelning ===
==== Kantoner ====
{{Huvudartikel|Schweiz kantoner}}

Schweiz är indelat i 26 kantoner: 20 "helkantoner" med vardera två representanter i ständerrådet och 6 halvkantoner med en representant i ständerrådet. Indelningen i hel- och halv-kantoner beror på att de tre landen/helkantonerna [[Unterwalden]], Appenzell och  Basel delats och delarna blivit helt självstyrande. Den största kantonen är [[Zürich (kanton)|Zürich]] med 1,3 miljoner invånare. Minst är [[Appenzell Innerrhoden]] med 15&nbsp;000 invånare. [[Urkantonerna|De äldsta kantonerna]] är [[Schwyz (kanton)|Schwyz]], [[Unterwalden]] och [[Uri]] som tillsammans bildade [[Gamla edsförbundet|Schweiziska edsförbundet]] den [[1 augusti]] [[1291]]. Schweiz kantonsindelning har varit densamma sedan [[1815]] med undantag för kantonen [[Jura (kanton)|Juras]] utbrytning ur [[Bern (kanton)|Bern]] ([[1979]]).

Många kantoner är enligt kantonala lagar indelade i distrikt, valkretsar och/eller andra strukturer.

{{Switzerland Cantons Labelled Map|float=left}}
{{Clear}}


==== Kommuner och städer ====
{{Huvudartikel|Schweiz kommuner}}
På nationell juridsk nivå görs ingen skillnad mellan kommun (ty: "Gemeinde", fr: "Commune", it: "Comune") och stad. I januari 2018 fanns 2&nbsp;222 kommuner i Schweiz. Flera hade mindre än 50 invånare.

De facto-huvudstad i Schweiz är [[Bern]] med 128&nbsp;000 invånare. I författningen saknas dock huvudstad. Största stad i landet är dock [[Zürich]] (365&nbsp;000 invånare). Andra större städer är [[Genève]] (185&nbsp;000), [[Basel]] (165&nbsp;000) och [[Lausanne]] (125&nbsp;000).
{{Kartposition start | Schweiz | width = 260 }}
{{Kartposition markör| Schweiz | plats = [[Zürich]] | lat = 47.379 | long = 8.541 }}
{{Kartposition markör| Schweiz | plats = [[Genève]] | lat = 46.2 | long = 6.15 }}
{{Kartposition markör| Schweiz | plats = [[Basel]] | position = bottom | lat = 47.567 | long = 7.6 }}
{{Kartposition markör| Schweiz | plats = [[Lausanne]] | lat = 46.52 | long = 6.634 }}
{{Kartposition markör| Schweiz | plats = [[Bern]] | storlek = 10x10px | lat = 46.95 | long = 7.45 }}
{{Kartposition slut| undertext=Läget för de fem största städerna i Schweiz }}
{{clear}}

=== Andra indelningar ===
==== Regioner ====
[[Fil:Karte Grossregionen der Schweiz 2009.png|miniatyr|250px|Schweiz storregioner.]]

Schweiz författning beskriver inte någon regionindelning. Det finns olika mellankommunala och mellankantonala samarbeten som förändras över tiden av demografiska och ekonomiska skäl.<ref>[http://www.hls-dhs-dss.ch/textes/d/D24600.php Region] ''Historisches Lexikon der Schweiz''. Läst 5 september 2018.</ref>

Följande riktindelning i sju storregioner används ibland i dagligt tal:
* [[Östschweiz]], bestående av kantonerna [[Sankt Gallen (kanton)|Sankt Gallen]], [[Thurgau]], Appenzell ([[Appenzell Innerrhoden]] och [[Appenzell Ausserrhoden]]), [[Glarus (kanton)|Glarus]], [[Schaffhausen (kanton)|Schaffhausen]] och [[Graubünden]].
* [[Zürich (region)|Zürich]], bestående av kantonen [[Zürich (kanton)|Zürich]].
* [[Centralschweiz]], bestående av kantonerna [[Luzern (kanton)|Luzern]], [[Schwyz (kanton)|Schwyz]], [[Unterwalden]], [[Uri]] och [[Zug (kanton)|Zug]].
* [[Nordvästschweiz]] - bestående av kantonerna [[Basel (kanton)|Basel]] och [[Aargau]].
* [[Mittelland]], bestående av kantonerna [[Bern (kanton)|Bern]], [[Fribourg (kanton)|Fribourg]], [[Jura (kanton)|Jura]], [[Neuchâtel (kanton)|Neuchâtel]] och [[Solothurn (kanton)|Solothurn]].
* [[Tessin (region)|Tessin]], bestående av kantonen [[Ticino]].
* [[Lémanique]], bestående av kantonerna [[Genève (kanton)|Genève]], [[Vaud]] och [[Valais]].
Men även den är oklar – exempelvis samarbetar Solothurn på många områden med ”Mittelland” men beträffande fackhögskola med ”Nordvästschweiz”.

I kantonen [[Graubünden]] används begreppet ''Region'' för den administrativa nivån mellan kanton och kommun. Detta motsvarar [[Schweiz distrikt|distrikten]] som finns i många andra kantoner.

== Ekonomi ==
Schweiz är ett av världens rikaste länder räknat per invånare. Folkets [[levnadsstandard]] är hög, arbetslösheten är låg och inflationen är låg. Inflationen låg på 1,0 % år 2013. Landet har relativt låga tillgångar av [[råvaror]] och importerar därför största delen av råvaror och livsmedel från utlandet. Landets välstånd består mest av tillverkning och export av bland annat maskiner och elektronik, samt turism och landets starka bank- och finanssektor. Schweiz har en ytterst stabil politik och en konfliktfri arbetsmarknad. Hela det ekonomiska klimatet i Schweiz är välfungerande och attraktivt för företag. Landets politiska klimat baseras på liberal [[marknadsekonomi]] med så lite statliga ingripanden som möjligt. År 2012 rankades Schweiz som den mest konkurrenskraftiga ekonomin i världen av World Economic Forum. [[Finanskrisen 2007–2008]] medförde att landets banker drabbades av stora förluster. Därpå steg arbetslösheten och problemen ökade i andra delar av ekonomin. Men Schweiz klarade turbulensen relativt bra, ekonomin krympte med mindre än två procent. Landets tillväxt återhämtade sig och redan året därpå var ekonomins tillväxt tillbaka på 2,5 %.<ref name="lanfscheko">{{webbref |url=http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Schweiz/Ekonomi |titel=Schweiz; Ekonomi |utgivare=Landguiden |hämtdatum=2017-01-06 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20170106103239/http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Schweiz/Ekonomi |arkivdatum=2017-01-06 }}</ref>

Även om Schweiz inte är en medlemsstat i EU så kan ändrade ekonomiska villkor i omvärlden påverka Schweiz ekonomi. Detta främst då bankerna och finanssystemet utsätts för återkommande internationella påtryckningar om större öppenhet och uttag av skatter. När [[eurokrisen]] inträffade 2011 ökade intresset för [[schweizerfranc]]en bland investerarna, vilket höjde kursen vilket medförde minskad turism.<ref name="lanfscheko" /> Med sitt natursköna klimat och fjäll är Schweiz ett av Europas främsta turistland och i många städer är turismen huvudnäring.

Under 1990-talet skedde en mindre utveckling av real BNP om man jämför med tidigare decennium.<ref>{{webbref|url=http://growthanalysis.se/download/18.56ef093c139bf3ef89026ea/1349863371474/den-nya-ekonomin-01.pdf |titel=Den nya ekonomin |arkivurl=https://web.archive.org/web/20140529052548/http://growthanalysis.se/download/18.56ef093c139bf3ef89026ea/1349863371474/den-nya-ekonomin-01.pdf |arkivdatum=29 maj 2014 |format={{pdf}} |utgivare=Growth Analysis |verk=growthanalysis.se }}</ref> Fram till 1990-talets början låg sysselsättningen i landet över genomsnittet i [[OECD]]-länderna. Sysselsättningskvoten i landet minskade som i övriga OECD-länder under 1990-talet men i slutet av årtiondet var Schweiz sysselsättning åter hög.<ref>{{webbref |url=http://nationalekonomi.se/filer/pdf/27-7-be.pdf |titel=Schweiz – ett arbetslöshetens särfall? |hämtdatum=5 januari 2017 |efternamn=Elsässer |förnamn=Björn |utgivare=nationalekonomi.se |format={{pdf}} |arkivurl=https://web.archive.org/web/20140529084437/http://nationalekonomi.se/filer/pdf/27-7-be.pdf |arkivdatum=29 maj 2014 }}</ref>

Schweiz ingår i ett system av banker som kallas Bankgeheimnis. Det innebär att schweiziska banker bara är förpliktigade i undantagsfall att ge ut uppgifter om sina kunder, allt för att skydda kontoinnehavarnas integritet.<ref name=":1">{{webbref |url=http://www.globalis.se/Laender/Schweiz |titel=Schweiz |utgivare=Svenska FN-förbundet |verk=globalis.se}}</ref>

Som tidigare nämnt är Schweiz en av världens finansjättar och de två största bankerna är [[UBS]] och [[Credit Suisse]]. Vid sidan av dessa bankjättar finns det många mindre banker och aktörer inom det schweiziska finanssystemet. Schweiz bankväsende svarar för mer än 10 % av landets BNP.<ref name="lanfscheko" />

=== Internationella samarbeten ===
År 1992 gick Schweiz med i [[Världsbanken]] och den [[Internationella valutafonden]] (IMF).<ref>{{webbref |url=http://www.globalis.se/Organisationer/IMF |titel=Den internationella valutafonden (IMF) |utgivare=Svenska FN-förbundet |verk=globalis.se |arkivurl=https://web.archive.org/web/20140514083117/http://globalis.se/Organisationer/IMF |arkivdatum=2014-05-14 }}</ref>

År 1992 ansökte även den schweiziska regeringen om EU-medlemskap, men detta röstades ner av det schweiziska folket. Schweiz har sedan dess bilaterala handelsavtal med EU. År 2004 undertecknade Schweiz ett associeringsavtal till [[Schengensamarbetet]] och blev i slutet av 2008 en del av [[Schengenområdet]].<ref name=":1" /><ref>{{webbref |url=http://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/EU-och-internationellt/Schengensamarbetet.html |titel=Schengensamarbetet |utgivare=Migrationsverket |hämtdatum=2014-05-19 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20140529160358/http://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/EU-och-internationellt/Schengensamarbetet.html |arkivdatum=2014-05-29 }}</ref>

=== Handel ===
Schweiz är ett litet land med låg självförsörjningsförmåga. Det är i stort behov av både import av råvaror och arbetskraft. Schweiz är känt världen över för sina läkemedel, klockor, sin choklad och ost. Dessa varor är även de varor som exporteras mest ifrån Schweiz. EU-länderna är de största handelspartnerna med Schweiz, med Tyskland högst upp på listan av partners. På andra plats av exportpartners ligger USA. Landet handlar även mer och mer med Kina och Ryssland.

Av de klockor som tillverkas i Schweiz exporteras 95 % till utlandet. Etablerade klockvarumärken såsom Patek Philippe, Rolex, IWC, Longines, Breguet, Vacheron, Constanine och Omega tillverkar alla sina klockor främst i Schweiz. Klockorna är Schweiz tredje största exportvara efter läkemedel och andra kemiska industriella produkter. Man exporterar även textilier, smycken och livsmedel. Importen däremot består främst av maskiner, kemikalier, fordon, metaller och jordbruksvaror.<ref>{{webbref |url=http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Schweiz/Utrikeshandel |titel=Schweiz; Utrikeshandel |utgivare=Landguiden |hämtdatum=2014-05-19 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20140519113620/http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Schweiz/Utrikeshandel |arkivdatum=2014-05-19 }}</ref>

=== Kommunikationer ===
==== Vägtrafik ====

;Motorvägar

Det finns ett antal [[motorväg]]ar i Schweiz. Dessa når ut till stora delar av landet men inte överallt på samma sätt som järnvägarna. Motorvägarna är ofta fyrfiliga, i gott skick och har långa tunnlar i [[Alperna]] och [[Jurabergen]]. Även landsvägarna är välskötta.

;Bergsvägar

I Schweiz får [[dubbdäck]] bara användas i speciella sammanhang. Många passvägar stänger över vintern på grund av halka och lavinfara. På vissa sträckor övertar [[biltåg]] trafiken. Vid möte på bergsvägar gäller speciella regler: Den tunga trafiken har företräde och när två personbilar möts har den med uppförsbacke företräde.

==== Järnväg ====
[[Järnväg]]arna i Schweiz når ut till i stort sett hela landet. Järnvägsnätet är mycket finmaskigt och trafiken är tät. Järnvägsnätet är dessutom i mycket gott skick. Även tågen i Schweiz är i mycket gott skick och tillhör de bästa i världen. Tågen i Schweiz har dessutom ett mycket gott rykte för sin punktlighet och höga servicenivå.

;Bergbanor

Genom [[kuggstångsbana|kuggstångsdrift]] kan bergbanorna trafikera branta sträckor. En del välkända turistorter nås med tåg men inte med privatbil, det gäller exempelvis [[Wengen]], [[Zermatt]] och [[Rigi|Rigi Kaltbad]].

==== Båt ====
Vissa båtrutter transporterar mycket [[Pendling|pendlare]], exempelvis från [[Évian-les-Bains]] och [[Thonon-les-Bains]] till [[Lausanne]] över [[Genèvesjön]]. På [[Vierwaldstättersjön]], [[Zürichsjön]] och [[Bodensjön]] går [[Bilfärja|bilfärjor]].

== Demografi ==

=== Språk ===
[[Image:Sprachen CH 2000 EN.svg|thumb|260px|Officiella språk i Schweiz:<ref name="federalstatistics">{{Webbref|url=http://www.bfs.admin.ch/bfs/portal/en/index/themen/01/05/blank/key/sprachen.html|titel=Languages and religions - Data, indicators|författare=Schweiz federala statistikbyrå|hämtdatum=9 oktober 2007|arkivurl=https://web.archive.org/web/20071030014132/http://www.bfs.admin.ch/bfs/portal/en/index/themen/01/05/blank/key/sprachen.html|arkivdatum=30 oktober 2007}} Den första siffran anger språkandelen bland samtliga innevånare. Den andra endast bland schweiziska medborgare.</ref>
{{legend|#fe9625| [[Tyska]] (63,7 % av inv., 72,5 % av medb.)}}
{{legend|#52b041| [[Franska]] (20,4 %, 21,0 %)}}
{{legend|#6a51a3| [[Italienska]] (6,5 %, 4,3 %)}}
{{legend|#91238d| [[Rätoromanska]] (0,5 %, 0,6 % )}}]]
[[Fil:Pont voûté sur la Raspille.jpg|miniatyr|Stenbro över fjällbäcken Raspille, på gränsen mellan distrikten Sierre och Leuk (samt mellan det tyskspråkiga övre Wallis och franskspråkiga nedre Valais.]]
Schweiz har fyra [[officiella språk]]: [[tyska]], [[franska]], [[italienska]] och [[rätoromanska]], som tillika är de fyra nationella språken. Endast tre officiella språk (tyska, franska och italienska) används i all utformning av lagtexter.

Den största gruppen av närbesläktade [[Varietet (lingvistik)|språkliga varieteter]] är tyska dialekter som populärt kallas [[schweizertyska]]. Dessa dialekter är dock inte ett särskilt schweiziskt språk utan ingår i ett [[dialektkontinuum]] med dialekter över statsgränserna in i Tyskland, Liechtenstein och Österrike.<ref name="MG">{{Webbref |url=https://www.srf.ch/radio-srf-1/radio-srf-1/mundart/dialekt-oder-sprache-was-ist-das-schweizerdeutsch-eigentlich-genau |titel=Dialekt oder Sprache – Was ist das Schweizerdeutsch eigentlich genau? |hämtdatum=19 oktober 2020 |författare=Markus Gasser|datum=25 september 2020 |utgivare=Schweizer Radio und Fernsehen |språk=tyska}}</ref> De tyska dialekterna i Schweiz är inbördes olika, och är så olika [[standardtyska]]n så att standardtyska lärs in som ett [[Avståndsspråk, utbyggnadsspråk och takspråk|takspråk]] i skolan, närmast som ett främmande språk.<ref name="MG"/> [[Schweizerfranska]] är däremot närmare standardfranska men har ju sina egna särdrag (bland genom sin belägenhet inom det traditionellt [[Frankoprovensalska|arpitanska]] språkområdet<ref>{{Webbref|url=https://www5.unine.ch/revuepresse/38264192_15-03-2010-tdg-ch_Weblogs_Tribune_de_Geneve-LARPITAN___ROMANDS_ET_RHONE.pdf|titel=L'arpitan : Romand et rhone-alpins|hämtdatum=25 januari 2021|datum=2010-03-15|utgivare=unine.ch|språk=fr|arkivurl=https://web.archive.org/web/20220106093545/https://www5.unine.ch/revuepresse/38264192_15-03-2010-tdg-ch_Weblogs_Tribune_de_Geneve-LARPITAN___ROMANDS_ET_RHONE.pdf|arkivdatum=2022-01-06}}</ref>). 

De olika tyska varieteterna talas främst i centrala, norra och nordöstra Schweiz. Rätoromanska talas mest i det östliga [[Graubünden]], italienska i det sydliga [[Ticino]] samt i dalar i [[Graubünden]] söder om Alpernas vattendelare. Det franska språkområdet ligger i stort sett väster om en linje dragen mellan [[Matterhorn]] och östligaste [[Jurabergen]];<ref>{{Bokref|titel=Language Contact at the Romance-Germanic Language Border|url=https://books.google.se/books?id=H7VcdGI20FkC&pg=PA135|utgivare=Multilingual Matters|datum=2002|hämtdatum=2021-01-25|isbn=978-1-85359-627-8|språk=en|förnamn=Jeanine|efternamn=Treffers-Daller|år=|sid=135}}</ref> i Valais går gränsen traditionellt bland annat i fjällbäcken Raspille (mellan det franskspråkiga [[Miège]] och det tyskspråkiga [[Salgesch]].<ref>{{Webbref|titel=Kulturweg Hikes in Leukerbad {{!}} Valais Switzerland|url=https://www.valais.ch/en/touren/hiking/hikes/dala-raspille-cultural-pathway|verk=www.valais.ch|hämtdatum=2021-01-25|datum=|utgivare=|språk=de|arkivurl=https://web.archive.org/web/20210303122954/https://www.valais.ch/en/touren/hiking/hikes/dala-raspille-cultural-pathway|arkivdatum=2021-03-03}}</ref> 

=== Utbildning ===
{{Huvudartikel|Utbildning i Schweiz}}

Det schweiziska utbildningsväsendet är huvudsakligen ett kantonalt ansvar<ref name=":0" /> och skolsystemet är därför olika organiserat i skilda delar av landet. Schweiz obligatoriska utbildningssystem har en nioårig skolplikt.

=== Religion ===
På nationella nivån har Schweiz ingen officiell statsreligion. De flesta kantonerna har erkänt antingen den [[Romersk-katolska kyrkan|katolska kyrkan]] eller den [[Reformerta kyrkan i Schweiz|reformerta kyrkan]], eller båda, vilket leder till det att medlemmar i dessa kyrkor måste betala [[kyrkoskatt]]. Till exempel är skatten 15 % för katoliker och 10 % för protestanter i [[Zug (kanton)|Zug]].<ref>{{Webbref|titel=Is Switzerland a Christian nation?|url=https://www.swissinfo.ch/eng/society/religious-diversity_is-switzerland-a-christian-nation-/45440996|verk=swissinfo.ch|hämtdatum=2021-08-03|språk=en|efternamn=}}</ref>. Grundlagen garanterar religionsfrihet till alla, fast största delen av landets kultur och vanor har sina rötter i [[kristendom]]en. [[Schweizergardet]]s uppgift är att skydda [[påve]]n och gardet består av schweiziska katolska män.<ref>{{Webbref|titel=Religion – facts and figures|url=https://www.eda.admin.ch/aboutswitzerland/en/home/gesellschaft/religionen/religionen---fakten-und-zahlen.html|verk=www.eda.admin.ch|hämtdatum=2021-08-03|språk=en}}</ref>.

2021 hörde majoriteten av schweizarna till kristendomen: antingen katoliker (cirka 32,9 %) eller schweiziska reformerta (21,1 %). Andelen som inte hörde till någon organiserad religion eller något trossamfund var cirka 32,3 %.<ref>{{Webbref|titel=Religions|url=https://www.bfs.admin.ch/bfs/en/home/statistics/population/languages-religions/religions.html|verk=Federal Statistical Office|hämtdatum=2023-12-27|språk=en}}</ref>

== Kultur ==
=== Mat ===
{{Huvudartikel|Schweiziska köket}}

Det schweiziska köket består av en mängd maträtter från olika [[Schweiz kantoner|regioner]]. Influenser har kommit från grannländer såsom det [[Italienska köket|italienska]], [[Tyska köket|tyska]] och [[franska köket]]. Maten är ofta [[Näringsämne|näringsrik]] och hälsosam, med många [[ost]]rätter och [[bröd]]sorter. Olika sorters [[fondue]]r är även populära. [[Rösti]] härstammar från Schweiz.

Köket delas in i två skolor; [[La haute cuisine|haute cuisine]] och "riktig" matlagning. Haute cuisine består av gourmetmåltider som togs till landet från [[Frankrike]], med mycket grädde, såser, dyra ingredienser såsom [[Tryffel|tryfflar]]. Denna matlagning tar generellt lång tid. Den andra, traditionella skolan, består av de rätter som växt fram ur historien med lokala varor. Man använde enkla råvaror för att få finare maträtter, såsom [[Gryta (maträtt)|grytor]] och [[bröd]], ofta serverat med [[mjölk]], [[ost]] och [[smör]].<ref name="wfaw">{{webbref |url=http://www.world-food-and-wine.com/swiss-food.html |titel=Swiss food |verk=Food in Europe |utgivare=World Food and Wine |språk=engelska |hämtdatum=21 mars 2010}}</ref>

=== Världsarv ===
* [[Johannes döparens konvent|Benediktinerklostret Sankt Johann]] i [[Müstair]]
* [[Sankt Gallens kloster]] (med [[Klosterkyrkan i Sankt Gallen|klosterkyrkan]])
* Glaciärområdet [[Jungfrau]]-[[Aletsch]]-[[Bietschhorn]]
* Gamla staden i [[Bern]]
* De tre slotten och försvarsmuren runt handelsstaden [[Bellinzona]]
* [[Monte San Giorgio]]

=== Sport ===
Den populäraste sporten är [[utförsåkning]]. Schweiz har genom åren vunnit många OS- och VM-guld i de alpina grenarna. Schweiz har också på senare tid haft stora framgångar i [[backhoppning]]. [[Simon Ammann]] har fyra OS-guld och [[Andreas Küttel]] har ett VM-guld. På senare tid har Schweiz även blivit framstående inom längdskidåkning genom längdskidåkaren [[Dario Cologna]] som vunnit både OS-guld i Vancouver 2010 och tre totalsegrar i Tour de Ski (2009, 2010/2011 och 2011/2012). 

Andra populära sporter i Schweiz är [[fotboll]], [[innebandy]], [[ishockey]], [[curling]] och även ''[[Schwingen]]'' som är en sorts traditionell brottning, med likheter med den isländska brottningssporten ''[[glima]]''. Den anses ofta som nationalsporten i landet. Andra typiska schweiziska sporter är ''[[Fistboll|Faustball]]'', en sorts volleyboll, och ''[[Hornussen (sport)|Hornussen]]'', som kan liknas vid en blandning av golf och brännboll. Utövande av motorsport innanför Schweiz gränser var förbjudet mellan 1955 och 2007, men har åter tillåtits i landet.

År 2008 arrangerade Schweiz tillsammans med Österrike [[Europamästerskapet i fotboll för herrar 2008|EM i fotboll]]. Schweiz har även haft stora framgångar i [[America’s Cup]] i segling med två segrar (2003 och 2007) med båten ''Alinghi.'' 

Cyklisten [[Fabian Cancellara]] har bland annat vunnit [[Världsmästerskapen i landsvägscykling|världsmästerskapens tempolopp]] i cykel fyra gånger, och tagit guld och silver vid [[Olympiska sommarspelen 2008]]. Nationalidolen [[Roger Federer]], som vann tjugo Grand Slam-turneringar, har bidragit till att [[tennis]] är en sport på stark frammarsch i Schweiz.

Flera internationella idrottsorganisationer har huvudkontor i Schweiz, bland andra [[Internationella olympiska kommittén]] ([[Lausanne]]), [[Fifa]] ([[Zürich]]) och [[Uefa]] ([[Nyon]]).

== Internationella rankningar ==
{| class="wikitable"
|-
! Organisation
! Undersökning
! Rankning
|-
| [[Heritage Foundation]]/''[[The Wall Street Journal]]''
| [https://www.heritage.org/index/country/switzerland Index of Economic Freedom 2019]
| 4 av 180
|-
| [[Reportrar utan gränser]]
| [https://rsf.org/en/switzerland Pressfrihetsindex 2019]
| 6 av 180
|-
| [[Transparency International]]
| [https://www.transparency.org/cpi2018 Korruptionsindex 2018]
| 3 av 180
|-
| [[FN:s utvecklingsprogram]]
| [http://hdr.undp.org/sites/default/files/hdr2019.pdf Human Development Index 2018]
| 2 av 189
|}

== Källor ==
<references/>

== Externa länkar ==
* [http://map.search.ch/ Interaktiv karta över Schweiz]
* [https://web.archive.org/web/20130824220153/http://www.bfs.admin.ch/bfs/portal/en/index.html Swiss Federal Statistical Office Swiss Statistics]
* [http://www.admin.ch/ch/f/rs/101/index.html 101 Constitution fédérale de la Confédération suisse]
* [http://www.swissuniversity.ch/ Swiss University]

{{Navigeringsmallar Schweiz}}
{{auktoritetsdata}}

[[Kategori:Schweiz| ]]
[[Kategori:Europas länder]]
[[Kategori:Kustlösa stater]]
[[Kategori:Platser med namnet Schweiz]]
[[Kategori:Franskspråkiga länder och territorier]]
[[Kategori:Italienskspråkiga länder och territorier]]
[[Kategori:Tyskspråkiga länder och territorier]]
[[Kategori:Wikipedia:Basartiklar]]