Sidney Paget: Skillnad mellan sidversioner
Ingen redigeringssammanfattning |
Harka (Diskussion | Bidrag) puts |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
{{faktamall biografi WD}} |
{{faktamall biografi WD}} |
||
[[Fil:Paget holmes.png|miniatyr|stående|En illustration av Paget föreställande [[Sherlock Holmes]] (till höger) och [[Dr. Watson]].]] |
[[Fil:Paget holmes.png|miniatyr|stående|En illustration av Paget föreställande [[Sherlock Holmes]] (till höger) och [[Dr. Watson]].]] |
||
'''Sidney Edward Paget''', född [[4 oktober]] [[1860]] i [[London]], död [[28 januari]] [[1908]] i [[Margate]] i [[Kent (grevskap)|Kent]], var en [[Storbritannien|brittisk]] [[Teckning (konst)|tecknare]] under den [[Viktoriansk tid|viktorianska eran]], som arbetade mycket för ''[[Strand Magazine]]'' där |
'''Sidney Edward Paget''', född [[4 oktober]] [[1860]] i [[London]], död [[28 januari]] [[1908]] i [[Margate]] i [[Kent (grevskap)|Kent]], var en [[Storbritannien|brittisk]] [[Teckning (konst)|tecknare]] under den [[Viktoriansk tid|viktorianska eran]], som arbetade mycket för ''[[Strand Magazine]]'' där bland annat berättelserna om [[Sherlock Holmes]] publicerades. |
||
== Verk == |
== Verk == |
||
Idag är Paget mest känd som den som skapat den allmänna bilden av Sherlock Holmes. Han anställdes av en slump som illustratör till [[The Adventures of Sherlock Holmes]], en serie på tolv [[novell]]er som publicerades mellan juli [[1891]] och december [[1892]]. Egentligen hade tidningen tänkt anställa hans bror, Walter. Walter användes dock som modell för den berömde detektiven i några av teckningarna. |
Idag är Paget mest känd som den som skapat den allmänna bilden av Sherlock Holmes. Han anställdes av en slump som illustratör till [[Sherlock Holmes äventyr|The Adventures of Sherlock Holmes]], en serie på tolv [[novell]]er som publicerades mellan juli [[1891]] och december [[1892]]. Egentligen hade tidningen tänkt anställa hans bror, Walter. Walter användes dock som modell för den berömde detektiven i några av teckningarna. |
||
1893 tecknade han bilder till [[The Memoirs of Sherlock Holmes]], de uppföljande novellerna till ''The Adventures...''. Senare anställdes Paget för [[Baskervilles hund]], [[The Return of Sherlock Holmes]] med flera berättelser. Totalt gjorde Paget bilder till en Holmes-roman och 37 noveller (av 4 romaner och 56 noveller), allt som allt 356 publicerade teckningar, och dessa har påverkat alla senare tolkningar av Sherlock Holmes-legenden. |
1893 tecknade han bilder till [[Sherlock Holmes bragder|The Memoirs of Sherlock Holmes]], de uppföljande novellerna till ''The Adventures...''. Senare anställdes Paget för [[Baskervilles hund]], [[Sherlock Holmes återkomst|The Return of Sherlock Holmes]] med flera berättelser. Totalt gjorde Paget bilder till en Holmes-roman och 37 noveller (av 4 romaner och 56 noveller), allt som allt 356 publicerade teckningar, och dessa har påverkat alla senare tolkningar av Sherlock Holmes-legenden. |
||
När Holmes popularitet växte, blev teckningarna större och mer utarbetade. Från och med [[Det sista problemet |
När Holmes popularitet växte, blev teckningarna större och mer utarbetade. Från och med [[Det sista problemet]] (The Adventure of the Final Problem), 1893, hade nästan varje Holmes-historia en helsidesteckning plus flera mindre teckningar inuti texten. Bilderna blev också alltmer mörka, när Paget började använda det svartvita mediet för att spegla den dystra tonen i historierna. Troligen kan Pagets teckningar vara en inspiration till amerikanska [[deckare|deckarfilmer]] och [[film noir]]. |
||
Efter Pagets död 1908, fann många illustratörer att de var mer eller mindre tvungna att efterlikna Pagets stil när de tecknade Sherlock Holmes. Vissa menar att Paget gjorde för Sherlock Holmes vad [[John Tenniel]] gjorde för [[Lewis Carroll]]s [[Alice i Underlandet]]: de definierade hur rollfigurerna skulle se ut för lång tid framöver. |
Efter Pagets död 1908, fann många illustratörer att de var mer eller mindre tvungna att efterlikna Pagets stil när de tecknade Sherlock Holmes. Vissa menar att Paget gjorde för Sherlock Holmes vad [[John Tenniel]] gjorde för [[Lewis Carroll]]s [[Alice i Underlandet]]: de definierade hur rollfigurerna skulle se ut för lång tid framöver. |
||
| Rad 15: | Rad 15: | ||
== Kuriosa == |
== Kuriosa == |
||
Sidney Paget anges också som den person som gav Holmes hans ''deerstalkermössa'' och [[trenchcoat]], eftersom Sir [[Arthur Conan Doyle]] aldrig nämnde dessa detaljer. Mössan och rocken dyker upp första gången i [[Mysteriet i Boscombe Valley |
Sidney Paget anges också som den person som gav Holmes hans ''deerstalkermössa'' och [[trenchcoat]], eftersom Sir [[Arthur Conan Doyle]] aldrig nämnde dessa detaljer. Mössan och rocken dyker upp första gången i [[Mysteriet i Boscombe Valley]] (The Boscombe Valley Mystery), 1891, och senare i [[Silverbläsen]] (The Adventure of Silver Blaze), 1893. Däremot kom den böjda sjöskumspipan från [[skådespelare|teaterskådespelaren]] [[William Gillette]]. |
||
== Källor == |
== Källor == |
||
Versionen från 30 september 2021 kl. 15.44
| Sidney Paget | |
 | |
| Född | 4 oktober 1860 London |
|---|---|
| Död | 28 januari 1908[1][2][3] eller 25 januari 1908[4] Margate[3], Storbritannien |
| Begravd | East Finchley Cemetery[3] |
| Medborgare i | Förenade kungariket Storbritannien och Irland |
| Utbildad vid | Royal Academy of Arts  |
| Sysselsättning | Illustratör[5], målare[5] |
| Redigera Wikidata | |
Sidney Edward Paget, född 4 oktober 1860 i London, död 28 januari 1908 i Margate i Kent, var en brittisk tecknare under den viktorianska eran, som arbetade mycket för Strand Magazine där bland annat berättelserna om Sherlock Holmes publicerades.
Verk
Idag är Paget mest känd som den som skapat den allmänna bilden av Sherlock Holmes. Han anställdes av en slump som illustratör till The Adventures of Sherlock Holmes, en serie på tolv noveller som publicerades mellan juli 1891 och december 1892. Egentligen hade tidningen tänkt anställa hans bror, Walter. Walter användes dock som modell för den berömde detektiven i några av teckningarna.
1893 tecknade han bilder till The Memoirs of Sherlock Holmes, de uppföljande novellerna till The Adventures.... Senare anställdes Paget för Baskervilles hund, The Return of Sherlock Holmes med flera berättelser. Totalt gjorde Paget bilder till en Holmes-roman och 37 noveller (av 4 romaner och 56 noveller), allt som allt 356 publicerade teckningar, och dessa har påverkat alla senare tolkningar av Sherlock Holmes-legenden.
När Holmes popularitet växte, blev teckningarna större och mer utarbetade. Från och med Det sista problemet (The Adventure of the Final Problem), 1893, hade nästan varje Holmes-historia en helsidesteckning plus flera mindre teckningar inuti texten. Bilderna blev också alltmer mörka, när Paget började använda det svartvita mediet för att spegla den dystra tonen i historierna. Troligen kan Pagets teckningar vara en inspiration till amerikanska deckarfilmer och film noir.
Efter Pagets död 1908, fann många illustratörer att de var mer eller mindre tvungna att efterlikna Pagets stil när de tecknade Sherlock Holmes. Vissa menar att Paget gjorde för Sherlock Holmes vad John Tenniel gjorde för Lewis Carrolls Alice i Underlandet: de definierade hur rollfigurerna skulle se ut för lång tid framöver.
Idag är en komplett samling av de nummer av The Strand där Sherlock Holmes-teckningarna finns en av de mest sällsynta och mest värdefulla litterära samlarobjekten.
Kuriosa
Sidney Paget anges också som den person som gav Holmes hans deerstalkermössa och trenchcoat, eftersom Sir Arthur Conan Doyle aldrig nämnde dessa detaljer. Mössan och rocken dyker upp första gången i Mysteriet i Boscombe Valley (The Boscombe Valley Mystery), 1891, och senare i Silverbläsen (The Adventure of Silver Blaze), 1893. Däremot kom den böjda sjöskumspipan från teaterskådespelaren William Gillette.
Källor
Artikeln består delvis av en översättning av den engelskspråkiga Wikipedias artikel om Sidney Paget
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Sidney Paget.
- ^ RKDartists, RKDartists-ID: 61488, läst: 23 augusti 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Benezit Dictionary of Artists, Oxford University Press, 2006 och 2011, ISBN 978-0-19-977378-7, Benezit-ID: B00134787, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Colin Matthew (red.), Oxford Dictionary of National Biography, Oxford University Press, 2004, ODNB-ID: 35359, läst: 10 oktober 2024.[källa från Wikidata]
- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, id-nummer i Frankrikes nationalbiblioteks katalog: 123907807, läst: 10 oktober 2024.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Andreas Beyer & Bénédicte Savoy (red.), Artists of the World Online, K.G. Saur Verlag och Walter de Gruyter, 2009, 10.1515/AKL, Artists of the World konstnärs-ID: 00233814, läst: 10 oktober 2024.[källa från Wikidata]