Location via proxy:   [ UP ]  
[Report a bug]   [Manage cookies]                
Hoppa till innehållet

Vlora: Skillnad mellan sidversioner

Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Kitayama (Diskussion | Bidrag)
tar bort px - läggs på av mall (undviker att sidor hamnar i Kategori:Pages with image sizes containing extra px)
 
(17 mellanliggande sidversioner av 4 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
{{Fler källor|månad=2023-04}}
{{Fotnoter|Fotnoter saknas helt i brödtexten|datum=2019-12}}
{{omdirigering|Aulon}}{{omdirigering|Vlorë}}
{{omdirigering|Aulon}}{{omdirigering|Vlorë}}
{{Geobox|Settlement
{{Geobox|Settlement
Rad 15: Rad 15:
| image = Vlora cover.jpg
| image = Vlora cover.jpg
| image_caption =
| image_caption =
| image_size = 300px
| image_size = 300
<!-- *** Symboler *** -->
<!-- *** Symboler *** -->
| flag =
| flag =
Rad 100: Rad 100:
| footnotes =
| footnotes =
}}
}}
'''Vlora''' ({{IPA-sq|ˈvlɔɾə}}, [[toskiska]]: ''Vlorë'' med böjningsformen ''Vlora;'' [[gegiska]]: ''Vlonë'' med böjningsformen ''Vlona''; italienska: ''Valona'') är en stad och kommun i [[Vlorë prefektur]]. Den ligger vid bukten med samma namn i sydvästra [[Albanien]] och hade 84&nbsp;400 invånare 2003. Vlora ligger vid halvön Karaburuni och är Albaniens näst största hamnstad. Vlora var under antiken känt för sin vinproduktion. Odlingslandskapet präglas i dag av olivlundar och vinterrasser. Industrin omfattar bland annat textil-, läder- och livsmedelsindustri.
'''Vlora''' ({{IPA-sq|ˈvlɔɾə}}, [[toskiska]]: ''Vlorë'' med böjningsformen ''Vlora;'' [[gegiska]]: ''Vlonë'' med böjningsformen ''Vlona''; italienska: ''Valona'') är en stad och kommun i [[Vlorë prefektur]]. Den ligger vid bukten med samma namn i sydvästra [[Albanien]] och hade 84&nbsp;400 invånare 2003. Vlora ligger vid halvön Karaburuni och är Albaniens näst största hamnstad.<ref name="Britannica">[https://www.britannica.com/place/Vlore Vlorë – Britannica Online].</ref> Vlora var under antiken känt för sin vinproduktion. Odlingslandskapet präglas i dag av olivlundar och vinterrasser. Industrin omfattar bland annat textil-, läder- och livsmedelsindustri.


Vlora var huvudstad i Albanien mellan åren 1912 och 1914. Den ersattes av [[Durrës]] som huvudstad, som i sin tur ersattes av [[Tirana]].
Vlora var huvudstad i Albanien mellan åren 1912 och 1914. Den ersattes av [[Durrës]] som huvudstad, som i sin tur ersattes av [[Tirana]].
Rad 106: Rad 106:
== Geografi ==
== Geografi ==
Vlora ligger ungefär mittemellan Tirana och [[Saranda]]. Den har gräns mot [[Fieri]], [[Mallakastra]], [[Tepelena]], [[Gjirokastra]] och Saranda. Den har 30 % av den totala kustlinjen i Albanien.<ref>Albaniens ministerium för turism, kultur, ungdom och sport (2008) (på engelska och albanska). Albania Guide / Guidë Turistike.</ref>
Vlora ligger ungefär mittemellan Tirana och [[Saranda]]. Den har gräns mot [[Fieri]], [[Mallakastra]], [[Tepelena]], [[Gjirokastra]] och Saranda. Den har 30 % av den totala kustlinjen i Albanien.<ref>Albaniens ministerium för turism, kultur, ungdom och sport (2008) (på engelska och albanska). Albania Guide / Guidë Turistike.</ref>

=== Klimat ===
Vlora har medelhavsklimat med varma, torra somrar och kalla, regniga vintrar.

=== Administrativ indelning ===
Kommunen upprättades genom en administrationsreform 2014 efter att de tidigare Vlora och Orikumi slogs samman med Vloracentrum, Novosela och Shushica. De tidigare ingår nu som kommunala enheter i den nya kommunen, med huvudsäte i Vlora.

Fram till år 2000 var de tidigare enheterna en del av Vloradistriktet. Den dåvarande kommunen omfattade bara själva staden Vlora.


== Ortnamnet ==
== Ortnamnet ==
Rad 111: Rad 119:


== Historia ==
== Historia ==
Vlora grundades som grekisk koloni på 500-talet f.Kr. Den var en av flera kolonier längs den illyriska kusten. Staden omnämns för första gången av [[Klaudios Ptolemaios]] i verket "Geographia". Andra geografiska dokument, såsom "[[Tabula Peutingeriana|Peutingerkartan]]" och [[Hierokles]] "Synecdemus", nämner också staden. Dess hamn spelade en viktig strategisk roll under romartiden. År 400 f.Kr. uppfördes en stadsmur som omgärdade staden. Ett biskopssäte inrättades här på 400-talet f.Kr.<ref>Fernando de Mello Vianna. [https://books.google.se/books?id=KI-vCwAAQBAJ&pg=PA829&dq=Vlora+%22episcopal+see%22&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwiCkKS5x-jnAhVwwosKHf3PA7kQ6AEIOTAB#v=onepage&q=Vlora%20%22episcopal%20see%22&f=false International Geographic Encyclopedia and Atlas]. sid. 829-830.</ref> Under den romerska perioden inrättades också ett latinskt stift och [[Konrad Eubel]] nämner flera av dess präster. Under medeltiden hade [[slottet Kanina]] en betydelsefull roll. År 1081 var Vlora belägrat av normander, 1205 av venetianer; senare övergick staden till tysken Hohenschtauf, och år 1272 var staden en del av det albanska furstendömet [[Arberien]]. På 1400-talet var staden även styrt av adelsfamiljen Balshajt.{{källa behövs|datum=2019-12}} Staden tillhörde 1417–1912 det osmanska herraväldet, men erövrades då och då av [[Republiken Venedig|stadsstaten Venedig]]. Vlora tillföll det fria Albanien och blev huvudstad i den nya staten.{{källa behövs|datum=2019-12}}
Vlora grundades som grekisk koloni på 500-talet f.Kr. Den var en av flera kolonier längs den illyriska kusten.<ref name="Britannica"/> Staden omnämns för första gången av [[Klaudios Ptolemaios]] i verket "Geographia". Andra geografiska dokument, såsom "[[Tabula Peutingeriana|Peutingerkartan]]" och [[Hierokles]] "Synecdemus", nämner också staden. Dess hamn spelade en viktig strategisk roll under romartiden.<ref name="Britannica"/> År 400 f.Kr. uppfördes en stadsmur som omgärdade staden. Ett biskopssäte inrättades här på 400-talet f.Kr.<ref>Fernando de Mello Vianna. [https://books.google.se/books?id=KI-vCwAAQBAJ&pg=PA829&dq=Vlora+%22episcopal+see%22&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwiCkKS5x-jnAhVwwosKHf3PA7kQ6AEIOTAB#v=onepage&q=Vlora%20%22episcopal%20see%22&f=false International Geographic Encyclopedia and Atlas]. sid. 829-830.</ref> Under den romerska perioden inrättades också ett latinskt stift och [[Konrad Eubel]] nämner flera av dess präster. Under medeltiden hade [[slottet Kanina]] en betydelsefull roll. År 1081 var Vlora belägrat av normander, 1205 av venetianer; senare övergick staden till tysken Hohenschtauf, och år 1272 var staden en del av det albanska furstendömet [[Arberien]]. På 1400-talet var staden även styrt av adelsfamiljen balshajerna.{{källa behövs|datum=2019-12}} Staden tillhörde 1417–1912 det osmanska herraväldet, men erövrades då och då av [[Republiken Venedig|stadsstaten Venedig]]. Vlora tillföll det fria Albanien och blev huvudstad i den nya staten.{{källa behövs|datum=2019-12}} Vlora var ockuperad av Italien 1915–20 och 1939.<ref name="Britannica"/> Staden bombades under andra världskriget.


== Kulturliv ==
== Kulturliv ==
Rad 123: Rad 131:


== Demografisk utveckling ==
== Demografisk utveckling ==

Vid folkräkningen 2011 hade den dåvarande kommunen 79 513 invånare medan de fem kommunala enheterna som i dag utgör kommunen Vlora tillsammans hade 104 827 invånare.


=== Tabell ===
=== Tabell ===
Rad 180: Rad 190:
Vlora har följande vänorter:
Vlora har följande vänorter:


{| class="wikitable"
* {{flaggbild|USA}} [[Hollywood, Florida]], [[USA]]
|- valign="top"
|
* {{flaggbild|USA}} [[Hollywood, Florida]], [[USA]]<ref>[https://tampabayprotocol.com/sister-cities-database Florida Sister Cities - Tampa Bay Protocol & Trade].</ref>
* {{flaggbild|Kosovo}} [[Prizren]], [[Kosovo]]
* {{flaggbild|Kosovo}} [[Prizren]], [[Kosovo]]
* {{flaggbild|Turkiet}} [[Izmir]], [[Turkiet]]
* {{flaggbild|Turkiet}} [[Izmir]], [[Turkiet]]
||
* {{flaggbild|Italien}} [[Monopoli]], [[Italien]]
* {{flaggbild|Italien}} [[Monopoli]], [[Italien]]
* {{flaggbild|Kina}} [[Yangzhou]], [[Kina]]<ref>[http://al.china-embassy.org/eng/zagx/zajw/t1406526.htm Delegacioni i qytetit Yangzhou vizitoi Vlorën].</ref>
|}


== Sevärdheter ==
== Sevärdheter ==
Rad 191: Rad 207:


== Se även ==
== Se även ==
* [[Karaburuni]], Albaniens största halvö<ref>(1990). [https://books.google.se/books?hl=sv&id=bY8nAQAAMAAJ&dq=Karaburuni+Albania%27s+largest+Peninsula&focus=searchwithinvolume&q=l5+km+long%2C+3-5+km+wide Albania. (Nagel's Encyclopedia-Guide)]. sid. 119.</ref>
* [[Karaburuni]], Albaniens största halvö
* [[Lista över borgmästare i Vlora]]
* [[Lista över borgmästare i Vlora]]
* [[Narta]], by och lagun
* [[Narta]], by och lagun
Rad 203: Rad 219:
<gallery>
<gallery>
Hôtel de ville de Vlora.jpg|Kommunens byggnad i staden Vlora.
Hôtel de ville de Vlora.jpg|Kommunens byggnad i staden Vlora.
Rruga_Justin_Godart_2020.jpg|Gamla stan i Vlora.
File:Stema e Bashkisë Vlorë.svg|Vloras kommunvapen.
File:Stema e Bashkisë Vlorë.svg|Vloras kommunvapen.
Valona Pinargenti 1573.jpg|Vlora enligt historisk karta, ritning av [[Simon Pinargenti]] 1573.<ref>[http://historic-cities.huji.ac.il/albania/vlore/maps/pinargenti_1573_vlore.html Map of Vlorë – Hebrew University of Jerusalem] ([[Hebreiska universitetet i Jerusalem]]).</ref>
Valona Pinargenti 1573.jpg|Vlora enligt historisk karta, ritning av [[Simon Pinargenti]] 1573.<ref>[http://historic-cities.huji.ac.il/albania/vlore/maps/pinargenti_1573_vlore.html Map of Vlorë – Hebrew University of Jerusalem] {{Wayback|url=http://historic-cities.huji.ac.il/albania/vlore/maps/pinargenti_1573_vlore.html |date=20191205014001 }} ([[Hebreiska universitetet i Jerusalem]]).</ref>
28nentor.jpg|[[Ismail Qemali]] med sitt kabinett på den första årsdagen av [[Vloraproklamationen]] den 28 november 1913.
28nentor.jpg|[[Ismail Qemali]] med sitt kabinett på den första årsdagen av [[Vloraproklamationen]] den 28 november 1913.
Teatri Petro Marko Vlore.jpg|Petro Marko-teatern, döpt efter den albanske författaren [[Petro Marko]].<ref>Meike Gutzweiler. [https://books.google.se/books?id=JcF3DwAAQBAJ&pg=PA263&dq=petro+marko+teatri&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwi87LfsqeLlAhVRlIsKHcriDIgQ6AEILDAA#v=onepage&q=petro%20marko%20teatri&f=false Reise Know-How Reiseführer Albanien]. sid. 263.</ref>
Teatri Petro Marko Vlore.jpg|Petro Marko-teatern, döpt efter den albanske författaren [[Petro Marko]].<ref>Meike Gutzweiler. [https://books.google.se/books?id=JcF3DwAAQBAJ&pg=PA263&dq=petro+marko+teatri&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwi87LfsqeLlAhVRlIsKHcriDIgQ6AEILDAA#v=onepage&q=petro%20marko%20teatri&f=false Reise Know-How Reiseführer Albanien]. sid. 263.</ref>
Rad 211: Rad 228:


== Källor ==
== Källor ==
*[https://www.britannica.com/place/Vlore Vlorë – Britannica Online].
*[https://encyclopedia2.thefreedictionary.com/Vlora Vlorë – Columbia Encyclopedia].
*[https://encyclopedia2.thefreedictionary.com/Vlora Vlorë – Columbia Encyclopedia].
*Gillian Gloyer. [https://books.google.se/books?id=_mc3AQAACAAJ&dq=Albania:+The+Bradt+Travel+Guide+2006&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwiX0PXaoMniAhUzxMQBHSNKA9oQ6AEIKzAA Albania: The Bradt Travel Guide]. sid. 222-238.
*Gillian Gloyer. [https://books.google.se/books?id=_mc3AQAACAAJ&dq=Albania:+The+Bradt+Travel+Guide+2006&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwiX0PXaoMniAhUzxMQBHSNKA9oQ6AEIKzAA Albania: The Bradt Travel Guide]. sid. 222-238.
Rad 225: Rad 241:


== Externa länkar ==
== Externa länkar ==
* {{commonscat}}

{{commonscat}}
{{Albanien}}
{{Albanien}}


[[Kategori:Orter i Vlorë prefektur]]
[[Kategori:Orter i Vlorë prefektur]]

[[Kategori:Orter i Albanien med 30 000 eller fler invånare]]
[[Kategori:Historiska huvudstäder]]
[[Kategori:Historiska huvudstäder]]
[[Kategori:Albaniens kommuner]]
[[Kategori:Albaniens kommuner]]

Nuvarande version från 8 september 2024 kl. 20.25

Uppslagsordet ”Aulon” leder hit. För andra betydelser, se Aulon (olika betydelser).
Uppslagsordet ”Vlorë” leder hit. För andra betydelser, se Vlorë (olika betydelser).
Vlora
(Vlorë)
Stad
Officiellt namn: Vlora
Smeknamn: Qyteti i Pavarësisë
Land Albanien Albanien
Prefektur Vlorë prefektur
Distrikt Vlorë distrikt
Kommun Vlorë kommun
Höjdläge m ö.h.
Koordinater 40°28′11″N 19°29′02″Ö / 40.46972°N 19.48389°Ö / 40.46972; 19.48389
Folkmängd 83 000 (2003)
Grundad 600 f.Kr.
Borgmästare Shpëtim Gjika
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postnummer 9401-9404
Geonames 3183719
Registreringsskylt VL
Wikimedia Commons: Vlora
Webbplats: www.bashkiavlore.org

Vlora (albanskt uttal: [ˈvlɔɾə], toskiska: Vlorë med böjningsformen Vlora; gegiska: Vlonë med böjningsformen Vlona; italienska: Valona) är en stad och kommun i Vlorë prefektur. Den ligger vid bukten med samma namn i sydvästra Albanien och hade 84 400 invånare 2003. Vlora ligger vid halvön Karaburuni och är Albaniens näst största hamnstad.[1] Vlora var under antiken känt för sin vinproduktion. Odlingslandskapet präglas i dag av olivlundar och vinterrasser. Industrin omfattar bland annat textil-, läder- och livsmedelsindustri.

Vlora var huvudstad i Albanien mellan åren 1912 och 1914. Den ersattes av Durrës som huvudstad, som i sin tur ersattes av Tirana.

Vlora ligger ungefär mittemellan Tirana och Saranda. Den har gräns mot Fieri, Mallakastra, Tepelena, Gjirokastra och Saranda. Den har 30 % av den totala kustlinjen i Albanien.[2]

Vlora har medelhavsklimat med varma, torra somrar och kalla, regniga vintrar.

Administrativ indelning

[redigera | redigera wikitext]

Kommunen upprättades genom en administrationsreform 2014 efter att de tidigare Vlora och Orikumi slogs samman med Vloracentrum, Novosela och Shushica. De tidigare ingår nu som kommunala enheter i den nya kommunen, med huvudsäte i Vlora.

Fram till år 2000 var de tidigare enheterna en del av Vloradistriktet. Den dåvarande kommunen omfattade bara själva staden Vlora.

Vlora hette ursprungligen Aulón, på medeltida latin Avlona.[3] Namnet betyder "kanal" på grekiska.[3] Under den osmanska tiden hette staden Avlonya.[3] Staden heter på italienska Valona.[3]

Vlora grundades som grekisk koloni på 500-talet f.Kr. Den var en av flera kolonier längs den illyriska kusten.[1] Staden omnämns för första gången av Klaudios Ptolemaios i verket "Geographia". Andra geografiska dokument, såsom "Peutingerkartan" och Hierokles "Synecdemus", nämner också staden. Dess hamn spelade en viktig strategisk roll under romartiden.[1] År 400 f.Kr. uppfördes en stadsmur som omgärdade staden. Ett biskopssäte inrättades här på 400-talet f.Kr.[4] Under den romerska perioden inrättades också ett latinskt stift och Konrad Eubel nämner flera av dess präster. Under medeltiden hade slottet Kanina en betydelsefull roll. År 1081 var Vlora belägrat av normander, 1205 av venetianer; senare övergick staden till tysken Hohenschtauf, och år 1272 var staden en del av det albanska furstendömet Arberien. På 1400-talet var staden även styrt av adelsfamiljen balshajerna.[källa behövs] Staden tillhörde 1417–1912 det osmanska herraväldet, men erövrades då och då av stadsstaten Venedig. Vlora tillföll det fria Albanien och blev huvudstad i den nya staten.[källa behövs] Vlora var ockuperad av Italien 1915–20 och 1939.[1] Staden bombades under andra världskriget.

De främsta museerna i Vlora är Historiska museet med dess arkeologiska fynd, Etnografiska museet och landets självständighetsmuseum. I staden finns även universitet och teater.

Vlora är en av Albaniens äldsta städer. Den gamla stadskärnan är delvis bevarad. Bland stadens sevärdheter märks det medeltida slottet och moskén från 1500-talet. Ett 17 m högt monument över landets självständighet finns i staden.

Kända personer

[redigera | redigera wikitext]

Demografisk utveckling

[redigera | redigera wikitext]

Vid folkräkningen 2011 hade den dåvarande kommunen 79 513 invånare medan de fem kommunala enheterna som i dag utgör kommunen Vlora tillsammans hade 104 827 invånare.

Vlora har följande vänorter:

Sevärdheter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b c d] Vlorë – Britannica Online.
  2. ^ Albaniens ministerium för turism, kultur, ungdom och sport (2008) (på engelska och albanska). Albania Guide / Guidë Turistike.
  3. ^ [a b c d] Robert Elsie. Historical Dictionary of Albania. sid. 473-474.
  4. ^ Fernando de Mello Vianna. International Geographic Encyclopedia and Atlas. sid. 829-830.
  5. ^ Florida Sister Cities - Tampa Bay Protocol & Trade.
  6. ^ Delegacioni i qytetit Yangzhou vizitoi Vlorën.
  7. ^ (1990). Albania. (Nagel's Encyclopedia-Guide). sid. 119.
  8. ^ Peter Dawson, Linda White, Andrea Dawson. Albania: A Guide and Illustrated Journal. sid. 78.
  9. ^ Map of Vlorë – Hebrew University of Jerusalem Arkiverad 5 december 2019 hämtat från the Wayback Machine. (Hebreiska universitetet i Jerusalem).
  10. ^ Meike Gutzweiler. Reise Know-How Reiseführer Albanien. sid. 263.

Vidareläsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]