Alkor
- Inte att förväxla med alfågel.
Alkor | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Fåglar Aves |
Ordning | Vadarfåglar Charadriiformes |
Underordning | Alkfåglar Alcae |
Familj | Alkor Alcidae |
Vetenskapligt namn | |
§ Alcidae | |
Auktor | Leach, 1820 |
Alkor (Alcidae) är en fågelfamilj i ordningen vadarfåglar.[1]
Utseende och anatomi
[redigera | redigera wikitext]Alkor påminner på ett ytligt plan om pingviner genom sin svartvita fjäderdräkt, sin upprättstående hållning och vissa liknande vanor. De är dock inte alls släkt med pingviner, men har utvecklats på detta sätt genom så kallad konvergent evolution.
Arterna inom familjen har smala, korta och spetsiga vingar och alla nu levande arter kan flyga, och gör det med mycket snabba vingslag. De är skickliga på att simma och dyka och använder då sina vingar för att styra under vattnet.
Näbben är av medellängd, hoptryckt och på tvären fårad. Övre näbbhalvan är i spetsen krökt ut över den undre näbbhalvan. Näsborrarna är smala och täckta av fjädrar. Benen är korta och de tre framåtriktade tårna är simhudsförsedda.
Ekologi
[redigera | redigera wikitext]Arterna inom familjen lever företrädesvis vid de norra haven ute på öppet hav och befinner sig bara på land för att häcka. De häckar kolonivis på branta klippor. De simmar och dyker förträffligt, men går illa. Deras föda består av fisk, kräft- och blötdjur.
Systematik
[redigera | redigera wikitext]Listan nedan följer IOC.[2]
- Släkte Cerorhinca
- Hornalka (Cerorhinca monocerata)
- Lunnesläktet Fratercula
- Tofslunne (Fratercula cirrhata)
- Lunnefågel (Fratercula arctica)
- Hornlunne (Fratercula corniculata)
- Släkte Ptychoramphus
- Sotalka (Ptychoramphus aleuticus)
- Släkte Aethia
- Dvärgalka (Aethia pusilla)
- Plymalka (Aethia pygmaea)
- Tofsalka (Aethia cristatella)
- Papegojalka (Aethia psittacula)
- Släkte Brachyramphus
- Långnäbbad marmoralka (Brachyramphus perdix)
- Brunalka (Brachyramphus brevirostris)
- Marmoralka (Brachyramphus marmoratus)
- Släkte Cepphus
- Tobisgrissla (Cepphus grylle)
- Glasögontejst (Cepphus carbo)
- Beringtejst (Cepphus columba)
- Alca
- Tordmule (Alca torda)
- Pinguinus, utdöd ca. 1844
- Garfågel (Pinguinus impennis)
- Alle
- Alkekung (Alle alle)
- Släkte Uria
- Spetsbergsgrissla (Uria lomvia)
- Sillgrissla (Uria aalge)
- Släkte Synthliboramphus
- Kragalka (Synthliboramphus antiquus)
- Japansk alka (Synthliboramphus wumizusume)
- Kalifornienalka (Synthliboramphus scrippsi)
- Guadalupealka (Synthliboramphus hypoleucus)
- Mexikansk alka (Synthliboramphus craveri)
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Clements, J. F., P. C. Rasmussen, T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, A. Spencer, S. M. Billerman, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2023. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2023 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2022-10-26
- ^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2024. IOC World Bird List (v14.1). doi : 10.14344/IOC.ML.14.1.
Se även
[redigera | redigera wikitext]
|