RAPPORT 2015:16 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Bebyggelse, väg och gravar vid S:t Olofs konvent Östergötland, Mjölby kommun, Skänninge stad Brödraklostret 26, RAÄ 5 och 20 Dnr 422-01119-2009 Magnus Stibéus Med bidrag av Caroline Arcini, Rikard Hedvall, Jens Heimdahl, Annika Konsmar och Hanna Menander ga:1 ga:1 ga:2 ga:1 SSTADS552 RAPPORT 2015:16 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Bebyggelse, väg och gravar vid S:t Olofs konvent Östergötland, Mjölby kommun, Skänninge stad Brödraklostret 26, RAÄ 5 och 20 Dnr 422-01119-2009 Magnus Stibéus Med bidrag av Caroline Arcini, Rikard Hedvall, Jens Heimdahl, Annika Konsmar och Hanna Menander Bebyggelse, väg och gravar vid S:t Olofs konvent    1 STATENS HISTORISKA MUSEER Arkeologiska uppdragsverksamheten Roxengatan 7 582 73 Linköping Tel 010-480 80 00 Fax 010-480 81 73 e-post uvost@shmm.se e-post fornamn.efternamn@shmm.se www.arkeologiuv.se © 2015 STATENS HISTORISKA MUSEER Rapport 2015:16 Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriet Gävle 2012. Medgivande I 2012/0744. Grafisk form Britt Lundberg Kartor Magnus Stibéus Foto Acta KonserveringsCentrum AB, Gabriel Hildebrand, RAÄ (UV Öst), Östergötlands museum Tryck/utskrift Elanders Sverige AB, 2015 2   Bebyggelse, väg och gravar vid S:t Olofs konvent Innehåll Inledning Sammanfattning, efterföljande arbeten och utvärdering 5 Kulturmiljö 6 Skänninge S:t Olof Sammanfattning 6 Undersökningens syfte och frågeställningar Metod och genomförande Resultat Utvärdering 8 Referenser 9 Undersökningsområdet Dateringar Arkiv 15 Bebyggelselämningar? 17 20 Bebyggelse – spisfundament och stolphål 63 Bilaga 7. 14C-analyser 68 69 70 Bilaga 8. Makroanalyser 73 Bilaga 9. Myntbestämningar 26 67 77 Bilaga 10. Konserveringsrapporter 78 28 En syllstensrad 29 33 35 Dike och övriga lämningar Området efter S:t Olof 39 39 Rasering från konventet 41 Källare vid Vistenagatan 41 Gropar 61 26 En spektakulär begravning Tegelkällare 20 26 S:t Olofs konvent under hög- och senmedeltid Kyrkogården Bilaga 2. Matriser 48 Bilaga 6. Vedartsanalys 25 Dike, stolphål och gropar Bilaga 1. Kontexter 47 Bilaga 5. Matris västra kyrkogården 20 Vägens utbyggnad 47 Bilaga 4. Utdrag av tabell över samtliga skelett som undersökts åren 2004–2009 20 En väg tar form 47 Bilaga 3. Fyndtabell 17 S:t Olofs konvents utbyggnad mot väster – 1200-talets mitt–1300-talets början 43 Stolphål och hägnader Fynden 17 17 Bebyggelselämningar och fynd Markyta 47 Administrativa uppgifter Bebyggelse och aktiviteter från ca 1000–1200 Väg? 46 Digitala källor 15 Markytor 46 Muntliga uppgifter 11 15 Spår av äldre järnålder Markytor 45 Otryckta källor 11 45 46 Litteratur 11 Inledning 44 Efterföljande arbeten 6 44 43 43 Bebyggelse, väg och gravar vid S:t Olofs konvent    3 ± Rivet 2006 nvä n a ta Jär g ag ten s i V Rivet 2009 ta n Grönga Rivet 2009 0 25 50 Meter Fig 1. Undersökningsområdets läge i Skänninge. Skala 1:1000. 4   Bebyggelse, väg och gravar vid S:t Olofs konvent Statens historiska museer, Arkeologiska uppdragsverksamheten, är en uppdragsfinansierad del av Statens historiska museer, som i huvudsak genomför arkeologiska utredningar och undersökningar efter länsstyrelsens beslut enligt kulturmiljölagen (SFS 1988:950). Uppdragsverksamheten utför även konsultuppdrag i form av utredningar, kulturmiljöanalyser och planeringsunderlag. Den arkeologiska uppdragsverksamheten har ingen myndighetsfunktion. Arkeologisk förundersökning Bebyggelse, väg och gravar vid S:t Olofs konvent Inledning Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten, UV Öst, genomförde under perioden 30/3 till 8/5 2009 en arkeologisk förundersökning i västra utkanten av S:t Olofs dominikankonvent, dagens Brödraklostret 26 (RAÄ 5 och 20 i Skänninge). Länsstyrelsen i Östergötlands län var beställare och Banverket, Region Sydöst var exploatör. Förundersökningen föranleddes av att Banverket planerade för ett bullerplank väster om järnvägsspåret. Exploateringsytan var en utökning av tidigare planerat bullerplank (se länsstyrelsens dnr 431-12954-06). Vid tiden för undersökningen nyttjades större delen av marken som trädgård till Vistenagatan 17. Sammanlagt undersöktes ett ca 270 m2 stort område. De äldsta lämningarna utgjordes bl a av stolphål och nedgrävningar, samt keramikskärvor, vilka tolkades vara från äldre järnålder. Det undersöktes också en del bebyggelselämningar och möjligen en väg, vilka daterades från perioden ca 1000–1200. Från denna period finns även östersjökeramik. Nästa period utgjordes av bebyggelse, som kan hänföras till S:t Olofs konvents utbyggnad mot väster, ca 1200-talets mitt till början av 1300-talet. Det rör sig bl a om enklare bebyggelse och diken, samt en väg. Under hög- och senmedeltid expanderar S:t Olofs kyrkogård västerut och finns inom delar av det nu undersökta området. Det påträffades närmare 30 gravar här. En av begravningarna särskilde sig markant, så till vida att den gravlagde begravts på magen och uppvisade kraftiga skador. Under den här perioden uppförs en välbyggd tegelkällare och vägen byggs ut ytterligare. Källaren kvarligger efter överenskommelse mellan exploatören och länsstyrelsen. Från tiden efter konventet, 1530-talet, märks särskilt en stenkällare ut mot Vistenagatan, samt flera större gropar med fynd från 1600–­ 1700-talen. Annika Konsmar påbörjade rapportarbetet vintern 2009/2010. Arbetet blev sedan vilande i väntan på analysresultat och konservering. Magnus Stibéus har därefter sammanställt rapporten, samt slutfört matriser och registrering av kontexter och fynd. Bearbetningen av gravarna har till stora delar tidigare redovisats av Hanna Menander och Caroline Arcini (Menander & Arcini 2012). Beskrivningen av den medeltida tegelkällaren är gjord av Rikard Hedvall. Jens Heimdahls analysresultat från makrofossilprover redovisas i texten och i bilaga 8. Bebyggelse, väg och gravar vid S:t Olofs konvent    5 Kulturmiljö Skänninge Skänninge ligger vid Skenaån, centralt belägen i de västra delarna av Östergötlands bördiga slättbygdslandskap och har i flera sammanhang framhållits som en av Östergötlands tidig­ medeltida centralorter. I mitten av 1200-talet fick Skänninge stadsprivilegier i formell be­ märkelse. Flera institutioner etablerades på orten, bl a ett hospital, ett mynt- eller växlingskontor samt två dominikankonvent (Hasselmo 1983). Under senmedeltid mötte staden en viss tillbakagång vilket har förklarats utifrån Vadstenas allt större inflytande. Från 1500-talet har Skänninge karaktäriserats som en bondby, vilket dock har ifrågasatts i senare forskning (Westling 2002). Platsen framträder som en religiös centralort redan under 1000- och 1100-talen med två romanska kyrkor på ömse sidor om ån, Allhelgona och S:t Martin. På åsryggen norr om Skenaån, kring platsen för S:t Martins kyrka, har mindre undersökningar tidigare utförts, som visar att detta var platsen för en tidigmedeltida begravningsplats med tillhörande bebyggelse (Hasselmo 1996). Gården tolkas som en storgård med tillhörande kyrka, som har sina rötter i yngre järnåldern. Tidigare resultat från undersökningar i Östergötland visar att det är vanligt att medeltida bebyggelseplatser etableras under denna period. Skänningeprojektets undersökningar inför dubbelspårsutvidgningen under inledningen av 2000-talet, samt en undersökning som Östergötlands Länsmuseum genomförde samtidigt, var de första riktigt stora undersökningarna i Skänninge. De båda projekten berörde i huvudsak områden utanför stadsbebyggelsen på 1713 års karta, vilken tidigare i stort sett ansetts synonym med den medeltida ortens utbredning. I dessa områden kom framför allt senvikingatida och tidigmedeltida bebyggelse att beröras. Underökningarna norr om Skenaån underströk ytterligare att en storgård legat här redan under 1000- och 1100-talen (bl a Bergqvist 2009a och b, Hedvall 2009, Hedvall, Lindeblad & Menander 2013). S:t Olof Ett flertal undersökningar har de senaste tio åren berört området för S:t Olofs konvent. Utgrävningarna har bl a visat att det med stor säkerhet låg en manifest tidigmedeltida bebyggelse med kyrka och kyrkogård på platsen där S:t Olofs dominikankonvent grundades på 1230-talet. Delar av den här bebyggelsen kan sedan ha brukats under konventets äldsta perioder. Det finns flera exempel i Norden på hur dominikanbröder övertog befintliga kyrkor. Mot bakgrund av kunskapen kring hur övriga dominikankonvent i landet etableras under samma period, kan biskopen eller ärkebiskopen vara en fullt möjlig aktör i samband med konventets grundande. Det kan således ha varit här som biskopens gård låg i Skänninge omkring 1200. Utgrävningarna har även klarlagt bebyggelse, begravningar och olika verksamheter under konventsperioden. Av konventet berördes dess västra byggnader, en del av korsgången, klosterkyrkan samt kyrkogården. Byggnadshistoriskt identifierades tre huvudsakliga byggnadsfaser under dess aktivitetstid. De gravlagda visade en könsmässig och socialt diffe­ rentierad placering i de tre olika begravningsområdena. Skeletten visade också på sjukdomar och trauman (se bl a Konsmar & Menander 2009a och Menander & Arcini 2012, Menander 2013). 6   Bebyggelse, väg och gravar vid S:t Olofs konvent ± 2009 2006 2004-2005 2005 2009 2006 2009 2004-2005 Kyrka 2009 2006 2006 0 50 100 200 Meter Aktuell undersökning Övriga undersökningar 2004-2009 Resultat från markradarundersökningar Rekonstruerade murar Befintlig lada Järnvägen Fig 2. Det aktuella undersökningsområdet var beläget tiotalet meter väster om de tidigare undersökta konventsbyggnaderna till S:t Olof, och 100-talet meter sydost om den medeltida befästningen Biskopsholmen (jfr Lindberg & Stibéus 2009). Kartan visar också de undersökningar som gjorts i närområdet under perioden 2004–2009. Skala 1:2000. Bebyggelse, väg och gravar vid S:t Olofs konvent    7 Undersökningens syfte och frågeställningar Det aktuella undersökningsområdet berörde konventets västligaste del. Exploateringsytan var en utökning av tidigare planerat bullerplank och en arkeologisk slutundersökning ge­ nom­­fördes 2006. Vid denna undersökning påträffades tolv gravar inom S:t Olofs konvents kyrkogård och grundstenar till konventskyrkans sydvästra hörn. Minst en grav kunde endast dokumenteras delvis då den resterande delen fortsatte åt väster utanför undersökningsområdet. Därutöver fanns gropar och en tomtgräns från efterreformatorisk/historisk tid. Även dessa lämningar fortsatte utanför undersökningsområdet. Samma år genomfördes också en undersökning öster om järnvägsspåret i samband med att ett bostadshus skulle rivas. Fler gravar till konventets kyrkogård samt en förhistorisk eldstad påträffades. Ingen begränsning mellan konventet gentemot stadsgårdar eller gatan iakttogs (Konsmar & Me­ nan­der 2009a och b). Resultaten från markradarundersökningarna 2005 visade att det troligen legat en eller flera byggnader väster om järnvägsspåret, här fanns strukturer som tolkats som byggnader, en brunn och en väg (Trinks 2005). Skelettdelar ska också ha påträffats av de boende vid trädgårdsarbete. Den aktuella förundersökningen syftade till och bedömdes ha stor potential att ytterligare belysa konventområdets utbredning samt hur det har avgränsats och om detta har förändrats över tid. Undersökningen ansågs vidare kunna bidra till förståelse för vilken typ av bebyggelse som legat i direkt anslutning till konventet. Undersökningens syfte var primärt att fungera som underlag för Länsstyrelsens bedömning av kunskapspotentialen, för Länsstyrelsens eventuellt kommande beslut samt att ligga till grund för exploatörens vidare planering. Resultaten från den arkeologiska förunder­ sökningen skulle kunna ligga till grund för det pågående planarbetet genom att följande frågor besvarades: • På vilket djup finns äldre kulturlager eller andra lämningar? • Lämningarnas karaktär, datering, utbredning, omfattning, sammansättning och komp­ lexitet? Några mer precisa frågor formulerades: • Vilka lämningar finns kvar efter konventet och dess verksamhet? • I vilken omfattning finns gravar tillhörande konventet kvar samt vilket var de gravlagdas kön, ålder och hälsotillstånd? • Hur hade denna del av konventskomplexet avgränsats och förändrats över tid? • Markradarundersökningen 2005 indikerade bl a byggnadslämningar. Vilken typ av bebyggelse och aktivitet har närmast omgett konventet? Har det varit förråds- och ekonomibyggnader som tillhört konventet, eller har det varit bebyggelse av annan karaktär? Om gravar påträffades inom undersökningsområdet bedömdes de utgöra ett viktigt led för att vidare belysa frågor kring gravarnas rumsliga spridning i konventet och därmed även de gravlagdas sociala status. Undersökningens resultat skulle bearbetas, analyseras och tolkas i relation till undersökningen av S:t Olofs konvent som genomfördes 2004–2005, 2006 och 2009. Undersökningens resultat skulle redovisas i denna rapport och presenteras i Slättbygdsprojektets vetenskapliga publikation ”Borgare, bröder och bönder. Nya arkeologiska perspektiv på Skänninges äldre historia” (Hedvall, Lindeblad och Menander 2013). 8   Bebyggelse, väg och gravar vid S:t Olofs konvent Metod och genomförande Undersökningsområdets svårtillgänglighet, en lång och smal yta i direkt anslutning till järnvägen, gjorde att schaktningsarbetet lades upp och samordnades med Banverket, Region Sydöst, och PEAB. Undersökningsområdet var ca 68 m långt i nord-sydlig riktning och i medel ca 3–4 m brett. Schaktet breddades på några ställen (vid konstruktioner) och var som mest ca 7 m brett. Sammanlagt undersöktes ett ca 270 m2 stort område. Fältarbetet inleddes med att matjorden banades av med grävmaskin till den nivå där medeltida konstruktioner eller kulturlager fanns. Detta skedde skiktvis och inom vissa partier gjordes avsökning med metalldetektor. Delar av kulturlagern undersöktes därefter för hand, framför allt i anslutning till konstruktionerna. Här användes metallsökare mer intensivt. Påträffade konstruktioner, nedgrävningar och kulturlager undersöktes enligt kontextuell undersökningsmetod. Dokumentationen utfördes med digital inmätning av kulturlager och konstruktioner i RAÄ UV:s digitala dokumentationssystem Intrasis (http://www.Intrasis.com). All inmätning skedde i RT90, 2,5 gon V. Detta omfattade digital inmätning av schakt och arkeologiska kontexter, samt en digital hantering av dokumentationen, såsom geografisk information, fynd, prover, digitala foton samt registrerade kontexter. Vid den digitala dokumen­tationen i fält användes en totalstation av typen Geodimeter. Överföring, lagring och registrering av fältdata skedde i Intrasis. Analys av fältdata gjordes i program Intrasis Analysis, medan analys och bearbetning av kartdata har gjorts i ArcMap. Det gjordes även profilritningar av nedgrävningar i skala 1:20. Fältarbetet omfattade en arbetsstyrka om 2–5 arkeologer. Begravningarna har bearbetats och analyserats i ett tidigare sammanhang av Hanna Menander och Caroline Arcini (Menander & Arcini 2012:47). I denna rapport hänvisas till dessa publicerade resultat. Bilagorna 4 och 5 utgör utdrag från denna sammanställning. Fig 3. Maria Sjöqvist ritar och beskriver en av gravarna i schaktet. Foto mot söder. FOTO RAÄ, UV ÖST. Bebyggelse, väg och gravar vid S:t Olofs konvent    9 I samband med förundersökningen tillvaratogs ett mindre djurbensmaterial. Det har inte gjorts någon osteologisk analys av detta material. Vid undersökningarna åren 2004 och 2005 tillvaratogs ett omfattande djurbensmaterial i åområdet i norr och inom konventsområdet i öster och mycket av detta material har analyserats. Nu gjordes bedömningen att ytterligare analyser inte skulle tillföra någon ny kunskap. Detta ställningstagande gjordes i samråd med osteolog Maria Vretemark, vilken utförde den tidigare osteologiska analysen. Ulf Strucke, RAÄ, UV Mitt, har gjort en vedartsanalys av två prover träkol som skickats för 14 C-analys (bilaga 6). Tre prover valdes ur för 14C-analys vid Ångstömslaboratoriet i Uppsala (bilaga 7). Kvartärgeolog Jens Heimdahl, RAÄ, UV Mitt, har analyserat 16 jordprover från under­ sökningen. De provtagna kontexterna bestod av tegelkällaren med lergolv och ett svämsediment som avsatts ovanpå detta. Dessa frågeställningar rörde källarens funktion och om man kunde se spår av vad som förvarats i den. Vidare analyserades prover från avfallslager från ett förmodat köksutrymme. Här rörde frågeställningen huruvida lagret innehöll spår av vegetabilier. Dessutom provtogs en tramphorisont i sand som lagts på en väg, ett lager under en medeltida stenläggning och ett odlingslager från järnåldern. Här rörde frågeställningarna snarare en allmän miljöanalys. I odlingslagret efterfrågadess också eventuella spår av t ex gödning eller jordförbättring (bilaga 8). Fyndmaterialet från undersökningen utgörs av 138 fyndnummer (bilaga 3). De tillvara­ tagna fynden insamlades i relation till stratigrafiska enheter och samtliga tillvaratagna fynd har registrerats i Intrasis. Ett mynt påträffades vid undersökningen och detta har bestämts vid kungliga Myntkabinettet (bilaga 9). Några metall- och textilföremål har konserverats vid Acta KonserveringCentrum AB (bilaga 10). Mathias Bäck, RAÄ, UV Mitt, har studerat det äldre keramikmaterialet översiktligt. Hans resultat har sammanfattats i den följande rapporten. 10   Bebyggelse, väg och gravar vid S:t Olofs konvent Fig 4. Undersökningsområdets centrala del, från öster. FOTO RAÄ, UV ÖST. Resultat Inledning Undersökningsområdet Undersökningsområdet omfattade en närmare 70 m lång sträcka utmed järnvägens västra sida. Större delen av området fanns inom trädgården till fastigheten Vistenagatan 17. Endast den nordligaste delen låg utanför trädgårdsmark. Undergrunden utgjordes i söder till största delen av sand och grus, medan den övergick i lera mot norr. Markytan var generellt relativt plan (ca 92 m ö h). Terrängen började slutta ner mot Skenaån först norr om undersöknings­ området och detta område undersöktes arkeologiskt under sommaren 2009 och här påträffades bl a en avloppsledning med tegelvalv, vilken tillhörde konventet (Stibéus 2012a och b). Kulturlagertjockleken inom det nu undersökta området var ca 1 m i medel (jfr fig 8 och 9). Undersökningsområdets östra sida, mot järnvägen, var delvis skadat i och med en kabel­ nedgrävning (A61711), vilken omfattade ca 10 % av den totala undersökningsytan. Längst i norr fanns fyra stolphål (KG12), vilka ingått i en sentida hägnad (jfr fig 5 och fig 44). En större del av denna dokumenterades vid den följande utgrävningen år 2009 (jfr Stibéus 2012a) Det fanns olika koncentrationer av lämningar, med i viss mån olika dateringar, inom undersökningsområdet. De förhistoriska lämningarna påträffades i huvudsak inom områdets norra del, medan de anläggningar och fynd som tolkats vara från tidigmedeltid (ca 1000–1200) hittades spritt över hela området, men med en tydlig koncentration längst i söder. Bebyggelselämningar och gravar från S:t Olofs tid fanns inom områdets norra hälft, medan södra hälften av undersökningsområdet dominerades av de lämningar, en källare och i huvudsak större gropar, som kunde dateras till 1600–1700-talen. Bebyggelse, väg och gravar vid S:t Olofs konvent    11 ± C62775 C62777 Profiler Modern nedgrävning 0 10 20 40 Meter Fig 5. Planen visar undersökningsområdet med den sentida kabelnedgrävningen i öster och läget för de två profilritningarna i västra schaktkanten. Skala 1:400. 12   Bebyggelse, väg och gravar vid S:t Olofs konvent Ritad mot väster Fig 6. Undersökningsområdet med den medeltida tegelkällaren i förgrunden, från norr. FOTO RAÄ, UV ÖST. 62213 93 m ö h 62217 60600 62155 Ritad mot väster 62317 93 m ö h 93 m ö h Ritad mot väster 62155 60600 62300 92 m ö h 62317 92 m ö h 62357 0 0,5 62068 0 62208 62217 62317 62357 200009 0 1 0,5 1 61978 200120 622 3 4 Me 62198 2 200120 62252 200009 62063 Stenläggning 61799 200120 Steril sand 62063 2 1 3 62241 Utjämning 61799 62241 2 Grav 3 4 Meter blandat material 4 Konstruktionslager Meter Rasering Konstruktionslager sand Stenläggning Stenläggning Grop Utjämning Utjämning Matjord Grav Grav Konstruktionslager blandat material Rasering Byggnationslager Del av byggnationslager med träkol Konstruktionslager blandat Markyta material Konstruktionslager Rasering sand Grop Konstruktionslager sand Matjord Fig 7. Profil ritad mot väster (C62777). I profilens vänstra kant syns en eftermedeltida nedgrävning (A62155) Grop och i den högra kanten syns gravnedgrävningen A62241. Byggnationslager Matjord Del av byggnationslager med träkol Markyta Byggnationslager Bebyggelse, väg och gravar vid S:t Olofs konvent Del av byggnationslager med träkol Markyta 620 61799 61978 Steril sand 0,5 Steril sand 200009 6219862252 62068 62208 62357 62217 62213 60600 6215562300 61978 62252 62213 92 m ö h 62198 62068 62208 62300    13 14   Bebyggelse, väg och gravar vid S:t Olofs konvent 0 0 61563 61563 61113 Lera Bränd sand Stolphål Odlingslager Steril sand Stenar Grav Utjämning Stenar Tegel Utjämning Kalkbruk Tegel Markyta Kalkbruk Lera Kol och sot Kol och sot Konstruktionslager/utjämning Konstruktionslager/utjämning Markyta Kol och sot Steril sand Steril sand Odlingslager Odlingslager Stolphål 4 4 Steril sand 61883 61883 Steril sand 62500 62500 2 Konstruktionslager/utjämning Markyta Kalkbruk Tegel 200121 200121 61113 Utjämning Stenar Grav Rasering Matjord 62779 62779 62779 200121 61113 Ritad mot väster Grav Rasering 2 2 61120 61120 62217 62213 Ritad mot väster 61120 62217 Rasering Matjord Matjord 61799 61799 62500 62500 0 62500 62213 62213 61799 62217 61563 Bränd sand Lera Fig 8. Profil ritad mot väster (C62775). I profilens högra kant skymtar tegelkällarens sydvägg. Stolphål Bränd sand 92 m ö h 92 m ö h 93 m ö h 93 m ö h 92 m ö h 93 m ö h 62194 62194 4 62500 62088 62088 Steril sand 61883 Ritad mot väster 62126 62126 8 Meter 8 Meter 61734 Sydvägg Sydvägg 61734 200122 61300 62169 62126 Källare 62088 Källare 200122 61300 62169 62194 62169 200 Dateringar Dateringarna bygger i huvudsak på 14C-analyser, fynd, de gravlagdas armställningar, samt stratigrafi och byggnadstekniska iakttagelser (källarna). Tre 14C-analyser har gjorts vid Ångströmlaboratoriet i Uppsala (bilaga 7). Ett av proven är skelettmaterial från en grav (S61534/Ua-29064), medan de övriga två utgörs av material från en härdrest (A60965/Ua-29311) och från ett lager (A200009/Ua-29312). Bland fynden är det främst keramiken som kunnat användas för dateringar. Mathias Bäck, RAÄ, UV Mitt, har studerat ett urval av skärvorna och hans iakttagelser redovisas fortlöpande i resultatpresentationen. Ett mynt (F5) påträffades i kyrkogårdslager (A62198) och har kunnat dateras till 1400-tal (bilaga 9). Bland övriga fynd märks ett benbeslag med punktcirkel­ ornamentik (F36). I de fall det varit möjligt att identifiera armställningarna för begravningarna så domineras tydligt de av armställning C. Det finns också enstaka som bestämts till B/C, C/D och D? Övergången till armställning C brukar anses ske i mitten av 1300-talet, medan armställning D i regel brukar förekomma från mitten av 1400-talet fram till reformationen. Det finns dock flera exempel där den senare har förekommit på skelett daterade till tidig medeltid (jfr presen­tationen av gravarna i Arcini & Menander 2012:18). Det var svårt att närmare datera flera av lämningarna från den medeltida perioden före det att området togs i anspråk som kyrkogård. I den följande presentationen diskuteras i några fall samma lämningar inom skilda perioder. Spår av äldre järnålder Inom området fanns en del anläggningar, som utifrån sin karaktär och stratigrafi bedömdes kunna vara tillkomna under äldre järnålder. Tolkningen gjordes utifrån den kunskap vi har från de tidigare undersökningarna öster om järnvägen, då bl a en härd och en grav kunde dateras till äldre järnålder (jfr t ex Menander & Arcini 2012:17). Markytor Det dokumenterades ett par områden med vad som tolkades som förhistoriska markytor. Längst i söder fanns en sträng med brun humös sand, närmast den sterila markytan. Sanden var som mest ca 0,2 m kraftig (KG4). På områdets norra del fanns ett par mindre områden med ask- och sandlager, vilka också bedömdes vara tillkomna redan under förhistorisk tid (KG18). I det senare påträffades en del äldre keramik, som har bedömts vara förhistorisk. Skärvorna är relativt grovmagrade (F62–64). I lagren påträffades också en del fynd som var yngre och det är troligt att markytorna haft en tillväxt under lång tid, dvs in i tidig medeltid (se nedan). En blå glaspärla, opak med matt yta och planslipade kanter (F6), låg i ett stratigrafiskt yngre dike (KG 9/A61883). Pärlan kan möjligen dateras till järnåldern utifrån sin typ. Det gjordes en makrofossilanalys av KG18. Vid sidan om rikligt med träkol innehöll detta lager också förkolnad säd och förkolnade ogräs. Sammansättningen talade för att det är fråga om spisavfall. I odlingsjord kan spisaska tillsättas som gödning, men i storskalig åkerodling hittas inte så här mycket aska. Aska är en begränsad resurs, och likartade höga koncent­ rationer kännetecknar småskalig odling, t ex kålgårdar, där gödningen och jordförbättringen är mer koncentrerad och kännetecknas av inslag av hushållsavfall (bilaga 8). KG18 bedömdes ha en fortsatt tillväxt under efterFig 9. Förshistorisk keramik (F62). FOTO RAÄ, UV ÖST. följande period, ca 1000–1200, och kan såldes vara resultatet av odling. Bebyggelse, väg och gravar vid S:t Olofs konvent    15 ± Härd KG30 Grav 180-0 BC KG10 Pärla KG18 Härd 130-350 AD KG4 KG7 0 5 10 20 30 40 Meter Fig 10. Lämningar som tolkats kunna vara från äldre järnålder, som t ex lager härdar och stolphål. En del av de markerade lämningarnas dateringar är osäkra och kan också vara från tidig medeltid (t ex KG7, KG10 och KG18). I öster och norr har de anläggningar markerats som vid andra utgrävningar i området har tolkats eller daterats som förhistoriska. Skala 1:500. 16   Bebyggelse, väg och gravar vid S:t Olofs konvent Bebyggelselämningar? Längst i norr undersöktes en liten, oval, grop fylld med mycket sot, träkol samt sotig/eld­ påverkad sten. Gropen tolkades utifrån detta som en härdgrop (KG30). Inom undersöknings­ området påträffades även en del andra härdrester och stolphål, vilka möjligen utifrån sin karaktär skulle kunna dateras till förhistorisk tid (t ex KG7 och KG10). Det påträffades emellertid en del fynd i anslutning till dem, som pekade mot att anläggningarna tillkommit först under tidig medeltid (se nedan). Bebyggelse och aktiviteter från ca 1000–1200 Det fanns en del lämningar som utifrån stratigrafi och fyndförekomst kan dateras till den här perioden. Det råder emellertid en viss osäkerhet i datering och tolkning. Flera av lämningarna på framför allt den norra delen har t ex skadats i samband med att området togs i anspråk för begravningar. Markytor De ovan beskriva markytorna KG4 i söder och KG18 i norr kan troligen också föras till den här perioden. På områdets norra del fanns utmed ett par sträckor ett tunt lager av sand och sotig silt, vilket tolkades som en markyta (KG17). I lagret påträffades enstaka slagg och bränd lera. Lagret överlagrade här den äldre markytan KG18 och utjämningen KG27 (se nedan). Lagret tolkades kunna ha börjat avsättas under den här perioden, men med fortsatt tillväxt under efterföljande. Markytan KG4 i söder innehöll fyra skärvor östersjökeramik, där två av dem har linjedekor (F22–24 och F37). Lagret innehöll även ett bleck i kopparlegering (F17). I KG18 fanns två skärvor som bedömts vara östersjökeramik (F65 och F66). Två av de yngre gravarna (se nedan) innehöll också skärvor av östersjökeramik i gravfyllningarna (gravfyllning 62241 (F67), gravfyllning 60497 (F59). Den senare saknade ben och tolkad som en kenotaf. Bebyggelselämningar och fynd På områdets norra del påträffades ett antal stolp-/störhål, vilka tillsammans med brandlager utgjorde lämningar från en enklare byggnad (KG10). I ett av brandlagren (A62126) fanns en skärva östersjökeramik (F57). Lämningarna fanns inom ett ca 1,5x2 m stort område och de fortsatte utanför schaktkanten i väster. En del ytterligare stolphål i området (t ex A62398) kan ha ingått i byggnaden. Lämningarna var avgrävda av den senare tegelkällaren (KG11) och det är möjligt att de varit i bruk in över den nu efterföljande perioden. Några stolphål i anslutning till KG19 söderut (se nedan) kan också vara från denna period. Längts i norr fanns också en härdgrop (KG30), vilken möjligen också kan föras till detta skede (se ovan). I områdets sydligaste del dokumenterades en del lämningar, vilka tolkades ha ingått i byggnader. Här fanns en härdrest med en utbredning på närmare 2,5 m, innehållande humös sand med träkol och sot (KG7). Ett 14C-prov har gett en kalibrerad datering på 1040–1220 med två sigma (95,4%, Ua-29311, bilaga 7). I detta lager låg ett benbeslag med punktcirkelornamentik (F36) och här fanns även rikligt med slagg, varav en del kan vara ugnsväggar (F71). Beslagets ornamentik tyder på en datering som stämmer ganska väl med 14CFig 11. Östersjökeramik från KG4. dateringen. FOTO RAÄ, UV ÖST. Bebyggelse, väg och gravar vid S:t Olofs konvent    17 ± KG30 KG10 KG17 KG18 KG27 KG17 KG19 Östersjökeramik Benföremål Stolphål tidigmedeltida Stolphål oklar ålder Brandlager/härd KG6 Stenläggning/stenpackning Markyta Markyta oklar ålder Schakt KG5 1040-1220 AD KG7 0 10 20 Meter KG4 Fig 12. Planen visar de aktiviteter som tolkats vara från perioden ca 1000–1200. Mycket talar för att det funnits stolpgrävda långhus längst i söder. Det finns en viss osäkerhet i dateringen av en del lämningar (som t ex KG6 i söder och härden KG30 i norr). På planen har även den äldsta nivån av vägen KG19 markerats eftersom den diskuteras i texten. Skala 1:300. 18   Bebyggelse, väg och gravar vid S:t Olofs konvent Fig 13. Ornerat benbeslag från KG7 (F36). FOTO RAÄ, UV ÖST. Det fanns fem stenskodda stolphål (KG5) i anslutning till härdresten. Stolphålen var ca 0,4–0,5 m i diameter och med djupen ca 0,15–0,20 m. Flera av stolphålsfyllningarna innehöll bränd lera och träkol. Deras karaktär tydde på att de ingått i en byggnad, men det var svårt att få grepp om orientering. Tre av stolphålen bildade en öst-västlig linje, men i och med att merparten av huset låg utanför schaktet är det svårt att värdera betydelsen. Strax norrut fanns ytterligare några stolphål, vilka kan ha ingått i en byggnad. Det rörde sig om sex stolpar som tillsammans bildade en nordost-sydvästlig linje på drygt 7 m. Stolparna stod i tre grupper om vardera två. Stolphålen var ca 0,3–0,5 m i diameter och djupen varierade mellan ca 0,15 och 0,5 m. Stolparna kan möjligen ha ingått i en vägglinje i en byggnad med nord-sydlig utbredning. Stolphålens datering var emellertid oklar. Deras placering i relativt nära anslutning till de övriga stolphålen och härdresten, skulle kunna tala för att de tillhör samma bebyggelseperiod. Fig 14. Två av de odaterade stolphålen i KG6, men som diskuterats kunna vara från denna period. FOTO RAÄ, UV ÖST. Bebyggelse, väg och gravar vid S:t Olofs konvent    19 Fig 15. Lagret med stenar (KG27), vars funktion var oklar. Möjligen var den en rest efter en enklare väg. FOTO RAÄ, UV ÖST. Väg? Det fanns ett lager med stenar (KG27/A62527) inom ett ca 1x1 m stort område, beläget på områdets norra del ca 5 m söder om KG10. Flera av stenarna låg med sin flata sida uppåt och här fanns märken efter plockade stenar. Lagret tolkade som rest efter en enklare väg eller som en utjämning. Stenarna täcktes delvis av markytan KG17 och senare uppfördes syllstensraden KG28/61063 på ytan (se ovan). Ett femtontal meter söderut dokumenterades en stenläggning (KG19), som utgjorde den stratigrafiskt äldsta lämningen av vad som under följande perioder skulle byggas på till en förhållandevis rejäl väg. Mycket talar dock för att vägen först anlades under den efterföljande perioden (se nedan). S:t Olofs konvents utbyggnad mot väster – 1200-talets mitt–1300-talets början Det är under den period som vägen på områdets mellersta del med säkerhet tar form. Äldsta delen kan möjligen ha sitt ursprung under föregående period. Rester efter en byggnad med eldstad uppförs också norr om vägen, men det är möjligt att byggnaden inte existerar under hela perioden. Anslutande avfallslager tyder på att byggnaden kan ha använts för matlagning. Markyta Den ovan beskrivna markytan KG17 tolkades kunna ha funnits även under den här perioden. Bebyggelse – spisfundament och stolphål Det påträffades lämningar efter en byggnad med spis på områdets norra del. Bebyggelselämningarna var kraftigt söndergrävda (och därmed svårtolkade) i och med att konventets kyrkogård så småningom kom att expandera hit. De mest konkreta lämningarna fanns inom ett ca 2,5x2,5 m stort område. Dessa omgavs av några stolphål, vilka kan ha ingått i bebyggelsen. 20   Bebyggelse, väg och gravar vid S:t Olofs konvent ± KG29 61147 61139 KG10 Kyrka KG17 2006 KG28 KG13 KG15 KG16 KG14 2006 KG22 KG19 KG20 KG21 Stenläggning/stenpackning Syllstensrad Tegel Brandlager Byggnationslager Konstruktionslager Markyta Stolphål Dike Grop Schakt 2006 Schakt 2009 0 10 20 Meter Fig 16. Planen visar de lämningar som tolkats vara från 1200-talets mitt–1300-tal. En del av stolphålen och dikena/rännorna kan dock vara yngre. På planen har även en del av de tidigare undersökta stolphålen i öster markerats, vilka bl a diskuterats vara spår av byggnadsställningar. Konventets kyrka har också ritats ut. Skala 1:300. Bebyggelse, väg och gravar vid S:t Olofs konvent    21 Det var möjligt att urskilja två huvudfaser och fynden pekade på att den varit i bruk under 1200-talets slut–1300-talets början. Lämningarna tolkades som en enklare köksbyggnad. Den stratigrafiskt äldsta delen utgjordes av några siltiga lager av sand och lera, vilka tolkades utgöra konstruktionslager. Lagren var utlagda på den äldre markytan KG18. I samband med deras utläggning hade ett lager med lera och inslag av kalkbruk, tegelkross och kalkstensflis lagts ut. Lagret tolkades som en första golvyta (KG13). Ett tunt avfallslager, bl a innehållande rikligt med fiskben, täckte dessa lämningar (KG15). Byggnaden hade därefter byggts om med utjämning och sättsand, vilka bildade underlag för ett spisfundament i tegel. Detta bestod av nio tegelstenar, vilka tillsammans bildade ett rektangulärt fundament med utbredningen ca 0,4x1,2 m (KG16). Stenarna var sammanfogade med kalkbruk och delvis fundamenterade med lera. Konstruktionen hade en naturlig avgränsning söderut mot lerlager (A62743) och mot stolphål i väster, medan den var avgrävd mot norr och öster. Stenarna var brända på ovansidan. Delar av den urspungliga konstruktionen (KG13) kan ha varit i fortsatt användning även efter att det murade tegelstensfundamentet anlades. Två stolphål med tegel i fyllning och skoning fanns i kanterna av dessa lämningar och ytterligare två stolphål med tegelinslag fanns i närområdet (KG14). Dessa stolphål var stratigrafiskt äldre än gravarna och kan ha ingått i en byggnad tillsammans med KG13 och KG16. Vid underökningen 2006 påträffades två stolphål med likartad karaktär (Konsmar & Menander 2009b). Syllstensraden KG28 (se nedan), belägen ett par meter norrut, kan möjligen också vara uppförd under denna period. I så fall är det möjligt att den utgjort en nordlig begränsning i det spisförsedda huset. Avfallslagret KG15 innehöll rikligt med fiskben. Här låg även en kniv och en mindre skärva CI-gods (F39), av samma typ som F73 nedan. Denna hade dock inte lika utpräglad typ av engobering. Skärvan dateras till ca 1280–1330. I KG16 låg bl a två skärvor protosten­ gods. En snarlik skärva till F73 från Nyköping dateras där till perioden 1200-talets mitt fram till ca 1300. Den finns emellertid här även under första delen av 1300-talet. Dess proveniens är okänd, men har troligen tillverkats i Rhenområdet. Den andra skärvan (F75) kan inte heller identifieras exakt, men dateras till perioden ca 1280/90–1330/40 (muntlig uppgift Mathias Bäck 2013-01-28). Bebyggelselämningarna var avgrävda i öster av flera gravar. Ben från en av dessa har 14 C-daterats (Gravnedgrävning A62604/Skelett 61534). Graven skilde sig från övriga till sin karaktär (se nedan). Graven kan med 1 sigma dateras till 1440–1479 (68,2%) och med två sigma dateras till 1420–1520 (89,9%) och 1590–1620 (5,5%) (Ua-29064). Makrofossilanalysen av KG15 visade att det fiskbensrika avfallslagret från ett raserat kök hade återanvänts som begravningsjord. Lagret provtogs med två prover vilka uppvisade ett likartat innehåll vad beträffar benmaterialet, men skiljde sig åt i bevarandegrad. I det ena provet förekom bevarat oförkolnat frömaterial, medan det andra helt saknade sådant, men istället innehöll förkolnat material. I prov återfanns en kärna av surkörsbär, ett fruktträd som inte är naturligt i Sverige och som införts för odling under medeltiden. Kärnans storlek och dess förekomst bland fiskbenen visade att den var en del av det medel­tida köksavfallet. Surkörsbär har inte tidigare påträffats i undersökningarna i Skänninge. Dess förekomst i kan indikera att konventet haft tillgång till en trädgård. Bland avfallet förekom även mindre fröer, som även dessa kan tillhöra köksavfallet. Detta stöds av inslaget av skelört som också påträffades i köket som grävdes ut 2005. Även smultron påträffades och kan utgöra en del av köksavfallet. De brända matresterna bestod av skalkorn och hassel­nöt. Skalkornet utgjorde 40% av sädesfynden i klosterköket som grävdes ut 2005 (bilaga 8). 22   Bebyggelse, väg och gravar vid S:t Olofs konvent Fig 17. De kvarvarande resterna av köksbyggnaden (KG13, KG15 och KG16) från öster. Byggnaden var kraftigt söndergrävd av de yngre begravningarna. FOTO RAÄ, UV ÖST. Fig 18. Spisfundanmentet KG16. FOTO RAÄ, UV ÖST. Bebyggelse, väg och gravar vid S:t Olofs konvent    23 Fig 19 (ovan). CI-gods påträffat i anslutning till köksbyggnaden (F73). FOTO RAÄ, UV ÖST. Fig 20 (t v). Et av stolphålen ingående i KG14, vilken kan ha ingått i köksbyggnaden. FOTO RAÄ, UV ÖST. Fig 21 (nedan). Stolphålet A61836 i förgrunden, tolkat som medeltida p g a av sitt innehåll av bl a tegelkross. Foto mot norr. FOTO RAÄ, UV ÖST. 24   Bebyggelse, väg och gravar vid S:t Olofs konvent Fig 22. Tvärsnitt av vägen, från öster. Vägen hade en påbyggnad på mer än 0,5 m, från det att den anlades på 1200-talet tills det att den försvann på 1500-talet. FOTO RAÄ, UV ÖST. En väg tar form I områdets mellersta del anlades en väg (KG19), troligen under den här perioden. Här fanns ett oregelbundet område med stenar i nordost-sydostlig orientering (utbredning ca 1,4x1,6 m), som utgjordes av rundade stenar som lagts ovanpå den äldre markytan KG17. Denna äldsta nivå av vägen (KG19) täcktes av ett tunt sandlager, som fungerat som sättsand för en ”knadderyta” av huggen kalksten (KG20). Sättsanden hade en nordostsydvästlig utbredning på ca 2x4 m. den var söndergrävd av yngre gatunivåer. Kalkstenarna fanns bevarade i södra delen av sättsandsytan med utbredningen ca 0,8x2 m. Kalkstenen kan ha varit byggnationsavfall, som utnyttjats som markberedningsmaterial. Den äldre stenläggningen (KG19) täcktes av ett tunt brandlager (KG21). Brandlagrets tillkomst och den yngre gatunivån låg på samma stratigrafiska nivå. En 14C-analys från lagret ger med 1 sigma (68,2%) 1270–1310 och 1360–1390, samt med 2 sigma (95,4%) 1260–1320 och 1350–1450 (Ua-29312). Mot bakgrund från det övriga fyndmaterialet blir intervallet 1260–1320 mest rimligt. Anäggandet av den första gatunivån KG19 kan således ha skett redan i mitten av 1200-talet. Vägen överlagrades därefter av olika lager med en sammanlagd tjocklek av ca 0,25–0,3 m (KG22). Dessa lager saknade daterande fynd och deras tillkomstid var osäker. De kan ha tillkommit under den här perioden, men det finns en möjlighet att de bildats under följande period. Deras funktion var också något osäker och de skulle kunna ha fungerat som konstruktionslager för de yngre gatunivåerna (se nedan). Ett par av lagren var relativt tunna och innehöll grusig sand, tegelkross och kalkbruk respektive silt, tegelkross, kalkbruk, slagg och småstenar. De kan inte uteslutas att lagren också fungerat som vägytor. Makrofossilanalysen från KG22 visade på ett stort innehåll av tegel, kalkbruk och benmaterial att den verkade innehålla omlagrade raseringsmassor. Om så var fallet förklaras även den förkolnade säden och åkerogräsen av denna omlagring (bilaga 8). Bebyggelse, väg och gravar vid S:t Olofs konvent    25 Dike, stolphål och gropar Längst i norr löpte ett dike i sydväst-nordostlig orientering (KG29/A62272). Diket kunde följas drygt 2,5 m och fortsatte troligen på bägge sidor om schaktkanterna. Dess bredd var ca 0,4 m och djupet i medel ca 0,35 m. Diket innehöll rikligt med fiskben. Här låg även en fragmentarisk skärva äldre rödgods med vitlersengobe (F40). Skärvan bedöms komma från Flanderns kustområde (t ex Brügge). Skärvan kan i huvudsak dateras till 1200-tal, men kan även ha producerats i början av 1300-talet (muntlig uppgift Mathias Bäck 2013-01-28). Dikets datering var något osäker. Fyllningen bör ha tillkommit under samma period som keramikskärvan, men diket kan vara grävt tidigare. Två gropar i norr var avgrävda av den senare tegelkällaren (KG11). Deras datering var emellertid osäker, möjligen tillhörde de äldre perioderna (A61139 och A1147). En del av de spridda stolphålen på området kan också möjligen föras till den här perioden. S:t Olofs konvent under hög- och senmedeltid Byggnaden med spisfundament (KG16), samt möjligen delar av KG13, har troligen varit i bruk under 1300-talet (de äldsta delarna av byggnaden kan redan ha uppförts i slutet av 1200-talet, se ovan). Vägen på områdets mellersta del har byggts på med flera nivåer under den här perioden. Området mellan vägen och bebyggelsen har troligen inte använts för begravningar under periodens första del (1300-tal). Här finns marklager och här har funnits en del stolpar (vilka möjligen ingått i bebyggelsen med spis). Det sista skedet, som tolkas pågå från i huvudsak 1400-talet och en bit in i 1500-talet, innebar radikala förändringar inom området. Vägen förändras och i samband med detta görs utjämningar (KG26) norrut i syfte att expandera kyrkogården. Kyrkogårdens norra del begränsas av en syllstensrad, vilken möjligen kan vara utlagd redan under föregående period. Norr om den nya kyrkogårdsytan görs också omfattande markberedningar. Längst i norr uppförs en källarförsedd byggnad och utrymmet fram till den ”nya” kyrkogården fylls ut med konstruktionslager och en utjämnande lager. Den ovan beskrivna syllstensraden begränsar dessa lager mot kyrkogården. Ett dike grävs också mellan tegelkällaren och kyrkogården. Vägens utbyggnad Ovan diskuterades om KG22 först tillkom under detta skede, dvs som konstruktionslager för de följande vägytorna. Vägen förändras nämligen radikalt under den här perioden i och med att den nu får vällagda stenläggningar. I ett första skede läggs ett sandlager ut, vilket fungerat som sättsand för en stenläggning. Sandlagret hade bredden ca 1,8 m, vilket således var bredden på vägen i detta skede (KG23). Den framrensade bredden var ca 2 m, dvs motsvarande schaktets bredd. Sanden hade fläckvis avtryck efter stenlyft och den hade troligen både fungerat som sättsand till en plockad stenläggning och som utjämning för den under­ liggande obekväma grusytan (KG22). Sanden var relativt fyndtom, men innehöll t ex en hästskosöm och spik. Vägen breddades efter ett tag åt norr i och med att en ny stenläggning tillkom (KG24). Denna hade utbredningen ca 0,8x2,3 m (schaktbredden). Den äldre sättsanden (KG23) saknades under stenarna. Dessa vilade istället direkt på KG22. Vägens bredd uppgick nu till ca 2,5 m. Norra kanten var tydligt markerad och bestod av en stenrad med ca 0,2x0,3 m stora stenar. Själva gatubeläggningen var i övrigt vällagd och utgjordes av obearbetade markstenar och enstaka slagg. En del av stenarna bar spår av tydligt slitage. Stenläggningen har således fungerat samtidigt med stenläggningen som låg ovanpå sätt­ sanden i söder. I nästa skede bestämmer man sig för att ersätta den södra delen av vägen 26   Bebyggelse, väg och gravar vid S:t Olofs konvent KG11 ± 2006 KG31 KG9 KG28 2006 A61534 2006 KG26 KG23 KG24 KG25 Tegelkällare Stenläggning väg Syllstensrad Utjämning/odling Skelett 2006 Skelett 2009 Ej undersökt grav 2009 Grav med endast lösben Rekonstruerade murar Schakt 2006 Schakt 2009 0 10 20 Meter Fig 23. Plan över de lämningar som tolkats vara från hög- och senmedeltid. Planen visar även de gravar som undersöktes år 2006, samt en del av konventets byggnader. Skala 1:300. Bebyggelse, väg och gravar vid S:t Olofs konvent    27 Fig 24. Fotot visar den yngsta stensatta vägytan (KG25) i bildens högra del och den äldre vägnivån KG24 till vänster. Den senare täcktes av utjämningen KG26, vilken anslöt till den yngsta vägnivån. FOTO RAÄ, UV ÖST. och stenarna plockas (det är spåren av dessa som syns i sättsanden). Därefter läggs ett konst­ ruktionslager ut, innehållande silt, tegelkross och kalkbruk. På denna yta placeras sedan en ny beläggning (KG25). Denna begränsas av större stenar i norr och söder och det finns dessutom tendens till en mittrad. Det fanns raseringslager och silt mellan stenarna i beläggningen, samt enstaka mindre stenar och tegelbrockor inkilat mellan stenarna. Stenmaterialet utgjordes i övrigt av obearbetade markstenar och en del av dessa var slitna. Flera av stenarna var också slitna på undersidan, vilket tolkades som att de återanvänts stenarna från KG23. Troligtvis tas den norra delen av vägen ur bruk nu, i annat fall har det funnits en markant nivåskillnad gentemot den nya delen på ca 0,15 m. Norra delen täcks av utjämning för kyrkogården (KG26), vilken ansluter till den nya stenbeläggningen i söder (KG25). I sektionen syns tydligt hur KG26 går dikt an den översta vägytan. Det är troligt att utjämningen gjorts parallellt med att gatan fick sin yngsta nivå. Utjämningen har även anslutit till gatans södra kant. Gatans nya bredd blev ca 2 m och det är möjligt att se en viss förskjutning i orientering i förhållande till den näst yngsta nivån. Det saknades daterande fynd från konstruktionslagret till den yngsta vägen. Ett mynt påträffades i utjämningen, vilket daterades till 1400-tal, vilket ger en fingervisning till den yngsta vägens tillkomst. Kyrkogården Utjämning I samband med vägens yngsta utbyggnad lades ett lager med siltig sand ut, vilket var mellan ca 0,1–0,2 m tjockt (KG26, se ovan). Lagret hade sin största utbredning norr om vägen, men det kunde också följas en kortare sträcka söder om den nya vägen. Lagret överlagrade den äldre utjämningen/markytan KG17, vilken hade ungefär samma utbredning och som kunde knytas till den äldre bebyggelsen norrut. Den nya utjämningen kom att täcka denna bebyggelse och sträckte sig fram till stensyllen KG28 i norr. 28   Bebyggelse, väg och gravar vid S:t Olofs konvent Ytterligare markberedningar gjordes på områdets norra del, norr om stensyllen. Här lades ett par omfattande sandlager ut i samband med tegelkällarens uppförarande (A62487 och A62500). Det senare täcktes av ett upp till 0,4 m tjock lager med sandig silt och kol (A62779). Detta område innehöll emellertid inga begravningar (se nedan). Begravningar I området mellan vägen och syllstensraden undersöktes flera begravningar, vilka förefaller ha grävts när ovanstående utjämning gjorts. Sammanlagt 29 skelett har analyserats från undersökningen. Ett av dessa (A60008) dokumenterades till viss del redan vid undersökningen 2006 (A50334), varför således 28 nya individer nu kunde föras till övriga från området. Gravarna har tidigare redovisats i rapport, med tabell och inbördes matris (Menander & Arcini 2012:47). Det var möjligt att dokumentera gravnedgrävningar för samtliga skelett utom två (A61851 och A62061). Bägge dessa gravar var skadade, varför de ursprungliga nedgrävningarna var svåra att urskilja. Det dokumenterades ytterliga några förmodade gravnedgrävningar inom området. Tre av dessa (A60460, A61120 och A61831) undersöktes inte, eftersom de fortsatte in i den västra schaktkanten. Två (A60531 och A61968) hade bägge grävts av när en större grop grävdes under 1600–1700-talen (se nedan, A61641). Det samlades in enstaka ben från dessa ramponerade gravar, men materialet har inte analyserats. Gravnedgrävningen A60497 saknade även ben. Två av gravarna innehöll två individer (A62059 och 62353). Sammanfattningsvis kan det konstateras att inom området har det varit möjligt att urskilja 29 gravlagda individer, samt möjligen ytterligare 6 begravningar. Merparten av gravarna tolkas till att ha tillkommit från ca 1400 och framåt, men natur­ ligtvis kan en del gravar vara från andra hälften av 1300-talet. Ovan beskrevs att armställningarna i stort pekade på en datering till perioden efter mitten av 1300-talet. En av gravarna har 14C-daterats (se nedan). Det är också möjligt att se hur gravarna är stratigrafiskt yngre än bebyggelsen. Graven A62222 var t ex grävd genom det ovan beskrivna huset med eldstad från föregående period. Individen A62298 hade lagts i en grav som grävts genom utjämningen KG26 och gravnedgrävningen A61120 var grävd genom den samtida utjämningen A62779. I KG26 påträffades ett silvermynt, vilket daterats till 1400-tal (F5, bilaga 9). Utjämningen innehöll bl a också ett beslag i kopparlegering (F20). En spektakulär begravning En av de nordligaste gravarna skilde ut sig på ett markant sätt (A61534). Det rörde sig om en man som begravts på magen med huvudet mot öster, ursprungligen placerad i en spikad träkista med kalkbruk i skarvarna (Konsmar 2011). Mannen var mellan 30 och 40 år gammal när han dog på ett brutalt sätt. I bröstkorgen fanns en armborstpil, som hade träffat honom rakt framifrån och punkterat hans ena lunga. Det fanns flera andra skador på kroppen, vilket visade att pilspetsen troligen inte varit dödande. Skalbenen uppvisade rena och skarpa snitt, vilket talar för att när han föll så svingade motståndaren sitt svärd mot honom fem gånger och utdelade dödande hugg. Mannen var också träffad i armen. Den osteologiska analysen visade också att mannen hade läkta svärdshugg på kroppen och således varit i strid tidigare (muntlig uppgift Caroline Arcini 2014-10-13). Ben från den gravlagde har daterats vid Ångströmslaboratoriet. Graven kan med 1 sigma dateras till 1440–1479 (68,2%) och med två sigma dateras till 1420–1520 (89,9%) och 1590–1620 (5,5 %) (Ua-29064). Mycket pekar således på att begravningen skett under 1400-talet, men det kan inte uteslutas att den kan föras till första delen av 1500-talet också med tanke på att det är ben som använts för datering. Bebyggelse, väg och gravar vid S:t Olofs konvent    29 Fig 25. Sölja (F8) från begravningen A60470 (gravnedgrävning 60485). FOTO ACTA KONSERVERINGSCENTRUM AB. Fig 26. Ett 1400-talsmynt hittades i utjämningen KG26. FOTO GABRIEL HILDEBRAND. Fig 27 (t v). Begravningen A61639 (gravnedgrävning A61576) var en av de nordligaste gravlagda på området. FOTO RAÄ, UV ÖST. Fig 28 (nedan). Begravningen A61531 (gravnedgrävning A60548). FOTO RAÄ, UV ÖST. 30   Bebyggelse, väg och gravar vid S:t Olofs konvent Fig 29. Begravningen A61534. I bildens högra kant (väster) skymtar det äldre köket (bl a KG16). FOTO RAÄ, UV ÖST. Armborstpilen är en s k dalpil (F4), drygt 15 cm lång, med en avsmalnande tånge som stacks in i pilskaftet. Typen användes långt fram i 1500-talet (jfr t ex slaget vid Getaryggen t ex 1567, Pettersson 2014). Förutom armborstpilen påträffades resterna efter en armdekoration av textil och metall­ tråd, som satt runt den vänstra handleden (F3). Det visade sig vara ett flätat snöre och där några trådar var av förgyllt silver. Snöret är av flätad teknik med dubbla trådar, vilka består av metalltråd med en textilkärna av silke (S-spunnet). Runt kärnan finns s k lan (platt tråd av silke eller metall) av S-spunnen metalltråd. Lanet har bestämts till att vara s k membranguld. Det senare består ofta av att material från djurtarmar förgyllts och sedan skurits i tunna remsor som därefter spunnits runt t ex en textiltråd. Metallsammansättningen har vid konserveringen analyserats till förgyllt silver (bilaga 10). En smal ten av kopparlegering utgör ett tredje fynd från graven (F1 och F2). Klädnaden var som synes påkostad med dyra detaljer. Vid konserveringen hänvisas till liknande textil i materialet från biskoparna i Bremen och till ett bevarat sudarium i Uppsala domkyrkomuseum (bilaga 10). Den så våldsamt avlidne och därefter förnedrande begravde bör således komma från samhällets mer välbärgade skikt. Han kan ha stupat under mitten av 1400-talet, men det finns en viss möjlighet att ha gravlagts efter konventets tid. Bebyggelse, väg och gravar vid S:t Olofs konvent    31 Fig 30 (t v). Den avlidne var lagd i en enkel spikad kista med murade skarvar i kalkbruk. FOTO RAÄ, UV ÖST. Fig 31. I mannens bröstkorg påträffades en armborstpil, som hade träffat honom rakt framifrån och punkterat hans ena lunga. FOTO RAÄ, UV ÖST. Fig 32. Runt mannens vänstra handled fanns resterna av ett flätat snöre och där några trådar var av förgyllt silver (F3). FOTO RAÄ, UV ÖST. Fig 33. Den konserverade armborstpilen, vilken är en s k dalpil (F4). FOTO ÖSTERGÖTLANDS MUSEUM. 32   Bebyggelse, väg och gravar vid S:t Olofs konvent En syllstensrad En öst-västligt orienterad syllstensrad (KG28/A61063) påträffades på områdets norra del. Den bestod av fem stenar i rad som tillsammans bildade en längd av ca 2,6 m. Stenarna utgjordes av obearbetade markstenar och tuktade kalkstenar, med variation mellan ca 0,2– 0,5 m respektive 0,3x0,6 m. Stenarna var lagda ovanpå marklagret/trampytan KG17 (bl a A61799). Möjligen har KG17 varit i bruk under stensyllens äldsta period. Stenarna hade tydligt placerats ovanpå stenarna i KG27 (se ovan), vilken också täcktes av KG27. Den överblivna sanden (A62500) från tegelkällarens nedgrävning i norr hade utbredning fram till stenarna. Detta kan tolkas som att stensyllen redan fanns på plats eller lades ut samtidigt. Syllstensradens funktion var oklar, i och med att stratigrafin var skadad genom det stora antalet begravningar i söder. Det var tydligt att merparten begravningarna gjorts efter det att stenarna lagts ut. Stenarna skulle kunna tolkas som en nordsyll till det söderut liggande huset med eldstad (KG16 m fl), men i så fall tillhörde den tidigare perioden. Det saknades emellertid en tydlig stratigrafisk koppling söderut. Stenarna stämde däremot orienteringsmässigt med tegelkällaren i norr och här fanns en sammanhängande stratigrafi. En annan tolkning på stenarna är att de utgjort grunden till en bogårdsmur, utlagd som begränsning för kyrkogården. Avsaknaden av gravar norrut skulle i så fall understryka detta. Konstruktionen måste emellertid ses som klen och stenarna har inte kunnat bära upp en ovanliggande mur. En dylik skulle troligen varit bredare och nergrävd, för att stå emot tjäle. Det allmänna intrycket var att det legat en trävägg ovanpå stenarna, vilket i sig också kan ha fungerat som begränsning mot begravningarna. Det kanske inte kan uteslutas att det legat en enklare byggnad norrut, vars nordvägg saknades? Fig 34. Den öst-västligt orienterad syllstensraden (KG28/A61063) rensas fram. Foto mot norr. FOTO RAÄ, UV ÖST. Bebyggelse, väg och gravar vid S:t Olofs konvent    33 ± Tegel Stenar Äldre grop A 61139 Bjälklag A61778 Ljusgluggar Lergolv Brukande/golv A62487 Sandutjämning Källarnedgrävning Schakt A61385 A61789 A62687 Grop A50000 år 2006 A61734 A61154 KG10 Äldre bebyggelse och verksamheter 0 2 4 Meter A62500 Fig 35. Tegelkällaren med ett urval av kontexter. A62487 (i norr) och A62500 (i söder) var påförda sandlager som grävts upp när man grävt gropen (A61734) för källaren. Redan vid undersökningen år 2006 undersöktes den östligaste delen av källargropen. Möjligen planerade man ursprungligen för att ha trappan mot öster. Skala 1:50. 34   Bebyggelse, väg och gravar vid S:t Olofs konvent Tegelkällare Samtidigt eller strax efter stensyllen byggs en byggnad med tegelkällare i norr (KG11). Inled­ ningsvis har man grävt en närmast L-formad grop med en största utbredning på ca 5x7 m (A61734). Den sydöstra delen fortsatte i ett smalt schakt och slutet på detta grävdes redan år 2006 (A50000). Schaktet i sydost kan indikera att källartrappan ursprungligen var tänkt för denna plats eller så hade denna del fungerat som transportled ner i källaren i samband med att den uppfördes. Källarnedgrävningens norra del var grävd genom gropen A61139 och den södra delen var grävd genom bl a KG10 (se ovan). Den överblivna sanden från nedgrävningen till källaren hade därefter bretts ut norr (A62487) och söder om källaren (A62500), för att fungera som utjämning och stabilisering. I söder kunde sanden följas fram till syllstensraden KG28/A61063. Detta kan tolkas som att stenarna redan fanns där eller att de lades ut samtidigt. Senare lades odlingslagret (kyrkogårdsutjämningen) A62779/KG31 ut och detta fanns på bägge sidor om stensyllen(KG28). Tegelkällaren, som var uppförd i munkförband, hade en höjd på ca 1,70 m upp till trä­ bjälklaget. Källarens nord-sydliga utbredning i överytan var ca 6,60 m och dess öst-västliga utbredning var som mest närmare 4 m i plan. Vid golvnivån var källarens västra del 3,50 m lång och den östra delen 3,62 m. I den norra delen var golvet 1,93 m brett och i den södra delen 2,02 m brett. Källaren var byggd i tegel med murar med en halv stens tjocklek. Väggen mot trappan på norra kortsidan, nischerna i östväggen och luftningsventilerna i den västra och södra väggen hade dock en stens tjocklek. Kopparna i övriga murpartier fortsatte givetvis också ut med en helstens längd. Nedgrävningskanten i sanden för källaren löpte cirka 0,2 m utanför källarens ytterliv. Trapphalsen var från fjärde skift och uppåt murad med stötfog mot källaren i norr. Anledningen till detta verkar vara att man ville ha väggarna i trapphalsen stigande upp mot trappan och alltså inte vågräta som källarväggarna. Trappan (A61399) bestod av fyra trappsteg i tegel. Det nedersta trappsteget var tre skift högt medan de övriga endast var två. Fig 36. Annika Konsmar schaktar fram den västra delen av tegelkällaren. Foto mot nordväst. FOTO RAÄ, UV ÖST. Bebyggelse, väg och gravar vid S:t Olofs konvent    35 Fig 37 (ovan). Angeta Olsson och Maria Sjökvist undersöker den framrensade tegelkällaren. Foto mot söder. FOTO RAÄ, UV ÖST. Fig 38 (t v). Tegelkällarens västvägg. Källaren hade flera hål och nischer. I det fjärde skiftet fanns två hål och det elfte skiftet fanns tre hål. I övre delen fanns dessutom tre ventilationseller fönstergluggar. Foto mot väster. FOTO RAÄ, UV ÖST. Fig 39 (t v). Tegelkällarens sydvägg. I bildens vänstra kant skymtar östväggens två nischer. Foto mot söder. FOTO RAÄ, UV ÖST. 36   Bebyggelse, väg och gravar vid S:t Olofs konvent Fig 40. Källartrappan bestod av fyra trappsteg i tegel, där det nedersta trappsteget var högre än de övriga. Golvet utgjordes av ett lerlager. Foto mot norr. FOTO RAÄ, UV ÖST. Trapphalsen var 2,68 m lång och 0,73–0,75 m bred. Utrymmet för trappan var endast cirka 1,2 m långt medan utrymmet mellan trappan och själva källarrummet alltså var cirka 1,5 m långt. Golvet lutade kraftigt ner mot källaren i denna del. Ett konstruktionslager innehållande kalkbruk (A61785) fanns nedanför det nedersta trappsteget. Lagrets utbredning var endast ca 0,2x0,4 m och det är möjligt att det lagts som stabi­ lisering för en planka (A61778). Detta tunna lager bestod bl a av humös sand och lite tegelkross. Det tolkades som antingen avsatt eller en förmultnad planka. Detta lager och det underliggande konstruktionslagret överlagrade källarrummets golv (A61789). Golvet utgjordes av ett cirka 0,1 m tjockt lerlager. Detta var utlagt innan källarväggarna började muras eftersom leran fortsatte under väggarna. Lergolvet fanns också in i trapphalsen fram till trappan. Källaren hade flera hål och nischer. Den östra väggens två hål var en halv sten djup respektive tre fjärdedels sten. Hålen var placerade i fjärde skiftet. Nästan mitt emot de förra hålen fanns i den västra väggens fjärde skift två hål. Ovan den östra väggens fjärde skift var tegelstenarna kraftigt nötta eller vittrade. Det kan tolkas som att det funnits ett hyllplan fastsatt i de två hålen och att något har förvarats på detta hyllplan så att väggen skadats. Hålens storlek motsvarades av en kopp. Fig 41. Tegelkällarens östvägg från utsidan med de två nischerna. Det hade en öppning, motsvarande rektangelformen av sadeltaket. På väggens utsida låg den utlagda sanden upp till denna öppning. Hålen har troligen gjorts för luftning av källaren och i nischerna kan man också ha förvarat saker. FOTO RAÄ, UV ÖST. Bebyggelse, väg och gravar vid S:t Olofs konvent    37 I den västra väggen fanns dessutom motsvarande tre hål, med en halv stens djup, i det elfte skiftet. Dessa saknades i östväggen men där fanns istället två nischer på samma nivå. Dessa var placerade i den södra delen av väggen men något norrut syntes resterna efter en nisch till och med tanke på symmetrin bör det ha funnits ytterligare en. Detta parti av östväggen saknades. Nischernas väggar var två skift höga och drygt en sten breda. Nischernas tak utgjordes av fyra tegelstenar som på längden vilade mot varandra i form av ett sadel­tak. Djupet på nischerna var en sten men eftersom väggen endast var en halv sten tjock saknades tegel i den yttre halvan av nischens ”golv”. På något ställe där det var en kopp i murverket fortsatte denna och utgjorde golv i hela nischens djup. Den innersta väggen utgjordes endast av två skift med tegel som låg på långsidan och var sammanfogade med kalkbruk och väggen. Därmed bildades en öppning ovan dessa tegel, motsvarande rektangelformen av sadeltaket. På väggens utsida fortsatte den utlagda sanden upp till denna öppning. Hålen bör ha tillkommit för luftning av källaren men i nischerna kan man också ha förvarat saker. I den västra väggen fanns tre ventilations- eller fönstergluggar (A61385). De var murade i förband med väggen. Öppningen in mot källaren var tre skift hög och bredden var en halv sten, cirka 0,35x0,20 m. Botten i dessa utgjordes av det tolfte skiftet tegel. Från öppningarna i källarväggen hade en kanal i tegel murats. De lutade från källaren uppåt mot väster. Längst i väster var kanalen endast två stenar hög. Dess botten utgjordes i väster av tegel men bestod endast av sand närmre källarväggen. Längden på kanalerna från källarens innerliv var 1,30 m. Det ovanliggande träbjälklagret stack ut utanför källar­ väggen och bör därmed åtminstone delvis ha utgjort täckning över gluggarna. I fyllningen av kanalerna påträffades golvtegel. Två stenar låg omedelbart väster om den mellersta gluggen (A62687). De kan möjligen ha ingått i byggnaden eller lagts där vid byggnationen, som stöd för stolpar eller dylikt. På det femtonde skiftet tegel, 1,70 m från källargolvet, låg fem trästycken till bjälklaget i östvästlig riktning med cirka 0,6 m avstånd till centrum. De låg på fönstergluggarnas översta tegelskift och i skiftet ovan detta hade man sparat ut hålrum för reglarna att vila i. Reglarna, som var 0,15 m breda och minst 0,50 m långa, har stuckit ut ett stycke från källarens ytterliv. En halv sten utanför västväggen och parallellt med denna fanns en regel, minst 0,10 m bred och 3,5 m lång men ursprungligen san­ no­likt lika lång som källaren. I fönstergluggarnas kanaler hade man sparat ut urtag i teglet som var två skift djupa och en halv sten breda. I dessa urtag låg regeln. De fem ovan nämnda bjälkarna låg på denna regel. Golvteglet har inte legat på källargolvet utan bör ha legat på första våningens golv, ovan träbjälklagret. Tvärs över källaren, 38   Bebyggelse, väg och gravar vid S:t Olofs konvent Fig 42. I den västra väggen fanns tre ventilations- eller fönstergluggar. Från öppningarna i källarväggen hade en kanal i tegel murats, vilken lutade från källaren uppåt mot väster. Längst i väster var kanalen endast två stenar hög. Foto visar den sydligaste av kanalerna. I bakgrunden syns östväggens två nischer. Foto mot öster. FOTO RAÄ, UV ÖST. Fig 43. Tvärs över källaren, högt upp i fyllningen, låg en rad med golvtegel. De bör ha legat på en av bjälkarna i bjälklaget som rasat samman då källaren revs. De bägge nischerna i östväggen skymtar i bakgrunden. Foto mot öster. FOTO RAÄ, UV ÖST. högt upp i fyllningen, låg nämligen en rad med golvtegel. De bör ha legat på en av bjälkarna i bjälklaget som rasat samman då källaren revs. Runt golvteglet fanns kalkbruket kvar. Därmed kan man sluta sig till att det funnits en våning ovan källaren. Denna överbyggnad bör ha fortsatt ut över källartrappan. Storleken på teglet är mellan 280–290 mm långt, 145–150 mm brett och 95–100 mm tjockt. I fyllningen av trappan fanns åtta tegelstenar med två avfasade kanter för en portal. De fem sidorna på dessa var cirka: 115 (stenens bredd), 165, 55, 120 och 120 mm. En av sidorna, som var 120 mm, var något konkav och denna sida var dessutom svärtad. Det fanns kalkbruk på ovan- och undersidan samt på koppsidan på dessa. Ytterligare en typ av tegel påträffade i trappfyllningen. Det rör sig endast om en sten med rundade former vars funktion är okänd. I fyllningen av källaren påträffades 20–40 tegelstenar, 20 hela golvtegel (250–260x250– 265 och 60 mm tjocka). Minst lika många trasiga golvtegel hittades. I källarfyllningen fanns också två bitar fjälltegel till tak. Nederdelen var inte rundad som på fjäll utan den var rak. Bredden på takteglet, som troligen utgjort takbeläggning på denna byggnad, var 155 mm. Källaren dateras till 1300–1400-talen efter bl a förbandet. I konstruktionslagret (A61785) fanns äldre rödgods (F125) och CI gods (F124), vilka kan dateras till efter 1300-talets mitt (muntlig uppgift Mathias Bäck 2013-01-28). Det gjordes makrofossilanalyser på ett par av källarens kontexter. Från källargolvet (A61789) analyserades material, främst från hörnen där skräp bedömdes ha ansamlats lättast. Resultatet av analyserna visar att proverna var mycket fattiga på innehåll. I fråga om rester av matavfall påträffades ett fragment av hasselnöt, enstaka fiskben och något benfragment. Fragmenten representerar antagligen smuts som dragits in utifrån och speglar inte vad som förvarats i källaren. Vid sidan om dessa enstaka fragment förekom även träkol, sannolikt av samma härkomst, samt fragment från källarens väggar i form av tegel och kalkbruk. Det mest intressanta inslaget i källargolvet var att grodben regelbundet förekom i proverna. Detta kan tolkas som att det stundom stått vatten i källaren. Analysen från trappans nedre del innehöll också relativt lite material. Den största skillnaden är en högre andel benfragment och fiskfjäll vilket antagligen kommer från det eroderade markskiktet utifrån (bilaga 8). Dike och övriga lämningar Inom området påträffades en del ytterligare lämningar som kan föras till detta skede, samt en del som eventuellt tillhör denna period. Ett nordväst-sydostligt orienterat dike (A61883) fanns drygt 3 m söder om tegelkällaren och drygt 1 m norr om syllstensraden (KG28 A61063/). Diket var ca 1 m brett och som mest drygt 0,2 m djupt. Det fanns inget primärt avsatt lager utan en sekundär fyllning av gå humös sand med inslag av kol, bränd lera och sten. I fyllningen lång enstaka djurben och en blå pärla, vilken var betydligt äldre (F6). Precis som i beskrivningarna av tidigare perioder så måste vi öppna upp för att en del enstaka stolphål och gropar kan ha tillkommit under den här perioden. Området efter S:t Olof Stora delar av den medeltida bebyggelsen och gravarna täcktes av raseringslager från konventets byggnader i öster. En stenkällare och bl a flera gropar hade därefter grävts igenom raseringen, vilken bör ha kommit under andra hälften av 1500-talet och framåt. Enligt kartan från år 1713 så berörde undersökningsområdet då två tomter. Södra delen av schaktet med källaren (se nedan) skar igenom tomten 25 och schaktets mellersta Bebyggelse, väg och gravar vid S:t Olofs konvent    39 Hägnadsstolpar undersökta 2009 Hägnad KG12 A62419 ± A62431 Fig 44. Plan över lämningar som tolkats vara eftermedeltida. Det rör sig bl a om raseringar från konventets byggnader, vilka bör ha tillkommit under andra hälften av 1500-talet och 1600-talets inledning. Längst i söder påträffades en stenkällare och inom området fanns flera större gropar. Dessa aktiviteter var ifrån när området blev tomtutlagt efter konventstiden, vilket var genomfört åtminstone under 1600-talet. Skala 1:300. A62700 A61563 A61536 A60571 A61641 A62217 A62144 A50234 år 2006 A62155 Fynd från 1600-1700-talen Källarrasering Rasering A50524 år 2006 A60018 A60583 A60593 Källare Stengolv Gropar - 1600-1700-talen Gropar odaterade Gropar undersökta 2006 A61256 Stolphål A61263 Schakt 2006 och 2009 Schakt 2009 A61216 Källare KG3 0 5 10 40   Bebyggelse, väg och gravar vid S:t Olofs konvent 20 Meter del var grävd igenom tomten 24. Den senare har ett ”urtag” mot granntomten 25 i söder och det är möjligt att denna del ursprungligen tillhört denna. Flera av de stora groparna låg för övrigt inom denna del (se nedan). Kartbeskrivningen anger för nr 24: ”Jöns Bengtssons arv och bebyggda tomt” och för nr 25 ”Bengts arvingars tomt invid [tull]bommen, bebyggd vall som stadstjänarna äger”. Längst i söder undersöktes en stenkällare med kortsidan ut mot Vistenagatan, på tomten 25:s södra del. Källaren tolkades vara uppförd under 1600-talet. Flera större gropar hade grävts norr om källare, både på samma tomt och på tomten 24:s östra del i norr. I en av groparna på den senare tomten påträffades relativt mycket keramik. Rasering från konventet De medeltida gravarna och bebyggelselämningarna täcktes av ett omfattande raseringslager (A62217), vilket till stora delar härrörde från konventets stora tegelbyggnad i öster. Raser­ ingen fanns utmed en ca 35 m lång sträcka i schaktets norra del. Tegelkällaren hade också en fyllning av rasering (A62700). Källare vid Vistenagatan En källare uppfördes troligen under 1600-talet, möjligen redan under andra hälften av 1500-talet, ut mot Vistenagatan (KG3). Källaren hade murar av kallmurad marksten och ett stenlagt golv. Källaren hade en nord-sydlig utbredning på drygt 4 m och dess öst-västliga bredd var ca 2,20 m. Källarens sydvägg låg utanför undersökningsområdet, varför källaren således varit något större. I nordost fanns en källarnedgång med en tröskelsten och ett trappsteg bevarat. Källarmuren hade två skift bevarade och en höjd på ca 0,65 m. Källarens inre storlek var ca 5 m2. Källaren hade ett stengolv bestående av omsorgsfullt och mycket tätt lagda, flata stenar. Golvstenarna fortsatte in under schaktkanten i söder. Utmed östra källarmuren var stenarna vinklade mot varandra och bildade därmed en rännsten. Fyllningen (A61439) till källaren innehöll bl a kritpipsskaft och en del skärvor av yngre rödgods. Det rör sig om skålar och fat, som kan dateras till 1600–1700-talen (F25-30). Fig 45. Helen Romedahl rensar stengolvet i källaren vid Vistenagatan. Golvet hade en ränna utmed den östra väggen och nedgången låg i väggens norra del. Foto mot söder. FOTO RAÄ, UV ÖST. Bebyggelse, väg och gravar vid S:t Olofs konvent    41 ± 0 5 10 20 Meter Fig 46. 1713 års karta över Skänninge med stenkällaren utmed Vistenagatan och gropar. På kartan har även groparna från 2006 års undersökning i öster markerats. (Copyright Lantmäteriet, aktbeteckning D98-1:5). Skala 1:400. 42   Bebyggelse, väg och gravar vid S:t Olofs konvent Gropar Åtminstone åtta gropar bedömdes vara från perioden efter konventet. Ytterligare några av de odaterade groparna kan också vara från den här perioden. Merparten av groparna fanns drygt 20-talet meter norr om Vistenagatan. Här hade några gropar undersökts redan år 2006. Tre av groparna hade en diameter på ca 2,5–3 m och var mer än 1 m djupa, medan övriga två var mindre. De hade i regel en fyllning av sand, grus och stenar. Två av groparna innehöll bl a rörskaft från trefotsgrytor (A60583, F31 och A62155, F35). En större grop fanns även ca 45 m norr om Vistenagatan (KG8/A61563). I fyllningen till den här gropen påträffades bl a flera skärvor från trefotsgrytor (F41–56), varav flera felbrända, och en hästsko (F71). Strax söder om den här gropen fanns några odaterade gropar. Enligt Claes Westling fanns det under 1600-talet tre krukmakare i Skänninge (Westling 2002:58f ). Det fanns även ett par gropar omedelbart norr om stenkällaren (KG3) i söder. I KG2/ A61200 påträffades en nål i kopparlegering (F108), medan den mindre gropen var fyndtom (A61263). Även här hade en större grop undersökts österut år 2006. Fynden av yngre rödgods i groparna kan översiktligt dateras till 1600–1700-talen. Ytterligare några odaterade gropar fanns vid tegelkällaren i norr, men dessa kan stratigrafiskt också vara medeltida. Stolphål och hägnader Ett av stolphålen i KG6 innehöll yngre rödgods (F72), varför möjligen denna lämning skulle kunna föras till denna period (se ovan). Längst i norr påträffades fyra stolpar på rad inom en närmare 4 m lång sträcka. De hade ingått i en nordväst-sydostlig hägnad (KG12), vars fortsättning undersöktes senare under 2009 (jfr Stibéus 2012a). Det fanns bevarat trä, varför hägnaden bör ha varit relativt modern. Fynden Fynden har registerats på 138 fyndnummer (bilaga 3). Keramiken utgjorde den största fyndkategorin med 59 fyndnummer. Sammanlagt insamlades 109 skärvor. Av dessa var 84 i rödgods och 12 bestämdes som östersjökeramik, samt 4 av stengods. Resterande utgjordes av förhistorisk (3), fajans (3), vitlera (1), flintgods (1) och porslin (1). Ett silvermynt från 1400-talet påträffades (F5, bilaga 9). Det hittades tre beslag, varav vardera ett i ben (F20), järn (F85) och cu-legering (F36). I det senare materialet finns också fyra bleck, en nål (F108) och en knapp (F109). Järnföremålen utgörs bl a av en armborst­ pilspets (F4), två söljor (F8 och F15), en sisare (F7), två knivar (F12 och F81), en stapel (F116), en hästsko (F71) och åtta hästskosömmar, samt spikar. Bland övriga fynd märks t ex armdekorationen av textil och metalltråd (F3), en glaspärla (F6), en byggandsdetalj i sandsten (F118). Inom ytan finns dessutom en del slagg i järn och kopparlegering, samt bränd lera. Bebyggelse, väg och gravar vid S:t Olofs konvent    43 Sammanfattning, efterföljande arbeten och utvärdering Sammanfattning De äldsta lämningarna utgjordes bl a av stolphål och nedgrävningar, samt keramikskärvor, vilka tolkades vara från äldre järnålder. Dessa spår bygger på den bild som tidigare undersökningar i området visat. Skilda lämningar från undersökningarna öster om järnvägen har förut gett några olika dateringar till äldre järnålder. Vid undersökningarna 2004–2005 av S:t Olofs konvent framkom en härd i botten av alla kulturlager, under konventets norra länga. Härden daterades emellertid inte (Konsmar & Menander 2009a:14). År 2006 undersöktes en härd, som överlagrade en grop, tiotalet meter öster om södra delen av det nu aktuella schaktet. Härden 14C-daterades till romersk järnålder, 130–350 e Kr (Konsmar & Menander 2009b:11). En förhistorisk grav undersöktes i samband med undersökningarna år 2009 öster om järnvägen, omkring 15 m öster om det nu aktuella undersökningsområdets norra del. Graven har 14C-daterats till äldre järnålder, ca 180 f Kr (Menander & Arcini 2012:17). Det undersöktes också en del bebyggelselämningar och möjligen en väg, vilka daterades från perioden ca 1000–1200. Från denna period finns även östersjökeramik. Bebyggelsen förefaller ha legat i södra delen. Lämningarna överlappar i tid de äldsta spåren av medeltida bebyggelse och aktivitet vid konventet. Här kan ha legat en gård med kyrka i slutet av 1100-talet (jfr Menander 2013). Den nu dokumenterade bebyggelsen kan ha ingått i den senare gården. Nästa period utgjordes av bebyggelse, som kan hänföras till S:t Olofs konvents utbyggnad mot väster, ca 1200-talets mitt till början av 1300-talet. Det rör sig bl a om enklare bebyggelse och diken, samt en väg. Bebyggelsen har legat rakt väster om konventskyrkan. Bebyggelsen skulle kunna ha ingått i en äldre ekonomibebyggelse, som föregått kyrkan, eller kan kanske sammanhänga med aktiviteter under uppförandet. Det förefaller som troligt att bebyggelsen försvunnit i och med att kyrkan blir färdig. Bebyggelsen är under alla omständigheter borta när området tas i anspråk för begravningar. Fig 47 (t v). Utgrävningen lockade ett stort antal intresserade vid de olika visningarna. Här berättar Agneta Olsson om den gravlagda mannen som låg på magen. Foto mot söder. FOTO RAÄ, UV ÖST. Fig 48 (ovan). Caroline Arcini blir intervjuad om den gravlagda mannen som låg på magen. Senare sändes bl a ett inslag på vetenskapens värld. Foto mot sydväst. FOTO RAÄ, UV ÖST. 44   Bebyggelse, väg och gravar vid S:t Olofs konvent Under hög- och senmedeltid expanderar S:t Olofs kyrkogård västerut och finns inom delar av det nu undersökta området. En av begravningarna särskilde sig markant, så till vida att den gravlagde begravts på magen och uppvisade kraftiga skador. Under den här perioden uppförs och en välbyggd tegelkällare och vägen byggs ut ytterligare. Vägen hade en sydvästlig-nordostlig riktning och har sannolikt lett mellan en portal på konventskyrkan och Skänninge torg i väster (jfr Menander 2013). Rester efter bjälklag i tegelkällaren påvisade att det funnits en våning ovanpå. Denna våning har haft ett tegelgolv som delvis var nedsjunket i källarens rasering. Riktningen motsvarade de övriga konventsbyggnaderna och tolkas därför tillhöra komplexet. Den yngsta stenlagda vägen, kyrkogårdslagret och delvis tegelkällaren täcktes av raser­ ingslager efter konventskyrkan, som troligen deponerats under andra halvan av 1500-talet. Från tiden efter konventet märks särskilt en stenkällare ut mot Vistenagatan, samt flera större gropar med fynd från 1600–1700-talen. Enligt kartmaterialet från början av 1700-­­ talet så utgör det undersökta området delar av två tomter. Efterföljande arbeten Delar av resultaten (begravningarna) från föreliggande undersökning har tidigare redovisats i rapporten ”Gravar i S:t Olofs konvent” (Menander & Arcini 2012). Resultaten har också problematiserats och presenterats i Skänningeprojektets vetenskapliga publikation ”Borgare, bönder och bröder. Nya perspektiv på Skänninges äldsta historia” (Hedvall, Lindeblad och Menander 2013). Därutöver behandlas undersökningen i ett pågående avhandlingsarbete med arbetstiteln ”Den goda döden. En historisk arkeologisk studie av gravar och begravningspraxis i dominikankonventet S:t Olof i Skänninge” (Menander i manus). Slutligen, Caroline Arcini kommer att belysa den spektakulära begravningen på magen i en särskild vetenskaplig artikel. Utvärdering Undersökningen gjordes med erfarenhet från flera tidigare undersökningar i området. Det var stor sannolikhet att flera begravningar skulle komma inom området. Tidigare markradarundersökningar hade också indikerat bebyggelse och en väg, samt större gropar inom området. Det senare framgick också tydligt genom undersökningen år 2006. Då flera gropar fanns i den västra schaktkanten. Tegelkällarens goda bevarandegrad visade sig vara en överraskning. Detta gäller även den framgrävda vägens komplexitet, med flera skilda nivåer, samt i viss mån den tidigare bebyggelsen. Genom undersökningen var det möjligt att belysa kyrkogårdens utbredning västerut. Här förefaller inte ha gjorts några begravningar under 1100–1200-talen och möjligen inte förrän tidigast under andra hälften av 1300-talet. Merparten av gravarna var troligen grävda under senmedeltid. En av gravarna visade sig vara synnerligen dramatisk och skilde ut sig fullständigt från tidigare begravningar inom konventet. Kyrkogården begränsades söderut av vägen (tre begravningar fanns dock söderut). Dess norra del kan sägas ha begränsats av bebyggelse, som tegelkällaren och en stensyll. Den senares funktion var emellertid oklar. Norrut fanns också ett grunt dike. Linköping i oktober 2014 Magnus Stibéus Bebyggelse, väg och gravar vid S:t Olofs konvent    45 Referenser Litteratur Bergqvist, J. 2009a. Skänningeprojektet 2. Nya Motalagatan. RAÄ 5. Skänninge 2:1, 3:3 Plåtslagaren 1, 2. Skänninge stad, Mjölby kommun. Östergötland. Dnr 423-1717-2003. Bergqvist, J. 2009b. Skänningeprojektet 3. Motalagatan – Skenaån. RAÄ 5. Skänninge 2:1. Skänninge stad, Mjölby kommun. Östergötland. Dnr 423-1717-2003. Hasselmo, M. 1983. Medeltidstaden 40. Skänninge. Rapport. Stockholm. Riksantikvarieämbetet. Hasselmo, M. 1996. S:ta Ingrids kloster. Skänninge. Östergötland. Tidigmedeltida kulturlager och gravar. Riksantikvarieämbetet, UV Linköping. Rapportserie UV Linköping 1996:42. Hedvall, R. 2009. Skänningeprojektet inledande del, Sammanfattning av projektet. RAÄ, UV Öst rapport 2009:1. Hedvall, R., Lindeblad, K. & Menander, H. (red). 2013. Borgare, bröder och bönder – arkeologiska perspektiv på Skänninges äldsta historia. Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV). Linköping. Konsmar, A., Menander, H. 2009a. Skänningeprojektet. S:t Olofs konvent. RAÄ, UV Öst, Rapport 2009:5. Konsmar, A. & Menander, H. 2009b. Skänningeprojektet. Kvarteret Munkgärdet. RAÄ, UV Öst, Rapport 2009:7. Konsmar, A. 2011. Förnedrad in i döden. Arkeologi i Östergötland. Linköping. Lindberg, S. och Stibéus, M. 2009. Skänningeprojektet. 4 Dyhagen. RAÄ 5. Skänninge 2:1, 3:2 Skänninge stad, Mjölby kommun Östergötland. Dnr 423-1717-2003. Menander, H. och Arcini, C. 2012. Särskild arkeologisk undersökning. Gravar i S:t Olofs konvent, Östergötland, Mjölby kommun, Skänninge stad, Skänninge 2:1, 3:1, RAÄ 20. Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV Öst), Riksantikvarieämbetet. UV Rapport 2012:47. Menander, H. et al. 2013. Dominikankonventet S:t Olof..Borgare, bröder och bönder – arkeologiska perspektiv på Skänninges äldsta historia. Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV). Linköping. Stibéus, M. 2012a. I S:t Olofs periferi - avloppsledning och hus: Östergötland, Mjölby kommun, Skänninge stad, Skänninge 2:1 och 3:2, RAÄ 5 och 20. Arkeologisk förundersökning. Linköping. Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV Öst), Riksantikvarieämbetet. UV Rapport 2012:193. Stibéus, M. 2012b. Arkeologisk förundersökning. Två medeltida ugnar vid S:t Olofs konvent i Skänninge och kulturlager i staden. Östergötland, Skänninge stad, Mjölby kommun, Dyhagen/ Munkhagen m fl, RAÄ 5 och 20. Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV Öst), Riksantikvarieämbetet. UV Rapport 2012:191. Trinks, I. 2005. Ground Penetrating Radar surveys for Archaeological Prospection at Skänninge 2005. Methodology, data acquisition, results, interpretation. I Hedvall, R. 2009. Westling, C. 2002. Småstadens dynamik. Skänninges och Vadstenas befolkning och kontaktfält ca 1630–1660. Linköping Studies in Arts and Science No. 264. Linköpings Universitet. Otryckta källor Menander, H. Manus till ”Den goda döden. En historisk arkeologisk studie av gravar och begravningspraxis i dominikankonventet S:t Olof i Skänninge”. 46   Bebyggelse, väg och gravar vid S:t Olofs konvent Muntliga uppgifter Mathias Bäck, arkeolog, RAÄ, UV Mitt. Muntlig uppgift 2013-01-28. Caroline Arcini, osteolog, RAÄ, UV Syd. Muntlig uppgift 2014-10-13. Digitala källor Pettersson, C. 2014. http://arkeologijonkoping.wordpress.com/2014/05/02/getaryggen1567-bonder-och-soldater/ Arkiv Lantmäteriverket (LMV). Statens historiska museer (SHMM). Administrativa uppgifter Län: Östergötlands län Landskap: Östergötland Kommun: Mjölby Socken: Allhelgona Plats: Brödraklostret 26 Fornlämning: RAÄ 5 och 20 Undersökningens mittpunkt: X6475048 Y1458133 Läge: Ekonomiska kartan 8F 5b Koordinatsystem: RT90, 2,5 gon V Höjdsystem: RH00 Riksantikvarieämbetet dnr: 422-01119-2009 Länsstyrelsen dnr: 31-5870-09 Länsstyrelsen beslutsdatum: 2009-04-07 Projektnummer: A11293 Intrasisprojekt: O2009037 Rapportnummer: 2015:16 Ansvarig arkeolog: Annika Konsmar Personal: Annika Konsmar, Hanna Menander, Agneta Olsson, Helen Romedahl, Maria Sjöqvist Beställare: Länsstyrelsen Östergötland Kostnadsansvarig: Banverket, Region Sydöst Undersökningstid: 2009-03-30–2009-05-08 Undersökt yta: 270 m2 Arkivhandlingar: Dokumentationshandlingar kommer att förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet(ATA), RAÄ, Stockholm. Foto U-nr 5353. Fynd: Fnr 1–138. Förvaras hos Statens historiska museer, Arkeologiska uppdragsverksamheten i Linköping i väntan på fyndfördelning. Bebyggelse, väg och gravar vid S:t Olofs konvent    47 48   Bebyggelse, väg och gravar vid S:t Olofs konvent Typ Grop och fyllning Källarmur och stengolv Markyta Stenskodda stolphål Stolphål Brandlager/härdrest Grop Dike Brandlager och stolphål Tegelkällare Hägnad Byggnad Stolphål Avfallslager Spisfundament Markyta Markyta Väg 1 Väg 2 Brukande Väg 3 Väg 4 Väg 5 Väg 6 Utjämning Utjämning Syllstensrad Dike ID 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 ww Bilaga 1. Kontexter 29 28 27 26 25 24 23 22 21 20 19 18 17 16 15 14 13 12 10 9 8 7 6 5 4 3 2 Kgrupp Färg Innehåll Tjocklek/ djup Storlek Plan-/ bottenform Lagerslut/ kontaktyta Sortering För kyrkogård. Konstruktion. Brandlager väg. Förhistorisk-1200. 1000–1300. En källare helt uppförd i tegel, 362 cm lång i den östra sidan och 350 cm lång utmed västra sidan. Bredden i norr är 193 cm och i söder 202 cm - alla mått mätta i golvnivån. Till detta finns också en källarhals som delvis är murad i förband men delvis inte sannolikt beroende på att dess murar sluttar svagt upp mot markytan. Förhistorisk-medeltid. Beskrivning Bebyggelse, väg och gravar vid S:t Olofs konvent    49 Källarmur 60112 Skelett Gravnedgrävning 60104 60485 Gravnedgrävning 60090 Gravnedgrävning Skelett 60088 Gravnedgrävning Gravnedgrävning 60073 60470 Skelett 60071 60460 Gravnedgrävning 60064 Skelett Skelett 60045 Skelett Gravnedgrävning 60037 60458 Marklager/trampyta 60032 Gravnedgrävning Marklager/trampyta 60027 60456 Grop_em 60018 60451 Gravnedgrävning 60012 Stolphål_od Utgår 60010 Gravnedgrävning Skelett 60008 60441 Gravnedgrävning 60000 60421 Odling 31 Skelett Härd 30 60419 Typ ID 3 18 17 31 30 Kgrupp Grått Färg Marksten Aska Sand Humös sand Innehåll 0,25 0,25 Tjocklek/ djup 0,45 Storlek Oval/ avrundad Plan-/ bottenform Lagerslut/ kontaktyta Sortering Källarmur med två skift bevarade. Höjd ca 0,65. Källaren ligger i nord-sydlig riktning. På den östra långsidan fanns en flat trappsten. Materialstorlek: 0,2–0,6 m, obearbetade markstenar. Två skift synliga, inkilat tegel mellan stenarna. Tillvarataget fyndmaterial från ovanliggande raseringsmassor bestod bl a av en skärva porslin, ett antal kritpipskaft samt yngre rödgods - vilket antyder att källaren tagits ur bruk någon gång under 16–1700-tal. Samma som 62194. Samma som 61799. Gropen yngre än gravarna. Beskrivning 50   Bebyggelse, väg och gravar vid S:t Olofs konvent Typ Gravnedgrävning Skelett Gravnedgrävning Gravnedgrävning Gravnedgrävning Gravnedgrävning Gravnedgrävning Skelett Gravnedgrävning Grop_od Grop_em Grop_em Gata, yngre Stengolv ID 60488 60495 60497 60511 60522 60531 60539 60546 60548 60571 60583 60593 60600 60912 3 25 Kgrupp Färg Marksten lagda i sand Marksten, raseringslager och silt mellan stenarna Markstenar Sand och grus Sand och grus Innehåll Tjocklek/ djup 1x3 2,15x2,7 0,7 Storlek Plan-/ bottenform Lagerslut/ kontaktyta Sortering Stengolv bestående av omsorgsfullt och mycket tätt lagda, flata stenar. Ligger inom begränsning för källarmur 60112 och sträcker sig ca 4 m i n-s riktning. Golvstenarna fortsätter in under schaktkanten i söder. Utmed östra källarmuren var stenarna vinklade mot varandra och bildade därmed en rännsten. Ett relativt tjockt raseringslager täckte golvet där fyndmaterialet i huvudsak bestod av yngre rödgods samt kritpipsskaft. Precis i kontaktytan ner mot golvet hittades en skärva porslin. Detta antyder att källaren tagits ur bruk under 1600–1700-tal. Stenstorlek 0,05–0,2 m, obearbetade markstenar. Utbredning 1,8x2,3 m. Större stenar lagda i kanterna och som mittremsa (0,20x0,25 och 0,15x0,20 m). Stenarna innanför var ca 0,15x0,20 m och 0,1x0,1 m stora. Det fanns raseringslager och silt mellan stenarna. Enstaka mindre stenar och tegelbrockor inkilat mellan stenarna. Gatan fortsatte i schaktväggen åt väster. Söndergrävd av järnväg och kabel i öster. Skadad i sydost av grop. Höjd 92,68 m ö h. Tjocklek 0,12 m. Hjulspår saknas. Enstaka stenar ”glättiga”, som efter slitage. Flera av stenarna var också slitna på undersidan, vilket tolkades som att de återanvänts. Varierande stenstorlek, obearbetade markstenar. Avlång form. Avgrävd i öster av järnväg. Fortsatte västerut. Innehöll 1500–1600-talskeramik och skelettdelar. Beskrivning Bebyggelse, väg och gravar vid S:t Olofs konvent    51 Stolphålsfyllning 61020 Stolphål_TM Stolphål_TM 61013 61049 Stolphålsfyllning 61006 Stolphålsfyllning Stolphål_TM 60995 61038 Stolphålsfyllning 60987 Stolphål_TM Brandlager/härdrest 60965 61029 Typ ID 5 5 5 5 5 5 7 Kgrupp Mörkbrun Mörkbrun Mörkbrun Mörkbrun Svart Färg Humös sand Humös sand Humös sand Humös sand Humös sand samt rikligt med sten Humös sand samt sten Humös sand och sten Humös sand samt sten Humöst med träkol och sot Innehåll 0,14 0,10 0,26 0,18 0,20 0,20 0,20 0,20 0,15–0,20 Tjocklek/ djup 0,30x0,36 0,28 0,40 x 0,23 0,23x0,50 Storlek Rund/skålad Rund/rund Rund/ skålformad Oval/skålad Plan-/ bottenform Inom begränsning för nedgrävning Inom begränsning för nedgrävning Inom begränsning för nedgrävning 61013 Inom begränsning för nedgrävning Tunnar ut i s, skuren i ö, under schakt i v Lagerslut/ kontaktyta Jämn Jämn Jämn/ blandad orientering Stolphålsfyllning. Snarlik intilliggande fyllning (AL 61006/AN 61013). Fyllningen innehöll en del träkol samt lerkl. Jämn/ blandad orientering Stenskott stolphål. Är beläget i ett område med flera andra stolphålsnedgrävningar, alla förefaller vara nedgrävda i samma lager – men representerar sannolikt olika faser och byggnader. Stolphålsfyllning. Se vidare beskrivning på kontextblankett för 61049. Innehöll bränd lera och träkol. Litet stenskott stolphål. Ligger på en yta med flera stolphålsnedgrävningar som sannolikt ska knytas till olika faser (byggnader). Stolphålsfyllning. Se vidare på kontextblankett för 61029. Innehöll träkol. Stenskott stolphål som ligger intill ytterligare ett stenskott dito (AN 60995). Troligen hör dessa till samma konstruktion/byggnad. Fortsätter in under schaktkant i väster. Stolphålsfyllning som innehöll rikligt med sten. Se vidare på kontextblankett för 61013. Stenskott stolphål – snarlikt intilliggande 61013. Sannolikt hör dessa båda stolphål samman. Kolet gick ner i en ca 0,20 m djup svacka. Ev representerar lagret en härd men stenarna i lagret var emellertid varken skörbrända eller på annat sätt eldpåverkade. Inte heller beslaget (med punktcirkelornamentik) var eldpåverkat. I lagret fanns rikligt med vad som verkar vara sintrad lera (glasartad yta, mycket lätt). Då anläggningen fortsätter in under v. schaktkanten är det svårt att få en uppfattning om vad den representerar. Härdgrop? Brandlager från hus? Avfallsgrop? Anläggningen ligger i mycket nära anslutning till en källare (Kg 3) men är sannolikt äldre än denna. Fynd: Beslag med punktcirkelornamentik. Beskrivning Jämn/ blandad orientering Sortering 52   Bebyggelse, väg och gravar vid S:t Olofs konvent Typ Skelett Syllstensrad Stolphål_od Gravnedgrävning Stolphål_od Grop_m Grop_m Bjälklag Avfallslager Grop_em Marklager/trampyta Grop_em Grop_em Stolphål_od Stolphål_od Stolphål_od ID 61060 61063 61113 61120 61129 61139 61147 61154 61200 61216 61231 61256 61263 61271 61278 61283 6 4 2 2 28 Kgrupp Grå Brungrå Gråsvart Brun Färg Humös sand, sten Silt, sand och enstaka marksten Sand och matjord Sand Humöst, siltigt Humöst siltigt innehåll, sot o kalkbruk Humös sand, inslag av bränd lera Humus Träkol Kalksten och marksten Innehåll 0,20 0,5 1 0,20 0,40 ca 0,10 0,22 0,25 0,4 0,45 Tjocklek/ djup 0,50x0,55 0,5 0,7 0,25X0,8 1,30x1,40 0,54x0,60 0,60x0,68 0,30 Storlek Oval/skålad Rund/ Oval/rund Oval/plan Oval/rund Rund/spetsig Plan-/ bottenform Under schakt i v o s, skuren i ö, avgrävd i n Inom begränsning för grop Lagerslut/ kontaktyta Jämn Jämn/ blandad orientering Sortering Kraftigt stenskott stolphål som ligger strax intill ett mindre dito, även detta stenskott (A61292). Stenstorlek 0,2x0,25 m. Gropen fortsätter in i schaktkanten i väster. Tolkad vara som äldst 1700-tal. Relativt mäktigt sandlager som ligger strax ovanpå steril sand. Ett flertal stolphålsnedgrävningar har gjorts i detta lager. Oklart om det rör sig om påförda massor eller naturlig sand som blivit trampad – dvs om det rör sig om ett ursprungligt marklager. Gropnedgrävning. Innehöll vad som tolkas som ett primärt avsatt avfallslager. Ligger strax intill källare. Går inte att avgöra om de varit samtida. Avsatt lager i stor gropnedgrävning. Tolkas prel. som ett avsatt avfallslager pga innehåll av djurben, flis av Innehöll rel. mkt djurben. Fynd: metallnål kalkbruk, träkol och sot. Gropnedgrävning strax intill öst-västligt orienterat dike. Igenfyllt med brun humös sand. Oklar funktion. Kan ev- också vara ett stolphål. Liten gropnedgrävning, skuren av källare i öster. Mycket humöst innehåll. Inslag av träkol och sten. Kalkstensblock låg också i fyllningen. Gropens funktion är oklar. men med tanke på att kalksten använts i byggnationer på omr. kan nedgrävningen vara en avfallsgrop och kalkstenen slängda rester efter byggnation. Stenstorlek 0,15x0,20 m. Förhistorisk karaktär. Fem stenar i öst-västlig orientering. Lagd ovanpå 61799. Tuktade kalkstenar, 0,2–0,5x 0,3x0,6 m, kallmurad. Beskrivning Bebyggelse, väg och gravar vid S:t Olofs konvent    53 Stolphålsfyllning 61443 Stolphål_od Utjämningslager 61439 61480 Härdgrop? 61429 Stolphål_TM Recent Stolphål 61420 61471 Trappsteg 61399 Stolphålsfyllning Ventilationshål 61385 61462 Tegelkällare 61300 Stolphål_TM Stolphål_od 61292 61453 Typ ID 6 5 5 5 5 30 12 6 Kgrupp Grå Mörkgrå Mörkgrå Grå Mörkgrå Färg Humös sand, rikligt med sten Humös sand Humöst siltig sand Humös sand Humös sand Marksten och jord Sot och träkol samt sotig sten Trä Humös sand och sten, samt träkol. Innehåll 0,20 0,20 0,20 0,20 0,20 0,13 0,20 0,16 Tjocklek/ djup 0,40 0,20x0,30 0,40 0,47x057 0,40 0,30 Storlek Rund/skålad Oval/skålad Rund/skålad Oval/plan Rund/plan Rund/skålas Plan-/ bottenform Inom begränsning för nedgrävning Inom begränsning för nedgrävning Lagerslut/ kontaktyta Jämn/ blandad orientering Jämn Sortering Krafatigt stenskott stolphål som troligen hänger samman med en intilliggande stenskott dito (61490). Stolphålsnedgrävning - lokaliserad i ett område med flera liknande stolphålsnedgrävningar med likartad fyllning. Stolpsfyllning. Se vidare på kontextblankett för 61471. Inslag av bränd lera och träkol. Stolphålsnedgrävning lokaliserad på en yta med flera liknande nedgrävningar med liknande fyllningar. Alla är nedgrävda i ett relativt tjockt sandlager. Några av stolphålen på nämnda yta hör sannolikt samman medan andra ska knytas till olika faser. Stenskott. Stolhålsfyllning. Se vidare kontextblankett för 61453. I fylln. Fanns enstaka lerkl. samt sintrad lera. Tolkades som mur 2006. Marstenar av varierad storlek, löst sammansatt. L-form, försvann in i schaktvägg i väster. Igenläggnimg i källaren. Liten grop fylld med mkt sot, träkol samt sotig/eldpåverkad sten. Gropen tolkas utifrån detta som en härdgrop. Skärs av vad som verkar vara en recent stolphålsnedgrävning (61420). Stolphål. I mitten av nedgrävningen fanns rester kvar efter stolpe (ca 0,30 m). Troligtvis ett recent stolphål. Litet stenskott stolphål som förefaller hänga samman med ett större intilliggande, kraftigt och stenskott stolphål (61283). Detta är ett ”mönster” som går igen lite längre norrut – dvs två intilliggande stolphål; ett större och ett lite mindre. Högst sannolikt hör de till samma byggnad – antingen samtida eller att det ena stolphålet representerar en omsättning/ombyggnation. Beskrivning 54   Bebyggelse, väg och gravar vid S:t Olofs konvent Typ Stolphål_od Gravnedgrävning Skelett Gravnedgrävning Skelett Skelett Skelett Grop_em Grop_em Gravnedgrävning Stolphål_M Gravnedgrävning Gravnedgrävning Skelett Utjämningslager Gravnedgrävning Grop_od Matjord Kabel, recent Nedgrävning för källare ID 61490 61500 61510 61513 61527 61531 61534 61536 61563 61576 61595 61608 61619 61631 61634 61639 61641 61652 61711 61734 11 8 6 Kgrupp Brungrå Grå Grå Färg Silt med tegelkross, kalkstensflis, kalkbruk Humös sand, stenar, tegelkros och träkol Humös sand med inslag av träkol och bränd lera Humös sand, rikligt med sten. Inslag av träkol och lerkl. Innehåll 0,10 0,20 0,30 0,34 Tjocklek/ djup 0,5x2 0,30 0,80x1 1 0,54 Storlek Rund/rund Oval/plan Rund/skålad Plan-/ bottenform Lagerslut/ kontaktyta Sortering Fortsätter in i v schaktkant. Samtida 62217, rasering? Skärs av grav 61576, ev grop med rasering. Gropnedgrävning – igenfylld med grå homogen sand, sekundärfyllning. Inget primärt avsatt lager syntes. Gropen är belägen inne på klosterkyrkogården, i nära anslutning till flera gravar, men hör sannolikt inte hit utan ska istället föras till ett yngre skede. Gropen innehåller en stor mängd fragmenterat yngre rödgods från kärl och trefotsgrytor. Flera fragment har blivit defekta vid bränning vilket visar att avfallet i gropen har sitt ursprung från en keramiker. Kraftigt stenskott stolphål som troligen hör samman med intilliggande 61480. Antingen har de varit ”i bruk” samtidigt eller så representerar det ena en omsättning/ ombyggnation. Med tanke på den kraftiga stenskoningen samt nedgrävningens dimensioner är det väl rimligt att anta att de burit upp en stor byggnad (med kanske fler än ett våningsplan). Beskrivning Bebyggelse, väg och gravar vid S:t Olofs konvent    55 Typ Brukande i källare Konstruktionslager Källargolv Skelett Marklager/trampyta Stolphål_od Gravnedgrävning Stolphål_M Stolphål_TM Skelett Gravnedgrävning Dike_m Skelett Skelett Stolphål_TM Stolphål_TM Gravnedgrävning ID 61778 61785 61789 61797 61799 61814 61831 61836 61844 61851 61853 61883 61935 61939 61942 61951 61968 9 17 11 11 Kgrupp Grå Grå Grå Gråbrun Brungrå Mörkbrun Färg Humös sand med inslag av träkol Humös sand, inslag av lerklining och träkol. Humös sand med inslag av lera och sten Sand Sand, inslag av tegelkros och träkol Sandig och sotig silt Kalkbruk Brun silt, enstaka tegel och kalkbruk Innehåll 0,26 0,31 0,23 0,23 0,30 0,07 m 0,05 Tjocklek/ djup 0,50 0,44 1x2 0,55 0,35 0,1 Storlek Rund/rund Rund/spetsig Oregelbunden Rund/plan /rund Plan-/ bottenform Uttunnande mot söder Lagerslut/ kontaktyta Sortering Stolphål nedgrävt i sand. Beläget i ett område med flera stolphålsnedgrävningar, vilka ska föras till olika byggnader och olika faser/tidsperioder. Detta stolphål ligger strax intill ett annat (61935). Då de är nedgrävda i samma sand och har likartade fyllningar är det sannolikt att de hör Går i öst-västlig riktning. Stolphål nedgrävt i sand (steril). Ligger i ett område med flera stolphålsnedgrävningar vilka troligen representerar byggnader från flera olika faser/ tidsperioder. Detta stolphål ligger strax intill ett annat (61946). Då de är nedgrävda i samma lager och har liknande fyllningar så hör de troligen samman. Oregelbunden, grund nedgrävning som fyllts igen med grå homogen sand, sekundärt. Till synes inget primärt avsatt lager utmed nedgrävningens kanter och botten. Ner mot gropens botten, vid nedgrävningens ena kant låg fyra st. rörben (nöt eller häst). Mycket sköra, dåligt bevarade. Gropen ligger strax norr om kyrkogårdsmur. I ytan hittades en blå glaspärla. Skoningssten i södra delen (15 stenar). Stolphålet kan ha funnits när 61634 tillkom. Stenstorlek 0,05–0,1 m. Stenstorlek 0,25, tegel i skoningen. Avgrävt i söder av grav. Ev odling. Lagd under 61778 för att stabilisera. Tolkat som avsatt lager nedanför sista trappsteget i källaren. Kraftigt humöst. Kan ha utgjort förmultnad träplanka, som legat ovan golvytan. Lagd ovanpå kalkbruk 61785. Beskrivning 56   Bebyggelse, väg och gravar vid S:t Olofs konvent Typ Stenläggning Stolphål_M Skelett Skelett Skelett Konstruktionslager Konstruktionslager Brukande/avfallslager Byggnationslager Stolp-/störhål Stolp-/störhål Stolp-/störhål Stolp-/störhål ID 61978 62049 62057 62059 62061 62063 62068 62073 62088 62100 62108 62114 62120 10 10 10 10 25 22 24 Kgrupp Grå-rosa Brun Brun Gråbrun Färg Bränd sand och rikligt med sot, inslag av träkol och bränd lera. Bränd sand och sot, enstaka träkol och bränd lera. Bränd sand och sot Bränd sand och rikligt med sot Lera Silt Silt, tegelkross och kalkbruk Silt, tegekross, kalkbruk, slagg och småstenar Humös sand, inslag av tegelkross och träkol Marksten och enstaka slagg Innehåll 0,20 0,13 0,11 0,20 0,05 0,005 0,10 0,05-0,1 m 0,29 Tjocklek/ djup 0,16 0,12 0,12x0,14 0,20 0,33 Storlek Rund/spetsig Rund/spetsig Oval/spetsig Rund/spetsig Rund/rund Plan-/ bottenform Under schakt i v, i övr. rakt avslut Tydlig Tydlig mot undre Lagerslut/ kontaktyta Jämn/ horisontel orientering Omrört Sortering För beskrivning se 62108. För beskrivning se 62108. Ett stör-/stolphål i en grupp om sammanlagt sju stycken relativt små nedgrävningar. Samtliga är igenfyllda med samma material som går att finna i intilliggande avsatta brandlager. Troligen har stolphålen ingått i en gemensam konstruktion vilken i sin tur har alstrat ovan nämnda brandager. Se beskrivning på blankett för AN 62108. Lagret täcker delvis ett underliggande brandlager–vilket i sin tur klipps av den stora tegelkällaren. Materialet i detta lerlager påminner om det som finns nere i källarens golvyta. 62088 kan därför ev. vara ett byggnationslager – som avsatts på plats i samband med att tegelkällaren byggdes. Ovanpå stengolv 60912. Lagret bestod huvudsakligen som rasering, men har troligen lagts ut som bärlager till 60600. Stenarna 61978 ligger ner i detta lager. Innehåller sågade ben. Ligger ovanpå silt/sand. Ev raseringslager. Grav 60497 grävd efter stolphål Utbredning 0,8x2,3 m. Tydlig rak kant i väster, otydlig i öster mot den yngre påbyggda gatan. Slitage på enstaka gatustenars ovansida. Inga övriga sidor verkade bära spår av slitage. Beskrivning Bebyggelse, väg och gravar vid S:t Olofs konvent    57 Brandlager 62169 Marklager/trampyta Stolp-/störhål 62163 62194 Grop_em 62155 Lager Grop_em 62144 62184 Stolp-/störhål 62137 Stolp-/störhål Brandlager 62126 62176 Typ ID 18 10 10 10 10 10 Kgrupp Gråbrun Gråvit Orange Brun Gul Svart Färg Sand Lera Bränd sand och sot, samt inslag av träkol Sand Bränd sand och silt, samt enstaka träkol Silt, tegelkross, kalkbruk och mindre stenar. Sand och mindre stenar Bränd sand och rikligt med sot, enstaka träkol och bränd lera. Sot Innehåll 0,12 0,03 0,13 0,05 0,14 0,8 0,18 0,02 Tjocklek/ djup 0,10x0,12 0,12 0,8x1,10 1,2x2,6 0,12x0,15 Storlek Rund/spetsig Rund/Spetsig Rund/spetsig Plan-/ bottenform Under schakt i v, klippt i ö o n, tunnar ut i s Klippt av källare i n, under schakt i v, tunnar ut Under schakt i v, klippt av källare i n, tunnar ut Under schakt i v, klippt i n, i övr. uttunnande Lagerslut/ kontaktyta Jämn Jämn/ horisontell orientering Jämn Jämn/ horisontell orientering Sortering Kulturpåverkad sand som troligen representerar trampad markyta. Ligger i ett område i anslutning till källare AK 61300. I detta lager finns bl a ett antal nedgrävningar i form av stolp-/störhål. Liten begränsad lerlagerfläck som dels blivit klippt av källarnedgrävning 61734 samt fortsätter in under schakt i v. I leran finns nedtrampat tegelfnas samt träkol. På grund av att lagret har en sådan begränsad utbredning är det svårtolkat. Möjligen golvlagerrest??Ska möjligen också kopplas samman med de aktiviteter som ackumulerat brandlager 62126 och 62169. Fundamentering för ugn. För beskrivning se 62108. Ett av två avsatta brandlager (se även 62126) som blivit klippta av källarnedgrävning 61734. Troligen härrör de från aktiviteter i anslutning till ugn el. dyl. (Inte heller uteslutet att det rör sig om rester efter en nedbrunnen byggnad). I anslutning till dessa brandlager fanns ett antal stolp-/störhål, vilka ha ingått i konstruktionen. För beskrivning se 62108. Stenar i botten påminner om gatan 60600. Fortsätter in i schaktvägg. Avgrävd i öster av järnväg. För beskrivning se 62108. Tunt avsatt brandlager i form av sot – vilket i sin tur ligger på ett lager med hårt bränd sand. Båda dessa lager fortsätter in under västra schaktkanten och är klippta av den yngre källarnedgrävningen 61734. I anslutning till dessa brandlager finns ett antal stolp-/störhål på linje. Dessa är igenfyllda med till synes samma material (sot och bränd sand). Troligen härrör de avsatta brandlagren från t ex en ugn eller liknande. Men naturligtvis är det inte uteslutet att det även kan röra sig om resterna efter en brunnen byggnad. Fynd: 1 skärva östersjökeramik samt 1 järnföremål. Beskrivning 58   Bebyggelse, väg och gravar vid S:t Olofs konvent Typ Utjämningslager Konstruktionslager Matjord Raseringslager Skelett Gravnedgrävning Utjämningslager Dike_m Gravnedgrävning Skelett Byggnationslager Konstruktionslager Gravnedgrävning Skelett Stenläggning Stolphål_TM? Stollphål_M Stolphål_TM ID 62198 62208 62213 62217 62222 62241 62252 62272 62286 62298 62300 62317 62337 62352 62357 62377 62388 62398 20 22 29 22 23 26 Kgrupp Ljusgul Rödbrunt Brungul Gulbrun Brungrå Färg Sand, sot och lera Sand, sot, kalkbruk, lera Sand och sten Kalksten Sand Grusig sand, tegelkross, kalkbruk Humös sand, sot Sandig silt Sand Siltig sand Innehåll 0,2 0,28 0,4 0,03 m 0,05 m 0,35 0,15 0,1 m 0,1 m Tjocklek/ djup 0,26x0,37 0,38 0,5 0,4x2,8 Storlek Oval/plan Rund/plan Rund/rund Avlångt/plant Plan-/ bottenform Tydlig Tydlig mot övre Uttunnande mot 60600 Lagerslut/ kontaktyta Huggen Jämn Sorterat Omrört Sortering Framkom i samma nivå som t ex 62100. Ingen stratigrafisk relation till nedgrävning 61734 (källaren). Stenskott. Grävt vid en tidig etableringsfas (tidig medeltid?). Grävt igenom den kulturpåverkade sanden i botten som tolkats som förhistorisk odlingsjord. Stenskott. Stolphål beläget i nordöstra hörnet av mur (äldre än mur). Stenskott. Gräns? Stenläggning med huggen kalksten (byggnationsavfall?). Bevarad utbredning 0,5x2 m. Tolkad som gata, gårdsyta eller fundament, ”knaddersten”. Sättsand för ”knadderstensläggning”. Öst-västlig riktning. Innehöll rikligt med avfall. Diket föreföll ha stått öppet en tid, då avfallet förekom i två skikt med infiltrerad sand emellan. Fortsatte i väster in i schaktväggen. Mörkare lager i övre delen, gulare i undre, men tolkades som samma lager. Påförd sand, relativt ren. Mot botten inslag av kalkbruk som troligen tillhörde det undre byggnationslagret. Kalkstenssockel, rasering från kyrkobyggnad. Matjord från 1900-talet. Sanden har fläckvis i ytan avtryck efter stenlyft. Sanden har troligen både fungerat som sättsand till en plockad stenläggning och som utjämning för den underliggande obekväma grusytan. Har ej funnits under den äldre gatan 61978. Lagret är skuret i väster av 62155, men fortsätter ej förbi denna, utan har sannolikt haft samma utbredning som 60600. Sättsand för plockad stenläggning. Utjämning för kyrkogård (översta). Delvis uppblandat med 62208. Schaktades i huvudsak bort. Mynt, beslag. Beskrivning Bebyggelse, väg och gravar vid S:t Olofs konvent    59 Utjämningslager Stolphål_od Utjämningslager Stolphål_TM? Stenläggning 62500 62518 62527 62543 62553 Spisfundament Utjämningslager 62487 62623 Stolphål_recent 62475 Gravnedgrävning Stolphål_recent 62468 62604 Stolphål_TM 62449 Stolphål_TM Grop_od 62431 62594 Grop_od 62419 Stolphål_TM 12 62410 62587 Typ ID 27 12 12 28 Kgrupp Gråbrun Brungrått Gul Färg Tegel Humös sand och stenar Marksten Humös silt med stenar Flammig sand med lerklumpar Sand Trä Sot Gul sand Trä Innehåll 0,30 0,08 0,60 0,2-0,25 m 0,35 0,20 0,15 0,22 0,15 0,30 Tjocklek/ djup 0,33x0,40 0,32x0,34 0,2x0,6 0,5x0,6 1x1 Storlek Oval/skålad Rund/plan Rund/ Oval/plan Oval/ Oregelbunden/ Plan-/ bottenform Ojämn yta mot steril Lagerslut/ kontaktyta Murade med kalkbruk, rektangulär form Runda stenar, lagda i odlingsjord, oregelbunden form Sortering Nio tegelstenar med utbredning 0,4x1,20 m. Bränd ovansida. Tegelstorlek: 0,10x0,14-0,15x0,29–0,30 m. Ursprunglig utbredning på konstruktion mot söder mot lerlager 62743 och med sannolikt stenarna i stolphål 62767 (och tegelsten 62714). Avgrävd av gravar i öster. Nedgrävt i odlingslager. Sammanhänger ev med 62587, samt ev stenläggning (62533)?. Stenskott. Endast botten återstår. Hänger ev samman med 62594. Stenskott. Första generationen gata/väg eller tillhör den odlingsaktiviteter? Stenstorlek 0,1x0,2 m. Flat sida uppåt. Märken efter plockade stenar, samt svallade lager mot botten. Tolkas som rest efter väg eller utjämnad mark under mur. Ca 1x1 m återstod. Begränsat till stensyll 61063 och källaren. Innehöll samma material som fyllningen i källarnedgrävningen 61734. Ingen nedgrävningskant syntes genom 62500. Tolkades som samtida med källarens uppförande (överbliven sand från källarnedgrävningen). Mot botten hade lagret en sotigare lins. Täcktes av odlingslager (omrörd brun silt). Utlagd efter att källaren grävts? Recent. Framkom under ”förhistoriskt” lager. Recent. Beskrivning 60   Bebyggelse, väg och gravar vid S:t Olofs konvent Typ Kista Stolphål_M Stenar Raseringslager Konstruktionslager Konstruktionslager Tegelsten Utjämningslager Avfallslager Golvlager Konstruktionslager Lager Stolphål_M Odlingslager Lager Raseringslager Utjämningslager Lager ID 62672 62677 62687 62700 62703 62710 62714 62719 62725 62743 62751 62758 62767 62779 200009 200120 200121 200122 22 21 31 14 13 13 13 15 16 14 16 16 11 14 Kgrupp Rödbrun Brun Brun Svart Brun Grå Brun Brun Färg Bränt tegel Sandig silt Silt, tegelkross, kalkbruk, småsten Kol Sandig silt, sot och kol Marksten och tegel Lerig silt Sandig silt Lera med inslag av kalkbruk, tegelskross och kalks Silt, tegelkross och kalkbruk Sand Lera Marksten Blandat material, tegelkross Innehåll 0,02–0,03 0,3–0,4 m 0,10 m 0,05 m 0,02 0,02 m 0,25 Tjocklek/ djup 0,3x0,5 0,35 Storlek Oval/ Rund/ trattformad Plan-/ bottenform Tydl mot undre o övre Lagerslut/ kontaktyta Homogent, lite inbl av kalkbruk 0,20 m st Sortering I bruk samtdigt med källaren. Ev kyrkogårdsutjämning. Stenstorlek 0,2x0,3 m. Inmätt tegelsten 62714. Stenskott. Avfallslager? Utlagt över tegelsten på högkant. Ev konstruktionslager. Rikligt med fiskben. Ev raseringslager. Sättsand till 62623. Fundamenteringslera till spis. Under grav 62604. Tydligt att kalkbruk finns utanför kistspik. Kalkbruket finns tydligt i botten av graven, men ej tydligt över hela. Plana ytor på klakbruket in mot en kista. Ojämn yta på utsidan. Kalkbruket tolkades ha suttit på kistans insidor, som ev tätning vid transport (eftersom han var massakrerad?). Beskrivning Bebyggelse, väg och gravar vid S:t Olofs konvent    61 62169 62126 62088 KG30 61139 61113 62217 KG10 KG17 KG31 60032 62184 = 62194 KG27 62527 KG18 61814 62751 G 60497 KG14 62767 61595 62677 62049 KG15 62758 KG13 62743 62725 62719 62710 62623 KG16 61536 62703 62377 61063 KG29 G 62419 KG8 61576 61563 60027 = 61799 62500 62779 61883 KG8 62487 G 61734 61120 62543 62449 61429 62398 KG29 62272 KG11 61641 62700 62431 60571 Bilaga 2. Matriser 62   Bebyggelse, väg och gravar vid S:t Olofs konvent 62388 62587 60441 62594 62155 KG23 KG25 62144 KG20 62208 62068 60600 62217 62213 KG17 62357 62317 61799 62553 200009 62300 62252 62063 61978 KG19 KG21 KG22 KG24 62198 KG26 62241 G Bilaga 3. Fyndtabell Fnr Sakord Material 1 Föremål 2 Typ Del Vikt Storlek Antal Antal fragm Fragm grad CU-leg 0 0,017 1 1 Intakt Föremål Organiskt material 0 1 1 3 Snöre Textil 0 1 13 Defekt 4 Pilspets Järn 72 1 2 Defekt 5 Mynt Silver 1 1 Intakt Lösfynd vid schaktning, Saethr IV:20. 62198 6 Pärla Glas 0 1 1 Fragment Enfärgat blå, opak. Matt yta. Planslip kanter. 61883 7 Sisare Järn 62 1 8 Sölja Järn 8 1 1 Defekt 9 Föremål Järn 10 1 3 Fragment 10 Bleck CU-leg 1 1 1 11 Hästskosöm Järn 8 1 1 Intakt 61595 12 Kniv Järn 22 1 1 Defekt 62272 13 Spik Järn 8 1 1 Fragment 14 Föremål Järn 1 1 1 62500 15 Sölja Järn 10 1 1 61576 16 Spik Järn 4 1 2 17 Bleck CU-leg 1 1 1 Tjurhuvudbrakteat med strålring 0,18 0,2 0,008x 0,005 Anm Kontext 61534 Textil? 61534 61534 61534 Defekt 62073 60470 Kniv? 62725 60497 62272 Defekt 62063 61231 18 Slagg CU-leg 10 0 7 19 Föremål Järn 30 1 3 Fragment 20 Beslag CU-leg 1 1 1 Intakt 21 Bleck CU-leg 1 1 1 Intakt Rullat. Lösfynd under kyrkorasering. 22 Kärl Östersjökeramik Buk 10 1 1 Fragment Linjedekor. 61231 23 Kärl Östersjökeramik Buk 10 1 1 Fragment Linjedekor, sotig insida. 61231 24 Kärl Östersjökeramik Buk 6 1 1 Fragment Linjedekor, sotig. 61231 25 Kärl Rödgods Oid Oid 16 1 1 Fragment Brun glasyr. 61439 26 Kärl Rödgods Skål Mynning 12 1 1 Fragment Brun glasyr med vit mynningsrand. 61439 27 Kärl Rödgods Fat/skål 6 1 1 Fragment Linjedekor. 61439 28 Kärl Rödgods Skål Mynning 8 1 1 Fragment Grön glasyr. 61439 29 Kärl Rödgods Oid Mynning 1 1 1 Fragment Brun glasyr. 61439 30 Fönsterglas Glas 1 1 1 Fragment 61439 31 Kärl Rödgods Trefotsgryta Rörskaft 34 1 1 Fragment 60583 32 Kärl Rödgods Skål/kopp Mynning 10 1 1 Fragment 60583 33 Bränd lera Bränd lera 10 1 1 Fragment 60583 34 Fönsterglas Glas 1 1 1 Fragment 35 Kärl Rödgods 2 1 1 Fragment Inv grön glasyr. 62155 36 Beslag Ben 1 2 Defekt Koncentriska cirklar, 1 järnnit kvar. 60965 Trefotsgryta Buk 4 0,074x 0,024 62272 Spik? 61968 61968 62155 Bebyggelse, väg och gravar vid S:t Olofs konvent    63 Fnr Sakord Material Typ Del Vikt 37 Kärl Östersjökeramik Oid Buk 38 Avslag/ Avfall Kvarts 39 Kärl Stengods Oid 40 Kärl Rödgods Oid 41 Kärl Rödgods 42 Kärl 43 Antal Antal fragm Fragm grad 6 1 1 Fragment 0 1 1 Oid 1 1 1 Fragment C I. 62725 Oid 1 1 1 Fragment Äldre rödgods. 62272 Trefotsgryta Rörskaft 170 1 3 Defekt Felbränd, inv mörk glasyr. 61563 Rödgods Oid Buk 8 1 1 Fragment Inv gulbrun glasyr. 61563 Kärl Rödgods Fat Mynning 218 1 3 Defekt Inv gul dekor, ev två kärl. 61563 44 Kärl Rödgods Trefotsgryta Mynning 122 1 2 Fragment Felbränd, inv mörk glasyr. 61563 45 Kärl Rödgods Trefotsgryta Mynning 76 1 3 Fragment Inv mörkbrun glasyr. 61563 46 Kärl Rödgods Trefotsgryta Buk 2 1 1 Fragment Inv mörk glasyr. 61563 47 Kärl Rödgods Trefotsgryta Buk 34 1 2 Fragment Felbränd, inv mörk glasyr. 61563 48 Kärl Rödgods Fat Mynning 385 1 8 Fragment Inv grön glasyr med vit dekor. 61563 49 Kärl Rödgods Trefotsgryta Mynning 180 1 5 Fragment Felbränd, inv mörk glasyr. 61563 50 Kärl Rödgods Trefotsgryta Mynning 278 1 5 Fragment Felbränd, inv mörk glasyr 61563 51 Kärl Rödgods Trefotsgryta Buk 113 1 6 Fragment Felbränd, inv mörk glasyr. 61563 52 Kärl Rödgods Trefotsgryta Rörskaft 71 1 1 Fragment Felbränd. 61563 53 Kärl Rödgods Trefotsgryta Mynning 106 1 3 Fragment Oglaserad. 61563 54 Kärl Rödgods Fat Botten 140 2 2 Fragment Nötta. 61563 55 Kärl Rödgods Trefotsgryta Botten 99 1 2 Fragment Felbränd, inv mörk glasyr. 61563 56 Kärl Rödgods Trefotsgryta Botten 349 10 10 Fragment Felbrända, inv mörk glasyr, ev färre kärl. 61563 57 Kärl Östersjökeramik Oid Buk 3 1 1 Fragment 58 Föremål Järn Oid Oid 3 1 1 Fragment 59 Kärl Östersjökeramik Oid Oid 1 1 1 Fragment 60 Föremål Järn Oid Oid 1 1 1 Fragment 61 Spik Järn 7 1 1 Defekt 62 Kärl Keramik Buk 27 1 1 Fragment Grovmagrad. 62194 63 Kärl Keramik Oid Buk 5 1 1 Fragment Grovmagrad. 62194 64 Kärl Keramik Oid Keramik 10 1 1 Fragment Grovmagrad. 62194 65 Kärl Östersjökeramik Oid 4 3 3 Fragment Grovmagrad, ev bränd lera. 62194 66 Kärl Östersjökeramik Oid 7 1 1 Fragment Grovt magrad. 62194 67 Kärl Östersjökeramik Oid Buk 4 1 1 Fragment Linjedekor. 62241 68 Fönsterglas Glas 1 1 1 Fragment Bränt. 62241 69 Föremål CU-leg Oid Oid 1 1 1 Fragment Hylsa med nithål, ändbeslag till snöre? 62241 64   Bebyggelse, väg och gravar vid S:t Olofs konvent Storlek Anm Kontext 61231 62398 62126 Korroderat. 62126 60497 Avbruten ten. 60497 60548 Fnr Sakord Material Typ Del Vikt 70 Föremål Kalkbruk Oid Oid 81 71 Slagg Slagg Oid Oid 243 72 Kärl Rödgods Skål Hank 50 73 Kärl Stengods Oid Buk 17 74 Spik Järn 75 Kärl Stengods 76 Spik 77 Hästsko 78 Spik Järn 79 Avslag/ Avfall Kvarts 80 Spik Järn 8 81 Kniv Järn 22 82 Spik Järn 83 Hästskosöm Järn 84 Kritpipa Vitlera 85 Beslag Järn 2 86 Bleck CU-leg 2 87 Kärl Rödgods Fat/skål Buk 88 Kärl Rödgods Fat/skål 89 Kärl Rödgods Skål 90 Kärl Rödgods 91 Kärl 92 93 Storlek Antal Antal fragm Fragm grad Anm Kontext 1 1 Fragment Svartmålad yta, eventuellt relativt modern. 61563 Fragment Delar av ugnsväggar? 60965 1 1 Fragment Inv vit dekor på rödbrun glasyr. 61271 1 1 Fragment C I. 62719 1 1 Fragment Kastad. 62719 1 1 1 Fragment C I. 62719 Järn 132 13 13 Fragment Kastade. 61563 Järn 52 1 1 Fragment Halv. 61563 3 3 Fragment 62604 1 1 Fragment 62758 0,08 1 1 Fragment Längd 0,15 1 1 Fragment 33 Längd 0,08 2 2 Defekt 61439 6 Längd 0,055 1 1 Defekt 61439 7 7 Fragment 61439 0,025x 0,045x 0,001 1 1 Fragment Nithål. 61439 Längd 0,02 2 2 Fragment Avbrutna. 61439 2 1 1 Fragment Inv linjedekor. 61439 Mynning 3 1 1 Fragment Mynning 6 1 1 Fragment Inv gulvit glasyr. 61439 Fat Mynning 123 1 3 Fragment Inv vit linjedekor och gröna prickar. 61439 Rödgods Skål Mynning 20 1 1 Fragment Inv glasyr. 61439 Kärl Rödgods Fat Buk 24 1 1 Fragment Kärl Rödgods Kruka Mynning, botten 55 1 2 Fragment Inv brunröd glasyr. 61439 94 Kärl Rödgods Oid Buk 20 1 2 Fragment Inv brunröd glasyr. 61439 95 Kärl Vitlera Oid Buk 1 1 1 Fragment Gul glasyr och brun dekor. 61439 96 Kärl Fajans 1 1 1 Fragment Saknar dekor. 61439 97 Spik Järn 2 2 Fragment 98 Tegel Rödgods 1 1 Fragment 99 Slagg Slagg 92 100 Spik Järn 6 101 Hästskosöm Järn 1 102 Föremål Järn 9 103 Slagg Slagg 0 104 Bränd lera Bränd lera 1 8 Oid Kistspik 37 0,07 0,07, 0,07 och 0,11 2 Kistspik Brodd Skaft 20 31 Golv? Längd 0,1 121 Längd 0,08 61534 Avbrutet blad. 61439 61439 61439 62062 Ristat streck. 62062 Fragment 62208 1 1 Defekt 62208 1 1 Fragment 62208 Längd 0,04 1 1 Fragment 62208 0,05 1 1 Fragment 61799 Fragment 61799 Bebyggelse, väg och gravar vid S:t Olofs konvent    65 Fnr Sakord Material Typ Del Vikt Storlek Antal 105 Kalkbruk Kalkbruk 43 106 Hästskosöm Järn 4 1 107 Bränd lera Bränd lera 1 1 108 Nål CU-leg 1 Längd 0,04 109 Knapp CU-leg 8 Diam 0,02 110 Slagg 111 Kärl Fajans 112 Kärl Rödgods 113 Kärl Flintgods Tallrik 114 Kärl Porslin Fat 115 Butelj Glas 116 Stapel 117 118 Antal fragm Fragm grad Anm Kontext Fragment 62604 1 Fragment 62751 1 Fragment 62604 1 1 Fragment 61200 1 1 Defekt 61439 385 1 1 Fragment Botten 12 1 1 Fragment Oid 13 2 Mynning 18 1 Mynning 40 1 1 Fragment 46 2 2 Fragment 61439 Järn 259 1 1 Defekt 61439 Spik Järn 30 5 4 Defekt Kastade. 61439 Byggnadsdetalj Sandsten 665 1 1 Fragment Huggen sten. 62198 119 Kärl Östersjökeramik 9 2 2 120 Slagg Järn 175 5 5 Fragment 61634 121 Hästskosöm Järn 22 3 3 Fragment 61634 122 Spik Järn 82 4 4 Defekt 61785 123 Fönsterglas 2 2 2 Fragment 124 Kärl Stengods Oid 1 1 1 Fragment CI. 61785 125 Kärl Rödgods Oid 1 1 1 Fragment Utv grön glasyr, äldre rödgods. 61785 126 Tegel 1557 1 2 Intakt Plan platta med knopp. 61785 127 Kärl Rödgods Oid 29 1 1 Fragment 60018 128 Kärl Rödgods Fot 33 1 1 Fragment 61831 129 Hästskosöm Järn 16 1 1 Defekt 61831 130 Spik Järn 25 1 1 Defekt 61831 131 Spik 11 1 1 Fragment 60600 132 Spik Järn 74 6 6 Fragment 62672 133 Spik Järn 13 1 1 Intakt 62063 134 Slagg Metall 38 3 3 Fragment 62063 135 Kalkbruk Fragment 62672 136 Hästskosöm Järn 17 61634 137 Föremål CU-leg 18 138 Slagg CU-leg 17 Oid Taktegel Trefotsgryta Kistspik 61439 2 Glaserade. 61439 1 Pressad dekor. 61439 Blomdekor. 61439 928 66   Bebyggelse, väg och gravar vid S:t Olofs konvent Diam 0,015 61978 Blå dekor. 61634 4 4 Fragment 1 1 Fragment 2 2 Fragment 61785 Halv ring, sölja? 61634 61634 Bilaga 4. Utdrag av tabell över samtliga skelett som undersökts åren 2004–2009 Dnr Id nr Armställning Placering * 423-2598-2006 50055 C 3 423-2598-2006 50328 423-2598-2006 50330 C 3 3 423-2598-2006 50332 C 3 423-2598-2006 50334/60008 C 3 423-2598-2006 50346 423-2598-2006 50359 423-2598-2006 50394 3 3 D? 3 3 423-2598-2006 50074 C 423-2598-2006 50090 C 3 423-2598-2006 50815 C 3 423-2598-2006 50465 C 3 422-1119-2009 60045 C 3 3 422-1119-2009 60071 C 422-1119-2009 60088 C 3 422-1119-2009 60419 D? 3 422-1119-2009 60456 3 422-1119-2009 60458 3 422-1119-2009 60485 422-1119-2009 60495 422-1119-2009 60546 B/C 3 C/D 3 3 422-1119-2009 61060 C 3 422-1119-2009 61510 C 3 422-1119-2009 61527 C 3 422-1119-2009 61531 C 3 422-1119-2009 61534 C 3 422-1119-2009 61631 C 3 422-1119-2009 61639 C 3 422-1119-2009 61797 3 422-1119-2009 61851 3 422-1119-2009 61935 422-1119-2009 61939 422-1119-2009 62057 3 422-1119-2009 62059 3 422-1119-2009 62059 3 422-1119-2009 62061 422-1119-2009 62222 C 3 422-1119-2009 62298 C 3 422-1119-2009 62352 3 422-1119-2009 62352 3 3 C 3 3 * Med placering 1 avses korsgången, med 2 kyrkan och 3 kyrkogården. Bebyggelse, väg och gravar vid S:t Olofs konvent    67 Bilaga 5. Matris västra kyrkogården 68   Bebyggelse, väg och gravar vid S:t Olofs konvent Bilaga 6. Vedartsanalys Analysprotokoll Landskap: Östergötland Socken: Skänninge stad Fastighet: Brödraklostret 26. Skänninge RAÄ nr: 20 Kategori: – AnalysId: 8132 Anläggning: 60965, Kulturlager Provnr: PK61442 Vikt (g): 0,6 Analyserad vikt (g): 0,6 Fragment: 6 Analyserat antal: 6 Art: Björk Antal: 6 Material: Träkol Kommentar: – AnalysId: 8131 Anläggning: 200009, Kulturlager Provnr: PK200010 Vikt (g): 0,2 Analyserad vikt (g): 0,2 Fragment: 3 Analyserat antal: 3 Art: Gran Antal: 1 Material: Träkol Kommentar: Vald för datering Art: Tall Antal: 2 Material: Träkol Kommentar: Ej tillvarataget Bebyggelse, väg och gravar vid S:t Olofs konvent    69 Bilaga 7. 14C-analyser 70   Bebyggelse, väg och gravar vid S:t Olofs konvent Bebyggelse, väg och gravar vid S:t Olofs konvent    71 72   Bebyggelse, väg och gravar vid S:t Olofs konvent Bilaga 8. Makroanalyser Makroskopisk analys av jordprover från Brödraklostret 26, Skänninge, Teknisk rapport Jens Heimdahl, UV Mitt 2009-11-25 Bakgrund och syfte Under de arkeologiska undersökningarna av Brödraklostret 26, Skänninge togs 16 jordprover för analys av makroskopiskt innehåll med fokus på växtrester. Proverna har analyserats under november 2009. De provtagna kontexterna bestod av en tegelkällare där ett lergolv och ett svämsediment som avsatts ovanpå detta; frågeställningarna rörde källarens funktion och om man kunde se spår av vad som förvarats i den. Avfallslager från ett förmodat köksutrymme som raserats under senmedeltid – här rörde frågeställningen huruvida lagret innehöll spår av vegetabilier. Dessutom provtogs en tramphorisont i sand som lagts på en väg, ett lager under en medeltida stenläggning och ett odlingslager från järnåldern. Här rörde frågeställningarna snarare en allmän miljöanalys. I odlingslagret efterfrågas också eventuella spår av t.ex. gödning eller jordförbättring. Metod och källkritik Provtagningen genomfördes av arkeologerna under utgrävningen. De innehöll torrvolymer om 1,5–3 liter jord per prov. I laboratoriet preparerades proverna genom flotation enligt metod beskriven av Wasylikowa (1986) och våtsiktades med 0,25 mm maskvidd. Även den kvarvarande flotationsresten av tyngre minerogent material våtsiktades och genomsöktes efter artefakter. Efter floteringen samlades proverna upp och förvarades i vatten till dess de analyserades. Identifieringen av materialet skedde under ett stereomikroskop med 7–100 gångers förstoring. I samband med bestämningarna utnyttjades litteratur (se referenslista) samt referenssamlingar av recenta fröer. Den makroskopiska analysen har främst behandlat växtmakrofossil (som inte är ved eller träkol), men även puppor, fekalier, smältor, slagg, ben m m har eftersökts. Bevarandegraden av organiskt materialet i proverna varierar. I vägsanden, lagret under stenläggningen och odlingsjorden var den låg. Graden av postdepositionellt inblandat material tillföljd av bioturbation är hög i dessa prover. De karaktäriseras av smulmikrostruktur som en effekt av långvarig närvaro av daggmask, något som också visas genom en riklig förekomst av daggmaskkokonger. I dess prover fanns endast förkolnat växtmaterial bevarat. I källarens lergolv fanns goda förutsättningar för bevarande och det stratigrafiska läget var låst av det ovanliggande svämsedimentet, det samma gäller svämsedimentet. I provet från det raserade köket var bevarandegraden låg och jorden förefaller i viss mån rotpenetrerad. Dock saknades spår av daggmaskaktivitet och det bevarade växtlämningarna har i antagligen viss utsträckning samma tafonomi som fisk- och djurbensresterna, dvs de kommer från köket. Samtidigt finns en påtaglig risk att material med annan bakgrund kan ha blandats med jorden under den period den fungerade som begravningsjord. Därför måste innehållet behandlas försiktigt. Analysresultat I bifogade tabell har en del av materialet (det som inte är förkolnade fröer och frukter) kvantifierats enligt en grov relativ skala 1-3, där 1 innebär förekomst av enstaka (ca 1–5) fragment i hela provet. 2 innebär att materialet är vanligt – att det i stort sett hittas i alla genomletningar av de subsamplingar som görs. 3 innebär att materialet är så vanligt att de kan sägas vara ett av de dominerande materialen i provet och man hittar det var man än tittar. Bebyggelse, väg och gravar vid S:t Olofs konvent    73 Diskussion Lergolv i källare A61789 Från detta lergolv insamlades 7 prover och totalt drygt 10 liter jord, främst från källarens hörn där skräp antogs ha ansamlats lättast. Resultatet av analyserna visar att proverna var mycket fattiga på innehåll. I fråga om rester av matavfall påträffades ett fragment av hassel­ nöt, enstaka fiskben och något benfragment. Fragmenten representerar antagligen smuts som dragits in från gatan och speglar inte vad som förvarats i källaren. Vid sidan om dessa enstaka fragment förekom även träkol, sannolikt av samma härkomst, samt fragment från källarens väggar i form av tegel och kalkbruk. Det mest intressanta inslaget i källargolvet är att grodben regelbundet förekom i proverna. Detta kan tolkas som att det stundom stått vatten i källaren (eller om inte annat att de grodor som hoppat hit trott det). Svämsediment i källare A61778 Detta sediment innehöll, i likhet med golvet, mycket lite material. Den största skillnaden är en högre andel benfragment och fiskfjäll vilket antagligen kommer från det eroderade markskiktet utifrån. Avfallslager från kök A62725 Dessa fiskbensrika avfallslager från ett raserat kök hade återanvänts som begravningsjord. Lagret provtogs med två prover vilka uppvisade ett likartat innehåll vad beträffar benmaterialet, men skiljde sig åt i bevarandegrad. PM 62740 tycks bättre bevarat än PM 62741. I det förstnämnda provet förekom bevarat oförkolnat frömaterial, medan det andra helt saknade sådant, men istället innehöll förkolnat material. I PM 62740 återfanns en kärna av surkörsbär, ett fruktträd som inte är naturligt i Sverige och som införts för odling under medeltiden. Denna identifierades efter de kriterier som uppställts i Schoch m fl (1988). Kärnans storlek och dess förekomst bland fiskbenen visar att den är en del av det medeltida köksavfallet. Surkörsbär har inte tidigare påträffats i undersökningarna i Skänninge. Dess förekomst i klostermaterialet kan indikera att klostret haft tillgång till en trädgård. Bland avfallet förekom även mindre fröer, som även dessa kan tillhöra köksavfallet. Detta stöds av inslaget av skelört som också påträffades i köket som grävdes ut 2005 (Heimdahl Manus a). Även smultron påträffades och kan utgöra en del av köksavfallet. De brända matresterna i PM 62741 bestod av skalkorn och hasselnöt. Skalkornet utgjorde 40% av sädes­fynden i klosterköket som grävdes ut 2005. Tramphorisont i vägsand A62252 Innehållet i denna sand är så rik på tegel, kalkbruk och benmaterial att den verkar innehålla omlagrade raseringsmassor. Om så är fallet förklaras även den förkolnade säden och åkerogräsen av denna omlagring. Lager under medeltida stenläggning A62527 Vid sidan om rikligt med träkol innehöll detta lager också förkolnad säd och förkolnade ogräs. Sammansättningen talar för att det är fråga om spisavfall. Innehållet liknar mycket det som påträffades i A60032, vilket var ett odlingslager. Kan detta också ha varit det innan det stensattes? 74   Bebyggelse, väg och gravar vid S:t Olofs konvent Odlingslager, 900-tal A60032 Vid sidan om rikligt med träkol innehöll detta lager också förkolnad säd och förkolnade ogräs. Sammansättningen talar för att det är fråga om spisavfall. I odlingsjord kan spisaska tillsättas som gödning (i strikt bemärkelse är det inte gödning, aska innehåller kalcium som sänker jordens pH-värde och ökar växternas möjlighet att ta upp näring ur den), men i storskalig åkerodling hittas inte så här mycket aska. Aska är en begränsad resurs, och likartade höga koncentrationer kännetecknar småskalig odling, t ex kålgårdar, där gödningen och jordförbättringen är mer koncentrerad och kännetecknas av inslag av hushållsavfall. Referenser Beijerinck, W. 1976. Zadenatlas der Nederlandsche Flora. Amsterdam. Berggren, G. 1981. Atlas of seeds. Part 3. Salicaceae-Cruciferae. Naturvetenskapliga Forskningsrådet, Stockholm. Heimdahl, J. Manuskript b. Makroskopisk analys av jordprover från St Olofs konvent, Skänninge. Riksantikvarieämbetet, UV Öst. Linköping. Jacomet, S. 1987. Prähistorische Getreidefunde, Eine Anleitung zur Bestimmung prähistorischer Gersten- und Weizen- Funde, 70 pp. Botanisches Institut der Universität Abteilung Pflanzensystematik und Geobotanik, Basel. Schoch, W. H., Pawlik, B., Schweingruber, F. H. 1988. Botanical macro-remains, 228 pp. Paul Haupt Publishers, Stuttgart. Wasylikowa, K. 1986. Analysis of fossil fruits and seeds. I Berglund, B. E. (ed.): Handbook of Holocene Palaeoecology and Palaeohydrology. John Wiley & Sons Ltd. 571–590. Bebyggelse, väg och gravar vid S:t Olofs konvent    75 76   Bebyggelse, väg och gravar vid S:t Olofs konvent Sädeskorn ospec. Skelört Svinmålla-typ Hasselnöt Smultron Skalkorn Skalkorn (osäker best.) Pilört (ospec.) Trampört Surkörsbär Säv Våtarv Brödvete Brännässla Vicker (ospec.) Byggnads-/hantverksavfall Anemaliska matrester Anemalier Örter och gräs Trä Jens Heimdahl 2009 Datering Träkol Obränt trä Granbarr Strån och örtdelar Jordstamdelar Grodben Däggdjurs- och fågelben Fiskben och -fjäll Smidesloppa Mineralsmälta Tegel Kalkbruk Latinskt namn Cerealiea indet. Chelidonium majus Chenopodium album-typ Corylus avelana Fragaria vesca Hordeum vulgare ssp. vulgare cf. Hordeum vulgare ssp. vulgare Persicaria sp. Polygonum aviculare Prunus cerasus Scoenoplectus lacustris Stellaria media Triticum aestivum Urtica dioica Vicia sp. Kontext A 61961 1 1 1 1 61962 1 1 1 61965 61964 61963 1 1 2 1 1 2 2 1 1 1 1 1 1 1 1* 1 3 1 1 1 1 1 1 1 1 1 2 3 1 2 3 1 2 2 2 2 2 1 1 1 2 Medeltid 61966 Senmedeltid 61967 Lergolv i källare 62269 62252 62270 61789 2 3 2 2 1 2 60032 61562 2 2 1 1 1 1 3 2 2 2 3 1 1 1 1 3 1 3 1 2 1 1 3 2 1 2 2 61778 Odlingslager 1PM 61783 Järnålder? 62527 62603 Under stenlagd yta Medeltid Brödraklostret 26 62271 Tramphorisont i vägsand 61784 Svämsediment i källare Reform. 62740 4* 3* 1* 1* 2* 2* 3 2 2 3 3 2 1 1 1 3 2 2 3 3 2 62741 62725 Senmedeltid Avfallslager från kök Bilaga 9. Myntbestämningar Ög. Allhelgona sn, Skänninge 2:3, kv Brödraklostret. KMK 711-709-2009. Nr Fnr Idnr Vikt Land Myntutgivare 1 5 200008 0,19 Tyskland Mecklenburg Period Myntort Valör Årtal Beskrivning/ Metall Referens Präglad ca Anm Negativ nr Penning TjurhuvudSaether 1400-tal brakteat med IV:20 strålring, silver Januari 2010. MGL. Bebyggelse, väg och gravar vid S:t Olofs konvent    77 Bilaga 10. Konserveringsrapporter 78   Bebyggelse, väg och gravar vid S:t Olofs konvent Bebyggelse, väg och gravar vid S:t Olofs konvent    79 80   Bebyggelse, väg och gravar vid S:t Olofs konvent Bebyggelse, väg och gravar vid S:t Olofs konvent    81 Datum 2011-05-30 UV Öst, Raä Att: Annika Konsmar Roxengatan 7 582 73 Linköping Vår referens: Karin Lindahl KONSERVERINGSRAPPORT Fyndort: Ög. Skänninge stad, Brödraklostret 26, Raä 50 och 20 Raä D.nr: 422-0119-2009 F8 Sölja Beskrivning Rund sölja med torne, av järn. Mått: Yttre diameter: 26 mm , tornens längd: 29 mm. Tillstånd Föremålet undersöktes under mikroskop (x10). Föremålet var i det närmaste genomkorroderat. Det var ytterst täckt av sand. Underliggande skikt bestod av svarta och rostfärgade ojämna korrosionsprodukter. Dessa var spröda och skiktade. F 8, Före konservering (t.v.) och röntgenbild förekonservering (t.h.). Postadress Acta KonserveringsCentrum AB Riddargatan 13D 114 51 Stockholm Telefon 070-522 98 91 073-360 7473 Besöks-/Leveransadress Riddargatan 13 (Armémuseum, östra flygeln) 114 51 Stockholm 82   Bebyggelse, väg och gravar vid S:t Olofs konvent E-post karin.lindahl@actakonservering.se info@actakonservering.se Hemsida www.actakonservering.se Bankgiro 230-7155 Organisationsnummer 556744-7395 Företaget innehar F-skattsedel Åtgärder Inledningsvis konsoliderades i sprickor med 10% (w/v) Paraloid B72 (akrylat copolymer) i etanol:aceton (4:1). Därefter preparerades det fram med hjälp av mikrobläster (glaspulver). Ett fragment lossnade som limmades åter med Loctite 480 (svart gummiförstärkt cyanoakrylatlim). Vidare urlakades föremålet från klorider i bad med avjoniserat vatten under 16 veckor med byte av vatten 1-2 gånger/vecka. Vattnet hade en temperatur på 60˚C vid varje byte som sedan svalnade till rumstemperatur. Kloridmätning utfördes med silvernitrat-test. Efter avslutad urlakning dehydrerades föremålet i etanol (99,7%) under två veckor med byte av etanolbad efter en vecka. Därefter torkades det i varmluftugn (50˚C) under 5 dygn. Slutligen ytbehandlades det först med Dinitrolpasta (korrosionsinhibitor, petroleumvax baserad och löst i lacknafta, Dinol®) och sedan med mikrokristallint vax. Arbetet utfördes vid behov under mikroskop (x10). F 8, Efter konservering, båda sidorna. Rekommendationer för hantering och förvaring Hantera alltid föremålet med handskar. Det bör förvaras i ett stabilt torrt klimat med en relativ luftfuktighet (RF) på max 18 %, förslagsvis i torrbox med ambragel eller i klimatiserat magasin. Annars riskerar aktiv korrosion att bryta ut. / Konservering och fotografering utfört under 2010 och 2011 av Karin Lindahl, arkeologisk konservator, Acta Konserveringscentrum AB. Postadress Acta KonserveringsCentrum AB Riddargatan 13D 114 51 Stockholm Besöks-/Leveransadress Riddargatan 13 (Armémuseum, östra flygeln) 114 51 Stockholm Telefon 070-522 98 91 073-360 7473 E-post karin.lindahl@actakonservering.se info@actakonservering.se Hemsida www.actakonservering.se Bankgiro 230-7155 Organisationsnummer 556744-7395 Företaget innehar F-skattsedel Bebyggelse, väg och gravar vid S:t Olofs konvent    83 84   Bebyggelse, väg och gravar vid S:t Olofs konvent Bebyggelse, väg och gravar vid S:t Olofs konvent    85 86   Bebyggelse, väg och gravar vid S:t Olofs konvent Bebyggelse, väg och gravar vid S:t Olofs konvent    87 88   Bebyggelse, väg och gravar vid S:t Olofs konvent