Terapihund: Skillnad mellan sidversioner
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Yger (Diskussion | Bidrag) →Externa länkar: -reklam länkar |
Räddar 1 källor och märker 0 som döda. #IABot (v2.0beta15) |
||
| (12 mellanliggande sidversioner av 7 användare visas inte) | |||
| Rad 6: | Rad 6: | ||
En terapihund arbetar för att öka patientens, klientens eller elevens [[motivation]], välbefinnande och hälsa. En terapihund arbetar med fysisk, psykisk, social och kognitiv träning. Hundarna används för [[terapi|terapeutiska]] besök hos människor som är inlagda på till exempel [[sjukhus]], [[vårdhem]], [[fängelse]] och psykiatriska institutioner, för att förbättra deras livskvalitet. Hundarna ska tåla att bli klappade och kelade med av helt okända personer. |
En terapihund arbetar för att öka patientens, klientens eller elevens [[motivation]], välbefinnande och hälsa. En terapihund arbetar med fysisk, psykisk, social och kognitiv träning. Hundarna används för [[terapi|terapeutiska]] besök hos människor som är inlagda på till exempel [[sjukhus]], [[vårdhem]], [[fängelse]] och psykiatriska institutioner, för att förbättra deras livskvalitet. Hundarna ska tåla att bli klappade och kelade med av helt okända personer. |
||
== |
==Tjänstehundar för personer med autismspektrumtillstånd== |
||
[[File:Habiliteringshund på skola.JPG|thumb|Habiliteringshund på skola]] |
[[File:Habiliteringshund på skola.JPG|thumb|Habiliteringshund på skola]] |
||
Tjänstehundar för personer med [[autismspektrumtillstånd]] kallas bl.a. ''habiliteringshundar''. För att arbeta som habiliteringshund krävs det godkänt lämplighetstest, genomförd ettårig habiliteringshundutbildning samt godkänt certifieringsprov. Habiliteringshundlegitimationen uppdateras årligen för att garantera hög kvalitet och trygghet för brukare och elever. För att antas till utbildningen krävs att föraren har förkunskaper om eller erfarenhet av autismspektrumtillstånd.<ref><span class="textnormal mobile-undersized-upper" style="text-shadow: none;">Föraren skall uppfylla minst </span><span class="textnormal mobile-undersized-upper" style="text-decoration: underline; text-shadow: none;">ett</span><span class="textnormal mobile-undersized-upper" style="text-shadow: none;"> av följande kriterier: </span>Autismutbildning motsvarande 1 år, vara nära anhörig till person med AST-diagnos, minst ett års yrkeserfarenhet av arbete med personer med AST eller ha egen AST-diagnos.</ref> Habiliteringshunden arbetar i team tillsammans med sin förare. De arbetar i verksamheter som skola, boende och daglig verksamhet. Habiliteringshunden fungerar som ett pedagogiskt verktyg och hjälpmedel vid språk- och uttalsträning, motorikövningar och kunskapsinhämtning. Habiliteringshundens roll blir att bidra till att utveckla och stärka förmågor och färdigheter hos personen den arbetar tillsammans med.<ref>Nihlen, Mats: ''Hunden som lärare'', [[Hundsport (tidskrift)|Hundsport]] [http://issuu.com/hundsport/docs/hundsp_2013_12 nr 12] 2013, [[Svenska Kennelklubben]]</ref> |
|||
==Vårdhund och terapihund i Sverige== |
==Vårdhund och terapihund i Sverige== |
||
I Sverige pågår en omdefiniering av begreppet terapihund för att skilja begreppet från vårdhund. En vårdhund är då en hund med en vårdutbildad förare, medan terapihunden kan ha en volontär som förare. Utbildningskraven och kraven för certifiering skiljer sig också åt. |
|||
Terapihunden kallas även tillsammans med Vårdhunden för en social tjänstehund. En social tjänstehund med förare arbetar för att öka deltagarens motivation, välbefinnande och hälsa. Hundteamet arbetar med fysisk,psykisk, social och kognitiv träning. Terapihunden arbetar inom vård, skola och omsorg. Vårdhunden arbetar inom äldreomsorg, demensvård och rehabilitering av människor med förvärvad hjärnskada. |
|||
===Vårdhund=== |
===Vårdhund=== |
||
En diplomerad vårdhund har genomgått ett lämplighetstest tillsammans med sin förare. Hund och förare har sedan utbildats under ett år. Utbildningen avslutas med ett teoretiskt prov samt ett praktiskt test i simulerad vårdmiljö. Vårdhundshundsföraren måste ha vårdutbildning samt minst två års yrkeserfarenhet. Vårdhunden arbetar på ordination av legitimerad vårdpersonal ([[läkare]], [[arbetsterapeut]], [[sjukgymnast]], [[sjuksköterska]]). Det finns skriftliga mål för vårdhundens insatser. Insatserna kan gälla en enskild vårdtagare eller en grupp. Resultaten dokumenteras. |
En diplomerad vårdhund har genomgått ett lämplighetstest tillsammans med sin förare. Hund och förare har sedan utbildats under ett år. Utbildningen avslutas med ett teoretiskt prov samt ett praktiskt test i simulerad vårdmiljö. Vårdhundshundsföraren måste ha vårdutbildning samt minst två års yrkeserfarenhet. Vårdhunden arbetar på ordination av legitimerad vårdpersonal ([[läkare]], [[arbetsterapeut]], [[sjukgymnast]], [[sjuksköterska]]). Det finns skriftliga mål för vårdhundens insatser. Insatserna kan gälla en enskild vårdtagare eller en grupp. Resultaten dokumenteras. Under 2013 antog [[SIS Swedish Standards Institute|Swedish Standards Institute]] (SIS) en nationell standard specifikt för vårdhundar. Den har nr 8760000:2013.<ref>{{Webbref|url = http://www.sis.se/h%C3%A4lso-och-sjukv%C3%A5rd/medicin-allm%C3%A4nt/ss-87600002013|titel = Socialstyrelsen. Vårdhundsteam inom äldreomsorg, demensvård och rehabilitering för vuxna efter förvärvad hjärnskada - Krav på utbildning|hämtdatum = 2015-02-02}}</ref> År 2014 publicerade Socialstyrelsen en vägledning för "Hundar i vård och omsorg". Vägledningen beskriver de regelverk som gäller när hundar används inom vård- och omsorgsverksamheter.<ref>{{Webbref|url = http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2014/2014-8-7/Sidor/default.aspx|titel = Hundar i vård och omsorg|hämtdatum = 2015-02-02|arkivurl = https://web.archive.org/web/20150924115842/http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2014/2014-8-7/Sidor/default.aspx|arkivdatum = 2015-09-24}}</ref> |
||
Under 2012 beräknas [[SIS Swedish Standards Institute]] (SIS) anta en nationell standard specifikt för vårdhundar. Rekommendationer för kliniskt arbete med vårdhund håller på att tas fram i bred samverkan mellan nationella organisationer och myndigheter. Där ingår bland annat [[Arbetsmiljöverket]], [[Socialstyrelsen]], [[Sveriges Kommuner och Landsting]], [[Astma- och Allergiförbundet]], [[Svenska läkarsällskapet]], [[Sveriges Veterinärförbund]], Skandinaviska Vård- & Terapihundsföreningen, Vårdhundskolan med flera. |
|||
Docent Catharina Nord vid Nationella Institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL), har gjort en utvärdering av två vårdhundsprojekt i [[äldreomsorg]]en i [[Uppsala kommun]]. Där visar hon att det är skillnad på vårdhundar och andra hundar inom vården.<ref>{{webbref |
Docent Catharina Nord vid Nationella Institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL), har gjort en utvärdering av två vårdhundsprojekt i [[äldreomsorg]]en i [[Uppsala kommun]]. Där visar hon att det är skillnad på vårdhundar och andra hundar inom vården.<ref>{{webbref |
||
| Rad 35: | Rad 33: | ||
<references/> |
<references/> |
||
=== Webbkällor === |
=== Webbkällor === |
||
* [http://www.assistancedogseurope.org/standards/aaa-t-e-standardsandethics.pdf ''Minimum Standards and Ethics Regarding AAA/AAT/AAE''], [[Assistance Dogs Europe]] {{en}} {{pdf}} |
* [https://web.archive.org/web/20110725021647/http://www.assistancedogseurope.org/standards/aaa-t-e-standardsandethics.pdf ''Minimum Standards and Ethics Regarding AAA/AAT/AAE''], [[Assistance Dogs Europe]] {{en}} {{pdf}} |
||
* [http://www.assistancedogseurope.org/standards/socialdogs.pdf ''Minimum Standards for Training Individual residential social Dog Teams''], [[Assistance Dogs Europe]] {{en}} {{pdf}} |
* [https://web.archive.org/web/20100307042907/http://www.assistancedogseurope.org/standards/socialdogs.pdf ''Minimum Standards for Training Individual residential social Dog Teams''], [[Assistance Dogs Europe]] {{en}} {{pdf}} |
||
* Ingmar Norling: [http://www.halsansnatur.se/images/media/norling_djur.pdf ''Djur i vården''], Sektionen för vårdforskning vid [[Sahlgrenska Universitetssjukhuset]] 2002 (publicerad hos föreningen [http://www.halsansnatur.se/ Hälsans Natur]) {{pdf}} |
* Ingmar Norling: [http://www.halsansnatur.se/images/media/norling_djur.pdf ''Djur i vården''], Sektionen för vårdforskning vid [[Sahlgrenska Universitetssjukhuset]] 2002 (publicerad hos föreningen [http://www.halsansnatur.se/ Hälsans Natur]) {{pdf}} |
||
* Veronika Karlsen: [http://ex-epsilon.slu.se:8080/archive/00001095/01/Hundens_betydelse_i_dagens_samh%C3%A4lle.pdf ''Hundens betydelse i dagens samhälle''], Examensarbete Djursjukvårdarprogrammet, [[Sveriges lantbruksuniversitet]] (SLU), Skara 2006 {{pdf}} |
* Veronika Karlsen: [https://web.archive.org/web/20131220145306/http://ex-epsilon.slu.se:8080/archive/00001095/01/Hundens_betydelse_i_dagens_samh%C3%A4lle.pdf ''Hundens betydelse i dagens samhälle''], Examensarbete Djursjukvårdarprogrammet, [[Sveriges lantbruksuniversitet]] (SLU), Skara 2006 {{pdf}} |
||
* Lena Heimlén: [http:// |
* Lena Heimlén: [http://privat.bahnhof.se/wb403735/ord/data/bilder/artiklar/brukshundennr52011hunaritjanst.pdf ''Tema: Hundar i tjänst''] {{pdf}}, Brukshunden nr 5 2011, Svenska Brukshundklubben (återpublicerad på upphovsmannens hemsida) |
||
* Iréne Hansdotter & Britt-Inger Lampa: [http://epubl.ltu.se/1404-5516/2002/56/LTU-HV-EX-0256-SE.pdf ''Aktivare – tack vare rehabhunden''], [[Kandidatuppsats|C-uppsats]] i [[hälsovetenskap]], [[Luleå tekniska universitet]] 2002 {{pdf}} |
* Iréne Hansdotter & Britt-Inger Lampa: [http://epubl.ltu.se/1404-5516/2002/56/LTU-HV-EX-0256-SE.pdf ''Aktivare – tack vare rehabhunden''], [[Kandidatuppsats|C-uppsats]] i [[hälsovetenskap]], [[Luleå tekniska universitet]] 2002 {{pdf}} |
||
* [http://www.skk.se/hundagande/tema/assistanshundar/ ''Assistanshundar''], Svenska Kennelklubben. Läst 24 maj 2012. |
* [http://www.skk.se/hundagande/tema/assistanshundar/ ''Assistanshundar''], Svenska Kennelklubben. Läst 24 maj 2012. |
||
| Rad 56: | Rad 54: | ||
{{brukshundar}} |
{{brukshundar}} |
||
[[Kategori:Brukshundar]] |
[[Kategori:Brukshundar]] |
||
[[Kategori: |
[[Kategori:Funktionsnedsättning]] |
||
Nuvarande version från 10 juli 2019 kl. 23.08
Terapihund är en typ av social tjänstehund som tillsammans med en förare ger stöd till människor inom vård, skola och omsorg. Terapihund (engelska therapy dog) är ett internationellt begrepp för hundar i vården med internationell standard. I Sverige kan de även kallas rehabhund (kan även avse en servicehund), besökshund eller vårdhund. Det finns även specialiserade traumahundar. Som samlingsbegrepp håller terapihund på att i Sverige ersättas av den nya beteckningen social tjänstehund.
Terapihundar skiljer sig från assistanshundarna. Skillnaden mellan dessa kategorier är att assistanshunden enbart arbetar åt en person, sin förare, medan terapihunden tillsammans med sin förare arbetar med många olika vårdtagare. Utbildningarna för kategorierna skiljer sig därför åt.
En terapihund arbetar för att öka patientens, klientens eller elevens motivation, välbefinnande och hälsa. En terapihund arbetar med fysisk, psykisk, social och kognitiv träning. Hundarna används för terapeutiska besök hos människor som är inlagda på till exempel sjukhus, vårdhem, fängelse och psykiatriska institutioner, för att förbättra deras livskvalitet. Hundarna ska tåla att bli klappade och kelade med av helt okända personer.
Tjänstehundar för personer med autismspektrumtillstånd
[redigera | redigera wikitext]
Tjänstehundar för personer med autismspektrumtillstånd kallas bl.a. habiliteringshundar. För att arbeta som habiliteringshund krävs det godkänt lämplighetstest, genomförd ettårig habiliteringshundutbildning samt godkänt certifieringsprov. Habiliteringshundlegitimationen uppdateras årligen för att garantera hög kvalitet och trygghet för brukare och elever. För att antas till utbildningen krävs att föraren har förkunskaper om eller erfarenhet av autismspektrumtillstånd.[1] Habiliteringshunden arbetar i team tillsammans med sin förare. De arbetar i verksamheter som skola, boende och daglig verksamhet. Habiliteringshunden fungerar som ett pedagogiskt verktyg och hjälpmedel vid språk- och uttalsträning, motorikövningar och kunskapsinhämtning. Habiliteringshundens roll blir att bidra till att utveckla och stärka förmågor och färdigheter hos personen den arbetar tillsammans med.[2]
Vårdhund och terapihund i Sverige
[redigera | redigera wikitext]I Sverige pågår en omdefiniering av begreppet terapihund för att skilja begreppet från vårdhund. En vårdhund är då en hund med en vårdutbildad förare, medan terapihunden kan ha en volontär som förare. Utbildningskraven och kraven för certifiering skiljer sig också åt.
Vårdhund
[redigera | redigera wikitext]En diplomerad vårdhund har genomgått ett lämplighetstest tillsammans med sin förare. Hund och förare har sedan utbildats under ett år. Utbildningen avslutas med ett teoretiskt prov samt ett praktiskt test i simulerad vårdmiljö. Vårdhundshundsföraren måste ha vårdutbildning samt minst två års yrkeserfarenhet. Vårdhunden arbetar på ordination av legitimerad vårdpersonal (läkare, arbetsterapeut, sjukgymnast, sjuksköterska). Det finns skriftliga mål för vårdhundens insatser. Insatserna kan gälla en enskild vårdtagare eller en grupp. Resultaten dokumenteras. Under 2013 antog Swedish Standards Institute (SIS) en nationell standard specifikt för vårdhundar. Den har nr 8760000:2013.[3] År 2014 publicerade Socialstyrelsen en vägledning för "Hundar i vård och omsorg". Vägledningen beskriver de regelverk som gäller när hundar används inom vård- och omsorgsverksamheter.[4]
Docent Catharina Nord vid Nationella Institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL), har gjort en utvärdering av två vårdhundsprojekt i äldreomsorgen i Uppsala kommun. Där visar hon att det är skillnad på vårdhundar och andra hundar inom vården.[5] Ingeborg Höök har publicerat två böcker som beskriver vad en vårdhund är och gör, samt hur verksamhet med vårdhund bedrivs i Sverige.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Föraren skall uppfylla minst ett av följande kriterier: Autismutbildning motsvarande 1 år, vara nära anhörig till person med AST-diagnos, minst ett års yrkeserfarenhet av arbete med personer med AST eller ha egen AST-diagnos.
- ^ Nihlen, Mats: Hunden som lärare, Hundsport nr 12 2013, Svenska Kennelklubben
- ^ ”Socialstyrelsen. Vårdhundsteam inom äldreomsorg, demensvård och rehabilitering för vuxna efter förvärvad hjärnskada - Krav på utbildning”. http://www.sis.se/h%C3%A4lso-och-sjukv%C3%A5rd/medicin-allm%C3%A4nt/ss-87600002013. Läst 2 februari 2015.
- ^ ”Hundar i vård och omsorg”. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924115842/http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2014/2014-8-7/Sidor/default.aspx. Läst 2 februari 2015.
- ^ Nord, Catharina (9 augusti 2011). ”Nytta med nöje: En utvärdering av två vårdhundsprojekt i äldreomsorgen i Uppsala kommun”. NISAL – Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. http://liu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:428687. Läst 31 oktober 2013. ISBN 978‐91‐7393‐202‐8
Webbkällor
[redigera | redigera wikitext]- Minimum Standards and Ethics Regarding AAA/AAT/AAE, Assistance Dogs Europe (engelska)
PDF - Minimum Standards for Training Individual residential social Dog Teams, Assistance Dogs Europe (engelska) PDF
- Ingmar Norling: Djur i vården, Sektionen för vårdforskning vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2002 (publicerad hos föreningen Hälsans Natur) PDF
- Veronika Karlsen: Hundens betydelse i dagens samhälle, Examensarbete Djursjukvårdarprogrammet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Skara 2006 PDF
- Lena Heimlén: Tema: Hundar i tjänst PDF, Brukshunden nr 5 2011, Svenska Brukshundklubben (återpublicerad på upphovsmannens hemsida)
- Iréne Hansdotter & Britt-Inger Lampa: Aktivare – tack vare rehabhunden, C-uppsats i hälsovetenskap, Luleå tekniska universitet 2002 PDF
- Assistanshundar, Svenska Kennelklubben. Läst 24 maj 2012.
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Höök, Ingeborg (2010). Hund på recept. Gothia förslag. ISBN 978-91-7205-701-2
- Höök, Ingeborg (2010). Hund för hälsa – Vårdhundens ABC. Utomhuset Hälsohuset förlag. ISBN 978-91-633-8074-7
- Höök, Ingeborg (2011). The Professional Therapy Dog. A Care Dog on Presciption. Gothia Förlag AB. ISBN 978-91-7205-801-9
- Höök, Ingeborg (2011). Better Care with a Caredog. ABC for Therapy Dogs. Utomhuset Hälsohuset förlag. ISBN 978-91-633-9029-6
- Nihlen, Mats: Hunden som lärare, Hundsport nr 12 2013, Svenska Kennelklubben.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]