En Hedu'anna
| En Hedu'anna | |
 | |
| Född | Akkadiska riket |
|---|---|
| Medborgare i | Akkadiska riket |
| Sysselsättning | Poet, präst, författare[1], filosof |
| Befattning | |
| Överstepräst | |
| Föräldrar | Sargon av Akkad Tashlultum |
| Redigera Wikidata | |
En Hedu'anna, var en sumerisk prinsessa, prästinna, matematiker, astrolog, astronom och skald, och den första namngivna författare som vi känner till.[2] Hon levde i Sumer i södra Mesopotamien 2285 – 2250 f.Kr.[3]
Namnet transkriberas även Enheduana, En-hedu-ana och EnHeduAnna.[4] "En" betyder överstepräst eller översteprästinna och "hedu" betyder prydnad. Namnet skulle alltså översättas "Översteprästinnan som pryder guden An".[5]
En Hedu'anna var av akkadisk stam, dotter till kung Sargon som enat Akkad och Sumer. Hennes ställning som månprästinna bidrog till att stärka faderns makt.[6] Hennes moder var drottning Tashlultum.[7][8]
Med sina kolleger skapade hon en av de första kalendrarna, som utgör grunden för den judiska kalendern och därigenom indirekt fortfarande bestämmer när vi ska fira påsk.
Som skald känner vi henne främst genom tre hymner till modergudinnan Inanna (planeten Venus), i verket 'Nin-Me-Sar-Ra',[9] eller 'The Exaltation of Inanna'.[10] Där har hon även vävt in en del information om sitt eget liv. En av hymnerna börjar Du drottning över all gudomlighet, Strålande ljus, Livgivande kvinna ...[11][12]
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- Nin-me-sara, 153 rader, översatt 1968 av Hallo och van Dijk. Ny översättning 1997 av Annette Zgoll
- In-nin sa-gur-ra, som fått titeln från begynnelseraden, 274 rader bevarade, översatt 1976 av Sjoberg
- In-nin me-hus-a översatt 1969 av Limet
- Tempelhymnerna översatt 1969 av Sjoberg och Bergmann. 42 hymner av varierande längd
- Hymn till Nanna översatt av Westenholz
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ In Homage to the Feminine Self Betty De Shong Meador .Inanna, Lady of Largest Heart: Poems of the Sumerian Priestess Enheduanna. Austin, TX, University of Texas Press, 2000, vol. 21, 2, augusti 2002, s. 43-58, 10.1525/JUNG.1.2002.21.2.43, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Perry, Marvin (2015-01-01) (på engelska). Western Civilization, A Brief History. Cengage Learning. sid. 9. ISBN 978-1-305-53774-3. https://books.google.se/books?id=zaGaBAAAQBAJ&pg=PA9. Läst 6 mars 2020
- ^ Binkley, Roberta (1998). ”Biography of Enheduanna, Priestess of Inanna”. University of Pennsylvania Museum. Arkiverad från originalet den 12 december 2009. https://web.archive.org/web/20091212064322/http://www.cddc.vt.edu/feminism/Enheduanna.html. Läst 4 april 2014.
- ^ ”En HeduAnna (EnHedu'Anna) philosopher of Iraq – 2354 BCE”. societyforthestudyofwomenphilosophers.org. http://www.societyforthestudyofwomenphilosophers.org/En_Hedu_Anna.html. Läst 4 april 2014.
- ^ ”The En-hedu-Ana Research Pages”. angelfire.com. http://www.angelfire.com/mi/enheduanna/. Läst 4 april 2014.
- ^ Franke, Sabine (1995). Kings of Akkad: Sargon and Naram-Sin, i Sasson, Jack, M. "Civilizations of the Ancient Near East". Scribener, New York. sid. 831
- ^ Elisabeth Meier Tetlow (2004). Women, Crime, and Punishment in Ancient Law and Society: The ancient Near East. Bloomsbury Academic. sid. 338. ISBN 978-0-8264-1628-5. https://books.google.com/books?id=ONkJ_Rj1SS8C&pg=PA245&dq=Tashlultum#v=onepage&q=Tashlultum&f=false. Läst 4 april 2014
- ^ Michael Roaf (1992). Mesopotamia and the ancient Near East. Stonehenge Press. ISBN 978-0-86706-681-4. https://books.google.com/books?id=SapVAAAAYAAJ&q=Tashlultum&dq=Tashlultum. Läst 4 april 2014
- ^ ”NIN-ME-SARA: Lady of countless cosmic powers”. angelfire.com. http://www.angelfire.com/mi/enheduanna/Ninmesara.html. Läst 4 april 2014.
- ^ Hallo, William W. och Van Dijk, J.J.A. (1968). The Exaltation of Inanna. Yale University Press
- ^ Sjöberg, Åke. W. och Bergman, Eugen (1969). The Collection of the Sumerian Temple Hymns. J.J Augustin Publisher, New York. sid. 5
- ^ ”ETCSLtranslation : t.4.80.1, The temple hymns”. ETCSL – The electronic Text Corpus of Sumerian Literature. http://etcsl.orinst.ox.ac.uk/cgi-bin/etcsl.cgi?text=t.4.80.1#. Läst 4 april 2014.