Location via proxy:   [ UP ]  
[Report a bug]   [Manage cookies]                
Hoppa till innehållet

V4029 Sagittarii

Från Wikipedia
V4029 Sagittarii
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildSkytten
Rektascension18t 21m 14,889s[1]
Deklination-16° 22′ 31,76″[1]
Skenbar magnitud ()8,12 – 8,29[2]
Stjärntyp
SpektraltypB9 Ia+[3]
U–B+0,41[4]
B–V+1,54[4]
VariabeltypLysande blå variabel[5]
Astrometri
Radialhastighet ()-30[6] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +0,563[7] mas/år
Dek.: -1,468[7] mas/år
Parallax ()0,6438 ± 0,0603[7]
Avstånd5 100 ± 500  (1 600 ± 100 pc)
Absolut magnitud ()-8,4[8]
Detaljer
Radie187[8] R
Luminositet240 000[8] L
Temperatur9 300[8] K
Andra beteckningar
HD 168607, ALS 4954, BD-16 4829, GSC 06265-00399, HIC 89956, HIP 89956, LS 4954, 2MASS J18211489-1622318, PPM 234416, SAO 161374, TYC 6265-399-1, UCAC4 369-126618, uvby98 100168607, V4029 Sagittarii, Gaia DR3 4097791502146559872, Gaia DR1 4097791497834533888, Gaia DR2 4097791502146559872[9]

V4029 Sagittarii eller HD 168607 är en ensam stjärna[10] i den norra delen av stjärnbilden Skytten. Den har en minsta skenbar magnitud av 8,29[2] och kräver en stark handkikare eller ett mindre teleskop för att kunna observeras. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 2 på 0,644 mas beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 5 100 ljusår (ca 1 600 parsek) från solen. Stjärnan rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet av -30 km/s.[6] Stjärnan bildar ett par med HD 168625, också den en blå hyperjätte och möjligen lysande blå variabel, som kan ses sydöst om M17, Omeganebulosan.

HD 168607 är den högra stjärnan i paret under Omeganebulosan. Den andra är hyperjätten HD 168625.

HD 168607 uppskattades vara ungefär lika långt borta som Omeganebulosan (2,2 kiloparsecs, 7 200 ljusår, från solen) och inga mätningar har hittats som utesluter fysisk förbindelse med HD 168625.[11] Om detta avstånd antas vara korrekt är denna stjärna[10] 240 000 gånger ljusare än solen med en yttemperatur på 9 300 K.[10] Gaia Data Release 2-parallaxen på 0,6438 ± 0,0603 mas anger dock ett närmare avstånd på cirka 1 500 parsec.[12]

Ljuskurva i synliga bandet för V4029 Sagittarii plottade från ASAS-data.[13]

Den skenbara magnituden för denna stjärna eller stjärnsystem observerades variera med 0,25 till 0,30 magnituder med en period på 64 dygn när den först identifierades som en Alfa Cygni-variabel.[14] Till skillnad från dess granne HD 168625 har ingen nebulosa hittats kring denna stjärna.[15] Den är klassificerad i General Catalogue of Variable Stars som en lysande blå variabel eller S Doradus-variabel med variabelbeteckningen V4029 Sagittarii och en maximal och minsta visuell magnitud på 8,12 respektive 8,29.[2] Även om den misstänks vara i, eller på väg att gå in i, en S Doradus-fas, har inga utbrott observerats.[14] En magnitudvariation mellan 8,05 och 8,41 rapporteras från ett bredare spektrum av observationer.[16]

Primärstjärnan V4029 Sagittarii är en vit till blå hyperjättestjärna av av spektralklass av B9 Ia+.[3] HD 168607 tros ha haft en massa mellan 25 och 30 solmassor när den först bildades på huvudsekvensen, men nu mycket mindre.[14] Analys av dess period och fotosfäriska överskott tyder på att den har utvecklats genom ett stadium av röd superjätte och nu har drivit ut dess yttre atmosfär och åter ökat temperaturen.[17] Den har en radie motsvarande ca 187[8] solradier och utsänder energi från dess fotosfär av ca 240 000[8] gånger solen vid en effektiv temperatur av ca 9 300 K.[8]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, V725 Sagittarii, 6 juni 2023.
  1. ^ [a b] Van Leeuwen, F. (2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–664. arXiv:0708.1752. Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357. S2CID 18759600.
  2. ^ [a b c] Samus, N. N.; Durlevich, O. V.; et al. (2009). "VizieR Online Data Catalog: General Catalogue of Variable Stars (Samus+ 2007-2013)". VizieR On-line Data Catalog: B/GCVS. Originally Published in: 2009yCat....102025S. 1: B/gcvs. Bibcode:2009yCat....102025S.
  3. ^ [a b] Chentsov, E. L.; Ermakov, S. V.; Klochkova, V. G.; Panchuk, V. E.; Bjorkman, K. S.; Miroshnichenko, A. S. (2003). "An atlas of spectra of B6-A2 hypergiants and supergiants from 4800 to 6700Å" (PDF). Astronomy and Astrophysics. 397 (3): 1035–1042. Bibcode:2003A&A...397.1035C. doi:10.1051/0004-6361:20021430.
  4. ^ [a b] Ducati, J. R. (2002). "VizieR Online Data Catalog: Catalogue of Stellar Photometry in Johnson's 11-color system". CDS/ADC Collection of Electronic Catalogues. 2237: 0. Bibcode:2002yCat.2237....0D.
  5. ^ Nazé, Y.; Rauw, G.; Hutsemékers, D. (2012). "The first X-ray survey of Galactic luminous blue variables". Astronomy & Astrophysics. 538: A47. arXiv:1111.6375. Bibcode:2012A&A...538A..47N. doi:10.1051/0004-6361/201118040. S2CID 43688343.
  6. ^ [a b] Kharchenko, N. V.; Scholz, R.-D.; Piskunov, A. E.; Röser, S.; Schilbach, E. (2007). "Astrophysical supplements to the ASCC-2.5: Ia. Radial velocities of ˜55000 stars and mean radial velocities of 516 Galactic open clusters and associations". Astronomische Nachrichten. 328 (9): 889. arXiv:0705.0878. Bibcode:2007AN....328..889K. doi:10.1002/asna.200710776. S2CID 119323941.
  7. ^ [a b c] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
  8. ^ [a b c d e f g] Van Genderen, A. M.; Van Den Bosch, F. C.; Dessing, F.; Fehmers, G. C.; Van Grunsven, J.; Van Der Heiden, R.; Janssens, A. M.; Kalter, R.; Van Der Meer, R. L. J.; Van Ojik, R.; Smit, J. M.; Zijderveld, M. J. (1992). "Light variations of massive stars (Alpha Cygni variables). XIII - the B-type hypergiants R81 (LBV), HD 80077 (LBV?), HD 168607 = V 4029 Sagittarii (LBV) and HD 168625 = V 4030 Sagittarii". Astronomy and Astrophysics. 264: 88. Bibcode:1992A&A...264...88V.
  9. ^ https://simbad.cds.unistra.fr/simbad/sim-id?Ident=V4029+Sgr. Hämtad 2024-05-06.
  10. ^ [a b c] van Genderen, A.M. (2001). "S Doradus variables in the Galaxy and the Magellanic Clouds". Astronomy & Astrophysics. 366 (2): 508–531. Bibcode:2001A&A...366..508V. doi:10.1051/0004-6361:20000022.
  11. ^ Chentsov, E.L.; Gorda, E.S. (2004). "Spatial Closeness of the White Hypergiants HD 168607 and HD 168625". Astronomy Letters. 30 (7): 145–180. Bibcode:2004AstL...30..461C. doi:10.1134/1.1774398. S2CID 122348932.
  12. ^ Bailer-Jones, C. A. L.; Rybizki, J.; Fouesneau, M.; Mantelet, G.; Andrae, R. (2018). "Estimating Distance from Parallaxes. IV. Distances to 1.33 Billion Stars in Gaia Data Release 2". The Astronomical Journal. 156 (2): 58. arXiv:1804.10121. Bibcode:2018AJ....156...58B. doi:10.3847/1538-3881/aacb21. S2CID 119289017.
  13. ^ "ASAS All Star Catalogue". The All Sky Automated Survey. Hämtad 8 december 2021.
  14. ^ [a b c] Sterken, C.; Arentoft, T.; Duerbeck, H.W.; Brogt, E. (1999). "Light variations of the blue hypergiants HD 168607 and HD 168625 (1973-1999)". Astronomy & Astrophysics. 349: 532–536. Bibcode:1999A&A...349..532S.
  15. ^ Hutsemekers, D.; vanDrom, E.; Gosset, E.; Melnick, J. (1994). "A dusty nebula around the luminous blue variable candidate HD 168625". Astronomy and Astrophysics. 2904: 906–914. Bibcode:1994A&A...290..906H.
  16. ^ "V4029 Sgr". International Variable Star Index. Hämtad 2021-01-05.
  17. ^ Saio, Hideyuki; Georgy, Cyril; Meynet, Georges (2013). "Evolution of blue supergiants and α Cygni variables: Puzzling CNO surface abundances". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 433 (2): 1246–1257. arXiv:1305.2474. Bibcode:2013MNRAS.433.1246S. doi:10.1093/mnras/stt796. S2CID 119295289.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]