Behandlingstankens återkomst - från psykoanalys till kognitiv beteendeterapi

N ordisk T id ssk rift for Krim inalvidenskab 2004 B e h a n d l in g s t a n k e n s återko m st - F r å n p s y k o a n a l y s t i l l k o g n it iv b e t e e n d e t e r a p i* Av fil. d r . R obert A n d ersso n R eh abilitation is m aking a com eback as a crim e prevention strategy. The new epistemology o f rehabilitation is based upon the theories an d practices o f the cognitive behavioural therapy ideal. In this article I at­ tempt to scrutinize this new epistemology em ploying M ic h e l Foucaults governm entality perspective. I thereby fo c u s on re h a b ilita tio n as an element in governance. I start by givin g a b rie f account o f the history o f the epistemologies o f the individualisation sciences. Through their stud­ ies o f the human individual, an d the epistemologies thereby produced, these sciences have p la y e d a p a rt in the creation o f the object o f gov­ ernance, the individual, an d o f the ways this governance o f individuals is practised. In my exam ination I look to certain features that I argue are fu n dam en ta l to it. These features, such as an assum ption o f some level o ffre e w ill an d a rationale o f risk, a ll come together in pro du cin g a new p o litic a l subject. What I f in d is that the h ie ra rch ica l surveillance techniques o f the o ld rehabilitation models are replaced by a horizontal fo rm o f surveillance aim ed at m aking the subject see the “obvious” fa c t that a “n o rm a l ” pe rson is responsible o f his o r h er actions. W hat is sought after is a fo rm o f self-knowledge, availab le through the confes­ sion o f on e’s faults, which is to be realized through the care o f on ese lf a n d self-management. The g o a l o f this p rocess is the p ro d u ctio n o f a prudent citizen capable o f constituting p a rt o f the governmental visions o f advanced lib eralism ." Den intagne är en resurs i framtidens krim inalvård. På Östra-gården känner den intagne ett m änniskovärde genom att mötas m ed in sikt och R E V A N S C H . H an känner att hans resurser (människan bakom brottet) finns och kan tillfö ra verksamheten utveckling, både sig själv som in d iv id och Östragården som helhet - återigen den lärande or­ ganisationen. Måldokum ent. K V A Östragård. 'D e n n a artikel är skriven med ekonom iskt stöd från N ordiska Samarbetsrådet för K rim in o log i. " T itle in English: The Re-Emergence of the Treatment Idea: From Psychoanalysis to Cognitive Programmes. O rig in a l in Swedish. Behandlingstankens återkomst 385 Inledning R unt 1820-talets början upptäcks återfallsbrottslingen genom statistiska under­ sökningar av fångpopulationen (H acking 1991). A llt sedan dess har k rim in alv e­ tenskaperna kämpat med att lösa det problem de själva skapat - hur m inskar man återfallen? Genom o lik a epistem ologier, tekniker fö r att registrera, kodifiera och analysera har man försökt lösa detta problem . V i har gått från Lom brosos k rim i­ nalantropologi, som sökte svaret genom att analysera kroppens geografi, via ras­ biologi, Chicagoskolan, kontrollteorier t ill dagens teorier om rutinaktiviteter och kognitiv beteendeterapi (K B T ). Genomgående har det handlat om epistem ologier som kategoriserat, k o difierat och ordnat beteenden så att det går att mäta dem. D et handlar alltså om en kunskap som genom sin epistem ologi och m etodologi har skapat ett subjekt - brottslingen. M ic h e l Fou cau lt (1987) påvisar hur krim in alv ård en sedan dess tillb liv e ls e a lltid reform erats u tifrån sina egna grundprinciper. D etta trots att fängelset var ett m isslyckande som brottspreventiv taktik redan från cellstraffets införande. De o lik a försöken t ill reform ering av fängelsestraffets utform ning i hopp om att nå bättre resultat kan enligt Foucault (1987:312-314) sammanfattas i sju principer: (i) fängelsestraffets huvudsakliga uppgift är att förändra brottslingens beteende och den dömdes förbättring är straffets huvudsakliga syfte; (ii) fångarna bör isoleras eller åtminstone fördelas efter brottets svårighetsgrad, men fram för allt efter sin ålder och läggning, efter den korrektionsteknik man avser att begagna och de o lik a faserna i den förvandling de genomgår; (iii) strafftidens förlopp och längd bör kunna anpassas efter fångarnas individualitet, efter de resultat man uppnår, fram steg och återfall; (iv) arbete bör utgöra ett av de väsentligaste inslagen i fångarnas förvan dlin g och successiva återinpassning i samhället; (v) fångens uppfostran är fö r m yndigheterna på en gång en oundgänglig försiktighetsåtgärd i samhällets intresse och en fö rp lik ­ telse gentemot den fångne; (vi) fängelsets förvaltn in g skall åtm instone t ill en del kontrolleras och ombesörjas av en specialiserad personal som äger de m oraliska och tekniska förutsättningarna fö r att vaka över individernas rätta utveckling; (vii) på fängelsevistelsen bör följa en kontroll- och hjälpverksamhet ända tills den f d fången är definitivt återanpassad.1Även om inte alla dessa reform eringsprinciper är synliga i denna artikel finns det i dagens krim inalvård inte heller något nytt som inte rym s inom dessa principer som alltså form ulerades redan på 1800-talet. M in generella utgångspunkt i artikeln är att m aktutövning och d iscip lin erin g så som den kom m er t ill uttryck i krim in alp olitiken , och i det här fallet k rim in a l­ vården, endast utgör en reproduktion av de maktens m ekanism er i term er av d is­ cip lin erin g och kontroll som finns i sam hället i stort. ” Fängelset, vad är det annat än en lite striktare kasern, en litet hårdare skola, en litet dystrare verkstad?” Som jag ser det är det om öjligt att separera de m ål och önskningar som används fö r att Robert Andersson 386 styra sam hället i stort från de m ål och önskningar som styr k rim in alp olitiken . De mentaliteter, attityder och föreställningar som genom syrar k rim in alp olitik en och krim inalvården återspeglar dem som råder i sam hället i stort. V i skall inte räkna med att fin n a pra ktiker inom krim in alvård en som inte fin n s någon annanstans, inte heller tro att det är ett annat subjekt som man försöker skapa inom k rim in a l­ vården, det är samma. Denna artikel handlar om den nya epistem ologi som har ersatt psykoanalysens och p sykiatrin s behandlande, botande och friskställa n d e epistem ologi. Tanken är titta närm are på de kunskapsm odeller som in form erar den nya behandlings­ tanken.2 D et rör sig om en ny problem ställning som tar sin utgångspunkt i en ny sam hällspedagogik - det livslån g a lärandet.3 D en problem ställn in g som fin n s i denna pedagogik förskju ter fokus m ed eventuella behandlingsinsatser från ett totalt lösande av ett problem t ill ett handskande med problem . Det handlar om att lära sig känna igen och handskas med problem fö r att kunna undvika dessa, vilket görs genom olika tekniker som alla har sin grund i en in dividu ell bekännelseteknik som har sin grund i den katolska bikten (Petersson 2002) och ett risktänkande som ordnar verklighetens beståndsdelar i risker. Bakgrund M in teoretiska m odell bygger på de tankar om styrandet och m aktutövningens utform n in g som M ic h e l Foucault (1991a; b & c) utvecklade runt begreppet governmentalité, hädanefter benämnt styrningsrationalitet. D etta perspektiv går ut på att undersöka styrandet och ordnandet av m änskligt liv och samvaro - hur v i styr våra liv och hur v i b lir styrda i våra liv (Gordon 1991). Perspektivet handlar om att synliggöra faktorer som ingår i styrandet som v i vanligen tar fö r givna och låter b li att problem atisera (Dean 1999). Utgångspunkten är att politisk rationalitet handlar om att etablera ”problem ” och dessa problem , som p olitiken erbjuder sig själv som lösningen på, lokaliseras i sam hället eller hos befolkningen (Dean 1999, Rose 1999). Perspektivet innefattar även att analysera de processer som inram ar befolkningen i en trygghetsapparat, bestående av m ilitär, polis, diplom atkår och säkerhetstjänster, rättsväsende, straffsystem , m en även vård, om sorg och skola (Dean 1999, G ordon 1991). Kenneth H u ltqvist och Kenneth Petersson (1995:26) säger att perspektivet: (B )idrar med ett generellt sökljus, utan att specificera detaljerna i synfältet - vilket är en uppgift för den konkreta nutidshistoriska undersökningen. (...) Governmentality syftar med andra ord på det förhållandet att maktutövning alltid och i alla sammanhang korresponde­ rar mot en inställning eller ett förhållningssätt t ill det som ska styras eller påverkas, ja vi skulle rent av vilja benämna denna inställning en förhandsinställning (kursiv i original). Behandlingstankens återkomst 387 Språket är ur ett styrningsrationalitetsperspektiv därför inte en fråga om betydel­ ser utan handlar om sätt att göra världen begriplig och användbar och ”där domäner som 'marknaden' och 'fam iljen' konstitueras fö r att sedan göras m ottagliga för inter­ ventioner såväl från administratörer, politiker, myndigheter och experter som dem som befolkar dessa domäner, dvs. fabrikschefer, föräldrar och andra” (Rose 1995a:47). Individualiseringsvetenskapernas epistemologier historiskt sett Individualiseringsvetenskaperna, d.v.s. de vetenskaper som på olika sett har in d iv i­ den som fokus fö r sina studier, har en täm ligen ung historia, men deras betydelse fö r den verklig h et v i lever i nu är utom ordentligt stor. Själva uppdelningen av sam hället i in d iv id e r istä lle t fö r exem pelvis stånd hänger in tim t ihop med na­ turvetenskapernas upptäckt av atomen och själva begreppet in d iv id är en latinsk synonym t ill ordet atom (Lied m an 1998). Ä ven John Lo cke s fö re stä lln in g om in d ividen som en tabula rasa är central i utvecklandet av d iscip lin e r vars grund är att m änniskor kan ändras v ia skolning, fostran eller behandling. Som M ich el Foucault fram hållit i flera av sina arbeten sker det under 1700- och 1800-talen något betydelsefullt genom fram växten av det han benäm ner humaneller individualiseringsvetenskaperna. I samverkan med makten utvecklas en kun­ skap om m änniskor som tidigare inte funnits, en kunskap som är avgörande fö r det nya sättet att handskas med det Foucault (1991a) benämner befolkningsproblem et. D e m aktform eringar som växer fram genom dem okratiseringen är starkt bundna t ill en kunskap om det som skall styras, näm ligen befolkningen och medborgarna. H är är krim inalvetenskapernas uppkom st sam tida med uppkom sten av fängelset och avgörande i skapade subjektet fö r fängelsestraffet, brottslingen.4 Individualiseringsvetenskapernas epistem ologier har legat t ill grund fö r hur vi förstått individen och dennes beteende och har därigenom konstituerat och skapat subjektet fö r m aktutövning (Rose 1998). Dessa epistem ologier har fungerat som normproducerande, utifrån v ilk a man har kartlagt och bedömt aspekter av mänsk­ lig t beteende som fram t ill dess betraktats som tillfä llig a och oförutsägbara. N ä r bestraffningsform en fängelset kom i bruk, en åtgärd riktad mot brottslingen och inte brottet, behövdes en kunskap om vad brottslingen är fö r något. I det utrymmet träder p sykiatrin in genom att producera ju st kunskap om brottslingen, vad han är, hur han ser ut, vad som driver honom och så vidare (Foucault 2000). Genom dessa kunskapsform er har beteenden kunnat bedöm as i term er av konform itet och avvikelse och de norm er som upprättats har gjort det m ö jlig t att kodifiera, rangordna, mäta och jäm föra m änskligt beteende (Latour 1986).5 In dividu aliseringsvetenskaperna har skapat scheman som gjort beteenden både syn lig a och förem ål fö r kunskap - beteenden har b liv it identifierbara och registrerbara utifrån det raster av sociala koder som begreppen konform itet och avvikelse börjat sprida över det sociala livet (Rose 1995b). Robert Andersson 388 Individualiseringsvetenskaperna innefattar vad man sku lle kunna benäm na visualiseringstekniker - de m öjliggör ett seende av det som är deras studieobjekt.6 M e d andra ord kan man säga att den kunskap som dessa vetenskaper producerar egentligen är ett skapande av vad som kom m it att tolkas som naturliga kategorier som brottslingar, avvikare, ungdomar, svagsinta och problem fam iljer. D en ku n ­ skap som dessa vetenskaper producerar skapar alltså de subjekt som det b lir statens och dess m yndigheters u ppgift att styra, handha och kontrollera. D en första form en av v isu a lise rin g ste k n ik fö r reg istrerin g av m änniskors skillnader som producerades fram ställde kroppens yta som det fa lt där avvikelser kunde utläsas och observeras. H är har v i bland annat Lom brosos studier av homo criminalis. Genom att mäta kroppens yttre proportioner och karaktäristika trodde man sig kunna studera det patologiska subjektet och system atiskt kartlägga osyn­ lig a mentala karaktäristika (Rose 1998). E fter ett tag blev det dock uppenbart att o lik a förm ågor och särdrag som påverkade skolresultat, k rim in a lite t och andra avvikelser inte kunde utläsas på kroppens yta. E n ny epistem ologi tog sig då an uppgiften att lokalisera och visualisera av­ vikelsen och fann dess ursprung i den sinnesslöe. Den sinnesslöe utgjorde ett hot m ot sam hällets fortbestånd och det behövdes verktyg fö r att kunna id en tifiera denne.7Ett verktyg som utvecklades fö r att hitta den sinnesslöe blev mätandet av in telligen s och intelligenstestandet slog igenom med införandet av allm än skol­ gång8 i England och Frankrike (Rose 1995b).9N orm alkurvan blev ett annat v iktigt verktyg. M e d den kunde befolkningens in tellektu ella förm ågor konstrueras i en enkel m odell där dugligheten hos varje subjekt kunde fixeras och reduceras t ill en position på den aktuella kurvan (Rose 1995b). Fram m e v id m ellankrigstiden hade individualiseringsvetenskaperna befäst sin position i sam hällets m askineri. Vetenskapsm annen var den givna experten - en so cia l ingenjör som m ed sina k a lk y le r och ekvationer över vansinnet och avvikelsen kunde räkna ut det rik tig a tillvägagångssättet. D enna position, med sin positivistiska vetenskapsoptim istiska rationalitet, kom att nå sin höjdpunkt på 1950-talet, och sin ände v id 1960-talets slu t.10 Från Freuds psykoanalys, över B leu lers psyk iatri t ill Skinners behaviorism finns det gemensamma grundförutsättningar: För det första relationen Lä kare patient, fö r det andra vetenskapernas m öjlighetspotential, vetenskapsoptimismen; fö r det tredje samhällets förgivettagande, dvs. relationen sam hälle och stat som en enda storhet som sam verkar mot gemensamma mål. I a llt detta lig ger skapandet av ett p o litisk t och m edborgerligt subjekt som utgjorde grunden till, samt var det rådande under den så kallade välfärdsstatens styrningsrationalitet. U nder det sena 1960-talet växte en stark k ritik fram mot den vetenskapsoptim ism som genom syrade välfärdsstatens välfärdsarbete och de orättvisor som NORDISK TIDSSKRIFT FOR KRIM INALVIDENSKAB R E D A K T IO N R a g n h e id u r B K r a g d 6 t t ir E jer s ti r ic s s o n P rofessor, cand. jur. P rofessor, cand. psychol. Reykjavik Oslo H ans von H B o fer r it t a K yvsgaard Professor, jur. dr. F orskningschef, dr. jur. Stockholm Hovedredaktør København K im m o N H u o t io P rofessor, jur. dr. il d ig u n n u r F orsker, Helsingfors O la f s d o t t ir dr. philos. Reykjavik P er O le T råskman Professor, ju r. dr. Lund 2004 91. årgang a f nordisk T id ssk rift for Strafferet 125. årgang a f N ordisk T id ssk rift for Fængselsvæsen U dgivet a f D E N O R D IS K E K R I M I N A L I S T F O R E N I N G E R N ordisk T id ssk rift for Krim inalvidenskab er trykt a f D E G R A F IS K E FA G - S TA T S FÆ N G S LE T I N Y B O R G Vindingevej 36, DK-5800 Nyborg ISSN 0029-1528 IN D H O L D A R T I K L E R ......................................................................................................... Side Robert Andersson: Behandlingstankens återkomst................................................. 384 Nils Christie: Straffen som problem .......................................................................302 Jørn R.T. Jacobsen: Allm ennprevensjon og straff................................................... 311 Lars E. Korsell: S traff och självreglering mot brott i näringslivet...........................349 Peter Kramp og Gorm Gabrielsen: Benådning på grund a f psykisk lidelse................. 39 Kimmo Nuotio: E n k ritik av kritiken .........................................................................1 L e if Petter Olaussen: H vorfor er krim inalitet en sosial realitet?.............. ................ 24 RagnhildSollund: Spesiesisme................................................................................ 321 Paulina Tallroth: Språket och internationell rättspraxis..........................................368 D EBAT Nils Christie: H vorfor det er ufruktbart å ta utgångspunkt i at krim inalitet er en sosial realitet.........................................................................................404 L e if Petter Olaussen: K rim in alite t er en sosial realitet............................................ 408 IN D LÆ G V E D X III N O R D IS K A K R IM IN A L IS T M O T E T Jan Andersson: Brottsutvecklingen i Sverige 1980-2003....................................... 132 Kauko Aromaa: Brottsutvecklingen i Findland 1980-2002...................................... 80 Flemming Balvig: K rim inalitetsudviklingen i Danm ark og omegn.......................... 94 Agneta Bäcklund: Utvecklingen av straffrättsliga påföljderna i Sverige................. 255 Ragnheidur Bragadöttir: U dviklingen a f de strafferetslige sanktioner i Island........ 232 Thomas Elholm: A k tu e l europæisk strafferetsudvikling......................................... 194 Vagn Greve: Fra indgrebsret til strafferet.............................................................. 269 Helgi Gunnlaugsson: K rim inalitetsudviklingen i Island........................................... 110 Tarja Haionen: Tal av republikens president.......................................................... 269 Ragnar Hauge: K rim inalitetsudviklingen i Norge siden 1980............................... 124 Erling Johannes Husabø: Strafferetten og kampen mot terrorism en....................... 180 Tapi o Lappi-Seppälä: Utvecklingen av straffrättsliga påföljder i Finlan d...............206 Magnus Matningsdal: U tviklingen av strafferettslige reaktioner i N orge............... 243 Kirsti Nieminen: Den sanna historien om Tommy..................................................144 Per Ole Träskman: Föränderligt och oföränderligt.................................................. 160 B O G A N M ELD ELS ER Marianne C. Brantsæter a f IN G R ID L A N D E R : Den flygande maran......................413 Susanne Clausen a f J E R Z Y S A R N E C K I: Delinquent N etw orks........................... 55 Thomas Elholm a f R E T S S IK K E R H E D S K O M M IS S IO N E N S B E T Æ N K N IN G , betænkning nr. 1428....................................................................................... 419 Peter Garde a f O L A F K IE S C H K E : D ie Praxis des Europäischen Gerichtshofs fur Menschenrechte und ihre Auswirkungen auf das deutsche Strafverfahrensrecht...... 68 Linda Gröning av P E T T E R ASP: E U & Straffrätten.............................................264 Hans Klette av A N D R E W A S H W O R TH : Human Rights, Serious Crim e and C rim in al Procedure........................................................................................ 340 Peter Kramp a f G EO R G H Ø Y E R O G O D D S T E F F E N D A L G A R D : Læ rebok i rettspsykiatri................................................................................... 63 Britta Kyvsgaard a f A N D E R S N ILSS O N : Fånge i m arginalen............................... 58 Sven-Ake Lindgren av R O B E R T A N D E R S S O N : K rim inalpolitikens väsen............ 336 Matti Marttunen av JO H N M U N C IE , G O R D O N H U G H E S & E U G E N E M C L A U G H L IN : Youth Justice; C ritica l Readings.................................................................... 416 Hanne Olesen a f Y N G V E H A M M E R L IN O G R A G N A R K R IS T O F FE R S E N : V old og trusler mot tilsatte i krim inalom sorgen............................................. 344 Peter Scharff Smith a f W E N C H E B L O M B E R G : Galskapens hus............................. 346 Bettina Schiitz-Gdrdén av P IL A R G O N Z Å L E S -R IV E R O : Strafrechtliche Zurechnung bei Defektzuständen. Zugleich ein Beitrag zur allgemeinen Zurechnungslehre...425 Anette Storgaard a f A N T H O N Y B O T T O M S , L O R A IN E G E LS T O R P E , S U E R E X : Com m unity Penalties, Change and Challenges...............................62 Katja Franko Aas a f Z Y G M U N T B A U M A N : Frihed.............................................423 N Y L IT T E R A T U R . .70, 268, 426 Behandlingstankens återkomst 389 fram för a llt dess institutioner producerade. Inom k rim in o lo g in är detta fenom en känt som behandlingskritiken." Denna k ritik av krim in alp olitiken är central fö r de förändringar som inträffat från 1970-talet t ill i dag och utgör även fundamentet för de idéer som den nya behandlingsepistem ologin lanserar. Vetenskapsoptim ism en och m öjligheten t ill storskaliga vetenskapliga lösningar på ”problem ” är nertonad - universallösningarnas tid är förbi. B orta är också den allvetande experten och relationen Läkare/patient - diagnos/botande. I dess ställe har ett möte av ”jä m li­ kar” kom m it, där den vetenskapliga kunskapen bytts ut mot en kunskap baserad på sunt förn u ft. B orta är också samhällets förgivettagande, num era handlar det om community e lle r lokalsam hället, det handlar om lokala lösn in g ar på lokala problem . D en nya behandlingstankens u pp gift är att tillsam m ans med andra ve­ tenskapliga praktiker skapa ett nytt subjekt fö r m aktutövningen - den m oraliske, förståndige och ansvarsfulle m edborgaren.12 Den nya epistemologin Så fort som k ritik en mot det som vanligen kallas behandlingstanken13 slagit ige­ nom tid ig t 1970-tal påbörjades en u tvecklin g av de verktyg som använts av behandlingsteknikerna. Tankarna kring selektiv inkapacitering är ett exempel på hur man snabbt reagerade på k ritik e n om oförm ågan att göra de intagna frisk a med expertis. Selektiv inkapacitering tar avstånd från alla rehabiliteringsanspråk - det man istället säger sig kunna göra är att ta reda på v ilk a som kom m er att återfalla i brott. D en argum entering som fram förs m ot beh an dling skritiska studier som exem pelvis Lipton m.fl. (1975) är att dessa bygger på ett felaktigt antagande när de i sina utvärderingar kräver generellt tilläm pbara åtgärder, något behandlingsförespråkare menar att man inte kan förvänta sig finna (Lab 2004). Denna reducering av kraven på generaliserbarhet inom forskningen fram kom m er också i R onald C larkes (1980) teori om situationell brottsprevention. Även kognitiv beteendeterapi (K B T ) förutsätter minskade anspråk gällande veten­ skaplig optimism - utgångspunkten är att lära ut olika tekniker för att lära sig handskas med sina ”problem”. 141 en kognitiv terapi är det terapeutens uppgift att leverera tek­ niker för att individen skall kunna bryta sönder negativa tankescheman. K B T bygger, kanske i ännu högre grad än klassisk psykoanalys, på m etodologiska m odeller som är beroende av kontextuella norm ativa föreställningar som omsätts i begrepp som ” bristande självkontroll”, ” hög im pulsivitet” och ”oförmåga att se konsekvenserna av ens handlingar”. Avvikande beteende är helt enkelt ett uttryck av ” bristande personliga färdigheter”. En syn på avvikelse som även kontrollteorin är uttryck för. Istället fö r u n iv erse lla lösn in g ar bygger dessa idéer på att producera kon­ textuella lösningar, vetenskapernas anspråk går alltså från det universella svaret t ill det partiku lära.15 H är fram står rutinaktivitetsteorin som ett utm ärkt exempel. Robert Andersson 390 ” T e o rin s” svar på v a rfö r brott begås är helt kontextuell, sam tidigt som den är universellt tilläm bar bara man tar hänsyn t ill den specifika kontexten. D avid Garland (2001) talar om hur man inom k rim in a lp o litik e n i Storbritannien och U S A håller på med en process han benämner redefining success. Som jag ser det är det just vad dessa förändrade förväntningar på vetenskaperna handlar om - de stora vetenskapliga idealen med universallösningar omdefinieras till målsättningar som är tämligen små och specifika, samtidigt som de ska vara lätta att utvärdera. Steven Lab (2004:294) säger om den nya behandlingsforskningens resultatmått att: ” (p)erhaps the most common outcome measure in the rehabilitation literature are those that do not look to recidivism and deviant behaviour”. Istället utvärderar man saker som förändringar av självkänsla, språkhantering, attityder och anpassningsförmåga. Jag kom m er nu att gå igenom ett antal företeelser som jag menar är grundläg­ gande i den nya epistem ologin. Den fria viljan och risktänkandet Tanken på att v i har någon form av fr i v ilja är en grundförutsättning fö r att ens kunna form ulera de påverkansprogram som bygger på K B T . Den påverkan som skall göras handlar ju om att förändra hur ” brottslingen” tänker. På krim inalvårdsverkets hem sida (w w w.kvv.se) säger man så här: Förändrat beteende åstadkommes på ett effektivt sätt genom att ändra på vad v i tänker och hur v i tänker. Känslor, tankar och beteende hänger alltid ihop på något sätt. Ä n d ra r v i på en av dessa faktorer, påverkas alla tre. N är v i arbetar med kognitiva metoder, fokuserar vi på tankeprocessen som den mest användbara för att åstadkomma förändringar. T id ig a re har de orsaker som fram fö rts som kausala fö r brott varierat från fysisk predisposition t ill socialstru ktu rell determ inism - förklarin gsform er som lämnat litet eller inget utrym m e t ill en fri vilja. Ser v i t ill de krim inologiska teorier som utvecklats efter 1960- och 70-talens b eh an dling skritik, som kontrollteorier och rutinaktivitetsteorin, är även de idéer som förutsätter en fr i v ilja av den typen K B T utgår från.16 T ittar man då på hur KBT-program m en är uppbyggda handlar det vanligen om sju block där det första är att lära sig problem lösning där ” (m)an lär sig skilja m ellan fakta och åsikter samt att hämta inform ation fö r bättre ställ­ ningstaganden i o lik a situationer” . För det andra tränas man i sociala färdigheter där social kompetens är att ” lära sig ett beteende som leder t ill färre problem ”. För det tredje lär man ut förhandlingsfärdighet där man ” lär sig att kunna acceptera kom prom isser, undvika kon flikter genom att ge och ta i det dagliga livet samt att finna alternativ genom att analysera o lik a konsekvenser när de ställs i en valsitua­ tion” . För det fjärde lär man ut hantering av känslor genom att behandla ” hur det känns när v i börjar få problem , vad som gör oss upprörda och hur ilsk a utlöses”. Behandlingstankens återkomst 391 D et fem te blocket består i att lära ut kreativt tänkande med syftet ”använda sin fantasi fö r att undvika enkla lösningar som ofta leder t ill problem ”. Ett sjätte led består i att lära sig värderingar som innebär ”att genom aktivt lyssnande, diskus­ sioner och ett öppet synsätt lära sig acceptera andra”. Slutligen lär man ut kritiskt tänkande där ” (d)eltagarna tränas i att tänka grundligt, log iskt och ration ellt” . I den avancerade lib eralism en s styrn in gsration alitet är förm ågan att göra val på exem pelvis den fria marknaden avgörande fö r subjektets skapande. N ik olas Rose (1999:161) säger om det nya subjekt som eftersöks i den avancerade liberalism en att ” (t)he new citize n is required to engage in a ceaseless w ork o f tra in in g and retraining, s k illin g and re s k illin g , enhancem ent o f credentials and preparation for a life o f incessant job seeking: life is to becom e a continuous econom ic cap i­ talization o f the s e lf ’.17Frågan är dock hur v i skall inform era vår valsituation? Jo, genom ett risktänkande vari v i kan kalkylera utgången av våra val. Risktänkandet är det förhållningssätt som ersatt ”det m oderna” som metaberättelse genom att tillhandahålla ” kunskap” om fram tida skeenden (se exem pelvis Beck 2000).18Förnuftet i det m oderna förknippades med vetenskapsoptim ism och innebar att det gick att ha kunskap om fram tiden. M ed risktänkandet har förnuftet om definierats t ill att handla om mer kortsiktig kunskap om hur v i bör handla fö r att undvika oönskade konsekvenser. D et är fö rn u ftig t att ta hänsyn t ill de o lik a risker som är förknippade med ens o lik a valm öjligheter. R isk skall förstås som ett kontinuum. V i lever hela tiden med olika risker och att ta hänsyn t ill dessa och beräkna vårt handlande utifrån dessa risker är vad den nya synen på förnuftigt handlande går ut på. R isk kan hanteras, minimeras, lokaliseras och undvikas, men aldrig helt utraderas. Robert Castel (1991:288) säger om risktänkandet som politisk strategi att ” (o)ne does not startfrom a conflictual situation observable in experience, rather one deduces from a general definition o f the dangers one wishes to prevent. These preventive policies thus promote a new mode o f surveillance: that o f systematic predetection” (kursiv i original). H äri ligger grunden t ill utformandet av olika program inom krim inalvården för upptäckandet av just risk - att göra riskbedöm­ ningar av “ klienterna” är en huvudsyssla inom dagens krim inalvård.19Risktänkandet inform erar alla nivåer av systemet, allt från personutredningar och bedöm ningar av vilka som kommer att återfall, till hur de som genomgått K B T skall analysera sina val av handlingar - det handlar om en beslutsteknik tilläm pbar överallt. Anti-expertis E tt fundam ent i den nya behandlingstanken är dess anti-expertis tillä m p n in g .20 M e d detta inte sagt att det inte är experter som tagit fram ” kunskapen”, vad det handlar om är snarare relationen forskning - praktisk tilläm pning. Det är den egna erfarenheten och fram för a llt tillvaratagandet av den egna erfarenheten som ger Robert Andersson 392 den praktiskt tilläm pbara kunskapen. Både hos den intagne, som skall lära sig beakta riskerna i sin egen liv sförin g utifrån att denne lär sig känna igen och förstå sitt beteende och vårdarens erfarenheter av att ha liknande ”problem” som den som skall vårdas. Borta är den ovan den krassa verkligheten stående forskaren, som ger direktiv från sitt verklighetsfrånvända laboratorium .21 Den nya behandlingstanken har helt enkelt en ”m er verk lig h etstillv än d ” kunskap. D en erfarenhetsbaserade kunskapen har form en av möte - igenkännande - bekännelse. G runden fö r den är; Jag har varit där, jag vet hur det är eller hur det ser ut. Sålunda var det viktigt vilken typ av missbruk som behandlingspersonalen tagit sig ur. M a n måste underlätta för patienten att identifiera sig med personalen. För en missbrukare är det en bragd att ta sig ur missbruk, att stått utanför samhället och återtagit sin position inom samhällets ramar. De som arbetade hos oss hade tagit sig ur missbruk de besatt kunskaper om hur man gjorde det och stod modell för inlärning av ett nytt, bättre liv. De gav hopp .22 Kunskapen är alltså ett sunt förn u ft som uppstår ur bekännelsen - ett bekän­ nande av hur det verkligen är. Fram växten av en expertstyrd och av professionella skött k rim in alv ård var inte given på förhand. R e lig iö sa grupper som kväkarna i U S A drev fängelser (W allén 1979), tanken att ju st polisen sk u lle sköta lagens upprätthållande är en sen tanke (Garland 1996) och i Sverige växte en kår av frivårdare fram på grund av den v illk o rlig a frig ivn in g en s införande 1906 (Häthén 1990, Svensson 2001). Under större delen av 1900-talet har staten allt mer kom m it att ta över drivandet av institutioner som verkat fö r barnavård, sjukvård, m issbruksvård och krim inalvård. A llt detta som ett led i ett behandlingstänkande som Claes Le v in (1998) benämner den socialpolitiska behandlingstanken. Behandlingstänkandet har alltså gått från att många gånger ha starka inslag av filan trop i t ill ett statligt övertagande genom införandet av professionella yrkesgrupper. N u är filan trop in på väg tillb a k a i stor stil som lösning på många problem inom k rim in alp olitiken . H är kan nämnas fö ­ reteelser som F a rs o r och M o rs o r p å Stan och Lu g n a Gatan-projektet, två typer av friv illig a insatser fö r att m inska våldet. En förklarin g t ill detta skeende är ansvarsgörandeprocessen (Andersson 2002, G arland 1996; 2001). V i som privatpersoner sk all ta större ansvar fö r våra egna och andras liv sam tidigt som staten m inskar sitt ansvarsom råde. E tt om råde där ansvaret har förskjutits från staten t ill in d ividen är sjukvården, eller som det nu­ mera heter hälsovården. Sarah Nettelton (1997:208) säger om detta att: ” (h)ealth is som ething w hich lies w ith in the control o f the individual. A ll active citizens have a right and a duty to m aintain, contribute to and ensure (or should that be insure?) their health status”. Även inom krim in alpolitiken sker detta ansvarsgörande och tar sig uttryck i allt från gated communitys t ill grannsamverkan mot brott (Andersson Behandlingstankens återkomst 393 2002). Experten arbetar idag inte genom att sätta upp regler och kräva dess ge­ nom förande, utan genom att tillhandahålla och bistå med råd och inform ation som det är upp t ill den enskilde att handskas med utifrån ett risktänkande (Rose 1999). Själen som kroppens fängelse — självförvaltning som styrningspraktik M an kan, fö r att tala med M ich e l Foucault, säga att själen är kroppens fängelse. D etta kan exem plifieras med en enkel pedagogik som bland annat kom m er t ill u ttryck i den i barnuppfostran van lig a devisen - sätt gränser och väx. D et m o­ derna samhället bygger på en disciplineringsprocess som skall omvandla de utifrån kom na kraven på beteende t ill ett krav som kom m er in ifrå n i form av självdisci­ p lin . Som exem pel på detta har v i ett begrepp som b liv it stort inom k rim in o lo ­ gin - socialiseringsprocessen. U ppfostran handlar nästan uteslutande om att lära m änniskan att sätta upp stängsel k rin g sina spontana v iljo r fö r att de sk all ”passa ih op” m ed andra. E n v ik tig del i den nya epistem ologin är hur dessa gränser är tillgängliga. Tidigare skulle experten via botandet lära ut och tillgängliggöra dessa gränser. Ett botande som hade sin grund i den kunskapsm ässiga överlägsenheten hos experten som låg inbyggd i den läkare - patient relation som var tillg ä n g lig ­ görandets grundförutsättning. Den bekännelseprocess som låg t ill grund för denna epistem ologi byggde på en hierarkisk relation och därigenom en hierarkisk över­ vakning. D et nya tillgängliggörandet av gränser sker v ia bekännelsen och möte med ”jä m lik a r”. I detta lig g e r en horisontal istä llet fö r h iera rkisk övervakning. Grundläggande i behandlingstankens nya epistem ologi är att behandlingen skall lära de intagna subjekten att skapa sitt eget fängelse genom att lära sig självkon­ troll. Kenneth Petersson (2002:56) uttrycker det så här: Det faller liksom på den intagnes lott att lyckas eller misslyckas med detta att förse sig med murar och staket inom sig själv. Den intagne måste in fö r sig själv rita upp ett fungerande fängelse, vars omarkerade gränser styr honom att mentalt vakta på varje steg. M a n måste helt enkelt göra det öppna fängelset t ill en del av sig själv. Själva kärnan i K B T är ju att avvikande beteende uppstår på grund av brister och tillkortakom m anden i det egna tänkandet och självkontrollen. D et viktigaste verktyget i tilläm pande av självkontroll är det som benäm ns riskanalys och risk ­ hantering. Självkontrollen tycks gå ut på att man hela tiden skall göra riskanalyser av sitt eget beteende som man lär sig känna igen genom bekännelsen. I detta lig ­ ger även det livslånga lärandet, man måste hela tiden lära känna sig själv och ens tillkortakom m anden om och om igen. Ä ven om denna idé om självreform ation inte är ny, utan går igen i allt från bikten t ill Auburnsystem ets tysta fångar, är det m ötet med de egna tillkortakom m andena, inte de av G ud e lle r annan auktoritet givna reglerna, som är viktigt. Robert Andersson 394 En evidensbaserad metod Senare tids behandlingsforskning har dock i hög grad inriktats på att identifiera faktorer som påverkar benägenheten att begå brott och åtgärder som har effekt när det gäller att m inska riskerna för återfall i brott. U ppföljning och utvärdering har blivit centrala begrepp i verksamheten. Denna utveckling mot en kunskapsbaserad verksamhet är mycket positiv och m öjliggör en prioritering av de insatser som ger bäst resultat (D ir 2002:90, s. 3). En dom inerande föreställn in g i etablerandet av den nya epistem ologin är att man nu bedriver bättre forskning om behandlingsinsatser än tidigare.23 M an tycks mena att teknikerna mätbarhet och utvärdering är något som inte använts tidigare, i alla fa ll inte så precist som av dessa forskare.24 Dessa tekniker är också de som behandlingskritikerna förde fram i sin k ritik av behandlingstanken. D etta leder t ill att vad som b lir v ik tig t är att form ulera det man menar vara konkreta mål som är just utvärderingsbara.25 Detta innebär att m ålet med vetenskap förskjuts t ill ett oerhört praktiskt plan, återigen träder sam hällsingenjörer fram nu med utvärde­ ringstekniker t ill sitt förfogande. M an m inskar helt enkelt m ålsättningarna med vetenskap - predicera ja, kurera nej! Handskas med ja, lösa nej! Ser man exempelvis t ill hur D avid Perry, chef för W hat works på Hom e O ffice, fram ställer sin verksamhet framstår utvärdering av drivna krim inalvårdsprojekt som något nytt (K V S 2002). Evidensbaserad verksamhet beskrivs som något oprövat och radikalt. I en antologi med James M cG u ire (2002) som redaktör återkommer man hela tiden t ill att den forskning man säger sig producera är så starkt evidensbaserad. N är man läser artiklarna få r man nästan känslan av religiös övertygelse och pion­ järanda - vad dessa forskare gör har aldrig gjorts tidigare, i alla fa ll inte så effektivt och grundligt.26 Även i direktiven t ill den nya krim inalvårdslagsutredningen kom ­ mer denna mentalitet t ill uttryck när det fram hålls att verkställigheten av påföljder: ”skall bygga på kunskap om vad som är verkningsfullt fö r att uppnå o lik a resultat. För att verksamheten skall utvecklas, resultat kunna mätas och riktiga prioriteringar göras är det nödvändigt att det som görs dokumenteras, följs upp och utvärderas” (dir. 2002:90, s. 5). Ett sätt att försäkra sig om att de rätta prioriteringarna görs är att som Perry säger - ackreditera projekten innan de drivs i större skala. D et ekonom iska språkbruket, m ed m arknads- och efterfråganstänkande är oerhört starkt i exem pelvis de beskrivningar Perry ger. Cost/benefit-analyser, in­ vesteringar i krim inalvård, att England skall b li världsledande inom krim inalvård, att det handlar om att designa och implementera krim inalvård. M a lco lm Feelys och Jonathan Sim ons (1992; 1994) tankar k rin g det de benäm ner the new penology och manageralism känns starkt närvarande i hur problem ställningarna och lösningarna fram ställs. Även direktiven t ill den nya krim inalvårdslagsutredningen bär t ill stora delar denna ekonom ins språkdräkt (dir. 2002:90). Behandlingstankens återkomst 395 T itta r man dock närm are på vad som detta med evidenssäkring kan handla om i praktiken kan fokuseringen på hur mycket återfallen m inskar lik a väl flyttas över på saker som är lättare att utvärdera som exem pelvis personalens förm åga att genom föra o lik a program . Relevant är att övervakarna övervakas lik a mycket genom att man evidenssäkrar uppställda kvalitetskrav ifråg a om att kunna fö r­ medla programmen, och utvärderar personalens utförande av programmen. D ärför förvånar det inte när Perry säger: V i började göra bedöm ningar av vår egen personal. V i v ille inte att de skulle ha samma kognitiva problem som de krim inella, ifa ll de skulle leda program. V i började alltså med att söka brister hos vår personal och fann en hel del hos många av dem ( K V S 2002:58). Dessa bedöm ningar har nu in förts som standard v id nyrekrytering. Den m oderna bestraffningsapparaten har sedan sin födelse inneburit utveck­ landet av nya professioner som poliser och vetenskaper som krim in olog i. S ocio­ nom utbildningen in fördes i Sverige på grund av att man v ille ha professionella som skötte bland annat eftervården och frivården (Svensson 2001). N är Perry då fram håller att den klassiske socialarbetaren inte fungerar i den nya krim inalvården förvånar det inte. Inte h eller överraskar det att han har önskem ål om en ny hög­ skoleutbildning fö r den nya krim inalvården - en k rim in alvård som e n lig t Perry skall handla om att arbeta mer med att lära ut och utbilda. Bekännelsen och självdiagonsticerandets praktik Det är ett krav för att få stanna kvar i programmet att personen pratar om återfallet i grup­ pen och av gruppen och gruppledarna får hjälp att analysera och bearbeta det som skett. Syftet är att alla skall lära sig något av detta, såväl den som å terfallit som gruppen. A tt tillsamm ans med gruppen analysera återfallet kan till den det berör ge en djupare kunskap om dennes relation t ill alkohol och luckra upp en del av förnekandet .27 Den nya praktiken t ill skillnad från psykoanalysens praktiker av botande hand­ lar om lärandet och erkännandet via bekännelse. Som grundm odell i de olika påverkansprogram gällande m issbruk som finns inom svensk krim inalvård är Anonym a A lkoholisters tankem odeller en huvudsaklig inspiration (Petersson 2002). Vad man säger sig sträva bort från i svensk k rim in alv ård är vedergällning, passivitet och hjälplöshet, tanken är att man bör komma bort från ovanifrån införda direktiv och dikterade förändringsbehov - skeenden som man menar leder t ill underkuvelse.28 Vad man v ill nå är självbestämmande, självreglerade val och man anser sig nå dithän genom att uppmuntra inaktiva att b li aktiva och självmotiverade, det man v ill betona är samarbete och interaktiv kommunikation. Det handlar om att via självbekännelsen få det styrda subjektet att producera sanningen om sig själv (Petersson 2002). 396 Robert Andersson I grund och botten är det denna omfattande bekännelseprocedur inom svensk k rim in a l­ p o litik som ligger t ill grund fö r den sam tidiga iscensättningen av ” det goda livet” . M e n denna procedur är ingen isolerad företeelse utan inom den svenska krim inalvårdspraktiska sfären sker en översättning som länkar denna t ill de sam hälleliga förändringar som berör föreställningar om det politiska subjektet (Ibid., s. 68 ). D et betydelsefulla med den nya behandlingstanken är att den producerar en norm aliseringsprocess som likn ar den självdisciplinering som v i andra skall utföra. Detta kan bara göras samtidigt som kraven på ”de normala” ökas kontinuerligt, efter­ som v i är de egentliga adressaterna. H är är igen en ansvarsgörandeprocess, v i skall själva lösa våra problem via allt från privatpensionssparande t ill grannsamverkan mot brott. K ollektiva lösningar från välfärdsstaten tycks vara allt utom önskvärt. Differentiering, kategorisering och normalisering Precis som det a lltid varit i fängelsets historia handlar den nya behandlingstanken om att producera norm aliserande sanktioner. En kategorisering som tycks vara på väg tillb aka är den obotlige som varit frånvarande sedan de tidsobestäm da på följ­ derna togs bort i Sverige i början på 1980-talet och Krim inalvårdsverket menar på att det igen i deras verksam het fin n s personer som inte går att norm alisera. M an säger också att ”rik tig a” fängelser är t ill fö r just dessa obotliga. E n central k ritik som fram fördes av de nordiska nyklassicisterna mot behand­ lingstanken på 1970-talet var att den hade lett fram till så många olika sanktionsformer, rättssystemet var så differentierat, att principen om likhet in fö r lagen, proportionalitetsprincipen, samt förutsägbarhetsprincipen var hotade (Andersson 2002).29 Vad v i kan se i dagens Sverige är att differentieringen återigen ökar med nya verkställighetsform er som elektronisk övervakning med fotboja och samhällstjänst.301 och med straffvärdeprincipens införande i Sverige sker dock inte differentierandet inom påföljdsvalsprocessen, utan på verkställighetsnivå där personutredningar får avgöra hur påföljden b lir utformad. Här b lir behovet att kategorisera ännu större, speciellt som behandlingsförespråkare menar att med mer specifika m ålgrupper fö r v ilken olika vårdform er kan anpassas mer, ökar möjligheten t ill positiva resultat (se Lab 2004). Förm ågan att kategorisera och differentiera ” brottslingar” är kanske k rim i­ nalvetenskapernas viktigaste uppgift och största insats fö r att producera en ” fung­ erande” k rim in a lp o litik .31 På ett sätt skulle man kunna reducera de k rim in a lp o li­ tiska debatter som förts under fängelsets historia t ill frågor om hur man mest ve­ tenskapligt kategoriserar och differentierar brottslingar. Ser man historiskt t ill hur resultatlösa krim inalvetenskaperna varit i sin förm åga att träffa rätt borde blotta m isstanken om en h istorielös behandlingsforskning väcka debatt. Ian H ack in g (2000) skriver om något han benämner återkopplingseffekten i sam hällsvetenska­ pen. Denna effekt innebär att ” lyckade” kategoriseringar producerar mer forskning Behandlingstankens återkomst 397 som ger fler experter, som skapar fler fall, som kräver mer åtgärder som då fordrar ytterligare forskning och så vidare. Kategoriseringarnas m akt kan också exem pli­ fieras med det N icole Hahn Rafter (1997) skriver om i Creating born criminals. Ett av H ahn Rafters exempel är en person som fick tillbrin g a hela sitt liv på institution eftersom han diagnostiserats som born criminal. U tifrån dagens kategoriseringar hade samma person troligen definieras som lätt förståndshandikappad. Ett modernare ex­ empel är rutinaktivitetsteoretikerna Stahura och Sloan som kategoriserar motiverade gärningsm än ”som andelen av befolkningen i grannskapet som är fargade, fattiga, ungdomar eller arbetslösa” (Dolm én 2002:30). De kategoriseringar som kommer ur K B T handlar om felaktiga sätt att tänka. Dagens kategorisering av personer dömda upprepade gånger för brott är karriärkriminella. Detta är en kategorisering som tycks im plicera att brottslighet är ett karriär val. Därigenom uppstår också m öjligheten påverka detta val och behandlingen kan egentligen förstås som karriärvalsvägledning —tänk om gällande ditt val av karriär, är det verkligen detta du v ill? Avslutande reflektioner Den moderna bestraffningsapparaten har a llt sedan Benthams panopticon förm ed­ lat en disciplineringsprocess som handlar om ett övervakande seende. D en gam la behandlingstankens disciplineringsprocess utgick från en hierarkisk övervakning påförd utifrån. Den nya utgår istället från en horisontal övervakning som skall komma in ifrån för att manifestera sig utåt i ett personligt ansvar. Vad som eftersträvas är en självkännedom, tillgänglig via bekännelsen, som skall omsättas i ett handskande med sig själv och sina problem. K o g n itiv beteendeterapi handlar om att förändra hur v i tänker, våra attityder, mål och önskningar. Vad som eftersträvas är att ge verktyg till subjektet så att denne kan b li en ansvarstagande person som kan komma att delta i den sam hällsvision som form uleras så här i demokratiutredningen (SOU 2000:1, s. 20): Medborgarna måste ges autonomi för att var för sig och i olika slag av gemensam självförvalt­ ning i största möjliga utsträckning själva ordna sina liv. Den offentliga maktutövningen far inte klä av medborgarna denna vilja att ha kontroll över och ta ansvar för sina liv. Oavsiktligt kan detta dessvärre b li följden om stat och kommun övertar, inlemmar eller alltför okänsligt försö­ ker styra verksamheter som medborgarna själva initierar eller organiserar. M an kan aldrig befria en människa från hennes självansvar. Varje människa måste känna ansvar för fler än sig själv. I princip måste därför varje tecken på att medborgare själva v ill ta ansvar hälsas positivt. V arför är då den nya behandlingsideologin så intressant? D ärför att den sam ti­ digt som den producerar kunskap om de subjekt som skall styras, även fram ställer pra ktiker fö r att om vandla dessa subjekt i enlighet m ed de m entaliteter och at­ tityder som genom syrar styrandet. D en nya behandlingstankens ” u p p g ift” inom krim inalvården b lir att realisera de föreställningar och m entaliteter som utgör den avancerade liberalism ens styrningsrationalitet. Robert Andersson 398 Referenslista: Andersson, R (2002), Krim inalpolitikens väsen, Avhandlingsserie nr. 10, K rim i­ nologiska institutionen, Stockholm s universitet. Beck, U (2000), Risksam hället, Göteborg: Daidalos. Brå-rapport 1999:4, Intensivövervakning med elektronisk kontroll. E n utvärde­ rin g av 1997 och 1998 års riksom fattande försöksverksam het, Stockholm : Brottsförebyggande rådet. Bondeson, U (1974), Fången i fångsam hället, Stockholm : Nordstedts. Castel, R (1991), “ From dangerousness to risk ” i B u rcell, G, Gordon, C & M ille r, P (red.), The Foucault effect: Studies in governmentality, Chicago: U niversity o f C hicago Press. C larke, R .V (1980), “ Situational crim e prevention: Theory and practice”, British Jo u rn a l o f Crim inology, vol. 20, s. 136-147. Dean, M (1999), Governmentality: Pow er and rule in modern society, London: Sage. D ir. 2002:90, E n ny kriminalvårdslag. D olm én, L (2002), Brottslighetens geografi: En analys av brottsligheten i Stock­ holms län, avhandlingsserie nr. 6, K rim in o lo g isk a institutionen, Stockholm s universitet. Feeley, M & Simon, J (1992), “ The new penology: Notes on the em erging strategy o f corrections and its im plications” , Crim inology, vol. 30, s. 449-474. Feeley, M & Simon, J (1994), “A ctu arial justice: The Em erging new crim in al law ”, i N elken, D (red.), The Future o f crim inology, London: Sage. Foucault, M (1987), Övervakning och straff, Lund: A rkiv. Foucault, M (1991a), “ G o vern m en tality” , i B u rce ll, G , G ordon, C & M ille r, P (red.), The Fou cau lt effect: Studies in governmentality, Chicago: U n iversity o f C hicago press. Foucault, M (1991b), “ P o litics and the study o f discourse”, i B u rcell, G, Gordon, C & M ille r, P (red.), The Foucault effect: Studies in governmentality, Chicago: U n iversity o f C hicago press. Foucault, M (1991c), “ Questions o f method” , i B u rcell, G, Gordon, C & M ille r, P (red.), The F o u cau lt effect: Studies in governmentality, Chicago: U niversity o f C hicago press. Foucault, M (2000), “About the concept o f the 'the dangerous in d iv id u a l' in nine­ teenth-century legal psychiatry”, i Faubion, J (red.), Power: Essential works o f Foucault 1954-1984, vol. 3, N ew York: New Press. G arland, D (1985), Punishm ent a n d welfare: A H isto ry o f p e n a l strategies, A l­ dershot: Gower. Garland, D (1996), ” The lim its o f the sovereign state: Strategies o f crim e control in contem porary society”, British Jo u rn a l o f Crim inology, vol. 36, s. 445-471. Behandlingstankens återkomst 399 G arland, D (2001), The C ulture o f control: Crim e a n d s o c ia l ord er in contem­ p o ra ry society, Oxford: O xford U n iversity Press. Gordon, C (1991), “ Governm ental rationality: A n introduction”, i B u rcell, G, G or­ don, C & M ille r, P (red.), The F o u ca u lt effect: Studies in governmentality, Chicago: U n iversity o f C hicago press. H ack in g , I (1991), ” H o w should w e do the h istory o f statistics?” , i B u rce ll, G, Gordon, C & M ille r, P (red.), The Foucault Effect: Studies in governmentality, Chicago: U n iversity o f C hicago press. H acking, I (2000), S ocial konstruktion av vad?, Stockholm : Thales Hahn Rafter, N (1997), Creating born criminals: B io lo g ica l theories o f crim e and eugenics, Urbana: U n iversity o f Illin o is press. Hughes, G (1998), Understanding crim e prevention: S ocial control, risk an d late modernity, Buckingham : Open university press. H ultqvist, K & Peterson, K (red.) (1995), Foucault: Namnet p å en modern veten­ skaplig och filosofisk problem atik, Stockholm : H L S förlag. Häthén, C (1990), Straffrättsvetenskap och krim inalpolitik: D e europeiska straff­ teorierna och deras betydelse f ö r svensk strafflagstiftning 1906-1931, Tre stu­ dier, akadem isk avhandling, Lund: Lu n d U n iversity Press. Hörnqvist, M (2004), ” Risken med riskbedöm ningar”, Paper presenterat på N S fK : s forkarsem inarium i R ö rv ig 23 ap ril 2004. Jareborg, N & Z ila , J (2000), Straffrättens påföljdslära, Stockholm : Nordstedts Ju rid ik. Johannisson, K (1994), D en mörka kontinenten: Kvinnan, medicinen och fin-desiécle, Stockholm : Norstedt. K V S 1999, M e d sikte p å fram tiden: E n debattskrift om fram tidens krim inalvård, Norrköping: Krim inalvårdsstyrelsen. K V S 2002, What works III: Referatfrå n den redje What works konferensen i svensk kriminalvård, Norrköping: Krim inalvårdsstyrelsen. K ärfve, E (2000), Hjärnspöken: D A M P och hotet mot folkhälsan, Stehag: Symposion. Lab, S (2004), Crime prevention: Approaches, practices and evaluations, 5:e upp­ lagan, C incinnati: Anderson publishing. Latour, B (1986), ” V isu alizatio n and cognition: T h in k in g w ith eyes and hands”, i, Knowledge and Society: Studies in the Sociology o f Culture Past and Present, nr 6, s. 1-40. Lernestedt, C (1996-97), “ Något om grunden fö r den m änskliga ansvarsförm ågan inom straffrätten”, Ju rid isk Tidskrift, årg. 8, s. 323-351. Levin , C (1998), Uppfostringsanstalten: Om tvång i fö rä ld ra rs ställe, Lund: A rk iv förlag. 400 Robert Andersson Liedm an, S-E (1998), M ellan det triviala och det outsägliga: blad ur humanioras och samhällsvetenskapernas historia, Göteborg: D aidalos. Lipton, D, M artinson, R & W ilk s, J (1975), The Effectiveness o f correctional tre­ atment: A Survey o f treatment evaluation studies, N ew York: Praeger. M cG u ire , J (red) (2002), O ffender rehabilitation a n d treatment: Effective p r o ­ grammes and p o licies to reduce re-offending, Chichester: W iley. Nettleton, S (1997), ” G overning the risk y self: H ow to becom e, healthy, wealthy and w ise”, i Petersen, A & Bunton, R (red.), Fou cau lt health a n d medicine, London: Routledge. N ilsson, A (2002), Fånge i marginalen: Uppväxtvillkor, levnadsförhållanden och återfall i brott blandfångar, Avhandlingsserie nr. 8, K rim in o lo g isk a institu­ tionen, Stockholm s universitet. Petersson, K (2002), Fängelset och den lib e ra la fantasin: E n studie om rekon­ struktionen av det m oraliska subjektet inom svensk krim inalvård, Filosofiska fakulteten, Lin köp in gs universitet, Cam pus N orrköping. Prop. 2000/01:76, F rå n anstalt till frihet. Rose, N (1995a), ” P o litisk styrning, auktoritet och expertis i den avancerade lib e ­ ralism en”, i Hultqvist, K & Peterson, K (red.), Foucault: Namnet p å en modern vetenskaplig och filosofisk problematik, Stockholm : H L S förlag. Rose, N (1995b), ” Psykologens b lic k ”, i H u ltqvist, K & Peterson, K (red.), F o u ­ cault: Namnet på en modern vetenskaplig och filosofisk problematik, Stock­ holm: H L S förlag. Rose, N (1998), Invetning our selves: Psychology, pow er andpersonhood, Cam ­ bridge: Cam bridge U niversity press Rose, N (1999), Powers o f freedom: Reframing p o litica l thought, Cambridge: Cam ­ bridge U niversity Press. Rose, N (2000), ” The B iology o f culpability: Pathological identity and crim e con­ trol in a bio lo g ical culture”, Theoretical crim inology, vol. 4, s. 5-34. S O U 2000:1, E n uthållig demokrati: P o litik f ö r folkstyre p å 2000-talet, Betän­ kande av Dem okratiutredningen. S O U 2002:3, Psykisk störning, brott och ansvar, Betänkande av psykansvarskommittén. Svensson, K (2001), I stället f ö r fängelse? E n studie av vårdande makt, stra ff och socialt arbete i friv å rd , Socialhögskolan, Lunds Universitet. T E M A N O R D 2003:549, Å lære bak murene: Utdannelse og krim inalom sorg i ett livslangt læringsperspektiv, N ordiska rådet. W allén, P-E (1979), Svensk straffrätts historia: D e l 2, Stockholm : Gebers. Ödman, P.J (1995), Kontrasternas spel: E n svensk mentalitets- och pedagogikhis­ toria, Stockholm : Prism a. Behandlingstankens återkomst 401 Noter: ' Punkterna lever som sagt kvar än idag. Den första punkten utgör ju legitimeringen av påföljdssystemet genom tanken att vi bedriver en human kriminalvård, den andra punkten utgör förutsättningen för alla de kategoriseringar som genomskär kriminalvården. D en tredje punkten har fram för allt gjort sig gällande i frågan om fakultativ villkorlig frigivning och den svenske justitieministern har nyligen fram för att han v ill införa möjligheten att styra strafftiden efter fangens uppförande. Punkt iv finns fortfarande kvar som ett viktigt led i återanpassning genom arbetsplikten. Den femte punkten är det utrymme vari behandling tar plats. Pu n kt v i är en punkt som kommer att beröras gällande dels frågan om expertis, dels att önskemål framförts i England om en ny kriminalvårdarutbildning. Slutligen har ju punkt v ii nyligen utsatts för en reform genom införandet av intensivövervakning med elektroniskfotboja inför den villkorligt frigivna (prop. 2000/01:76). 2 M edicin ska och biologiska m odeller håller också på att göra sitt återtåg inom behandlingsforskningen (se exem pelvis Rose 2000), denna artikel fokusera dock på de psykologiska m odeller som rym s under K B T . 3 Det livslånga lärandet är en företeelse som kom m it att b li en central föreställning inom allt som rör utbildning. Inom pedagogiken handlar i stort sett allt idag om att förbereda lärare och elever fö r det livslånga lärandet. Det livslånga lärandet handlar om att v i aldrig b lir färdiga, examen uppnås aldrig - v i måste hela tiden höja vår kompetens, vidareutbildas, gå kurser och anpassas oss t ill den m obila arbetsmarknadens förväntningar. N är då N ordiska rådet gör en genomgång av utbildningen i fängelset får också rapporten namnet Å lære bak murene: Utdannelse og krimi­ nalomsorg i ett livslangt læringsperspektiv ( T E M A N O R D 2003:549). 4 Foucault (1987:353) säger att: ” (j)ag påstår inte att de humanistiska vetenskaperna har uppstått ur fängelset. M e n att de har kunnat formas och få den oerhörda kunskapsteoretiska verkan v i känner till, beror på att de burits av en ny, sp e cifik maktmodalitet: en viss kroppens p o litik , ett visst sätt att göra anhopningen av m änniskor fogliga och nyttiga. F ö r detta krävdes att de­ finierade relationer t ill vetandet infördes i m aktförhållandena; det behövdes en te kn ik fö r att väva samman underkuvande och objektivering; det innebar nya individualiseringsprocesser. Fängelsernas nätverk utgör en stomme fö r en sådan kom bination av m akt och vetande, som historiskt sett gjort de hum anistiska vetenskaperna m öjliga”. 5 I fråga om brott och brottslingar se exempelvis Flacking (1991), Foucault (1987; 2000) och Flughes (1998). I fråga om kunskap om det k v in n lig a subjektet se exem pelvis Johannisson (1994) och ifråga om pedagogik Ödm an (1995). 6 Rose (1995b: 177) menar att ” individen trädde in i ett kunskapsfält, inte på grund av ett abstrakt språng in i den filosofiska fantasin, utan genom den byråkratiska dokumentationens jordnära operationer. Individualiseringsvetenskaperna utgick från befintliga tekniska rutiner fö r regist­ rering, använde dem och transformerade dem till systematiska instrument för en inskription av identiteter: det var tekniker som förm ådde översätta den m änskliga själens egenskaper, kapa­ citeter och energier t ill m ateriella form er - bilder, kartor, diagram, mått” . 7 Sökandet och utrotandet av den sinnesslöa har sin grund i de föreställningar om Folkstammen och Rasen som var de rådande v id denna tid. D en sinnesslöas existens hotade helt enkelt att underminera Rasens fortlevnad. För en analys av rastänkandets betydelse för krim inalpolitiken se Garland (1985) och Flahn-Rafter (1997). 8 E n lig t pedagogikprofessorn, Per-Johan Ödm an, var en av skolans främ sta uppgifter, och en anledning t ill dess uppkomst, att kontrollera och övervaka de barn som genom föräldrarnas förvärvsarbete inte längre stod under deras uppsikt (Ödman 1995, kap. 35 och 36). 9 Skolan som central i lokaliserandet av avvikelse eller åtgärd mot avvikelse kvarstår i dagsläget. Detta kom mer exem pelvis t ill uttryck i en önskan hos vissa forskare om att hitta tidigare och tidigare faktorer för prediktion. Ett annat exempel på skolans centrala betydelse fram kom mer när D avid Perry, c h e f fö r W hat works på Flome O ffice, fram håller upptäckten att m ellan 40 t ill 60 procent av hans klienter har en 7-årings läsförmåga. Robert Andersson 402 10 T illtro n t ill experternas kunskap kan exemplifieras med att de i flera länder fram fördes förslag om att påföljdsbestämningen skulle skötas av läkare och psykiatrer. I Sverige är skyddslagsförslaget (S O U 1956:55) ett exempel på denna vetenskapsoptimism. I Storbritannien var Barbara W otton en stark förespråkare fö r att helt avskaffa ansvarsfrågan och låta straffm ätningen och påföljdsvalet skötas av experter (Lernestedt 1996-97). 11 F ö r en u tfö rlig diskussion om beh an dlin gskritiken s betydelse fö r svensk k rim in a lp o litik se Andersson (2002). 12 Skapandet av den nya medborgaren som är moralisk, ansvarstagande och förståndig (the prudent Citizen) är avgörande i övergången t ill den styrningsrationalitet M itc h e ll Dean (1999) och N ikolas Rose (1999) benämner advanced liberalism. För hur den moraliske, ansvarstagande och 13 Claes Levin (1998:80) skiljer mellan tre former av behandlingstanke. Den första handlar om en mo­ förståndige medborgaren skapas i svensk k rim in a lp o litik se Andersson (2002, kap. 5). ralisk uppfostran av individer som uppstår under upplysningen - en pedagogisk behandlingstanke. Den hänger ihop med framväxten av individuppfattningen och föreställningen om individen som en tabula rasa som kan formas och utbildas. U r denna förbättringstanke växer dels en medicinsk-rationell behandlingstanke som är starkt knuten till medicinens och psykiatrins framväxt, dels en socialpolitisk behandlingstanke som via institutioner som bamavårdsanstalter och missbruksanstaler skall uppfostra subjektet. I fokus för denna artikel är egentligen alla dessa tre former eftersom de epistemologier som undersöks genomskär alla tre formerna och skapar de subjekt som skall behandlas och förbättras. 14 Söker man på orden kognitiv beteendeterapi i Stockholms universitetsbiblioteks katalog får man 4440 träffar. De ämnen som berörs är allt från ätstörningar, spelberoende, kroniska depressioner, tinitus, schizofreni, kriser i äktenskapet och allm änt välbefinnande. 15 Så här säger man på Beteendeterapeutiska föreningens hemsida: ” Det finns ingen enhetlig teori som förklarar alla psykiska problem eller ger riktlin jer fö r all slags behandling. Det kognitivtbeteendeterapeutiska arbetet utgår inte från några på förhand givna eller oomtvistade teorier utan bygger på forskning och praktisk erfarenhet. K B T är alltså i ständig utveckling” (www.kbt.nu). 16 I och för sig finns det likheter med den behavioristiska tankeformen, men inom K B T handlar det om mer än bara retningar och stim uli, det handlar om att förändra valet av handlingar, att förändra hur någon tänker om sina valmöjligheter. Det är just det att det finns valm öjligheter som ger förutsättandet av någon form av fri vilja. 17 KBT-programmen tycks handla om att lära ut giltiga tekniker för detta ommodellerande av en själv. 18 För en analys av risktänkandets betydelse i svensk k rim in a lp o litik se Andersson (2002) 19 För en analys av risktänkandet inom krim inalvården se H örnqvist (2004). Risktänkandet är så centralt inom krim inalvården att det får en egen ru b rik i den senaste psykansvarsutredningen (S O U 2002:3). 20 Inom den nya psykiatrin finns dock experten kvar som den som diagnostiserar och medicinerar. A D F ID , C D , A S P och D A M P är bara några av de nya diagnoserna och kategoriseringar som snabbt vinner mark. I detta tänkande kvarstår expertstatusen och läkare-patient relationen, vad man givit upp är botandet, medicinen kan bara hjälpa patienten att handskas med sin ” sjukdom”. D o ck är även dessa psykiatriska diagnoser beroende av kontextuella normativa föreställningar även om de ersätts med begrepp som har en förment objektiv status. För en studie kring D A M P diagnosen se K ä rfv e (2000), om psykiatrisk och m edicinsk forskning se Johannisson (1994). 21 Detta kommer t ill uttryck i hur man definierar K B T som något som ” (...) utgår inte från några på förhand givna eller oomtvistade teorier utan bygger på forskning och praktisk erfarenhet”. Se fotnot 16. 22 Stefansson citerad i Petersson (2002:11). 23 Udden tycks egentligen mer vara riktad mot de utvärderingar som gjordes under 1970- och 80talen som exem pelvis L ipto n m.fl. (1975). D iskussionerna b lir också av m etodologisk art, det handlar om en fö rfin in g av mätinstrumenten, utvärderingsmetoderna och metaanalyser. Behandlingstankens återkomst 403 24 25 Förvånande nog tycks inte återfall i brott var det viktigaste resultatmåttet, utan det handlar istäl­ 26 I presentationen av boken säger man bland annat att den ” lin k s theory, research and practice in Se exempelvis M c G u ire (2002). let om att utvärdera attitydförändringar och socialkompetens hos de undersökta (Lab 2004). a coherent way by providing a systematic, evidence-based approach for the effective reduction 27 28 o f crim in a l behaviour”. Sefbom (1999), citerad u r Petersson (2002). H ä r kan v i se hur behandlingskritiskforskning, som U lla Bondesons (1974) om prisonisering, kom m it att påverka. D et man säger är ju att man v ill un d vika det som kallats prisonisering. I detta ligger också försök att handskas med en klassisk k ritik mot behandling - att anpassningen 29 kanske bara är ett spel som fram förs av ”den återanpassade” fö r att b li examinerad . Regleringen av intensivövervakning strider mot dessa principer. För det första är det inte dom ­ stolen som beslutar om fotboja utan krim inalvårdsm yndigheterna (Jareborg & Z ila 2000). För det andra skall faktorer som utgår från subjektets personliga situation (att denne har bostad och ordnad sysselsättning, samt att subjektet själv får betala den kostnad övervakningen innebär) påverka huruvida någon får undergå intensivövervakning (Brå 1999:14). Sanktionsform en har 30 också inneburit att fängelsepopulation b liv it mer belastad och homogen (N ilsson 2002:35 ff.). V ilja n att differentiera påföljdssystemet tycks kunna leda tillb aka t ill en situation som lik n a r den som rådde under den ”gamla” behandlingstanken, numera kombinerat med ett risktänkande vilket framträder när krim inalvårdsstyrelsen menar att ” (i) takt med att flera alternativa påfölj­ der skapas framstår personutredningen ännu viktigare, inte m inst fö r att ge underlag för val av läm plig påföljd” ( K V S 1999:64). 31 N ä r frivården växte fram i Sverige blev det direkt utmärkande för det hjälparbete som utveck­ lades att man började jäm föra och kategorisera o lik a fångar. Tjänstemannens uppgift var t.ex. att urskilja v ilk a fångar som man skulle in rikta sin verksamhet på. Främst var det fångar som visat prov på anpassning och som rekommenderats av fängelsets ledning som var föremål för hjälpinsatser. Ett viktig t kriterium fö r att få hjälp var att de frig ivn a själva skulle vilja ha hjälp. De hjälpbehövande blev på så sätt allt mer väldefinierade, där vissa ansågs vara värda hjälpen och andra inte (Svensson 2001). Adress: K rim in o lo g isk a institutionen Stockholm s universitet SE 106 91 Stockholm robert.andersson@ crim .su.se