Svenska kraftnät
| Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät) | |
| Departement | Klimat- och näringslivsdepartementet |
|---|---|
| Organisationstyp | Statligt affärsverk |
| Ledning | Styrelse |
| Kommun | Sundbyberg |
| Län | Stockholm |
| Organisationsnr | 202100-4284 |
| Föregångare | Statens Vattenfallsverk 1909–1992 |
| Inrättad | 1992 |
| Generaldirektör | Lotta Medelius-Bredhe[1] |
| Instruktion | SFS 2007:1119 (lagen.nu) |
| Webbplats | www |
Svenska kraftnät, formellt Affärsverket svenska kraftnät, [2] är ett statligt affärsverk, som förvaltar svenska statens stamnät för elkraft och är systemansvarig myndighet för elförsörjningen i Sverige. Dessutom är Svenska kraftnät landets elberedskapsmyndighet, samt har i uppdrag att främja dammsäkerheten. Huvudkontoret ligger i Sundbyberg.
Myndigheten är från 1 oktober 2022 beredskapsmyndighet och ingår i beredskapssektorerna elektroniska kommunikationer och post samt energiförsörjning.[3]
Transmissionsnätet
[redigera | redigera wikitext]På transmissionsnätets kraftledningar transporteras el från vind-, vatten- och kärnkraftverk till regionala och lokala nät som för elen vidare till elanvändarna via lokalnäten.
Det svenska transmissionsnätet för el består av 17 000 km kraftledningar, 200 transformator- och kopplingsstationer och 16 utlandsförbindelser.[4] I sin utvecklingsplan[5] beskrivs den utveckling och förstärkning av stamnätet som man planerar fram till och med år 2025. Nätutvecklingsplanen beskriver också anledningarna till att stamnätet behöver förstärkas.
Balans i elsystemet
[redigera | redigera wikitext]Svenska kraftnät är systemansvarig myndighet för elförsörjningen i Sverige. Det innebär ansvar att se till att det alltid råder kortsiktig balans mellan produktion och förbrukning av el i hela landet. Om det inte i varje ögonblick råder balans mellan den el som produceras och den el som förbrukas, riskerar landet att få stora störningar i elnätet med allvarliga konsekvenser som följd. Därför arbetar Svenska kraftnät dygnet runt i sina kontrollrum, där man övervakar att det alltid produceras lika mycket el som det förbrukas.
Svenska kraftnät har inte ansvar för att det produceras tillräckligt för att motsvara förbrukningen i landet inklusive export. Det ansvaret vilar på de företag som är balansansvariga.
Uppdrag
[redigera | redigera wikitext]Det är regeringen som bestämmer vad Svenska kraftnät ska arbeta med. I sin instruktion[6] till Svenska kraftnät anger regeringen verkets uppdrag. Varje år utfärdar regeringen ett regleringsbrev där det står vad Svenska kraftnät ska arbeta med under det kommande året.
I regleringsbrevet för år 2017 står det bland annat att Svenska kraftnät ska
- arbeta för att säkerställa att Sverige har en god effekttillgång och för att risken för effektbrist kan minskas
- gemensamt med övriga nordiska systemansvariga redovisa nätutvecklingsplaner för det nordiska kraftnätet med nordisk samhällsekonomisk nytta
- driva ett kostnadseffektivt elektroniskt kommunikationsnät för tele- och datakommunikation och arbeta för att göra det tillgängligt för aktörer som tillhandahåller elektroniska kommunikationer
- arbeta för att aktörer med uppgifter inom samhällets krisberedskap ansluter till och använder kommunikationssystemet Rakel.[7]
Historik
[redigera | redigera wikitext]
Myndigheten bildades 1992 som en förberedelse inför avregleringen av elmarknaden 1996. Svenska kraftnät och Vattenfall AB skapades genom att affärsverket Vattenfall delades upp. Svenska kraftnät fick ansvar för stamnätet medan Vattenfall AB tog hand om elproduktion och elleveranser samt elnät på spänningsnivåer under transmissionsnätets spänningsnivå.
Svenska kraftnäts författningssamling
[redigera | redigera wikitext]Som myndighet inom elförsörjningen har Svenska kraftnät rätt att utfärda föreskrifter med stöd av bestämmelser i bland annat förordningen (1997:294) om elberedskap, säkerhetsskyddsförordningen (1996:633), förordningen (2014:214) om dammsäkerhet och förordningen (2023:241) om det nationella elsystemet. Svenska kraftnäts föreskrifter publiceras i en särskild författningssamling, SvKFS.[8]
Generaldirektörer
[redigera | redigera wikitext]- 1991–1996: Kjell Jansson
- 1998–2007: Jan Magnusson
- 2008–2017: Mikael Odenberg
- 2017–2019: Ulla Sandborgh
- 2019–: Lotta Medelius-Bredhe
Miljöpriset
[redigera | redigera wikitext]Svenska kraftnäts miljöpris delades ut under åren 2007 till 2010, till en viktig miljöinsats inom Svenska kraftnäts verksamhetsområde.
Pristagare
[redigera | redigera wikitext]- 2007: ABB AB och Ingemar Frycklund (delat pris)
- 2008: Torbjörn Thiringer och Ola Carlson vid Chalmers tekniska högskola
- 2009: Servicestaden Sverige AB och FLIR Systems AB (delat pris)
- 2010: Arkitektfirman SandellSandberg
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Infrastrukturdepartementet (28 november 2019). ”Lotta Medelius-Bredhe generaldirektör för Affärsverket svenska kraftnät”. Pressmeddelande. Läst 2019-12-02.[död länk]
- ^ ”Start”. www.svk.se. http://www.svk.se/. Läst 20 juni 2017.
- ^ 2a § förordningen (2007:1119) med instruktion för Affärsverket svenska kraftnät och 18, 23 §§ bilaga 1-2 förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap
- ^ ”Stamnätskarta”. www.svk.se. Arkiverad från originalet den 6 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170606193350/http://www.svk.se/drift-av-stamnatet/stamnatskarta/. Läst 20 juni 2017.
- ^ ”Svenska kraftnäts nätutvecklingsplan”. Arkiverad från originalet den 9 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170609214019/http://www.svk.se/siteassets/om-oss/rapporter/natutvecklingsplan-2016-2025.pdf. Läst 20 juni 2017.
- ^ ”Instruktion”. Arkiverad från originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305011256/http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20071119.htm. Läst 20 juni 2017.
- ^ Regleringsbrevet 2017 Arkiverad 20 juni 2017 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ”Författningssamling, SvKFS”. Arkiverad från originalet den 6 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170606183244/http://www.svk.se/om-oss/foreskrifter/. Läst 20 juni 2017.