Location via proxy:   [ UP ]  
[Report a bug]   [Manage cookies]                
Hoppa till innehållet

Dora Söderberg

Från Wikipedia
Dora Söderberg
Dora Söderberg spelade Tyra i Kära släkten från 1933 i regi av Gustaf Molander. Foto av Louis Huch från Rolf Carlstens samling.
Dora Söderberg spelade Tyra i Kära släkten från 1933 i regi av Gustaf Molander. Foto av Louis Huch från Rolf Carlstens samling.
FöddDora Söderberg
10 november 1899
Katarina församling, Stockholm
Död9 november 1990 (90 år)
Bromma församling, Stockholm
Andra namnDora Carlsten
Utbildad vidDramatens elevskola
Aktiva år1917–1989
MakeRune Carlsten
(1925–1970; hans död)
BarnRolf Carlsten
FöräldrarHjalmar Söderberg
Märta Abenius
SläktingarTom Söderberg (bror)
Mikael Söderberg (bror)
Betty Söderberg (halvsyster)
Betydande roller
Vivan i Aftonstjärnan
Tyra i Kära släkten
Britta i Barnen från Frostmofjället
Agnes i Moln över Hellesta
IMDb SFDb

Dora Carlsten, känd under flicknamnet Dora Söderberg, född 10 november 1899 i Katarina församling i Stockholm,[1] död 9 november 1990 i Bromma församling i Uppland,[1] var en svensk skådespelare. Hon var äldsta barnet till Märta och Hjalmar Söderberg samt syster till Tom, Mikael och Betty.[2] Hon gifte sig 1925[3] med regissören och skådespelaren Rune Carlsten[2] och blev mor till regissören Rolf Carlsten.[4][5]

På hennes födelsehus med adress Folkungagatan 95 i Stockholm finns en plakett där det står:

” I detta hus bodde författaren Hjalmar Söderberg (1869–1941) med sin familj under åren 1899–1900. Dottern Dora föddes här den 10 november 1899. Hon blev sedermera en uppburen skådespelare vid Kungl. Dramatiska Teatern. „
– Plakett (2009)

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Vid tiden för hennes födelse bodde familjen Söderberg på Folkungagatan 95 (plakett).[6][7] Dora Söderberg valde tidigt teaterbanan och gick Dramatiska teaterns elevskola 1917–1919.[8] Under elevtiden spelade hon med i flera uppsättningar, bland annat i Cyrano de Bergerac och i Äfventyret.[9]

Husföreståndarinna Elisabeth Andersson i mitten med Mikael, Dora och Tom. Foto från cirka 1910. Göteborgs universitetsbibliotek.

På hösten 1919 engagerades hon vid Lorensbergsteatern i Göteborg med Per Lindberg som chef.[10] I sina självbiografiska anteckningar har Lindberg noterat för höstsäsongen 1919, att "inom ensemblen lämnade herr och fru Ahrén teatern, också Roeck Hansen. Nya blevo i stället Blickingberg, Carl Ström, F.O. Öberg, Dora Söderberg, senare under säsongen Elsa Widborg, och för några perioder Astri Torsell".[11] Dora Söderberg tillhörde Lorensbergsteatern i sex säsonger – fram till våren 1925. Under denna period hade hon inte mindre än ett fyrtiotal olika roller."[12]

Den 12 september 1919 hade Lorensbergsteatern premiär på Gustaf af Geijerstams sagospel Stor-Klas och Lill-Klas med Dora Söderberg i rollen som Kajsa.[12] Detta var den första uppsättningen med regissören-scenografen Knut Ström, som just blivit kallad till Göteborg från Düsseldorf av Per Lindberg. "Det var en fantasifull och mycket vacker uppsättning", skriver Åke Pettersson i Teaterliv i Göteborg.[13]

Rolf Leman skriver i Lorensbergsteatern 1916–1934 - dokument, analyser: "Efter jul och nyårshelgen kom den 10 januari 1920 premiären på Strindbergs Mäster Olof, versdramat, och den 1 april ägde nästa stora premiär rum, Shakespeares Som ni behagar. För regin svarade fortfarande Per Lindberg och den beledsagande musiken var komponerad av Wilhelm Stenhammar, som ledde en avdelning musiker från Symfoniorkestern. Den landsflyktige Hertigen spelades av Georg Blickingberg och Amiens och Jaques av Erik Landberg och Gabriel Alw. Rosalinda och Celia spelades av Renée Björling och Dora Söderberg och "Torre" Cederborg gjorde en oförglömlig Narr. Som Ni behagar blev en av de bästa och vackraste Shakespeare-pjäser som gavs under denna Lorensbergsteaterns första storhetstid".[14]

Bland Dora Söderbergs roller märktes förutom "Celia" i Som ni behagar, även "Ofelia" i Hamlet (1920 och 1922), "Marie-Louise" i Royal Suedois (1922), titelrollen i Rödluvan (1922) och "Acacia" i Åtrå (1923). Samma år fick hon även spela rollen som "Vivan"[12] i Aftonstjärnan, en enaktare som pappa Hjalmar hade skrivit färdig kring årsskiftet 1911–1912 och som hade haft urpremiär på Intima teatern i mars 1912. Hon fick även spela "Julia" mot Gabriel Alw som "Romeo" i Romeo och Julia.[10]

Doris Svedlund som Eleonora och Dora Söderberg som Fru Heyst i en uppsättning av August Strindbergs Påsk vid Dramatens studio med premiär den 18 april 1946.

När Oscarsteatern startade spelåret 1926–1927 under direktionen Ekman-Brunius tillhörde Dora Söderberg ensemblen ända fram till år 1932. Bland hennes roller under dessa år kan nämnas de i Romain Rollands Spelet om kärleken och döden och i Från nio till sex.[15] Våren 1928 återkom hon till Lorensbergsteatern i rollen som hustrun Candida mot Gösta Ekman, som hade rollen som maken Eugene Marchbanks, i Bernhard Shaws Candida.[16]

Under några år var hon frilans och deltog i flera turnéer och spelade på olika teatrar. Därefter knöts hon till Kungliga dramatiska teatern från säsongen 1936–1937 och fram till och med spelåret 1954–1955.[9]

Sedan följde Riksteatern och även Östgötateatern med roller i Tre systrar och i Soldaten Svejk,[17]innan hon vände åter till Dramaten under spelåret 1964–1965 och medverkade i Ingmar Bergmans urpremiär på Harry Martinsons Tre knivar från Wei och Klas Klättermus.[9]

På Dramaten hann hon med de allra flesta regissörerna, men minst sin man, regissören Rune Carlsten, eftersom han inte ville att det skulle heta att han gynnade sin hustru.[10] Under andra världskriget sommaren 1940 gjorde Dramaten en första turné till Gotland som "Fältteatern". I Visby gav man i juli Vilhelm Mobergs komedi Marknadsafton med Rune Carlsten som regissör och med Söderberg som skådespelare.[18][9]

Med Ingmar Bergman tyckte Söderberg att det var underbart att arbeta. Hon ansåg att han var en överdådig regissör och att han var föredömlig i sitt sätt att arbeta. Enligt henne kunde han förlåta en felsägning, men att komma för sent var oförlåtligt.[10] Inte heller med den beundrade och fruktade Olof Molander hade hon några bekymmer. Söderberg var inte rädd för honom, men det fanns skådespelare som darrade som asplöv.[10]

Den 25 februari 1982 fick Söderberg Inga Tidblads-stipendiet av Teaterförbundet.[19]

Under sin karriär vid Dramaten gjorde Dora Söderberg 82 olika roller under perioden 1917–1986.[9] Hon spelade sin sista roll som "Koketten" i Ingmar Bergmans uppsättning av Strindbergs Ett drömspel 1986. Så sent som på hösten 1989 – vid nästan 90 års ålder – medverkade hon i SVT:s serie Maskrosbarn, skriven och regisserad av Marianne Ahrne.[10] Hon medverkade i flera framstående TV-serier och långfilmer under sex decennier, bland annat med Vilgot Sjöman och Hasse och Tage.

Söderberg var en av de viktiga källorna för Bure Holmbäck när han skrev biografin Hjalmar Söderberg - Ett författarliv, (1988).[10][20]

Dora Söderberg är gravsatt i minneslunden på Råcksta begravningsplats.[21]

Filmografi

[redigera | redigera wikitext]

TV-produktioner

[redigera | redigera wikitext]
År Titel Roll Kommentar
1970 Röda rummet Fru Silvercrantz TV-serie
1979 Mor gifter sig Tant TV-serie
1981 Babels hus Edith Wahlgren TV-serie
1983 Spanarna Fru Bogren TV-serie
1983 Den tredje lyckan Dam med hund TV-serie
1989 Maskrosbarn Gammal tant TV-film

Teater

[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)

[redigera | redigera wikitext]
År Roll Produktion Regi Teater
1919 Thérès Desmignères Äventyret
Gaston Arman de Caillavet och Robert de Flers		 Karl Hedberg Dramaten
1922 Vi och de våra
John Galsworthy		 Per Lindberg Lorensbergsteatern[23]
1924 Jag har en idé (Tons Of Money)
Will Evans och Arthur Valentine		 Rune Carlsten Djurgårdsteatern[24]
1925 Fröken X, Box 1742
Cyril Harcourt		 Rune Carlsten Djurgårdsteatern[25]
Astrid Det stora barndopet
Oskar Braaten		 Pauline Brunius Vasateatern[26]
Mamma
José Germain och Paul Moncousin		 Vasateatern[27]
1926 Maud Robsam Morfars hus
Ejnar Smith		 Gunnar Klintberg Vasateatern[28][29]
1927 Änkan Så tuktas en argbigga
William Shakespeare		 Gösta Ekman
Johannes Poulsen		 Oscarsteatern[30]
Alice, balettflicka Bättre folk
Avery Hopwood och David Gray		 Pauline Brunius Oscarsteatern[31][32]
Gitel Dibbuk - Mellan tvenne världar
S. Ansky		 Robert Atkins Oscarsteatern[33]
1928 Ann Broadway
Philip Dunning och George Abbott		 Mauritz Stiller Oscarsteatern[34]
1929 Laura Hildebrand Vid 37de gatan
Elmer Rice		 Svend Gade Oscarsteatern[35]
1930 Patienza, drottningens kammarfru Henrik VIII
William Shakespeare		 Thomas Warner Oscarsteatern[36]
Madge Ferris En liten olycka
Floyd Dell och Thomas Mitchell		 Gösta Ekman Oscarsteatern[37]
Laura Äventyr på fotvandringen
Jens Christian Hostrup		 Rune Carlsten Oscarsteatern[38]
Trine Esmeralda Feodorovna Farmors revolution
Jens Locher		 Pauline Brunius Oscarsteatern[39]
Kristina Gustaf Vasa
August Strindberg		 Gunnar Klintberg Oscarsteatern[40]
Britte-Sophie En herrgårdssägen
Selma Lagerlöf		 Einar Fröberg Oscarsteatern[41]
1931 9 till 6
Aimée Stuart och Philip Stuart		 Pauline Brunius Oscarsteatern[42]
Fru Raring Peter Pan
J.M. Barrie		 Palle Brunius Oscarsteatern[43]
1932 Den farliga vägen
A.A. Milne		 Anders de Wahl Turné[44]
Candida Candida
George Bernard Shaw		 Gösta Ekman Vasateatern[45]
1936 Astrea Fridas visor
Birger Sjöberg		 Rune Carlsten Dramaten
1937 Fröken i väntrummet Skönhet
Sigfrid Siwertz		 Alf Sjöberg Dramaten
Lärarinnan Eva gör sin barnplikt
Kjeld Abell		 Rune Carlsten Dramaten
Fröken Berents Vår ära och vår makt
Nordahl Grieg		 Alf Sjöberg Dramaten
Myra Arundel Höfeber
Noël Coward		 Alf Sjöberg Dramaten
Elsie Lester
Ethel		 En sån dag!
Dodie Smith		 Rune Carlsten Dramaten
1938 Constance Nevins Älskling, jag ger mig…
Mark Reed		 Olof Molander Dramaten
Jane Kvinnorna
Clare Boothe Luce		 Rune Carlsten Dramaten[46]
Berthe Ardis Sex trappor upp
Alfred Gehri		 Pauline Brunius Dramaten
1939 Mrs Cherry Mitt i Europa
Robert E. Sherwood		 Rune Carlsten Dramaten
Félicités mor Nederlaget
Nordahl Grieg		 Svend Gade Dramaten
Belle Schlessinger Guldbröllop
Dodie Smith		 Carlo Keil-Möller Dramaten
1940 Värdinnan Den lilla hovkonserten
Toni Impekoven och Paul Verhoeven		 Rune Carlsten Dramaten
1941 Martha Foster, hustru till en patient Gudarna le
A.J. Cronin		 Carlo Keil-Möller Dramaten
1943 Francine Kungen
Robert de Flers, Emmanuel Arène och Gaston Arman de Caillavet		 Rune Carlsten Dramaten
1944 Dina Innanför murarna
Henri Nathansen		 Carlo Keil-Möller Dramaten
1948 Proverskan En vildfågel
Jean Anouilh		 Rune Carlsten Dramaten
1950 Rose Chéri
Colette		 Mimi Pollak Dramaten
1959 Moster Nonnie Ungdoms ljuva fågel
Tennessee Williams		 Per Gerhard Vasateatern[47]
1961 Mrs Bedwin Oliver!
Lionel Bart		 Sven Aage Larsen Oscarsteatern[48]
1962 Madame Perrichon Perrichons resa
Eugène Labiche		 Per Edström Riksteatern[49]
1964 Wai, livtjänarinna Tre knivar från Wei
Harry Martinson		 Ingmar Bergman Dramaten[50]
Anfisa Tre systrar
Anton Tjechov		 Lars Barringer Norrköping-Linköping stadsteater
1965 Soldaten Svejk
Karl Larsen		 Lars Gerhard Norberg Norrköping-Linköping stadsteater
1971 Gamlingens hustru Sol, vad vill du mig?
Birger Norman		 Ingvar Kjellson Dramaten
1977 Miljökämpe Elsa Lindgren Ranstadvalsen
Jan Guillou och Gunnar Ohrlander		 Margaretha Byström Dramaten
1981 Den gamla Från regnormarnas liv
Per Olov Enquist		 Ernst Günther Dramaten

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b] Sveriges dödbok 1901-2009 (Swedish death index 1901-2009) (Version 5.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231. ISBN 978-91-87676-59-8 
  2. ^ [a b] Riddarhusgenealog Pontus Möllers publiceringar. Författaren Hjalmar Söderbergs släkt - Tabell 4 (1997).
  3. ^ Tidningarnas Telegrambyrå, 1990-11-17, 10:24
  4. ^ Hjalmar Söderbergs papper, Handskriftsavdelningen, Göteborgs Universitetsbibliotek
  5. ^ Holmbäck, Bure: Hjalmar Söderberg - Ett författarliv, Bonniers (1988) s. 488, foto av Rolf mot s. 560, s. 561.
  6. ^ Stockholms stadsarkiv.
  7. ^ Stockholms stadsarkiv Rotemansarkivet Personuppgifter, Inflyttningsuppgifter, Boendeuppgifter.
  8. ^ Luterkort, Ingrid (1998). Om igen, herr Molander!: Kungl. Dramatiska teaterns elevskola 1787-1964. Monografier utgivna av Stockholms stad, 0282-5899 ; 135. Stockholm: Stockholmia. sid. 152. Libris 7593289. ISBN 9170310858 
  9. ^ [a b c d e] ”Rollboken, Dramaten”. Arkiverad från originalet den 13 juni 2011. https://web.archive.org/web/20110613211348/http://www.dramaten.se/Dramaten/Medverkande/Rollboken/?qType=person&value=5097. Läst 13 februari 2012. 
  10. ^ [a b c d e f g] SvD 1989-11-08 Tar oss med till Söderberg av Björn Fabricius
  11. ^ Nolin, Bertil (redaktör): Lorensbergsteatern 1916-1934 - dokument, analyser, Teaterhistoriska museet Göteborg i samarbete med Entré/Svenska riksteatern, Norsborg 1991. s. 141.
  12. ^ [a b c] Rollförteckning för Dora Söderberg.Teatermuseet vid Göteborgs Stadsmuseum.
  13. ^ Pettersson, Åke: Teaterliv i Göteborg, Tre Böcker Förlag AB, Göteborg 1992, s. 120.
  14. ^ Rolf Leman: Peter Lamberg - en göteborgsk kulturpersonlighet i Bertil Nolins (redaktör): Lorensbergsteatern 1916–1934 - dokument, analyser, Teaterhistoriska museet Göteborg i samarbete med Entré/Svenska riksteatern, Norsborg 1991. s. 74.
  15. ^ Kungliga Dramatiska Teatern Nyengagerade 1936 Sign. S.T.
  16. ^ Andersson, Elis (1957). Tjugofem säsonger: pjäser och föreställningar på Lorensbergsteatern och Göteborgs stadsteater 1926-1951. Göteborg: E. Höglund. sid. 37-38. Libris 849326 
  17. ^ Östgötateaterns arkiv, Repertoar 1964–1965.
  18. ^ * Erik Näslund, Elisabeth Sörenson ; samt Ingmar Bergman ..., Kungliga Dramatiska teatern 1788-1988: jubileumsföreställning i fyra akter, Bra bok, Höganäs 1988, ISBN 91-7752-208-7 (inb.), s. 150.
  19. ^ Tidningarnas Telegrambyrå, 1982-02-25, 09:50
  20. ^ Holmbäck, Bure: Hjalmar Söderberg - Ett författarliv, Bonniers (1988) s. 583
  21. ^ SvenskaGravar
  22. ^ Holmbäck, Bure: Hjalmar Söderberg - Ett författarliv, Bonniers (1988) s. 481, foto av Dora i filmen Kära släkten
  23. ^ B.C. (26 november 1926). ”Lorensbergsteaterns facit för hösten”. Svenska Dagbladet: s. 28. https://www.svd.se/arkiv/1922-11-26/28. Läst 22 april 2017. 
  24. ^ T. F-t (1 juni 1924). ”Två sommarpremiärer”. Dagens Nyheter: s. 8. https://arkivet.dn.se/tidning/1924-06-01/148/8. Läst 24 mars 2024. 
  25. ^ ”'Fröken X, Bok 1742' redivivus”. Dagens Nyheter: s. 6. 19 augusti 1925. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1925-08-19/223/6. Läst 20 juli 2015. 
  26. ^ ”Det stora barndopet”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22441&pos=318. Läst 11 juli 2015. 
  27. ^ ”Premiär på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 10. 30 september 1925. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1925-09-30/265/10. Läst 20 juli 2015. 
  28. ^ ”Morfars hus”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14410&pos=321. Läst 11 juli 2015. 
  29. ^ Bo Bergman (17 januari 1926). ”'Morfars hus' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 18. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-01-17/15/18. Läst 6 januari 2016. 
  30. ^ ”Så tuktas en argbigga”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22319&pos=149. Läst 11 juni 2015. 
  31. ^ Erik Nyblom (10 april 1927). ”Skrattsuccès på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1927-04-10/97/10. Läst 5 januari 2016. 
  32. ^ ”Bättre folk”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22321&pos=16. Läst 3 juni 2015. 
  33. ^ ”Dibbuk”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22270&pos=39. Läst 4 juni 2015. 
  34. ^ ”Broadway”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22275&pos=15. Läst 3 juni 2015. 
  35. ^ ”Scen och Film: Gott om folk på Oscarsteaterns premiär”. Dagens Nyheter: s. 12. 27 november 1929. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1929-11-27/324/12. Läst 6 januari 2016. 
  36. ^ ”Teater, Musik och Film: Rollistan till 'Henrik VIII'”. Dagens Nyheter. 6 mars 1930. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-03-06/63/11. Läst 11 maj 2016. 
  37. ^ Bo Bergman (23 mars 1930). ”'En liten olycka' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter. http://arkivet.dn.se/tidning/1930-03-23/80/8. Läst 4 mars 2017. 
  38. ^ ”Äventyr på fotvandringen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22325&pos=177. Läst 12 juni 2015. 
  39. ^ Bo Bergman (7 september 1930). ”'Farmors revolution' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-09-07/242/14. Läst 29 augusti 2015. 
  40. ^ ”Gustaf Vasa”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22326&pos=70. Läst 5 juni 2015. 
  41. ^ ”Teater Musik och Film: 'En herrgårdssägen' på Skolteatern”. Dagens Nyheter: s. 14. 9 december 1930. https://arkivet.dn.se/tidning/1930-12-09/335/14. Läst 24 januari 2021. 
  42. ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 9. 5 mars 1932. http://arkivet.dn.se/tidning/1932-03-05/63/9. Läst 5 mars 2017. 
  43. ^ ”'Peter Pan' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 4. 18 december 1931. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1931-12-18/344/4. Läst 7 januari 2016. 
  44. ^ ”Teater Musik Film: Glad höst i landsorten”. Dagens Nyheter: s. 8. 30 augusti 1932. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-08-30/235/8. Läst 11 maj 2016. 
  45. ^ ”Candida”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14530&pos=356. Läst 11 juli 2015. 
  46. ^ Bo Bergman (2 september 1938). ”'Kvinnorna' Premiär på Dramatiska teatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1938-09-02/237/1. Läst 13 januari 2016. 
  47. ^ ”Ungdoms ljuva fågel”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14091&pos=477. Läst 6 maj 2016. 
  48. ^ Folke Hähnel (15 september 1961). ”'Oliver' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 20. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1961-09-15/250/20. Läst 22 augusti 2015. 
  49. ^ ”Riksteatern spelar upp”. Dagens Nyheter: s. 18. 16 september 1962. https://arkivet.dn.se/tidning/1962-09-16/251/18. Läst 10 juni 2018. 
  50. ^ ”Tre knivar från Wei”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/tre-knivar-från-wei. Läst 21 oktober 2015. 

Webbkällor

[redigera | redigera wikitext]

Handskrifter

[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]
  • Andersson, Elis (1957). Tjugofem säsonger: pjäser och föreställningar på Lorensbergsteatern och Göteborgs stadsteater 1926-1951. Göteborg: E. Höglund. sid. 37-38. Libris 849326 
  • Dahl Torsten, Bohman Nils, red (1954). Svenska män och kvinnor: biografisk uppslagsbok. 7 Sibylla-Tjällgren. Stockholm: Bonnier. Libris 53806 
  • Fabricius, Björn: Tar oss med till Söderberg, intervju i Svenska Dagbladet 8 november 1989.
  • Holmbäck, Bure (1988). Hjalmar Söderberg: ett författarliv. Hjalmar Söderberg sällskapets skriftserie, 0283-0256 ; 6. Stockholm: Bonnier. sid. 488, 561, 583. Libris 7147438. ISBN 9100472956 , foto av Dora Söderberg i filmen Kära släkten s. 488, foto av Rolf Carlsten mot s. 560.
  • Luterkort, Ingrid (1998). Om igen, herr Molander!: Kungl. Dramatiska teaterns elevskola 1787-1964. Monografier utgivna av Stockholms stad, 0282-5899 ; 135. Stockholm: Stockholmia. sid. 152. Libris 7593289. ISBN 9170310858 
  • Nolin Bertil, red (1991). Lorensbergsteatern 1916-1934: dokument, analyser. Göteborg: Teaterhistoriska museet i samarbete med Entré/Svenska riksteatern. sid. 74, 141. Libris 7749439. ISBN 9185472301 
  • Näslund Erik, Sörenson Elisabeth, Bergman Ingmar, red (1988). Kungliga Dramatiska teatern 1788-1988: jubileumsföreställning i fyra akter. Höganäs: Bra böcker. sid. 150. Libris 760475 
  • Pettersson, Åke (1992). Teaterliv i Göteborg. Göteborg: Göteborgs-posten. sid. 111-124. Libris 7592864. ISBN 91-7029-102-0 
  • Dora Söderberg död, Unik överblick över svensk teater, Svenska Dagbladet 17 november 1990.
  • Dödsfall - Dora Söderberg, Göteborgs-Posten 18 november 1990.

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Dora_Söderberg&oldid=55710687”