Naturvårdsverket
| Naturvårdsverket | |
 Vapen för Naturvårdsverket tolkat efter dess blasonering. | |
| Departement | Klimat- och näringslivsdepartementet |
|---|---|
| Ansvarigt statsråd | Romina Pourmokhtari, klimat- och miljöminister |
| Organisationstyp | Statlig förvaltningsmyndighet |
| Kommun | Stockholm |
| Län | Stockholm |
| Organisationsnr | 202100-1975 |
| Inrättad | 1967 |
| Myndighetschef | Björn Risinger, generaldirektör |
| Instruktion | SFS 2012:989 (lagen.nu) |
| Webbplats | www.naturvardsverket.se |
| Övrigt | bibliotek |
| Minister | Romina Pourmokhtari, klimat- och miljöminister |
Naturvårdsverket är en svensk statlig förvaltningsmyndighet på miljöområdet och ska vara pådrivande och samlande i miljöarbetet. Verkets arbete ska syfta till att främja en hållbar utveckling med utgångspunkt i den ekologiska dimensionen. De miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt och strategierna för att nå målen ska vara vägledande i arbetet.[1]
Myndigheten är från 1 oktober 2022 beredskapsmyndighet och ingår i beredskapssektorn livsmedelsförsörjning och dricksvatten.[2]
Verksamhet
[redigera | redigera wikitext]Naturvårdsverket bildades 1967 under namnet Statens naturvårdsverk och fick sitt nuvarande namn 1999. Myndigheten sorterar under Klimat- och näringslivsdepartementet och dess huvuduppgifter är att:
- vägleda andra centrala, regionala och lokala myndigheter i miljö- och tillsynsfrågor
- driva mål och ärenden i domstolar och följa hur miljöbalken utvecklas
- föreslå ändringar i lagstiftningen och andra miljöpolitiska styrmedel
- övervaka och rapportera om tillståndet i miljön
- initiera forskning och tillhandahålla kunskap
- fördela medel för skötsel av skyddade områden, kommunernas klimatinvesteringsprogram och efterbehandling och återställning av förorenad mark
- skydda mark
- svara för frågor om jakt och vilt
- svara för avfallsfrågor
Naturvårdsverket har totalt 750 anställda[3] och leds av en generaldirektör som utses av regeringen. Naturvårdsverket har kontor i Stockholm och i Östersund.
Naturvårdsverkets författningssamling
[redigera | redigera wikitext]
Naturvårdsverkets författningssamling (NFS) innehåller myndighetens bindande föreskrifter.
Naturvårdsverkets bibliotek
[redigera | redigera wikitext]Naturvårdsverket har ett bibliotek med svensk och internationell miljöinformation som är stängt för allmänheten.
Generaldirektörer
[redigera | redigera wikitext]- 1967–1991: Valfrid Paulsson
- 1991–1999: Rolf Annerberg
- 1999–2008: Lars-Erik Liljelund
- 2008–2009: Eva Smith (tillförordnad)
- 2009–2015: Maria Ågren
- 2015–2015: Eva Thörnelöf (vikarierande)
- 2015– : Björn Risinger
Register
[redigera | redigera wikitext]Jägarregistret
[redigera | redigera wikitext]Sedan 2002 hanterar Naturvårdsverket jaktkortsregistret och jägarexamensregistret, nu med samlingsnamnet "Jägarregistret". All information registerförs enligt PUL och gällande dataskyddsregler. Syftet med registret är att hantera inbetalningar av viltvårdsavgiften, det statliga jaktkortet[4], samt att föra register över samtliga avlagda delprov i jägarexamen.[5]
I Jägarregistret ingår också registreringar för licensjakt på vissa rovdjur (varg, lodjur och järv).
I oktober 2022 skrev Jägarförbundet att Naturvårdsverket hade drabbats av en hackerattack men att omfattningen av den var okänd.[6][7] Inget pekar på att personuppgifter och adresser till landets alla jägare, 300 000 potentiella vapenägare, har läckt.[8][9][Uppdatering behövs]
Rovbase
[redigera | redigera wikitext]Rovbase, som Naturvårdsverket äger tillsammans med norska Miljødirektoratet, innehåller sekretessbelagda personuppgifter på cirka 10 000 jägare som skjutit stora rovdjur vid skydds- och licensjakt.[10]
I oktober 2019 rapporterade Svensk Jakt att en utomstående person hade fått tillgång till bland annat för- och efternamn på jaktledare och skyttar vid jakt på rovdjur. Länsstyrelsen ifrågasatte Naturvårdsverkets agerande och brist på handling gällande intrånget i databasen och hänvisade till att det föreligger risk för hot och trakasserier mot rovdjursjägare. I ett brev till Naturvårdsverket frågade Länsstyrelsen varför verket inte hade rapporterat incidenten till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).[10][a]
Årets miljöfoto
[redigera | redigera wikitext]I början av 2000–talet delade Naturvårdsverket ut priset Årets miljöfoto. Tävlingen riktade sig till personer under 25 år som skildrar en angelägen miljöfråga i bild.[11]
En kommitté bestående av representanter från Naturvårdsverket, Fältbiologerna, Naturskyddsföreningen, Svenska fotografers förbund och media utsåg vinnaren. Vinnaren fick en prissumma om 10 000 kronor.[11]
Årets naturfotograf
[redigera | redigera wikitext]Naturvårdsverket utser sedan 1990 "Årets naturfotograf".
- 1990 – Tore Hagman
- 1991 – Per Klaesson
- 1992 – Ingmar Holmåsen
- 1993 – Sven Gillsäter
- 1994 – Gerry Johansson
- 1995 – Bertil Pettersson
- 1996 – Claes Grundsten
- 1997 – Jan-Peter Lahall
- 1998 – Peter Gerdehag
- 1999 – Hans Strand
- 2000 – ingen utsedd
- 2001 – Staffan Widstrand
- 2002 – Inge Lennmark
- 2003 – Jan Töve
- 2004 – Lars Bygdemark
- 2005 – Brutus Östling
- 2006 – Helene Schmitz
- 2007 – Lennart Nilsson
- 2008 – Mireille de la Lez
- 2009 – Serkan Günes
- 2010 – Återkallat[b]
- 2011 – Jan Grahn
- 2012 – John Hallmén
- 2013 – Jonna och Tammy Bergström
- 2014 – Göran Ekström
- 2015 – Erik Johansson
- 2016 – Mats Andersson
- 2017 – Roine Magnusson[12]
- 2018 – Johan Hammar[12]
- 2019 – Peter Hanneberg[12]
- 2020 – Jörgen Wiklund[12]
- 2021 – Martin Falklind[13]
- 2022 – Magnus Lindbom[14]
Fotnoter
[redigera | redigera wikitext]Anmärkningar
[redigera | redigera wikitext]- ^ Sedan den 4 april 2016 är Svenska statliga myndigheter skyldiga att rapportera IT-sårbarheter till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps avdelning för IT-säkerhetsfrågor (Cert-se) och i vissa fall även till Säkerhetspolisen och Försvarsmakten. Detta enligt den obligatoriska IT-incidentrapporteringen.
- ^ Årets Naturfotograf 2010 tilldelades först Terje Hellesö, men återkallades när det framkommit att han manipulerat bilder under en längre tid.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ 1 § förordningen (2007:1052) med instruktion för Naturvårdsverket.
- ^ 1a § förordningen (2012:989) med instruktion för Naturvårdsverket och 18, 23 §§ bilaga 1-2 förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap
- ^ ”Om Naturvårdsverket”. Naturvårdsverket. https://www.naturvardsverket.se/om-oss/om-naturvardsverket/. Läst 19 oktober 2021.
- ^ ”Jaktkort – så här betalar du statligt jaktkort - Naturvårdsverket”. www.naturvardsverket.se. http://www.naturvardsverket.se/jaktkort. Läst 17 december 2018.
- ^ ”Allmänt om villkor, jägarexamen, jaktregistret”. Naturvårdsverket. Arkiverad från originalet den 30 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120630025125/http://www.naturvardsverket.se/Start/Naturvard/Jakt-och-vilt/Jakt/Jaktkort-och-jagarexamen/Kort-om-villkor-jagarexamen-och-jaktregistret/. Läst 11 september 2012.
- ^ ”Naturvårdsverket drabbat av hackerattack”. Arkiverad från originalet den 6 oktober 2022. https://web.archive.org/web/20221006210729/https://jagareforbundet.se/aktuellt/forbundsnyheter/2022/10/naturvardsverket-drabbat-av-hackerattack/. Läst 13 oktober 2022. jagareforbundet.se, 6 oktober 2022.
- ^ ”Sekretess kring dataintrånget hos Naturvårdsverket”. Arkiverad från originalet den 11 oktober 2022. https://web.archive.org/web/20221011210031/https://jagareforbundet.se/aktuellt/forbundsnyheter/2022/10/forundersokningssekretess-kring-dataintranget-hos-naturvardsverket/. Läst 13 oktober 2022. jagareforbundet.se, 11 oktober 2022.
- ^ ”Inget pekar på att jägarregistret eller avfallsregistret kopierats”. www.naturvardsverket.se. https://www.naturvardsverket.se/om-oss/aktuellt/nyheter-och-pressmeddelanden/inget-pekar-pa-att-jagarregistret-eller-avfallsregistret-kopierats/. Läst 22 februari 2024.
- ^ Rapport kl 18 (vid 8m20s), SVT, 14 oktober 2022.
- ^ [a b] Jan Henricson. ”Myndigheter sätter press på Naturvårdsverket om läcka i Rovbase”. Arkiverad från originalet den 13 oktober 2022. https://web.archive.org/web/20221013214940/https://svenskjakt.se/start/nyhet/myndigheter-satter-press-pa-naturvardsverket-om-lacka-i-rovbase/. Läst 13 oktober 2022. Svensk Jakt, 30 oktober 2019.
- ^ [a b] Elin Parmhed (10 april 2008). ”10 000 kronor till Årets miljöfoto”. www.kamerabild.se. https://www.kamerabild.se/nyheter/10-000-kronor-till-arets-miljofoto/1412589. Läst 4 mars 2024.
- ^ [a b c d] ”Årets Naturfotograf”. Naturvårdsverket. https://www.naturvardsverket.se/om-oss/aktuellt/pressbilder/arets-naturfotograf/. Läst 1 november 2021.
- ^ Naturvårdsverket (7 juni 2022). ”Årets naturfotograf utsedd”. Pressmeddelande. Läst 17 februari 2024.
- ^ Naturvårdsverket (24 maj 2023). ”Årets naturfotograf utsedd”. Pressmeddelande. Läst 17 februari 2024.