Location via proxy:   [ UP ]  
[Report a bug]   [Manage cookies]                
Hoppa till innehållet

Prins Wilhelm, hertig av Södermanland

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Prins Wilhelm av Sverige)
För linjeskeppet, se Prins Wilhelm (fartyg).
Wilhelm
Prins Wilhelm 1907.
Gemål Maria Pavlovna av Ryssland
Barn Lennart Bernadotte
Personnamn Carl Wilhelm Ludvig
Ätt Bernadotte
Far Gustaf V
Mor Victoria av Baden
Född 17 juni 1884
Sverige Tullgarns slott, Södertälje kommun, Sverige
Död 5 juni 1965 (80 år)
Sverige Stenhammars slott, Flens kommun, Sverige
Begravd Flens kyrkogård

Vapen omgiven av Serafimerorden

Prins Williams monogram tillsammans med prinsessan Maria Pavlovna

Carl Wilhelm Ludvig, född 17 juni 1884 på Tullgarns slott, död 5 juni 1965 på Stenhammars slott i Flens kommun, var prins av Sverige och Norge (från 1905 prins av Sverige) och hertig av Södermanland. Wilhelm var son till Gustaf V och drottning Victoria samt bror till Gustaf VI Adolf och prins Erik och var känd som författare under namnet Prins Wilhelm.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Prins Wilhelm tjänstgjorde 1898-1904 som kadett, avlade 1904 sjöofficersexamen och utnämndes samma år till underlöjtnant, 1906 till löjtnant och 1913 till kapten samt tjänstgjorde från 1914 som fartygschef på torpedbåten Castor och som divisionschef för torpedbåtsdivision.

Prins Wilhelm av Sverige, hertig av Södermanland, med hustrun Maria och sonen Lennart, Hofatelier Jaeger 1911.
Prins Wilhelm i Skanör 1916, tillsammans med tre lokala flickor.

Konung Oscar II skriver den 25 oktober 1907 ett brev till tsar Nikolaj II[2] där han framhåller lämpligheten av en förening mellan sin sonson och tsar Nikolajs kusin, storfurstinnan Maria Pavlovna. Han vigdes 3 maj 1908 i Sankt Petersburg med ryska storfurstinnan Maria Pavlovna. Deras son Lennart föddes 1909. Familjen bodde i villan Oakhill på Djurgården i Stockholm. Äktenskapet upplöstes redan 1914, och Maria Pavlovna fick den 2 juli samma år tillbaka sin titel som rysk storfurstinna.[3]

Efter skilsmässan från Maria till sin död bodde prins Wilhelm på godset Stenhammar nära Flen. Där levde han under mer än 30 år tillsammans med Jeanne de Tramcourt. Jeanne de Tramcourt kallades "värdinna" på Stenhammar. Den 2 januari 1952 omkom hon i en bilolycka i närheten av Stjärnhov i Södermanland, när de var på väg till Stenhammar efter att ha besökt sonen Lennart. Wilhelm körde själv vid olyckan.

Under åren 1920 till 1949 producerade han ett trettiotal filmer, främst expeditionsfilmer och reseskildringar i exempelvis Afrika och Centralamerika men främst i Sverige där han för SF också gjorde en mängd journalfilmer. Han gjorde flera landskapsfilmer tillsammans med Gustaf Boge. Dessutom författade han reseskildringar och var från 1936 medarbetare i Svenska Dagbladet.

Prins Wilhelm erhöll 14 februari 1947 frihetskorset av sin syssling den norske kungen Håkon VII. Motiveringen löd: "for fremragende fortjenester av Norges sak under krigen". Han var från 27 maj 1908 hedersledamot av Kungliga Vetenskapsakademien.

Prinsen led av lungemfysem de sista åren till följd av kedjerökning och avled i sömnen av en hjärtinfarkt[4].

Barn

[redigera | redigera wikitext]
  1. Lennart (1909-2004) hertig av Småland till 1932, gift 1932-1971 med Karin Nissvandt (1911-1991), gift 1972 med Sonja Haunz (1944-2008)

Resor

[redigera | redigera wikitext]

Wilhelm reste till USA i augusti 1907, då han livligt hyllades av svenskamerikanerna. 1911 reste han till Siam, och han genomförde en jakt- och forskningsresa till södra Afrika mellan november 1913 och april 1914. En annan expedition, i etnografisk-arkeologiskt syfte, gick till Centralamerika januari-juni 1920 och i november samma år gjorde han en zoologisk forskningsfärd till Centralafrika. Material från de afrikanska resorna förvaltas idag av Naturhistoriska riksmuseet och Statens museer för världskultur.[5]

Ordnar och utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

Svenska ordnar och utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]
  • Sverige Riddare och kommendör av Kunglig Majestäts orden, 1884.
  • Sverige Kommendör med stora korset av Svärdsorden, 1884.
  • Sverige Kommendör med stora korset av Nordstjärneorden, 1884.
  • Sverige Kommendör med stora korset av Vasaorden från 16 juni 1948[6]
  • Sverige Riddare av Carl XIII:s orden, 1884.
  • Sverige Innehavare av det till Oscar II:s 35-åriga regeringsjubileum instiftade minnestecknet, 1897
  • Sverige Innehavare av den med anledning av DD. KK. HH. Kronprins Gustafs och Kronprinsessan Victorias silverbröllop utdelade medalj, 1906.
  • Sverige Innehavare av Oscar II:s och Drottning Sofias guldbröllopsminnestecken; 1907.
  • Sverige Innehavare av det med anledning av Hans Majestät Konung Gustaf V:s 70-årsdag instiftade minnestecknet, 1928.
  • Sverige Innehavare av det med anledning av Hans Majestät Konung Gustaf V:s 90-årsdag instiftade minnestecknet, 1948.

Utländska ordnar och utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

Författarskap

[redigera | redigera wikitext]

Wilhelm skrev främst prosa och hans första arbeten var reseskildringen Där solen lyser (1913), som handlar om besöket i Siam. År 1912 utkom "Indisk erotik. Fritt efter L. HOPE: The garden of Karna" sen tolkning utgiven under pseudonymen L. Wica. Därpå följde diktsamlingarna Släckta fyrar (1916) och Svart och vitt (3 uppl. 1918), novellsamlingen Den gamla tallen (1919) och reseskildringen Mellan två kontinenter (1920), ägnad besöket i Centralamerika. 1933 utkom Nära öknen, västerländsk skildring av en rundresa i Tunisien. Han skrev även flera sjömansvisor, till exempel En sjömansvisa.

Så här beskrevs hans författarskap i Nordisk familjebok, band 32 utgivet 1921:

” Wilhelms resebeskrivningar är friska och flärdlösa turistböcker, där scenerier och händelser framställs med färg och fart. Hans dikter visar ett otvetydigt poetkynne, till sitt uttryckssätt påverkat av nittiotalets mästare, ett varmblodigt begär att njuta av livet, personlig öppenhet, naturlig lätthet för landskaps- och situationsmålning – särskilt är hans sjöstämningar verkningsfulla – och en kärnlyrisk åder, som strömmar rikare i hans andra samling. „

Bibliografi

[redigera | redigera wikitext]
Wilhelms enkla grav på Flens södra kyrkogård.
  • Där solen lyser : minnen och anteckningar från en resa i Orienten. Stockholm: Norstedt. 1913. Libris 1641558 
  • Jagarevisa : 1909. Stockholm. 1913. Libris 3177637 
  • Torpedchapparnas visa 1912. Stockholm. 1913. Libris 3177641 
  • Vet du ...? : dikt / af H. K. H. Prins Wilhelm för sjöförsvarsfesten d. 29 och 30 mars 1913. Stockholm: Kvinnoförb. för Sveriges försvar. 1913. Libris 1641559 
  • Släckta fyrar : dikter. Stockholm: Norstedt. 1916. Libris 1660959 
  • Kantat till Arthur Hazelius' minne vid Skansens vårfestjubileum 1918. Stockholm: Nordiska museet. 1918. Libris 1660957 
  • Svart och vitt : dikter. Stockholm: Norstedt. 1918. Libris 1660960 
  • Den gamla tallen jämte andra berättelser. Stockholm: Norstedt. 1919. Libris 1660956 
  • Lundes omvändelse. Stockholm: Sv. freds- och skiljedomsföreningen. 1920. Libris 1660958 
  • Mellan två kontinenter : anteckningar från en resa i Central-amerika 1920. Stockholm: Norstedt. 1920. Libris 1392552 
  • Bland dvärgar och gorillor : med svenska zoologiska expeditionen till Centralafrika 1921. Stockholm: Norstedt. 1922. Libris 11199504 
  • Selene : dikter. Stockholm: Norstedt. 1922. Libris 24622 
  • Magegi / illustrationerna och den dekorativa utstyrseln av Helmer Hedberg. Stockholm: Åhlén & Åkerlund. 1923. Libris 1484489  - Samtryckt med Tinaldo av Birger Mörner. - Förtitel: Två exotiska noveller.
  • Vid vattenhålen : bilder ur Afrikas djurliv. Stockholm: G. Tisells tekn. förl. 1923. Libris 1484488 
  • Kinangozi : ett skådespel från de svartes världsdel  : i tre akter. Stockholm: Norstedt. 1924. Libris 1484485 
  • Svarta noveller. Stockholm: Norstedt. 1924. Libris 1484487 
  • Personligheten och tiden : Prins Wilhelms tal vid den småländska hembygdsfesten i Hultsfred söndagen den 5 juli 1925. Vetlanda: Eskil A. Eklund. 1925. Libris 1484486 
  • Ombord : ett skådespel i tre akter. Stockholm: Norstedt. 1926. Libris 1337506 
  • Sydfranskt : skildringar från strövtåg i Provence ([1.]-2. uppl). Stockholm: Norstedt. 1926. Libris 1337507 
  • Amerika från estraden. Stockholm: Norstedt. 1928. Libris 1337500 
  • Berättelser från byn / illustrationer av Yngve Berg. Stockholm: Norstedt. 1929. Libris 1337502 
  • Kantat / musik av Oskar Lindberg. Nyköping. 1929. Libris 3177638 
  • Amelia. Iduns romanbibliotek, 99-3111059-7 ; 90. Stockholm: Idun. 1930. Libris 3177636 
  • Bara en gumma och andra berättelser. Stockholm: Norstedt. 1930. Libris 1337501 
  • Korsikanskt och annat. Stockholm: Norstedt. 1932. Libris 1365529 
  • Nära öknen. Stockholm: Norstedt. 1933. Libris 1365531 
  • Den andre : skådespel i tre akter. Stockholm: Norstedt. 1934. Libris 1365528 
  • Av denna jord. Stockholm: Norstedt. 1935. Libris 667075 
  • Glimtar från ett blått hav. Stockholm: Norstedt. 1936. Libris 1381635 
  • Höstdagar därhemma ; Västerhavets män ; Lappmarken  : tre filmessayer. Stockholm: Nordisk rotogravyr. 1937. Libris 1381636 
  • Alle mans katt. Stockholm: Norstedt. 1938. Libris 12125113 
  • Tillägnan på Barnens dag. Stockholm. 1938. Libris 3177640 
  • Fritt land. Stockholm: Norstedt. 1941. Libris 1181315 
  • Ond tid. Stockholm: Norstedt. 1942. Libris 1181310 
  • Kungaboken : till konung Gustaf på åttiofem-årsdagen den 16 juni 1943 / Utg. av Sveriges Barnens dagsledares förening till förmån för Sveriges barn. Stockholm: Utg. 1943. Libris 1423123 
  • Svensk valborgsmässa. Stockholm. 1943. Libris 10592516 
  • Ekhult heter gården / vid kameran Gustaf Boge. Stockholm: Nordisk rotogravyr. 1944. Libris 1423115 
  • Inom egna gränser : svenska bildrutor. Stockholm: Norstedt. 1944. Libris 1423117 
  • Fransysk visit. Stockholm: Norstedt. 1946. Libris 31191 
  • Svenskt land. Stockholm. 1947. Libris 3177639 
  • Röda jordens svenskar. Stockholm: Norstedt. 1948. Libris 1423119 
  • Skärvor från fyra världsdelar. Stockholm: Norstedt. 1949. Libris 1423120 
  • Känner du landet? : Sörmland i närbild / bildurval och bildtexter av Mats Rehnberg. Stockholm: Wahlström & Widstrand. 1950. Libris 1423118 
  • Episoder. Stockholm: Norstedt. 1951. Libris 169309 
  • Stockholms skärgård : en svensk klenod. Stockholm: Fritze. 1951. Libris 1468482 
  • Blick tillbaka. Stockholm: Vingförl. 1952. Libris 8220628 
  • Min bästa resa. Stockholm: Wahlström & Widstrand. 1952-1953. Libris 1468476 
  • Värmlandsbruket som blev världsindustri. Uddeholm: Uddeholms Aktiebolag. 1953. Libris 2140874 
  • Noveller i urval. Stockholm: Norstedt. 1954. Libris 1468479 
  • Tal vid invigningen av Teaterhistoriska museet i Göteborg den 20 sept. 1954. Skrifter / utgivna av Teaterhistoriska samfundet i Göteborg, 0492-4258 ; 1. Göteborg. 1959. Libris 718614 
  • Verklighetens skuggbilder : dikter. Stockholm: Norstedt. 1955. Libris 1468481 
  • Tropik. Stockholm: Norstedt. 1959. Libris 3102541 
  • Dikter i urval. Stockholm: Norstedt. 1964. Libris 2958781 
  • Obekant stad och andra berättelser / teckningar av Claes Bäckström. Stockholm: Norstedt. 1964. Libris 1546068 
  • Breven till Jeanne / inledning och kommentarer av Stefan Andhé. Stockholm: Bonnier. 1971. Libris 21028 

Tolkningar

[redigera | redigera wikitext]
  • Indisk erotik / fritt efter L. Hope: "The garden of Kama" af L. Wica. Stockholm: Norstedt. 1912. Libris 1641481 
  • Flecker, James Elroy (1923). Hassan : berättelsen om Hassan från Bagdad och hur han kom att företaga den gyllene resan till Samarkand ; ett skådespel i fem akter / översättning av Wilhelm. Stockholm: Norstedt. Libris 1472386 
  • Tagore, Rabindranath (1927). Eldflugor / bemyndigad översättning av prins Wilhelm. Stockholm: Norstedt. Libris 1336082 

Dokumentärfilmer

[redigera | redigera wikitext]

Mellan åren 1920 och 1949 medverkade Prins Wilhelm i närmare 250 journalfilmer. Under samma period producerade han ett trettiotal filmer av dokumentär prägel. Dessa filmer har kommit att förkortas PeWe-filmer. Han framträder alltid själv i bild då han berättar om de olika platser han besöker i en sorts populäretnografisk reseskildring. Några av filmerna är inspelade i exempelvis Afrika och Centralamerika men huvudparten är gjorda i Sverige. I dessa filmer om Sverige skildras ett nationalromantiskt rike med strävsamma gamla gubbar och snälla gummor. Filmerna präglas av nationella idylliska klichéer och propagerar för ett bevarande av det som varit. Man ska ha i åtanke att detta är samtidigt som Ludvig "Lubbe" Nordström gjorde sina dokumentära radioreportage om Lort-Sverige, en tid då Per Albin Hanssons folkhem tog sin form. Samtidigt var Prins Wilhelms insikt om filmens genomslagskraft, att mediet var ett utmärkt verktyg för att föra fram sina åsikter, en för sin tid mycket radikal och modern uppfattning.

Regi

[redigera | redigera wikitext]

Manus

[redigera | redigera wikitext]
  • 1947 - Skärkarlar och sälar på Harstena
  • 1946 - Uddeholm
  • 1946 - Skånsk bygd (Från Hallandsåsen till Ven)

Anfäder

[redigera | redigera wikitext]
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Kung Oscar I
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Kung Oscar II
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Prinsessan Joséphine av Leuchtenberg
 
 
 
 
 
 
 
 
Kung Gustaf V
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Hertig Wilhelm I av Nassau
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Prinsessan Sophie av Nassau
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Prinsessan Pauline av Württemberg
 
 
 
Prins Wilhelm
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Storhertig Leopold av Baden
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Storhertig Friedrich I av Baden
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Prinsessan Sofia
 
 
 
 
 
 
 
 
Prinsessan Victoria av Baden
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Kejsar Wilhelm I av Tyskland, kung av Preussen
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Prinsessan Luise av Preussen
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Prinsessan Augusta av Sachsen-Weimar
 
 
 


Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Efter unionsupplösningen 1905 prins av Sverige
  2. ^ http://sv.wikisource.org/wiki/Fil:Oscar-ll-25-okt-1907.jpg
  3. ^ Lindorm, Erik (1979). Gustaf V och hans tid: en bokfilm. 1907-1918. Stockholm: Wahlström & Widstrand. sid. 347. ISBN 91-46-13376-3 
  4. ^ Anno 65, [Årskalender], red. Gösta Åkerholm & Tage Ekstedt, Förlagshuset Norden & Svenska Dagbladet, Malmö 1966, s. 139
  5. ^ ”Svenska zoologiska expeditionen till Centralafrika (1921) :: expedition, resa, upptäcktsfärd”. collections.smvk.se. http://collections.smvk.se:80/carlotta-em/web/object/3602581. Läst 10 april 2019. 
  6. ^ Riddare och Ledamöter av Kungl. Vasaorden i Sveriges statskalender 1955
  7. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x] Svenska statskalendern 1964 Sid 88. 1964. 
  8. ^ I anlednig et besök i Nederländerna - The Times 6 juli 1901, nummer 36500, 'Court Circular', s. 12
  9. ^ Kungl. svenska riddarordnarna I : Historisk översikt ; Kungl. Serafimerorden ; Kungl. Svärdsorden ; Kungl. Nordstjärneorden, Johan Kleberg, Skandinaviska Biografiska förlaget, Stockholm 1935 s. 98


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, prins Vilhelm, 1904–1926.

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  • Asplund, Karl (1966). Författaren prins Wilhelm : en studie. Stockholm: Norstedt. Libris 7589 
  • Asplund, Karl (1965). Prins Wilhelm och Stenhammar. Stockholm: Norstedt. Libris 808028 
  • Snickars, Pelle (2004). ”"Bildrutor i minnets film" : om medieprins Wilhelm och film som käll- och åskådningsmaterial”. Det förflutna som film och vice versa  : om medierande historiebruk (2004): sid. 209-244  : ill.  Libris 11479013

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Prins_Wilhelm,_hertig_av_Södermanland&oldid=55917517”