ivane javaxiSvilis saxelobis
Tbilisis saxelmwifo universiteti
Ivane Javakhishvili Tbilisi State University
humanitarul mecnierebaTa fakulteti
Faculty of Humanities
enaTmecnierebis sakiTxebi
ISSUES OF LINGUISTICS
I-II, 2009
saredaqcio sabWo:
el. babunaSvili, v. boederi, i. giperti, j. giunaSvili,
d. TvalTvaZe, g. kartozia, b. utie, h. fenrixi, m. SaniZe,
k.h. Smidti, z. WumburiZe, a. harisi
EDITORIAL COUNCIL:
E. Babunashvili, W. Boeder, Z. Chumburidze, H. Fähnrich, I. Gippert,
J. Giunashvili, A. Harris, G. Kartozia, B. Outtier, M. Shanidze,
K. H. Schmidt, D. Tvaltvadze
saredaqcio kolegia:
r. asaTiani, T. bolqvaZe, T. gamyreliZe (mTavari redaqtori),
r. enuqiZe, iv. leJava (pasuxismgebeli mdivani), d. meliqiSvili,
ir. meliqiSvili (mTavari redaqtoris moadgile), eT. soselia,
i. qobalava, n. quTelia, m. qurdiani, m. jiqia
EDITORIAL BOARD:
R. Asatiani, T. Bolkvadze, R. Enukidze, Th. V. Gamkrelidze (Editor-in-Chief),
M. Jikia, I. Kobalava, M. Kurdiani, N. Kutelia, I. Lezhava (Executive Secretary),
D. Melikishvili, I. Melikishvili (Deputy Editor-in-Chief), E. Soselia
Jurnali daarsebulia 1999 wels Tamaz gamyreliZisa da
zurab sarjvelaZis mier
© Tbilisis universitetis gamomcemloba, 2010
ISSN 1512-0473
krebuli eZRvneba zurab sarjvelaZis
dabadebis 70-e wlisTavs
enaTmecnierebis sakiTxebi _ I-II, 2009
zurab sarjvelaZe _ 70
zurab sarjvelaZe _ mecnieri da pirovneba1
Cvens, me da zuras, Taobas wilad xvda bedniereba, qarTuli enaTmecnierebis korifeTa mowafeebi vyofiliyaviT, magram amave Taobas bevri
tkivilis gadatana mouxda Cveni maswavleblebisa da ufrosi Tu Tanatoli kolegebis, Rirseuli mecnierebis am qveynidan Zalian adre wasvlis gamo. me ar damaviwydeba zuras gabzaruli xma da is cremli, romelic mas sikvdilamde sul ramdenime dRis win, misi maswavleblis, kolegisa da megobris, givi maWavarianis xsovnis 30-e wlisTavze sityvis
warmoTqmisas moadga Tvalze. maSin zurac da Cvenc, misi Tanakurselebi,
givi maWavarianze ufrosebi viyaviT. dRes ki Cven zuraze ufrosebi varT,
radganac dro aq, amqveynad umowyalod garbis, xolo `mun, maradisobasa
Soris, romelsa ara aqus gardasruli, awi da momavali~, dro uZravad
`ganmanebul ars~ (hgies) im maradiul cxovrebaSi gardasulTaTvis.
magram maTi sicocxle aq maTs naRvawsa da namuSakevSi grZeldeba da
acocxlebs im azrsa da saqmes, romelsac isini mTeli Tavisi cnobieri
cxovrebis manZilze uangarod emsaxurebodnen.
dRes Cven imisaTvis SevikribeT, rom vaCvenoT, Tu ra memkvidreoba
dautova Tavis qveyanas da momaval Taobas azrisa da gonebis simwifis
asakSi am wuTisoflidan maradiul sofelSi gadasulma guriis erT
lamaz sofelSi, jun-ewerSi 1939 wlis 12 marts dabadebulma zurab
sarjvelaZem, romelmac 1957 wels daamTavra lanCxuTis I saSualo skola da amave wels pirvelad SeaRo Cveni TeTri universitetis kari da
bolo dRemde ar dautovebia igi: daiwyo studentobiT filologiis
fakultetis kavkasiur enaTa ganyofilebaze, ganagrZo swavla aspiranturaSi Zveli qarTuli enis kaTedraze akaki SaniZis xelmZRvanelobiT,
romelTanac gaiara didi filologiuri skola, daicva sakandidato
(1967) da sadoqtoro (1973) disertaciebi, iyo profesori amave kaTedraze da bolos amave kaTedris gamge.
zurab sarjvelaZes Tavidanve gansazRvruli da naTlad gamokveTili
lingvisturi interesebi hqonda da studentobidanve gatacebuli iyo
qarTuli da qarTveluri enebis calkeuli sakiTxebis kvleviT, rac TandaTan gadaizarda am enaTa rogorc gramatikis (fonetika-morfologiis),
1
wakiTxulia iv. javaxiSvilis saxelobis Tbilisis saxelmwifo universitetSi
zurab sarjvelaZis dabadebis 70-e wlisTavisadmi miZRvnil samecniero konferenciaze 2009 wlis 17 marts.
5
ise leqsikologia-etimologiis sistemur kvlevaSi, qarTuli saliteraturo enis istoriis kvlevaSi. misi TiTqmis ormocdaaTwliani pedagogiuri da mecnieruli moRvaweobis Sedegia saxelmZRvaneloebi `qarTuli
saliteraturo enis istoria~ (romelsac man `Sesavali~ uwoda) da
`Zveli qarTul ena~, aseve, Cvengan Zalian adre wasuli SesaniSnavi mecnieris, korneli daneliasTan TanaavtorobiT Seqmnili `qarTuli paleografia~, romlebiTac dRes xelmZRvaneloben da momavalSic ixelmZRvaneleben qarTuli filologiis sakiTxebiT dainteresebuli studentebi.
Tbilisis universitetSi gavlilma didma skolam da aq miRebulma
Teoriulma codnam, gamdidrebulma im didi gamocdilebiTa da empiriuli
codniT, romelic misca mas aseve didma skolam, romelsac `saqarTvelos
mecnierebaTa akademiis korneli kekeliZis saxelobis xelnawerTa instituti~ erqva, aqcia igi TvalsaCino enaTmecnierad da filologad.
zurabi axalgazrdobidan muSaobda xelnawerTa institutSi da, me ase
mgonia, es wlebi mis cxovrebaSi didi sulieri simSvidis, netarebis,
kmayofilebisa da mecnieruli dagemovnebisa da daRvinebis oqros wlebi
iyo, rodesac igi xan marto, xan ki elguja giunaSvilTan Tu aw gansvenebul sxva kolegebTan erTad pirveli sarTulis didi samkiTxvelo
darbazis marjvena kuTxeSi, fanjarasTan ijda da uZveles xelnawerTa
Zvel foliantebs Cahkirkitebda (me Sevnatrodi maT, imitom rom maT
SesaZlebloba hqondaT mTeli dRe ase tkbilad gaetarebinaT da ecxovraT sayvarel, mSobliur nusxebTan erTad, romelTa yoveli gverdi
sunTqavda da im Zvelsa da idumalebiT aRsavse droSi gasaxlebda).
ai, im, 60-70-80-iani wlebis `monasterSi~ gatarebulma wlebma da
iq Seqmnilma codnam da gamocdilebam misca zurab sarjvelaZes saSualeba:
• moemzadebina da gamoeca Zveli qarTuli enis Zeglebi (iakob
xucesis `SuSanikis wameba~, adiSis oTxTavi 897 wlisa (e. giunaSvilTan, d. TvalTvaZesTan, m. maCxanelTan da s. sarjvelaZesTan
erTad), maTes saxareba (e. giunaSvilTan erTad), markozis saxarebis
giorgi mTawmidliseuli redaqcia (e. giunaSvilTan erTad), gamoeca
eklesiastes da qebaTa qebis teqstebis eleqtronuli versiebi. exelmZRvanela da redaqcia gaewia qarTlis cxovrebis axali gamocemisaTvis, romelic daasrules misma TanamSromlebma.
• qarTuli enis sityvieri saunjis kvleva axal simaRleebamde aeyvana:
misi xelmZRvanelobiT TanaavtorebTan erTad gamoeca qarTlis cxovrebis simfonia-leqsikonis I da II tomebi, lesikonebi daerTo
`qarTuli mwerlobis~ seriis Zveli teqstebisaTvis, mis mier mopovebuli axali masaliT Seevso ilia abulaZis leqsikoni (`Zveli
qarTuli enis leqsikoni~) da, aseve, gamoeca `Zveli qarTuli enis
sityvis kona~, romelic `Zveli qarTuli enis ZiriTadi leqsikis
6
met-naklebad sruli aRricxvis cdas warmoadgens (masSi ocdaaTiaTasamde sityvaa Sesuli). am leqsikonis winasityvaobaSi zurabi
wers: `me Sedgenili maqvs vrceli dokumenturi leqsikoni, romelic niadag ivseba da romlis gamoqveynebasac ar vCqarobo, Tumca
`Jamsa mimyovnebisasa~ yvelaferi SeiZleba saSuri iyoso~. da, samwuxarod, misi es gumani male gamarTlda.
zurab sarjvelaZis leqsikografiuli moRvaweobis erTi didi furcelia akaki SaniZis kidev erT sasaxelo aRzrdilTan, germanel qarTvelologTan, hainc fenrixTan erTad Seqmnili `qarTvelur enaTa etimologiuri leqsikoni~, romelic orjer gamoica qarTulad da erTxel _
germanuladac. aq gamovlinda is didi interesi, romelic mas studentobidanve Tan sdevda, da codna, romelic mas qarTveluri da kavkasiuri
enebis sferoSi misca universitetma da misma dauRalavma Sromam.
sagangebodaa aRsaniSnavi zurab sarjvelaZis nayofieri TanamSromloba CvenTan kargad cnobil germanel enaTmecnierTan – iost gipertTan,
romelTan erTadac man Zveli qarTuli enis teqstebis araerTi eleqtronuli versia moamzada (maT Soris xanmeti da haemeti teqstebisa).
gansakuTrebiTaa aRsaniSnavi zurab sarjvelaZis pedagogiuri moRvaweoba rogorc universitetSi, ise sulxan-saba orbelianis saxelobis
pedagogiur universitetSi, sadac igi wlebis ganmavlobaSi proreqtori
iyo samecniero dargSi.
2004 wels Zveli qarTuli enis kaTedris bolo tomSi daibeWda
zurab sarjvelaZis xsovnisadmi miZRvnili patara, magram gulTbili
werili da misi naSromebis didi bibliografia. am bibliografiis erTi
Tvalis gadavlebac kmara imisaTvis, rom dainaxo, raoden mniSvnelovania
am mecnieris kvali qarTuli da qarTveluri enebis kvlevis istoriaSi.
mas, saqarTvelos mecnierebaTa erovnuli akademiis wevr-korespondents,
Tsu Zveli qarTuli enis kaTedris gamges, ivane javaxiSvilis, akaki
SaniZis, vilhelm humboldtis, georg rozenis samecniero premiebis laureats, sxvadasxva universitetisa da institutis samecniero sabWoebis
wevrs, mravali samecniero gamocemis iniciatorsa da redaqtors, zurab
sarjvelaZes 12 marts 70 weli Seusruldeboda. am qveynidan igi 63
wlis asakSi wavida, magram im mokle droSi, roca igi Zveli qarTuli
enis kaTedris gamgis Wapans eweoda, SeZlo gaewia Tavisi didi maswavleblis, akaki SaniZis Rirseuli `monacvale~ yofiliyo am kaTedraze.
damana meliqiSvili
7
zurab (zura) sarjvelaZe
minda baton zurab sarjvelaZeze, Cems Zvirfas zuraze, mogaxsenoT
is, rac saTqmeli mrCeba Riad, sajarod. zura Cemze xuTi wliT umcrosi
iyo, magram mudam vgrZnobdi misgan ufrosi Zmis _ lazebi rom ityvian
Turqul aRabeis _ mzrunvelobas, Tanadgomas. ase sxvebic zrunavdnen da
yuradRebas ar maklebdnen, oRond isini asakiT ufrosebi iyvnen Cemze,
rogorc, vTqvaT, zurab Tandilava, Sura gvaxaria, Sura oniani. zuram
samuSaod mimiwvia sulxan-saba orbelianis saxelobis saxelmwifo pedagogiuri universitetis qarTvelur enaTa problemebis Semswavlel laboratoriaSi. mere ar momasvena da Tavadac ar moisvena, vidre sakvalifikacio
naSromTa dasacavad ar ganmawyo.
zurasTan muSaoba momiwia iv. javaxiSvilis saxelobis saxelmwifo
universitetis Zveli qarTuli enis kaTedraze, `vefxistyaosnis~ akademiuri teqstis damdgen komisiaSi.
da kidev: baton givi maWavarianis leqciebis kursis _ `qarTvelur
enaTa SedarebiTi gramatika~ _ gamocemiT (misi yofili studentebis Canawerebis mixedviT rom ganaxorciela) zuram Rirseulad moixada mowafis
vali sayvareli maswavleblisaTvis pativiscemisa da madlierebis gamoxatviT. zuras wyalobiT es wigni sarecenziod (sagamomcemlo recenziisaTvis) gadmomces mec, visac mqonda bedniereba, momesmina es kursi
rogorc baton givis students.
zuras rom kolegebze, TanamSromlebze zrunva, maTi problememebis
gadasawyvetad aqtiuri, realuri qmedeba, sxvisi warmatebiT wrfeli
gaxarebis niWi arguna gangebam, amaze adrec miTqvams da axlac vimeoreb,
ase rom, Cemze zrunva, Cemi personiT daintereseba raRac uCveulo faqti,
mis yoveldRiurobaSi gamonaklisi ki ar iyo, aramed TiToeul moyvasze
zrunva cxovrebis wesi gaxldaT am gamoCenili enaTmecnierisaTvis.
kvlavindeburad pativs mivagebT da gulwrfel madlobas movaxsenebT zurab sarjvlaZes _ samecniero-pedagogiuri saqmianobis did organizators, simarTlisa da samarTlianobis dacvisaTvis principulsa da
Seuval mebrZols, TvalsaCino sazogado moRvawes, did eriskacs,
didebuli ojaxis patrons da Tavkacs.
guram kartozia
8
zurab sarjvelaZe _ qarTuli saliteraturo enis
istoriis ubadlo mkvlevari
batoni zurab sarjvelaZe cnobili enaTmecnieri iyo. erTi SexedviT
TiTqos Cveulebrivi: leqtori, ojaxis mama, inteligenti, zedmiwevniT
TavdaWerili. magram igi mainc gamorCeuli iyo da, Cemi azriT, am gamorCeulobas gansakuTrebiT xazs usvamda misi Tvalebi. araCveulebrivi feris, raRac ucnauri gamometyvelebiT roca ar moswonda; xolo sixaruliT anTebuli, roca niWier, saintereso adamians elaparakeboda.
zurab sarjvelaZis gardacvaleba moulodneli tkivili iyo; didi
bedniereba iqneboda, is CvenTan erTad Sexvedroda mecnierisTvis Semajamebel iubiles _ 70 wels.
Cveni erTmaneTs mxolod samecniero konferenciebze vxvdebodiT.
yvelas, da maT Soris mec, gvxiblavda misi detaluri codna qarTuli
enis istoriisa, qarTuli enis struqturisa da istoriis sakvanZo sakiTxebisa; CemTvis sanimuSoa batoni zurabis maRali profesionalizmi.
mis udides memkvidreobidan mxolod 2 naSroms Sevexebi.
fundamenturi naSromi `qarTuli saliteraturo enis istoriis
Sesavali~ srulfasovani saxelmZRvaneloa qarTuli saliteraturo enis
istoriis Sesaswavlad. am wignSi sainteresodaa warmodgenili iseTi umniSvnelovanesi sakiTxebi, rogoricaa: uZvelesi qarTuli Zeglebi, samwignobro enis fonematuri struqturisa da morfologiis istoriis sakiTxebi, qarTuli saliteraturo enis dialeqturi safuZvlebi, urTierToba
mezobel ucxo enebTan, qarTuli saliteraturo enis periodizaciis
problema da a.S. Cvens universitetSi dRemde erT-erTi ZiriTadi saxelmZRvaneloa didi Sromis Sedegad Seqmnili es wigni.
mecnieris erT-erTi bolodroindeli naSromi `wyarosTavis oTxTavi
da qarTuli oTxTavis efTvimeseuli redaqciis sakiTxebi~ erT-erTi
saintereso xelnaweris analizia. naSromis mizania, daadginos opizuri
redaqciis xelnawerTa Soris sakmaod mniSvnelovani teqstualuri sxvaobebi.
mecnieri xelnawerTa skrupulozuri Seswavlis Sedegad xazs usvams im faqts, rom urbnisisa da palestinuri oTxTavebi ugamonaklisod
misdevs wyarosTavis da sinur oTxTavebs. metad mniSvnelovania mecnieris
daskvna, rom es ar aris calke redaqcia, aramed e.w. opizuri redaqciis
xelnawerTa mWidrod dakavSirebuli jgufia.
xelnawerebis Seswavlis safuZvelze avtori sxva Sexedulebebisagan
gansxvavebiT askvnis, rom `urbnisis~, palestinis (agreTve tbeTisa da
mestiis) oTxTavebi ganekuTvnebian winaaTonur redaqcias da SeuZlebelia
maTSi warmodgenili teqsti efvTime mTawmindelis mTargmnelobiT saqmianobas davukavSiroT. es daskvna marTebulad migvaCnia, imdenad Tval9
saCinoa is faqti, rom efTvime mTawmindelma maTes saxarebis TargmanebSi
gamoiyena winaaTonuri periodis oTxTavis iseTi xelnaweri, romelic
Zalze axlos idga wyarosTavis oTxTavTan, sinur oTxTavebTan an maT
mimyol urbnisis, palestinis (agreTve tbeTisa da mestiis) xelnawerebTa.
statiaSi aris msjeloba imis Sesaxeb, rom urbnisis, palestinis
(agreTve tbeTisa da mestiis) oTxTavebi ganekuTvnebian winaaTonur redaqciasa da SeuZlebelia maTSi warmodgenili teqsti efvTime mTawmindlis
mTargmnelobiT saqmianobas davukavSiroT.
aqve gvinda SevniSnoT, rom z. sarjvelaZes miaCnia, rom winaaTonuri
oTxTavis zogi xelnaweri wyarosTavis sin 15, sin 16, sin 30, urbnisisa
da palestinisa garkveul jgufs qmnis, aseT kategoriul daskvnas avtori akeTebs imis safuZvelze, rom sin 15-isa da sin 30-is xelnawerebSi
gamovlenilia haemetobis gadmonaSTebi. gansakuTrebiT unda aRvniSnoT,
rom z. sarjvelaZe warmoadgens iseT magaliTebs, romlebSic piris niSani
h- gvxvdeba ara marto winaenismieri Tanxmovnebis, aramed xmovanTa winac.
saenaTmecniero literaturaSi miCneuli iyo, rom efTvime mTawmindelma oTxTavi Targmna. es azri ganaviTares T. Jordaniam, k. kekeliZem.
magram z. sarjvelaZes eWvi Seaqvs am varaudSi imis gamo, rom is efTvimes TargmanTa nusxaSi ar aris Setanili. aseve, mecniers miaCnia, rom
urbnisis, palestinis (agreTve tbeTisa da mestiis) oTxTavebis gadamwerTa anderZSi ar aris moxseniebuli efTvime. is Znelad warmosadgenia,
rom efTvimes Rvawli gamoetovebinaT. aseve mravlismetyvelia isic, rom
giorgi mTawmindeli aras ambobs efTvimes am Rvawlze.
am gamokvlevaSi avtori ramdenime kiTxvas svams. saWiroa Tu ara
axleburad daisvas giorgiseuli redaqciis adrindel versiasTan mimarTebis sakiTxi. unda gairkves, romeli wakiTxvebi romeli xelnawerebidan
momdinareobs, ra Seitana giorgim Tavis redaqciaSi an saidan aiRo.
profesors es metad rTul problemad eCvenebda. erTaderTi, rac saimedod miaCnda, iyo is, rom profesor iv. imnaiSvilis mier giorgis
redaqciis xelnawerebis da adrindeli xelnawerebis mimarTebis Sesaxeb
Catarebuli kvlevis mier gamovlenili masala Semdgom kvlevas didad
Seuwyobda xels. wyarosTavis oTxTavis SeswavliT z. sarjvelaZem qarTuli enis istorias kidev axali furceli Semata. upirveles yovlisa,
es Zegli yuradRebas iqcevs haemeti formebiT, igi gamoirCeva cocxali
metyvelebis amsaxveli formebis siuxviTa da mravalferovnebiT.
z. sarjvelaZis es naSromi sakiTxis axleburi dasmiT da damajerebeli daskvnebiT axali mniSvnelovani sityvaa qarTuli saliteraturo
enis istoriis Seswavlis saqmeSi.
Cven, misi quTaiseli kolegebi, mudam gulwrfeli siyvaruliT
movigonebT da pativis mivagebT mis naTel xsovnas.
marina qacarava
10
iza CantlaZe
zurab sarjvelaZis etimologiaTa mniSvneloba
qarTvelologiaSi
rogorc cnobilia, enaTa naTesaobis ganmsazRvreli kriteriumia ZiriTad leqsikur fondSi gamovlenili sistemuri xasiaTis regularuli
fonemaTSesatyvisobani. qarTvelologiaSi amgvari monacemebis kvlevas ukve sakmao xnis istoria hqonda, dadgenili iyo ZiriTadi bgeraTSesatyvisobani Tu arqetipebi, arsebobda ramdenime SedarebiTi da etimologiuri
leqsikonic qarTulsa Tu ucxour enebze, magram imis gamo, rom Seicvala
damokidebuleba sibilantur fonemaTa mimarT da Zveli qarTuli teqstebisa Tu yvela Tanamedrove qarTveluri enis Zir-fuZeebis analizis safuZvelze Seiqmna sami (sisina, sisin-SiSina, SiSina) rigisa da sonantTa
klasis daSvebis aucilebloba fuZe-enaSi, zurab sarjvelaZem swored
maSin mohkida xeli urTules saqmes _ komparativistuli meTodebiT
ewarmoebina qarTveluri leqsikis kvleva, raSic mas didad uwyobda xels
fenomenaluri mexsiereba, mravalwlian teqstologiur samuSaoTa Catarebis gamocdileba Zvel qarTul xelnawerebze da umwerlobo qarTvelur ena-kiloTa praqtikuli codna. garkveul etimologiaTa axali gaazreba aucilebeli iyo imis gamoc, rom Tamaz gamyreliZisa da givi maWavarianis erToblivi naSromis publikaciis (1965) Semdeg maleve (1969)
gamoqveynda maqsime qaldanis aRmoCena svanuri enis ukana mimarTulebis,
e.w. velaruli umlautis Sesaxeb.
samwuxarod, dRemde araa gamocemuli mose janaSvilis `qarTveluri
sityvari~. zurab sarjvelaZis sasaxelod unda iTqvas, rom man mkiTxvels
gaucocxla SesaniSnavi qarTveli sazogado moRvawisa da mkvlevris naazrevi. Tuki ram aris am xelnawerSi pozitiuri da misaRebi Tanamedrove
qarTvelologiis doneze, yvelafers miCenili aqvs Tavisi kuTvnili adgili hainc fenrixisa da zurab sarjvelaZis `qarTvelur enaTa etimologiur leqsikonSi~, romlis sami gamocema arsebobs (ori _ qarTulad,
erTi _ germanulad) da romelic kidev didxans darCeba yvela Cvenganis
samagido wignad.
garda formaluri mxarisa, am gamokvleva-leqsikonSi yuradReba eqceva calkeul leqsemaTa semantikur niuansebsac, Tumca cnobilia, rom
fonemaTa realizacia mkacrad zust wesebs eqvemdebareba maSin, rodesac
semantikuri rekonstruqcia Zalze rTulia, radganac aseT SemTxvevebSi
gamoricxuli ar aris nebismieroba, magram semantikur cvlilebaTa kriteriumebis dadgena iseve aucilebelia, rogorc fonetikurisa. `monaTesave enebSi mravalferovania Sesadarebel sityvaTa gansxvavebuli niuansebi, semantikur poziciaTa simravle gacilebiT kompleqsuria da naklebi
sixSirisaa, vidre fonetikuri. TiToeul enobriv sistemas samyaros lin11
gvisturi xatis agebisas safuZvlad mxolod misTvis damaxasiaTebeli
sintaqsur-semantikuri algoriTmi udevs~ (ivaniSvili 2005:6).
saukuneTa siRrmeSi savaraudo amosaval formaTa kvlevisas did
dabrkolebas qmnian is nasesxebi sityvebi, romelTac aqvT regularuli
fonemaTSesatyvisobani qarTvelur enebSi; gansakuTrebiT rTulia viTareba
maSin, rodesac gasaanalizebelia e.w. identur SesatyvisobaTa Semcveli
leqsemebi.
zurab sarjvelaZis moRvaweobis droisTvis qarTvelologiaSi araerTi problema idga; yvelaferi arc dResaa mogvarebuli, magram J rom
saerTo-qarTveluri fonematuri sistemis Semadgenel komponentad unda
vivaraudoT, revaz abaSias Sromebis Semdgom ukve saeWvo aRar unda iyos;
maSin ki sruliad sapirispiro Tvalsazrisi (TinaTin goniaSvilisa) iyo
gabatonebuli da, TavisTavad cxadia, gansxvavebulad warmogvidgeboda
fuZe-enis savaraudo fonetaqtika.
dRemde araa sabolood gadawyvetili, agreTve, mJReri faringalis
arsebobis sakiTxi winareqarTul enaSi.
cxadia, zemoaRniSnuli da sxva araerTi problemis gamo, Zalze
garTulda muSaoba qarTvelur enaTa etimologiur leqsikonze, magram man
mainc ixila mzis sinaTle 1991 wels avtorTa saocari Zalisxmevisa da
uangaro Tavganwirvis wyalobiT. prof. hainc fenrixTan TanamSromlobiT
Seqmnili didebuli naSromi gamoqveynebisTanave bibliografiul iSviaTobad iqca da lingvistTa, folkloristTa, eTnologTa, arqeologTa, istorikosTa Tu student-aspirantTa moTxovniT qarTvelma da germanelma
kolegebma kvlav gaagrZeles muSaoba am mimarTulebiT _ dazustda bevri
adrindeli etimologia mogvianebiT gamoqveynebuli naSromebisa Tu samecniero konferenciebze wakiTxuli moxsenebebis mixedviT. avtorTa sasaxelod unda iTqvas, rom sxvisi arc erTi faseuli migneba maT uyuradRebod ar dautovebiaT, amitomac saanalizo naSromi mxolod samecniero
gamokvlevad ki ar aRiqmeba, aramed, Tavisi mniSvnelobiTa da kolegebisadmi keTilganwyobilebiT aRsavse damokidebulebis gamo, 1350-ze meti
arqetipis Semcveli 815-gverdiani publikacia Cven warmogvidgenia erTgvar etimologiur enciklopediad.
zurab sarjvelaZes xSirad hqonia mwvave kamaTi sapirispiro SexedulebaTa avtorebTan da amitom garedan mayurebeli TvalisTvis zogjer
TiTqos Zalze mkacr kritikosadac ki gamoiyureboda xolme, magram es
mxolod erTi SexedviT _ mas arasodes aravin SesZulebia SedarebiT
naklebi ganswavlulobisa an niWis gamo _ yvelani vuyvardiT, magram, Tu
vinmes mainc `mtrad~ miaCnda, es Tavad im vinmes problema iyo da ara
sarjvelaZisa. ai, rogori `mkacri~ iyo is Tavisi oponentebis mimarT: `am
leqsikons mohyva garkveuli gamoxmaureba rogorc CvenSi, ise ucxoeTSi.
CemTvis uaRresad faseulia ediSer WeliZis sakmaod vrceli recenzia,
12
romelSic gamoTqmulia mkacri, magram samarTliani SeniSvnebi, didad
sasargeblo ara marto CemTvis, aramed yvelasTvis, vinc leqsikis Seswavlas mihyofs xels~, _ werda zurab sarjvelaZe 2001 wels.
sakmaod rTulad idga sakiTxi gviandeli epoqis fuZe-enaSi grZel
xmovanTa savaraudo arsebobis Sesaxeb. mas Semdeg, rac gamoqveynda Tamaz
gamyreliZisa da givi maWavarianis `sonantTa sistema da ablauti qarTvelur enebSi~, romelSic sagangebodaa dasabuTebuli sigrZis sxvadasxva
safexuris arseboba ara mxolod svanurSi, rasakvirvelia, sadac savaraudo iyo, Tavisuflad SeiZleboda arqetipTa esa Tu is xmovani warmodgeniliyo Sesabamisad, magram sakiTxi did problemad iqca `qarTvelur
enaTa etimologiuri leqsikonis~ avtorTaTvis _ germaneli kolega kategoriulad uaryofda grZeli xmovnebis arsebobas saerTo-qarTvelur
enaSi, amitom qarTvelma Tanaavtorma erTgvarad daTmo Tavisi poziciebi
da `dakmayofilda~ orive gamocemis winasityvaobebSi warmodgenili
gancxadebebiT: `aseTi naSromi gonivruli kompromisebis gareSe ar
SeiZleba Seiqmnas, rac, bunebrivia, avtorebs Soris calkeul sakiTxebze
azrTa sxvadasxvaobas gulisxmobs (fenrixi, sarjvelaZe 2000:32)... sabolood araa gadawyvetili fuZe-enaSi grZel xmovanTa arsebobis sakiTxi.
miuxedavad imisa, rom am naSromSi Cven ar vasxvavebT gviandel saerToqarTvelur doneze grZel da moklexmovnian variantebs, srulebiT ar
gamoiricxeba maTi arsebobis SesaZlebloba~ (iqve 25).
dRes Cvenma zogma kolegam sapaeqrod aqcia giorgi klimovis meTodi, erTi mxriv, saerTo-qarTveluri, xolo, meore mxriv, qarTul-zanuri
erTianobis savaraudo epoqaTa doneebis Sesaxeb. saanalizo leqsikonis
rogorc qarTul, ise germanul publikaciebSi, yvela etimologiis SemTxvevaSi, amosavalia didi enaTmecnieris gerhardt deetersis sqema,
romlis Tanaxmadac diferenciaciis procesSi fuZe-enas yvelaze adre
gamoeyo svanuri. amitomac, sruliad bunebrivia, rom, Tu ama Tu im leqsemis Ziri dRes dasturdeba svanurSi, misi arqetipi unda daiSvebodes
saerTo-qarTvelur doneze, xolo Tu ara _ maSin is unda CavTvaloT
qarTul-zanuri erTianobis epoqis monacemad. vinc g. deetersis sqemas ar
eyrdnoba, TavisTavad cxadia, mas Sedegebic gansxvavebuli eqneba.
Cveni azriT, am ori donis gamoyofa qarTveluri leqsikis istoriul-SedarebiTi meTodiT Seswavlisas bevr dabrkolebas gvixsnis, Tumca
msjeloba SesaZloa zogjer pirobiTic gamogvivides. qarTul-megrullazur leqsemaTa urTierTSepirispirebisas savaraudo arqetipi SeiZleba
Seicvalos mas Semdeg, Tu kvlevas gavagrZelebT am mimarTulebiT da
svanurSic davadasturebT mosalodnel Zirs. rasakvirvelia, aseT Sem13
TxvevaSi qarTul-zanuri erTianobis donisTvis aRdgenili Ziri gadainacvlebs saerTo-qarTvelur doneze, zogjer garkveuli koreqtivebiTac. am
meTodis ilustracia araerTia `qarTvelur enaTa etimologiuri leqsikonis~ sxvadasxva gamocemis urTierTSedarebisas. magaliTad:
qarTuli grex-/grix- megrul girax-/gorox-/girix- Zirebs daukavSires T. gamyreliZem da g. maWavarianma da amosavlad miiCnies *graxarqetipi, romlis Sesatyvisi, zurab sarjvelaZis azriT, gaxlavT lazuri ngrix- (<grix-). Sesabamisi Ziri jerjerobiT gamovlenili ar aris
svanurSi, amitomac grex-/grix- saerTo-qarTvelur doneze ar ganixileba
(aslan lipartelianis leqsikonSi warmodgenili Coluruli agrixe
qarTulis mixedviT Seqmnili xelovnuri forma Cans).
arnold Ciqobavas (1938) mier Sepirispirebuli qarTuli wel-, megruli Wi-/WH- da lazuri Wu-/mWu- (`nawlavi~) Zirebis mixedviT, giorgi
klimovma (1964) qarTul-zanuri erTianobis xanisaTvis aRadgina *w1elarqetipi, xolo mas Semdeg, rac hainc fenrixma (1987) yvela es masala
daukavSira svanur Win-Wil’s, imave arqetipma gadainacvla saerTo-qarTveluri fuZeenis doneze. M
1985 wels zurab sarjvelaZem erTmaneTs Seudara qarTuli Wyivda megruli Wyi- Zirebi (`Wyivili, yvirili~). bunebrivia, raki svanuri
Sesatyvisi aklda, arc dasmula sakiTxi WyiE- arqetipis saerTo-qarTveluri donisTvis mikuTvnebulobis Sesaxeb, magram mas Semdeg, rac
giorgi klimovma lazurSic daadastura igive Wyovi- Ziri, xolo hainc
fenrixma gamoavlina svanuri WyH-, rasakvirvelia, imave arqetipma gadainacvla fuZeenis doneze, Tumca giorgi klimovma mainc gamoTqva eWvi am
fuZis qarTulidan nasesxobis Sesaxeb (li-WyH-l-i / li-Wy-Ml-i).
Cveni yuradReba miiqcia `qarTvelur enaTa etimologiur leqsikonSi~ warmodgenilma msjelobam jer kidev aleqsandre cagarlis (1880)
mier gaanalizebuli qarTuli baga (`gomi~) da megruli boga (`gomis
iataki~; `xis xidi~) leqsemebis Sesaxeb; Tavis droze (1964) maTi
lazuri ekvivalenti boga (`gomi~), boga-xinji (`xis patara xidi~)
gamoavlina giorgi klimovma da, Sesabamisad, qarTul-zanuri erTianobis
epoqisaTvis aRadgina *bag arqetipi. zurab sarjvelaZe da hainc fenrixi
am leqsemas adastureben Zveli qarTulidanve, agreTve toponimSi bag-eb-i.
maTi azriT, megruli da iqidan momdinare guruli boga `xis xidis~
mniSvnelobiT meoreuli Cans. megruli varianti unda iyos amosavali,
agreTve, qarTuli bog-ir’isTvisac. rac Seexeba svanur bag (`gomi~)
formas, is miRebulia am enisTvis specifikuri fonologiuri movlenis _
Riamarcvlian struqturaTa daxurulmarcvlianebad gardaqmnis tendenciis _ moqmedebis Sedegad. `Tu gaviTvaliswinebT imas, rom realia metad
Zvelia da Sesabamisi Ziri kanonzomieri fonemuri SesatyvisebiT aris
asaxuli yvela qarTvelur enaSi, SesaZloa *bag- saerTo-qarTveluri
14
fuZe-enis doneze aRvadginoT da mas ‘gomis’ mniSvneloba mivaweroT~ _
aRniSnulia saanalizo wignSi (ix. gv. 91).
Cven vfiqrobT, rom erTi eWvi mainc Cndeba: bog-ir svanurSic aris,
Tanac uSgulurSi, anu uZveles metyvelebaSi, romelic megrulis gavrcelebis arealidan Zalianaa daSorebuli (albaT ase iyo adrec!); amitom
Znelad dasajerebelia misi megrulidan sesxeba qarTulSic da svanurSic.
SesaZloa aqac amosavali iyos *bag-, romlisganac labialuri fonemis
momdevno poziciaSi a xmovnisagan o-s miReba SeuZlebeli ar iqneboda.
swored asimilirebuli Ziri gamoyenebuli unda iyos svanur masdarSi
libNge `xidis gadeba~ (agreTve misgan nawarmoeb zmnaTa pirian formebsa
da mimReobebSi). es rom asea, amaze miuTiTebs besarion niJaraZis mier
uSgulur li-bgE-i masdarTan dadasturebuli qarTuli Sesatyvisi mobag-v-a (`dageba iatakisa, mokirwyvla quCisa~), Zv. q. mo-bag-ul-i
(`saxuravi~), `gar sarkmelmovlebuli~ (saba), bag-ov-n-eb-i (`sarTulebi~)
da zemoraWuli bag-ar-i (`pureulis namcxvris qerqi~), agreTve, qarTlur dialeqtSi dadasturebuli, gadataniTi mniSvnelobiT gamoyenebuli
leqsema bog-ir-a (`gauTleli, axirebuli~). maSasadame, *bag- arqetipi
fuZe-enaSive omonimuri mniSvnelobisa Cans: 1. gomi; 2. xis safari _
a)iataki, b)saxuravi, g)xidi.
hainc fenrixma da zurab sarjvelaZem marTlac didebuli leqsikoni
Seqmnes, magram aramxolod lingvistTaTvis da aramxolod enaTmecnierul
analizze damyarebuli daskvnebis gamotanis safuZvelze. wignSi gamovlenili Zirebis ubralo gadaTvalierebac ki erTgvar warmodgenas iZleva
saerTo-qarTvelur fuZe-enaze metyveli eTnosis kulturis, yofis, sacxovrebeli garemos (areali, klimaturi pirobebi,...) Sesaxeb. am TvalsazrisiT Zalze sainteresod gveCveneba qarTul vecxl-i / vercxl-i da
megrul varCxil-i leqsemaTa analizi. es dakavSireba jer kidev 1849
wlidanaa cnobili da ekuTvnis mari broses. zurab sarjvelaZis cnobiT,
vercxl- fuZe XI-XII saukuneebamde ar gvxvdeba Zvel qarTul werilobiT
ZeglebSi. maSasadame, giorgi klimovis mier qarTul-zanuri erTianobis
xanisTvis aRdgenili Eerc1xl arqetipi (1964:83) anaqronizmi Cans _
TavisTavad cxadia, ax. w.-is XI-XII saukuneebisTvis gamoiricxeba amgvari
erTianoba. rac Seexeba svanur EarCxil’s (`fuli~), is nasesxebi Cans
megrulidan. Sesabamisad, yvela qarTvelur enaSi -r- sonoriT warmodgenili fuZe SedarebiT gviandelia, miRebuli Eec1xl- Ziris inlautSi
r-s CarTvis Sedegad, rac Cveulebrivi movlenaa rogorc Zvel qarTul
teqstebSi, ise Tanamedrove cocxal qarTvelur ena-kiloebSi. ase rom
`amocanis warmatebiT gadaWrisaTvis ar aris sakmarisi oden fonemaTSesatyvisobebis safuZvelze aRdgenili arqetipebisa da Tanamedrove enebSi warmodgenil semantemaTa mimarTebis dadgena~ (fenrixi, sarjvelaZe
2000:31).
15
`qarTvelur enaTa etimologiuri leqsikonis~ avtorebi momavalSi
fiqrobdnen lingvokulturologiur samuSaoTa vrclad Catarebas. maT
SesaniSnavad icodnen, rom aucilebeli iyo istoriis, arqeologiis, qarTuli da ucxoenovani wyaroebis, miTologiis, bunebaTmcodneobis
monacemTa rac SeiZleba srulad gaTvaliswineba, anu interdisciplinarul kvlevaTa warmoeba. zurab sarjvelaZes guli swydeboda imis gamo,
rom jerjerobiT, samwuxarod, ar arsebobs qarTveluri enebisa da maTi
dialeqtebis leqsikuri fondis banki, rac SesaZlebels gaxdida mravali
saerTo Ziris gamovlenas.
qarTveli da germaneli kolegebis mravalwlovani rudunebiT Seqmnili wignis publikaciebi, sruliad bunebrivia, rom zogjer gansxvavdeba erTmaneTisagan. magaliTad: 1990 wlis gamocemaSi ar aris gaTvaliswinebuli karl horst Smidtis (1962 w.), givi maWavarianisa (1965) da
hainc fenrixis (1992, 1998) Tvalsazrisebi saerTo-qarTveluri fuZeenis fonematur sistemaSi /*l`/, /*t`/ lateralTa SesaZlo arsebobis
Sesaxeb, xolo 2000 wels gamoqveynebul Sevsebul variantSi
ramdenimejeraa (gv. 87, 732-739) warmodgenili am fonemaTa Semcveli
arqetipebi (*asul`-, *l`eT-, *l`Ze-, *t`am-, *t`Eer-, *t`od-,...). dRes
specialistebs Soris zemoaRniSnuli
Teoria maincdamainc
didi
popularobiT ar sargeblobs, magram faqtia, rom igi SedarebiT
umtkivneulod xsnis s _ l, l _ S da w _ W _ h SesatyvisobaTa amosaval viTarebas qarTvelur enebSi.
rasakvirvelia, 2000 wlis Semdegdroindel samecniero gamokvlevebsa da leqsikonebSi ar aris gaziarebuli zurab sarjvelaZis yvela
mosazreba, rac warmoudgenelia kidec, magram germanel kolegasTan erTad
Seqmnili leqsikoni ara mxolod yvelaze vrcelia qarTvelur enaTa
etimologiur gamokvlevebs Soris, aramed Tanamedrove lingvistikis uaxlesi meTodebis gamoyenebiT gaanalizebuli masala, ZiriTadad, damajerebelia da sarwmuno, xolo originaluri Tvalsazrisebi Zalze momxiblavia da maTematikuri sizustiT gamyarebuli.
`qarTvelur enaTa etimologiuri leqsikonis~ arc erTi gamocemis
dros jer kidev ar iyo dastambuli varlam Tofurias da maqsime qaldanis svanuri da oTar qajaias megruli akademiuri leqsikonebi, amitomac zurab sarjvelaZes Tavadve mouxda umZimesi samuSaos Catareba ara
mxolod qarTvelur teqstebze, aramed uSualod cocxal metyvelebaze,
ramac, raRa Tqma unda, bevri ram SesZina koleqtiur naSroms, magram,
samwuxarod, svanur-megrul leqsikonebSi gaTvaliswinebuli araerTi
metad saintereso leqsemis etimologia moaklda hainc fenrixisa da
zurab sarjvelaZis naRvaws. amJamad arnold Ciqobavas enaTmecnierebis
institutSi laz kolegebTan erTad grZeldeba muSaoba naxevar saukuneze
meti xnis win dawyebul lazur leqsikonze da roca isic daibeWdeba,
16
maSin qarTvelologTa axalgazrda Taobam aucileblad unda ifiqros qarTvelur enaTa axali, SedarebiT sruli etimologiuri leqsikonis Sedgenasa da gamocemaze.
samwuxarod, zurab sarjvelaZes qarTvelologiis sxvadasxva dargSi
dawyebuli araerTi mniSvnelovani saqme darCa daumTavrebeli; es miT
ufro leqsikologiaze iTqmis. sxvam vin, Tu ara man, Zalian kargad icoda, rom `qarTvelTa enaÁ ufskrul Rrma ars~ da amitomac, miuxedavad
oTxi aTeuli wlis muxlCauxreli Sromisa, qarTvelur enaTa leqsikuri
maragis amowurva SeuZlebeli iyo. mas Sedgenili hqonda Zveli qarTulis
vrceli dokumentirebuli leqsikoni, romelsac yoveldRiurad avsebda,
magram gamoqveynebas mainc ar Cqarobda, Tumca isic uwyoda, rom `Jamsa
mimcxovnebisasa~ yvelaferi SesaZloa saSuri yofiliyo. zurab sarjvelaZes miaCnda, rom qarTvelur enaTa mravaltomeuli sruli leqsikonis
Seqmnamde TaobaTa didi samuSao unda Catarebuliyo, maT ki ase Seaxsena
didebuli sulxan-sabas anderZi: `romelnica vicodi, davwere; Tquen igulismodgineT, romelTa mogcesT ufalman sibrZne da mecniereba, Tquen
SeasruleT~...
literatura
gamyreliZe, maWavariani 1965: T. gamyreliZe, g.maWavariani, sonantTa sistema da
ablauti qarTvelur enebSi, Tbilisi.
ivaniSvili 2005: m. ivaniSvili, istoriul-SedarebiTi meTodi da semantikuri
rekonstruqciebi, Tbilisi.
liparteliani 1994: a. liparteliani, `svanur-qarTuli leqsikoni~,
Tbilisi.ËÉÐÀÒÔÄËÉÀÍÉ
fenrixi, sarjvelaZe 2000: h. fenrixi, z. sarjvelaZe, qarTvelur enaTa
etimologiuri leqsikoni, Tbilisi.
qaldani 1969: m. qaldani, svanuri enis fonetika, I, umlautis sistema svanurSi,
Tbilisi.
Ciqobava 1942: arn. Ciqobava, Wanur-megrul-qarTuli SedarebiTi leqsikoni,
Tbilisi.
Kartvelischer wort-schatz, IV, Georgica,10, Jena-Tbilisi 1987.
Кли ов 1964: Г. А. К и в, Э и
иче и
ва Ка ве
их я ы в,
М ва.
Ца арели 1880: А. Ца а е и, Ми е
е
ы - I, Са -Пе е
.
17
Iza Chantladze
The Significance of Zurab Sarjveladze’s Etymologies for Kartvelology
Summary
The significance of Prof. Zurab Sarjveladze’s etymologies for Kartvelology
is invaluable. In our view, Etymological Dictionary of Kartvelian
Languages compiled together with a German colleague Heinz Fenrich,
numbering 815 pages and containing more than 350 archetypes, is a certain
etymological encyclopedia and a new stage from the viewpoint of
linguocultural study.
The presented article is an attempt to demonstrate the method and style of
the talented scholar. Rich illustrative material is offered in order to show the
contribution of Zurab Sarjveladze to Kartvelology.
18
enaTmecnierebis sakiTxebi _ I-II, 2009
zurab sarjvelaZis samecniero Sromebis
bibliografia1
wignebi
1. xanmet da haemet teqstebSi dadasturebul zmnis pirian formaTa saZieblebi, „mecniereba~, Tbilisi, 1971.
2. qarTuli saliteraturo enis istoriis sakiTxebi, „ganaTleba~, Tbilisi, 1975.
3. qarTuli saliteraturo enis istoriis Sesavali, „ganaTleba~, Tbilisi, 1984.
4. mixeil javaxiSvili da qarTuli saliteraturo enis sakiTxebi,
„codna~, Tbilisi, 1984.
5. savarjiSo masala Zvel qarTul enasa da paleografiaSi, Tsu gamomcemloba, Tbilisi, 1985.
6. qarTlis cxovrebis simfonia-leqsikoni, I (saqarTvelos istoriis
wyaroebi 36), „mecniereba~, Tbilisi, 1986 (Tanaavtorebi: m. kvaWaZe, n.
natraZe, m. Cxenkeli, T. xaJomia).
7. qarTlis cxovrebis simfonia-leqsikoni, II (saqarTvelos istoriis
wyaroebi 42), „mecniereba~, Tbilisi, 1986 (Tanaavtorebi: a. sarjvelaZe,
T. xaJomia).
8. iakob xucesi, SuSanikis wameba, giorgi merCule, grigol xanZTelis
cxovreba, teqstebi gamosacemad moamzades, leqsikoni da gamokvleva
daurTes z. sarjvelaZem, k. daneliam da e. giunaSvilma, „ganaTleba~,
Tbilisi, 1986.
9. akaki SaniZe (cxovreba da moRvaweoba), Tsu gamomcemloba, Tbilisi,
1987 (Tanaavtori k. danelia).
10. qarTvelur enaTa etimologiuri leqsikoni, Tsu gamomcemloba,
Tbilisi, 1990 (Tanaavtori h. fenrixi).
11. iakob xucesi, SuSanikis wameba, teqsti gamosacemad moamzades, leqsikoni da gamokvleva daurTes z. sarjvelaZem da e.giunaSvilma, „ganaTleba~, Tbilisi, 1990.
12. iakob gogebaSvili, saRmrTo istoria, gamosacemad moamzades z. sarjvelaZem, T. CubiniZem, e. giunaSvilma da T. toniam, „nakaduli“, Tbilisi,
1990 (pirveli gamocema).
1
Sedgenilia zurab sarjvelaZis mier 2002 wels. Seavses da daazustes prof.
vinfrid boederma, prof. iost gipertma, nino doborjginiZem da sofio sarjvelaZem.
19
13. a. froneli (a. yifSiZe), didebuli mesxeTi (wigni gamosacemad moamzada gamomcemloba „marixis“ saredaqcio jgufma: d. TvalTvaZe, m. maCxaneli, e. giunaSvili, z. sarjvelaZe, z. kalandaZe), redaqtori z. sarjvelaZe, gamomcemloba „marixi“, Tbilisi, 1991.
14. ioane oqropiri, ganmarteba ioanes saxarebisa, I, teqsti uZvelesi
xelnawerebis mixedviT gamosacemad moamzades z. sarjvelaZem, l. aleqsiZem, n. doborjginiZem, d. TvalTvaZem, m. maCxanelma, l. niJaraZem, n.
SuRlaZem, T. cofuraSvilma, gamomcemloba „merkuri~, Tbilisi, 1993.
15. ioane oqropiri, ganmarteba ioanes saxarebisa, II, teqsti uZvelesi
xelnawerebis mixedviT gamosacemad moamzades z. sarjvelaZem, l. aleqsiZem, n. doborjginiZem, d. TvalTvaZem, m. maCxanelma, l. niJaraZem, n.
SuRlaZem, T. cofuraSvilma, gamomcemloba „merkuri~, Tbilisi, 1993.
16. Heinz Fänrich – Surab Sardschweladze, Etymologisches Wörterbuch der
Kartwel-Sprachen, Leiden-New York-Köln: Brill, 1995.
17. Zveli qarTuli enis leqsikoni, masalebi, Tsu gamomcemloba, Tbilisi, 1995.
18. Zveli qarTuli ena (teqstebiTa da leqsikoniTurT), Tpu gamomcemloba, Tbilisi, 1997.
19. qarTuli paleografia, gamomcemloba „nekeri~, Tbilisi, 1997 (Tanavtori k. danelia).
20. Chroniken der georgischen Königin Tamar, Aus dem Georgischem übersetzt
von Surab Sardschweladse und Heinz Fähnrich, (Kaukasien-Reihe) Jena:
Friedrich-Schiller-Universität, 1998.
21. Surab Sarjveladze _ Heinz Fänrich, Altgeorgisch-Deutsches Wörterbuch
(Lexicographia Orientalis 5), Hamburg:Buske, 1999.
22. Mose Choneli, Amirandaredschaniani, Deutsch von Surab Sardschweladse
und Heinz Fähnrich, (Kaukasien-Reihe) Jena: Friedrich-Schiller-Universität, 1999.
23. iakob xucesi, SuSanikis wameba, giorgi merCule, grigol xanZTelis
cxovreba, teqstebi gamosacemad moamzades, leqsikoni da gamokvleva
daurTes z. sarjvelaZem, k. daneliam da e. giunaSvilma (meore, Sevsebuli
da gadamuSavebuli gamocema), Tbilisi, 1999.
24. qarTvelur enaTa etimologiuri leqsikoni, meore Sevsebuli da
gadamuSavebuli gamocema, Tsu gamomcemloba, Tbilisi, 2000 (Tanaavtori
h. fenrixi).
25. Giorgi Mertschule, Das Leben des Grigol von Chandsta, Deutsch von Surab
Sardschweladse und Heinz Fähnrich, (Kaukasien-Reihe) Jena: Friedrich-SchillerUniversität, 2000.
26. Zveli qarTuli enis sityvis kona, (qarTvelologiuri biblioTeka
5), Tpu gamomcemloba, Tbilisi, 2001.
27. Giorgi Mzire, Das Leben des Giorgi Mtazmideli, Deutsch von Surab
Sardschweladse und Heinz Fähnrich, (Kaukasien-Reihe) Jena: Friedrich-SchillerUniversität, 2001.
20
28. adiSis oTxTavi 897 wlisa, teqsti gamosacemad moamzades, gamokvleva da leqsikoni daurTes e. giunaSvilma, m. maCxanelma, d. TvalTvaZem, z.
sarjvelaZem da s. sarjvelaZem (qarTvelologiuri biblioTeka 10),
`saqarTvelos macne~, Tbilisi, 2003.
29. iakob gogebaSvili, saRmrTo istoria, gamosacemad moamzades z. sarjvelaZem, T. CubiniZem, e. giunaSvilma da T. toniam, „bondo macaberiZis
gamomcemloba“, Tbilisi, 2003 (ganaxlebuli gamocema).
30. Zveli qarTuli ena (teqstebiTa da leqsikoniTurT), (meore gamocema) `saqarTvelos macne~, Tbilisi, 2004.
31. maTes saxareba, giorgi mTawmidlis redaqcia, gamosacemad moamzades
da ganmartebebi daurTes elguja giunaSvilma da zurab sarjvelaZem,
`saqarTvelos macne~, Tbilisi, 2004.
32. markozis saxareba, giorgi mTawmidlis redaqcia, gamosacemad moamzades da ganmartebebi daurTes elguja giunaSvilma da zurab sarjvelaZem, `saqarTvelos macne~, Tbilisi, 2004.
33. Altgeorgisch-Deutsches Wörterbuch von Surab Sardshweladse und Heinz
Fänrich unter Mitwirkung von Irine Melikishvili und Sopio Sardshweladse, Leiden
-Boston: Brill, 2005.
34. Zveli qarTuli agiografiuli literaturuli Zeglebis simfonialeqsikoni, nargiza goguaZis, zurab sarjvelaZisa da mzeqala SaniZis
redaqciiT, t. I (a-l), `artanuji~, Tbilisi, 2005.
35. Zveli qarTuli agiografiuli literaturuli Zeglebis simfonialeqsikoni, nargiza goguaZis, zurab sarjvelaZisa da mzeqala SaniZis
redaqciiT, t. II (m-r), `artanuji~, Tbilisi, 2007.
36. Gippert, Jost / Sarjveladze, Zurab / Kajaia, Lamara: The Old Georgian
Palimpsest Codex Vindobonensis georgicus 2 edited by Jost Gippert in cooperation with Zurab Sarjveladze and Lamara Kajaia. (Monumenta Palaeographica
Medii Aevi, Series Ibero-Caucasica, 1), 368 p.; Turnhout: Brepols 2007.
statiebi da recenziebi
1964
1. qarTuli Zirk- fuZis zanuri SesatyvisisaTvis: goris saxelmwifo
pedagogiuri institutis Sromebi, IX, Tbilisi, 1964, gv. 145-147.
1965
2. zanizmebi gurulSi: goris saxelmwifo pedagogiuri institutis
Sromebi, X, Tbilisi, 1965, gv. 189-198.
1966
3. metaTezisi XI-XIII saukuneebis qarTul werilobiT ZeglebSi: goris
saxelmwifo pedagogiuri institutis Sromebi, XI, Tbilisi, 1966, gv.
133-149.
21
1967
4. x da à grafemaTa da /Ã/ da /x/ fonemaTa urTierTmimarTebisaTvis:
orioni, Tbilisi, 1967, gv. 260-265.
1968
5. zanuridan nasesxebi erTi sityva Zvel qarTulSi: saq. mecn. akad.
moambe, 51, 2, Tbilisi, 1968, gv. 505-508.
6. haemetobis gadmonaSTebi X saukunis sinur xelnawerebSi: saq. mecn.
akad. moambe, 52, 1, Tbilisi, 1968, gv. 259-262.
7. [y]-s Semcvel damaval difTongTa moSlis gzebi Zvel qarTulSi:
goris saxelmwifo pedagogiuri institutis Sromebi, XII, Tbilisi, 1968,
gv. 113-115.
1969
8. bgeraTSesatyvisoba qarT. l: svan. S: Tbilisis universiteti giorgi
axvledians, Tbilisi, 1969, gv. 127-130.
9. -n sufiqsiT gamoxatul mravlobiT ricxvSi dasmuli saxelis zmnasTan SeuTanxmeblobis SemTxvevebi Zvel qarTulSi: „macne“, 3, Tbilisi,
1969, gv. 228-234.
10. Zveli da saSuali qarTulis fonetikis zogierTi sakiTxi: „macne“,
6, Tbilisi, 1969, gv. 223-232.
11. Tanamedrove qarTuli saliteraturo enis erTi saWirboroto
sakiTxi: `liaxvi~, gori, 1969, gv. 148-153.
1970
12. ori zanuri zmnuri Ziris ZvelqarTuli SesatyvisebisaTvis: saq. mecn.
akad. moambe, 58, 1, Tbilisi, 1970, gv. 233-236.
13. Ti, Te, *Ta nawilakebi zanurSi. „macne“ (enisa da literaturis
seria), 6, Tbilisi, 1970, gv. 249 _ 252.
1971
14. sul da sun leqsemaTa urTierTmimarTebisaTvis: saq. mecn. akad.
moambe, 62, 1, Tbilisi, 1971, gv. 245-248.
15. П ив и в а е ия в п
в
и
п и и и: „macne“ (enisa da
literaturis seria), 3, Tbilisi, 1971, gv. 169-182 (al. onianTan erTad).
1972
16. wyal- fuZesTan dakavSirebuli zogi sakiTxisaTvis, saq. mecn. akademiis moambe 65, 2, Tbilisi, 1972, gv. 505-508.
17. axali masalebi mesame xolmeobiTis Sesaxeb, „macne“ (enisa da lit.
seria), 3, Tbilisi, 1972, gv. 147-149.
1973
18. mroveli Tu mruveli? (o da u niSanTa urTierTmonacvleobisaTvis
qarTul werilobiT ZeglebSi), mravalTavi, II, Tbilisi, 1973, gv. 5-10.
22
19. [va], [–a], [ve], [–e] da [o] segmentTa urTierTmimarTebisaTvis Zvel
qarTulSi: mravalTavi, III, Tbilisi, 1973, gv. 73-84. (b. gigineiSvilTan
erTad).
20. d/ed da n niSnebiani mesame subieqturi piris iSviaTi formebi Zvel
qarTulSi, macne (enisa da lit. seria), 2, Tbilisi, 1973, gv. 141-148.
21. subieqti moTxrobiT brunvaSi zog gardauval zmnasTan: qarTuli ena
da literatura skolaSi, 2, Tbilisi, 1973, gv. 71-72.
22. recenzia hans fogtis naSromze «Grammaire de la langue géorgienne»,
Oslo, 1971: п ы ы
а ия, 4, М ва, 1973, .148-151.
1974
23. darRvevebi subieqturi meore da obieqturi mesame pirebis niSanTa
xmarebisas Zvel qarTul werilobiT ZeglebSi: saqarTvelos pedagogiuri
institutebis Sromebi, I, Tbilisi, 1974, gv. 135-148.
24. qarTuli kuarcx- Ziris svanuri SesatyvisisaTvis: saq. mecn. akad.
moambe, 73, 3, Tbilisi, 1974, gv. 749-751.
1975
25. XI-XV saukuneTa qarTuli istoriuli dokumentebis ZiriTadi
morfologiuri da sintaqsuri Taviseburebani: `mravalTavi~, V, Tbilisi,
1975, gv. 131-146.
26. qarTuli saliteraturo ena da qarTveluri enebi: mravalTavi, V,
Tbilisi, 1975, gv. 185-191.
27. sityvaTganlagebis zogierTi modeli Zvelsa da saSual qarTulSi:
„macne“ (enisa da lit. seria), 3, Tbilisi, 1975, gv. 94-109.
1976
28. ori zanuri zmnuri Ziris qarTuli SesatyvisebisaTvis: saq. mecn.
akad. moambe, 81, 1, Tbilisi, 1976, gv. 217-219.
29. daviT aRmaSeneblis istorikosis Txzulebis erTi adgilis identifikaciisaTvis: „macne“ (istoriis, arqeologiis, eTnografiisa da
xelovnebis seria), 1, Tbilisi, 1976, gv. 151-152.
30. XI-XV saukuneTa qarTuli istoriuli dokumentebis orTografiuli
da fonetikuri Taviseburebani, „macne“ (enisa da literaturis seria), 2,
Tbilisi, 1976, gv. 109-120.
1978
31. nanaTesaobiTari mimarTulebiTisa da nanaTesaobiTari daniSnulebiTis
adgili Zveli qarTulisa da qarTveluri enebis brunvaTa sistemaSi:
mravalTavi, VI, Tbilisi, 1978, gv. 123-136 (b. gigineiSvilTan erTad).
32. metyveli `RviZli sityvisa~ (i. WavWavaZe), qarTuli ena da
literatura skolaSi, 2, Tbilisi, 1978, gv. 14-20.
23
1979
33. wyvetilisa da II xolmeobiTis formaTa urTierTSenacvlebisaTvis
Zvel qarTul werilobiT ZeglebSi: saenaTmecniero krebuli, Tbilisi,
1979, gv. 186-190.
34. viT Tandebulis istoriisaTvis, qarTuli ena da literatura skolaSi, 4, Tbilisi, 1979, gv. 122-124.
35. mniSvnelovani gamokvleva msgavsebiTi Sedarebis Sesaxeb: „ciskari“, 5,
Tbilisi, 1979, gv. 125-127.
36. Rezension des Buches Eteri Soselia: «А а и е и в
ва» ( и и и,
1979): Georgica, 5, Jena, 1979:106-109.
1980
37. sazogado saxelad gagebuli erTi toponimisaTvis sabas leqsikonSi,
„macne“ (enisa da lit. seria), 2, Tbilisi, 1980, gv. 97-102.
38. Zvel qarTul monacemTa mniSvneloba megrul-WanurSi momxdari zogi
kombinatoruli cvlilebis istoriisaTvis: saq. mecn. akad. moambe, 98, 1,
Tbilisi, 1980, gv. 225-227.
39. zogi saerTo-qarTveluri leqsemis etimologiisaTvis: „macne“ (enisa
da lit. seria), 4, Tbilisi, 1980, gv. 115-122.
40. „SuSanikis wamebis“ teqstis istoriisaTvis: „ciskari“, 8, 1980, gv.
131-134 (Tanaavtori e. giunaSvili).
41. ubisis erTi warwera da misi mniSvneloba qarTuli enis istoriisaTvis: saq. mecn. akad. moambe, 99, 3, Tbilisi, 1980, gv. 737-739.
42. Zveli qarTuli werilobiTi Zeglebis mniSvneloba qarTuli enis
istoriuli dialeqtologiisaTvis (sakiTxis dasma): mravalTavi, VIII,
Tbilisi, 1980, gv. 20-30.
1981
43. erTi stilisturi xerxis istoriisaTvis: „mravalTavi~, IX, Tbilisi,
1981, gv. 63-65.
44. Zur Geschichte einer syntaktischen Erscheinung: Georgica, 4, Jena, 1981: 8687.
45. „giorgi mTawmidlis cxovrebis“ teqstis istoriisaTvis: „mnaTobi“,
6, Tbilisi, 1981, gv. 169-173.
46. Ziebani Zveli qarTulis leqsikidan: „macne“ (enisa da literaturis
seria), 1, Tbilisi, 1981, gv. 104-108.
47. mixeil javaxiSvili iliasa da akakis enis Sesaxeb: qarTuli ena da
literatura skolaSi, 3, Tbilisi, 1981, gv. 68-74.
48. „mSvenieri Zveli ena“: qarTuli ena da literatura skolaSi, 4,
Tbilisi, 1981, gv. 113-118.
49. `Sla wignebis miyvars Zvelis~ (galaktioni da Zveli qarTuli ena).
qarTuli ena da literatura skolaSi 4, Tbilisi, 1981, gv. 113-118.
24
50. saswaulebriv gadarCenilni (Zveli qarTuli xelnawerebis Sesaxeb),
„sabWoTa xelovneba“, 8, Tbilisi 1981, gv. 66-71.
51. `wignurisa~ da `sofluris~ Sesaxeb: `literaturuli saqarTvelo~,
20. XI. 1981 w., gv.10
52. recenzia al. onianis naSromze „qarTvelur enaTa istoriuli morfologiis sakiTxebi“, Tbilisi, 1978:
п ы
ы
а ия, 1981, 6,
М ва, . 141-143.
1982
53. erTi zmnuri formis Sesaxeb: saq. mecn. akad. moambe, 108, 2, Tbilisi,
1982, gv. 429-431.
54. saSuri saqme, qarTuli ena da literatura skolaSi 2, Tbilisi,
1982. gv. 92-96 (Tanaavtori korneli danelia).
55. Zveli qarTuli werilobiTi wyaroebis mniSvneloba qarTveluri anTroponikisa da toponimiis SeswavlisaTvis: „macne“ (enisa da literaturis seria), 3, Tbilisi, 1982, gv. 73-80.
56. frTxilad, Zneli saqmea: „ciskari“, 4, Tbilisi, 1982, gv. 143.
1983
57. venaSi daculi „qebay qebaTays“ teqstisaTvis: mravalTavi, X,
Tbilisi, 1983, gv. 75-87.
58.
и
в
и
и ви иче
ы и:
п ы ы
а ия,
1983, 1, М ва, . 113-121.
1984
59. Die Frage der Geschichtsperiodisierung der georgischen Literatursprache:
Georgica, 7, Jena, 1984: 5-12.
60. samxar- sityvis etimologiis cda: qarTuli ena (werilebis krebuli), Tbilisi, 1984, gv. 86-90.
61. recenzia l. qajaias wignze „xanmeti teqstebi“ I (Tbilisi, 1984),
„mnaTobi“, 7, Tbilisi, 1984, gv. 174-176.
1985
62. umlautis kvali qarTulSi: saq. mecn. akad. moambe, 120, 1, Tbilisi,
1985, gv. 197-200.
63. unaxaobis gamoxatvisaTvis Zvel qarTul werilobiT ZeglebSi:
„macne“ (enisa da literaturis seria), 1, Tbilisi, 1985, gv. 79-85 (g.
ninuasTan erTad).
64. zogi dialeqturi forma Zvel qarTul xelnawerebSi: Tsu Sr., 262,
Tbilisi, 1985, gv. 140-146.
65. Kartwelische Etymologien: Georgica, 8, Jena-Tbilissi, 1985: 23-25.
66. recenzia k. danelias naSromze „qarTuli samwerlo enis istoriis
sakiTxebi“: Tsu Sr., 262, Tbilisi, 1985, gv. 361-373.
67. leonti mroveli, momgebeli XI saukunis xelnawerisa: „literaturuli saqarTvelo~, 1985, 25 ianvari.
25
1987
68. eklesiaste (eklesiastes Zveli qarTuli teqsti), qarTuli mwerloba, t. 1, Tbilisi, 1987, gv. 145-163.
69. qebayM qebaTayM: qarTuli mwerloba, t. 1, Tbilisi, 1987, gv. 164-174.
70. leqsikoni: qarTuli mwerloba, t. 1, Tbilisi, 1987, gv. 725-764.
71. leqsikoni: qarTuli mwerloba, t. 2, Tbilisi, 1987, gv. 550-773.
72. deponensur zmnaTa Sesaxeb Zvel qarTulSi: saiubileo krebuli: akaki
SaniZe _ 100, Tbilisi, 1987, gv. 102-105.
73. anTroponimTa iSviaTi formebi Zvel qarTulSi: onomastika, I. Tbilisi, 1987, gv. 299-303.
74. Forschungen zur Lexik der Kartwelsprachen: Georgica, 10, Jena-Tbilissi,
1987:17-24.
75.
и ви иче
еп ии А. Г. Ша и е:
п ы ы
а ия, 1,
М ва,1987, . 24-33 (k. daneliasTan erTad).
76. recenzia m. maCxanelis naSromze `ioane, efTvime da giorgi aTonelebis cxovrebis berZnuli teqsti qarTuli TargmaniTa da gamokvleviT~
(Tbilisi, 1982): Georgica, 10, Jena, 1987: 114-115.
77. recenzia k. danelias naSromze `qarTuli samwerlo enis istoriis
sakiTxebi“ (Tbilisi, 1983): Georgica, 10, Jena, 1987:117-119.
78. recenzia z. WumburiZis naSromze `qarTuli xelnawerebis kvaldakval“ (Tbilisi, 1983): Georgica, 10, Jena, 1987:120-121.
1988
79. akaki SaniZe _ saerTo-qarTveluri leqsikis mkvlevari: pirveli saerTaSoriso qarTvelologiuri simpoziumis masalebi, Tbilisi, 1988, gv.
39-44.
80. mowafe fuZis etimologiisaTvis: Tsu Zveli qarT. en. kaT. Sr., 27,
Tbilisi, 1988, gv. 89-91.
81. bolnisis uZvelesi warweris zogi aRdgenili adgilis Sesaxeb:
`kritika“, 3, Tbilisi 1988, gv. 97-100.
82. leqsikoni: qarTuli mwerloba, t. 5, Tbilisi, 1988, gv. 788-829.
1989
83. leqsikoni: qarTuli mwerloba. t. 6, Tbilisi, 1989, gv. 849-879.
84. Aus der Geschichte des georgischen sprachwissenshnaftlichen Denkens:
Georgica, 12, Jena, 1989:7-9.
1990
85. ra ganZi gvqonia! pioneri, 2, Tbilisi, 1990, gv. 21-23.
1991
86. qarTuli saliteraturo enis ganviTarebis periodebi: `balaveri~, 16, Tbilisi, 1991.
87. Ка ве
ие
и
ии, в
и е: И
иче ая и ви и а и
ип
ия, М ва, 1991.
26
88. Rezension des Buches von Aleksandre Oniani: qarTvelur enaTa
SedarebiTi gramatikis sakiTxebi (Tbilisi, 1989), Georgica 13/14, 1990/
91:160-163,.
89. recenzia al. onianis naSromze `qarTvelur enaTa istoriuli gramatikis sakiTxebi“, Tbilisi, 1989:
п ы ы
а ия, 3, М ва 1991,
. 134-138, (С ав
Г.К и в).
1995
90. cxorebaMda SesxmaMwmidisa da RmerTSemosilisa mamisa Cuenisa didisa
basilisi, kesaria-kabadukiel mTavarepiskoposisa, romeli aRwera wmidaman
da netarman mamaman Cuenman grigoli RmrTismetyuelman (gamosacemad
moamzada zurab sarjvelaZem), mamaTa cxovreba, Tbilisi, 1995, 16-77.
91. kidev erTxel xanmetobisa da haemetobis urTierTmimarTebis Sesaxeb:
filologiuri Ziebani, Tbilisi, 1995, gv. 125-132.
92. Rezension des Buches von Tamaz Gamqrelidze: `weris anbanuri sistema
da Zveli qarTuli damwerloba“ (Tbilisi, 1989): Georgica, 18, Konstanz,
1995: 118-121.
1996
93. Aus der Geschichte des georgischen Vokalismus, Georgica, 19, Konstanz,
1996:118-121.
1997
94. redaqtorisagan (winasityvaoba p. Waraias wignisa `megrul-qarTuli
leqsikoni“), Tpu qarTuli enis kaTedris Sromebi 2, Tbilisi, 1997, gv.
5-14.
95. enobrivi situacia XI-XIII saukuneTa saqarTveloSi: sulxan-saba orbelianis saxelobis Tbilisis saxelmwifo pedagogiuri universitetis
Sromebi, I, Tbilisi, 1997, gv. 3-11.
96. leqsTa grZelTa Tqma da xeva: zurab WumburiZe _ 70, Tbilisi,
1997, gv. 125-130.
97. Rezension des Buches von Jost Gippert: Iranica Armeno-Iberica. Studien zu
den iranischen Lehnwortern im Armenischen und Georgischen. I-II (Wien, 1993),
Georgica, 19, Konstanz, 1997:151-152.
98. Rezension des Buches von Georgij Klimov: « ев е шие и
ев пеи ы
их я ы ах»: Georgica, 19, Konstanz, 1997:152-3.
в а ве
99. Rezension des Buches von Aleksandre Pocxishvili: `qarTuli enaTmecnierebis istoria~ (Tbilisi, 1995): Georgica, 19, Konstanz, 1997:153-154 .
100. mravlobiTi ricxvis formis gamoyeneba mxolobiTis nacvlad (sakiTxis istoriisaTvis): sulxan-saba orbelianis saxelobis Tbilisis saxelmwifo pedagogiuri universitetis qarTuli enis kaTedris Sromebi, III,
Tbilisi, 1997, gv. 3-10.
27
1998
101. mca nawilakis erTi funqcia Zvel qarTulSi: sulxan-saba
orbelianis saxelobis Tbilisis saxelmwifo pedagogiuri universitetis
qarTuli enis kaTedris Sromebi, IV, Tbilisi, 1998, gv. 170-171.
102. g. maWavarianis dabadebidan 70-e wlisTavis gamo: sulxan-saba
orbelianis saxelobis Tbilisis saxelmwifo pedagogiuri universitetis
qarTuli enis kaTedris Sromebi, IV, Tbilisi, 1998, gv. 229-230.
103. Für den sprachwissenschaftlichen Status der chanmeti Texte: Caucasica, 2,
Tbilisi, 1998:86-92 (mit Jost Gippert).
104. sami ZvelqarTuli sityvis konteqstualuri mniSvnelobisaTvis: qarTveluri memkvidreoba, II, quTaisi, 1998, gv. 243-244.
105. dagvianebuli recenzia (wignze: ieremias winaswarmetyvelebis Zveli
qarTuli versiebi, teqsti gamosacemad moamzada, gamokvleva da leqsikoni
daurTo korneli daneliam, Tbilisi, 1992), Jurnali „sityva“, 1, 1998,
gv. 19-20.
1999
106. etimologiuri SeniSvnebi: Tsu filologiis fakultetisa da Tsu
filialebis II samecniero sesia (masalebi), Tbilisi, 1999.
107. aris ki xom- Ziri berZnulSi?: Tsu filologiis fakultetis
samecniero sesia (masalebi), Tbilisi, 1999, gv. 109-115.
108. qarTveluri etimologiebi: enaTmecnierebis sakiTxebi, 1, Tbilisi,
1999, gv. 89-92.
109. v Tanxmovnis ganviTarebis erTi SemTxvevis Sesaxeb: enaTmecnierebis
sakiTxebi, 2, Tbilisi, 1999, gv. 30-31.
110. etimologiuri dakvirvebebi: enaTmecnierebis sakiTxebi, 3, Tbilisi,
1999, gv. 111-119.
2000
111. winasityvaoba wignisa: T. gamyreliZe, rCeuli qarTvelologiuri
Sromebi (qarTvelologiuri biblioTeka 3), Tbilisi, 2000, gv. V-VIII.
112. mimReobaTa oden -el sufiqsiani warmoeba da pir-v-el- fuZis warmomavlobis sakiTxi: enaTmecnierebis sakiTxebi, 3, Tbilisi, 2000, gv. 1017.
113. Zveli qarTuli werilobiTi Zeglebis cnobebi dasavlurqarTuli
tomebis Sesaxeb: sulxan-saba orbelianis saxelobis Tbilisis saxelmwifo pedagogiuri universitetis qarTuli enis kaTedris Sromebi, 5,
Tbilisi, 2000, gv. 21-28.
2001
114. Forschungen zur Lexik der Kartwelsprachen: Georgica, 24, Konstanz,
2001:69-73.
115. didi mecnieri da Rirseuli mamuliSvili (ivane imnaiSvili _ 95):
enaTmecnierebis sakiTxebi, 1, Tbilisi, 2001, gv.20-22.
28
116. hainc fenrixi 60 wlisaa: enaTmecnierebis sakiTxebi, 1, Tbilisi,
2001, gv. 23-30 (r. metrevelsa da T. gamyreliZesTan erTad).
117. akaki SaniZis werilebi hainc fenrixs (gamosacemad moamzada da SeniSvnebi daurTo z. sarjvelaZem): enaTmecnierebis sakiTxebi, 1, Tbilisi,
2001, 41-59.
118. mzeqala SaniZe _ 75: enaTmecnierebis sakiTxebi, 1, Tbilisi, 2001,
gv. 72-79.
119. varlam Tofuria _ qarTvelur enaTa leqsikis mkvlevari: enaTmecnierebis sakiTxebi, 2, Tbilisi, 2001, gv. 68-79.
120. aleqsandre oniani _ 75: enaTmecnierebis sakiTxebi, 2, Tbilisi, 2001,
gv. 84-86.
121. xanmetobisa da haemetobis gadmonaSTebi zog ZvelqarTul werilobiT ZeglSi: enaTmecnierebis sakiTxebi, 3, Tbilisi, 2001, gv. 100-102.
122. zurab WumburiZe _ 75: enaTmecnierebis sakiTxebi, 3, Tbilisi, 2001,
gv. 151-152.
123. mimReobebSi Semonaxuli zmnuri fuZeebisaTvis: varlam Tofuria 100,
Tbilisi, 2001, gv. 149-154.
124. qarTul gvarsaxelTa Camoyalibebis istoriisaTvis: Dedicatio (istoriul-filologiuri Ziebani), Tbilisi, 2001, gv. 429-432.
125. romel enaze daiwera `moqcevay qarTlisay~?: mwignobari, Tbilisi,
2001, gv. 136-152.
126. winasityvaoba o. qajaias wignisa `megrul-qarTuli leqsikoni~,
(qarTvelologiuri biblioTeka 7), Tbilisi, 2001, gv. 7-14.
127. wyarosTavis oTxTavi da qarTuli oTxTavis efTvimeseuli redaqciis sakiTxi: Tsu Zveli qarT. enis kaT. Sr. 29, Tbilisi, 2001, gv. 109133.
128. ufroobiTi xarisxis iSviaTi formebi Zvel qarTulsa da `vefxistyaosanSi~: enaTmecnierebis sakiTxebi 4, Tbilisi, 2001, gv. 109-110.
2002
129. akaki SaniZe _ 115, enaTmecnierebis sakiTxebi, 1, Tbilisi, 2002, gv.
3-5.
130. etimologiuri SeniSvnebi: enaTmecnierebis sakiTxebi, 2, Tbilisi,
2002, gv. 74-78.
131. winasityvaoba (g. maWavariani, qarTvelur enaTa SedarebiTi gramatika; Tbilisi, qarTveluri biblioTeka, 9), Tbilisi, 2002, gv. 5-6.
132. givi maWavariani (givi maWavarianis dabadebidan 75-e wlisTavis gamo:
gelaTis mecnierebaTa akademiis Jurnali, 2002, 4, gv. 55-62); literaturuli saqarTvelo, # 6; 12 dekemberi, 2002.
133. didi enaTmecnieri: enaTmecnierebis sakiTxebi 4, Tbilisi, 2002, gv.
4-13.
29
134. galaktionis erTi leqsis zogi adgilis gagebisaTvis: enaTmecnierebis sakiTxebi 4, Tbilisi, 2002, gv. 175-180.
135. redaqtoris bolosityvaoba (oTar qajaia, megrul-qarTuli leqsikoni III); Tbilisi, 2002, gv. 659.
2003
136. Die Benennungen der westkartwelischen Stämme in den altgeorgischen
Denkmälern, Kaukasische Sprachprobleme, Beiträge zu den Kaukasistentagungen
in Oldenburg 1995-2001, Herausgegeben von Winfried Boeder (Caucasica Oldenburgensia 1), Oldenburg: Bibliotheks- und Informationssystem der Universität
Oldenburg, 2003:309-318.
137. galaktionis erTi leqsis zogi adgilis gagebisaTvis, galaktionologia, II, Tbilisi, 2003, gv. 242-247.
2004
138. Zum Problem der Entstehung des georgischen Schrifttums, krebulSi: B.
Schrade – Th ahbe (edd.): Georgien-Beitrage zur Geschichte, Politik und Kultur.
Vorträge bei der Berliner Georgischen Gesellschaft e. V. 2000-2003. Berlin, 2004.
139. saweri xelsawyoebi, `jejili~, #3, 2004, gv. 6-7.
2008
140. Altgeorgisch: Kartwelsprachen, Herausgegeben von Heinz Fähnrich, Reichert
Verlag Wiesbaden, 2008: 55-115.
141. leonti mroveli, „cxovreba qarTvelTa mefeTa,“ „ninos mier qarTlis moqceva,“ gamosacemad moamzades mixeil qavTariam, elene cagareiSvilma da zurab sarjvelaZem, qarTlis cxovreba, Tbilisi, 2008, gv.
25-149
142. juanSeri, „cxovrebay vaxtang gorgaslisa,“ gamosacemad moamzades
zurab sarjvelaZem da sofio sarjvelaZem, qarTlis cxovreba, Tbilisi,
2008, gv. 151-244.
143. leonti mroveli, „wamebay wmidisa arCilisi,“ gamosacemad moamzades
zurab sarjvelaZem da sofio sarjvelaZem, qarTlis cxovreba, Tbilisi,
2008, gv. 247-250.
redaqtoroba
1. mcxeTuri xelnaweri, I-V, Tbilisi, 1981-1985.
2. qarTlis cxovrebis simfonia-leqsikoni, I, Tbilisi, 1986.
3. qarTlis cxovrebis simfonia-leqsikoni, II, Tbilisi, 1986.
4. a. froneli (a. yifSiZe), didebuli mesxeTi, gamomcemloba „marixi“,
Tbilisi, 1991.
5. ioane oqropiri, ganmarteba ioanes saxarebisa, I, Tbilisi, 1993
(mzeqala SaniZesTan erTad).
30
6. ioane oqropiri, ganmarteba ioanes saxarebisa, II, Tbilisi, 1993
(mzeqala SaniZesTan erTad).
7. i. sixaruliZe, omonimTa leqsikoni, Tbilisi, 1994.
8. r. WikaZe, winadadebis parataqsuli konstruqcia qarTulSi, Tbilisi,
1995.
9. p. Waraia, megrul-qarTuli leqsikoni, Tbilisi, 1997.
10. a. oniani, svanuri ena, Tbilisi, 1998.
11. a. focxiSvili, qarTuli ena, Tbilisi, 2000.
12. T. gamyreliZe, rCeuli qarTvelologiuri Sromebi, Tbilisi, 2000.
13. bibliis leqsikoni, I, 2000.
14. bibliis leqsikoni, II, 2000.
15. o. qajaia, megrul-qarTuli leqsikoni, I, Tbilisi, 2001; II, Tbilisi,
2002; Tbilisi, III, 2003; IV, Tbilisi, 2009.
16. adiSis oTxTavi 897 wlisa, Tbilisi, 2003.
17. v. imnaiSvili, uZvelesi qarTuli xelnawerebi avstriaSi, Tbilisi,
2004.
31
enaTmecnierebis sakiTxebi _ I-II, 2009
qarTveluri enebi
rusudan gersamia
iotizaciis sakiTxisaTvis megrulSi
Á, rogorc distinqturi funqciis matarebeli damoukidebeli fonema, megrulSi ar arsebobs, is mxolod calkeul fonetikur poziciebSi
dasturdeba rogorc romelime sxva fonemis monacvle varianti, an kidev
rogorc garkveuli fonetikuri procesis Sedegi. gavrcelebuli mosazrebiT, `Á megrulSi ise xSiri ar aris, rogorc WanurSi. Mmxolod
senakuri kilokavis martvilur-banZuri Tqma aZlevs mas gasaqans – l-s
(zogjer r-s!) dasustebis procesSi viRebT Á–s~ (Ciqobava 1936:19).
aucilebelia: a) dazusteba im fonologiuri poziciebisa, sadac
xdeba iotizacia; b) iotizaciis gavrcelebis aris dadgena, scdeba Tu
ara igi senakur-martviluri dialeqtis farglebs.
l > Á process pirvelad Seexo al. cagareli. rogorc mkvlevari
aRniSnavs, l sustdeba Á-ad gansakuTrebiT banZasa da mis mimdebare
soflebSi da araiSviaTad salipartianoSic, anu am process lokaluri
xasiaTi aqvs (Ца а е и…1880, IV). i. yifSiZe l > Á process monacvleobas
uwodebs da aseve Tvlis dialeqtur movlenad (Кипши е 1914:010). misi
msjeloba cagarlisas mihyveba, mxolod im gansxvavebiT, rom mkvlevari
damatebiT SeniSnavs Á–is sabolood dakargvas. mas procesi ase warmoudgenia: l > Á > 0 (Кипши е 1914:05). Sdr. l > lÁ > Á (JRenti
1953:346).
Oo. qajaiam daadgina fonetikuri poziciebi am procesisaTvis da daaskvna, rom banZurSi l, yvela poziciaSi, rogorc TanxmovnebTan, ise
xmovnebTan, gvaZlevs Á-s, an sruliad uCinardeba (qajaia 1957:278). l >
Á gadasvlas sistemis saxe aqvs a, o, u xmovnebis mezoblobaSi, xolo e
xmovanTan ikargeba kidec, anu dasturdeba paraleluri variantebi: iotiani da nulovani. am saerTo kanonzomierebidan gamonaklisad miiCneva
V1lV2 pozicia, sadac V1=e/i, xolo V2=u. mosalodneli elu/ilu-s
nacvlad gvaqvs eÁu || iÁu (qajaia 1957:278).
l > Á procesis gavrcelebis are dRevandel megrulSi gafarToebulia da igi moicavs ara mxolod banZasa da mis mimdebare soflebs,
aramed mTlianad martvilurs, agreTve senakisa da Cxorowyus im soflebis metyvelebas, romlebic esazRvreba martvilis soflebs. Tumca l-s
32
dakargvis procesi yvelaze metad isev banZasa da mis mimdebare soflebSia TvalsaCino.1
roca l > Á process exebian, iqve mianiSneben r > Á-zec, Tumca
amis dasadastureblad sul oriode magaliTi mohyavT: texiri > texiÁi
`texura~ (mdinaris saxelwodebaa), mu re // mu Áe `ra aris~ (Ciqobava
1936:19); r-s dakargva am gzis gavliTaa axsnili maJira > maJia `meore~
leqsemaSic, r dakarguli formis gavrcelebis ared ki senakuri miiCneva
(Ciqobava 1936:19).
ramdenad gamodgeba aRniSnuli masala r > Á procesis magaliTebad
da ramdenad aris marTebuli zogadad r fonemis iotizaciis sakiTxis
dasma megrulSi?
texiÁi formis dadastureba Cven ver SevZeliT, SesaZloa, is idioleqtic iyos. sazogadod ki cnobilia, rom r megrulSi, lazurisagan
gansxvavebiT, sakmaod myari fonemaa da misi intervokalur poziciaSi
dakargvis sul ramdenime magaliTi gvaqvs: jgura > jgua, maJira > maJia,
qironi > qioni (JRenti 1953:68; danelia 2006:55), taria > taia
(`tarieli~ _ sakuTari saxeli) (g. kartozia), magram ar gvaqvs arc
erTi SemTxveva, roca r erTgvar xmovnebs Sorisaa.
ramdenad SeiZleba CaiTvalos mu Áe < mu re-sagan miRebulad?
zogadad, am sakiTxs lazuris monacemiT xsnian, radgan aq r-s iotizacia
Cveulebrivi movlenaa da mas sistemis saxe aqvs: ren > Áen `aris~,
analogiuria lazuri _ gÁaÁ < gÁari `saWmeli, puri~, Áeri > [ÁeÁi] >
Áei `adgili~ _ magaliTebisa (Ciqobava 1936:22).
vfiqrobT, rom mu Áe arasworad aris segmentirebuli, igi ase unda
daiSalos: muÁ e an, ukeTes SemTxvevaSi, erTad iyos warmodgenili: muÁe.
i. yifSiZe mu kiTxviTi nacvalsaxelis gverdiT mis iotian mu-Á
"ч ?" variantsac asaxelebs, xolo muÁe “ч
а е?” formas ase Slis:
(< muÁ + [or]-e) (Кипши е 1914:019); mas ara aqvs naCvenebi gza, Tu
rogor miviReT iotiani varianti. i. yifSiZes mu-i/mu-Á formebi mu nacvalsaxelis brunebis paradigmaSi saxelobiTis monacvle variantebad aqvs
warmodgenili, xolo i/Á _ saxelobiTis alomorfebad gamoyofili
(Кипши е 1914:048). i. yifSiZis teqstebSi erTaderTi magaliTia, romelic Semdeg t. gudavasac Seutania `qarTuli xalxuri sityvierebis~ I
tomSi (gudava 1975:291): JinosqualobaSi magorous, muÁ gokona
goraTini? (yif. 1161-2) `aznaurobis mZebnelebs, ra gindaT, rom moZebnoT~, am tipis magaliTebia: muÁ goko? `ra ginda?~ muÁ uRudu? `ra
hqonda?~, muÁ akeTu? `ra gaakeTa?~ romelic Cven mier martvilis
1
amas cxadyofs 2007-2009 wlebis eqspediciebze Cveni jgufis mier mopovebuli
teqstebi.
33
soflebSi Caweril teqstebSi dasturdeba. muÁ formis qarTul Targmanad
o. qajaias mohyavs `ra (raÁ)?~ muÁ goko? `ra ginda?~ (qajaia 2001:25).
rogorc Cans, megruli muÁ aris ZvelqarTuli raÁ-s formobriv-semantikuri ekvivalenti. arn. Ciqobava megrulisaTvis mu formis muÁ variants saerTod ar ganixilavs da, cxadia, igi arc brunvebis paradigmaSi
Seaqvs (Ciqobava 1936:77).
muÁe < muÁ re-sagan r-s dakargviT miRebulad migvaCnia, rogorc es
i. yifSiZes aqvs axsnili, magram iotiani variantisTvis amosavalia ixmovniani forma: mui re > muÁ re > muÁe, jer intervokalur poziciaSi
r-s dakargviT, rac, rogorc zemoT aRvniSneT, megrulisTvis ucxo ar
aris, da Semdgom i > Á gadasvliT.2 muÁe forma senakur-martviluri
dialeqtis martvilur TqmaSia gavrcelebuli, srulxmovniani muie ki –
senakurSi: `muidua?~A_ kiTxu RoronTq (kart. 1928,39) `ra iyoo?~ _
hkiTxa RmerTma. muidua < mui rdua aseve r-s dakargviT. sayuradReboa,
rom amave dialeqtSi awmyos (axlandeli drois) re `aris~ da warsuldroian rdu (uwyveteli) `iyo~ || rdas (awmyos kavSirebiTi) `iyos~ formebSi r-s, anu Ziriseuli fonemis dakargvis Semdeg rCeba morfemuli
elementebi: du, das, e, romlebic enklitikurad mierTvis saxelebs da ar
axdens raime fonetikur gavlenas winamaval xmovanze: RoronTie `RmerTia~, koCie `kacia~, joRorie `ZaRlia~, miSie `visia~, minie `vinaa~, sonie
`sadauria~ da a.S. jima musie miragaduqi ni (yif. 322; 328) `Zmao, rasaa,
rom melaparakebi~, musie patoni kiTxulenTini (yif. 428; 517) `rasaa,
batono, rom kiTxulobT~, marTalie do vara tyura (gud. 19713) `marTalia da an tyuili~, `muidua?~A- kiTxu RoronTq (kart. 1928,39) `ra
iyoo?~ _ hkiTxa RmerTma~.
maSasadame, Cveni daskvniT, megrulSi sonorTagan mxolod l gadadis
Á-Si, am procesis gavrcelebis are ki Tanamedrove enobrivi monacemebiT
scildeba martvilis soflebs, igi arasporadulad, magram mainc vlindeba
marginalebSic. rac Seexeba zugdidur-samurzayanuls, aq r da l bgerebi
Á-Si ar gadadis. samurzayanulSi l ufro myaria da akustikurad SedarebiT magari, vidre megrulis danarCen TqmebSi (cikolia 1954:323).
i > Á gadasvlis procesi sxva leqsemebSic dasturdeba da ara
mxolod aRmosavlur, aramed Ddasavlur megrulSic.
i. yifSiZe i-s iotizacias iSviaTobad miiCnevs da mas mxolod leqsisTvis damaxasiaTeblad Tvlis, anu leqsSi marcvalTa raodenobiT xsnis
2
am mxriv sagulisxmod gveCveneba kidev erTi magaliTi: midgareni > midgaeni /
midgeni / midgaÁni `vinme, viRac~ (dasavlur arealSi). amosavlad ore zmnuri
forma iTvleba (Кипши е 1914:010), aseTive magaliTebia: mudgareni > mudgaÁni
`raRac~, namdgareni > namdgaÁni `romeliRac~.
34
(Кипши е 1914:010):3 mudos kvarÁas arzens TesG, mela orwye SorSe
CesG (yif. 17514-15) _ `roca yvavs aZlevs amas, mela xedavs Soridan
TeTrs~; mela kvarÁas mars ogansG, cqumalaTG gurs urZRansG (yif. 17517-18)
_ `roca mela madlobas ixdis, qebiT guls ukeTebs~, Zire mÁaro jgGri
dRa ni, morCqilee bira sqani (yif. 17527)4 _ `rom bevrjer naxo kargi
dRe, momasmenine Seni simRera~. Sdr. gudava: laÁtiSi qvirq demeliu
(gud. 29733) _ `simindis fqvili damelia~; saÁangebas ragajanqo? (gud.
17119) _ `saZaglobas (saaugos) laparakob? leqsikonTa mixedviT: mÁaro
” (Кипши е 1914:010), romelsac fonetikuri variantebi
< miaro “
aqvs: mi/Áaro || mi/Áare `Zalian bevri, mravali~ (qajaia 2002:262,289),
saÁangeba < saiangeba “ е
”, (Кипши е 1914: 010) romelic momdinareobs iangee (qarT. igavi) formidan (igive, gv. 247), sai/Áangee `araCveulebrivi, uCveulo, moridebuli, gabeduli~ (qajaia 2002:571). i. yifSiZe
iotiani formebisaTvis amosavlad i-xmovnian variantebs Tvlis. amave
rigis monacvleobad miiCnevs kninobiTis mawarmoebeli -ia sufiqsis wina
poziciaSi i//Á monacvleobas: baba-i-a || baba-Á-a, nana-i-a || nana-Á-a formebSi (Кипши е 1914:019).
leqsSi marcvalTa raodenobiT SeiZleboda agvexsna t. gudavas poeziis nimuSebSi (gudava 1975) dadasturebuli iseTi iotiani formebis
arseboba, rogorebicaa: qoÁCquno: si qoÁCquno moWarua `Sen ici mowera?~
(gud. 2364), ekoÁyundas: Tinefi ekoÁyundasGni (gud. 3006) `isini rom
mogyvebodnen~, gemSaÁtyuruan, qekoÁdinuans: dio gemSaÁtyuruans, ukul
qekoÁdinuans (gud. 30520-21) `jer Segityuebs, mere dagRupavs~, vaÁpire‐
budas: ukul vaÁpirebudas Sxva muTuniS moTxirua (gud. 17914) `mere ar
apirebde sxva ramis moTxovnas~, magram sagulisxmoa, rom is m. xubuas
prozaul masalaSic fiqsirdeba (xubua 1937). mis mier faxulanSi Cawe‐
rili erTi teqsti Setanili aqvs k. danelias `qarTul xalxur zepir‐
sityvierebaSi~ (megruli teqstebi t. II, 1991), da Á-iani formac gadmo‐
tanili aqvs (ix. qxs. 25823).
zemoaRniSnul teqstur masalaze dakvirvebam cxadyo, rom i > Á
cvlileba gvaqvs:
1. roca zmnas erTvis zmniswini, an es zmniswini garTulebulia
nawilakiT da mis SemadgenlobaSi aris gi fonemuri mimdevroba:
va-Á-SaCinebe (Tis Tina `is mas~) < va-i-SaCinebe < va-gi-SaCinebe `ver
gamoicnobs~: mumasGTi vaÁSaCinebe TinefiSa (xub. 897) `mamac ver
gaarCevs maTgan~.
3
4
amiT aixsneba is, rom yifSiZis masalaSi Á prozaul teqstebSi ar gvxvdeba.
igavi: kvaria do mela _ `yvavi da mela~ (Кипши е, 1914, X)
35
ga-Á-wuRG (Tiq Tis Tina `man mas is~) < ga-i-wuRG < ga-gi-wuRia
`gamoarTvio~: gaÁwuRG ena boSiq (xub. 1048) `gamoarTva es biWma~.
gaÁwuRG e osurq qua (xub. 845) `gamoarTva am qalma qva~.
qe-Á-TosqidG Tiq (`man~) < qe-i-TosqidG < qe-gi-TosqidG `darCa
raRacis qveS~: beWetiq qe-Á-TosqidG Tudo (xub. 9211) `beWedi CarCa
qveviT~.
ga-Á-TisofG Tiq Tina (`man is~) < ga-i-TisofG < ga-gi-TisofG
`gamoiglija~: dedibiq Jiri Toma gaÁTisofG (xub. 10319) `dedaberma
ori [Reri] Tma gamoiglija~.
qa-Á-TirginG Tiq < qa-i-TirginG < qa-gi-TirginG `raRacis qveS trialiT moZraoba~: boSiq …Tudo qaÁTirginG qualonc (xub. 978) `biWi
gamoZvra qvebidan~.
amave rigSi unda ganvixiloT giSa- rTuli zmniswiniT nawarmoebi
vnebiTi gvaris uaryofiTi mimReoba: u-ÁS-u-goruo (xub. 10410) < u-giSau-goruo `ganurCevlad~. g-s dakargviTa da i > Á gadasvliT. Sdr.
zmnuri: ga-Á-Sa-goru Tiq Tina < ge-gi-Sa-goru < ga-gi-Sa-goru
`gamoarCia~.
2. roca zmna aris obieqturi wyobisa, dgas meore pirSi da meore
piris morfema g-s mosdevs qcevis aRmniSvneli i morfema, anu aqac gi
fonemaTmimdevroba warmoiqmneba:
ga-Á-wuRia (si Tis Tina `Sen mas is~) < ga-i-wuRia < ga-gi-wuRia
`gamovarTvio~: [si] dantkiceba gaÁwuRia do is ma quwinqia (xub.
884) `[Sen] mtkicebuleba gamoarTvio da imas me vetyvio~.
qG-Á-Tinjiria (si `Sen~) < qG-i-Tinjiria < qG-gi-Tinjiria `daweqio
raRacis qveS~: eTi jas qGÁTinjiria uwu (xub. 7117) `im xis qveS
daweqio uTxra~.
ga-Á-Satyobia (si `Sen~) < ga-i-Satyobia < ga-gi-Satyobia
`gamoipareo~: Tinens lurdas TeSi qimerTia do ga-Á-Satyobia
(xub.6825) `imaT rom eZinoT ise midio da gamoipareo ~.
qo-Á-CqGniada (si Tina `Sen is~) < qo-i-CqGniada < qo-g-i-CqGniada
`Tu icio~: mus iCiebuna Tinefin qomiwi, qoÁCqGniada (xub. 8812)
`ras amboben isini, miTxari, Tu icio~.
qila-Á-njiruanqia (si ma Tis `Sen me mas~) < qila-i-njiruanqia <
qila-g-njiruanqia `Cagiwveno~: douniSnG ZRabiq bers abanaSi ula
do Teq qilaÁnjiruanqia – uwu (xub. 744) `dauniSna gogom bers
abanoSi wasvla da iq mogiwveno – uTxra~.
qo-Á-wina (si Tinefi Tis `Sen isini mas~) < qo-i-wina < qo-g-i-wina
`getyvian~: TimwkGma minili si do qoÁwina mu qimine (xub. 10233)
`maSin Sedi Sen da getyvian, ra qna~.
36
qo-Á-Rudas (si Tina `Sen is~)< qo-i-Rudas < qo-g-i-Rudas
`gqondes~: aTe Cqimi satevari si qoÁRudas (xub. 10210) `es Cemi
satevari Sen gqondes~.
m. xubuas teqstidan moyvanili magaliTebis gagrZeleba SeiZleba
Cven mier Cawerili teqstebidan, zepiri metyvelebidan: me-Á-Ru `migaqvs~,
go-Á-jogu `SegaZula~, go-Á-rzG `gagiZlebs~, go-Á-tebG `gagiSvia~ qo-ÁqiminG `gagikeTebia~, go-Á-WkirG `gagiWria~, do-Á-xantG `dagixatavs~, doÁ-WarG…`dagiweria~. yvela formisaTvis amosavalia g- fonemiani forma.
aRniSnul process megrulSi sistemis saxe aqvs.
sainteresod gveCveneba erTi magaliTi, romelic dadasturebulia g.
kartozias mier zemo naqalaqevSi (senaki) 1949 wels Caweril zRaparSi:
Te muSi daSi Cqvas qigÁosxapu do viS(o) doRuru (kart. 1924), `am Tavis
dis eSvs daaxta da mokvda~. aRniSnuli magaliTi arc erT Cven mier
zemodasaxelebul klasifikacias ar misdevs.
qi-g-Á-osxapu < qo-ge-o-sxapu, sadac ge- zmniswinis vokaluri elementis difTongizacia momdevnod mdgomma o fonemam ganapiroba: e + o > Áo,
analogiuria e + a > Áa procesic. zogadad, e- an e-ze damTavrebuli
zmniswinebis Semdeg xdeba iotizacia, romelic warmoSobs -eÁo, -eÁa, -Áo,
-Áa mimdevrobebs: qi-m-Á-osxapu5 `miaxta~, qi-m-Á-oWirinu `miawoda~, qi-gÁ-anjiru `daawva~, qi-g-Á-anwyu `daeCvia~, qi-g-Á-oWyu `daiwyo~, qi-g-Áajinu `daakvirda~ da a.S.Mmagram daCndeba ara mxolod g fonemis, aramed
m-s Semdegac: so vemÁoxe sqani nal? (gud. 15725), `sad ar atyvia Seni
navali~. analogiuria qi-m-Á-anjiru `miawva, miuwva~, qi-m-Á-anwyu
`Seewyo~, qi-m-Á-ajinu `mixeda~.…
rogorc prozaul teqstebSi, ise poeziis nimuSebSi i > Á procesis
magaliTebic dasturdeba: a) zmnizedebi: eÁSax (xub. 9021) < eiSax
`iqamde~ aÁSax (xub. 9120) < aiSax `aqamde~,. b) martivi e- zmniswiniT
nawarmoebi zmnebi: eÁofSG (xub. 923) < eiofSG `aavso~, eÁjumans < eijumans `arCens~, an maTgan nawarmoebi momavaldroiani vnebiTi gvaris mimReobebi: eÁojumalaro (gud. 21629) < eiojumalaro `sarCenad~; eÁofSafalo
< eiofSafalo `asavsebad~.
rac Seexeba S > Á gadasvlis faqts, igi SeniSnulia jer kidev al.
cagarelTan (Ца а е и 1880:62) da i.YyifSiZesTan, es ukanaskneli mas
mxolod kompozitTaTvis damaxasiaTebel procesad miiCnevs (Кипши е
1914:020). mogvianebiT vrclad Seexo am sakiTxs e. lomTaZe Tavis statiaSi `msazRvrel-sazRvrulis urTierToba megrulSi~ (lomTaZe 1954, VI),
mkvlevarma movlena ganazogada naTesaobiTSi dasmuli msazRvrelisaTvis
da daaskvna: `megrulSi sazRvrulis win emfatikuri Á Camoclili msaz5
magaliTebi moyvanilia Cveni eqspediciebis masalidan.
37
Rvrelis formantiseuli -S sakmaod xSirad sustdeba Á-ad, xolo xSir
SemTxvevaSi saerTod ikargeba~ (lomTaZe 1954:220, 223). anu megrulisaTvis procesi ase warmogvidgina: S > Á an S > Á > 0, xoloQqarTvelur
enaTa masalaze dakvirvebiT daaskvna, rom `sazRvrulis win naTesaobiTSi
dasmuli msazRvrelis formantiseuli Tanxmovnebis s, S-s dakargva qarTveluri enebis ganviTarebis saerTo tendencias warmoadgens. Ees tendencia maqsimumamde SezRudulia normaTa yalibSi moqceul saliteraturo
qarTulSi, samagierod, farTo gasaqans poulobs qarTulis aranormirebul cocxals kiloebsa, zanursa da svanurSi~ (lomTaZe 1954:230).
S, s dasustebisa da dakargvis umTavres mizezad msazRvrel-sazRvrulis Taviseburi ganlageba miiCnia. rogorc mkvlevari aRniSnavs, `morfologiuri formantis funqcias SesityvebaSi sintaqsuri wyoba, ufro
zustad, msazRvrelis adgili asrulebs; azris sworad gagebisaTvis misi
adgilic sakmarisia; naTesaobiTis afiqsis saWiroeba ar igrZnoba. amis
Sedegia misi moduneba: metyveli ar miiCnevs aucileblad mis gamokveTiT
warmoTqmas. Sedegad winaenismieri napralovani s, S jer Á-s saxes iRebs,
xolo Semdeg sruliad ikargeba~ (lomTaZe 1954:230).
e. lomTaZis TvalsazrisiT, S-s dakargva mxolod da mxolod msazRvrelis naTesaobiTiseuli S-s xvedria (lomTaZe 1954:231), magram
gamoyofs calkeul SemTxvevebs, roca sustdeba ara naTesaobiTis, aramed
sxva kvalifikaciis mqone -S fonema, is asaxelebs Semdeg leqsikur
erTeulebs: uCaSi > uCaÁ `ufrosi~, jveSi > jveÁ `Zveli~, oSi > oÁ
`asi~ (rTul ricxviT saxelebTan garkveul fonetikur poziciebSi), boSi
> boÁ `biWo~, aSo / aSi > aÁ `aqeT~. iotiani formebi senakuris kuTvnilebaa (lomTaZe 1954:237-239).
1. rogorc mkvlevari aRniSnavs, u-C-aS-i da jv-eS-i formaSi S ar
aris naTesaobiTis afiqsi, misi varaudiT, bolokiduri i-s dakargvis Semdeg S-s dasustebiT miviReT Á. u-C-aS-i nawarmoebia xarisxis mawar‐
moebeli u- -aS cirkumfiqsiT, romelic qarTuli u- -es-is Sesatyvisi
morfemaa, sayovelTaod cnobilia, rom uCaSi formis segmentireba xdeba
ase: u-C-a-S-i, u- -a-S formanti zusti Sesatyvisia ZvelqarTuli u- -e-Ás
formantisa, sadac e wyvetilis mawarmoebelia (SaniZe 1923:410) da a-s
Sesatyvisi, -Ás naTesaobiTis niSani (fenrixi, sarjvelaZe 1990:307) da
S-s fonetikur-morfologiuri ekvivalenti. vfiqrobT, naTesaobiTis istoriuli formantiseuli S gadavida Á-Si. analogiurad unda aixsnas
meore magaliTic. kerZod, jv-eS-i formaSi jv- Zireuli morfema kanonzomieri Sesatyvisia qarT. Zv- (Zv-el-i) [imave mniSvnelobiT laz. jv- (mjv-eS-i // n-jv-eS-i // m-jv-e), svan. ju- (ju-in-el)] Zirisa (fenrixi,
sarjvelaZe 2000:625). Tu gaviziarebT mosazrebas, rom megrul-lazuri
-eS diaqroniulad naTesaobiTis morfemaa, romlis fonetikur-morfologiuri ekvivalentia qarT. -el-ic (< *en) (Tofuria 1941:194), maSin
38
SeiZleba davaskvnaT, rom aqac istoriuli naTesaobiTis formantiseuli
S-s iotizacia moxda, romelic misi naTesaobiTis morfemad gaazrebam,
kerZod, metyvelis qvecnobierSi arsebulma tendenciam gamoiwvia.6
Tumca SeiZleba gaCndes kiTxva, Tu es asea, maSin ratom ar aris S
> Á gadasvla realizebuli analogiurad nawarmoeb formaSi u-kul-aS-i
`umcrosi~? S > Á process aq SeiZleba xeli SeuSala l sonoris arsebobam, radgan martvilurSi l > Á procesi ufro sistemuria: ukuÁaSi
bunebrivi formaa am arealisaTvis, xolo damatebiT S-s iotizacia
semantikis gabundovanebas gamoiwvevda (aseve unda aixsnas uxoÁaSi <
uxolaSi `uaxlesi~).
zogadad, vfiqrobT, ufroobiTi xarisxis formebTan mimarTebiTacASeiZleba daisvas u- -aS- cirkumfiqsiseuli S elementis iotizaciis
sakiTxi misi etimologiis, naTesaobiTis morfemiseuli warmoSobis gamo.
aRniSnuli Teoriulad dasaSvebia, magram masalis simcire jer kidev ar
gvaZlevs daskvnebis saSualebas, vfiqrobT, aRniSnuli sakiTxi dakvirvebas
moiTxovs teqstebis Caweris dros. uWifaÁ Sara vamiZiru < uWifaSi Sara
vamiZiru, usqvamaÁ < usqvamaSi `ulamazesi~, uWiWaÁ < uWiWaSi `umciresi~,
unwaraÁ < unwaraSi `umwaresi~, urCiaÁ < urCiaSi, `uTeTresi~, uWiTaÁ <
uWiTaSi `uwiTlesi~ da misTanani Teoriulad savaraudo formebia.
2. aranaTesaobiTis S-s iotaSi gadasvlis magaliTia oSi `asi~
ricxviTi saxeliT nawarmoebi rTuli ricxviTi saxelebi, roca Á-s dakargvis Semdeg S eqceva spirantebis J, S-sa da s7-s mezoblobaSi: oÁJiri
> oS(i)Jiri `as ori~, oÁsumi > oS(i)sumi `as sami~, oÁSqviTi >
oS(i)SqviTi `as Svidi~ da a.S.
3. rac Seexeba aSo/aSi leqsemebs. amaTgan aSi leqsemis iotizirebuli varianti dasturdeba senakur-martvilurSi. e. lomTaZis AazriT, aÁ
< aS < aSo, sadac `amosaval formaTa Zireuli masalas a warmoadgens~,
xolo -So//-S(i) miCneulia `afiqsiseul masalad~, kerZod, daniSnulebiTi
brunvis mawarmoeblad da odindeli naTesaobiTis brunvis niSnad.
vfiqrobT, a deiqturi nawilakia, romelic pirvel pirTan sagnis
myofobas gamoxatavs (Tofuria 1941:194; kiziria 1982:233), Sdr: aSo
`aqeT~ - iSo `iqeT~,MaSi8 `aqeT~ – iSi `iqeT~, aSi `ase~ – eSi `ise~.
amasTan, aÁ SeiZleba miviRoT mxolod da mxolod auslautSi i fonemiani
aSi variantidan, vfiqrobT, intervokalur poziciaSi S-s dakargviT da
6
Sdr.: `S-s mokveTa am formebSi naTesaobiTSi dasmul msazRvrelebTan analogiis Sedegi Cans~ (lomTaZe 1954:238).
7
es ukanaskneli e. lomTaZis statiaSi Setanili ar aris, Tumca magaliTebi moyvanilia.
8
omonimuri fuZea, misi monacvle iotizirebuli aÁ varianti orive semantikiT
gvxvdeba.
39
Semdgom i > Á gadasvliT. vinaidan, daniSnulebiTis -iSo(T) morfemaSi
o-s win S ar gadadis Á-Si, amdenad, arc aSo formaSia misi gadasvla
mosalodneli.
rac Seexeba iotizaciis gavrcelebis areals, rogorc e. lomTaZe
aRniSnavs, zugdidur-samurzayanul megrul teqstebSi, miuxedavad maTi
SedarebiT didi raodenobisa, S-s Á-ad dasusteba arsad SeiniSneba, Tumca
gamoTqvams varauds, rom is aucileblad iqneboda da teqstebSi maT
ararsebobas Caweris mizeziT xsnis (lomTaZe 1954:226). Cveni jgufis
mier 2007-2009 wlebis eqspediciebze mopovebul zugdidur-samurza‐
yanul dialeqtur masalaSi ki S > Á procesis amsaxveli arcerTi forma
ar dasturdeba, samagierod is sakmaod mravladaa senakur-martvilur
masalaSi.
amdenad, iotizacia axasiaTebs mTlianad megruls, magram es procesi
araerTgvarovania dialeqtTa mixedviT, kerZod, senakur-martvilurSi
erTnairad dasturdeba rogorc l > Á da S > Á procesebi, ise i > Á,
roca zugdidur-samurzayanulisTvis mxolod es ukanasknelia damaxasiaTebeli.
literatura
gudava 1975: qarTuli xalxuri sityviereba, megruli teqstebi, I, poezia. teqsti
gamosacemad moamzada, winasityvaoba da gamokvleva daurTo t. gudavam, Tbilisi.
danelia 2006: k. danelia, kolxuri enis gramatikuli analizi, kolxuri
(megrul-lazuri) ena, Tbilisi.
Tofuria 1941: v. Tofuria, n da s fenebisaTvis qarTvelur enebSi. Mmecn. Aakad.
moambe, t. II, #1-2, 1941.
kiziria 1982: a. kiziria, martivi winadadebis Sedgeniloba qarTvelur enebSi,
Tbilisi.
lomTaZe 1954: e. lomTaZe, msazRvrel-sazRvrulis urTierToba megrulSi, ike,
VI, Tbilisi.
JRenti 1953: s. JRenti, Wanur-megrulis fonetika, Tbilisi.
fenrixi, sarjvelaZe 1990: h. fenrixi, z. sarjvelaZe, qarTvelur enaTa
etimologiuri leqsikoni, Tbilisi.
fenrixi, sarjvelaZe 2000: h. fenrixi, z. sarjvelaZe, qarTvelur enaTa
etimologiuri leqsikoni, meore, Sevsebuli da gadamuSavebuli gamocema,
Tbilisi.
qajaia 1957: o. qajaia, l fonemisaTvis megrulis martvilur-banZur TqmaSi.
Pped-institutis Sromebi, III, 1957.
qajaia 2002:o. qajaia, megrul-qarTuli leqsikoni, t.II, Tbilisi.
SaniZe 1923: a. SaniZe, uZvelesi qarTuli teqstebis aRmoCenis gamo: tum, II,
tfilisi.
Ciqobava 1936: arn. Ciqobava, Wanuris gramatikuli analizi teqstebiTurT,
tfilisi.
40
cikolia 1954: m. cikolia, megrulis samurzayanul-zugdiduri kilokavis
fonetikuri mimoxilva, afxazeTis enis, literaturisa da istoriis Sromebi,
t. XXV, 1954.
Ки ши е 1914: И. Кипши е, Г а а и а
и е c
(иве c
) яы а c
х еc а ие и c ва е , СП .
Ца арели …1880: А . Ца а е и, Ми е c ие
ы, вып. I. Ми е c ие е c ы c
пе ев
и
яc е ия и, CП .
Semoklebebi:
gud. _ qarTuli xalxuri sityviereba, megruli teqstebi, I, poezia. teqsti
gamosacemad moamzada, winasityvaoba da gamokvleva daurTo t. gudavam, Tbilisi 1975.
lola nana – lola nana (lola jgerenaiasagan m. Toduas mier Cawerili megruli
(martviluri) teqstebi), Seadgina l. basiliam, Tbilisi 2007.
kart. – g. kartozia, megruli da lazuri teqstebi, Tbilisi 2008.
yif. _ И. Кипши е, Г а а и а
и е c
(иве c
) я ы а c х еc аие и c ва е , СП 1914.
xub. _ m. xubua, megruli teqstebi, Tbilisi 1937.
Rusudan Gersamia
About Iotization in Megrelian
Summary
j, as an independent phoneme, doesn’t exist in Megrelian. It is confirmed only in
certain phonetic positions either as the allophone of another phoneme or the result
of the certain phonetic process. The transition processesLl > j, i > j, ê > j
should be singled out.
1. The transition l > j in the neighbourhood of the vowels a, o, u is systematic, but
e is lost neighbouring a vowel: l > j > 0. In modern Megrelian the indicated
process exceeds the boundaries of Bandza and the adjacent villages and embraces
the whole Martvili. Moreover, it is becoming widespread in the speech of Senaki
and Chkhorotsku villages neighbouring Martvili villages. The examples validating
this process can’t be found in Megrelian. muje “What is” doesn’t act as the
example in this case, as muje < muj + re < mui + re “what is” is the result
of the loss of r in the position between vowels. Besides, it is due to the transition
of the morpheme i , denoting the nominative of the interrogative pronoun, into j:
i > j, next to which the phoneme e is added to the muj || mui interrogative
pronoun enclitically.
2. i > j process is not determined only by the number of syllables in a poem. The
observation on the text material confirmed that there exists the change i > j: a)
41
when a compound preverb is added, the verb or this preverb is complicated by the
particle and there is gi phonetic sequence; b) when the verb is of the object
structure, it is in the second person and g morpheme is followed by the i
morpheme of the subject or object version; c) the diphthongization is due to the
existence of o phoneme after the preverb e-: e + o > jo, which causes palatal
sequences ejo-, jo-.
3. ê > j or ê > j > 0 is the quality of the substantive determiner, the genitive
morpheme ê moves into j both in compounds and common collocations with
almost no exceptions. The indicated process is characteristic of all Kartvelian
languages. Thus, it represents a common Kartvelian phenomenon. There are some
exceptions: uÄaêi > uÄaj “elder”, þveêi > þvej “old”, oêi > oj “hundred”
(with compound numerals in certain phonetic positions), boêi > boj “boy”
(vocative), aêo / aêi > aj “over here”, in whose structure the iotization of the ê
phoneme is interpreted in a different way (Comp. E. Lomtadze).
On the basis of the published text material and our field trip entries it is established
that iotization is characteristic of the whole Megrelian, but this process is not
uniform according to the dialects, in particular, l > j and ê > j processes, as
well as i > j processes , are confirmed in Senakian-Martvilian. On the other
hand, only the latter is characteristic of Zugdidian-Samurzakanoan.
42
enaTmecnierebis sakiTxebi _ I-II, 2009
marine ivaniSvili
mcenareTa saxelebi qarTvelurSi: `kowaxuri~
zurab sarjvelaZem qarT. kowaxur- kowaxur-i: megr. korwoxul/korwoxul-i `kowaxuri~ fuZeebis Sepirispirebis safuZvelze qarTulzanuri erTianobis xanisTvis aRadgina *kowaxur- arqetipi (sarjvelaZe
1999:127). kowaxuri dasturdeba sulxan-sabas leqsikonSi. SesaZloa,
qarTuli kowaxur-is Sesatyvisi iyos megruli korwoxul- (<*korwoxurdisimilaciis Sedegad. r megrulSi ganviTarebulia. korwoxui< korwoxuri). cxadia, rom kowaxur- fuZea, oRond misi Semdgomi segmentacia
jerjerobiT ar xerxdeba (fenrixi, sarjvelaZe 2000).
a. mayaSvilis botanikur leqsikonSi kowaxur- fuZisTvis Semdegi
formebia warmodgenili: kowaxuri (Berberis) fS. ekalZmara; xevs. eskalZmara; mT. kowmaxuri; raW. kvawaxuri; laz. kawaxuri; megr. korwoxuli;
svan. gvawxir, gowxir.
qarTvelur enebSi kowaxur-, kvawarax-, kowmax- fuZeTa Semdgomi
segmentaciisa da semantikis axsnas eZRvneba g. Tofurias gamokvleva
(Tofuria 1994:7-8; 2003:120-131). misi azriT, imTaviTve arsebobda ori
paralelurad nawarmoebi fuZe: kow-ax- (||kvaw-ax) da kow-ar- (||kvaw-ar-) _
mniSvnelobiT `mJave~. es fuZeebi SemdgomSi axali sityvaTwarmoebisaTvis
(-ax da -ar sufiqsebiT) iqnen gamoyenebulni: kow-ax-ur-i, kvaw-ar-ax-i...
amave fuZeebTan axlos dgas kaw-ax-ic, romelic mkvaxe, umwifari xilis
mniSvnelobas, simJavis cnebas gamoxatavs. g. Tofuria gamoTqvams varauds,
rom -ax sufiqsian formasTan (kow-ax-) mcenarisa da nayofis saxelwodebaa dakavSirebuli, xolo -ar sufiqsian formasTan (kow-ar) _ misi
produqtisa. rTuli, kompozituri Sedgenilobisa unda iyos sityva
kowmaxi/kowamaxi: kow-max- < kow-a-max- <*kow-ax-max (Sdr. mxe `motkbo
mJave~, `momJavo~ _ sulxan-saba orbeliani).
qvemoT warmovadgenT megrulis gamocemul teqstebsa da leqsikonebSi korwoxul- fuZisTvis dadasturebul masalas: sumi berwuli da
sumi korwoxuli: _ sami broweuli da sami kowaxuri. || gadat. mware,
mware enis mqone (xubua 1937:211).
korwoxolijgua nina milaZu _ kowaxuriviT (Zlier mware) ena
udevs (pirSi). Sdr. xevs. kowaxi Zlier mJave (WinWarauli 1960:194).
laz. kawaxuri kowaxuri (mayaSvili 1961), korwoxuli, kvawaraxi _
kvawaraxi, kowaxuri (Waraia 1997). korwoxuri, kvarwaxi, koxa (qarT.
kvawaraxi) tyis tyemlis (&omuri) sawebeli; Cub. kowaxi, kawaxi, kowamaxi
_ Zalian mJave, mkvaxe (Кипши е 1914; qajaia 2002).
43
vfiqrobT, am mcenaris aRmniSvnel qarTul-zanur saxelTa rigSi
unda ganvixiloT svanuri fuZec: gowxir- (-iS, -Žl bz., lnt., -ar bq.,
-al laSx.) _ kowaxuri. S–Žns x–Žy gowxir w–a (bz.) _ svaneTSi bevri
kowaxuria. cxekisga mÊnwird xag gowxir (bq. 70) _ tyeSi blomadaa
kowaxuri. gowxir (laSx., xor. 7) _ kowaxuri (Tofuria, qaldani 2000).
gowxir leCx. `kvawaxuri~, а а и . Сва ы п е я
в ѣ ѣ
е а, а а е и я и - а и
ы. gowxir gimaS (lenjŠrs), al balaxs
dambal kel xÀr kelleJa Txumólar i Cuba– bal’lar – kowaxuri miwisa
(mcenarea erTgvari), am balaxs dabali Rero aqvs, Reroze Tavebi gamosdis da qvemoT – foTlebi (oniani 1917).
aRsaniSnavia, rom svanurSi gowo visg _ maJalo vaSli (mayaSvili
1961) am Ziris `mkvaxe~, `mJave~ cnebasTan kavSirs miuTiTebs.
svanuris Tavkiduri mJReri g- velari qarTulis mkveTri k- velaris Sesabamisad svanurisTvis damaxasiaTebeli fonetikuri movlenaa (Sdr.
qarT. kak- svan. gak-), iseve rogorc fuZis SekumSuli saxiT warmodgena.
qarTvelur enaTa fonotaqtikis TvalsazrisiT or yru TanxmovanTagan erTs SeiZleba disimilacia mouvides da gamJRerdes, rasac g.
axvledianma disimilaciuri gamJRereba uwoda. yru bgeraTagan SeiZleba
orive erTnairi iyos (krko – grko), SeiZleba – sxvadasxva (patara –
batara dialeqt.). istoriulad cnobilia agreTve kaparWi-c da kabarWi-c
(k-p > k-b); Wapuki-c da Wabuki-c (p-k > b-k). disimilaciuri gamJRerebis
Sedegia pat(r)on-isgan warmomdgari baton-i (p-t > b-t).
amave movlenam svanurSi kowaxur-isgan gowx-is mogvca (k-w > g-w),
da la-kurka-sagan la-gurka miviReT (k-k > g-k). Sdr. lagurka wm.
kvirikes saydari kalaSi (SaniZe 1973:§27a). svanuri fonotaqtika uZveles
viTarebas asaxavs (meliqiSvili 1999; 2000). vfiqrobT, dasaxelebul
qarTul da zanur fuZeebs unda daematos svanuri gowxir- fuZec da
saerTo-qarTvelur doneze am mcenaris saxelis arqetipad aRvadginoT ara
*kowaxur-, aramed *gowaxur- fuZe.
amrigad, qarT. kowaxur-: megr. korwoxul-: svan. gvawxir-, gowxirfuZeebis Sepirispirebis safuZvelze saerTo-qarTvelur doneze aRdgeba
*gowaxur- `kowaxuri~ fuZe.
literatura
g. axvlediani, zogadi fonetikis safuZvlebi, Tbilisi 1994.
T. gamyreliZe, g. maWavariani, sonantTa sistema da ablauti qarTvelur enebSi,
Tbilisi 1965.
t. gudava, o-s u-Si gadasvlis zogierTi SemTxveva zanur (megrul-Wanur) enaSi,
saq. mecn. akad. moambe t. XXV, 1, Tbilisi 1960.
44
k. dondua, svanur-qarTul-rusuli leqsikoni, Tbilisi 2001.
Tofuria 1994; 2003: g. Tofuria, qarTvelur enaTa leqsikidan, kowaxuri,
kvawaraxi, kowmaxi, b. jorbenaZis sazogadoebis samecniero konferencia,
moxsenebaTa Tezisebi, Tbilisi.
mayaSvili 1961: a. mayaSvili, botanikuri leqsikoni, Tbilisi.
meliqiSvili 1999: i. meliqiSvili, aRdgeba Tu ara aqcesiuri kompleqsebi
saerTo-qarTvelurSi?, enaTmecnierebis sakiTxebi, I, 1999, Tbilisi.
b. niJaraZe, qarTul-svanur-rusuli leqsikoni, Tbilisi 2007.
oniani 1917: ars. oniani, xeebisa da mcenareebis svanur saxelTa leqsikoni,
petrogradi.
s.-s. orbeliani, leqsikoni qarTuli, Tbilisi 1993.
sarjvelaZe 1999: z. sarjvelaZe, etimologiuri SeniSvnebi, Tsu filologiis
fakultetisa da Tsu filologebis II samecniero sesia (masalebi), Tbilisi.
fenrixi, sarjvelaZe 2000: h. fenrixi, z. sarjvelaZe, qarTvelur enaTa
etimologiuri leqsikoni, Tbilisi.
qajaia 2002: o. qajaia, megrul-qarTuli leqsikoni, Tbilisi.
SaniZe 1973: ak. SaniZe, qarTuli enis gramatikis safuZvlebi, Tbilisi.
arn. Ciqobava, Wanur-megrul-qarTuli SedarebiTi leqsikoni, tfilisi 1938.
Waraia 1997: p. Waraia, megrul-qarTuli leqsikoni, Tbilisi.
WinWarauli 1960: a. WinWarauli, xevsurulis Taviseburebani, nawili II,
xevsuruli dargobrivi leqsika, Tbilisi.
xubua 1937: m. xubua, megruli teqstebi, tfilisi.
Ки ши е 1914: И. Кипши е, Г а а и а и е
(Иве
)я ы а
х е
а ие и
ва е , С.-Пе е
.
К и в Г. А., Э и
иче и
ва
а ве
их я ы в, М ва 1964.
Ма
. .,
е иче ие а ва ия е ев ев и а е и (pluralia tantum), I-III, ИА ,
Са -Пе е
1915.
Marine Ivanishvili
Proto-Kartvelian Plant Names: "koc’axuri"(Lat. berberis)
Summary
According to the phonemic correspondences between the Kartvelian languages
(Georg. koc’axur-: Megr. korc’oxul-) steam *koc’axur- has been reconstructed for
common Zan-Georgian by Z. Sarjveladze. We added to this correspondence a
Svanian steam *goc’xir- with the same meaning and reconstructed *goc’axursteam for the Proto-Kartvelian level.
Thus,*goc’axur-: Georg. koc’axur-: Megr. korc’oxul-: Svan. goc’xir- "berberis".
45
enaTmecnierebis sakiTxebi _ I-II, 2009
vaxtang imnaiSvili
mrCobli xmovnebis marTlwerasTan dakavSirebuli
zogierTi sakiTxi
qarTulSi araiSviaTad gvxvdeba mijriT mdgomi ori erTnairi bgera
_ xmovanic da Tanxmovanic, e.w. mrCobli bgerebi. es iyo Cveni mwerlobis
gariJraJze da mas vxvdebiT dResac. rogorc sakuTar, ise nasesxeb sityvebSi ori (zogjer sami) erTnairi bgeris gverdigverd Seyrisas Wreli
suraTi gvaqvs. erTnairi bgerebi zogjer erTmaneTis gverdiT umtkivneulod Zlebs, zogjer (ufro naklebad) xdeba maTi Serwyma (an erTis
dakargva).
paraleluri formebis Sesaxeb aRniSnaven: `enaSi amJamad didi siWrelea. swori formebis gverdiT bevria umarTebulo formebic da maT
garda kidev e.w. variantuli, paraleluri formebic, rogoricaa mag.,
kalaTi da kalaTa, Svindi da Sindi... da misT. variantuli formebi enis
leqsikis simdidres ar warmoadgenen. isini, Tu SeiZleba ase iTqvas,
orTografiuli liberalizmis Sedegia. SeiZleba isic iTqvas, rom erTerTi xelSemwyobi mizezi enis normebis darRvevisa am variantuli formebis arsebobacaa, vinaidan maTi fakultatiuri an nebismieri xmareba SeiZleba gaxdes mizezi enis normebis dacvaze pasuxismgeblobis grZnobis
Sesustebisa.
enis normebis dacva pirvel rigSi moiTxovs weris normebis, orTografiis zustad dacvas. weris kultura ki imitomaa gansakuTrebuli mniSvnelobisa, rom yoveli axali Taoba wignis meSveobiT eufleba Saliteraturo enas~.1
Tu wavuyrueT, es Cvens enas sikeTes ar moutans.
qarTuli enisaTvis araa damaxasiaTebeli erTmaneTis gverdiT ori
erTnairi bgeris u f u n q c i o xmareba. Tuki aseTi ram mainc gvxvdeba
aqa-iq, is gviandeli warmoSobisad aris miCneuli (magaliTad gamogvadgeba
CCÂli da TTue2). roca TiToeuli am bgeraTagan raRac rols asrulebs,
raRacis maCvenebelia, raRac daniSnuleba aqvs, maSin ori ki ara, SeiZleba
sami bgerac ki aRmoCndes gverdigverd: gaaanaliza, SeeerTebina...
1
a. kobaxiZe, rogor vicavT qarTuli enis normebs, qarTuli sityvis kulturis
sakiTxebi, XI, 1998, gv. 69.
2 i. yifSiZe, asimilaciisa da disimilaciis wesi qarTulsa da megrulSi: tum,
#1, 1919-1920, gv. 3; v. Tofuria, fonetikuri dakvirvebebi qarTvelur enebSi. I,
bgeriT movlenaTa Tanamimdevroba: `mimomxilveli~, 1926, gv. 216-217.
46
rodesac sityva sxva enidanaa Semosuli, originalur dawerilobaSi
mijriT mdgomi asoebi qarTulSi, Tu TanxmovnebTan gvaqvs saqme, rogorc
wesi, ar gadmodis, xolo xmovnebi, ZiriTadad, wyvilad rCeba. ra Tqma
unda, orive SemTxvevaSi arcTu iSviaTad gvxvdeba gamonaklisebi (`sovremenniki~, zelandia...). dRes minda mxolod mijriT mdgom xmovnebze SevaCero Tqveni yuradReba, Tanxmovnebis Sesaxeb sxva dros meqneba saubari.
jer ajobebs, ufro martivi sakiTxi, kacma rom Tqvas, CvenTvis naklebad mniSvnelovanic, ganvixiloT _ ucxouridan Semosul sityvebze
vityvi mokled.
zemoT aRvniSne, rom ucxouri enebidan Semosul sityvebSi gverdigverd mdgomi sityvebSi, ZiriTadad, tradicias uweven angariSs, Torem
mrCobl bgerebs raime daniSnuleba gadmoqarTulebul variantSi ara aqvs.
mrCobli xmovnebis xmareba gansakuTrebiT gavrcelebulia estonurSi, holandiurSi, finurSi, iaponurSi... amgvari formebi, ra Tqma unda,
met-naklebad sxva enebSic gvxvdeba. am qveynebidan Semosul sityvebSi
mrCobli xmovani metwilad SenarCunebulia, dednis analogiurad gadmodis, Tumca am bolo dros es wesi yovelTvis ar aris daculi. pirvelis
magaliTebad SeiZleba davasaxeloT aaxeni, haaga, maastrixti, saarbriukeni, servantes saavedra (Cervantes Saavedra), Spree, feeria, zeedorfi,
abram roomi, koordinati, zooparki, kuusineni... aqamde aseT SemTxvevaSi
cnobili saxelebidan, ramdenadac maxsovs, mxolod beThoveni (Beethoven)
da axali zelandia (Newseeland) ar misdevdnen wess, ar inarCunebdnen
wyvil xmovans da maT erTi e-Ti werdnen, albaT, rusul dawerilobaze
dayrdnobiT. amJamad es mtkice wesic irRveva da aRarc mijriT mdgar or
erTnair xmovans weren dedniseburad: rud van nistelroi (Ruud van
Nistelrooy) roi makai (Roy Makaay), mika hakineni (Mika Haakkinen), havai
(Hawaii). Sdr. samuel eto’o (Samuel Eto’o). aq, albaT, iman iqonia gavlena, rom or o-s Soris apostrofia. holandiur qalaq alkmaars
`qarTuli sabWoTa enciklopedia~ (qse) erTi a-Ti wers, sportuli gazeTebi ki _ oriT. ori i-s gverdigverd xmarebis SemTxvevebi ucxouridan
Semosul ZirebSi Zalze iSviaTia, ufro iaponuri geografiuli saxelebis
gadmoqarTulebisas gvxvdeba (niigata, niihama...). vfiqrob, yvelaze metad
gavrcelebulia biliardis saTamaSo joxis saxelwodeba: kii, romelic
qarTulSi gamartivebulad ufro ixmareba: Serwymis Sedegad erTi i
gvrCeba. qse da `orTografiuli leqsikoni~ kii formas uWeren mxars,
`ucxo sityvaTa leqsikonis~ mixedviT ki ZiriTadad variantad, etyoba,
`ki~ iTvleba.3
mrCobli asoebis bunebis Sesaxeb 6 aTeuli wlis win daibeWda ivane
3
ucxo sityvaTa leqsikoni, Seadgina m. WabaSvilma, 1989, gv. 229.
47
imnaiSvilis werili,4 romelSic, ZiriTadad, saubaria imaze, ra SemTxvevaSi SeiZleba erTmaneTis gverdiT aRmoCndes ori, zogjer ki sami erTnairi xmovani (da Tanxmovanic). am Teoriuli xasiaTis naSromSi ar aris
damowmebuli arcerTi sailustracio magaliTi Cveni mwerlobisa Tu
presis furclebidan.
aRniSnaven, rom `xmovnebis gaormageba sityvebSi qarTulisTvis Cveulebrivi movlenaa. mas adgili aqvs rogorc saxelebSi, aseve zmnebSi.
orive SemTxvevaSi mas, ZiriTadad, morfologiuri movlenebi iwvevs. saxelebSi, brunebasTan dakavSirebiT, mas mxolod or brunvaSi vxvdebiT:
naTesaobiTsa da moqmedebiTSi, Tu mxoloobiTi ricxvia, xolo mravlobiT
ricxvSi, zogierT SemTxvevaSi, yvela brunvaSi. zmnebSi mas umetes SemTxvevaSi zmniswinebi da qcevis niSnebi iwveven. aseve aqtiur rols TamaSobs am saqmeSi vnebiTis niSnebic (i, e)~.5
dRes minda wesidan gadaxvevis, dadgenili normebis darRvevis SemTxvevebi ganvixilo. mopovebuli masalebi, cxadia, ar aris amomwuravi,
bunebrivia, bevri Cemi yuradRebis miRmac darCa, amitom mxolod mas davjerdeT, rac xelT momxvda.
A. jer a xmovans SevexoT.
mrCobli a rom erTs kargavdes, aseTi SemTxveva Zalze iSviaTia.
oriode nimuSs mivakvlie, roca ori xmovnis Serwyma momxdara (Tuki mas,
saerTod, koreqturul Secdomad ar CavTvliT).
`ra aqvs saZraxi anda saugo~ (n. jalaRonia, pasuxi leqsad zogierT
Cems Tanamokalmes: `komunisti~, #69, 1981).
vinmes SeiZleba egonos, rom aq marcvalTa raodenobam iqonia gavlena: saaugo rom daewera, taepSi erTiT meti marcvali gamouvidodao
avtors, rasac me ver daveTanxmebi: poets SeeZlo martivad daeZlia es
dabrkoleba: `anda saugos~ nacvlad SeeZlo daewera `an saaugo~. meore
magaliTSi koreqturul Secdomaze ver vilaparakebT, radgan mcdari
forma meordeba:
mimomxilvelebi SevCenkosgan aramqveyniur golebs elodnen, magram
aramqveyniuri golebi drogbas gaaqvs (`sporti~, #222, 2006, gv. 7).
unda aRiniSnos, rom a xmovnis dakargva, rogorc wesi, iseT SemTxvevebSi xdeba, rodesac erTad Seyrili sami a-dan erTi ikargeba. vnaxoT saamiso nimuSebi:
1) swored am didma grZnobam daaxlova igi sulierad didebul inglisel lordTan (ap. Jordania, i. WavWavaZis Semoqmedebis zogi sakiTxis
gagebisaTvis: `sabWoTa xelovneba~, #7, 1968, gv. 68);
4
i. imnaiSvili, mrCobli asoebis bunebisa da marTlwerisaTvis qarTulSi:
qarTuli ena da literatura skolaSi, kreb. II, 1949, gv. 17.
5 iqve, gv. 17.
48
2) omma ufro daaxlova cia da cisana (gr. Ciqovani, rwmena: `mnaTobi~, #8, 1980, gv. 84);
3) biWebs isev moubrundaT guli erTmaneTze, saerTo ubedurebam
daaxlova (n. gelaSvili, mivemgzavrebiT madrids: `ciskari~, #10, 1982,
gv. 74);
4) raTa scados `daaxlovos~ mxareebis poziciebi (sammxrivi molaparakeba; `komunisti~, #262, 1981);
5)poetikis mkvlevarma... Semdegnairad gaanaliza ramdenime strofi
g.tabiZis leqsisa `xalxuri motivebidan~ (a. gawerelia, riTmisa da
metaforis swori gagebisTvis: `ganTiadi~, #6, 1976, gv. 104);
6) uCvenes da gaanalizes TiTo-TiTo partia sakuTari Semoqmedebidan (d. jumiTeli, sabudris gaxseneba (`axalgazrda komunisti~,
#146, 1982);
7) ganukurnebeli seniT daavadebs mosaxleobas (g.fanjikiZe, adamiani, energia, atomi: `komunisti~, #263, 1980, gv. 5);
8) Tu cxovels drodadro daavadeben trianozomoziT da Semdeg
gankurnaven... (g. kurbatova, saRaTas Zili marcxdeba: `komunisti~, #112,
1973);
9) 1892 wels a.stroudjerma daarsa firma, romelic avtomaturi
telefonis sadgurebs amzadebda (a. cirekiZe, ucnauri gamomgonebeli:
`soflis cxovreba~, #55, 1981);
10) pirveli dasaxlebani (folklendis kunZulebze) daarses frangebma 1764 wels (`folklendis kunZulebi“ _ cnoba: `komunisti~, #81,
1982);
11) mogvianebiT sazogadoebrivi organizaciac daarseT (`qronika~,
#35, 2004, gv. 7);
12) moZvelebul xaverds gaaxlebT, Tu qsovils jer svel Rrubels
wausvamT (`sasargebloa icodeT~: `soflis cxovreba~, #133, 1977).
yuradReba miaqcieT: `gaaxlebT~ sul sxva Sinaarsis matarebelia;
13) isini Tvlidnen, rom xlaTis dapyroba sxva mxareTa dapyrobasac
gaadvilebda (T. natroSvili, g. jafariZe, Tamaris ficis wignis Sesaxeb:
`literaturuli saqarTvelo~, #4, 1982, gv. 13);
14) propakistanurma partiam ...ukanasknel dReebSi gaaqtiura ZirgamomTxreli saqmianoba indoeTis jamusa da qaSmiris StatSi (`wamqezebluri mowodebani~: `sabWoTa aWara~, #153, 1980).
15) amasobaSi ioselianma gaaqtiura figurebi (e. meliqseT-begi, angariSi gaTanabrda: `komunisti~, #223, 1980);
16) amerikis politikis namdvili mizania gaaqtiuron Sinauri reaqcia afrikis qveynebSi (mxars uWeren ssr kavSiris iniciativebs: `komunisti~, #13, 1981);
49
17) endersis gadayeneba sabolood gauxsnis xel-fexs prezidentis
uaxloesi garemocvis im moRvaweebs, romlebic cdiloben mkveTrad gaaqtiuron amerikis SeerTebuli Statebis rogorc politikuri, ise samxedro Careva am regionis saxelmwifoTa saqmeebSi (gadaadgilebani administraciaSi: `komunisti~, #128, 1983);
sami a-dan erTi daikarga. romeli? pirveli zmniswinis nawilia, meore _ qcevis niSani, mesame _ saxelis Tavkiduri xmovani. ga zmniswini
rom sadme martooden Tanxmovnis amara darCeniliyos, aseTi SemTxveva ar
magondeba. safiqrebelia, qcevis niSani daikarga: SeadareT gaagzavnas da
gagzavnas msgavsi magaliTebi. Zireul saxels ver CamoaSoreb sawyis xmovans, radgan SeiZleba sityvis mniSvneloba Seicvalos. martooden g ki
zmniswini ar aris, raRa dagvrCa? _ qcevis niSani.
zemoT moyvanil magaliTebSi zmniswiniseul a xmovans mosdevs meore
a, romelic am SemTxvevaSi erTdroulad aris saarviso qcevis niSanic da
axali sityvis sawyisi bgerac. Cans, zmnis formam ver aitana erTad Seyrili sami erTnairi xmovani da moxda maTi Serwyma. aseTi ram araa ucxo
bevri enisTvis. qarTulic ar aris gamonaklisi.
magram yovelTvis ase rodia. gvxvdeba SemTxvevebi, romlebSic samive
a SenarCunebulia:
1) sabavSvo baRis gaxsnis saqmem daaaxlova isini (k. devdariani, sicocxle da ukvdaveba, 1969, gv. 95);
2) iq veraferma gaaankaros saxlebis wyeba, risxvaT alagi (g. tabiZe, uecari qalaqi: `leqsebi~, 1927, gv. 384);
3) genom Tamazs isev gadaavlo Tvali, erTgan mTeli winadadeba
waSala, sityvebi gadaaadgila, axalic Cawera da furceli gadado (o.
ioseliani, iyo erTi qali: `ciskari~, #5, 1967, gv. 354);
4) axalma Sexvedrebma da mTel saqarTveloSi erToblivma mogzaurobebma kidev ufro daaaxlova igi (zabolocki) qarTvel megobrebs (n.
tabiZe, ticiani da misi megobrebi: `mnaTobi~, #10, 1975, gv. 188).
kidev erTi SeniSvna mrCobl a-sTan dakavSirebiT. saqarTvelos toponimikaSi araa iSviaTi xmovnebis Sewyvileba, rac yvelaze metad a xmovans exeba. es ufro afxazeTisa da kaxeTis teritoriebze mdebare
punqtebze iTqmis. aaci, abaaJvaxu, abaaqiTi, abaaxuda, abJaafTra... patara
soflebis saxelebia afxazeTSi... kaxeTSi SedarebiT ufro msxvili dasaxlebuli punqtebis saxelebSia mrCobli a: gurjaani, mirzaani, maCxaani,
tibaani, melaani, Wikaani... Zvelad Cven gvekuTvnoda, amJamad TurqeTis
teritoriazea artaani... am saxelebSi orive a aris SenarCunebuli.
vfiqrob, arc maTi Serwymisken midis jerjerobiT saqme. magram gvaqvs
gvari maCxaneli, romelic maCxaanelidan modis. marTalia, arsebobs
maCxanis eklesiac (IX s.) sof. wodoreTis maxloblad, magram qarTveli
mwerali da publicisti dimitri maCxaneli (romlis namdvili gvari
50
nadiraZea) sof. qvemo maCxaanSi aris dabadebuli, ase rom, mis fsevdonimSi erTi a mrCoblidan modis. ucxo enebidan Semosul sityvebSi
ori a, ZiriTadad, daculia: vilhelm raabe, mdinare aare, saaris mxare,
alma-ata da sxv.
B. ganvixiloT e xmovnis gaormageba:
Zveli qarTuli enis ZeglebSi e fuZiani sityvebi eb-ian mravlobiTSi gvxvdeba rogorc ori e-Ti, ise caliT. erTmaneTis gverdiT
dadasturebulia samareebi da samarebi, huneebi da hunebi, Ãelmwifeebi da
Ãelmwifebi, samoTxeebi da samoTxebi...6
XVII saukuneSi (1643 w.) franCesko-maria majos qarTuli enis
gramatikaSi, rogorc prof. T. uTurgaiZe aRniSnavs, e-fuZian sityvebs
mravlobiTSi ori e-s nacvlad erTi aqvs,7 msgavsi viTareba Cans ucnobi
italieli misioneris mier Sedgenil italiur-qarTul leqsikonSi, romelic 1724 wels unda iyos Seqmnili. rogorc fiqroben, italieli gramatikosi asaxavs qarTluri metyvelebis faqts _ ori e an maT adgilze
erTi grZeli xmovani mkafiod ar ismoda.8
es faqti Tanamedrove saliteraturo qarTulSic saTanadod aisaxa.
DdResac gvxvdeba ori e-s nacvlad erTi:
1) SesZres midamo mSvidi bukis xmiT isev monadirebma (mikola baJani, cxovelmyofeli wyaro Tbilisis, Targmani k. kalaZisa: `komunisti~,
#235, 1972);
2) damSral budebSi darCenilan marto qviSani (i. mosaSvili, leqsebi, 1954, gv. 55);
3) SeSlili qali sabralo xan orRobebSi imRerebs (r. gvetaZe,
`Rame sofelSi!~);
4) me aRar Semwevs meti urCoba, sisxliT aivso Tvalis upebi (k.
nadiraZe, Cems bavSvebs, 109).
5) Zvel poezias kadnierad vaxuravT Calmas, magram savsea siyvaruliT Tvalis upebi (t. tabiZe);
6) gardasulTa ZvlebiT nagebs sisxlad gadaevlo bagebs mze
wiTeli (e. kvitaiSvili, xe cxovrebisa, 1976, gv. 10).
am magaliTebSi xmovnis dakargvis Tu Serwymis mizezi is unda
iyos, rom avtors saleqso taepSi erTi marcvali zedmeti gamosdioda da
igi iZulebuli iyo, marcvalTa raodenoba ramenairad Seemcirebina. yvelaze martiv saSualebad man, etyoba, e-s Serwyma CaTvala. ara mgonia,
6
i. imnaiSvili, saxelTa bruneba da brunvaTa funqciebi Zvel qarTulSi, 1957,
gv. 89_95.
7 T. uTurgaiZe, qarTuli enis Seswavlis istoria, 1999, gv. 50.
8 iqve, gv. 70.
51
prozaSi am avtorebs zemoT dasaxelebuli formebi exmaraT. moyvanil
magaliTebSi xmovnebis Serwyma taepSi marcvalTa raodenobas davabraloT
(Tumca es araa gasamarTlebeli sabuTi), prozaSi marcvlebs aravin
iTvlis. aq ki ufro meti darRveva aRmoCnda:
yvelaze xSirad e ikargeba e-fuZiani sityvebis mravlobiTi ricxvis
formebSi:
7) saTvalebianma mkiTxa (b. gulua, matarebelSi: `niangi~, #15,
1968, gv. 3);
8) saTvalebiani italieli dakvirvebiT uyurebs maT lamaz saxes (a.
samsonia, provinciuli Canaxatebi: `literaturuli saqarTvelo~, #41,
1967);
9) uyurebs saTvalebiani italieli am or `jorjiens~: (a. samsonia,
provinciuli Canaxatebi: `literaturuli saqarTvelo~, #41, 1967);
10) merxidan cqvitad wamodga sufTad Cacmuli saTvalebiani biWi
(a. kurliandski, a. xaiti, aqsioma: `saxalxo ganaTleba~, #93, 1969);
11) Suaxnis saTvalebianma ostatma ... gadmomxeda (z. gemazaSvili,
Savebi iwyeben da Savad misdiT saqme: `niangi~, #20-21, 1967, gv. 5);
12) bolos repeticia viRac saTvalebianma axalgazrdam Caatara
studiaSi (b. WoxoneliZe, telediqtoris qmari: `mnaTobi~: #8, 1970, gv.
28);
13) bolos saTvalebianma xma mouwona (b. WoxoneliZe, telediqtoris qmari: `mnaTobi~: #8, 1970, gv. 28);
14) saTvalebianma mamakacma jer saTvale waiZro (k. esakia, aba he,
aba ho!: `axali kolxeTi~, #74, 1971);
15) didi Savi saTvalebiT vaJebsac aseve aSkarad etyobodaT
ucxoeloba (g. CxartiSvili, ucxoelebi: `niangi~, #6, 1970, gv. 3);
16) Taviseburi eWvi trialebs avstraliis mkvidr `sayurebian~ muqlurj xoxbebsa da... oqrosfer xoxbebs Soris (l. tatiSvili, megobrebi:
`komunisti~, #5, 1970);
17) platonma gadiara ezo, gavida WiSkarSi da male, orRobebSi
mimavali, gzas aqeT-iqiT mimyol xeebSi miimala (d. kldiaSvili, moTxrobebi da piesebi, 1947, gv. 59). mogviano xanis gamocemebSi, Cans, gamomcemlebs euxerxulaT orRobebSi, amitom CamoaSores bolo b da mxoloobiTad gadaakeTes (orRobeSi);
18) haitSi sakmaod didxans batonobda diuvaliebis diqtatura
(`versia~, #16, 2004, gv. 10). diqtatoris gvaria diuvalie /Duvalier/. es
gvari mxoloobiTis formiT naxsenebia iqve: `mama doki~ _ ase eZaxdnen
diuvalies~;
19-20) unda daelaparako yabardoelebs, adiRebs, Cerqezebs (Jurn.
`sarke~, #33, 2004, gv. 7); iyvnen yabardoelebi da adiRebic (iqve).
qarTuli sabWoTa enciklopediis mixedviT, adiReebi aris adiReelebis,
52
Cerqezebisa da yabardoelebis saerTo saxelwodeba (qse, t. I, 1975, gv.
93). ase rom, aq ormagi Secdomaa: unda eweros ara adiRebi, aramed adiReelebi, Tanac _ ori e-Ti.
ganxilul magaliTebSi ori e e-fuZian sityvebze mravlobiTobis eb
sufiqsis darTvis Sedegad moxvda erTmaneTis gverdiT. zogjer SesaZlebelia TviTon sityvis fuZeSic moxdes ori e-s Serwyma, sadac maT araviTari morfologiuri daniSnuleba ara aqvT.
21) avi kacis xelma es veberTela nazardi rom waaqcia, netav am
ubedurs ra eSveleba? (S. gociriZe, mtredi da futkari: `droSa~, #9,
1982, gv. 23). movigonoT zemoT naxsenebi beThoveni da zelandia. bunebrivia, ufro xSirad marTebuli formebi gvxvdeba, romlebSic orive e
daculia. es Cveulebrivi magaliTebia, enaSi, ase Tu ise, fexmokidebuli:
22) saTvaleebiani seqcioneri (g. WeiSvili, axali varskvlavi: `mnaTobi~, #10, 1967, gv. 98);
23) mTis ferdobi wiTlad aeelvarebina Savxalian yayaCoebs (k.
devdariani, sicocxle da ukvdaveba, 1969, gv. 56);
24) yvelani erTad `kaveeniT~ viyaviT dakavebuli (Jurn. `Tbiliselebi~, #31, 2004, gv. 16). iqve: zogi `kaveenSCikad~ darCa (<rus.);
25) dijeebs metsaxelebi aqvT xolme (Jurn. `Tbiliselebi~, #31,
2004, gv. 17).
axla vnaxoT metad iSviaTi SemTxveva, rodesac sami e xmovani iyo
Tavmoyrili, oRond ara saxelSi, aramed zmnaSi da moxda erTis dakargva
Tu sxvasTan Serwyma:
26) `23 maiss ki Seecada nikoloz savCenko kabeli umaRlesi Zabvis
eleqtroxazTan SeerTebina~ (b. CiCovi, a. esakia, sabediswero dRe: `axali
kolxeTi~, #68, 1971). Sdr. `cis gumbaTze atyorcnil cisartyelas ca
da dedamiwa SeeerTebina~ (k. devdariani, sicocxle da ukvdaveba, 1969,
gv. 44).
C. axla o xmovans mivmarToT:
ori o qarTulSi maSin iyris Tavs, roca o-fuZian sityvas u-o da
sa-o konfiqsebi erTvis anda oba sufiqsi mosdevs: udroo, upaltoo,
saboloo, saucxoo, martooba, ucxooba., ufroobiTi xarisxi...
amaT gverdiT araa iSviaTi o-mokvecili Tu Serwymuli formebi.
1) usasod davrCi, Tqven mravalgzis xarT bednieri (n. nekeriSvili,
leqsebi: `literaturuli saqarTvelo~, #52, 1981, gv. 9); Sen ganmiqarve
usasobis grZnoba sazari (goeTe, fausti, Targmna k. jorjanelma: `mnaTobi~, #5, 1974, gv. 130);
Sdr. usasood Cakecils dedam kaba kalTaSi Camigdo (r.gvetaZe);
usasooba: `usasooba, sikvdili nadgurdeba da ixrwneba~ (g. tabiZe, I, gv.
97); win aris mxolod usasooba (TV programa, #51, 2003, gv. 9); filmi
gviCvenebs usasooTa samyaros (TV programa, #10, 2005, gv. 9).
53
2) ugzoba, ufarexoba (g. tabiZe, VI, gv. 268); ugzobiT, qvidan
qvaze rom davxtivarT, is aris, aba, kargi? (r. dvaliSvili, bednieri
mravalJamieri: `komunisti~, #43, 1983). Sdr. ugzoobas... Seewuxebina (g.
tabiZe, XII, gv. 588); ugzooba (kviris palitra, #6, 2004, gv. 11);
3) bevrs qists moaWra marjvena, udrod saflavSi Calala (vaJafSavela, `rCeuli~, 1953, gv. 147);
4) ususuri Rele daaxrCobs... Tavis samSobloSi usamSoblod qceuls (k. gamsaxurdia, didostatis marjvena, 1984, gv. 124);
5) xatavs... ubolo mravalferobasa (g.tabiZe, XII, gv. 576). Sdr.
imave avtorTan: uboloo tirili (g. tabiZe, XII, gv. 97);
6) quTaisSi agvisto agvistobda (r. miSvelaZe, kunapeti Rame daswoloda uReltexils: `axali qarTuli gazeTi~, #3, 2009, gv. 4). Sdr.:
vera da ver daiZina. `martoobis asi weli~ ikiTxa erTxans (r. miSvelaZe,
sizmars ayolilni, 1988, gv. 70); zedsarTavi saxelis ufroobiTi xarisxi; gramatikul literaturaSi damkvidrda `mxolobiTi ricxvi~, nacvlad
mxoloobiTisa, Tumca es ukanaskneli savsebiT ver gamodevna...
o-s xmareba gverdigverd, kacma rom Tqvas, ar unda iyos Zneli mosawesrigebeli. gramatikis yvela saxelmZRvaneloSi xom sagangebodaa aRniSnuli, o-ze damTavrebuli sityvebi ar ikvecen bolokidur xmovanso
(erTi gamonaklisi mohyavT: Rvino _ Rvinis, me meoresac davumatebdi:
lobio>salobie da lobiani /gansxvavebiT lobioianisgan: mag. lobioiani
TefSi/). amdenad, o-ze damTavrebuli sityva, Tu mas u-o an sa-o konfiqsi
erTvis, ori o-Ti unda bolovdebodes. magram xSirad aseT sityvebs myari
wesi marTlwerisa ara aqvs, ixmareba rogorc usaso, aseve usasoo. zogi
boloSi or o-s wers, sxva ki _ mxolod erTs. miuxedavad imisa, rom
leqsikonebi usamSoblos gvTavazoben, sakmaod gavrcelebulia ori o-s
Semcveli variantic: magaliTad: usamSobloo (g. tabiZe, `rCeuli~, 1977,
gv. 620; n. jalaRonia, rjulgamocvlili kacis godeba: `ciskari~, #2,
1982, gv. 12: misive, amaRleba, `ciskari~, #8, 1980; a. gewaZe, patara
kunZuli: `ciskari~, #X, 1966, gv. 35 /orjer/); b. vajhabzade /l. eraZis
Targmani/ `komunisti~, #219, 1970).
`qarTuli enis ganmartebiT leqsikonSi~ qarTuli Tu ucxouri warmoSobis daaxloebiT 250 o-fuZiani sityvaa dafiqsirebuli. maTgan mxolod 15-odes aqvs u-o konfiqsiT nawarmoebi axali formebi, romelTagan
erT nawils fuZis bolokiduri o SenarCunebuli aqvs o sufiqsis win
da, amdenad, warmoqmnili sityvis bolos ori o iyris Tavs (udroo,
upaltoo...), sxvebs ki fuZiseuli o ekvecebaT da sityvis boloSi erTi
o rCeba (uRvino, usaTuo...). orTografiul leqsikonSi gakvirvebas iwvevs
erTmaneTis gverdiT arseboba iseTi formebisa, rogorebic aris uboloo
da uTavbolo. gana SeiZleba erTis dawerilobac swori iyos da meorisac? erTSi SenarCunebulia orive o, meoreSi ki erTi mokvecilia.
54
rodesac aseT solidur gamocemebSi amgvari meryeobaa, sxvas raRa unda
movTxovoT?
`ganmartebiT leqsikonSi~ dafiqsirebulia usasoc da usasooc, Tumca, rogorc Cans, Semdgenlebi upiratesobas usasoos aniWeben. zemoT naCvenebi magaliTebidan aSkaraa, rom o-fuZiani sityvebidan uqonlobis gamomxatveli u-o konfiqsiT nawarmoebi sityvebis marTlweris wesi myari
ar aris.
amJamad rogor moviqceT, romel formebs unda mieniWos upiratesoba? bolos da bolos, xom unda mogvardes es sakiTxi!
am SemTxvevazec aris sagangebo werili gamoqveynebuli, da amitom
aq aRar gavagrZeleb masze saubars, mxolod rekomendacias davesesxebi:
miuxedavad imisa, rom ena gamartivebisken miiswrafvis, umjobesi iqneba,
Tu gansaxilvel sityvebSi or o-s SevinarCunebT. amiT im wessac
gavamyarebT, rom o xmovani kvecas ar eqvemdebareba. es xom sadavo araa!9
D. mrCobli i:
mrCobli i zmnebSi gvaqvs maSin, Tu mi zmniswins mosdevs qcevis an
vnebiTi gvaris i niSani (miitana, miipareba). am tipis zmnebSi wesidan
gadaxra, Cveulebriv, ar xdeba da ori i yovelTvis SenarCunebulia..
meore varianti gveqneba maSin, Tu i qcevis niSans i bgeriT dawyebuli Ziri mosdevs. aseTi magaliTebi araa xSiri, amitom ramdenimes
SemogTavazebT:
1) erTi Wiqa Sampanuri Sesva, gaiiola, Txovna aRar dasWirvebia (o.
demetraSvili, eliso: `saqarTvelos qali~, #2, 1984, gv. 1);
2) gaiiolebs (g. abaSiZe, yornaRi: `mnaTobi~, #12, 1967, gv. 34);
3) poeti TiTqos Tavs iimedebs (a. kalandaZe, narkvevebi qarTuli
Jurnalistikis istoriidan, 1965, gv. 310);
4)xomalds miyveba Tovlis madona da yvavilebi giiadona (g. tabiZe,
`leqsebi~, 1927, gv. 136);
5) daiimeda bolos Tavi (a. TayaiSvili, sityva ekuTvnis disertants: `ciskari~, #1, 1968, gv. 147).
zogjer SeiZleba ori i-dan erTiRa SemogvrCes: adre ufro gvioldeboda eg saqme (e. niJaraZe, T. Calauri, is, rac uxucess awuxebda,
axla Cven gvtkiva: `ciskris biblioTeka~. IV, 1976, gv. 49)
saxelebSi mrCobli i gvaqvs maSin, roca ia an ie daboloebiani
sityva naTesaobiT an moqmedebiT brunvebSi dgas. jer ie daboloebiani
qarTuli sityvebi vnaxoT. maTi raodenoba or aTeulsac ver aRwevs.
amgvar saxelebs dasaxelebul brunvebSi ori i eqnebaT da maT yovelTvis
inarCuneben (saCaiis, mepaiiT...). ie daboloebiani sityvebis erTi nawili
9
g. gogolaSvili, v. imnaiSvili, uqonlobis saxelebis marTlwerisaTvis, `saenaTmecniero Ziebani~, #18, 2005.
55
ucxouridanaa Semosuli qarTulSi, maTi raodenoba ganmartebiTi leqsikonis mixedviT erT aTeulsac ver aRwevs, magram dReisTvis maTi
raodenoba, bunebrivia, gaizarda. yvela maTgans, orTografiuli leqsikonis rekomendaciiT, naTesaobiTsa da moqmedebiTSi bolokiduri e SenarCunebuli unda hqondes da, bunebrivia, mrCobli i maTTan ar gveqneba
(atelie _ atelies, atelieTi). magram es wesi yovelTvis ar aris
daculi da zogjer irRveva. SeiZleba, magaliTad, Segvxvdes `ateliis~
da misTanani. es mainc iSviaTobaa. samagierod, msgavsi viTareba marTlac
Zalze xSirad gvxvdeba ia daboloebian sityvebSi, romlebic gacilebiT
mravalricxovania (qarTulic da, gansakuTrebiT _ ucxouri).
wesis mixedviT, am rigis sityvebs ori i SenarCunebuli unda hqondes da aqvs kidec (kalia _ kaliis, kaliiT), magram aris erTi gansakuTrebuli SemTxveva: roca ia daboloebian sityvebs daerTvis sityvaTmawarmoebeli ian sufiqsi, didi siWrelea: gvxvdeba rogorc arSiiani, ise
arSiani, rogorc seriiani, ise seriani. am siWrelis mosagvareblad am
sakiTxze arsebobs sagangebo gamokvleva, romlis mixedviTac mocemulia
rekomendacia: umjobesia ori i SevinarCunoT.10 amitom am sakiTxs aq ar
Sevexebi.
mrCobli i-s erTi gansakuTrebuli SemTxveva gvaqvs ucxouri leqsikidan:
sayovelTaodaa gavrcelebuli malais arqipelagi, biskais yure,
havais Stati. am magaliTebSi mrCobli i TiTqmis arsad gvxvdeba (mxolod
qse wers marTebul biskaiis yures. Sdr. biskais yure: `geografiis enciklopedia da msoflio atlasi~, 2005, gv. 344). erTi i umarTebulod
aris Camoklebuli, radgan am cnobili geografiuli saxelebis originaliseuli daweriloba aris malaia (Malaya), biskaia (Golfo de Vizcaya) da
havaii (Hawaii), ris gamoc naTesaobiT brunvaSi erTmaneTis gverdiT ori
i xvdeba: malaiis, biskaiis, havaiis. adre saudis arabeTis dedaqalaqs erriiadad moixseniebdnen, axla ki er-riads (an: el-riads) weren.
E. dabolos, mrCobli u-s Sesaxeb.
ori u gvxvdeba iseT saxelebSi, romlebSic uaryofiTobis
maCvenebeli u- -o konfiqsi u-Ti dawyebul sityvas erTvis: uunaro,
uuflebo... meore SesaZlebeli Sexvedra ori u-si zmnur formebSi xdeba,
roca sasxviso qcevis u niSans mosdevs u bgeriT dawyebuli fuZe:
gauuqma, dauuTova, gauumjobesa... sadme iSviaTi magaliTi Tu ar gamoeria,
amgvar SemTxvevebSi, rogorc wesi, gadaxra ar SeimCneva da mrCobli u
mudam SenarCunebulia. orive saxeoba dadgenil wess eqvemdebareba.
10
i. imnaiSvili, qarTuli saliteraturo enis normalizaciis sakiTxebi. V. orseriani Tu orseriiani? _ `ciskari~, #1, 1971.
56
kidev erTi SemTxveva: urartus enas ra davarqvaT: urartuuli ena
Tu urartuli? orTografiuli leqsikonis rekomendaciiT ukanasknelia
swori. ratom? aki gramatikis yvela saxelmZRvanelo RaRadebs, u xmovani
ar ikvecebao! maSasadame, marTebulia urartuuli. qse-Si aseTi terminebia
gamoyenebuli: `urartelebi~, `urartologia~, `urartuli~. u-s mokveca,
wesiT, arasworia. pirvel orze amjerad ar SevCerdebi, rac Seexeba
mesames, romelSic ori u-s Sexvedra iyo mosalodneli, kiTxva miCndeba:
ris safuZvelze amovarda erTi u? gana urartuuli ufro marTebuli ar
iqneboda? vnaxoT, ra xdeba analogiur SemTxvevebSi: peru _ perueli,
peruuli. gana perus mcxovrebi perelia? nepalis dedaqalaqis, katmandus,
mcxovrebs katmandeli unda vuwodoT? ra Tqma unda, ara! am da msgavs
SemTxvevebSi (gvinea-bisau, maputu, honsiu, kiusiu, sikoku...) derivaciuli
sufiqsebs win u unda SenarCundes.
dasasrul, minda erT damaxasiaTebel SemTxvevas Sevexo: xandaxan
imis SiSiT, wyvilis cali ar gamomrCeso, zogierT avtors, piriqiT, zedmeti mosdis da ori erTnairi asos nacvlad sams wers an, sadac erTi
xmovania saWiro, swored am mizeziT `Tavs izRvevs~ da erT zedmet cals
amatebs saxelursa Tu zmnur formaSi (gavixsenoT sakmaod gavrcelebuli
gavvocdi /a. sulakauri, Zveli ambavi: `ciskari~, #8, gv. 28; d. kvicariZe,
gazafxuli: `literaturuli gazeTi~, #37, 1962/ da misTanani). vnaxoT
amgvari magaliTebi:
1) `amisi saimedo garantiaaa rogorc tradicia da norma, ise
molaparakeTa enobrivi Segneba (g. wibaxaSvili, Targmanis xelovneba: `literaturuli saqarTvelo~, #5, 1982, gv. 6);
2) kolumbiis mezRvaureebs ase gauCndaT Tambaqos wevis Jini (Tambaqos wevis istoria: `cnobis furceli~, #12, 1985, gv. 11);
3) JorJ diuruas srulebiTac ar examuSeboda es meZaveebi (m. javaxiSvili, rCeuli nawerebi, t. V, 1962, gv. 429 (Targmani gi de mopasanis
`lamazi megobrisa~);
4) miyvarda, meyvareba Semodgomis dReebi,
mowyeniT netareba da ocnebis frTeebi...
ris dReebi! gadian Tveebi da wleebi (m. lebaniZe, axali wignidan:
`literaturuli saqarTvelo~, #6, 1986). am SemTxvevaSi frTeebi da
wleebi naxmaria dReebi-s SesariTmavad. marTalia, Zvel qarTulSi ixmareba frTe (=kalTa, kudi, frTa, kuTxe, kide, samoseli), magram ara
mgonia, rom, roca avtori aq frTes werda, im momentSi Zvel qarTulze
fiqrobda;
5) ardadegebis dros zogjer kvireebiT daSoreba uwevdaT (g. gelaSvili, gvifaravs mravali Weri, `ciskari!~, #10, 1973, gv. 21);
6) momdevno kvireebSi (u. manCesteri, prezident kenedis mkvleloba,
1974, gv. 324 /Targmani e. keWaRmaZisa/);
57
7) kvireebi (j. beTaneli, gancdili da gadatanili: `mnaTobi~, #8,
1988, gv. 152).
aqve SevniSnav: erTmaneTis gverdiT xSirad Semxvedria daaxloebiT
aseTi fraza: gadioda dReebi, kvireebi, Tveebi, wleebi. raki dResa da
Tves mravlobiTSi ori e unda hqondes, analogiis faqtori moqmedebs da
zogi avtori kvirasa da welsac mravlobiTSi sruliad usafuZvlod ori
e-Ti wers, amas Seugneblad, instinqturad akeTebs.
metad gavrcelebulia viRaca da raRaca nacvalsaxelebis mrCobli
e-s Semcveli formebi:
8) viRac-viRaceebs (z. kalandia, zvaraki, `ciskari~, #2, 1985, gv.
89); mec SemiZlia, rom viRaceebs raRaceebi Sevpirde (`alia~, #24,
2004, gv. 12); raRaceebis laparaki ar SemeZlo (qronika, #6, 2004, gv.
8); Sens TavSi raRaceebs ver agvareb (`qronika~, #9, 2004, gv. 17); Sdr.:
iseTi raRacebi miTxra (`qronika~, #9, 2004, gv. 18); raRacebis gaxseneba
ar aris momgebiani (`kviris palitra~, #7, 2004, gv. 6).
zogjer marTebuli da araswori formebi gverdigverdac ki gvxvdeba:
aseTi raRaceebi rom maxsendeba... (`elitaruli qronika~, #1, 2005, gv.
5). Sdr.: raRacebs rom vabarebdiT (imave gverdze!); raRaceebi mec mqonda
(`elitaruli qronika~, #1, 2005, gv. 6); Sdr.: aseT raRacebs vblokav
(imave gverdze!)
axla zmnuri forma vnaxoT: `Tanamgzavric unda daeeimedebina~ (o.
CxeiZe, boriayi, `ciskari~, #3, 1974, gv. 73). cxadia, avtors surda daewera daeimedebina, magram ver gaerkva, ifiqra, ar davaklo xmovanio, da
uadgilo adgilas daawyvila e xmovani.
moyvanil magaliTebSi mrCobli xmovnebis xmareba yovlad gaumarTlebelia, avtorebs zedmeti mcdelobis gamo mosdiT Secdoma da usafuZvlod umateben meore, identur xmovans, rasac ver vityviT Semdeg gansakuTrebul SemTxvevaze: enaSi momravlda wesis darRveviT nawarmoebi,
erTgvari xelovnuri formebi ufroobiTi xarisxis formebisa, romlebSic
erTi u TavsarTis nacvlad ori u aris Seyrili. ar gegonoT, rom aseTi
SemTxveva TiTo-orolaa, ara! maTi raodenoba ariTmetikuli progresiis
wesiT izrdeba: Seni samSoblo Seni RmerTia, uwmindesi da uumarTlesi
(g. kldiaSvili, Cveni sicocxle: `ciskari~, #11, 1972, gv. 84); dambaCiT
xelSi win daudga is uzneobas uumaRlesi siyvarulis gadasarCenad (r.
amaSukeli, xolo poeti iRimeboda mefur RirsebiT: `literaturuli
saqarTvelo~, #7, 1987, gv. 6); `misi cxovreba gardamavali uunazesi
aris poema (g. tabiZe, portreti: `rCeuli~, 1977, gv. 223)... am maga‐
liTebSi zemoT ganxilulTagan gansxvavebiT u-s gaormageba mizanmimarTulad xdeba _ avtorebs surT, am xerxiT zedsarTavis xarisxi kidev
ufro gazardon, ufroobiTze meti, zeaRmatebuli xarisxi gamoxaton.
58
dabolos, wamatebuli o-s Sesaxeb: `su, nunu, su Se sulelooo (i.
taliaSvili, nunu: `ciskari~, #12, 1982, gv. 75). am magaliTSi, erTi o
zedmetia, magram zogjer aqvs gamarTleba sami o-s Tavmoyras: `im gogos
viRac biWi gadahkidebia, unda giTxoo da unda giTxooo (a. gewaZe, sasacilo tragedia~, `literaturuli gazeTi~, #5, 1962, gv. 4). aq, ra Tqma
unda, swori forma iqneboda `giTxovoo~. Tumca msgavs poziciaSi v xSirad ikargeba da erTmaneTis gverdiT marTlac moxvdeba sami o. magram
erTi nimuSi mainc momxvda xelT, romelSic sami o yovelgvari wesis
dacviT aris SenarCunebuli: `ra qalaqebsa da qveynebs ar SexvdebiT mis
leqsebSi: parizio, veneciao... vaterlooo,... grenlandiao~ (g. fanjikiZe,
replika _ “Пе ев
а а
”: `literaturuli saqarTvelo~, #37,
1969).
aq sami o diaxac saWiroa!
literatura
g. gogolaSvili, v. imnaiSvili, uqonlobis saxelebis marTlwerisaTvis, `saenaTmecniero Ziebani~, #18, Tbilisi 2005.
v. Tofuria, fonetikuri dakvirvebebi qarTvelur enebSi. I, bgeriT movlenaTa
Tanamimdevroba: `mimomxilveli~, tfilisi 1926.
i. imnaiSvili, mrCobli asoebis bunebisa da marTlwerisaTvis qarTulSi: qarTuli
ena da literatura skolaSi, kreb. II, Tbilisi 1949.
i. imnaiSvili, qarTuli saliteraturo enis normalizaciis sakiTxebi. V.
orseriani Tu orseriiani? _ `ciskari~, #1, Tbilisi 1971.
a. kobaxiZe, rogor vicavT qarTuli enis normebs, qarTuli sityvis kulturis
sakiTxebi, XI, Tbilisi 1998.
T. uTurgaiZe, qarTuli enis Seswavlis istoria, Tbilisi 1999.
i. yifSiZe, asimilaciisa da disimilaciis wesi qarTulsa da megrulSi: tum, #1,
tfilisi 1919-1920.
ucxo sityvaTa lesikoni, Seadgina m. WabaSvilma, Tbilisi 1989.
59
Vakhtang Imnaishvili
Some Questions Linked with the Spelling of Double Vowels
Summary
The paper deals with the peculiarities linked with two or three adjacent identical
vowels in nouns and verbs. In words introduced from foreign languages double
vowels are mostly preserved, but they have no morphological function.When two
or three identical vowels are found adjacent to one another in Georgian words, each
vowel has its function and, according to the rule, none of them must be lost or
merged. However, in spite of this, there are cases in the literary language when this
rule is violated (daaxlova, saTvalebiT, SeerTebina, ubolo, mravalseriani,
urarteli...).
In contrast, there are also cases when unjustified, groundless doubling of vowels
occurs in words (garantiaaa, viRaceebi, uumaRlesi, sulelooo...). This must
have a psychological background.
60
enaTmecnierebis sakiTxebi _ I-II, 2009
guram kartozia
natvriTis warmoeba megrulSi
n fonema megruli sityvis (piris nacvalsaxelis, piris saxelis,
zmnis) absolutur boloSi ikargeba.. Sdr. Tqva (< *Tqvan) `Tqven~, xe (<
*xen) `zis~, xena (< *xenan) `sxedan~, leva (< levan): `dadia leva gGmorZgvilq~ (cag. 65, III3, Sen, 3) `gamarjvebulma levan dadianma~.
gamonakliss warmoadgens zmnis kavSirebiTis formebi, sadac bolokiduri n Tanxmovani an i xmovniT aris gavrcobili, anda palataluri
fonemis saxiT aris warmodgenili: qoxedan(i) `isxdnen!~, Tasan(i)
`Teson!~.
formantiseul n-ze darTuli i, romlis dakargva palatalizebulad aqcevs am n-s, mavrcobi (emfatikuri) xmovania da ara Tanxmovnuri elementis dakargviT gamartivebuli enklitikuri ni `rom~
kavSiri, rogorc fiqrobda i. yifSiZe (Кипши е 1914:083). okodan(i)
`undodeT~ zmnis okodan-ni formidan miRebas Tu davuSvebT, Znelad
asaxsneli rCeba, Tu ratom ar moxda maxvilis gadaweva erTi marcvliT
sityvis bolosken: ok¢dan + ni-s unda moeca okodÇni, Tumca maxvili
kvlavac o-ze rCeba! aseve TÇsan(i) `Teson~ TÇ- san + ni-dan rom iyos
miRebuli, TasÇni unda gvqonoda.
i. yifSiZes S3 -n miaCnda daculad natvriTSic, romelsac momavlis
natvriTs uwodebda (Кипши е 1914:083): dofCouni `dammala~, dorCo-uni
`dagmala~, doCouni `damala [is]~, dofCounani `dagvmala~, dor-Counani
`dagmalaT~, doCounani `damala [isini]~. moviyvan magaliTebs gabmuli
teqstebidan:
axa-vai! coda guri, udardelo qopouni (yif. 1298) `vai, sacodavo gulo,
udardelad myo!~
Cqimi Semawuxebeli Suri do xorciT doWouni (yif. 12912) `Cemi Semwuxebeli suliT da xorciT dawva!~
maTi va macocxlasi do uCa dixas dofCouni (yif. 12914) `mec ar macocxlos da Sav miwaSi dammala!~
arTi sumi kakali ki gomoxvatafunia, arTi olontyes qumolontyafunia,
sqani Fvilua mardi renia (xub. 17023-24) `erTi sami cali rko gamakvnetinao,
erTi wumpeSi magoravao, Seni mokvla madli ariso~
61
arTi orkoli Rvini qofCuni, arTi papaSi ZRabiSa qumojudafuni, sqani
Fvilua mardi renia (xub. 1713-5) `erTi doqi Rvino damalevina, erTi mRvdlix
gogosaTvis makocnina, Seni mokvla madliao~
sum berwuli do sumi korwoxuli, TiTo Wirqa Rvini Cqimi pijis qotoxuni (xub. 21111) `sami broweuli, sami kowaxuri, erTi (`TiTo~) Wiqa Rvino Cems
pirs daajaxa!~
nite efer qomuCuni, muTuni damafasinedas (gud. 30819)
momca, ramis dafaseba SemeZlos~
`netav imisTana
arT gitara qomuCuni, sofel domolinuuni, skan do Cqimi guriS Wua
leqso qomobiruuni (gud. 15215-18) `erTi gitara momca, sofeli damatarebina,
Seni da Cemi gulistkivili leqsad mamRera!~
oWofun do qomuCuni FFudes mulakilero (gud. 4710) `daiWira da momca
saxlSi gamoketilad!~
Waxans qumojinuni! (gud. 3819) `cota xans mayurebina!~1
megrul natvriTs qarTulis aoristis forma Seesabameba, romelSic
gramatikuli subieqtis gageba dakargulia: momkla me (man), momca me is
(man). aseve dakargulad unda vivaraudoT subieqtis gageba megrulis
natvriTSic: dopilun(i) ma (Tiq), qomuCun(i) ma Tina (Tiq).
axali qarTulis natvriTis -a sufiqsi funqciurad Zvel qarTulSi
moqmedi II brZanebiTis S3 -n-is Sesatyvisia. fuZis bolokiduri xSulis
momdevnod darTul S3 -n-s TanxmovanTgamyari i xmovani uZRvis, romelic,
arn. Ciqobavas azriT, xolmeobiTis i-s analogiiT unda iyos gaCenili
(Ciqobava 1940:27).
1956-Si Tsu-s studentTa saenaTmecniero wris sxdomaze wakiTxul
erT moxsenebaSi megrulis dopilun, qomuCun Zveli qarTulis II brZanebiTis fard odenobad miviCnie da S3 -n-is wina u xmovani TanxmovanTgamyarad miviCnie da misi gaCena mec xolmeobiTis -u-s gavleniT avxseni,
viTvaliswinebdi ra zanurSi xolmeobiTis formantad -u-s varauds
(maWavariani 1952:58-59). sxdomaze g. maWavarianma aRniSna: u aq SeiZle-
1
natvriTze ni `rom~ kavSiris zedmetad (umarTebulod) darTvis nimuSi
gvaqvs teqstis am monakveTSi: `qarwyeq, muWo dovRurini, nete Rureli qopunini~ (gud. 1679). `netavi~ da `rom~ Znelad SesauRlebeli leqsemebia, amitom
frazis TargmanSi `rom~ kavSiri kvadratul frCxilebSia Casmuli, rogorc azrobrivad Seusabamo: `xedav, rom movkvdi, netavi [rom] mkvdari myo!~
62
boda xolmeobiTis u-s analogiiT gaCenilad ki ara, Tavad CagveTvala
xolmeobiTis sufiqsado.
g. maWavarianis `qarTvelur enaTa SedarebiTi gramatikis~ leqciebis
kursSi, romelic misi yofili studentebis (Cemze xuTi kursiT
momdevnoTa) Canawerebis mixedviT gamosca z. sarjvelaZem (maWavariani
2002), xolmeobiTis niSnad zanurSi -u-s varaudze araferi weria, -u
sufiqsi ki qarTulis -av sufiqsis Sesabamisad aris CaTvlili statikur
awmyosa da I TurmeobiTSi.
dopilun(i), qomuCun(i) natvriTebs megrulisas Tanamedrove qarTulis momkla, momca Seesabameba, romlebSic gramatikuli subieqtis
gageba dakargulia: momkla me (man), momca me is (man). aseve dakargulad
unda vivaraudoT gramatikuli subieqtis gageba megrulis natvriTebSic:
dopilun(i) ma (Tiq), qomuCun(i) ma Tina (Tiq) vfiqrob, Zveli *domFviln > *domFvilin, *qomomCn > *qomomCin da gviandeli dopilu,
qomuCu-s kontaminaciiT unda Camoyalibebuliyo Tanamedrove formebi.
literatura
maWavariani 1952: g. maWavariani, gangrZobiTi aspeqtis warmoebisaTvis qarTvelur
enebSi: aspirantTa samecniero konferencia, VI (Tezisebi), Tbilisi.
maWavariani 2002: g. maWavariani, qarTvelur enaTa SedarebiTi gramatika
(leqciebis kursi), Tbilisi.
Ciqobava 1940: arn. Ciqobava, mesame piris subieqtis uZvelesi niSani qarTvelur
enebSi,enimkis moambe, V-VI, Tbilisi.
Ки ши е 1914: И. Кипши е, Г а а и а
х еc
а ие и c ва е , СП .
и
е c
(иве c
)я ы а c
Semoklebebi
gud. _ qarTuli xalxuri sityviereba, megruli teqstebi, I, poezia. teqsti
gamosacemad moamzada, winasityvaoba da gamokvleva daurTo t. gudavam, Tbilisi
1975.
yif. _ И. Кипши е, Г а а и а и е c
(иве c
) я ы а c х еc
а ие
и c ва е , СП 1914.
cag. _ А . Ца а е и, Ми е c ие
ы, вып. I. Ми е c ие е ы c пе ев
и
яc е ия и, СП 1880.
xub. _ m. xubua, megruli teqstebi, tfilisi 1937.
63
Guram Kartozia
The Formation of the Optative Mood in Megrelian
Summary
The Phoneme n is lost at the very end of Megrelian words (personal pronouns,
proper names, verbs) with the exception of the subjunctive forms of the verb where
the final consonant n is extended either by the vowel i or in the form of the palatal
phoneme. i added to the formant n is the emphatic vowel and not the enclitic
conjunction ni “if “ simplified by the loss of the consonant element, as I. Kipshidze
thought. He considered that n was preserved in optative mood as well. Megrelian
optative doÍilun(i), qomučun(i) are equivalent to modern Georgian momḳla “He
killed me”, momca “He gave it to me", where the grammatical subject is lost as
well. It is clear that modern forms have evolved by the contamination of earlier
*dom’viln > *dom’vilin, *qomomčn > *qomomčin and later doÍilu, qomuču forms.
64
enaTmecnierebis sakiTxebi _ I-II, 2009
maia lomia
saxelTa brunebis paradigmaSi i xmovnis gaCenis
sakiTxisaTvis megrulSi
megrulSi TanxmovanfuZian saxelTa brunebis paradigmaSi Tavs iCens
i xmovani. saxelebi pirobiTad or jgufad SeiZleba daiyos: erTni yovelTvis CairTaven i xmovans fuZesa da brunvis niSans Soris (mag., borji-q `drom~, borj-i-s `dros~; boS-i-q `biWma~, boS-i-s `biWs~), meoreni
xan dairTaven fuZeze i xmovans, xan ara (koC-q || koC-i-q `kacma~; koC-s ||
koC-i-s `kacs~). erTi da imave fuZis paralelur formebs samecniero
literaturaSi aseTadac moixsenieben: i Sexorcebuli da i Seuxorcebeli
fuZeebi.
aRniSnul sakiTxs gansakuTrebul interess sZens rogorc erTi da
imave fuZis paraleluri formebis arseboba (koCq || koCiq), aseve, sxvadasxva leqsikur erTeulTan erTi da imave TanxmovanTkompleqsebis warmodgena i-Ti da i-s gareSe (mag., duTq `Tavma~, magram kiT-i-q `TiTma~).
TanxmovanfuZian saxelTa brunebis paradigmaSi i xmovnis gaCena calkeuli sakiTxebis garkvevas iTxovs; esenia:
• fuZesa da brunvis niSans Soris i xmovnis gaCenis Semapirobebeli
faqtori;
• i-s raoba da distribucia;
• relatiuri qronologia, anu i Sexorcebuli da i Seuxorcebeli
fuZeebis uwinaresoba da Semdgomoba.
CamoTvlil sakiTxTa irgvliv gamoTqmuli mosazrebani Semdegnairad
SeiZleba dajgufdes: TanxmovanfuZian saxelebTan moTxrobiTsa da micemiTSi i xmovnis gaCenis fonetikur safuZvelze amaxvileben yuradRebas i.
yifSiZe, arn. Ciqobava, e. gigiberia, t. gudava, T. gamyreliZe, g. klimovi,1
k. danelia, Tanamedrove mkvlevrebidan _ c. janjRava da m. maduaSvili. i
xmovnis fuZesTan Sexorcebis xelisSemwyobad fonetikuri garemos arseboba pirvel rigSi gulisxmobs arakanonikuri TanxmovanTkompleqsebis
daZlevas, risTvisac sxva saSualebebic arsebobs:
• dq > Tq (dudq > duTq), jq > Cq (xojq > xoCq)
`megrulSi moqmedi regresuli asimilaciis wesi~ (yifSiZe 1914:022-023);
`kompleqsTa gardaqmna homogenurobis TvalsazrisiT~: asimilacia (gudava,
gamyreliZe 1981:211).
1
g. klimovi, fonetikuri garemos paralelurad, xmovniT dawyebuli brunvis
niSnebis (-iS, -iSe, -iSa, -iSoT, -iT) analogiasac varaudobs, Tumca analogia, misive sityvebiT, `nakleb dasaSvebia~ (klimovi 1962:114).
65
•
arakanonikuri TanxmovanTkompleqsis gamartiveba fuZiseuli Tanxmovnis dakargviT:2 duds_>du-s, xojs_>xos;……
`fuZiseuli d T t j C > 0 (ikargeba) -s micemiTi brunvis niSnis win~
(yifSiZe 1914:022-023);
`gamartiveba winamavali wevris CagdebiT micemiT brunvaSi~ (gudava, gamyreliZe 1981:211). Sdr.: arakanonikuri TanxmovanTmimdevrobis gamartiveba
qarTuli enis dialeqtebSi fuZiseuli Tanxmovnis (saxls > saxs, ZaRls
> ZaRs) dakargvis Sedegad (jorbenaZe 1989).
•
fonemis poziciuri cvla, kerZod, fuZiseuli l-s gadasvla r-Si
q-sa da s-s win: lq > rq-Si, ls > rs-Si (yifSiZe 1914:022, gudava, gamyreliZe 1914:212);
• fuZesa da brunvis niSans Soris i xmovnis gaCena (es aRniSnuli
aqvs yvela mecniers, dawyebuli yifSiZidan).
arakanonikuri TanxmovanTkompleqsebis daZleva (superacia) paradigmaSi i xmovnis gaCeniT mxolod megrulSi ar xdeba. amgvari tendenciaa imerul dialeqtSi, kerZod, vanur TqmaSi: yidulobs saxlis, Wams
kitris, gatexavs bludis.. uxuTis metyvelebaSi: kacis, bofSis, qalis...
(ZoweniZe 1948; 1973; kublaSvili 1985).
amrigad, fuZesa da brunvis niSans Soris i-s CarTva ganpirobebulia
arakanonikuri kompleqsebis daZlevis (superaciis) aucileblobiT.
i-s raoba da distribucia. raki fonetikuri garemoa i-s gaCenis Semapirobebeli faqtori, garkveulia i-s raobis sakiTxic: is aris TanxmovanTgamyari. maSin logikurad mivdivarT im daskvnamde, rom i-s gaCena, rogorc TanxmovanTgamyarisa, mosalodnelia iq, sadac arakanonikuri TanxmovanTkompleqsebis gaCenis albaTobaa, anu moTxrobiTsa da micemiTSi (am
sakiTxze damajerebeli msjeloba ix. e. gigiberiasa da k. danelias naSromebSi).
mecnierTa umravlesoba i-s gaCenis fonetikur garemoze amaxvilebs
yuradRebas, magram maT mier warmodgenil paradigmebSi, miuxedavad gansxvavebuli morfologiuri segmentaciisa, mkveTrad ar aris gamijnuli i
Sexorcebuli da i Seuxorcebeli fuZeebi. ix. i. yifSiZis (gv. 028-029),
arn. Ciqobavas (gv. 44), a. lomTaZisa (gv. 127) da al. onianis (gv. 83)
mier warmodgenili paradigmebi.
i xmovnis fuZesTan Sezrdis distribuciaze bevri daiwera (g. klimovi, a. lomTaZe), dadginda sigrZe orwevra, samwevra da oTxwevra TanxmovanTkompleqsebisa, romlis Tanaxmad, megruli auslautSi gaurbis
2
sxvaTa Soris, Tu metyveli piri TanxmovanTkompleqsebis daZlevis I wess iyenebs moTxrobiTi brunvisTvis, rogorc wesi, micemiTSi unda mimarTos II wess,
Tumca SeiZleba dafiqsirdes Sereuli paradigmac (koC-q moTxrobiTisTvis, koCi-s
micemiTisTvis) rogorc gamocemul teqstebSi, ise zepirmetyvelebaSi.
66
Tanxmovnebis Tavmoyras (gudava, gamyreliZe 1981); aseve, cal-calke iqna
Seswavlili fuZis damaboloebel TiToeul TanxmovanTan -q da -s sufiqsebis Sexamebis sakiTxi, romlis mixedviT warmoiqmneba kanonikuri (sonori+q/s), meryevi (fq, cq, Tq, Cq) da arakanonikuri TanxmovanTkompleqsebi.
ivaraudeba, rom rRveva swored meryev TanxovanTkompleqsebTan daiwyo
(danelia 1986).
relatiuri qronologiis sakiTxisaTvis. tendencia. Tanamedrove viTareba.
qronologiurad, rogorc Cans, arakanonikuri TanxmovanTkompleqsebis
superaciis sxva saSualebebi (asimilacia, gardaqmna, gamartiveba) win
uswrebda i-s CarTvas, anu i TanxmovanTgamyaris gaCena gviandeli, meoreuli procesia.3 es gansakuTrebiT kargad Cans calkeuli leqsikuri
erTeulebis paraleluri formebis (koCq||koCiq `kacma~) da auslautSi
erTi da imave TanxmovanTkompleqsebis gansxvavebuli dawerilobis magaliTze (duTq `Tavma~, RarTiq `Coxam~), rac `sxvadasxva qronologiuri
donis faqtebis aRrevis Sedegia~ (dawvr. msjeloba ix. gudava,
gamyreliZe, gv. 211; danelia, 1986). formaTa siWreles iwvevs adre da
gvian nasesxebi leqsikac:4 CaquCiq `CaquCma~, xarjiq `xarjma~, darajiq
`darajma~, magram arwivq `arwivma~, flavq `flavma~ da sxva.
paraleluri formebi uxvad dasturdeba rogorc gamocemul megrul teqstebSi, aseve Tanamedrove megruli metyvelebis nimuSebSi: dudis
`Tavs~ (xub. 20930), jinjis `Ziras~ (xub. 20826), xojis `xars~ (28329),
qomonjis `qmars~(xub. 22710), magram qomons `qmars~ (xub. 4833), simindiq
(xub. 484), magram iqve: siminq (xub. 4731), maWirxoliq (xub. 24115), magram
maWirxolq (xub. 24120); magaliTebi saeqspedicio Canawerebidan: koCq||
koCiq, simins || simindis, Rorons || RoronTis, obuc || obujis (sofeli
walenjixis raionSi, sax-Si obuji). miuxedavad paraleluri formebis
arsebobisa, enis ganviTarebis Sinagani logikidan gamomdinare, unifikaciis
Tu paradigmatuli gasworebis tendencia SeiniSneba.
leqsikuri
erTeulebi
arakanonikuri
daboloebiT.
rac
Seexeba
arakanonikuri daboloebis formebs _ boSq (ix. i. yifSiZis paradigma, gv.
029, teqstSi ar dasturdeba), toronjqG(yif. 8617) `mtredma~, Rejq
(yif. 1075) `Rorma~, dudqu (yif. 5725) `Tavma~, dudsG (yif. 8614) `Tavs~,
borc [borjis] `dros~, borcGTi [borjisiTi] `droiT~ (qajaia 2000, t.
I:254) _ ar aris bunebrivi megruli metyvelebisTvis. amitomac, TiToeuli maTgani mxolod ramdenjermea gamoyenebuli, rac SeiZleba Janruli
(mag., borc `dros~ leqsis enaSi) TaviseburebiT an informatoris mier,
qvecnobierad, gramatikuli wesis erTgulebiTac aixnas.
3
gansxvavebuli TvalsazrisisTvis ix. klimovi 1962:17, 115; lomTaZe 1986:135.
formaTa sesxebisas qronologiis ugulebelyofam SeiZleba mcdar Sedegamde
miiyvanos mkvlevari: ix. msjeloba megrulSi vq mimdevrobis kanonikurobis Sesaxeb: gigiberia 1958:473, Sdr.: lakviq `lekvma~)
4
67
TanxmovanTgamyar `i~-sTan dakavSirebuli sakiTxebi. TanxmovanTgamyar i-s
ukavSirdeba ori sakiTxi, romlebic ganxilulia bolo periodis naSromebSi:5 saxelis fuZesa da brunvis niSans Soris arakanonikuri TanxmovanTkompleqsebis dasaZlevad gaCenili i-s fardad aris miCneuli: 1. G
neitraluri xmovani, imave poziciaSi; 2.
i, u, G xmovnebi, darTuli
moTxrobiTi da micemiTi brunvis formebs. pirvel sakiTxze msjelobisas
orive avtori imowmebs i. yifSiZis magaliTs _ baRGq, baRGs `baRma~,
`baRs~. c. janjRava amatebs galGq, galGs, kircxGq, kircxGs formebs.
ismis kiTxva, ramdenad bunebrivia da gavrcelebuli es formebi megrulSi. gali, kircxi geografiuli saxelebia. aqedan gamomdinare, gabmul
metyvelebaSi, TxrobaSi maTi gamoyenebis sixSire dabalia, miT ufro, moTxrobiTi da micemiTi brunvis formebiT. daaxloebiT 10-mde informatorTan (oCamCiridan, walenjixidan, Cxorowyudan) gadavamowmeT es da
yvelam bunebrivad miiCnia galq, kircxiq.
rac Seexeba baRGq, baRGs formebs, i. yifSiZe aRniSnavs, rom saxelobiTi brunvis niSani -i dialeqtebis mixedviT sustdeba `naxevarxmovan~
G-d. magaliTad mohyavs baRi ` а ~ > baRG (gv. 018, SeniSv. 2); imave
formulirebas imeorebs brunvaTa paradigmis warmodgenisasac (gv. 28).
`baRi~ leqsemas umatebs Rali || RalG `Rele~ formebs da dasZens, rom
naxevarxmovani G, rogorc Semcvleli xmovani i-sa, Cndeba sxva brunvebSic:
Ral+G-Si, Ral+G-Sa da a.S. i. yifSiZis es Tvalsazrisi, vfiqrobT, dazustebasa da axsnas saWiroebs. kerZod, megrulSi, TanxmovanfuZian saxelebTan, saxelobiTi brunvis niSani aris i da is, rogorc wesi, ar sustdeba, ar gadadis G-Si. maSin riT ixsneba baRG da RalG formebis arseboba? megrulSi arsebobs Semdegi omoformebi: zmnuri erTeuli baRu _
`sakmarisia~ da arsebiTi saxeli baRu _ `beReli~ (qajaia 2000, t.
I:227), romelTa bolokiduri u-s dasusteba Cveulebrivi procesia: u >
G-Si: baRu || baRG (yifSiZe 1914). Cemi azriT, baRG forma, baRis mniSvnelobiT, winamavali omoformebis warmoTqmis analogiis Sedegia. rac
Seexeba Rali `Rele~ formas, moepoveba imave mniSvnelobis paraleluri
Ralu (ix. dasax. leqsikoni, t. III:164). rogorc Cans, RalG forma u
xmovnis dasustebiTaa miRebuli da ara i xmovnisa. amrigad, bolokiduri
i-s dasustebis erTaderTi magaliTi (baRi || baRG) dasturdeba megrulSi,
gamonaklisis saxiT.6
5
ix. c. janjRava 1999; m. maduaSvili 2008.
megrulSi saxelobiTi brunvis niSnad G-s asaxelebs e. gigiberiac (gv. 471) da
magaliTad mohyavs WkidG `mWadi~, magram amgvari forma arc teqstebSi dasturdeba da arc zepirmetyvelebaSi (ix. leqsikonSi: Wkidi || WkGdi, t.III, gv. 482);
WkGs `mWads~ gamartivebis Sedegadaa miRebuli: WkGds > WkGs, G aq fuZiseuli
i-s daviwroebis Sedegia.
6
68
marTalia, arakanonikuri TanxmovanTkompleqsebis dasaZlevad gaCenili i ufunqcioa morfologiurad, magram misi dasusteba ar xdeba; TanxmovanTgamyari aris sruli i. am Tvalsazriss amyarebs ori enobrivi movlena:
1. q-ze an s-ze daboloebul formebsa (saxeli an zmna) da sxvaTa sityvis
-a nawilaks (qarTuli -o-s fardi) Soris CarTuli i arasodes ar
gadadis neitralurSi, magaliTad, koCq-i-a `kacmao~, kos-i-a `kacsao~,
vWarunq-i-a `vwero~ da a. S.
2. megrulSi -x `mde~ Tandebuls moepoveba paraleluri formebi: -xi || xG (yifSiZe 1914:396); magaliTad, TeiSaxi||xG||x. Tandebulian formaze
sxvaTa sityvis -a nawilakis darTvisas mxolod -xi gamoiyeneba (TeiSaxia
`iqamdeo~, FudeSaxia `saxlamdeo~ da sxva).7
Cemi azriT, swored amgvari SezRudva vrceldeba saxelTa brunebis
paradigmaSi gaCenil TanxmovanTgamyar i xmovanzec.8
aseve, Cveni msjelobis sagania moTxrobiTi da micemiTi brunvis formaTa momdevnod i, u, G-s darTvis sakiTxi. boSiqi, boSiqu, boSiqG tipis
formebSi bolokiduri xmovnebi miCneulia superaciis erT-erT saSualebad (janjRava 1999:39, 40, 59; maduaSvili 2008:108).Ddasaxelebuli
xmovnebi mocemul poziciaSi kvalificirdeba emfatikurad (yifSiZe 1914:
012, 024; Ciqobava 1936:56; klimovi 1962:75; lomTaZe 1986:109-117; kartozia 2005:32).
vfiqrobT, tradiciuli Sexeduleba gasaziarebelia, radgan:
a. TiToeuli maTgani regularulad ar daerTvis saxelis formas:
koCqi || koCqu || koCqG || koCq `kacma~ paraleluri formebia;
b. daerTvis iseT formebs, romlebTanac superaciis sakiTxi ar dgas:
marWixolqG (qxs, t. II, 266) `mercxalma~, CilqG (yif. 9327) `colma~, CxomqG (yif. 9327) `Tevzma~ da ar daerTvis arakanonikuri
daboloebis formas: toronjq (yif. 8612; 8617;8623);
g. superacia momxdaria da mainc daerTvis: qomonsG `qmars~ (yif. 246);
kocG `kacs~ (yif. 1517); Roronsi…`RmerTs~... ;
d. Cndeba xmovanfuZiani saxelebis moTxrobiTi da micemiTi brunvis
formebTan: oroqG `Crdilma~, katusG `katas~…, sadac arakanonikuri TanxmovanTkompleqsebis superaciis sakiTxi ar dgas.
7
orive es faqti SeniSnuli aqvs Tavad c. janjRavas (ix. disertacia, gv. 57).
aRsaniSnavia, rom naTesaobiTi brunvis formebTan gaCenili bolokiduri i ar
viwrovdeba G-d. koCiSi `kacisa~ tipis formebSi -iSi erTaderTi daboloebaa
(bolokiduri i geneturad saxelobiTi brunvis niSans ukavSirdeba) da `ar SeiZleba gavutoloT sxva irib brunvebSi darTul i-s (dawvr. ix. kartozia 2005:
63-64, 66, 72);
8
69
literatura
gigiberia 1958: e. gigiberia, galis raionis megruli, Tbilisis ucxo enaTa
pedinstitutis Sromebi, t. 1, Tbilisi.
gudava 1979: t. gudava, bagismieri Tanxmovnebi CqamierTa win megrulSi,
saenaTmecniero krebuli (eZRvneba givi maWavarianis xsovnas), Tbilisi.
gudava, gamyreliZe 1981: t. gudava, T. gamyreliZe, TanxmovanTkompleqsebi
megrulSi, Tsu-is krebuli `akaki SaniZes~, Tbilisi.
danelia 1986: k. danelia, saxelobiTi brunvis -i niSnis fuZesTan Sezrdis
sakiTxisaTvis megrul-WanurSi, Tsu-is Sromebi, t. 267, Tbilisi.
kartozia 2005: g. kartozia, lazuri ena da misi adgili qarTvelur enaTa
sistemaSi, Tbilisi.
klimovi 1962: Г. А. К и в, С
е ие в а ве
их я ы ах в ав и е
и
иче
а пе е, М ва.
kublaSvili 1985: k. kublaSvili, qarTuli enis qvemoimeruli dialeqti,
Tbilisi.
lomTaZe 1986: a. lomTaZe, brunebis TaviseburebaTa istoriisaTvis megrulSi,
Tbilisi.
maduaSvili 2008: m. maduaSvili, micemiTi brunva morfologiuri aspeqtiT,
enaTmecnierebis sakiTxebi, I, Tbilisi.
oniani 1989: al. oniani, qarTvelur enaTa SedarebiTi gramatikis sakiTxebi
(saxelTa morfologia), Tbilisi.
JRenti 1960: s. JRenti, qarTvelur enaTa SedarebiTi fonetika, 1, marcvlis
agebulebis problema, Tbilisi.
qajaia 2000: o. qajaia, megrul-qarTuli leqsikoni, t. I, Tbilisi.
qajaia 2002: o. qajaia, megrul-qarTuli leqsikoni, t. III, Tbilisi.
yifSiZe 1914: И. Кипши е, Г а а и а и е
(иве
) яы а
х е
а ие и
ва е , СП .
Ciqobava 1936: arn. Ciqobava, Wanuris gramatikuli analizi, tfilisi.
ZoweniZe 1948: q. ZoweniZe, qvemoimerulis uxuTuri metyveleba, quTaisis
pedinstitutis Sromebi, VIII, Tbilisi.
ZoweniZe 1973: q. ZoweniZe, zemoimeruli kilokavi, Tbilisi.
janjRava 1999: c. janjRava, saxelis morfonologiuri analizi megrulSi,
sakandidato disertacia, Tbilisi.
jorbenaZe 1989: b. jorbenaZe, qarTuli dialeqtologia, Tbilisi.
Semoklebani
qxs, t. .II _ qarTuli xalxuri sityviereba, megruli teqstebi, teqsti gamosacemad moamzades, Sesavali, SeniSvnebi da gamokvlevebi daurTes k. daneliam da
a. canavam, Tbilisi 1991;
yif. _ И. Кипши е, Г а а и а и е
(иве
) яы а
х е
а ие и
ва е , СП 1914.
xub. _ m. xubua, megruli teqstebi, tfilisi 1937.
daumowmebeli magaliTebi 2007-2008 wlebis saeqspedicio Canawerebis
masalebidanaa aRebuli.
70
Maia Lomia
About the Emergence of i Vowel
in the Paradigm of Noun Declension
Summary
In Megrelian, in the paradigm of the declension of nouns with consonant stems
emerges the vowel i, which has been known to the scientists for a long time. Nouns
can be classified into two groups: the first group always adds i vowel between the
stem and the case ending (e.g. borþ-i-k “time” (erg.), borþ-i-s “to the
time”(dat.); the other group sometimes adds i vowel to the stem , at other times
they don’t add it (k’oÄ-k || k’oÄ-i-k, k’o-s || k’oÄ-i-s “to the man”). The issue is
given a great importance by both the existence of the parallel forms of one and the
same stem (k’oÄ-k || k’oÄ-i-k), and the representation of one and the same
consonant clusters with the lexical items with i and without i (E.g. dutk
“head”{erg.}, but k’it-i-k “finger” {erg.}. I. Kipshidze, A. Chikobava, E. Gigiberia, T. Gudava, T. Gamkrelidze, G. Klimov, K. Danelia, Ts. Janjghava and M.
Maduashvili emphasize the phonetic basis of the emergence of the vowel i in the
ergative and dative cases of the nouns with consonant stems. The conducive factor
to the merging of the vowel i with the stem means overcoming the non-canonical
consonant clusters by different means, such as: assimilation, the simplification of
the cluster, including the insertion of the vowel i between the stem and the case
ending; Compare the similar phenomenon in Georgian dialects. Thus, I is the
divisor of the consonants in two cases-ergative and dative; as there is no other
phonetic reason to insert i in other cases (E. Gigiberia, K. Danelia); paradigms
with different segmentation (I. Kipshidze; A. Chikobava; A. Lomtadze; A. Oniani).
The vowels added to the forms of ergative and dative cases are considered one of
the other k’oÄki||u||Ê “man” {erg.} (Ts. Janjghava, M. Maduashvili). We maintain
the traditional view that the final vowels of this type are emphatic ( I. Kipshidze, A.
Chikobava, G. Klimov, A. Lomtadze, G. Kartozia).I-the divisor of the consonants,
in spite of the fact that it doesn’t have morphological function and is the phonetic
insertion, never narrows. For a different point of view see Ts. Janjghava, M.
Maduashvili.Much has been written on the distribution of the merging of the vowel
i with the stem (A. Lomtadze, G. Klimov), the length of the two-part, three-part
and four-part consonant clusters has been established, according to which,
Mingrelian in auslaut avoids the clustering of consonants in (T. Gudava, T.
Gamkrelidze); in addition, the combining of the -k and -s suffixes with each of
the consonants ending the stem has been thoroughly studied. As a result, canonical
(sonorant+ k/s), weak (pk, ck, tk, Äk) and non-canonical consonant clusters
emerge. It is assumed that the breaking started with the weak consonant clusters
(K. Danelia).
71
enaTmecnierebis sakiTxebi _ I-II, 2009
qeTevan margiani-subari
rezultatiuroba-pirobiTobis gamoxatvisaTvis
svanur gardamaval zmnebSi
(zemosvanuri monacemebis mixedviT)1
svanur enaSi relatiur-gardamaval da brunvacvalebadsubieqtian absolutur zmnebs (avtoaqtivebs, resp. medioaqtivebs) moepoveba inversiuli
formebi, romelTa zusti Sesatyvisoba mwkrivis saxiT qarTulSi ar
aris. amitomac, saWiroebis SemTxvevaSi, qarTulad I TurmeobiTad (xemi
`uWamia mas is~) an aRweriTi konstruqciiT (`naWami eqneba albaT~) Targmnian; amave formebs -Nl (bz.), -iE (bq.) afiqsiT ki II TurmeobiTs Seusatyviseben xolme: xemNl (bz.), xemiE (bq.) `eWama mas is~ an `naWami
eqneboda albaT~ (Sdr. Turm. I _ xoma, Turm. II _ bz.: xomPn, bq.: xoma/@n),
rac maTs realur semantikas ar Seesabameba.
v. Tofurias `svanur zmnaSi~, romelic TiToeuli Cvenganis samagido wignia da romelic, rogorc z. WumburiZe aRniSnavs (WumburiZe
2008), `dRemde rCeba miuwvdomel mwvervalad svanuri enis kvlevis sferoSi~, es formebi msgavsi semantikiT ar Cans, rac, albaT, imiT aixsneba,
rom 30-ian wlebSi, rodesac wigni iqmneboda, gamoyenebul masalaSi ver
moxvdeboda da ver iqneboda fiqsirebuli yvela niuansis mqone leqsema.
aRniSnuli monacemebi aqtiuri zmnebia, sinTezuri warmoebisaa da
perfeqtulia: xedgøri `albaT {mo}uklavs mas is~, xedgarNl (bz.),
xedgøriE (bq.) _ `albaT {mo}ekla mas is~. isini gadmogvcemen warsuli
drois savaraudo, dauzustebel moqmedebas dinamikaSi, statikuri SedegiT _ pirvel SemTxvevaSi (xedgøri) awmyo-myofadSi, meore SemTxvevaSi
(xedgaräl, xedgøriE) _ warsulSive.
rogorc cnobilia, qarTvelologTa erTi nawili (n. naTaZe, d.
meliqiSvili, a. arabuli, m. beriZe...) III seriis mwkrivebs istoriulad
statikur zmnebs ukavSirebs. d. meliqiSvilis azriT, `I rezultativi, II
rezultativi da III kavSirebiTi warmoSobiT statikuri zmnebis awmyos,
wyvetilisa da II kavSirebiTis inversiaqmnili formebia, romlebic dRes
dinamikuri gardamavali zmnebis paradigmis gagrZelebaa. am formebs erT
jgufSi aerTianebs warmoebis wesi da inversiuli konstruqcia~ (meliqiSvili 2001, 48). svanur masalaze es ase aisaxeba:
1
wakiTxulia moxsenebad iv. javaxiSvilis saxelobis Tbilisis saxelmwifo universitetSi zurab sarjvelaZis dabadebis 70-e wlisTavisadmi miZRvnil samecniero konferenciaze 2009 wlis 17 marts.
72
statikuri
xoxtaEa `uxatia is mas~
awmyo
dinamikuri gardamavali
I Turm. xoxtaEa `uxatavs mas is~
wyvet. xoxtaEPn `exata is mas~
II Turm. xoxtaEPn `exata mas is~
II kavS. xoxtaEëns `exatos is mas~ III kavS. xoxtaEëns `exatos mas is~
statikurTa romeli mwkrivebis inversiiT SeiZleboda migveRo saanalizo formebi? SevavsoT paradigma:
statikuri
myofadusruli xext@Ei
_ `exateba is mas~
pirobiTusr. xextaENl/xextaEiE (bz., bq.) _ `exateboda is mas~
dinamikuri gardamavali
saanalizo forma xext@Ei _ `albaT uxatia mas is~
saanalizo forma xextaEäl/xextaEiE (bz., bq.) _ `albaT exata mas is~
rogorc gamoirkva, YCven mier warmodgenili pirveli forma (xext@Ei) Sesabamisi statikuri zmnis myofadusrulis models imeorebs, meore
(bz.: xextaEäl, bq.: xextaEiE) ki pirobiTusrulisas. garda amisa, es
rezultatiuri formebi semantikuradac srul harmoniaSia aRniSnul
mwkrivebTan: erTi gulisxmobs warsulis savaraudo moqmedebis pirobiT
Sedegs awmyo-myofadSi, meore ki aseve pirobiT rezultats warsulSive:
bz. xebìdi (`albaT uRvria~): alas maxEøó qim xebìdi miCa gezl@
bedJi;
`amas ramdeni cremli uRvria albaT Tavisi Svilis gamo~;
Sdr. qim xobida _ `cremli uRvria~ _ konteqstis mixedviT naxuli an
unaxavi, magram ara savaraudo!
bz. xëmi (`albaT uWamia~): laSédREêl ejRa xabJax niSgEeóméy
søWiro, ere `eCabuêsd eser qa lehEdPli xêr, eSEPó dóør xëmi~ (sv. pr.
I, 1939:8:31);
`qelexi imitom miaCniaT CvenSi saWirod, rom `saiqioSi Camosarigebeli aqvso, visi puric ki albaT uWamia amqveynad~;
bz. xemÃeri (`albaT||iqneb gaugia~): amkølib dìnas roqE xEeTxëli
mi i eCi muTEri mawéx, h‘Ps ma xemÃeri ej dinPS (iqve 146, 18:19);
`amnair gogos veZebo me da imisi maswavlebeli mWirdeba, Tu vinmes
rame iqneb gaugia im gogosi~;
bz. xedgøriE (`albaT moekla~): tariels aSirTeJi REaS Cu
xedgøriE;
`tariels asamde jixvi albaT moekla~;
73
bq. xecxEpiE (`albaT {mo}etacebina~): arzoman gurCians erEeSd
simaq ejRøó xecxEpiE, qa mekhEe løsE;
`arzoman gurCians oci asuli mainc moetacebina albaT, ganTqmuli
iyo~.
xeSxbiE
onWEind!
(`Tu ekera~): amis Somale osør xeSxbiE, ejis demeg
`amas rodisme Coxa Tu {Se}ekera, amas (`imas~) ar movelodi!~
aRniSnul formebs aseve Tavisuflad awarmoeben avtoaqtivebi
(resp. medioaqtivebi):
bz. xebérgiëli (`uWidavia albaT~): maxobJi al mára xEøó
xebérgiëli;
`axalgazrdobaSi am kacs bevri uWidavia albaT~;
bq. xezeløliE (`evlo albaT~): banCas miCa dreEJi
TanRiørqa
masørd xezeløliE!
`banCas Tavis droze uReltexilebze bevri evlo albaT.
SevniSnavT, rom saanalizo zmnebi formiT dinamikur e-prefiqsianTa
identuricaa, radganac Tavad statikur da dinamikur zmnaTa formebi
emTxveva sxvadasxva mwkrivSi erTmaneTs;
Sdr. dinamikuri awmyo: xextøEi `exateba is mas~ _ statikuri myofadi: xextøEi `exateba is mas, misTvis iqneba daxatuli momavalSi~;
dinamik. uwyveteli: xextaEäl|xextaEälda (bz.), xextøEiE (bq.) _
`exateboda is mas~ _ statik. pirobiT usruli: xextaEäl (bz.),
xextøEiE (bq.) _ `exateboda is mas, misTvis iqneboda daxatuli~.
amgvari formobrivi Tanxvedrebi qarTulSic araerTia cnobili: dauxatavs is mas (myofadi) _ dauxatavs mas is (I TurmeobiTi); daemalos is
mas (II kavSirebiTi) _ daemalos mas is (III kavSirebiTi); ukidia is mas
(statikuri awmyo) _ {da}ukidia mas is (dinamikuri I TurmeobiTi...).
semantikiT ki es zmnebi, rogorc zemoT iTqva, swored statikur zmnaTa
aRniSnul mwkrivebs (myofadi, pirobiTi) enaTesavebian.
saanalizo zmnebs preverbiani formebi ara aqvT; swored amitom
isini diuratiulobas gamoxataven. am mosazrebas mxars uWers bunebis
movlenebis aRmniSvnel zmnaTa formebi: Sdu{E}e `Tovs~ _ xeSdu{E}i
`uTovia albaT~; xeSduäl (bz.), áÄÛÃÖÉæ (bq.) `eTova albaT~. msgavsi
semantikis zmnebSi ufro gamokveTilia moqmedebis diuratiuloba da
gamoricxulia momentobrioba. cnobilia, rom `diuratiuli aspeqtis zog
nakvTs mravalgzisi moqmedebis gamoxatvac SeuZlia~ (maWavariani 1974:
129); Tumca iTvleba, rom xolmeobiTi, rogorc gramatikuli kategoria,
dRevandel svanurSi aRar gvaqvs (swored I xolmeobiTis badal mwkrivs
uwoda v. Tofuriam pirobiTi), saanalizo formebSi niuansurad swored
pirobiToba-xolmeobiTobis sinTezia, Tanac, bolos da bolos, xolmeobi74
Tis -i xom diuratiuli aspeqtis uZveles mawarmoebladaa miCneuli
qarTvelur enebSi, magram es sxva sakiTxia.
saanalizo formaTa Sinaarsidan gamomdinare, bunebrivia, maTs Semcvel winadadebebSi naTqvamis mimarTeba sinamdvilisadmi varaudis, SesaZleblobis, dauzusteblobis gamomxatvelia. qarTulSi msgavs viTarebaSi
modaluri sityvebi moiSvelieba, svanurSi ki aRmoCnda, rom aRniSnuli
semantika sinTezur formebSia Cadebuli. maTi aRweriTi formebi Tavad
svanurSi udris I da II TurmeobiTi + nawilaki `mérës~ (bz.), maESEli
(bq.) `albaT~:
mérës
_
`{mo}uklavs
albaT
[xolme]~;
xedgøri=xodgara
xetm‚ri=xotm‚ra mérës `utyavebia albaT [xolme]~, Tumca gadmoqarTulebisas, ragvarobis specifikis gaTvaliswinebiT, zogjer sxva modalur
leqsemebsac (`iqneb~, `egeb~, `netav~...) moirgebs:
alas lødi mámgEeS xLmi (bz.);
`amas dRes araferi uWamia, albaT~,
Sdr. alas lødi mámgEeS xLmia? _ `amas DdRes araferi uWamia, netav?~
al lebias mazu xefui, ønjøbiEmoS? (bq.)
`am lobios ramdeni uduRia, netav, moixarSeboda?~ _ SekiTxva ritorikulia; sizustis (da ara pirobiTobis) SemTxvevaSi ki namyosruli
Secvlis mas:
al lebias mazu xofua? _ `am lobios ramdeni uduRia (||ramdeni
iduRa?)~
maSasadame, zmnaTa aRniSnul formebs gamokveTili semantika da sakuTari warmoeba aqvT, rac ganapirobebs maT saTanado mwkrivebad gamoyofis aucileblobas. rac Seexeba mwkrivTa dasaxelebas, mxedvelobaSi
misaRebad migvaCnia Semdegi faqtorebi: a) saanalizo formaTa pirveli
rigi _ xemøri `umzadebia albaT~ _ perfeqtulobaSi gaTvaliswinebul
droTa mixedviT (namyo _ awmyo) I SedegobiTs ekedleba, meore rigi ki _
xemáräl, xemøriE (bz., bq.) `egeb emzadebina~ (namyo _ namyo) _ II
SedegobiTs; b) semantikur gansxvavebas I da II SedegobiTsa da aRniSnul
formaTa Soris pirobiToba qmnis; 3) saanalizo monacemebSi aqtis niuansi
gaTvaliswinebuli ar aris. aqedan gamomdinare, vfiqrobT, rom saxeldebisas pirobiTobasTan erTad umjobesia, SedegobiToba figurirebdes (nacvlad TurmeobiTisa,) da maT pirobiT-SedegobiTi I da pirobiT-SedegobiTi II ewodoT.
Tu SevajamebT zemoTqmuls, svanurSi III seriaSi xuTi perfeqtuli
dro gamoiyofa: TurmeobiTi (SedegobiTi) I, pirobiT-SedegobiTi
I,
TurmeobiTi (SedegobiTi) II, pirobiT-SedegobiTi II da kavSirebiTi III.
paradigma ki aseT saxes miiRebs:
TurmeobiTi (SedegobiTi) I
áÏÌêÒÀ _ `umzadebia mas is~
áÏÛÃÒêËÀ _ `uTamaSia mas [is]~
75
pirobiT-SedegobiTi I
áÄÌóÒÉ _ `umzadebia albaT~
áÄÛÃÒóËÉ _ `uTamaSia albaT~
TurmeobiTi (SedegobiTi) II
áÀ/ÏÛÃÒêËóÍ _ `eTamaSa mas [is]~
áÏÌêÒóÍ _ `emzadebina mas is~
pirobiT-SedegobiTi II
áÄÌêÒíË _ `emzadebina mas is albaT~ áÄÛÃÒêËíË _ `eTamaSa mas [is]
albaT~
kavSirebiTi III
áÏÌêÒëÍÓ _ `emzadebinos mas is~ áÏÛÃÒêËëÍÓ _ `eTamaSos mas [is]~
literatura
arabuli 1984: a. arabuli, mesame seriis nakvTeulTa warmoeba da mniSvneloba
Zvel qarTulSi, Tbilisi.
beriZe 1998: m. beriZe, statikur zmnaTa erTi jgufisa da gardamaval zmnaTa I
TurmeobiTis warmoebis sakiTxisaTvis, saeneTmecniero Ziebani, VII, Tbilisi.
Tofuria 1967: v. Tofuria, Sromebi, I, Tbilisi.
maWavariani 1974: g. maWavariani, aspeqtis kategoria qarTvelur enebSi,
qarTvelur enaTa struqturis sakiTxebi, IV, Tbilisi.
meliqiSvili 2001: d. meliqiSvili, qarTuli zmnis uRlebis sistema, Tbilisi.
naTaZe 1955: n. naTaZe, mesame seriis dro-kiloTa warmoebisaTvis qarTulSi, ike,
VII, Tbilisi.
sv.Ppr. t. 1939: svanuri prozauli teqstebi, I, Tbilisi.
WumburiZe 2008: z. WumburiZe, svanuri ena, Tbilisi.
Ketevan Margiani-Subari
On the Expression of Resultativeness-Conventionality
in Svan Transitive Verbs
(On the Basis of Upper Svan Evidence)
Summary
In Svan have been attested some verb forms which are not recorded among the
screeves known hitherto in the conjugation system.
These are active verbs of synthetic formation and perfective: they convey the static
(as well as conventional) result of an apparent, unspecified, conventional action
having taken place in the past, either in the present-future (xēmi "he has probably
have eaten it", xegi "he has probably built it") or in the past (xēmōl – Upper
76
Bal(UB) , xemiw – Lower Bal (LB). "he must have eaten it", xegol – UB., xegiw –
LB. "he may have built it");
These verbs repeat the model of future imperfective (I form) and conventional
imperfective (II form) of stative verbs and, in our view, are their inverted forms.
The verbs under discussion have no forms with a preverb; therefore, they express
durativeness. This view is supported by the forms denoting natural phenomena:
šdu[w]e "it is snowing" _ xešu[w]i "it has probably snowed"; xeš-duōl (UB.),
xešduiw (LB.) "it may have snowed". In verbs of the similar semantics the
durativeness of the action is accentuated to a greater extent and momentariness is
ruled out. As is known, "some features of the durative aspect may also denote a
repeated action" (G.Machavariani). It is regarded that Conditional, as a grammatical category, is no longer found in modern Svan (V.Topuria called Conventional exactly the screeve corresponding to the First Conditional of Georgian), but
in the analyzed forms there is exactly a synthesis of conventionality-conditionality
as to nuances.
Thus, the above-mentioned forms of verbs have a well-marked semantics
(perfectiveness-conventionality) and their own formation, which, in our view, leads
to the necessity of their division into relevant screeves in the third series.
So, a) the first row of the forms under discussion (xemäri "he must have prepared")
according to the tenses envisaged in perfectiveness (past – present) belongs to the
First Evidential (Resultant), and the second row (xemārol UB., xemäriw LB., "he
may have prepared", past – past) - to the Second Evidential (Resultant); b) a
semantic difference between them is conventionality; c) in the analyzed material
the act nuance is not considered.
Proceeding from the above, we consider that at the time of naming it is better to
use resultantness (rather than evidentiality; this does not have decisive importance,
though) and to refer to the screeves Conventional-Resultative I and Conventional-Resultative II.
77
enaTmecnierebis sakiTxebi _ I-II, 2009
damana meliqiSvili
qarTuli zmnis uRlebadi formebis gramatikuli
klasifikaciisa da kvalifikaciis principebi
(meTodologiuri imanentizmis Suqze)
II. gvarisa da diaTezis kategoriebis urTierTmimarTebisaTvis qarTulSi1
1928 wels arnold Ciqobavam Tavis sadoqtoro disertaciaSi `martivi winadadebis problema qarTulSi~, dasva principuli sakiTxi enaTmecnierebaSi `meTodologiuri imanentizmis~ Sesaxeb, rac gulisxmobs
(da moiTxovs) imas, rom gramatikuli movlenebis aRweriTi analizisas am
movlenebis klasifikacia-kvalifikacia unda xdebodes Sesaswavli obieqtidan, konkretuli enis bunebidan, masalidan amosvliT (unda iTqvas, rom
es moTxovna ara mxolod gramatikul, aramed nebismier empiriul mecnierebas unda edos safuZvlad).
am meTodologiuri sakiTxis wamoweva saWiro gaxda imis gamo, rom
aRweriTi gramatikebis `sxvadasxva mimdinareoba struqturul cnebaTa
Camoyalibebisas emyareba funqciis niSan-Tvisebebs. am mimarTulebebSi
(igulisxmeba logicizmi, fsiqologizmi) angariSi ar eweva istoriulSedarebiTi enaTmecnierebis ZiriTad daskvnas: erTi da igive aRsaniSni
sxvadasxva enaSi (erTsa da imave enaSic misi ganviTarebis sxvadasxva
periodSi) SeiZleba gadmoices sxvadasxvagvarad: funqciis erTgvaroba
struqturis erTgvarobas ver gansazRvravs. erTi sityviT, ver gamarTlda racionaluri gramatikis (resp. filosofiuri gramatikis) ZiriTadi debuleba, TiTqos logikur kategoriaTa erTianoba SesaZlebels
xdides `universalur~ (`zogad~) gramatikas: `universalurad~ (`zogadad~) es gramatika miaCndaT imitom, rom igi `racionaluri~ iyo, logikur kategoriebs emyareboda~ (Ciqobava 1928:09).
mas mere gavida aTeuli wlebi da, miuxedavad imisa, rom zogi
sakiTxis Seswavlas es sruliad samarTliani meTodologiuri moTxovna
udevs safuZvlad, qarTul gramatikul literaturaSi `logikis eqspansiis~ problema daZleuli ar aris da igi yovel nabijze iCens Tavs,
gansakuTrebiT ki qarTuli zmnis piris niSnebis kvalifikaciisa da uRlebadi formebis klasifikaciisas.
1„qarTuli zmnis uRlebadi formebis klasifikaciisa da kvalifikaciis principisaTvis, I. piris niSanTa gamoxatvis sistema qarTulSi~ ix. enaTmecnierebis
sakiTxebi, I, 2008:123-128.
78
jer kidev ar aris daZleuli dionise Trakielidan gamosuli evropuli gramatikuli literaturis gavlena: qarTulisaTvis damaxasiaTebeli bevri specifikuri enobrivi movlena am, aRweriTi gramatikebis TvalTaxedviTaa gaazrebuli da kvalificirebuli (es gansakuTrebiT zmnasTan
dakavSirebul sakiTxebs Seexeba).
amitom saWirod mimaCnia, gavixsenoT arn. Ciqobavas ramdenime principuli debuleba misi fuZemdebluri naSromis II gamocemis winasityvaobidan (Ciqobava 1968):
1. `universaluri gramatika~ SeuZlebelia imitom, rom ar arsebobs
universaluri gramatikuli struqtura (Tumca sxvadasxva enebis struqturaSi gamoricxuli araa gvqondes calkeuli saerTo struqturuli
niSnebi).
2. enis mecnieruli Seswavla...…gulisxmobs rogorc struqturis, ise
funqciis Seswavlas, magram SeuZlebeli xdeba struqtura (struqturuli kategoriebi) aRvweroT funqciis (funqcionalur kategoriaTa) mixedviT da piruku.
3. struqturuli cnebebi struqturuli niSnebis mixedviT unda
CamovayaliboT, funqcionaluric, Sesabamisad _ funqcionaluri niSnebis
mixedviT: manZili ar gaizomeba wonis erTeulebSi (kilogramebiT).
4. enis aRwerisas CvenTvis saxelmZRvanelo princips warmoadgens homogenurobis principi, rogorc safuZveli `meTodologiuri imanentizmisa~:
cneba unda Seicavdes niSnebs, romlebic imanenturia aRsaweri obieqtisaTvis, Sesaswavli obieqtisaTvis Sinaganad damaxasiaTebeli erTi enis
gramatika ver iqneba meore enis gramatikis `Targmani~: erTi qalaqis
gegmis mixedviT ver davaTvalierebT (ver gavecnobiT) meores (iqve, gv.
010).
arn. Ciqobava principulad icavda Tavis debulebebs logicizmis
winaaRmdeg gramatikaSi (rac dionise Trakielis Tecnh, grammatikh,-dan
moyolebuli, danergili iyo aRweriTs gramatikebSi), radganac es pozicia mecnierulad sworad miaCnda. es, TiTqos sruliad naTeli, gasagebi,
mtkiced argumentirebuli da ucilobeli principebi davas ar unda iwvevdes, magram isini qarTuli zmnis kategoriebis gansazRvrisas da kvalifikaciisas, aseve, zmnuri formebis analizisa da klasifikaciisas xSiradaa darRveuli, rasac bevri auxsneli Seusabamoba da enobrivi faqtebis mcdari Sefaseba mosdevs.
Cveni mizania vaCvenoT es Secdomebi, mizezebi am Secdomebisa da
`meTodologiuri imanentizmis~ principidan gamomdinare, movaxdinoT qarTuli zmnis uRlebadi formebis gramatikuli klasifikacia, rac, Tavis
mxriv, qarTuli zmnis gramatikuli kategoriebis swori kvalifikaciis
saSualebas mogvcems.
79
Cveni kvleva emyareba qarTuli enis ganmartebiTi leqsikonis mTeli
zmnuri bazis (9000-ze meti zmnuri fuZis) morfo-sintaqsur analizs,
ris Sedegadac gamovlenilia qarTuli zmnis uRlebis ZiriTadi, logikurad gamarTuli sistemis suraTi sinqroniaSi, xolo diaqroniaSi am sistemis rgolebSi cvlilebebis tendenciebi da dinamika.
pirvel rigSi pasuxi unda gavceT kiTxvas: ra aris gramatikis
Seswavlis sagani da Sesabamisad, am sagnidan gamomdinare, vipovoT Sesaswavli obieqtis _ sityvis (iqneba es saxeli, Tu zmna) swori saklasifikacio kriteriumi, niSani.
gramatikis sagania: 1. morfologiisa: sityvis formis anu struqturisa
da 2. sintaqsis: Sesityvebis, sintagmis wevrebis (anu erTi
sityvis meoresTan urierTobis) struqtura-meqanizmis Seswavla.
Tu es asea, da amaSi SeTanxmebulni varT, maSin zmnis uRlebadi
formebis Seswavlisas am formaTa saklasifikacio niSnad unda aviRoTAAzmnis struqtura da konstruqcia.
ase moiqca qarTuli gramatikuli azris sistematizatori, akaki
SaniZe, rodesac man gadauxvia im princips, romlis mixedviTac evropuli
enebis gramatikebSiBzmnis dro-kiloTa formebis saklasifikacio niSnad,
anu gvareobiT cnebad kilos kategoriaa miRebuli, drois formebi ki
TiToeuli kilos SigniT saxeobiT qvejgufebadaa warmodgenili. man qarTuli zmnis dro-kiloTa sistematizaciisas saklasifikacio niSnad (kriteriumad) zmnis fuZis struqtura miiRo, rasac sintaqsuri konstruqciac uWers mxars: I seriaSi erTiandeba rTulTemiani (e.w. TemisniSniani)
da fuZedrekadi zmnebi e gaxmovanebiT, gardamavali zmnebisaTvis nominatiuri konstruqciiT, romlebic upirispirdebian amave zmnebis II seriaSi
gaerTianebul martivTemian da fuZedrekadTa formebs i gaxmovanebiT da
gardamaval zmnebs ergatiuli konstruqciiT. III seria gviandeli Camoyalibebulia da aerTianebs I da II seriis struqturis gardamavali zmnebis
datiuri (inversiuli) konstruqciis formebs: sami seriis gamoyofa istoriuli TvalsazrisiTac gamarTlebulia: aseTi klasifikacia qarTuli
zmnis dro-kiloTa formirebis, diaqroniuli ganviTarebis suraTs emTxveva da adekvaturad warmoaCens.2
2
ufro adre niko marma Zveli qarTuli enis gramatikisaTvis gakeTebul `ZiriTad tabulebSi~ zmnebi amave _ dro-kiloTa gaerTianebuli formebis principiT
daalaga, Zvel qarTulSi TxrobiTi kilos momavali droisa da kavSirebiTi kilos formaTa omonimurobis gamo, magram mas seriebad ar daujgufebia isini: ix.
. . Ма
в ые а и ы
а а и е
ев е и е а
и
я ы а, С-П 1912.
80
#1. seriebis sqema
I seria
struqtura: R-th.-0, R/e/; konstruqcia nominatiuri
awmyos wre
myofadis wre
awmyo
uwyveteli
awmyos kavSirebiTi
myofadi
pirobiT-xolmeobiTi
myofadis kavSirebiTi
II seria
struqtura martivi, konstruqcia ergatiuli
wyvetili
II kavSirebiTi
III seria
struqtura narevi, konstruqcia datiuri
I rezultativi
II rezultativi
III kavSirebiTi
81
#2. seriebis istoriuli urTierTmimarTebis tabula
I seria
prev.+R+ th. suf.
myofadis
jgufi
i-R+eb
R+th.suf.
awmyos
jgufi
II seria
II xolmeobiTi
wyvetili
II kavSirebiTi
III seria
I rezultativi
II rezultativi
III kavSirebiTi
magram qarTuli zmnis uRlebis tipebad klasifikaciisas akaki
SaniZe gahyva evropuli gramatikebis kvals: klasifikaciis principad man
aiRo gvaris kategoria _ gamoyo sami tipi uRlebisa: I. tipi _ moqmedebiTi gvaris zmnaTa (aqtivis) uRleba, II tipi _ vnebiTi gvaris zmnaTa
(pasivis) uRleba, III tipi _ saSuali gvaris zmnaTa (mediumis) uRleba
(2 qvetipiT: medioaqtivi da mediopasivi). Tumca, am SemTxvevaSic ar uRalatia ZiriTadi principisaTvis: klasifikacias gramatikuli (morfologiuri da sintaqsuri) safuZveli mouZebna: moqmedebiT gvarSi gaaerTiana
awmyos R-0 struqturis ergatiuli konstruqciis zmnebi, xolo awmyos
R-eb-i struqturis mqone nominatiuri konstruqciis zmnebi miiCnia
aqtivis (moqmedebiTis) konversiuli pasivis (vnebiTis) formebad. anu
pasivis maxasiaTeblad gamoyo formaluri, gramatikuli niSani. rac Seexeba e.w. mediums (saSual gvars), masSi gamoyo ori qvejgufi: ergatiuli
konstruqciis medioaqtivTa (romelTac nakluli formebi, misi azriT,
aqtivisagan aqvT nasesxebi) da nominatiuri konstruqciis mediopasivebisa
(romelTac nakluli mwkrivebi TiTqosda `pasivis~ formebiT evsebaT).
amasTan, es ukanaskneli axla ukve sxvadasxva TvalsazrisiT kidev or
qvejgufad aqvs dayofili, ris gamoc darRveulia klasifikaciis principi
82
(formaluri principi icvleba semantikuriT), rac cnebis dayofis logikur wess ewinaaRmdegeba da klasifikaciis naklze miuTiTebs.
marTalia, akaki SaniZem am klasifikacias safuZvlad daudo gramatikuli (morfo-sintaqsuri) principi, magram gvari (kerZod, „vnebiTi gvari~) miiCnia gramatikulad markirebul (awmyos R-th.suf.+-i struqturiT)
opoziciur calad da, amgvarad, qarTuli zmnis uRlebis tipebi faqtiurad evropuli enebis gramatikebis kvaldakval gvaris kategoriis mixedviT daajgufa. amitom es klasifikacia bevr auxsnel kiTxvas badebs, romelTagan mTavaria:
aris Tu ara gvari zogadgvareobiTi gramatikuli kategoria, romelic SeiZleba safuZvlad daedos qarTuli zmnis uRlebis tipebad
klasifikacias, Tu igi saxeobiTi jgufia ufro zogadi gramatikuli
kategoriisa?
warmodgenili sqemis mixedviT ganvixiloT a. SaniZis klasifikaciis
sqemis is rgolebi, romlebic garkveul kiTxvebs iwveven da aporiebs
qmnian:
#3. a. SaniZis sqema
g v a r i
aqtivi
struqtura R- ∅
konstruqcia
Snom.erg.dat.
mediumi
struqtura R- ∅
konstruqcia
Snom.erg. Snom.
medioaqtivi
struqtura R- ∅
Snom.erg
pasivi
struqtura R-i
konstruqcia
Snom.dat.
mediopasivi
struqtura R- ∅
Snom.
mdgomareobis
aklia uwyveteli, I
kavSirebiTi
1. grZnobis
2. yola-qonis
3. sxvadasxvaA
aklia II seria
83
I vnebiTi gvari
1. Tu davtovebT sayovelTaod miRebul universalur semantikur
definicias _ `aqtiuri gvarisaa zmna, Tu misi subieqti moqmedia da es
moqmedeba gadadis pirdapir obieqtze~, xolo `pasiuria, Tu misi subieqti ganicdis moqmedebas~, aseT SemTxvevaSi aris Tu ara qarTul enaSi
moqmedebiTi gvaris zmnaTa konversiuli eb-i struqturis formebi (daimala man is/imalavs is mas _ daimala is/imaleba is) pasiuri Sinaarsisa,
an yovelTvis aseTi Sinaarsisa? anu: SeiZleba Tu ara es maxasiaTebeli
miviRoT pasivis da mxolod pasivis niSnad, sxvagvarad rom vTqvaT, konversia am formiT yovelTvis iZleva Tu ara pasivis Sinaarss da SeiZleba
Tu ara am struqturis zmnaTa uRlebas daerqvas pasiuri, vnebiTi gvaris
uRlebis tipi? ufro rom davazustoT, aris Tu ara pasivis formalur
maxasiaTeblad miCneuli eb-i struqturis formebi erTmaneTTan tradiciuli gagebiT `gvaris~ TvalsazrisiT dapirispirebuli? Tu es struqtura
saziaroa moqmedebiTisTvisac, vnebiTisTvisac da kidev refleqsivisTvisac,
xolo sakuTriv (da mxolod da mxolod) vnebiTis forma, riTic is
moqmedebiTTan opozicias qmnis, aRweriTi warmoebaa (CanTa daimala mis
mier ki ara, aramed _ `CanTa damalul iqna mis mier~)? aq ki saqme gvaqvs
ara gvaris kategoriasTan (misi tradiciuli gagebiT), aramed raRac sxva,
ufro farTo gramatikul kategoriasTan, romlis semantikuri saxesxvaobebia gvari da versia?
aseT SemTxvevaSi -i/-e prefiqsebs SeiZleba Tu ara, mieces vnebiTi
gvaris morfologiuri niSnis kvalifikacia? xom ar aris -i prefiqsi
refleqsivis (subieqtisken mimarTuli TviTmoqmedebis) gamomxatveli, xolo -e prefiqsi _ pirTa sakorelacio niSani (iseve, rogorc -u da -a)?
2. „Tbeba~ tipis zmnebi _ e.w. „uniSno vnebiTebi~ da -d sufiqsiani
zmnebi („TeTrdeba~, „qvavdeba~) vnebiTis Sinaarsisaa, Tu refleqsivebia?
(maTi Sesatyvisi zmnebi svanursa da megrulSi -i prefiqsianebia). ra
funqcias gamoxatavs -d sufiqsi? vnebiTis Sinaarsis matarebelia, Tu igi
saxelisagan zmnis mawarmoebeli, moqmedebis intensivobis gamomxatveli
sufiqsia?
II saSuali gvari
1. e.w. `medioaqtivis~ myofad-wyvetilis -i prefiqsiani formebi, aqtivis `saTaviso qcevis~ formebisaganaa nasesxebi, Tu es refleqsivis -i
prefiqsia, romelic Zvel qarTulSi da Tanamedrove qarTulis zog paradigmaSi iseve, rogorc megrulsa da svanurSi awmyos formebSicaa sistemurad dadasturebuli? (Tu asea, es sakuTari formebia da ara nasesxebi.
aseT SemTxvevaSi ki safuZveli ecleba „medioaqtivis~ gamoyofas).
2. `mediopasivis~ _ grZnoba-aRqmis („miyvars~ tipis) gamomxatveli
zmnebi ZiriTadad sulieri mdgomareobis (statikuri) defeqturi zmnebia.
84
SeiZleba Tu ara maT gagrZelebad CaiTvalos „Semiyvarda~ dinamikuri
forma, romelic sinamdvileSi „miyvardeba~ zmnis paradigmas ekuTvnis? Tu
asea, maSin safuZveli ecleba `mediopasivis~ gamoyofas).
3. mediopasivis II qvejgufSi a. SaniZes formaluri kriteriumis
nacvlad semantikuri kriteriumi Semoaqvs da amis mixedviT anawilebs
yvela sxva zmnas, romelic verc erT „kalaTaSi~ ver moTavsda, ZiriTadad anomaliuria da sinamdvileSi sistemis gareTaa darCenili.
ganvixiloT dasmuli kiTxvebi:
I vnebiTi gvari
ramdenad sworia R-i struqtura miviRoT pasivis maxasiaTeblad,
xolo i-/e- prefiqsebi da -d sufiqsi vnebiTis morfologiur niSnebad
(markerad)? ra aris sakuTriv vnebiTis forma, romliTac igi moqmedebiTs
upirispirdeba da masTan opozicias qmnis?
sazogadod, gvaris kvalifikacia eZleva iseT zmnur formebs, romlebic erTmaneTs enacvlebian semantikisa da sintaqsis erTeulebs Soris
Sesatyvisobis Sebrunebis SemTxvevaSi: kerZod, subieqt-obieqtisa da
qvemdebare-damatebis urTierTSenacvlebis (konversiis) SemTxvevaSi: aqtivad kvalificirebulia zmnis forma, romlis subieqtic moqmedia, agensia
(realurad qvemdebaris Sesatyvisia) pasivad ki saxeldebulia forma,
romlis subieqti moqmedebis ganmcdelia, paciensia (realurad damatebis
Sesatyvisia). amrigad, „gvaris~ formebi erTmaneTis mimarT konversiul
damokidebulebaSi arian, anu erTis subieqti Seesatyviseba meoris pirdapir obieqts (mxatvari xatavs suraTs > suraTi ixateba mxatvris
mier). magram qarTulSi es wesi yovelTvis (da, SeiZleba iTqvas, rom
umetes SemTxvevaSi) ar muSaobs, gansakuTrebiT maSin, roca subieqti
sulieria:
1. aqtivis R-0 struqturis opoziciuri i/e-R-th.suf.-i (imalebi),
R-eb-i (TeTrdebi), R-i (Tbebi) formebidan mxolod I tipi (`i/emalebi~)
aris miRebuli konversiis gziT. amasTan, Tu konversiuli formis subieqti sulieria, da miT ufro _ adamiani (persona), igi yvela SemTxvevaSi
aqtiuri subieqtis mqonea: mag. dedam bavSvi da(i)mala > bavSvi daimala
(TviTon). deda bavSvs (i)malavs > bavSvi imaleba; dedam bavSvi daumala
mezobels > bavSvi (TviTon) daemala (e-maleba) mezobels. konversiuli
formis subieqti aqtiuria, TviTon moqmedebs, i- prefiqsiani zmna ukuqceviTi Sinaarsisaa, misi orpiriani e- prefiqsiani forma ki moqmedi, aqtiuri subieqtis Semcvelia: R-i struqturis e- prefiqsiani relatiuri
zmnebis umravlesoba, mag. `metyveleba~ wris yvela zmna (elaparakeba,
eubneba, esaubreba, eCurCuleba, ebutbuteba, exmaureba, eduduneba, ebuzRuneba, ewuwuneba, elaqlaqeba, ekamaTeba da sxv.) aseve, evaWreba, eCxubeba,
ejajgureba, ebRlarZuneba, edaveba, emuqreba, emtereba, exuteba, ealerseba,
85
esiyvaruleba eamxanageba,.. da sxva (meliqiSvili 2001, paradigma #11(45),
romelSic aseTi 500-ze meti zmnaa)3, Tu amaT ricxvs i- prefiqsian e.w.
deponensebs davamatebT (rogorebicaa ilanZReba, iloceba, igrixeba da
sxva, romelTa raodenoba 100-mde aRwevs) aseve, axteba, acxreba (Tavs)
(da)adgeba da sxva aseTebi, amaT emateba aseve, R-eb-i struqturis i-/eprefiqsiani ( imaleba/emaleba tipis) zmnebis didi raodenoba, romelTa
subieqti aqtiuria. ase rom, am tipis zmnaTa umravlesoba aqtiursubieqtiania, e.i. ar aris vnebiTis Sinaarsisa da, aqedan gamomdinare, ver
vityviT, rom i-/e- prefiqsebi vnebiTi gvaris niSnebia: i- prefiqsi
refleqsivis, moqmedebis subieqtisken ukuqcevis, sasubieqto mimarTebis,
versiis niSania, xolo e- prefiqsi ki saobieqto mimarTebisa.…
2. II da III tipi, anu -d sufiqsiani da uniSno dinamikuri zmnebis
formebi ar aris R-0 struqturis konversiuli: piriqiT, `Tbeba~ tipis
fuZe TviTonaa amosavali aqtiursubieqtiani a-Tb-ob tipis kauzatiuri
warmoebisaTvis. amasTan, am tipis zmnebi SinaarsiT refleqsivebia, maTi
subieqti TviTmoqmedia, „avtoaqtiuria~ (moxuci mzeze/RumelTan Tbeba).
am tipis zmnebis fuZidan mxolod m- prefiqsiani mimReoba iwarmoeba,
romelic subieqts miemarTeba, sasubieqto Sinaarsisaa (Tbeba-dan > ga-mTb-ar-i aris is, rac gaTba TviTon. aTbobs > gaTbob-il-i _ rac gaaTbes,
anu gaTbobil iqna sxvis mier). qeTevan lomTaTiZem sagangebo statia
miuZRvna am zmnebs (e.w. III tipis vnebiTebs) da swored imis safuZvelze,
rom maTi fuZidan nawarmoebi mimReoba konversiis gziT miRebuli
zmnebisagan gansxvavebuli warmoebisaa (radganac es ukanasknelni iyeneben
Sesabamisi aqtivis saobieqto mimReobis formebs: malavs > damal-ul-i
axmobs > gaxmob-il-i). arn. Ciqobava am tipis zmnebs istoriulad ugvaro
dinamikur zmnebad miiCnevs, Tumca ki Tanamedrove qarTuli enis sistemaSi
maT vnebiTi gvaris zmnaTa rigSi aTavsebs, radganac R-i struqtura masac
vnebiTis maxasiaTeblad miaCnia.
aseve, konversiis Sedegad ar aris miRebuli -d sufiqsiani dinamikuri zmnebi. maTi subieqti, iseve, rogorc „Tbeba~ tipis zmnebisa, TviTmoqmedia (anu misi moqmedeba Tavisi Taviskenaa mimarTuli). isini ZiriTadad saxelisganaa nawarmoebi -d sufiqsis darTviT, romelsac madinami3
aRsaniSnavia, rom am R-i struqturis orpirian e- prefiqsian formebs, rogorc
wesi, Seesatyviseba R-0 struqturis erTpiriani refleqsivebi (elaparakeba _
laparakobs, esaubreba _ saubrobs, ejajgureba – jajgurobs, eamxanageba – amxanagobs, edavba – davobs..), rac kidev erTi argumentia erTi mxriv imis sasargeblod, rom es e- prefiqsi pirTa relaciis iseTive niSania, rogorc u- da iprefiqsebi, xolo meore mxriv, R-0 struqturis erTpiriani (laparakobs,
kankalebs..) formebi istoriulad i- prefiqsiani refleqsivebia: elaparakebi ise
Seefardeba laparakob formas, rogorc e-malebi
_ i-malebi formas (magram
amaze cota qvemoT).
86
kurebeli, maintensivebeli, procesis, moqmedebis dawyebiTobis funqciis
gamoxatva akisria, anu saxelisagan moqmedebis, procesis aRmniSvneli
sityvis warmoqmna SeuZlia (meliqiSvili 2001: paradigma #10 (44)),
iseTive funqcia aqvs, rogoric -ob sufiqss ergatiuli konstruqciis
nasaxelari refleqsivebis, avtoaqtiebis (mefe>mefobs tipis) warmoebisas
da a-eb konfiqss nasaxelari (TeTri > a-TeTr-eb-s) aqtivebis warmoebisas. SemTxveviTi ar aris, rom igive -d sufiqsi awarmoebs awmyosagan
„uwyvetlisa~ da „myofadis xolmeobiTis~ formebs, romelnic aSkarad
intensiur moqmedebas, process gamoxataven.
amasTan dakavSirebiT niSandoblivia da aRsaniSnavi is, rom Tanamedrove qarTulSi -d sufiqsiani warmoeba axasiaTebs mTel rigs zmnebisa, romlebic Zvel qarTulSi i- prefiqsiT iwarmoeboda (ix. l. nozaZe
2008, gv. 6. mag.: raÁTa daimarilos, SeierTnes ÃZmani, Seizavebis qristes
mier, daimegobrnes urTierTas..), rac damatebiTi sabuTia imisa, rom es -d
sufiqsi ukuqceviTobis SinaarsiTaa datvirTuli.
rom e.w. D`doniani~ da „uniSno~ „vnebiTebi~ marTlac aqtiursubieqtiani refleqsivebi, anu „avtoaqtivebia~, amas mxars uWers da adasturebs svanuri da megruli masalac, sadac am tipis zmnebs i- prefiqsiani
formebi Seesatyviseba (danelia 2006, aseve, n. futkaraZisa4 da T. bikaSvilis5 samagistro naSromebi). megruli: iWiTarebu „wiTldeba~, iabragebu `abragdeba~, ianTasebu „aTasdeba~, isiristebu „nestiandeba~, ijanyebu `janydeba~, ijveSebu „Zveldeba~; irtuafu „lbeba~, igemuanebu „tkbeba~, itibuafu „gaTbeba~; svanuri: ibgi „magrdeba (jiutdeba)~, ikerZix
„naTesavdebian, moyvrdebian~, ilRedi „fasdeba~, imbJi „ocdeba~, imCi
„berdeba~, ifSiri „mravldeba~, isyi „keTdeba~, ixrini „brazdeba~, iWreli
„Wreldeba~, iwrŽni „wiTldeba~, ibzi „Zreba~, igni „dgeba~, inyi „cxveba~,
itbidi „Tbeba~, iWkni „Wkneba~ da sxv.
amgvarad, Tu i-/e- prefiqsian formebs mivumatebT -d sufiqsian da
uniSno dinamikur zmnaTa did raodenobas, romelTa subieqti aseve aqtiuria da ara pasiuri, aRmoCndeba, rom awmyos R-i struqtura ar yofila
(an yvelaze naklebad yofila) vnebiTis maxasiaTebeli. am struqturas
iyeneben avtoaqtivebic da aqtivebic, xolo pasiur Sinaarss igi yvelaze
iSviaTad gadmoscems.
Zvel qarTulSi vnebiTis Sinarsis gamoxatvis saWiroeba berZnulisaTvis damaxasiaTebeli pasiuri konstruqciebis adekvaturad gadmocemis
moTxovnilebam gamoiwvia. magram pirdapirobieqtiani sasubieqto versiis
4
n. futkaraZe,
gistro Sroma,
5
T. bikaSvili,
gistro Sroma,
I da II diaTezis avtoaqtivebis Sesatyvisi zmnebi megrulSi, sama2009.
I da II diaTezis avtoaqtivebis Sesatyvisi zmnebi svanurSi sama2009.
87
zmnebisa da maTi konversiuli formebi aoristSi emTxveva erTmaneTs
(omonimuria) da amitom konversiuli forma yovelTvis ver gadmoscemda
vnebiTis Sinaarss da konteqsts rTulad gasagebs xdida (mag.: aRmoiyvana
man igi, magram: aRmoiyvana igi (=amoyvanil iqna igi): iesu aRmoiyvana
sulisagan udabnod, (=amoyvanil iqna), daviviwye me, viTarca mkudari
fsal. 30,12 (=daviwyebul viqeni), daiyo piri, romeli ityoda sicruvesa:
fsal. 62,12; uflisa mier iqos suli Cemi fsal. 33,1; saRmrTo puri
cxorebisa saSosa Sensa Seicxo da daicva (=gamocxva, dacul iqna)
uvnebelad, ubiwoo (locv. galoba, 59); `Seiwire, viTarca cxovari
(=Sewirul iqeni)(locva, 52); wignsa Sensa yovelnive STaiwernes
(=Caweril iqnen); rameTu friad vscode da Sevigine (=Seginebul viqeni).
amitom Zvelsave qarTulSi ukve Cndeba aRweriTi konstruqciis konversiuli forma mimReoba+iqna meSveli zmna: raÁTa ara gangdebul viqmnneT
udebebiTa, aramed raÁTa mRÂZared vipovnneT, aRdgomilni saqmiTa keTiliTa; (bas. didis locva, 14), romelic sakuTriv pasivis gamomxatvelia
da dRes sul ufro farTod ikidebs fexs (gansakuTrebiT samecniero da
presis enaSi). berZnulidan Targmnis procesSi qarTulma enam gamoavlina
Tavisi potencia da Camoayaliba axali, meSvelzmniani formebi saWiro
Sinaarsis gadmosacemad. es gasagebia, radganac bevri zmna saerTod ver
gadmoscems vnebiTis Sinaarss organuli R-i formiT. ase rom, sakuTriv
vnebiTis funqcias jer kidev Zvelsave qarTulSi aoristis (wyvetilis)
da myofadis jgufSi „iqmna _ iq(m)neba meSvelzmniani aRweriTi warmoebis
formebi kisruloben, xolo awmyos jgufSi ki organul formebs vnebiTis
funqciiT saWiroebis SemTxvevaSi SeiZleba ars meSvelzmniani konstruqcia Seenacvlos.
amgvarad, aRmoCnda, rom R-i struqtura ar aris mxolod pasiuri
semantikis matarebeli, ufro xSirad igi gadmoscems rogorc avtoaqtivis, ise aqtivis Sinaarssac, maSasadame mas, iseve, rogorc mis Tanmxleb i-/e- prefiqsebs da -d sufiqss ver CavTvliT vnebiTi gvaris niSnebad. maT, rogorc vnaxeT, sxva daniSnuleba, sxva funqciebi aqvT.
maS, sadaa am struqturis adgili, rogorc gramatikuli kategoriisa? anu, sad unda moTavsdes es struqtura, rogorc gramatikuli
kategoriis forma? sxvagvarad rom vTqvaT, romel gramatikul
kategorias ganekuTvneba igi?
II saSuali gvari
axla SevexoT mediumis, `saSuali gvaris~ sakiTxs am sqemaSi.
rogorc vxedavT, akaki SaniZe `saSual gvarSi~ or qvejgufs gamoyofs: I qvejgufi, e.w. medioaqtivi, struqturis mxriv (R-0) ar gansxvavdeba aqtivisagan. konstruqciis TvalsazrisiTac igi aqtivis msgavsia
(konstruqcia amaTac ergatiuli aqvT), gansxvaveba mxolod isaa, rom
88
amaT ara aqvT pirdapiri obieqti, magram SeiZleba gauCndeT, da maSin isini aqtivTa jgufSi gadadian (swavlobs gigla titina _ swavlobs gigla
gakveTils; gogona TamaSobs – gogona saxlobanas TamaSobs; biWi kargad
cekvavs _ biWi `gandaganas~ cekvavs; wuxs is _ wuxs is mas: tiris is –
tiris is mas da sxv.). es zmnebi myofad-wyvetilis formebSi i- prefiqss
dairTaven: swavlobs _ i-swavlis _ i-swavla; TamaSobs _ i-TamaSebs _ iTamaSa, wuxs _ i-wuxebs _ i-wuxa, tiris _ i-tirebs _ i-tira, kankalebs
_ i-kankalebs _ i-kankala...). a. SaniZis azriT, am zmnebs myofad-wyvetilis `nakluli~ formebi Sevsebuli aqvT Sesabamisi aqtivis `saTaviso
qcevisgan~, e.i. i- prefiqsi nasesxebi aqvT moqmedebiTi gvaris `saTaviso
qcevisagan~ (amitomac igi maT `saSual-moqmedebiTebs~, anu `medioaqtivebs~ uwodebs). magram Zvel qarTul teqstebSi (maT Soris uZveles,
`xanmet~ teqstebSic) moipoveba didi raodenoba magaliTebisa, sadac am
tipis zmnebs awmyos jgufSic aqvT es prefiqsi (xityÂ, xityÂan, xixarebs,
xityebs, ximarxavs, ximoTxevs, xityoda, xiRÂZebda, xilocvida, vilocevdiT, iswavebs, ibrdRuens ibrdRuenda isiZavs, isiZvida, imruSebden,
ityebda, `vefxistyaosanSic~: ilocavs, ityvis...). Tanamedrove qarTulSic
ori paradigmaa (meliqiSvili 2001: #3 paradigmis nawili da #10
mTlianad, 50-mde zmna: ibanakebs, ibodiSebs, ibudebs, igvianebs, iZinebs,
iRviZebs, ivakebs, iTenebs, izamTrebs, imorcxvebs da sxva). xolo, Tu am
magaliTebs davumatebT megrul-Wanurisa da svanuris masalas, sadac am
tipis zmnebis did nawils awmyoSi, rogorc wesi, i- prefiqsi dResac
SenarCunebuli aqvs (amis damadasturebeli uxvi masala aqvs moxmobili
Tavis specialur naSromebSi l. nozaZes, aseve, ix. n. futkaraZisa da T.
bikaSvilis samagistro naSromebi: mag. svanuri: ikli `koWlobs~, imzir
`loculobs~, igvni `tiris~, ilmsaxvar `msaxurobs~, iTamad `Tamadobs~
ilWvmi `marxulobs~; megruli: ipiCvans `marxulobs~, ixvamans `loculbs~, iburTans `burTaobs~, ingars `tiris~, igans `qris~, iguruans
`swavlobs~; Wanuri: inCvirs `curavs~, ingors `goravs~, iburbals
`brunavs~, igzals `mgzavrobs~, ipiCvams `marxulobs~ ibirs `mReris~).
vfiqrob, eWvi aRar unda darCes imis Taobaze, rom yovelive zemoTqmuli
miuTiTebs istoriulad awmyos i- prefiqsiani formebis pirveladobaze
da imaze, rom isini amosavali formebia am tipis zmnebisaTvis. aqedan ki
mxolod im daskvnis gamotana SeiZleba, rom es prefiqsi nasesxebi ki ar
aris, aramed am zmnebis sakuTari, organuli prefiqsia, romelic myofadis
Camoyalibebis procesSi awmyos formebma dakarges. es ki unda momxdariyo
gacilebiT ufro adre, vidre dinamikur zmnaTa myofadis zmniswiniani
formebi Camoyalibdeboda: uzmniswino formebi awmyoSi darCa, xolo
zmniswinianma formebma momavlis Sinaarsi SeiZines da myofadSi gadairicxnen; aqac analogiur SemTxvevasTan unda gvqondes saqme erTi
gansxvavebiT: uprefiqso da i- prefiqsiani formebidan prefiqsian formebs
89
usrulaspeqtiani myofadis gamoxatva daekisraT. sxvaTa Soris, i- prefiqsis dakargvis tendencia dResac Zlieria im paradigmaSi, sadac es prefiqsi awmyoSi jer kidev cocxlobs (paradigma #3: i-mReris > mReris, i-
natris _ natrulobs, i-kvexis _ kvexulobs, i-naRvlis _ naRvlobs, iCqaris – Cqarobs, i-xaris – xarobs), igi am struqturis zmnebSic iseve,
rogorc R-i struqturis zmnebSi refleqsivis niSania. yovelive
zemoTqmuls mxars uWers arn. Ciqobavas Tvalsazrisi imis Sesaxeb, rom
aoristis martivi formebi amosavalia awmyo-myofadis rTuli fuZisaTvis.
ase rom i- prefiqsiani formebi am tipis zmnebisaTvis wyvetilis jgufSi
aqtivis sasubieqto versiisagan nasesxebi nakluli formebis Semavsebeli
ki ar aris, aramed refleqsivis sakuTari formebia.
da, Tuki es asea, da i- prefiqsiani formebi ar aris nasesxebi aqtivis `saTaviso qcevis~ formebisagan, safuZveli ecleba `medioaqtivis~,
rogorc aseTis, gamoyofas.
maS, romel gramatikul kategorias miekuTvneba zmnebis es didi
jgufi?
II qvejgufi `mediopasivebia~. es mcire raodenobis jgufi defeqturi zmnebisagan Sedgeba, romlebsac a. SaniZe sxvadasxva kriteriumebiT
aerTianebs. igi maT kidev or patara, mikrojgufad yofs, romelTagan
pirvelSi aTavsebs mdgomareobis semantikis zmnebs, romelTac aqvT awmyos
formebi, magram akliaT uwyveteli da I kavSirebiTi, II mikrojgufSi ki
Tavs uyris erT garkveul jgufs, grZnoba-aRqmis gamomxatvel, e.w. „afeqtur~ zmnebs, romelTac aSkarad gansxvavebuli konstruqcia aqvT (maTi
logikuri subieqti micemiTSia) amave mikrojgufSi gaerTianebuli sxvadasxva semantikis defeqturi (iregularuli) zmnebisagan, romelnic faqtiurad uRlebis sistemis gareT arian darCenilni da am mxriv gamonaklisebs warmoadgenen. am zmnebis gamaerTianebel niSnad miRebulia is,
rom maT aqvT awmyos formebi da akliaT II seriis formebi. amasTan,
myofadis naklul mwkrivebs ivseben „eniani vnebiTis~ formebiT, xolo
wyvetilisas „donianiT~. magram, garda imisa, rom aq darRveulia klasifikaciis principi, zemoT vaCveneT, e- prefiqsi da d- sufiqsi ar aris
pasivis gamomxatveli da, maSasadame, Sesabamisad, „mediopasivis` gamoyofac
safuZvels moklebulia.
uRlebis romel tips da romel gramatikul kategorias unda mivakuTvnoT es ori „mikrojgufi~, sad aris maTi adgili? da saerTod, aris
ki gvari gramatikuli kategoria, romelic SeiZleba safuZvlad daedos
qarTuli zmnis uRlebis tipebad dayofas?
sanam zemoT dasmul kiTxvebs vupasuxebdeT, oriode sityviT SevexoT gvaris gramatikuli kategoriis Teoriis problemebs:
gvaris kategoria zogadTeoriuli gramatikis urTules aRsawer da
Sesaswavl obieqts warmoadgens. rogorc universaluri kategoria, igi
90
ZiriTadad semantikuri niSniT ganisazRvreba, rasac konversiis movlena
udevs safuZvlad. zogadenaTmecnierul Tu kerZo enaTa gramatikul literaturaSi gvaris cnebis erTiani gageba ar aris gamomuSavebuli. didi
sirTuleebi axlavs gvaris gansazRvrasa da aqtiv-pasivis, medium-refleqsivis, rogorc gvaris saopozicio calebis gamoyofis formaluri Tu semantikuri kriteriumebis dadgenas6.
konkretul enebSi gvaris gansazRvrisas TiTqos daZebnilia gramatikuli (morfo-sintaqsuri) kriteriumebi (fuZis gansxvavebuli modelebi, gansxvavebuli piris niSnebi, pirdapiri damatebis qona-arqona). magram
irkveva, rom enaTa erT wyebaSi (romelsac qarTuli enac miekuTneba),
zmnuri fuZis esa Tu is modeli sruliadac ar aris dakavSirebuli erT
romelime gvarTan da saziaroa meoresTan; enaTa meore wyebaSi (romelsac
berZnuli da rusuli enebi miekuTvneba) piris niSnebi saziaroa sxvadasxva gvarisaTvis; aseT SemTxevaSi es saziaro modelebi Tu formantebi
ramdenad SeiZleba CaiTvalos romelime erTi gvaris maxasiaTeblad? gvaris gansazRvrebis arc erTi kriteriumi (arc semantikuri da arc gramatikuli) ar iZleva safuZvels saSuali gvaris gamoyofisa. amis gamo
svamen gvaris statusis sakiTxs semantikurad gansxvavebuli, magram erTnairi formis mqone zmnaTa mimarT. mag., rusuli enis gramatikis akademiur gamocemaSi SemoaqvT ZiriTadad semantikurad da ara gramatikulad
(morfologiuri niSniT) gansxvavebuli sxvadasxva saxeobis „gvari~
( а ), reciproki, refleqsivi (в ечае я/в еча
я,
ае я / ая, ве и я,
и я).
am problemebis gadaWris mizniT gasuli saukunis 60-70-ian wlebSi
leningradis enaTmecnierul skolaSi daiwyes diaTezisa da gvaris universalur-tipologiuri koncefciis damuSaveba, rasac araerTi koleqtiuri Tu individualuri Sroma da krebuli mieZRvna. muSaobaSi moskovisa
da ssrk-s sxva qalaqebis, sazRvargareTis lingvistebic Caebnen, magram
problema mougvarebeli darCa, rasac TviT am koncefciis monawilenic
aRiarebdnen. vfiqrobT, rom am gaurkvevlobis da bundovanebis mizezi
klasifikaciis principebis darRveva da kriteriumebis aRrevaa: aRniSnuli
koncefciis mixedviT gvari gansazRvrulia (gagebulia), rogorc „zmnaSi
gramatikulad markirebuli diaTeza~. xolo diaTezis gageba ki efuZneba
semantikuri (subieqt-obieqtis) planisa da sintaqsuri (qvemdebare-damatebis) planis urTierTSesabamisobas. mag. a. xolodoviCis gansazRvrebiT,
diaTeza _ es aris sintaqsur donesa da semantikur dones Soris Sesa6
gvaris kategoriis aseTi bundovani interpretacia unda momdinareobdes dionise
Trakielis „gramatikis xelovnebidan“, sadac darRveulia cnebis dayofis wesi
da morfologiur-semantikuri kriteriumiT sami diaTezisia gamoyofili: aqtivis,
pasivis da mediumisa. aseTi dayofa damkvidrda evropuli enebis aRweriTs
gramatikebSi.
91
bamisobis sqema, xolo gvari _ gramatikulad markirebuli kategoria.
magram aRmoCnda, rom gvari yovelTvis ar aris gramatikulad markirebuli, anu erTi da imave markeriT SeiZleba iyos gamoxatuli sxvadasxva
gvaris semantika. maSasadame, gamodis, rom gvari aris diaTezis qvekategoria semantikuri niSniT diferencirebuli, da ara gramatikuli niSniT.
misi gramatikul kategoriad formireba (aqtivisa da pasivis formaluri
dapirispireba) sxvadasxva enaSi sxvadasxva dros, ufro mogvianebiT xdeba, rogorc, mag qarTulSi, vnebiTi gvaris gramatikuli formireba, anu
moqmedebiTis gramatikul saopozicio calad aRweriTi konstruqciis
Camoyalibeba (mimReoba + meSveli zmna = damalul iqna, aSenebul iqna,
gamxmar iqna _ da ara konversiuli formebi: _ daimala/daemala, romlebic, rogorc vnaxeT, ufro xSirad aqtiur an avtoaqtiur subieqts
gviCveneben).
rogorc vnaxeT, akaki SaniZem scada klasifikaciisaTvis semantikurTan erTad vnebiTisaTvis morfologiuri kriteriumic gamoeZebna: vnebiTis
modelad miiCnia R-th.suf+i, magram aRmoCnda, rom am modelis zmnur
formaTa umravlesobaSi subieqti aqtiuria da, maSasadame, am klasifikaciaSi pasivis definiciasa da formas Soris Sesabamisoba darRveulia. ra
Tqma unda, es dabrkolebebi da Seusabamobani SemCneuli da aRniSnulicaa
qarTul gramatikul literaturaSi: mag. TviTon a. SaniZec aRniSnavs,
rom e-prefiqsi „sasxviso qcevas~ gamoxatavs iseve, rogorc u- prefiqsi,
magram mas mainc vnebiTi gvaris niSnad miiCnevs, radganac u- „moqmedebiTi
gvaris~ zmnebsac erTvis, e- ki mxolod R-i struqturaSi gvxvdeba, romelsac igi `vnebiTi~ gvarisad miiCnevs (e-ricxeba is mas _ urigebs is
mas maT _ u-rigdeba is maT); imasac aRniSnaven, rom e- prefiqsian
„vnebiTebs~ „zogjer~ aqtiuri subieqtic Seewyoba (jorbenaZe 1980, 1983;
suxiSvili 1980 da sxv.), rom „medioaqtivebSi~ i- prefiqsi nasesxebi ar
aris (nozaZe 2008) da sxv. arn. Ciqobava saerTod ar cnobs „saSual gvaris~ arsebobas da am tipSi gaerTianebul zmnebs „ugvaro statikur~
zmnebs uwodebs, xolo „Tbeba~ tipis zmnebs _ istoriulad „ugvaro dinamikurebs~. magram aseTi calkeuli mosazrebebi problemebs ar xsnis,
radganac yvela avtori am klasifikacias cnobs da mis farglebSi trialebs. problemebs ki, rogorc vnaxeT, swored es, zemoT ganxiluli
klasifikacia qmnis. amitom, bunebrivia, mis farglebSi am problemebis
gadawyveta SeuZlebelia.
Cven vecadeT, qarTuli zmnis magaliTze gveCvenebina am problemebis
gadaWris gza da gvepovna gramatikuli (morfo-sintaqsuri) kriteriumi,
romelic saSualebas mogvcems statistikur monacemebze dayrdnobiT logikurad gamarTuli klasifikaciis pirobebSi saTanado adgili mivuCinoT
„gvaris~ formebs.
92
#4 diaTezis sqema
I diaTeza (ergatiuli)
dinamikuri
statikuri (relatiuri statika)
gvari:
aqtivi
gvari:
avtoaqtivi//refleqsivi
struqtura:
R - ∅;
i-/u-R [e/i]- ∅;
prev.-R- a-/i-/u-R-th.-∅
struqtura:
a-/i-/u-R-∅;
a-/i-/u-R [e/i]-∅;
a-/i-/u-R-th suf.-∅
konstruqcia arasruli:
[is – man;
is mas – man mas]
konstruqcia sruli:
[is mas – man is;
is mas mas – man mas is]
II diaTeza (nominatiuri)
statikuri (absoluturi
statika) Uugvaro
Ddinamikuri
gvari:
avtoaqtivi, aqtivi, pasivi
struqtura:
∅-/i-/u-R-i
konstruqcia arasruli:
[is – is]
struqtura:
∅-/u-R-eb-i;
∅-/u-R-d-eb-i;
a-R-eb-i;
e-R-eb-i; i-/e-R-eb-i
konstruqcia sruli:
[is –is;
is mas – is mas]
III diaTeza (datiuri)
statikuri, dinamikuri.
(ganmcdeli sub.)
statikuri
(ganmcdeli sub.)
struqtura Zireuli:
i-/u-R-∅
i-/u- R-i
struqtura warmoqmnili:
a-R-eb-∅
e-R-eb-i
konstruqcia:
[mas – mas;
mas is – mas is]
konstruqcia:
[mas – mas;
mas is – mas is]
93
saklasifikacio principad aRebulia morfologiuri da sintaqsuri
kriteriumi, romlis safuZvelzec gamoiyofa diaTezis gramatikuli
kategoria.
diaTeza aris qarTuli zmnis ZiriTadi gramatikuli kategoria, romelic xasiaTdeba morfologiuri struqturisa da sintaqsuri konstruqciis erTianobiT.
sqemidan Cans, rom „diaTeza~ warmoadgens morfo-sintaqsur donesa
da semantikur dones Soris Sesabamisobis suraTs. gvari _ diaTezis qvesaxea, romelsac semantikuri datvirTva aqvs da gramatikulad ar aris
markirebuli: avtoaqtivsa da aqtivs axasiaTebs rogorc R-0, ise R-i
struqtura da rogorc ergatiuli, ise nominatiuri konstruqcia: pasivisaTvis aqedan saziaroa R-i struqtura da nominatiuri konstruqcia.
gamoiyofa diaTezis sami tipi, romelTagan TiToeuls aerTianebs
morfologiuri struqturisa da sintaqsuri konstruqciis erTgvaroba.
rogorc sqemidan Cans, qarTuli zmnis uRlebis tipebad dayofisas
Cven veyrdnobiT gramatikul (morfosintaqsur) kriteriumebs, kerZod:
morfologiur struqturas (agebulebas) da sintaqsur konstruqcias
(vrclad am sakiTxis Sesaxeb ix. meliqiSvili 2001, 2008).
sabolood SeiZleba davaskvnaT:
diaTeza aris gramatikulad markirebuli, struqturiTa da
konstruqciis erTianobiT gansazRvruli kategoria, romlis semantikuri
niSniT gansazRvruli qvesaxe aris gvari. gvari ver CaiTvleba qarTuli
zmnis gramatikulad markirebul kategoriad, radganac diaTezis farglebSi Semavali sami semantikurad markirebuli gvaris _ avtoaqtivis
(refleqsivis), (pirdapirobieqtiani da iribobieqtiani) aqtivisa da pasivis gramatikuli maxasiaTeblebi saziaroa: kerZod, ergatiuli konstruqciis avtoaqtivis (refleqsivis) da aqtivis struqtura (R-0) erTnairia.
nominatiuri konstruqciis pasivis, iribobieqtiani aqtivis da avtoaqtivis (R-i) struqturac erTnairia. konversiiT miRebuli organuli forma
yovelTvis (da xSirad) ar iZleva pasiur Sinaarss. amitom polisemiis
dasaZlevad sakuTriv pasivis funqciis gamosaxatavad qarTulSi TandaTan
Camoyalibda avtoaqtivisa da aqtivisagan gansxvavebuli sakuTari forma:
aRweriTi konstruqcia (namyo dr. mimR. +iqmna meSv. zmna), romelic istoriulad meoreulia da tipologiurad ar jdeba qarTveluri zmnis
amosavali sistemis _ diaTezis farglebSi.
diaTeza saerTo qarTveluri zmnis morfologiuri struqturisa da
sintaqsuri konstruqciisaTvis amosavali sqemaa, romelmac qarTveluri
enebis ganviTarebis gzaze garkveuli cvlilebebi ganicada (rac vrceli
Temaa da calke ganxilvas moiTxovs).
94
dabolos, Tu SevadarebT `seriebis~ da `diaTezebis~ sqemebs, aRmovaCenT saintereso kanonzomierebas, rac SemTxveviTi ar aris da orive
klasifikaciis marTebulobaze miuTiTebs: orive klasifikacias erTi,
gramatikuli kriteriumi udevs safuZvlad: TiToeuli seria da diaTeza
morfologiuri struqturisa da sintaqsuri konstruqciis erTianobiT
xasiaTdeba; amasTan, III seria, iseve, rogorc III diaTeza, datiuri
konstruqciisa da narevi struqturisaa, kerZod, III seriis formebi I da
II seriis Temas eyrdnoba da gviandeli Camoyalibebulia ugvaro
statikuri (m-i-gd-i-e,
m-i-wer-i-e) zmnebis inversiis Sedegad, III
diaTezis II qvejgufis zmnebic narevi struqturis (m-a-kankal-eb-s, m-axvel-eb-s, m-e-Zin-eb-a, m-e-xvel-eb--a) zmnebis inversiuli gaazrebiTaa
miRebuli.
literatura
danelia 2006: k. danelia, kolxuri enis gramatikuli analizi, wignSi: kolxuri
ena, Semdgenlebi: n. danelia, r. niSnianiZe, gamomc. „universali“, Tbilisi.
meliqiSvili 2001: d. meliqiSvili, qarTuli zmnis uRlebis sistema, Tbilisi.
meliqiSvili 2008: d. meliqiSvili, qarTuli zmnis uRlebadi formebis klasifikaciisa da kvalifikaciis principisaTvis, I. piris niSanTa gamoxatvis sistema
qarTulSi, enaTmecnierebis sakiTxebi, I, 2008, Tbilisi.
nozaZe 2008: l. nozaZe, qarTvelur enaTa istoriuli morfologiis sakiTxebi,
gamomc. `universali~, Tbilisi.
suxiSvili 1980: m. suxiSvili, moqmedebiTi da vnebiTi gvaris warmoebisa da
semantikis zogierTi sakiTxi qarTulSi, kreb. narkvevebi iberiul-kavkasiur enaTa
morfologiidan, Tbilisi.
SaniZe 1973: a.SaniZe, qarTuli gramatikis safuZvlebi, Tbilisi.
Ciqobava 1928: arn. Ciqobava, `martivi winadadebis problema qarTulSi~,
sadoqtoro disertacia, tfilisi.
Ciqobava 1968: arn. Ciqobava, martivi winadadebis problema qarTulSi, I,
Tbilisi.
jorbenaZe 1980: b. jorbenaZe, qarTuli zmnis formobrivi da funqciuri
analizis principebi, Tbilisi.
jorbenaZe 1983: b. jorbenaZe, zmnis xmovanprefiqsuli warmoeba qarTulSi,
Tbilisi.
рр . .,
в ые а и ы
а а и е ев е и е а
и
я ы а С-П , 1912.
95
Damana Melikishvili
On the Grammatical Principle of Classification of Inflective Forms
of the Georgian Verb
Summary
In 1928 Arnold Chikobava in his doctoral thesis The Problem of Simple Sentence
in Georgian posed a question of "methodological immanentism" in linguistics
(grammar), which requires proceeding from the object under study, the nature of a
particular language, the evidence of that language.
The scholarly study of a language naturally implies the study of the structure as
well as the function, but a structure cannot be described according to functional
categories. Structural concepts must be formulated on the basis of structural
features, and functional – according to functional features. A.Chikobava in
principle defended his theses – those against logicism and psychologism in
Grammar, as he regarded these theses to be scholarly correct.
The object of grammar is the study of the word structure – form and the
relationship with another word, the structure – mechanism of word-combination.
Proceeding from this, the classification feature of inflective forms of the verb must
be the verb structure and construction.
In the classification of inflective forms of the Georgian verb A.Chikobava, like
Akaki Shanidze, followed the model of Thracian (hence, European grammars).
However, as is known, A.Chikobava had a totally different opinion concerning the
Medium and verbs of the Tbeba type, because he could see that they failed to fit
into the established frame of the grammatical category of voice.
In the paper the weak sides of the classification of verb forms on the basis of the
category of voice are shown, the morphological-syntactic criterion is offered and
according to it three diatheses are singled out. The basis of the identification of
each is the verb structure and construction (similarly as that of united groups of
tenses and mood – series).
Thus, diathesis is a grammatical category of the Georgian verb, as well as series
and screeves singled out by A.Shanidze according to the verb structure and construction. The classification according to diathesis answers the questions and
overcomes the obstacles the explanation of which is impossible within the
generally accepted definition of voice.
96
enaTmecnierebis sakiTxebi _ I-II, 2009
irine meliqiSvili
/J/ fonemis rekonstruqcia da saerTo-qarTveluri
sibilanturi Sesatyvisobebi
saerTo-qarTveluri konsonantizmis yvelaze rTul sferos sibilantur napralovanTa da afrikatTa sistema Seadgens. TanxmovanTa diferenciacias qarTvelur enebs Soris ZiriTadad fonemaTa swored am klasSi
hqonda adgili. SemoTavazebulia ramdenime hipoTeza saerTo-qarTveluri
sibilanturi sistemis Sedgenilobis rekonstruqciisa da memkvidre
enebSi am sistemis transformaciaTa Tanmimdevrobis Sesaxeb.
didi xnis ganmavlobaSi qarTvelologiisaTvis saerTo-qarTvelur
sibilantur SesatyvisobaTa mxolod ori rigi iyo cnobili: 1. qarTuli
sisina: megrul-lazuri da svanuri SiSina sibilantebi da 2. qarTuli
SiSina: megrul-lazuri kompleqsebi sibilanti+velari (ix. Mmag. Ciqobava
1938; JRenti 1949:130-33; rogava 1953:42-43; Tofuria 1960:150 da
bevri sxva naSromi).
g. maWavarianisa da k. h. Smidtis mier TiTqmis erTdroulad moxda
SesatyvisobaTa mesame rigis gamovlena: maT utyuari sabuTianobiT aCvenes, rom bgeraTfardoba: qarTuli sisina: megrul-lazuri sisina: svanuri
sisina bgeraTSesatyvisobas warmoadgens da SeuZlebelia misi dayvana
SesatyvisobaTa sxva rigebze kombinatoruli cvlilebebis Tu sesxebisa
da adaptaciis procesebis meSveobiT (maWavariani 1960; 1965; Smidti
1962). g. maWavarianis ZiriTadi argumentacia aseTia: qarTuli enis
sisina Tanxmovnebs megrul-lazursa da svanurSi sisina da SiSina
Tanxmovnebi erTsa da imave fonetikur garemocvaSi Seesatyviseba
(maWavariani 1965:47-48). amasTan, fardoba sisina: sisina gvaqvs fleqsiur
morfemebSi: mesame subieqturi piris niSansa da micemiTi brunvis niSanSi;
enaTa kontaqtebis Teoria ki naTlad mowmobs, rom gamoricxulia sesxeba
iseTi fundamenturi fleqsiuri elementebisa, rogorebicaa brunvisa da
piris niSnebi. amasTan, sisina: sisina rigis Semcvel leqsikur SexvedrebSi xmovanTa Sesatyvisobas aqvs adgili, rac diferenciaciis utyuar
mowmobas Seadgens (maWavariani 1965:46-51).
Ggivi maWavariani sibilantur SesatyvisobaTa sami rigisaTvis gvTavazobs sami sibilanturi rigis rekonstruqcias saerTo-qarTvelurSi.
maT fonemur saxes igi Semdegnairad gansazRvravs: 1) winasibilanturi
(sisina), 2) Suasibilanturi (sisin-SiSina) 3) ukanasibilanturi (SiSina).
igi wers: `dasaSvebia aRniSnuli sami rigis ramdenadme gansxvavebuli
interpretaciac: 1) sisina, 2) SiSina, 3) SiSina raRac damatebiTi niSniT
(labio-velaruli? Zlieri?). ramdenadac ar arsebobs gadamwyveti argu97
mentebi arc erTi interpretaciis sasargeblod, amdenad erT-erTi maTganis arCeva erTgvarad mainc pirobiTi xasiaTis operacias warmoadgens.
saqmes arTulebs agreTve is garemoebac, rom ar aris gamoricxuli
sxvagvar interpretaciaTa SesaZleblobac. amitom Cven mier miRebuli
fonologiuri interpretacia sami saerTo-qarTveluri sibilanturi rigisa ganxiluli unda iqnes rogorc problemis erT-erTi (da ara erTaderTi) SesaZlo gadawyveta...~ (maWavariani 1965:45-46).
karl horst Smidti SesatyvisobaTa sami rigisaTvis aRadgens or
sibilantur rigs: pirvelisaTvis sisinas da meoresaTvis SiSinas, xolo
mesamesTvis _ sibilanti+velari tipis kompleqsebs (Smidti 1962).
SesatyvisobaTa sami rigis gansxvavebuli interpretacia SemogvTavaza giorgi wereTelma. misi interpretacia axlos dgas k. h. Smidtis
interpretaciasTan: emTxveva mas SesatyvisobaTa I da II rigebis interpretaciaSi, xolo III rigisaTvis aRadgens mesame sibilantur rigs _
SiSina [labio]velarizebul fonemebs (wereTeli 1965:7). k. h. Smidtis
mier aRdgenil bgeraTkompleqss sibilanti+velaruli xSuli _ aq erTi
fonema Seefardeba _ bgeraTkompleqsis meore wevrs Seesabameba sibilanturi fonemis damatebiTi diferencialuri niSani.
sainteresoa h. fogtis mokle SeniSvnac qarTveluri sibilantebis
Sesaxeb. igi ar exeba mTel sistemas, msjelobs mxolod qarTuli SiSina:
zanur-svanuri sibilanti+velari Sesatyvisobis Sesaxeb. igi fiqrobs,
rom am Sesatyvisobas safuZvlad unda edos labializebuli sibilantebi,
romlebmac qarTulSi mogvces SiSina fonemebi, xolo sxva qarTvelur
enebSi _ konsonanturi jgufebi (fogti 1961, gadabeWdilia h. fogtis
Sromebis krebulSi, 1988:472).Aamrigad, sibilantur SesatyvisobaTa
mesame rigis fogtiseuli interpretacia axlos dgas giorgi wereTlis
mier SemoTavazebul intepretaciasTan.
tabulis saxiT warmovadginoT qarTvelur enaTa Sesatyvisi sibilanturi rigebis rekonstruqciis cdebi saerTo-qarTvelur doneze:
q. s: z-sv. s
q. s: z-sv. S
q. S: z-sv. Sq/sq
maWavariani
sisina
sisinSiSina
SiSina
Ffogti
labializebuli
sibilanti
wereTeli
sisina
SiSina
Smidti
sisina
SiSina
SiSina labiovelarizebuli
sq/Sq tipis
kompleqsebi
vfiqrobT, rom Tanamedrove enaTmecniereba sakmao SesaZleblobebs
flobs imisaTvis, rom bgeraTSesatyvisobebis safuZvelze saerTo enis
fonemuri sistemis rekonstruqcias aRar movekidoT `algebrulad~,
rogorc SesatyvisobaTa Semoklebul formulebs (a. meie), aramed fono98
logiuri Teoriisa da tipologiis safuZvelze gvaZlevs SesaZleblobas,
sakmaod didi sandoobiT vimsjeloT aRdgenili erTeulebis fonetikuri
bunebis Sesaxeb. tipologiis Rirebuleba aRdgenili sistemebis verifikaciisaTvis mkafio meTodologiuri principis saxiT pirvelad warmoadgina roman iakobsonma (iakobsoni 1958). tipologiis monacemebis safuZvelze SesaZlebelia ganvsazRvroT, romeli fonemebis Tanaarseboba aris
dasaSvebi erTi sistemis farglebSi da romlebisa _ ara da rogori
kvalifikacia SeiZleba mieces garkveuli funqcionaluri maxasiaTeblebis
mqone fonemebs.
Aamas garda, garkveuli winsvla arsebobs winare enaTa mimarTebebis
kvlevaSi, iqneba es fuZe-enaTa uZvelesi kontaqtebi, Tu enaTa makroojaxebad gaerTianebis cdebi. am rigis kvlevebis Sedegebic SesaZlebelia
gamoviyenoT winare enaTa rekonstruqciis problemebis gasaazreblad.
am meTodologiur safuZvlebze damyarebiT Cven mxars vuWerT
saerTo-qarTveluri sibilanturi sistemis k. h. Smidtis mier SemoTavazebul interpretacias (meliqiSvili 1980, 2001). amJamad SevecdebiT
gaviazroT saerTo-qarTvelur doneze /J/ fonemis rekonstruqciis sakiTxi sibilanturi rigebis tipologiis TvalsazrisiT.
D
didi xania SemCneulia, rom sibilantur SesatyvisobaTa mesame rigi
xarveziania, ar Cans Sesatyvisi masala fardobisaTvis qarT. J: zan/svan.
zg/Jg. ukanasknel dros vaJa Sengeliam scada erTi aseTi Sesatyvisobis
dadgena: qarT. Jlet-a: megr. Jgart-ua/JgarT-ua `magrad cema, dabegva~
doJgart//doJgarT `magrad scema, dabegva~. v. Sengelia SesaZleblad
miiCnevs am formebTan daakavSiros svanuri JgH- li-JgH-ne `gamargvla,
sarevelebisagan gawmenda~ (Sengelia 2006:23-24).M
megruli forma aSkarad xmabaZviTi xasiaTisaa.Mmas qarTulSi bgerweriTi korelatebis mTeli wyeba SeiZleba SevuTanadoT, romlebic
`cemis~ semantikas gamoxataven da /J/ fonemas Seicaven: TuSuri Jekva
`cema, tyepa~, raWuli Jepa `Zlieri cema~, gur. JRvarTuni `wnelis
raimeze cema~, JeJva `cema, beJva~, imer. Jvertva `Ronivrad risame
danarcxeba~; SesaZlebelia qarTulSi mas bevri sxva msgavsi bgerweriTi
korelatic daeZebnos: mag. zRarTani, jgleTa. /J/ fonemas da mis Semcvel
kompleqsebs /JR-s, Jg-s/ aq `Zlieri dartymis~ semantika aqvT.
amgvarad, naTelia, rom Sesatyvisobis _ qarT. J: zan/svan. zg/Jg _
Sesabamisi masala saerTo-qarTvelurSi an saerTod ar iyo, an imdenad
mcire iyo, rom man Cvenamde TiTqmis ver moaRwia.
saerTo-qarTveluri sibilanturi sistemis gansxvavebul interpretaciebSi es xarvezi sxvadasxva Sefasebas iRebs: givi maWavarianis mier
SemoTavazebul sistemaSi es iqneba xarvezi SiSina fonemaTa rigSi da
sistemas aseTi saxe eqneba:
99
z
zי
_
s
sי
S
Z
Zי
j
c
cי
C
w
wי
W
rogorc vxedavT, aseTi sistema sruli iqneboda sisin-SiSina rigSi
da xarveziani _ SiSina rigSi. aseTi viTareba tipologiuri TvalsazrisiT dauSvebelia. yvelgan, sadac gvaqvs sisin-SiSina fonemebi, isini
periferiul mdgomareobas ikaveben sibilantur sistemaSi. Aar arsebobs
ena, romelSic SiSina napralovnebis rigSi gveqneboda xarvezi, xolo
sisin-SiSina napralovnebis rigi ki uxarvezo iqneboda.Aam tipis sibilantur sistemaSi xarvezi pirvel rigSi mosalodnelia sisin-SiSina rigSi.
givi maWavarianiseuli sistema ki uxarvezoa swored sisin-SiSina rigSi,
xolo xarveziania SiSina rigSi.
xolo Tu SesatyvisobisaTvis qarT. SiSina: zanur-svanuri sibilanti+velari tipis kompleqsi saerTo-qarTvelurSi kompleqsebs aRvadgenT, miviRebT sruliad kanonzomier viTarebas fonologiuri tipologiisa da qarTvelur enaTa fonotaqtikis TvalsazrisiT: xarvezi gveqneba
*zg/Jg kompleqsTa adgilas. es kompleqsebi dResac Zalze SezRudulia
qarTvelur enebSi. qarTulSi /zg/ kompleqsisaTvis erTaderTi meoreuli
forma dasturdeba: mzgavsi (<msgavsi<mas hgavs-i), romelic sg>zg
asimilaciuri gadasvliT aris miRebuli. /Jg/ kompleqsi ki qarTul enaSi
saerTod ar dasturdeba. megrulsa da svanurSi es kompleqsebi dasturdeba, Tumca arc ise xSiria: ix. megruli zgvinWua/ zgvinjua `gaqceva
(mowyvetiT)~, zgilata `sxltoma, sxleta, acureba~, zginjali `amayi,
ampartavani~ zgirtH `molipuli, sriala~, zgumonjua `magrad Sekvra,
gaskvna~; JgarTali `didi sxeulis uSnod rxeva~, JgarTafi `zRarTani~,
JgerTini `Zlieri farTxali, JRverTa~, JgerTua `magrad cema, JeJva~,
JgirToni `xmauriT siaruli~ (masala amoRebulia o. qajaias `megruli
leqsikonidan~. t. II, 2002). yvela es forma bgerweriT xasiaTs atarebs.
svanurSi: mag., lizge `saxloba, dasaxleba~, lizge `tkivili~, lizgre
`damTavreba, dasruleba~; liJgHne `margvla~; svanurSi aseTi kompleqsebi
naklebia, ramdenadac sibilanti+velari SeerTebisaTvis /sg/ da /Sg/
kompleqsebs aqvT dominanturi mdgomareoba.
Uunda iTqvas, rom tipologiuri TvalsazrisiT g. wereTlisa da h.
fogtis rekonstruqciebic damakmayofilebelia, radgan am rekonstruqciebSi xarvezi gveqneba rTuli (labio-velarizebuli) fonemis adgilas.
xarvezis varaudi maqsimalurad markirebul fonemaTa rigSi ierarqiulad
ufro maRla mdgomi rigebis sisrulis pirobebSi savsebiT dasaSvebia.
Aamrigad, SesaZlebelia vivaraudoT, rom saerTo-qarTvelurSi *zg
da *Jg kompleqsebi an ar iyo, an uaRresad mcire sixSiriT iyo warmod100
genili. Sesabamisad warmoiSva xarvezi SesatyvisobaTa sistemaSi qarT. J:
zan.svan. zg/Jg fardobis adgilas.
saerTo-qarTveluri sistemis transformaciis Sedegad uZveles qarTulSi (bgeraTgadawevis Semdeg) savaraudoa etapi, rodesac sistemaSi
ara gvqonda an Zalze iSviaTi iyo /J/ fonema:
saerTo-qarTveluri
*z
*J
*s
*S
[*zg/*Jg]
*sq/Sq
>
>
>
>
>
>
qarTuli
z
z
s
s
[J]
S
aseTi sibilanturi sistema _ sruli sisina rigiTa da xarveziT
mJReri SiSina napralovanis adgilas _ sruliad dasaSvebia tipologiuri
TvalsazrisiT.
qarTul enaSi /J/ dResac yvelaze iSviaTad xmarebuli fonemaa. mis
meoreul xasiaTs giorgi axvledianma jer kidev 1923 wels miaqcia
yuradReba. statiaSi `SeniSvna ‘vJarebi, Jares’ Sesaxeb~ igi miuTiTebs Á>J
gadasvlaze, rogorc /J/ fonemis wyaroze qarTuli enisaTvis. igi wers:
`radganac J-bgeriani sityvebi saliteraturo qarTulSi SedarebiT cotaa, amitom SesaZloa vifiqroT, rom igi (J bgera) ar iyo im kilos
kuTvnileba, romelic safuZvlad daedo saliteraturo qarTuls~ (axvlediani 1923:80).
SemdgomSi /J/ fonemis warmoSobis wyaroebiT dainteresda T. goniaSvili. igi muTiTebs im bgerweriT fonosemantikur jgufebze, romlebSic vlindeba es fonema. pirvel yovlisa es aris sisvelis, siTxiT
gaJRenTvis amsaxveli leqsikur-semantikuri jgufebi: Jonva, Juri,NnaJuri,
JuJRa//zuzRa `Cirqi~, gur. leJeri `Wyapi tyeSi~, liJriani `sveli,
cvariani~, JRenTa; Jvinti //JRvinti, JRvintli, JRinti saba: `wveTi~,
JuJuni `wvrili wvima~, Janti `sineste~;
am masalas Cvenis mxriv SeiZleba davumatoT: JinJRvla `wvrili
wvima~, duJi, qarTl. Jvani `naJuri, naJoni~, JRintli `wylis wveTi~;
imer. Jvapi `didi da xangrZlivi wvima~, JRenTxi `WuWyiani, wyliani
Tovli~, Jvepri `qafi~, gur. Jvanqi `cvari, wveTi~, gur. JinJRli `cota
ofli~, javax. JinJo `wunwuxi~, aWar. JiJina `surdo~, Juri `mkvaxe
yurZnis wveni~; qiziy. JRinti `wveTi~, Judi `duJi~, JuJRo `wylulis
nadeni, Cirqi~, leCx. JReri, xevs. Janti, `nedli, sveli Zna~ (masala
amoRebulia al. Rlontis „qarTul kilo-TqmaTa sityvis konidan“, II,
1974). sayuradReboa, rom sisvelis, siTxis, siTxiT gajerebis aRmniSvnel
101
leqsikaSi /J/ gvxvdeba yvela dialeqtur wreSi da aRmosavleT saqarTvelos mTisa da baris dialeqtebSi iseve xSirad, rogorc dasavlur
dialeqtebSi. amitom ver vifiqrebT, rom es megrulis gavleniT warmoqmnili dasavluri movlenaa.
/J/ fonemis Semcveli meore semantikuri wre, romelzedac T. goniaSvili miuTiTebs, aris JReradobis, bgerovnebis aRniSvna. am xmabaZviT
elements igi ase axasiaTebs: " а а ывае а в , а а е ее ечев
ха а е а,
ши п
е
е е ве
в ча ия" (Г иашви и,
1937:116). Mmas mohyavs Semdegi xmabaZviTi erTeulebi: JRera, fS. Jerneba,
JRereba `ramdenime kacis xmamaRali simRera~, xevs. Jera, Jereba id.
JRriali (Sdr. bgerweriTi dubletebi: Wyriali, wkriali), JRaruni, JRavili, JRivili, Jriamuli, eJvani (am formasTan dakavSirebiT T. goniaSvili miuTiTebs yalibze: erqvani, ebani da Tvlis, rom Ziri aq unda iyos
*Jvar-). JRriali, JRurtuli; Japa-Jupi `cema rbil saganze~ (Sdr. dubleti zapa-zupi, zapuni).Aaq dartymis xma vrceldeba moqmedebis aRniSvnaze. sainteresoa sityva gamJRavneba-s gaazreba, romelsac T. goniaSvili
ачае
я ля ь,
и
ь,
л gvTavazobs: " в gamJRavneba
ш ь,
аша ; чеви
,
в е
е
е
JRav-/JRiv-, пе вич
п п
ача
и
л ш ь" (Г иашви и 1937: 147); yiJina, kiJina.
Cvenis mxriv dialeqturi masalebidan SeiZleba davumatoT JivJivi,
fSav. JanJari `Jriamuli~, qiziy. JrikJriki `JRurtuli, mercxlis WikWiki~, mox. JRavJRavi `Jriamuli, Jivil-xivili~, TuS. Joyini `xmauri, aurzauri~, leCx. Jritini `momabezrebeli, uTavbolo, dausrulebeli laparaki~. agreTve sinesTeziis safuZvelze bgerisa da moZraobis erTdroulad aRmniSvneli imer. JenJRva `cema, dartyma~, qarTl. raW. Jepa `Zlieri
dartyma`, imer. Jvaruni `rtymeva, cema~, JeJva.
mxedvelobiTi efeqtebis amsaxveli bgerweridan sainteresoa /J/
fonemiT susti, bnelTan Sereuli naTebis aRniSvna. aqedan viRebT SavTeTri narevis, nacrisferis aRniSvnas. pirvel yovlisa, es aris riJraJi
(Sdr. svan. rHhi `ganTiadi~, Zv. qarT. SeriJUeba). Mmas SeiZleba gverdSi
amovuyenoT bJutva, gur. JirJRili `lampris naTeba~, leCx. JinJRili
`CiraRdani~, raW. JRmore `cotaTi sinaTle~, z. imer. JRuri lobio
`Wreli lobio~, imer. JRali `momtredisfro, ruxi~, okrib. JroJani
`frinvelis feri: Savi da TeTri, Savi da nacrisferi, TeTri da yavisferi~. amave rigisaa JRali `SavmowiTalo, Sav-TeTri, nacrisferi, ruxi;
WaRara~ _ naTeli feris muqTan Serevis bevri niuansis gamomxatveli.
yuradRebas ipyrobs /J/-s Semcvel bgerweriT leqsikaSi /r/ da /R/
fonemebis xSiri gamovlena, romlebic, iseve rogorc /J/, kinemikurad
(artikulaciuri mibaZviT) vibracias asaxaven. leqsemebSi JrJola, Jruanteli, JiJini am kinemikuri Sinaarsis uSualo gadmocema SeiZleba davinaxoT.
102
MT. goniaSvili miuTiTebs, rom megrul-lazursa da svanurSi /J/
fonemas msgavsi fonosemantikuri Rirebulebebi aqvs. mas mohyavs Semdegi
masala amis sailustraciod: svan. liJre `sineste, sisvele~, mHJir `sveli, Waobi~; megr. Jveri `namiani balaxi~, RiJini, RveJeli `yvirili~;
SesaZlebelia bevri sxva erTeulis damateba: megr. JuJi Wvima `JuJuna
wvima~, Jvepuri `qafi~, JveJvi `dorbli~, JinJRi `ganTiadSemdgari ca~ da
sxva.
SesaZlebelia vivaraudoT, rom im enebSi, sadac arsebobs /J/ fonema,
mas analogiuri fonosemantika eqneba.Ee.i. Cven vvaraudobT, rom gamoyofili fonosemantikuri mniSvnelobebi universaluri xasiaTisaa. implikaciuri universaliis saxiT rom CamovayaliboT, gveqneba debuleba:
Tu enaSi arsebobs /J/ fonema (sisina da SiSina sibilantebis sferoSi xarvezi pirvel rigSi /J/-s adgilas gvaqvs, amitom es fonema SedarebiT iSviaTia), maSin mis fonosemantikur mniSvnelobebs Soris iqneba:
sisvelis, siTxiT gaJRenTvis semantika, dabali tonis JReradobis semantika (dabolos, SesaZlebelia, susti, bnelTan Sereuli naTebis aRniSvnac).
sainteresoa am TvalsazrisiT rusuli da franguli enebis analogiuri masala, romlebSic CvenTvis saintereso fonema warmodgenilia. ix.
mag. rus. Жи а, и и ,
"
а, в я ы
и е ";
чи ,
ча ,
а ;
е и я, а е и
`iriJraJebs, inaTebs~. franguli:
jabóter `JRurtuli~, japper `Wyavili~, jaboteur, javotte `ybedi~, jaspiner
`ybedoba~, jaillissement `Sxefebi~;
bgerwerasTan erTad, /J/-s ZiriTadi wyaroa sesxeba. T. goniaSvils
mohyavs nasesxebi formebis nusxa: Jangi, avJanda, patiJi, niJara, Jini,
baJi, giJi... (Г иашви и 1937:120-126);).
mkvlevrebi miuTiTeben /J/-s sxva wyaroebzec: fonetikur gadasvlebze Á>J (axvlediani 1923; Г иашви и 1937; WanurisaTvis: ix. Ciqobava
1936:28), r>J, j>J, W>J, z>J (Г иашви и 1937:126-131);
amrigad, /J/ fonemis Semcveli leqsika qarTulSi, Tuki is nasesxebi ar aris, TiTqmis mTlianad xmabaZviTi xasiaTisaa. qarTuli enis ganmartebiT leqsikonSi sul 103 leqsemaa Tavkiduri /J/-Ti. amaTgan 72 aSkarad xmabaZviTi xasiaTisaa. /J/ qarTuli enis Tanxmovnebs Soris yvelaze
dabali sixSirisaa _ misi teqstobrivi sixSirea 0.04 (ix. mag. gaCeCilaZe,
eliaSvili 1958; meliqiSvili 1976:73, 75).
Sesabamisad, SesaZlebelia g. axvledianTan da T. goniaSvilTan erTad vivaraudoT, rom qarTuli enis winaistoriuli ganviTarebis xanaSi
iyo iseTi etapi, rodesac enis fonematur sistemaSi ar iyo fonema /J/.
amgvari rekonstruqcia savsebiT dasaSvebia tipologiuri TvalsazrisiT.
Tumca vimeorebT, arc is aris gamoricxuli, rom /J/ fonema arsebobda,
magram misi sixSire uaRresad dabali iyo.
103
amrigad, SeiZleba davaskvnaT, rom sibilantur SesatyvisobaTa meore
rigisaTvis saerTo-qarTvelurSi SiSina fonemaTa aRdgenis SemTxvevaSi
saerTo-qarTvelurSi */J/ fonemis adgilas xarvezi ar gveqneba. xarvezs
an uaRresad dabal sixSires aRvadgenT *Jg kompleqsis adgilas, rac
sruliad misaRebia fonologiuri Teoriisa da tipologiis TvalsazrisiT. qarTulSi ganxorcielebuli gadasvlebis Sedegad: *J > z da
*sibilanti+velari (*Jg/*zg) > J _ gadawevis Semdgom etapze qarTulSi
unda migveRo sistema, romelSic an ar iyo fonema /J/, an misi sixSire
uaRresad dabali iyo. faqtobrivad, es viTareba grZeldeba dRemde: Tumca
sesxebisa da bgerweris niadagze /J/ fonemis Semcveli leqsikis raodenoba izrdeba, es fonema dResac yvelaze dabali sixSirisaa qarTul
enaSi.
literatura
axvlediani 1923: g. axvlediani, SeniSvna „vJarebi, Jares“ Sesaxeb, Cveni mecniereba, 6-7.
gaCeCilaZe,EeliaSvili 1958: T. gaCeCilaZe a. eliaSvili, Tanamedrove qarTuli
enis asoTa statistika, saq. mecn. akademiis moambe, t. 20, 5.
ии
в ав
и
я ы е,
enimkis moambe, II-1.
Tofuria 1960: v. Tofuria, qarTvelur enaTa SedarebiTi fonetikis zogierTi
sakiTxi, ike, XII, Tbilisi.
iakobsoni 1958: Jakobson R., Typological Studies and their Contribution to Historical
Comparative Linguistics, Proceedings of the Eighth International Congress of Linguists,
Oslo, 17-26.
maWavariani 1960: Мачава иа и Г. И.,
ех я ах и и я
ых пи а в и
а
и а в а ве
их я ы ах, Mе
а
ы
е в
ве в, М ва.
maWavariani 1965: g. maWavariani, saerTo qarTveluri konsonanturi sistema,
Tbilisi.
meliqiSvili 1980: i. meliqiSvili, saerTo-qarTveluri sibilantTa sistema
funqcionaluri tipologiis TvalsazrisiT, Tanamedrove zogadi enaTmecnierebis
sakiTxebi, V, Tbilisi.
meliqiSvili 2001: i. meliqiSvili, sibilantur SesatyvisobaTa mesame rigi da
pirvel da meore piris nacvalsaxelTa sistema qarTvelur enebSi, enaTmecnierebis sakiTxebi, 3.
JRenti 1949: s. JRenti, svanuri enis fonetikis ZiriTadi sakiTxebi, Tbilisi.
rogava 1953: rogava g. qarTvelur enaTa fonetikis istoriul-SedarebiTi Seswavlis ZiriTadi sakiTxebi, ike, IV.
fogti 1961 (1988): Vogt H., Armenien et Georgien, Handes Amsorya. Zeitschrift für
armenische Philologie, Vienne, 10-12, gadabeWdilia hans fogtis Sromebis
krebulSi: HVogt H., Linguistique caucasienne et arménienne, Studia Caucasologica, II,
Norvegian University Press, 1988.
qajaia 2002: o. qajaia, megrul-qarTuli leqsikoni, t. I-IV, Tbilisi.
goniaSvili 1937: Г иашви и ., К и
104
Rlonti 1974: al. Rlonti, qarTul kilo-TqmaTa sityvis kona, I, II, Tbilisi.
Sengelia 2006: v. Sengelia, qarTvelur da Cerqezul enobriv sistemaTa istoriis zogi sakiTxi, Tbilisi, gamomcemloba „qarTuli ena“, Tbilisi.
Smidti 1962: Schmidt K. H., Studien zur Rekonstruktion des Lautstandes der südkaukasischen Grundsprache, Wiesbaden.
wereTeli 1965: g. wereTeli, winasityvaoba T. gamyrelisa da g. maWavarianis
monografiisa `sonantTa sistema da ablauti qarTvelur enebSi~, Tbilisi.
Ciqobava 1938: arn. Ciqobava, Wanur-megrul-qarTuli SedarebiTi leqsikoni,
tfilisi.
Irine Melikishvili
The Reconstruction of the Phoneme /J / and Common -Kartvelian
Sibilant Correspondences
Summary
The present paper discusses the question of the reconstruction of the phoneme /J/
on the Common-Kartvelian level. In the system of sibilant correspondences
between the Kartvelian languages, there is a gap at the place of the correspondence
Geo. J: Zan/Swan zg/Jg.
This gap is evaluated in different ways in various interpretations of the CommonKartvelian sibilant system: in the system offered by Givi Machavariani this is the
gap in the row of hushing phonemes and the reconstructed system has the
following shape:
z s Z c w
z יs יZ יc יwי
_ S j C W
That is, the system is complete in the hissing-hushing row and defective - in the
hushing row. Such a situation is impossible from the typological viewpoint.
Wherever there are hissing -hushing phonemes, they occupy a peripheral position
in the sibilant system. There are no languages in which a gap would be found in the
row of hushing fricatives, whereas the row of hissing-hushing fricatives would be
complete.
In case of the reconstruction of hushing phonemes for the second row of sibilant
correspondences in Common-Kartvelian (K.H.Schmidt), there would not be a
defect at the place of the phoneme */J/ in common-Kartvelian. A gap or very low
frequency would be at the place of the cluster *Jg. This is quite acceptable from
the viewpoint of the phonological theory and typology. The changes which took
105
place in Georgian – *J > z and *sibilant+velar (*Jg/*zg) > J – at a certain
prehistoric stage must have resulted in Georgian in a system in which the phoneme
/J/ was absent or its frequency was extremely low. In fact, this situation continues
to the present day: although on account of borrowing and sound symbolism the
number of words containing the phoneme /J/ increases, this phoneme up to now
has the lowest frequency in the phonemic system of the Georgian language.
The problem of the reconstruction of the phoneme /J/ is one more argument in
favour of the reconstruction of hushing phonemes for the second row of sibilant
correspondences, and of phoneme clusters - for the third row.
106
enaTmecnierebis sakiTxebi _ I-II, 2009
hainc fenrixi
zogierTi qarTveluri leqsikuri erTeulisaTvis
*biqarTuli xis saxelwodeba ne-kerCx-al-i g. klimovma daukavSira
megrul saxelwodebas la-kinCx-a `nekreCxali~ da aRadgina qarTulzanuri praforma *nekerCxa- (klimovi 1985:20). v. Tofurias da m. qaldanis mier Sedgenili svanuri leqsikonis gamocemis Semdeg (Tofuria,
qaldani 2000:153) am masalas daemata svan. bi-kenCx-al `nekerCxali~
(feinrixi 2000:27).
zemoT moyvanili formebidan Cans, rom isini darTulia sxvadasxva
prefiqsebiT: qarTul-zanurSi gvaqvs *ne-, svanurSi bi-. prefiqsi bi- svanurSi iSviaTad gvxvdeba. gamoricxuli araa, rom igive prefiqsi mocemulia svanur sityvebSi bi-yronC-Ž-J `veeberTela~ da bi-y–r‘nC `korZebiani jirki~.
prefiqsi bi- megrulSic dasturdeba, Sdr. bi-rk-ul-i `rikuli,
moajiri~ (qajaia 2001:244), romelic birkvil-i/birkil-is saxiT dasavleTqarTul dialeqtebSia (imerulsa da gurulSi) nasesxebi (Rlonti
1974:75). megruli sityvis regularuli qarTuli Sesatyvisia rik-ul-i
(qegl 1960:435), romelSic qarTuli Zireuli morfema *rik- srulxmovnian safexurzea warmodgenili.
prefiqsi bi- sxva megrul sityvaSic Cans: bi-cik-e `cikani~ (qajaia
2000: 246), romelic SeiZleba daukavSirdes qarTul cik-an fuZes. orive
fuZe Seicavs *cik- Zirs.
ver gamovricxavT, rom bi- prefiqsi qarTulSic aris Semonaxuli.
amis magaliTi SeiZleba sityva birTv-i iyos, romelsac saerTod burTformas ukavSireben, Tumca maTi gaerTianeba problemuria. qarT. birTv-i
(Zv. qarT. birTW) (sarjvelaZe, fenrixi 2005:103) SeiZleba iyos nawarmoebi *rT–- zmnuri Zirisagan. igive prefiqsi bi- TiTqos sxva qarTul
sityvebSi (bi-Cver-i, bi-lik-i/bi-lig-i) Cans.
*-il
qarT. -il sufiqsi (wer-il-i, kb-il-i, fqv-il-i, dum-il-i), megr.
-ir sufiqsi (kib-ir-i `kbili~, mq-ir-i `fqvili~) da laz. -ir sufiqsi
(kib-ir-i `kbili~, kiTx-ir-i `kiTxva~) erTmaneTs daukavSires g. deetersma da g. klimovma (deetersi 1930:217; klimovi 1964:101). am masalis
safuZvelze g. klimovma aRadgina qarTul-zanuri praforma *-il, rome107
lic axasiaTebs mimReobebs da sawyisebs. vfiqrobT, rom qarTul-zanur
sufiqss emateba svanuri -il sufiqsic, Sdr. beqT-il, pox-il `sapoxi,
(Roris) qoni~, jÊmil `Zma~, Stam-il `kviristavi~, firR-il `Zrwola,
caxcaxi, kankali~, pirp-il `satyuara~ da a.S., ase rom, *-il sufiqsi
SeiZleba aRvadginoT qarTveluri fuZe-enis doneze.
*TurqarT. sityva TrTvil-i gaorkecebuli formaa: *Tvir-Tvir > TvirTvil- (meore nawilis disimilaciiT) > Tr-Tvil-. Tvir-Tvil-i dadasturebulia CrdiloaRmosavlur kiloebSi: fSaurSi, xevsurulSi, TuSursa
da mTiulurSi (Rlonti 1974:248). qarTuli Tvir- Ziri SeiZleba
gaumlautebuli iyos: *Tur- >Tvir. aseT varauds gvaiZulebs svan. forma
T–ir/T–Òr/Tór `orTqli, oxSivari~, romelic, marTalia, semantikurad
SesamCnevad Sordeba qarTuli sityvis mniSvnelobisagan, magram enaTa
ojaxebSic gvxvdeba aseTi saxis semantikuri gadasvla.
*firqarT. ferfl-i formac SeiZleba miviCnioT gaorkecebul formad:
*fir-fir- > *fir-fil- (meore nawilis disimilaciiT) > fir-fl(xmovnis dakargviT) > fer-fl-. svan. fil `ferfli~ (< *fir-, Sdr.
qarT. pir-i: svan. pil `tuCi~ (gamyreliZe, maWavariani 1965:14)) qarTuli
Ziris zusti Sesatyvisia (Cuxua 2000-2003:227).
*Sebgurul kiloSi dasturdeba ga-Sp-ob-a zmna, romelsac `mosxletiT
uceb gaqcevis~ mniSvneloba aqvs (Rlonti 1974:143). vfiqrobT, rom
guruli Sp- Ziri SeiZleba davukavSiroT svanur Sgeb-/Sgb- Zirs [li-Sgeb
`movardna, mixdoma, Tavdasxma~, x-o-Sgb-en-i `gamouvardeba~ (Tofuria,
qaldani 2000:458, 659)]. gurulSi Sp- < *Sb- (asimilaciiT) *Seb(xmovnis dakargviT), fonemaTSesatyvisobebi regularul xasiaTs atarebs.
*Sibmsgavsi Ziri gurulSivea mocemuli: Sp- (da-Sp-ob-a `daZroba tyavisa~ (Rlonti 1974:195)). am SemTxvevaSic svanuri ena gvaZlevs Sesadarebel masalas: Sgib-/Sgb- [li-Sgb-e `amoZraveba, amogleja~, a-x-Sgib
`amoaZro, amoaglija~ (Tofuria, qaldani 2000:123, 457)], romlis safuZvelze aRdgeba qarTveluri Zireuli morfema *Sib-.
*WuWkqarTuli WuWk- Ziri gvxvdeba fSaur, gurul da aWarul dialeqtebSi: fSav. WuWk-v-a `gaTbobis an damalva-dafarvis mizniT tanze Casacmelis mtkiced Semoxveva, Semokecva~, gur., aWar. WuWk-v-a `lamazad, erTi
108
meoreze moyolebiT wyoba~ (Rlonti 1074:349). qarTul Zirs regularulad esatyviseba megr. WkuWk-a `xSiri, axlo-axlo, mijrili~ (qajaia
2002:485). aRdgeba *WuWk- Ziri qarTul-zanur doneze.
*xol`saxlis~ mniSvnelobis qarTul-zanuri leqsika a. Ciqobavam gaaerTiana: qarT. xel-/xl- (sa-xel-i/sa-xl-i), megr. xor- (o-xor-i `saxli~,
do-xor-e `sasaxle, samosaxlo adgili, saxli~), laz. xor- [o-xor-i
`saxli~ (Ciqobava 1938:150-151)]. am leqsikas emateba svan. xor- (na-mxor/na-m-xuir `nangrevebi~ (fenrixi 2002:45)), riTac qarTvelur fuZeenaSi SeiZleba aRvadginoT *xol- Ziri (fenrixi 2007:689-690). qarTul
masalas SeiZleba davumatoT sityva xel-i `saxlis, niSis, salocavis~
mniSvnelobiT, romelic xevsureTSi ixmareba. xelia is niSi xaxmatis
jvarSi, sadac mis dobilebs aSeqals, mzeqalsa da samZivars Tayvans
scemdnen (makalaTia 1935:243).
*tʿarqarTul kiloebSi dasturdeba war- Ziri raRac uaryofiTis mniSvnelobiT. mesxurSi gvaqvs war-a-wur-a `susti da miknavlebuli; uunaro,
dasustebuli adamiani~, qiziyurSi war-ul-a `uxeiro, mawanwala,
usufTao~ (Rlonti 1975:312-313). svanuri har-i `carieli~ (Tofuria,
qaldani 2000:893-4) regularulad Seesatyviseba qarTul Zirs.
*tʿuw1- (klimovi 1985:20)
megruli WuW- (WuW-ut-u-a `muWSi mozela da dagundaveba, WmuWna
[comisa, talaxisa]) (qajaia 2002:494) zustad Seesatyviseba svan h–iW/hiW–- Zirs (li-h–iW-i/li-hÒW–-i `zela, mocomva~) (Tofuria, qaldani
2000:488; fenrixi 2007:14, 20, 40-41, 247-248, 401, 580-581, 658-659,
705-706, 720-727).
literatura
gamyreliZe, maWavariani 1965: T. gamyreliZe, g. maWavariani, sonantTa sistema da
ablauti qarTvelur enebSi, Tbilisi.
Tofuria, qaldani 2000: v. Tofuria, m. qaldani, svanuri leqsikoni, Tbilisi.
makalaTia 1935: s. makalaTia: xevsureTi, tfilisi.
qajaia 2001, 2002: o. qajaia, megrul-qarTuli leqsikoni, t. I, 2001; t. III,
2002.
qegl 1960: qarTuli enis ganmartebiTi leqsikoni, t. VI, Tbilisi.
Rlonti 1974: a. Rlonti, qarTul kilo-TqmaTa sityvis kona, t. I, Tbilisi.
109
Ciqobava 1938: a. Ciqobava, Wanur-megrul-qarTuli SedarebiTi leqsikoni, tfilisi.
Cuxua 2000-2003: m. Cuxua, qarTvelur ena-kiloTa SedarebiTi leqsikoni, Tbilisi.
deetersi 1930: Deeters G., Das kharthwelische Verbum, Vergleichende Darstellung des
Verbalbaus der südkaukasischen Sprachen, Leipzig.
в Г. А., Э и
иче и
ва
а ве
их я ы в,
М ва.
klimovi 1985: К и в Г. А.,
п
е ия
и
иче
ва
а ве
их я ы в, III (Э и
ия 1985).
sarjvelaZe, fenrixi 2005: Sardshweladse S., Fähnrich H., Altgeorgisch-Deutsches
Wörterbuch, unter Mitwirkung von I. Melikishvili und S. Sardshweladse, Leiden/Boston.
fenrixi 1999: Fähnrich H., Lexikon Georgische Mytologie, Wiesbaden.
fenrixi 2000: Fähnrich H., Kartwelischer Wortschatz, Jena.
fenrixi 2002: Fähnrich H., Kartwelische Wortschatzstudien, Jena.
fenrixi 2007: Fähnrich H., Kartwelisches Etymologisches Wörterbuch, Leiden/Boston.
klimovi 1964: К и
110
enaTmecnierebis sakiTxebi _ I-II, 2009
tariel futkaraZe
-isa, -iSa; -iSe, -iSen; -isad, isda, -iza, -izan, -ize...
formamawarmoebeli formantebis istoriuli
mimarTebisaTvis
(saerTo-qarTvelurisa da qarTveluri qvesistemebis mixedviT)1
warmodgenil statiaSi Cveni mizania qarTvelur enobriv sistemaSi
arsebuli viTarebisa da mimarTuleba-daniSnulebis gamomxatavi brunvis
niSanTa alomorfebis SepirispirebiTi analizi. msjeloba aigeba Semdegi
ori zogadi debulebis gaTvaliswinebiT:
¾ brunva aris morfologiuri kategoria, romelic sxvadasxva gramaTa saSualebiT asaxavs sintaqsur (gramatikul) an semantikur (posesiur, lokalur) mimarTebebs. konkretuli brunva (gramema) aris saxelis
myari formawarmoebiTi yalibi (fuZe+brunvis niSani), romelsac erTi
leqsikuri erTeulis farglebSi aqvs sintaqsur da semantikur funqciaTa
sakuTari speqtri (msjelobisaTvis vrclad ix., futkaraZe 1997).
¾ morfema aris mniSvnelobis mqone iseTi umciresi morfologiuri
elementi (erTeuli), romlis Semdgomi danawevrebiT Zireulad Seicvleba
(daiSleba) misi mniSvneloba. formis mixedviT morfema aris martivi (-ma,
-s...) da rTuli Tu Sedgenili; gramatikul mniSvnelobasac Tu gaviTvaliswinebT, sasurvelia gairCes Sedgenili morfema da rTuli morfema:
Sedgenilia morfema,2 Tuki misi elementebi avtonomiurad inarCuneben
sakuTar semebs, magram maTi erTianoba qmnis Tvisobrivad axal gramatikul mniSvnelobas: -is-Tvis, -is-gan... -isas, -isa/-iSa... rTulia morfema,
Tuki mis elementTagan erT-erTs dakarguli aqvs semantika da mirTulia
momdevno segmentze (da ara _ fuZeze): -nar-, -evin-, -ebin-... (futkaraZe
1986:32; futkaraZe 1997). mocemuli enobrivi erTeulis (enis, kiloTa
jgufis, kilos, kilokavis...) farglebSi erTi morfemis alomorfebad
unda miviCnioT is morfebi, romlebic erTnairia mniSvnelobisa Tu fun1
prof. zurab sarjvelaZisa da prof. baqar gigineiSvilis mier 1978 wels
gamoqveynebuli statia _ `nanaTesaobiTari mimarTulebiTisa da nanaTesaobiTari
daniSnulebiTis adgili Zv. qarTulisa da qarTveluri enebis brunvaTa sistemaSi~ _ iyo erT-erTi pirveli samecniero naSromi (prof. besarion jorbenaZisa
da prof. Tedo uTurgaiZis naSromebTan erTad), romelmac studentobis dros
sxvagvarad damanaxa skolaSi miRebuli codnis `simwyobre~ da stimuli momca,
kritikulad Semexeda gabatonebuli kvalifikaciebisaTvis. didi madloba maT
amisaTvis.
2 Sdr.: formanti _ rTuli sufiqsi, romelic miRebulia derivaciuli da
samimarTebo (fleqsiuri) afiqsebis SerwymiT (b. jorbenaZe).
111
qciis TvalsazrisiT da vlindebian identur an urTierTgamomricxvel
poziciebSi. mocemuli brunvis niSnis alomorfebad miiCneva rogorc
fonologiurad, aseve morfologiurad Sepirobebuli alternatebi (termin `alomorfs~ viyenebT i. naidas mixedviT).
Tanamedrove qarTvelur idiomebSi (qvesistemebSi, saxesxvaobebSi,
kiloebSi) dadasturebuli segmentebis: -isa, -sa, -iSa, -Sa, -iSe, -iSen,
-isad, -isda, -izda, -iza, -izan, -za (Cem-za), -ize, -iS-d, -aSd, -Sd, -iSEd
(svan. dev-iS-E-d)... Sesaxeb mdidari samecniero literatura arsebobs.
kvlevis am etapze sakamaTo ar aris warmodgenili formantebis pirveli
komponentis warmomavloba da funqcia: -is/-iS _ naTesaobiTi brunvis
niSania, romelsac saderivacio funqciac aqvs.
samecniero literaturaSi diskusiis Temaa meore komponentTa
warmomavloba da funqcia, -isa formantis formirebis dro (arsebobda
saerTo-qarTvelurSi? Ee.w. zanur-qarTuli erTianobis periodSi?), alomorfTa identifikaciis sakiTxi da sxv.
qvemoT msjelobas warvmarTavT 5 ZiriTadi kiTxvis mixedviT,
kerZod:
• ra warmomavlobisaa meore komponenti?
• ZiriTadi morfemebi: -is-a, -is-ad mxolod arqauli qarTulis
monacemebia, e.w. zanur-qarTuli erTianobis xanisaa Tu
saerTo-qarTveluria?
• sinqronul doneze, -is segmenti fuZeSi Sedis, damoukidebeli
sufiqsia Tu momdevno komponentTan erTad erTian morfemas
qmnis?
• megrul-Wanuri -iS-e formantSi -e -iSa sufiqsis a-s transformaciaa Tu -de Tandebulis naSTi?
• ramdenadac saerTo-qarTvelursa da qarTvelur qvesistemebSi
(saxesxvaobebSi) paralelurad arsebuli segmentebi (-isa, sa, -iSa, -Sa, -iSe, -iSen, -isad, -isda, -izda, -iza, -izan, za (Cem-za), -ize, -iS-d, -aSd, -Sd, -iSvd... -isTvis, -isTvin, iTvin, -Tvin, -ad...) funqciebs inawileben an ufunqciobis
gamo pasiurad rCebian, erTi enobrivi sistemis farglebSi
isini ramden morfemad SeiZleba ganvixiloT?
ra warmomavlobisaa - a, -d, -ad, -da komponentebi?
sakiTxis istoria vrclad aris warmodgenili samecniero literaturaSi (gigineiSvili, sarjvelaZe 1978; lomTaZe 1987:65-102; danelia
1998:501-514), amitom aq kritikulad aRar ganvixilavT gansxvavebul
mosazrebebs.
112
-a.
mkvlevarTa erTi nawili (a. SaniZe, c. qurcikiZe, a. WinWarauli...)
Tvlis, rom -isa/-iSa formantiseuli -a emfatikuri xmovnia; Sdr., emfatikuri -a ucxoa zanuri kiloebisTvis (arn. Ciqobava).
st. Cxenkelis, v. Tofurias, h. fogtis, i. imnaiSvilis, a. martirosovis, a. kizirias, a. onianis, k. danelias... azriT (masalisa da sakiTxis
mimoxilvisaTvis ix.: imnaiSvili 1957:380; danelia 1998:509-512), -a aris
-ad brunvis niSnis gamartivebuli saxe: -is-ad > -isa.3 a. lomTaZis
mixedviT (1987:77), -a miRebulia -ad-a segmentis gamartivebiT: -isada >
isda > isa.
Cveni azriT, ufro argumentirebulia arn. Ciqobavas, T. SaraZeniZis,
b. gigineiSvilis, z. sarjvelaZis, b. jorbenaZis... msjelobani, romlis mixedviTac -a segmenti aris mimarTulebiTi brunvis uZvelesi niSani, romelic daculia arqaul samwignobro enaSi: saberZneT-a, ToSeT-a, kuxeT-a...
salocvel-a, sadidebel-a...
arqaul qarTulSi mimarTulebiTi brunvis niSnis -a alomorfi realizdeba -is, -Ás, -T, -eT4, -el segmentTa momdevnod.
vfiqrobT: arqaul samwignobro qarTulSi mimarTulebiTisa da
gardaqceviT-viTarebiTis funqciiT jer kidev iyo saerTo-qarTvelurisTvis damaxasiaTebeli martivi -a alomorfi (sadidebel-a), romelmac
adreve dakarga formamawarmoeblis funqcia; Tumca, SemogvrCa –isa/-iSa
formantis Semadgenel elementad arqaul samwignobro enaSi, dasavlur
SiSina kiloebsa (megrul-lazursa) da fxour kiloebSi (moxeur-xevsurul-fSaur-TuSurSi); Sdr.: sxvagvari istoriisa da funqciisaa dasavlur qarTvelur sisina kiloebSi gamovlenili -iz-a formantis -a: isda
> iza: gulisda > guliza; kacisda > kaciza... analogiiT: Cem-za,
Sen-za...
gasaziarebeli Cans n. marisa da arn. Ciqobavas mosazrebac, rom istoriulad -a Sedioda micemiTi brunvis niSnis SemadgenlobaSic: `Zir-a-s,
napir-a-s~...
3
Sdr.: i. imnaiSvilis azriT, saberZneT-a tipis formebSi -a aris sxva dialeqturi wris arqauli niSani (viTarebiTi brunvisa), romelic -d-s paralelurad
realizdeba garkveuli tipis saxelebSi (iqve, gv. 408-411).
4 h. fogts miaCnia (1968:274-275), rom TuS-eT-a tipis saxelebSi -eT- aris egris- tipis formebis -is- tolfardi: naTesaobiTis -is, instrumentalisis -T da
viTarebiTis -ad sufiqsebi sinamdvileSi arian derivaciuli sufiqsebi. isini
qmnian axal fuZeebs, romlebic, Tavis mxriv, isev SeiZleba vabrunoT. toponimTa
mawarmoebeli -eT-/-aT (TuS-eTi, kax-eT-i, gel-aT-i, Tekl-aT-i...) zog SemTxvevaSi
krebiTobis funqciis mqone Cans, zogSi – kuTvnilebiTobisa; Sdr.: somx-iT-i.
113
mimarTulebiT-micemiTis -a5 SeiZleba iyos SemorCenili Cqar-a,
nel-a...6 tipis zmnisarTebsa da qarTuli enis ingilour Tu samxreTdasavlur (aWarulSi, maWaxlurSi, imerxeulSi...) kiloebis sxva zmnisarTebSi: sazebnela~ (saZebnelad), erTa~ (/erTad)... salocvel-a-~
(=salocvelad), uCumal-a-~, (/uCumalad/Cumad)... aq ~ palatalizebuli damarTvis Sedegad unda iyos ganviTarebuli; am varauds mxars
uWers iseTi zmnisarTebis arseboba, romlebic sxva kiloebSi micemiTis
formiT gvxvdeba:
Zvila~, gamTenia~ (`gamTenias~; paralelurad ixmareba `gamTenios~), gavla~ (gavlas), Camovla~ (Camovlas), am Camosla~, gulgara~
(gulgara~ laparikofs)...
Sdr., agreTve, aWaruli sxva masala: Seusvenebla~/Suusvenebla~,
guuCerebla~, duukiTxva~, ukiTxava~, udunaxvebla~, (/duunaxvebla~),
duuZaxebla~... uCumala~, ucba~, (Sdr., ucfaT)... advila~, fexnaqceva~
(fexnaqceva~ davwveT da deveteviT), tyvila~, kisrakunWla~ (kisrakunWla~ wamovda TavdaRmarTSi), erTgayola~ (niSnavs `cota xans~), naxevarkvala~ (naxevarkvala~ gaakeTa saqme), CemTvina~/CemTaTvina~ (SenTvina~/
misTvina~...), martva~, yvelafra~ (yvelafra~ geyofa; `yvelafrisTvis~,
`yvelafrad~), gangeba~...
aseTi masala gvaqvs gurulSic: uCumala~ (/uCumale), ukiTxava~,
tyule (tyula~), Zule, calxele, gulgara~, Zvila~, Zule (Sdr.,
ZvilaRa), gangeba~, martua~, dRis sinaTla~ (dRis sinaTla~ Casuliyo
Sin), ZaliTa~ (/ZaliTe), gangeba~ (/gangebe)... (futkaraZe 1986).
Sdr., viTarebiTis a-Ti (<ad?) warmoqmnili zmnisarTebi, romlebic
~-s ar dairTaven (savaraudoa, rom aseTi formebi meoreuli iyos:
colianad > coliana):
a) samwignobro qarTulis zmnisarTebi, romlebic warmoadgenen -ian
sufiqsiT nawarmoebi saxelis viTarebiT brunvas: coliana, saxliana...
msgavsi magaliTebi ucxo araa sxva dialeqtebisTvisac.
b) zmnisarTebi, romlebic warmoqmnili arian -ul/-ur sufiqsiT nawarmoebi zedsarTavebisagan: kacura, amxanagura, Zvelebura, maSindula,
guSindula...
g) zedsarTavisagan warmoqmnili zogi sxva zmnisarTi: karqa, cqvita;
Sdr., karqaT, cqvitaT; Sdr., zmnisarTTa didi nawili ar dasturdeba
5
Sdr.: varaudoben, rom svanur kiloebSi micemiTis erT-erTi alomorfia -a;
vfiqrob, ufro damajerebelia a. onianis msjeloba, romelsac miaCnia, rom svanurSi gamovlenili -a aris fuZiseuli e-s alofoni (oniani 1985:159-163).
6 sxva mosazrebiT: nelad > nela.
114
viTarebiTis T-s gareSe: TeTraT, wiTlaT, SavaT, yviTlaT... lamazaT,
uSnoT, cudaT... samuSaoT, sasmelaT...
Tu gaviTvaliswinebT imas, rom arqauli samwignobro ena efuZneba
welTaRricxvaTa mijnaze arsebul saerTo-qarTvelur enas (msjelobisaTvis ix., futkaraZe 2005), ulogiko iqneba, zemoT ganxilul masalaSi
warmodgenili qarTveluri -a morfema miviCnioT sxvadasxva droisa Tu
warmomavlobis segmentad; vfiqrob, logikuri Cans, varaudi:
-a+s7, -a+d, -i+s, -i+d (> iT) brunvis niSnebi warmoqmnilia
saerTo-qarTvelur enaSi -a, -i8 da -d, -s niSnebis kombinaciebiT;
saerTo-qarTvelurSi Tanaarsebobda rogorc martivi morfemebi (-a, -d),
ise rTuli morfemebi (-ad) da Sedgenili formantebi (-is-a, -is-d...).
-d.
saerTo-qarTveluris -d9 viTarebiT-gardaqceviTobis, mimarTulebiTisa da daniSnulebiTobis funqciiT Semonaxulia svanur kiloebSi;
kerZod, im SemTxvevaSi, roca -d daerTvis -iS- segments (befSv-iS-d),
gamoxatavs mimarTulebas, daniSnulebas; xolo rodesac -d uSualod
daerTvis fuZes, aRniSnavs rogorc viTarebasa da gardaqceviTobas, aseve,
mimarTulebas, mizans, daniSnulebas; svanurSi martiv fuZeze darTuli d-s mier daniSnulebis gamoxatva arqauli viTareba Cans (Sdr., CantlaZe
1998:93-94).
-d arqaul samwignobro qarTulSi gamoxatavs mimarTulebas, mizans,
adgils: Semovida qarTl-d; movides ierusalim-d... arqaul qarTulSi -d
viTarebiTis funqciiT ar dasturdeba; saerTo-qarTvelurSi mas es funqciac unda hqonoda (rasac adasturebs svanuris monacemebi). mogvianebiT,
samwignobro enaSi -d morfemas yvela funqciiT cvlis -ad/-d.
samecniero literaturaSi gamoTqmulia mosazreba, rom svanur
kiloebSic ki -d miRebulia -ad-isgan (oniani 1989:211, 217-218). qarTvelur qvesistemebSi or Tanxmovans Soris moqceuli xmovnis reduqcia
xdeba momdevno sufiqsiseuli xmovnis gavleniT; kerZod, bolo marcvalSi
7
-as Semonaxulia arqaul qarTulSic, svanur da sxva qarTvelur kiloebSic;
Zir-as, adgil-as, pir-as... megr.; sqvam-as, Zvir-as, Sxir-as... svanuri; jvedi-as,
Ban-as, zau-as... masalisaTvis ix.: Tofuria 1944:340-345; babunaSvili 1956:393-
402; i. CantlaZe 1998:23.
8 Cans, winareqarTvelurSi arsebobda e.w. kuTvnilebiTi -i brunva, romelsac,
nawilakis cveTiT miRebuli saxelobiTis i-sgan gansxvavebiT, SeeZlo fuZiseuli
xmovnis reduqcia (am ukanasknelis enklitikuri bunebis Sesaxeb: fogti 1968:17).
9 aseve, ar gamoiricxeba qarTveluri, urartuli da sxva iberiul-kavkasiuri
enebis -d sufiqsis saerTo warmomavloba (msjelobisTvis ix.: Ciqobava 1956;
jorbenaZe, 1988:15; es perspeqtiuli Tema damatebiT argumentebs saWiroebs).
115
warmoudgenelia -ad > -d procesi.10 ufro logikuria mosazreba beTlem-d tipis saxelebSi calTanxmovniani arqauli sufiqsis arsebobis
Sesaxeb (Ciqobava 1956); Sdr., sxva calTanxmovniani sufiqsebi: -s: kac-s; l-: Tovs - Tov-l-i; -r-: wux-s - mwux-r-i, mama - mam-r-i...).11
-ad/-da.
-ad sufiqsis istoriis Sesaxeb ori ZiriTadi mosazrebaa:
1. -ad miRebulia -a da -d sufiqsebis SerwymiT;
2. -ad erTiani sufiqsia, romlis cveTiTaa miRebuli -a; mag., h.
fogtis hipoTezaze dayrdnobiT, k. danelia aviTarebs mosazrebas, rom
uZveles (V saukunis uwinares) qarTulSi ori damoukidebeli brunva
arsebobda; am brunvebis niSnebi -d da -ad (> a) mogvianebiT erTmaneTSi
airia (danelia 1998:502, 504-510).
vfiqrob, gasaziarebelia pirveli mosazreba, vinaidan, faqtia, rom
adreul periodSi mimarTulebiTis funqciiT paralelurad dasturdeboda
-a da -d morfemebi; garda amisa, igive a segmenti gvidasturdeba -as
10
aralogikurad migvaCnia *befSE-ad > befSE-d da *marem-iS-ad > marem-iSd procesebis daSveba.
11 igive -d Cans aWarul, maWaxlur, livanur, imerxeul kiloebSi dadasturebul
ZirT (<*Zir-d) `Zirs~ zmnisarTSi (`ZirT devs~ = Zirs devs); mogvianebiT
formamawarmoebeli sufiqsi (-d) fuZiseuladaa gaazrebuli, amitomac gvaqvs:
ZirT-ul-i (iatakidan, miwidan aRebuli raime nivTis Sesaxeb ityvian); Sdr.: gamoTqmulia mosazreba, rom guSindeli, maSindeli... tipis formebSi d segmenti
momdinareobs dRe sityvisgan (xvalin-dRe-el-i > xvalindeli; a. SaniZe); aqac
xom ar aris SemorCenili mimarTulebiTobis gamomxatveli saerTo-qarTveluris
-d sufiqsi, romelic, svanuri formebis msgavsad, daerTvis –in segments: -in+d
(maS-in – *maS-in+d: maSind-ul-i – maSindula, maSind-el-i; guSin - guSin-d:
guSinduli – guSindulad > guSindula; wuxandeli – wuxandula... xvalindeli; analogiiT: mermindeli, winandeli...)? qarTveluri dialeqturi masalac
gvafiqrebinebs, rom es zmnisarTebi kompozitebisgan ar unda momdinareobdes;
kerZod, zmnisarTSi Cans saerTo-qarTveluri Tu arqauli brunvis niSnebi (-an, d, -in, -is, iS...), xolo drois mimaniSnebeli zedsarTavis mawarmoebeli SeiZleba
iyos warmomavlobis sufiqsi: -el-/-ar-/-er-; Sdr.: zanuri – goRan/goRa `guSin~;
Sdr.: laz.: Roman, arqauli salit. qarTuli: ZoRan `guSinwin~, xevsuruli:
ZoRan/ZoRans `amaswinaT, sami-oTxi dRis win~; axali salit. qarTuli: waRan >
weRan... da: goRan-er-i, ZoRan-d-eli (xevs.), `guSindeli~. amdRa `dRes~ da
amdR-ar-i `dRevandeli~; Wumani/Wuman/Wume `xval~ da Wumaneri/Wumaneri
`xvalindeli~; geRani `zeg~ da geRan-er-i `zegindeli~; woxole '`win~, `adre~
da woxoleni/woxoleiani `winandeli~... Sdr.: svanuri: lKT `guSin~ da laTaS
`guSindeli~; ladeR `dRe~, ladi/ladeRi `dRes~ da lad-iS `dRevandeli~;
mHx@r `xval~ muxr-iS `xvalindeli~; mHx@reCex@n (< *mHx@r-eS-xan) `zeg~ da
muxareCxan-iS `zegindeli~... sakiTxi Semdgom Seswavlas saWiroebs.
116
formamawarmoebel sufiqsSi (Sdr.: Zlivs, Zliv-as da Zvil-a-Á); Sdr.,
agreTve, mxolod -a sufiqsiT gamoxatuli mimarTulebiToba aWarulSi
dadasturebul da micemiTis fard formaSi: gamTeniaÁ (/gamTeni-as)=
gamTeniisas.
urTierTgamomricxavi mosazrebebi arsebobs -da-s (Cem-da)Sesaxeb.
-da realizdeba mxolod nanaTesaobiTar formasTan. misi warmomavlobis Sesaxeb ori ZiriTadi mosazrebaa:
n. mari: -da aris Tandebuli (msjelobisaTvis ix.: SaniZe 1980:70-71,
601-602: `amis-da kvalad~); Sdr., aseve, jorbenaZe 1988:100, `-da –
Tandebul-morfemoidi, gamoxatavs gankuTvnebas, daniSnulebas~ (Cem-da,
Senda... kacisda > kacizda > kaciza)...
arn. Ciqobava: -da sufiqsSi -d- arqauli mimarTulebiTis niSania,
xolo -a emfatikuri xmovania (Ciqobava 1956:20-21). Sdr., aseve: a. martirosovi 1959:119-122: `Cem-da formaSi -da aris viTarebiTis niSani~; a.
lomTaZe 1987:69-70: dinamikuri maxvilis moqmedebiT -da Camoyalibda
zanur-qarTulis erTianobis xanaSi -ada segmentisgan: kacis-ad-a >
kacisda; misi azriT (gv. 77), -da > -a: koCiS-da > koCiS-a.
warmodgenili am ori mosazrebidan ufro meti argumenti eZebneba
arn. Ciqobavas mosazrebas; kerZod, b. gigineiSvilisa da z. sarjvelaZis
azriT, Sen-da-mde tipis formebSi gverdigverd or Tandebuls ver
davuSvebT: `qarTul enaSi ori Tandebuli erTmaneTis momdevnod ar
dasturdeba~ (gigineiSvili, sarjvelaZe 1978:133). garda amisa, qarTveluri ena-kiloebis TandebulTa warmomavloba gamWvirvalea; isini momdinareoben damoukidebeli sityvebisgan. damoukidebeli maxvilisa da leqsikuri mniSvnelobis mqone morfemis afiqsebad (Tu e. w. Tandebulebad)
transformirebis safexurebi naTladaa warmodgenili samwignobro enis
istoriaSic. -da morfemis analogiuri istoria ar Cans; garda amisa, es
morfologiuri erTeuli amave formiTa da funqciiT aRdgeba saerToqarTvelurSic (ix., qvemoT). metic: kuTvnilebisa (-is) da mimarTulebis
gamomxatveli sufiqsebis (-d/-ad/-da)kombinaciebi: *-isd (>/-iSd), -isad,
-isda, nuli+da erTian sufiqsadaa gaazrebuli saerTo-qarTvelurSive.
es formanti sxvadasxva variantiT dasturdeba arqaul samwignobro
enaSic da qarTvelur kiloebSic; araiSviaTad mas cvlis -isTvis/-isTvin
Sedgenili morfemac:
mag., Sdr., saxarebis redaqciebi:
maTe, 17,4: `miugo petre da hrqua iesus: ufalo, keTil ars Cuenda
aqa yofaÁ. da, Tu gnebavs, vqmneT aqa sam talavar: erTi Senda da erT
mosYsa da erTi elia~sa~~ (axali aRTquma~; wmida~ oTxTavi, Tb., 2003).
markozi, 9,5: `da miugo petre da hrqua iesus: rabi, keTil ars
Cuenda aqa yofaÁ; vqmneT aqa sam talavar: erTi Sendad, erT mosYsad,
117
erTi elia~sad~~ (qarTuli oTxTavis ori Zveli redaqcia sami Satberduli xelnaweris mixedviT, Tb., 1945).
markozi, 9,5: `da miugo petre da hrqua iesus: rabi, keTil ars
Cuenda aqa yofaÁ; vqmneT aqa sam talavar: erTi SenTAs, erT mosYsTAs da
erTi elia~sTAs~~ (qarTuli oTxTavis ori bolo redaqcia, Tb., 1979;
mcxeTuri xelnaweri, Tb., 1986).
Zvel qarTul teqstebsa Tu Tanamedrove dialeqtebSi -d/-ad/-da
alomorfi ZiriTadad realizdeba kuTvnilobiTobis semantikis mqone
pirveli da meore piris nacvalsaxelur fuZeebTan (am SemTxvevebSi fuZis
semantikiT xdeba -is- derivatis kompensacia) da mimarTulebas an
daniSnulebas gamoxatavs12: Cem-da `CemTvis~, Sen-da, Tqven-da, mis-da...13
Sdr.: megruli: Cqim-da `Cemken~, skan-da `Senken~ (Sdr.: koCiSa `kacisken~);
es -da unda iyos Semonaxuli svanuri -Te-s saxiT14: miSgEa-Te `Cemken~,
isgEa-Te `Senken~, eCMS-Te `misken~; Sdr., agreTve, svanuri: miSgu `Cemi~
da miSgNE-d„`CemTvis~, isgu `Seni~ da isgNE-d15 `SenTvis~, eCMS `misi~
da eCMS-d `misken~ (< ejaiS < eja/ega) `misTvis~... gurul-imerulaWaruli: Cemda, Cemza (kaciza formis analogiiT) formaTa paralelurad qarTulSi zepir metyvelebaSi amJamadac Cans Cem-ad, Sen-ad tipis
masala: `es Cemad (=CemTvis) minda~... (vimowmebT aWaruli kilos mixedviT).16
kuTvnilebiTobis semantikis mqone fuZeebTan -da alomorfis damkvidreba axsnili aqvs k. danelias (1998:503)17: `I da II piris nacvalsaxelTa sayrden nagenetivar uafiqso fuZeze darTuli -da Tandebuli
12
arqaul -d/-da da -ad sufiqsebs SeeZloT rogorc mimarTulebis, aseve daniSnulebis gamoxatva (T. SaraZeniZe 1956:425-426; i. imnaiSvili 1957:493-495; a.
martirosovi 1968: 114-119). mogvianebiT, -Tvis, -ken `Tandebuliani~ brunvis formebi iyofen am semantikebs; arqaul qarTulsa da svanur kiloebs Semonaxuli
aqvs Zveli viTareba (masalisaTvis ix., zemoT).
13 Sdr.: m-is+da, ma-T+da... pavle-s+da... (lomTaZe 1987:71).
14 -Te alomorfis (-da > -de > -Te procesis) Sesaxeb msjeloba ix., q. lomTaTiZisadmi miZRvnil krebulSi (ibeWdeba soxumis universitetis gadawyvetilebiT).
15 miSgNE-d - formaSi gasarkvevia E segmentis sakiTxi; vfiqrobT, igi
analogiiTaa gadmosuli e.w. E-fuZiani brunebis viTarebiTi brunvidan: sax. WaS,
mic. WaSEE, viT. WaSEd; Sdr., analogiiT E Cndeba -iS segmentis momdevnodac:
dev-iS-E-d (Sdr.: CantlaZe 1998:95).
16 megruli: Cqim-oT `CemTvis~ gvafiqrebinebs, rom Cem-ad saerTo-qarTvelurisgan momdinare forma ufroa, vidre sazRvrulis Cavardnis Sedegi (Cem
saxlad > Cemad).
17 oRond, misTvis -da aris Tandebuli; metic, k. danelias azriT, mimarTulebiTi
brunva araTu saerTo-qarTvelurSi, aramed qarTul-zanuri erTianobis donezec
Zneli dasaSvebia 1998:513-514.
118
ar SeiZleboda gamartivebuliyo, radgan, winaaRmdeg SemTxvevaSi,
miviRebdiT *Cema, Sen-a, *Cuena, Tquena formebs, romlebSic mimarTulebiTobis (an daniSnulebiTobis) amocnoba SeuZlebeli iqneboda~.
msjelobis logika marTalia, oRond, Cveni azriT, am tipis
nacvalsaxelebTan mimarTuleb-daniSnulebiTobis gamomxatveli -d(a)
formamawarmoebeli sufiqsia (-d brunvis niSans mirTulia -a emfatikuri
xmovani) da ara - Tandebuli.
g. klimovis, b. gigineiSvilisa da z. sarjvelaZis azriT, zanurqarTuli erTianobis xanaSia SesaZlebeli -is-a, -is-ad morfemuli
jgufebis rekonstruqcia (b. gigineiSvili, z. sarjvelaZe 1978:134).
vfiqrobT, ufro argumentirebulia msjeloba, rom saerTo-qarTveluri
enis velSi jer warmoiqmna zanur-svanuri dialeqturi wre, romelmac
Semdgom mogvca zanuri da svanuri kiloebi; Sesabamisad, naklebsavaraudoa e. w. zanur-qarTuli erTobis xanis arseboba (vrclad ix.,
futkaraZe, 2005:259-297). qarTveluri qvesistemebis monacemTa analizi
safuZvels gvaZlevs, fuZe+is+a, fuZe+is+ad, fuZe+is+d(a) paraleluri
yalibebis arseboba vivaraudoT saerTo-qarTvelurSive18.
Zvel werilobiT ZeglebSi warmodgenili -isad, -isa, -isda segmentebi da maTi dialeqturi variantebi sinqronul doneze samgvarad
SegviZlia ganvixiloT:
• -is segmenti brunvis niSania, romelsac daerTvis meore brunvis
niSani;19
• -is segmenti axal fuZes awarmoebs, xolo -d/-ad/-da brunvis niSani
daerTvis nawarmoeb fuZes;20
• -is sufiqsi da momdevno komponenti axal, erTian morfemas qmnian.
rangebis Teoriis mixedviT, sityvaSi Zireul morfemasTan mimarTebiT mkacradaa gansazRvruli sxva morfemaTa ganlageba (aranJireba); erT
sityvaSi ar SeiZleba iyo warmodgenili erTi rangis ori morfema (qarTuli masalis mixedviT msjelobisaTvis vrclad ix. oniani 1989:50-51).
sityva-formaSi erTi rangis morfemebis povnierebis SemTxvevaSi
gansaxilvelia sami varianti: erT-erTi (fuZesTan axlos myofi) kargavs
funqcias da fuZes erwymis (1); funqciadakarguli afiqsi erwymis axal
sufiqss (2); erTi rangis orive afiqsi inarCunebs Tavis semantikas,
18
Sdr., k. danelia Tvlis, rom samsave qarTvelur enaSi -isad, -isa damoukidebladaa Camoyalibebuli: am enobriv faqtebs araferi aqvT saerTo (gv. 513).
19 e.w. ormag brunvebad kvalifikacia axali ar aris (ix., mag., SaniZe 1976); kacis-ad tipis formebSi ormagi brunebis Sesaxeb ix. CantlaZe 1998:120-121.
20 warmodgenil masalas amgvarad ganixilavs al. oniani (1989:142-144).
119
magram maTi SerwymiT miiReba Tvisobrivad axali morfema (rogorc formiT, aseve, semantikiT).
T. uTurgaiZis azriT, funqciadakarguli sufiqsi fuZeSi gadairicxeba (uTurgaiZe 1983:1-8); Cveni azriT, rogorc wesi, funqciadakarguli
sufiqsi (aseTis arsebobis SemTxvevaSi) erwymis misive msgavs axal sufiqss (futkaraZe 1986:138); am mosazrebas amyarebs analogiis faqtebi:
mag., gurulSi -neb (danebi, Zmanebi...) analogiiT gadadis nasesxeb sityvebSic: badiS-neb-i, angeloz-neb-i; asevea, megruli -lef: jima – jimalefi,
Sdr., indoevropuli nasesxoba: nosa – nosa-lef-i... garda amisa, -n fuZeSi rom iyos Sesuli, is mxolobiTSic iqneboda warmodgenili. asevea kauzativis niSnebic da sxv. fuZesTan mirTulad unda ganvixiloT, ZiriTadad, saderivacio afiqsebis rolSi movlenili segmentebi (gul-ad-i, xis...), an Zveli, funqciadakarguli afiqsebi (mama – mam-r-i).
-isad/-iSoT, -isa/-iSa tipis morfemuli jgufis wevrebi inarCuneben TavianT semantikas, magram maTi gaxleCa SeuZlebelia. arqaul
qarTulSi, zanur Tu fxour kiloebSi daniSnulebas Tu mimarTulebas
damoukideblad ver gamoxatavs verc kuTvnilobiTobis gamomxatavi -is da
verc mxolod -a/-ad segmentebi (mxedvelobaSi ar miiReba rTuli
morfemis cveTiT miRebuli alomorfi21). vfiqrob, ufro logikuria maTi
ganxilva erTian Sedgenil morfemad; Sesabamisad, brunvaTa ZiriTadi
formebi ase SeiZleba warmovadginoT: fuZe-isa22, fuZe-isad.
21
mag., svanurSi nanaTesaobiTari viTarebiTis rTuli iS-d formanti, sxva brunvis niSnebis msgavsad, SeiZleba gamartivdes; ikargeba -d: bq.: jiml-@S < jiml-@Sd `ZmisTvis~; lSx.: zarul-iS (< zarul-iSd) `mzareulisTvis~; RerT-aS <
RerT-aS-d `RvTisTvis~ (vimowmebT v. Tofurias masalas); Sdr. CantlaZe
1998:93.
22 arqaul samwignobro qarTulSi mimarTulebiTi brunva moepoveba mxolod adamianis, uflisa da angelozis aRmniSvnel sityvebs. amis miuxedavad, zog avtors
is, rogorc meoreuli brunva, saerTod ar Seaqvs brunvaTa paradigmaSi (sarjvelaZe 1997:25-35), zogs ki sakuTar saxelTa brunvebSi Seaqvs, sazogado saxelebisaSi ki _ ara (r. saRinaZe 2008:54, 55). mimarTulebiTi saerTo-qarTveluri
brunvaa; Sesabamisad, is warmodgenili unda iyos qarTveluri brunvebis yalibTa
rigSi. megrul-Wanuris viTareba aCvenebs, rom arqaul samwignobro enaSi fuZeisa yalibis povniereba uflisa da adamianis aRmniSvnel sityvebTan gardamavali
viTarebis amsaxvelia: saerTo-qarTvelurSi fuZe-isa realizdeboda yvela tipis
saxelTan; arqaul samwignobro enaSi _ adamianisa da uflis aRmniSvnelTan,
Semdeg ki sul ikargeba. Sdr.: naTesaobis (kuTvnilobis) formasTan msgavsi
dinamika Cans sxva SemTxvevebSic; mag.: zeda, Sina Tandebulebi Tavdapirvelad
mxolod naTesaobiTTan vlindeboda; arqaul samwignobro enaSi _ naTesaobiTTan
mxolod adamianis aRmniSvneli saxelebia warmodgenili; bolos ki naTesaobiTiani varianti sul daikarga (ix., agreTve: t. futkaraZe 1986:108-109).
120
b. gigineiSvilisa da z. sarjvelaZis daskvniT (1978:134), `gramatikul mniSvnelobaTa is mravalferovneba da mWidro gadaxlarTva,
romelic -ad/-a/-da afiqsebTanaa dakavSirebuli qarTvelur enebSi, agreTve SeuZlebloba imgvari ganawilebisa, rom TiToeul maTgans mxolod
erTi funqcia mieweros, gvavaraudebinebs, rom mimarTulebiTobis,
daniSnulebiTobis da gardaqceviTobis mniSvnelobani erTi brunvis
niuansebs warmoadgens. niuansebis gamovlena damokidebulia viTarebiTi
brunvis ama Tu im alomorfis warmodgenaze sxvadasxva morfemul
konstruqciaSi. svanurma arCia naTesaobiTis formaze viTarebiTis -d
alomorfis darTva, riTac SeinarCuna mxolod erTi funqcia _ daniSnulebiTisa. qarTulma da zanurma sxva alomorfebic gamoiyenes da
qarTul-zanur qronologiur doneze ivaraudeba mimarTulebiTisa da
daniSnulebiTis damoukidebeli, erTmaneTisagan gansxvavebuli formebis
Camoyalibeba, magram qarTul-zanuri erTianobis daSlis periodisTvis
SeimCneva tendencia nanaTesaobiTari mimarTulebiTis orgvari funqciiT
gamoyenebisa~.
am vrcel amonaridSi dausabuTebelia e.w. `qarTul-zanuri qronologiuri donis~ hipoTeza, magram faseulia mosazreba, rom mimarTulebiTobis, daniSnulebiTobis da gardaqceviTobis mniSvnelobani erTi
brunvis niuansebs warmoadgens; marTlac, logikuri Cans vivaraudoT, rom
saerTo-qarTveluris adreul periodSi fuZe-isad (mef-isad, Cem-ad) da
fuZe-isa (mef-isa, Cemd[a]) paraleluri yalibebi iyo, romelTac funqciebi mogvianebiT gainawiles.
Sdr., agreTve: T. SaraZeniZis daskvniT, adgilis gamoxatva da mimarTulebis funqcia erTmaneTs ukavSirdeba: `mimarTulebiToba momdinareobs
adgilis gamoxatvidan; Tavis mxriv, mimarTulebiTobisganaa ganviTarebuli: miRweuloba, gardaqceva, daniSnuleba, mizani...~ (SaraZeniZe 1956:
432-433)23.
23
Sdr.: n. mari da i. yifSiZe megrul-Wanuris e. w. mimarTulebiT da daniSnulebiT brunvebs micemiTi brunvis variantebad Tvlian: mimarTulebiTs micemiT
(mimarTulebiT) I-s, anu wminda micemiTs uwodeben da mis niSnad -Sa sufiqss
gamoyofen (koC-i-S), meores micemiT (mimarTulebiT) II-s uwodeben da niSnad
-So(T) sufiqss gamoyofen (koC-i-So(T). daSorebiT brunvas naTesaobiTisagan
momdinared miiCneven, niSnad -Si sufiqsia gamoyofili. ganxiluli formebi sxvagvarad aris daxasiaTebuli arn. Ciqobavasa da v. Tofurias gamokvlevebSi. mkvlevarTa mtkicebiT, aRniSnuli brunvebi naTesaobiTi brunvis diferenciaciis Sedegad aris warmoqmnili (Ciqobava 1936:43-56; Tofuria 1937:179-182). arn. Ciqobavam micemiT (mimarTulebiT) I-s mimarTulebiTi uwoda, micemiT (mimarTulebiT)
II-s _ daniSnulebiTi, xolo naTesaobiTs _ daSorebiTi da ZiriTadi brunvebis
rigSi ganixila. v. Tofuriam diaqronuli TvalsazrisiT isini, rogorc nawarmoebni, meoradni, brunvebad ar CaTvala.
121
Sdr., aseve: a. lomTaZe Tvlis (1987:86), rom nanaTesaobiTari viTarebiTis formam (*fuZe-is-ada) diferenciaciiT mogvca ori brunva: mimarTulebiTi (fuZe-isa/-iSa) da daniSnulebiTi (fuZe-isad/-iSoT).
saerTo-qarTvelurSi navaraudevi rTulformantiani brunvebis sxvadasxva variantTagan zogi aqtiurad aRar gamoiyeneba, zogi ki gabatonda
romelime qarTvelur qvesistemaSi; kerZod:
arqaul samwignobro qarTulSi, TuSurSi, fSaurSi, xevsurulsa da
zanurSi daniSnulebiTi brunvis funqciiT damkvidrda -isad (-iSoT)
formanti24; svanurSi _ -iS-d25; gurulSi, imerulSi, qvemoaWarulSi,
leCxumurSi (da zog sxva dasavlur kiloSi) -iza (< isda); Tanamedro
ve saliteraturo qarTulsa da sxva kiloebSi -isTvis/-isTvin26.
mimarTulebiTis
gamosaxatavad:
arqaul
samwignobro
Sdr.:
qarTulSi, TuSurSi, fSaurSi, xevsurulsa da zanurSi gvaqvs: -isa
(-iSa)27; svanurSi - -Te (< de/da/d?)28; xolo Tanamedrove qarTulsa da
sxva kiloebSi - -isken.
Sdr.: arqaul qarTulSi -isa/-sa formanti daniSnulebasac
gadmoscems: `warvediT savaWrod da iyideT Tavisa Tquenisa (zeTi)~ (maTe,
25,9)...
Sdr., aseve: mimarTulebiTi brunva megrulSi aRniSnavs: mimarTulebas, mdebareobas, mizans, dros, mravalgzisobas (sumiSa qoTqu [xub. 32,
24])... dawvrilebiT ix. a. lomTaZe 1987:78-84.
formobrivi analizis TvalsazrisiT samsjeloa saerTo-qarTveluri
*-isa da *-isad formantebis zanuri refleqsebis sxvadasxvaobis sakiT24
megrulis daniSnulebiTis forma zusti fonetikur-morfologiuri ekvivalentia xevsuruli dialeqtis daniSnulebiTi brunvis formebisa: kac-is-ad, Zmis-ad, amxanag-is-ad (Ciqobava 1936:52).
25 svanurSi -iS-d daboloebiT warmoebuli nanaTesaobiTari viTarebiTi, Cveulebriv, gadmoscems daniSnulebiTis mniSvnelobas (mu-eS-d `mamisTvis~, ladR-iS-d
`dRisTvis~, qalaq-iS-d `qalaqisTvis~, gum-iS-d `gulisTvis~ (Tofuria 1937:
180-181).
26 arqaul qarTulSi pirveli da meore piris nacvalsaxelebTan ZiriTadia Cemda tipis formebi; analogiiT Cans warmoqmnili Sendad: `da vqmneT sami
talavari: erTi Sendad, erT mosYsad, erTi elia~sad“ mrk. 9,5.
27 sadac -a viTarebiT-micemiTis arqauli niSania; Sdr.: a. WinWaraulis azriT,
mTis dialeqtTa uTandebulo formebi: mTebisa, gzisa, romlebic lokatiuri
funqciiTaa naxmari, fonetikurad, morfologiurad da semantikurad tolfasia
megr.-Wanuri -Sa/-iSa sufiqsiani saxelebisa. yvela amgvar SemTxvevaSi saqme gvaqvs
naTesaobiTi brunvis formasTan, bolokiduri a mxolod da mxolod emfatikuri
xmovani SeiZleba iyos (WinWarauli 1960:15).
28 Sdr., arn. Ciqobava (1956:22), -Te aris mimarTulebiTis mawarmoebeli sufiqsi.
122
xic. b. gigineiSvilisa da z. sarjvelaZis azriT, erTi da imave warmomavlobis *a orgvar refleqss iZleva: arabolokidur poziciaSi saerToqarTveluri *a > o, auslautSi ki *a ucvleli rCeba (1978, 134)29. SevniSnavT, rom bolokidur poziciaSi saerTo-qarTveluri *a o-s gvaZlevs;
Sdr.: cxra > Cxoro, dawera > doWaru... Cveni azriT, saerTo-qarTveluri *-a zanurSi ucvleli rCeba im SemTxvevaSi, roca -a alomorfis
paralelurad Cans Tanxmovniani variantic; Sdr.: mama – muma da mamali –
mumuli; deda – dida da dedali – daduli... vvaraudobT, rom aq -a aris
-an/-al/-ar sufiqsebis varianti (Sdr. futkaraZe 2005: 284-285);
Sesabamisad, -is-ad/-is-a variantebidan zanurSi -is-ad iZleva -iS-od/iSoT-s (*a > o daxurul marcvalSi), -is-a Tavdapirveli alomorfis -a ki
ucvleli rCeba.
aqve sainteresoa megruli kilos mimarTulebiTi brunvis niSnisa
(-iSa-/Sa) da daSorebiTi (dawyebiTi) brunvis niSnis (-iSe/-Se) formantebis mimarTebis sakiTxi; winaswarve aRvniSnavT, rom, Cveni azriT, -e daboloeba -a-s fonetikuri variantia. es ori brunva erTi formidan momdinareobs: amosavalia fuZe-isa; aseve: funqciebi ganawilebuli aqvs nacvalsaxeluri yalibis (Cem-[a]d[a]) sam variants: Cqimda `Cemken~ – Cqimde
`Cemgan~ da CqimoT `CemTvis~.
Sdr.:
`lazur kilos viwur-arqabuli kilokavis arqabul TqmaSi da nawilobriv aTinurSi~ ar Cans; mis nacvlad daSorebiTi ixmareba (koC-iSe)...
es ufro imis maCvenebeli unda iyos, rom `Wanuris wiaRSi jer kidev ar
aris damTavrebuli am ori brunvis diferenciacia~ (Ciqobava 1936:48, 61);
aqve (gv. 74) mkvlevari Cqim-da formas mimarTulebiT brunvad Tvlis,
xolo – Cqim-de yalibs ki daSorebiT brunvad; arn. Ciqobavas -d(a)
segmenti viTarebiTi brunvis niSnis -d/-ad-is alomorfad miaCnia (ix.
zemoT); -da-s saxavs amosavlad -de/-e segmentebisaTvic, magram iqve
dasZens, rom `sakiTxi mogvarebulad ver miiCneva~ (Ciqobava 1936: 55).
v. Tofurias azriT, megrul-Wanuri mimarTulebiTi (-isa), dawyebiTi
(-iSe) da daniSnulebiTi (-iSoT) brunvebi meoreulni arian da momdinareoben naTesaobiTisgan -da -de nawilakebisa da -oT (-ad) brunvis
niSnis darTviT (Tofuria 2002 [1937]:141-144); 5 wlis Semdeg daweril
statiaSi v. Tofuriam ganaviTara arn. Ciqobavas mosazreba Cqim-da formis
-da-s viTarebiTis d-sgan momdinareobis Sesaxeb (Tofuria 2002[1942]:46129
avtorebi eyrdnobian g. maWavarianisa da g. klimovis mosazrebas.
123
468). ufro adre gamoiTqva mosazreba, rom -da da -de Tandebulebi arian
(n. mari, a. SaniZe). amave pozicias iziarebda i. imnaiSvilic, romelic
Tvlida, rom Cem-da-mde saxis formaSi -da fuZesTan Sezrdili
Tandebulia, xolo -mde uSualod fuZes mierTvis.
sagangebod SevniSnavT, rom, rogorc wesi, qarTulSi Tandebuli
fuZes uSualod ar daerTvis da arc sxva Tandebuls; Sdr., a. martirosovi sagangebod msjelobs Cem-da-mde tipis formebis sufiqsebis
warmomavlobis Sesaxeb da askvnis; `qarTuli enis istoriam ar icis imis
msgavsi SemTxvevac ki, rom romelsame Tandebuls savsebiT dahkargoda
mniSvneloba, saxelis fuZes Sexorceboda da mas kvlav axali Tandebuli
darToda~ (martirosovi 1959:124-128).
bunebrivia, Tandebulad ver ganvixilavT verc -de segments (Cqimde); miT umetes, verc koC-S+e formis -e-s.
amiran lomTaZe saintereso masalas adasturebs megrulSi; misi
cnobiT, Wanuris msgavsad, megrulSic daSorebiTis forma gadmoscems
orive funqcias: mimarTulebasac da daSorebasac; mag.:
daSoreba: ase qumorTH Te koCq GvanaSe (xub. 259, 90) `axla
movida es kaci yanidan~; Wukiq gaSerulG xviriteSe (xub. 104, 21)
`Tagvma amoirbina xvrelidan~...
mimarTuleba: saTurqoSe piji urTHnia (xub. 215, 26) `TurqeTisken
aqvs piri mibrunebulio~; marZgvani ganiSe qurs gamovoGoTa (xub. 51, 10)
`marjvena mxare (mxrisaken) qusls movagdeb~... megrulSi daSorebiTi
brunva sxva funqciiTac (Sedareba, arCeviToba, viTareba...) dasturdeba
(vrclad ix. lomTaZe 1987:94-98); mkvlevari Tvlis, rom daSorebiTi
brunva adre mimarTulebasac aRniSnavda, amitomac aTinur-arqabulSi
gvaqvs `mcire masStabis anomalia~ (gv. 90): daikarga mimarTulebiTi
brunva (-iSa). aqve a. lomTaZe megrul-Wanuris -da-s -ad brunvis niSnis
alomorfad ganixilavs, xolo -de-s Tandebulad; a. lomTaZes am ukanasknelis naSTad warmoudgenia -iSe formantis -e. amave -de morfemas is
aigivebs svanur -Te `ken~ segmentTan (gv. 91-92).
Cveni azriT, ufro logikuri iqneba Tu erTmaneTis ar davaSorebT
-iSa, -iS-e da -da, -de morfemebs.
vfiqrobT, Cqimda iseTive mimarTebaSia Cqimde-sTan, rogorc koCiSa
koCiSe formasTan; orive SemTxvevaSi savaraudoa, rom fonetikurma variantebma amosavali formis sxvadasxva semantikuri niuansebi gainawiles
(daimkvidres). zanuri faqtebi izolirebuli dialeqturi movlena ar
aris; Sdr.: `sio sarkmliT monaberi~ da kiTxva: `saiT midixar?~; -iT
124
brunvis niSani gamoxatavs rogorc mimarTulebas, aseve – gamosvliTobas.
erTi enobrivi qvesistemis/sistemis farglebSi erTi morfemis alomorfebisgan (fonetikuri variantebisgan) damoukidebeli morfemebis warmoqmna yvela enobriv sistemas axasiaTebs.
-iSa > -iSe da -da > -de fonetikuri procesebis daSvebis SemTxvevaSi asaxsnelia bolokiduri a-s e-d transformaciis mizezi.
kvlevis am etapze mxolod imas aRvniSnavT, rom qarTvelur
kiloebSi (imerulSi, leCxumurSi, TuSurSi...) Cveulebrivia bolokiduri
-a segmentis e-d qceva; Sdr.: emfatikuri -a > -e: Zirsa – Zirse, kaciskena
> kaciskene; sufiqsiseuli -a > -e: *Zira > Zire; nacvalsaxeliseuli -a
> -e: Sena > Sene, Cvena > Cvene (ucfaTa/ucfaTe tipis mravalricxovani
masalisaTvis ix., agreTve, t. futkaraZe 1986)... ufro niSandoblivia is,
rom qvemoimerulSi arsebobs -ize alofoni: kacize `kacisTvis~
(jorbenaZe, kobaiZe, beriZe 1988:113-114, 226).
kidev erTi arsebiTi kiTxva:
Tanamedrove qarTvelur qvesistemebSi (saxesaxeobebSi) saerToqarTveluri -isa, -isad formantebs 10-ze meti alomorfi Tu meoreuli
varianti udasturdeba: -isa, -sa, -iSa, -Sa, -iSe, -iSen, -isad, -isda, izda, -iza, -izan, -za (Cem-za), -ize, -iS-d, -aSd, -Sd, -iSvd... -isTvis, iTvin, -Tvin, -ad... erTi enobrivi sistemis Tu mocemuli qvesistemis
farglebSi ramden morfemad SeiZleba ganvixiloT isini?
rogorc wesi, ori Tu meti morfologiuri elementi erTi morfemis alomorfebad miiCneva, Tuki es elementebi erTgvarad miemarTebian
Sinaarsis struqturis erTsa da imave wertils (msjelobisaTvis ix., t.
futkaraZe 1997:164); Sesabamisad, qarTveluri dialeqtebis mixedviT
sxvadasxvagvarad realizebuli alomorfebi sinqroniul doneze oTxi
brunvis niSnad (morfemad) gvevlinebian; maTgan sami aris saerTo-qarTveluri movlena (viTarebiTi, daniSnulebiTi da mimarTulebiTi), erTi ki
damaxasiaTebelia zanuri kiloebisaTvis30. kerZod, sxva brunvebTan erTad,
saerTo-qarTvelur enaSi aRdgeba viTarebiTi (fuZe+d/ad), daniSnulebiTi
mimarTulebiTi (fuZe+a: fuZe+d: fuZe+isa/-iSa)
(fuZe+isad/-iSoT) da
brunvebi; aseve, zanur kiloebSi calke brunvad Camoyalibda -iSe
formantiT nawarmoebi daSorebiTi (fuZe+iSe) brunva.
30
Sdr., v. Tofuria, 2002:143-144: `mimarTulebiTi, dawyebiTi (daSorebiTi) da
daniSnulebiTi specifikuri brunvebia megrul-Wanurisa. amitom isini, rogorc
brunvebi, qarTulsa da svanurSi ar gvxvdeba da verc winareqarTulSi vivaraudebT maT~.
125
viTarebis, mimarTulebisa da daniSnulebis gamomxatav brunvis niSanTa paradigma ase gamoiyureba (masalas warmovadgenT saerTo-qarTvelurisa da ramdenime Tanamedrove qarTveluri qvesistemis mixedviT):
qarTveluri idiomi
viTarebiTi
daniSnulebiTi
mimarTulebiTi
saerTo-qarTveluri
ena
arqauli samwig.
qarTuli
svanuri
-d, -ad/-aT
-isad
-a, -d, -isa
Mmegruli
-ad/-aT31
-isad
-a, -d, -isa
-d
-iSd
-Te
-oT
-iSoT
xevsuruli
-ad/-aT
-isad
-isa
TuSuri
-ad/-aT
-isad
-isa
fSauri
-ad/-aT
-isad
-isa
guruli
-ad/-aT
-iza
-iske, isken
qarTluri
-ad/-aT
-isTvin
-iske, isken
-ad
-isTvis
-isken
Tanamedrove samwig.
qarTuli
-iSa
-iSe
literatura
gigineiSvili, sarjvelaZe 1978: b. gigineiSvili, z. sarjvelaZe, nanaTesaobiTari
mimarTulebiTisa da nanaTesaobiTari daniSnulebiTis adgili Zv. qarTulisa da
qarTveluri enebis brunvaTa sistemaSi: mravalTavi, VI, Tbilisi.
Tofuria 1937: v. Tofuria, zogierTi brunvis genezisisaTvis megrul-WanurSi:
Sromebi, t. II, Tbilisi 2002[1937].
Tofuria 1942: v. Tofuria, viTarebiTi brunvis daboloebis sakiTxisaTvis
qarTulSi: Sromebi, t. II, Tbilisi 2002[1942].
31
viTarebiTis formaSi -aT/-T imdenad xSirad realizdeboda, rom cnobili enaTmecnieri s. xundaZe mis normad damkvidrebas iTxovda; amgvari mosazrebis logikuri dasabuTeba SesaZlebelia (msjelobisaTvis ix. saRinaZe 1996:33-34).
126
imnaiSvili 1957: i. imnaiSvili, saxelTa bruneba da brunvaTa funqciebi Zvel
qarTulSi, Tbilisi.
imnaiSvili 1971: i. imnaiSvili, qarTuli enis istoriuli qrestomaTia, t.I, naw.
II, Tbilisi.
klimovi 1962: Г. К и
в, С
е ие в а ве
их я ы ах в ав и е
а пе е, М ва.
klimovi 1964: Г. К и в, Э и
иче и
ва
а ве
их я ы в, М ва.
lomTaZe 1987: a. lomTaZe, saxelTa brunebis istoriisaTvis megrulSi, Tbilisi.
mari 1910: . Ма , Г а а и а ча
( а
) я ы а, С.-П .
mari 1925: . Ма , Г а а и а ев е и е а
и
я ы а.
martirosovi 1959: a. martirosovi, Cemda, Senda... tipis nacvalsaxelTa warmoeba
da funqciebi qarTvelur enebSi, ike, t. XI.
oniani 1989: al. oniani, qarTvelur enaTa SedarebiTi gramatikis sakiTxebi,
Tbilisi.
sarjvelaZe 1975: z. sarjvelaZe, qarTuli saliteraturo enis istoriis
sakiTxebi, Tbilisi.
sarjvelaZe 1997: z. sarjvelaZe, Zveli qarTuli ena, Tbilisi.
saRinaZe 1996: r. saRinaZe, silovan xundaZe da saliteraturo qarTuli,
quTaisis universitetis moambe, # 1, quTaisi.
saRinaZe 2008: r. saRinaZe, Zveli qarTuli ena (V-XI saukuneebi), Tbilisi.
uTurgaiZe 1983: uTurgaiZe, saxelis fuZisaTvis qarTul enaSi; saenaTmecniero
Ziebani, Tbilisi.
futkaraZe 1986: t. futkaraZe, saxelis formawarmoebis Taviseburebani qarTuli
enis samxreT-dasavleT dialeqtebSi, sadisertacio naSromi filologiis
mecnierebaTa kandidatis samecniero xarisxis mosapoveblad, Tbilisi.
yifSiZe 1914: И. Кипши е, Г а а и а и е
(иве
)я ы а
х е
а ие и
ва е , С.П.
SaniZe 1973: a. SaniZe, qarTuli enis gramatikis safuZvlebi, Tbilisi.
SaniZe 1976: a. SaniZe, Zveli qarTuli enis gramatika, Tbilisi.
SaraZeniZe 1956: T. SaraZeniZe, moqmedebiTi da viTarebiTi brunvebis warmoeba da
funqciebi Zvel qarTulSi: saxelTa brunebis istoriisaTvis qarTvelur enebSi,
I, Tbilisi.
CantlaZe 1998: i. CantlaZe, qarTvelologiuri Ziebani, Tbilisi.
Ciqobava 1936: arn. Ciqobava, Wanuris gramatikulo analizi, tfilisi.
Ciqobava 1956: arn. Ciqobava, mimarTulebiTi brunvis mniSvnelobisa, warmoebisa
da istoriisaTvis Zvel qarTulSi; saxelTa brunebis istoriisaTvis qarTvelur
enebSi, I, Tbilisi.
WinWarauli 1960: a. WinWarauli, xevsurulis Taviseburebani, Tbilisi.
jorbenaZe 1998: b. jorbenaZe, qarTuli dialeqtologia, II, Tbilisi.
и
иче
127
Tariel Putkaradze
On the Historical Relation of Form-Building Formants
-isa, -iSa; -iSe, -iSen; -isad, isda, -iza, -izan, -ize...
(According to Common-Kartvelian and Kartvelian Subsystems)
Summary
The affixes -d/-ad, -isa, -isad existing in common-Kartvelian are confirmed in
modern Kartvelian dialects by more than ten variants. At the synchronic level they
appear as markers of four cases (morpheme); in particular, three of them derive
from common-Kartvelian (Adverbial, Intentional and Directional), and one is
characteristic of the Zan dialects.
The paradigm of the markers of the Adverbial, Directional and Intentional
cases is the following (the material is presented according to common-Kartvelian
and several modern Kartvelian subsystems):
Kartvelian Idiom
Adverbial
-d, -ad
Intentional
-isad
Archaic Literary Georgian
-ad
-isad
-a, -d, -isa
Svan
-d
-iSd
-Te
Megrel
-oT
-iSoT
Khevsur
-ad/-aT
-isad
-isa
Tush
-ad/-aT
-isad
-isa
Pshavian
-ad/-aT
-isad
Gurian
-ad/-aT
-iza
-iske, isken
Kartlian
-ad/-aT
-isTvin
-iske, isken
The Common- Kartvelian
Language
Modern Literary
Georgian
-ad
-isTvis
128
Directional
-a, -d, -isa
-iSa
-iSe
-isa
-isken
enaTmecnierebis sakiTxebi _ I-II, 2009
Taia cxadaia
III piris nacvalsaxelebi megrulSi
samecniero literaturaSi aRniSnulia, rom megrulSi mesame piris
nacvalsaxelia mu (<mun) `is~ (qarTuli man piris nacvalsaxelis morfologiur-fonetikuri Sesatyvisi). iqve miuTiTeben, rom aTena, Tena, eTina,
Tina CvenebiTi nacvalsaxelebic, mu-sTan erTad, xSirad gamoiyeneba III
piris nacvalsaxelis mniSvnelobiT (yifSiZe 1914:040; qajaia 2001:43; danelia 2006:121). meore mxriv, gamoTqmulia mosazreba, rom mu (<mun) nacvalsaxeli `TiTqmis gamoaZeva CvenebiTma nacvalsaxelma, romelmac Tavad
ikisra III piris gamoxatva, ramac xeli Seuwyo mu nacvalsaxelis mniSvnelobis daviwroebas da ukuqceviTobis semantikiT Semofargvlas~ (ezugbaia 2009). mu nacvalsaxelis ukuqceviToba TvalSi sacemia Serwymul da
rTul winadadebebSi. roca es nacvalsaxeli Semasmenlebis momdevnod an
winadadebis boloSi dgas, maSinve subieqti [man] iZens aqtivobis niSans _
subieqtis aqtiuroba gulisxmobs, rom is moqmedebs TviTon. pirveli
zmniT gamoxatuli moqmedeba gadadis sxvaze, meore moqmedeba ki orientirebulia Tavad subieqtze; xolo martiv konstruqciebSi, sadac winadadebis TavSi dgas mu//muq nacvalsaxeli, ukuqceviTobis semantika daCrdilulia da muq nacvalsaxelis pirielobaa win wamoweuli (ezugbaia 2009).
i. yifSiZe aRniSnavs, rom ukuqceviTi nacvalsaxelis funqciiT megrulSi dasturdeba dudi `Tavi~ forma (yifSiZe 1914:98): dusG vavoZiranq `Tavs ar vanaxeb~, dusG vaZiranq `Tavs ar anaxeb~, dusG vaZirans
`Tavs ar anaxebs~.... qarTuli Tavi-s Sesaferisi ukuqceviTi nacvalsaxeli
sxva qarTveluri enebisTvis sazogadod damaxasiaTebeli ar aris. zogan
igi sporadulad gvxvdeba, magram axlad Casaxuli Cans qarTulis uSualo gavleniT da jer kidev ganviTarebis Sesaferisi donisTvis ver miuRwevia. Sdr.: qarTulSic Tavi ukuqceviTi nacvalsaxeli SedarebiT axali
warmonaqmnia (martirosovi 1964:109, 126). megrulSi qarTulis Tavi nacvalsaxelis analogiiT gaCenili dudi samive pirisTvis gamoxatavs ukuqceviTobis semantikas, magram iSviaTad gamoiyeneba. amasTanave, mas xSirad
axlavs kuTvnilebiTi nacvalsaxelebi,1 romlebic erTgvarad xels uwyo1
qarTulSic Tavi nacvalsaxels xSirad axlavs kuTvnilebiTi nacvalsaxelebi
(metwilad Tavisi, iSviaTad _ Cemi, Seni, Cveni, Tqveni da maTi), romlebic erTgvarad xels uwyoben nacvalsaxelis funqciis SesrulebaSi da, amave dros,
sxvadasxva pirsa Tu brunebaSi misi gamoyenebis met SesaZleblobas qmnian, rac
imaze miuTiTebs, rom Tavi nacvalsaxeli jer kidev ar aris mtkiced Camoyalibebuli (martirosovi 1964:106).
129
ben ukuqceviTi nacvalsaxelis funqciis SesrulebaSi (martirosovi 1964:
108-109): Cqim dus ma qobZirGnqG, si skani dusG mikule `Cems Tavs me
mivxedav, Sen Sens Tavs mouare~; muS dusG koCi RolansGni, ina ters va
aRolenia (yifSiZe 1914:046) `kaci Tavis Tavs rom uzams, imas mteri ver
uzamso~.
ukuqceviTobis gamosaxatavad megruli iSviaTad mimarTavs qarTulidan SeTvisebul TiTon//TviTon gansazRvrebiT nacvalsaxelsac: ma TiTon
qobZirGnqG `me TviTon vnaxav~; si TiTon qoZirGnqG `Sen TviTon naxav~;
mu TiTon qoZirGnsG `is TviTon naxavs~... TviTon nacvalsaxelis SemTxvevaSi termini ukuqceviTi ramdenadme pirobiTia: Sdr.: ukuqceviTi nacvalsaxeli Tavi aRniSnavs, rom pirovneba moqmedebs sakuTar Tavze, moqmedeba mimarTulia Tavad moqmedisken, xolo TviTon miuTiTebs, rom
`pirovneba moqmedebs an moqmedebas ganicdis uSualod, damoukideblad,
sxvisi daxmarebisa Tu monawileobis gareSe~ (martirosovi 1964:77). TiTon//TviTon nacvalsaxeli megrulSi, iseve rogorc qarTulSi, samive
pirisTvis gamoxatavs ukuqceviTobis semantikas, magram iSviaTad gamoiyeneba, amasTanave, ZiriTadad pirveli da meore piris mimarT. mesame piris
ukuqceviTobas, Cveulebriv, mu nacvalsaxeli aRniSnavs. termini ukuqceviTi pirobiTia mu nacvalsaxelis SemTxvevaSic, gamoxatavs, rom piri moqmedebda sxvaze, axla ki Tavad ganicdis moqmedebas, an mas exeba am moqmedebis Sedegi. rogorc samecniero literaturaSi miuTiTeben, mesame piris
nacvalsaxelTa refleqsuri funqciiT gamoyeneba damaxasiaTebelia svanurisa da lazurisTvisac: `qarTuli TviT, TviTon tipis nacvalsaxeli
sxva qarTvelur enebSi ar moipoveba. gansazRvrebiTi nacvalsaxelis refleqsuri funqciiT am enebSi gamoiyeneba mesame piris nacvalsaxeli~
(martirosovi 1964:221). svanurSi ukuqceviTobas gadmoscems ji (ja, je),
romelic CvenebiT nacvalsaxel eja-s ukavSirdeba. igi samive pirs miemarTeba da mniSvnelobiT qarTul TviTon-s udris (martirosovi 1964:
221)2; WanurSi refleqsuri funqcia dakisrebuli aqvs III piris nacvalsaxels muq (romelic am formiT saxelobiTSic ixmareba). igi Tavisi
mniSvnelobiT qarTul TviTon-s utoldeba (Ciqobava 1936:74, 76). rac
Seexeba megruls, ar.Mmartirosovis mosazrebiT, megrulSi mu piris nacvalsaxelis moTxrobiTi brunvis forma (muq) Cveulebriv gamoiyeneba
refleqsuri daniSnulebiT: muq gegnodirTu taxtiSe `TviTon gadadga
taxtidan~ (martirosovi 1964:222).
2
TviTon-is mniSvnelobiT svanurSi gamoiyeneba agreTve min. amave dros, zogjer
Tavs iCens xolme qarTulidan Semosuli TviT da TviTon nacvalsaxelebi
(martirosovi 1964:221).
130
vfiqrobT, dResdReobiT megrulSi mu nacvalsaxelis rogorc moTxrobiTi, ise sxva brunvis formebic mxolod da mxolod refleqsuri daniSnulebiT gamoiyeneba:
sax. br.: muaCqimi amseri xom qidinjirudG, fTxilandiT. dudiSi
oFvilars irfels fCuandiT. ina var, mu mikinwyGndG bargisGni, Tis xolo fCuandiT (n. xazalia) `mamaCemi amaRam xom dawveboda, vdarajobdiT.
Tavis mosaklavs yvelafers vmalavdiT. is ki ara, TviTon rom gaixdida
tansacmels, imasac ki vmalavdiT~; ukuli aTaure, Cqin mxareSe, gilvoreT
Cqi SarasGni, iSo, munefi soure gilarenani, Ti mxareSe gegGnomFunesGTenemq (m. anTia) `mere aqeT, Cvens mxares, rom vdgavarT Cven gzaze,
iqiT, TviTon sadac dganan, im mxares gadagviyvanes amaT~...
moTxr. br.: mis uCqGd,GTesG fara enuZuduni, mara ukuli muq gamxilG Teq (n. Sengelia) `vin icoda, amas fuli rom edo, magram mere TviTon gaamxila aman~; WiWe maSnaqG molarTG do Tenefi albaTG partizanebo mioCqGdesGTenensG [afxazens], Yaxado, aTaq woxle qawomrinuesG Cqi
do munemq ukaxle qumkomdirTesG Cqi (m. anTia) `patara manqana wamovida
da eseni albaT partizanebi egonaT amaT [afxazebs], hoda, aq win dagvayenes Cven da TviTon ukan mogvidgnen Cven~...
mic. br.: meti oqro vaiRuniao, uwuu Turme, note musG inusorguduko lagvansGni, TeSi (d. Ciqovani) `meti oqro ara gaqvso, hkiTxa Turme, TiTqos TviTon bevri eyara qvevrSi~; qigGmorines afxazemqG Saras.
gilvoreTG TaqG. molursG maSnani, munemsGxolo oSkurGna Te maSnaSa, mara munefiSi maSna re qoZirGnani, muTuni var (m. anTia) `dagvayenes afxazebma gzaze. vdgavarT gzaze. rom wamova manqana, TviTonac eSiniaT am manqanis, magram, rom naxaven, TavianTi manqanaa, araferi~...
rogorc vxedavT, moyvanili magaliTebis mixedviT, mu semantikurad
axlos dgas qarTulis TviTon gansazRvrebiT nacvalsaxelTan (Sdr.: rus.
с м, ingl. self); mu aris ara ubralod III piris nacvalsaxeli, aramed
III piris ukuqceviTi nacvalsaxeli, ara `is~, aramed `TviTon, TviTon
is~; magram es ZiriTadad exeba mu nacvalsaxelis saxelobiT, moTxrobiT
da micemiT brunvebs (mu `TviTon is~, munef-i `TviTon isini~; mu-q
`TviTon man~, munem-q `TviTon maT~; mu-s `TviTon mas~, munem-s `TviTon
maT~), anu rodesac mu-s Tandebuli ar daerTvis da, amasTanave, aRniSnavs
zmnasTan Sewyobil pirs, Cveulebriv, subieqts an irib obieqts. aseT
SemTxvevebSi megrulis mu da Tina (eTina//ina, aTena//Tena//ena) nacvalsaxelebs Soris iseTive mimarTebaa, rogoric qarTulis TviTon da is
(es//eg//igi) nacvalsaxelebs Soris: mu Wume mours `TviTon xval modis~;
Sdr.: Tina Wume mours `is xval modis~. mu-s, iseve rogorc TviTon
nacvalsaxels, meti gansazRvruloba aqvs. is xazs usvams, rom moqmedebis
ganmcdeli Tavad moqmedia, xolo Tina migviTiTebs, rom moqmedebs an
131
moqmedebis ganmcdelia ara is TviTon, aramed is sxva, viRac sxva. mag.:
oWiSis gGmorRvafili gafuda, patGnefi laxalas si qidoitensG, muSenda
musG vecilasGni,GmusGvecilasGmuSi namuderqGni (n. xazalia) `zurgze gamonayari Tu gaqvs, batonebi avadmyofobas Sen dagitovebs, rom TviTon
mas (TviTonve) ar avnos, TviTon ar avnos Tavisma naqmnarma~; Sdr.: oWiSis gGmorRvafili gafuda, patGnefi laxalas si qidoitensG, muSenda
eTis (//Tis//is, aTes//Tes//es) vecilasGni... `zurgze gamonayari Tu gaqvs,
batonebi avadmyofobas Sen dagitovebs, rom imas(//mas//amas) ar avnos... e.
i. pirveli winadadebis mixedviT, Tuki batonebi avadmyofobas ar dagitovebs, TviTonve daziandeba, xolo meore winadadebis mixedviT _ sxva.
rac Seexeba danarCen brunvebs, mu dasturdeba naTesaobiTsa (oRond,
mxolod ama Tu im TandebuliT) da masze dayrdnobiT Seqmnil specifikur brunvebSi, kerZod, daniSnulebiTSi, mimarTulebiTsa da daSorebiTSi. aq mu met semantikur siaxloves avlens qarTulis Tavi (rus.
се я) piris ukuqceviT nacvalsaxelTan: muwkGma qGdanjiruu `TavisTan
daawvina~ (Sdr.: TiwkGma qGdanjiruu `imasTan daawvina~); mujguras gorGnsG`Tavisnairs eZebs~ (Sdr.: Tijguras gorGns `imisnairs eZebs~);
muSoT gimirinuans `TavisTvis gamoiyenebs~ (Sdr.: TiSoT gimirinuans
`imisTvis gamoiyenebs~); muSa iWanuans `TavisTan ixmobs~ (Sdr.: TiSa iWanuans `imasTan ixmobs~); muSe qidiWyGginoTvalua `Tavisgan daiwyo gadaTvla~ (Sdr.: TiSe qidiWy ginoTvalua `imisgan daiwyo gadaTvla~)...
moqmedebiTi brunvis forma mu nacvalsaxels ara aqvs, magram am funqcias
nanaTesaobiTari muSiT forma asrulebs3 da isic avlens garkveul semantikur siaxloves Tavi nacvalsaxelTan: muSiT qimexvadG `TviTon, TavisiT mixvda~, muSiT iguruans `TviTon, TavisiT iswavlis~.
am TvalsazrisiT sainteresoa mu nacvalsaxelisgan nawarmoebi kuTvnilebiTi nacvalsaxelic: muSi `Tavisi~ (<mu nacvalsaxelis naT. brunvis formisgan); Sdr.: aTena//Tena//ena, eTina//Tina//ina nacvalsaxelTagan
nawarmoebi kuTvnilebiTi nacvalsaxelebi _ aTeSi//TeSi//eSi, eTiSi//TiSi//
iSi `amisi, imisi, misi~.
qarTulis Tavisi (<Tavi) kuTvnilebiT nacvalsaxels refleqsuri
mniSvneloba aqvs. misi morfologiur-fonetikuri Sesatyvisi megrulma ar
icis. am funqciiT ixmareba muSi (mr. munefiSi) (martirosovi 1964:124).
muSi da TeSi (aTeSi//eSi; eTiSi//TiSi//iSi) nacvalsaxelTa Soris gansxvavebaa: orive aRniSnavs sagnis mikuTvnebas mflobelisadmi, magram pirvelSi
(muSi) metyveli, rogorc saorientacio punqti, ara Cans, metyveleba
mflobelis TvalsazrisiT aSuqebs sinamdviles, xolo meoreSi (TeSi, Ti-
3
mu nacvalsaxelis viTarebiTi an nanaTesaobiTari viTarebiTis formebi Cven
mier Seswavlili masalis mixedviT ar dasturdeba.
132
Si...) saorientacio punqti metyvelia. am punqtidan mflobeli aRiniSneba
mesame piris nacvalsaxeliT (Tena); sagnis mikuTvneba am TvalsazrisiT
xdeba (martirosovi 1964:125):
badidiq moleFon muSi squa (yifSiZe 1914:10) `berikacma wamoiyvana
Tavisi Svili~; mewamaleq muSi Cili…meCxomes qimeCG (iqve, 11) `mewamlem
Tavisi coli meTevzes misca~; Cqim muma rdG mangari Zlieri koCi do
Zlieri koCi boloSa miFonansGmuSi cxovrebasG(d. Ciqovani) `Cemi mama iyo
Zlieri kaci da Zlieri kaci bolomde miiyvans Tavis cxovrebas~; CqinwkGma wesi Teneri renia, ZRabiqG oko acilasia muSi saqomonjova (m. anTia)
`CvenTan wesi aseTi ariso, gogom unda gaacilos Tavisi saqmroo~. Cqim
jimasGmuSi osurqG enunwyuu bargi do muSi ZrabiqG (a. tufuria) `Cems
Zmas Tavisma colma Caulaga tansacmeli da Tavisma Svilma~; WiWe xaniSi
ukuli muSi TiSa guutu (yifSiZe 1914:7) `cota xnis Semdeg Tavis saxlSi gauSva~; midarTG muSi SaraSa (iqve, 10) `wavida Tavis gzaze~; muJams
munefiSi sofeli duuRaribebunani, ukuli Sxvado duuWyafuna xirua
(iqve, 12) `roca TavianTi sofeli gauRaribebiaT, mere sxvagan dauwyiaT
moparva~; biZiskualefi reni, babuSi gamnaryi reno Tena, umravlesobas
munefiSi sasaflao uRu (m. anTia) `biZaSvilebi rom arian, babuis STamomavloba, umravlesobas TavianTi sasaflao aqvs; jveSo arZasGFudesGnoRve
muSuSi sasaflao do muSuSi samzareulo (m. anTia) `Zvelad yvelas
saxlSi hqonia Tav-Tavisi sasaflao da Tav-Tavisi samzareulo~; CxupiS
dros TaS vaWirdG, qobali ordG taloniT, irfeli muSuSi drosG,
fcxovrendiT kanoniTG (b. jalaRonia) `omis dros ase ar Wirda, puri
iyo taloniT, yvelaferi [gvqonda] Tav-Tavis dros, vcxovrobdiT kanoniT~; irkoCqG qiditu muSianqGni do qinoskidG uCinebu kaTawkGmani, babuqGqGmnasxapu cxens do Tenens qgiaTxozG (d. Ciqovani) `yvelam rom
datova Tavisianma da rom darCa ucnob xalxTan, babua Semoaxta cxens da
amaT gamoekida~...
Sdr.: oFvilars FvilGnani, eTiSi tyebisG gofaCGna do boWokefs
TisG qimSakirana do stoliSi Tudo muTodvana (n. xazalia) `saklavs
rom daklaven, imis tyavs gaSlian da fexebs Sig gaaxveven da magidis
qveS dadeben~; TiSi wamali qiFanas muTuni veFuafu (iqve, 6) `misi wamali
qveynad araferi iqneba~; xenwifes qemeuRes aTeSi naragadi sityva (iqve,
6) `xelmwifes miutanes amisi naTqvami sityva~4...
maSasadame, rodesac mu nacvalsaxeli saxelobiT, moTxrobiT da micemiT brunvebSi dgas, anu uTandebuloa da zmnasTan Sewyobil pirs aR4 uiSviaTesia muSi `Tavisi~ da TiSi//TeSi `misi~, `amisi~ nacvalsaxelTa aRrevis
SemTxvevebi: orjginesG ndisG do muSi maFalefcG (yifSiZe 1914:17) `ajobes devsa
da Tavis megobrebs~, unda iyos TiSi maFalefcG `mis megobrebs~. amgvari aRreva
damaxasiaTebelia qarTuli metyvelebisTvisac.
133
niSnavs, TviTon gansazRvrebiT nacvalsaxelTan avlens semantikur siaxloves, xolo naTesaobiTsa da daniSnulebiT, mimarTulebiT, daSorebiT
brunvebSi nawilobriv faravs Tavi nacvalsaxelis semantikas; srulad ki
am funqcias Tavi nacvalsaxelis analogiiT gaCenili dudi forma asrulebs. miuxedavad amisa, Tavisi ukuqceviTi kuTvnilebiTi nacvalsaxelis
semantikis gadmosacemad enam mu (da ara dudi) nacvalsaxels mimarTa,
rac kidev erTxel miuTiTebs mis (mu-s) refleqsur bunebaze.
am TvalsazrisiT sainteresoa, rom mu arasdros aRniSnavs usulo
sagans, yovelTvis sulieri sagnis aRmniSvnelia (rogorc es ukuqceviT
nacvalsaxelebs axasiaTebs zogadad. Sdr.: qarT. ukuqceviTi Tavi, gansazRvrebiTi TviTon). usulo saganTa gasulierebis, gapirovnebis SemTxvevebi, TavisTavad cxadia, ar ewinaaRmdegeba gamoTqmul mosazrebas. Sdr.:
eTina//Tina//ina, aTena//Tena//ena Tanabrad aRniSnaven rogorc sulier, ise
usulo sagnebs:
muq aTena qoTqu do uZirafuo gorTG (yifSiZe 1914:11) `TviTon es
Tqva da unaxavad (uCinarad) gadaiqca~; muaCqimi milajanG calke karesG,
geudgG Taure boseli do milajanG mu calke (d. Ciqovani) `mamaCemi wevs
calke karavSi, boseli aqeT udgas da TviTon calke wevs~. vagaigonebuno,
koCi muSi dudis, cocxali reni TeSi, mu ingarsGni? (n. xazalia) `ar
gsmenia, rom kaci Tavis Tavs, cocxali rom aris ise, TviTon tiris?~...
Sdr.: aTena zalasG oko dgGdasG, Te stoli (n. xazalia) `es darbazSi
unda idges, es magida~; Tena mafu ma gGnagona (m. anTia) `es maqvs me
mosmenili~; Tina goxolG WGniSG facxa (i. akobia) `is gaxlavT wnelis
facxa~... vaqiminesG ena TenenqG (m. anTia) `ar qnes es amaT~...
mu nacvalsaxelis ukuqceviToba TvalsaCinoa ara mxolod Serwymul
da rTul, aramed martiv winadadebaSic. rodesac mu martivi winadadebis
wevria (da aseTi SemTxveva iSviaTia), uSualod wina winadadebiT an
mTeli konteqstiT igulisxmeba, rom am nacvalsaxeliT aRniSnuli piris
moqmedeba gadadioda sxvaze, amjerad ki Tavad aris moqmedebis ganmcdeli,
an TviTon mas exeba am moqmedebis Sedegi.
dabolos, qarTulis Tavi, TviTon da megrulis dudi nacvalsaxelebisgan gansxvavebiT, mu mxolod mesame pirs miemarTeba: mu mus orTG?
`TviTon is ras Svreba?~, muq ZirG `TviTon man naxa~, mus oko `TviTon
mas unda~, rac ganpirobebulia imiT, rom mu warmomavlobiT mesame piris
nacvalsaxelia (`man~) da ukuqceviTobis semantika misTvis meoreulia
(Sdr. qarT.: Tavi < ars. sax. Tavi; TviTon < TviTvan < TviT (Tavi sityvis moqm. br.) + man, SaniZe 1953:43).
rac Seexeba aTena//Tena, eTina//Tina formebs, maT vrclad ganixilaven rogorc CvenebiT nacvalsaxelebs, maTi brunebis paradigmac, rogorc
wesi, mohyavT CvenebiT nacvalsaxelebTan da ganasxvaveben SemTxvevebs,
rodesac CvenebiTi nacvalsaxeli gamoiyeneba damoukideblad da gansa134
zRvrebad: `Tina, ina, Tena, ena gamoiyenebian damoukideblad III piris nacvalsaxelTa funqciiT da ibrunvian saerTo wesis mixedviT, xolo Te, e
formebi gamoiyeneba rogorc gansazRvrebebi. isini yovelTvis uswreben
sazRvruls, amitomac ar icvlebian arc brunvisa da arc ricxvis mixedviT. amave mniSvnelobiT gamoiyeneba Ti, i formebic~ (yifSiZe 1914:042).
`CvenebiTi nacvalsaxelebi ibrunvis saerTo sqemis mixedviT, oRond
mxolod maSin, rodesac, gamoiyeneba damoukideblad, amasTanave, mxolobiTi ricxvis iribi brunvebi iwarmoeba rogorc sruli, ise bolomokvecili formebisgan _ Tena-q, ena-q Te-q, e-q, Tina-q, ina-q, Ti-q, iq (iqve,
043). `Te, e da Ti, i megrulSi ufro ixmareba gansazRvrebad (zedsarTavis saxelSi): Te (e) osuri `es qali~, Ti (i) osuri `is qali~. xolo
Tina/ina da Tena/ena damoukideblad ixmareba III piris nacvalsaxelebis
rolSi: Tina ragadans, Waruns `is laparakobs, wers~ (danelia 2006:122).
maSasadame, damowmebuli wyaroebis mixedviT, aTena//Tena, eTina//Tina CvenebiTi nacvalsaxelebia, romlebic piris nacvalsaxelTa funqciasac asruleben, maT gasarCevad konteqsts unda mivmarToT: roca gamoiyenebian damoukideblad, anu sintaqsur wyvils qmnian zmnasTan, piris nacvalsaxelebia (Tena mours `es modis~), xolo, rodesac sintaqsur wyvils qmnian
saxelTan, _ CvenebiTi (Te koCi mours `es kaci modis~).
aTena//Tena, eTina//Tina nacvalsaxelebi dasturdeba orgvari _
rogorc sruli, ise fonetikurad saxecvlili _ formiT: a) sruli: Tena
(`es, eg~), Tina (`igi~); b) martivi (mokvecili): ena/Te/e (<Tena); ina/Ti/i
(<Tina) (danelia 2006:122). `kveca xdeba xan sityvis TavSi (ena, ina), xan
ki boloSi (aTe, Te, eTi, Ti), xan orivegan erTdroulad (e, i)~ (yifSiZe
1914:042).
enam mocemul nacvalsaxelTa srul da fonetikurad saxecvlil variantebs Tav-TavianTi, mkveTrad gamijnuli funqcia mianiWa. sruli aTena
//Tena, eTina//Tina, agreTve mokvecili ena da ina formebi arsad gvxvdeba
CvenebiT nacvalsaxelis funqciiT. isini yovelTvis piris nacvalsaxelebia:
aTena re Cqimi squa (yifSiZe 1914:10) `es aris Cemi Svili~; muWoTi
qigegones Tena squalenqGni... (iqve, 7) `rogorc ki gaiges es Svilebma...~;
ena qogmuucxades Jirxolo afxanakebs (iqve, 5) `es gamoucxades orive
amxanag[eb]s~; koCi ma vari, Tina re... (iqve, 15) `kaci me ki ara, is aris~;
ina TeSi gakvirvebuli rdG, namuda oWkomalqG va aWkomu (iqve, 22) `is
ise gakvirvebuli iyo, rom saWmeli ver Wama~...
meore mxriv, aTe, Te, eTi, Ti, e da i variantebi arsad dasturdeba
rogorc piris nacvalsaxelebi. isini yovelTvis CvenebiTi nacvalsaxelebia:
aTe arTi afxanakiqi maJira afxanakis uwuu (yifSiZe 1914:3) `am erTma amxanagma meore amxanags uTxra...~; muSi TiSa qGmorT Te koCqG…(iqve,
135
12) `Tavis saxlSi movida es kaci~; meCxomes SeecodG e Cxomq (iqve, 11)
`meTevzes Seecoda es Tevzi~; Ti wagebuli afxanakiq xolo Rorons
Severdu (iqve, 5) `is wagebuli amxanagi isev RmerTs Seevedra~; i koCqG
gvalas geSaColu guda (iqve, 21) `im kacma… mTlianad amocala guda~...…
zemoTqmulidan gamomdinare, dResdReobiT III pirisa da CvenebiT nacvalsaxelTa garCeva SesaZlebelia konteqstis gareSec. sinqroniul doneze, formis TvalsazrisiT, damTxveva ar xdeba ara mxolod saxelobiT
brunvaSi, sadac piris nacvalsaxelebi sruli (fonetikurad ucvleli)
saxiT dasturdeba, aramed irib (moTxrobiTsa da momdevno) brunvebSic,
sadac paralelurad gvxvdeba III piris nacvalsaxelTa rogorc sruli,
ise fonetikurad Secvlili formebi: aTenaq//aTeq, Tenaq//Teq, eTinaq//eTiq,
Tinaq//Tiq, enaq//eq, inaq//iq (megrulSi ufro gavrcelebulia gamartivebuli formebi). irib brunvebSi piris nacvalsaxelebi dairTaven
brunvis niSnebs (Te-q, Te-s;… e-q, e-s;… Ti-q, Ti-s;… i-q, i-s), xolo CvenebiTi nacvalsaxelebi (Te//e, Ti//i) arasodes gvxvdeba damoukideblad. isini gamoiyenebian rogorc msazRvrelebi, yovelTvis uswreben sazRvruls
da ar icvlebian arc brunvis da arc ricxvis mixedviT (Te koCi `es kaci~, Te koCq `am kacma~... Te koCefi `es kacebi~, Te koCefq `am kacebma~).
aqedan gamomdinare, sinqroniul doneze aTe//Te//e, eTi//Ti//i unda
ganvixiloT rogorc CvenebiTi nacvalsaxelebi, xolo aTena//Tena//ena
(mr.r. aTenefi//Tenefi//enefi) da eTina//Tina//ina (mr.r. eTinefi//Tinefi//
inefi) rogorc piris nacvalsaxelebi (romlebic warmomavlobiT CvenebiTi nacvalsaxelebia) da ara CvenebiTi nacvalsaxelebi, romlebic garkveul konteqstSi piris nacvalsaxelis funqcias asruleben.
brunebis paradigma:
piris nacvalsaxelebi:
aTena//Tena//ena; eTina//Tina//ina
mx. r.:
aTena
Tena
ena
ai es, es
sax.
moTx. aTena-q//aTe-q
Tena-q//Te-q
ena-q//e-q
ai aman, aman
aTena-s//aTe-s
Tena-s//Te-s
ena-s//e-s
ai amas, amas
mic.
aTena-Si//aTe-Si Tena-Si//Te-Si
ena-Si//e-Si
ai amis, amis
naT.
moqm.
aTena-Ti//aTe-Ti Tena-Ti//Te-Ti
ena-Ti//e-Ti
ai amiT, amiT
viT.
aTena-T//aTe-T
Tena-T//Te-T
ena-T//e-T
ai amad, amad
daniSn. aTena-So(T)//aTe-So(T) Tena-So(T)//Te-So(T) ena-So(T)//e-So(T)
ai amisTvis, amisTvis
mimarT. aTena-Sa//aTe-Sa Tena-Sa//Te-Sa
ena-Sa//e-Sa
ai amasTan, amasTan
daSor. aTena-Se//aTe-Se Tena-Se//Te-Se
ena-Se//e-Se
ai amisgan, amisgan
sax.
moTx.
eTina
eTina-q//eTi-q
Tina
Tina-q//Ti-q
ina
ina-q//i-q
136
ai is, is
ai iman, iman
mic.
naT.
moqm.
viT.
daniSn.
Tina-s//Ti-s
ina-s//i-s
ai imas, imas
Tina-Si//Ti-Si ina-Si//i-Si
ai imis, imis
Tina-Ti//Ti-Ti ina-Ti//i-Ti
ai imiT, imiT
Tina-T//Ti-T
ina-T//i-T
ai imad, imad
Tina-So(T)//Ti-So(T) ina-So(T)//i-So(T)
ai imisTvis, imisTvis
mimarT. eTina-Sa//eTi-Sa Tina-Sa//Ti-Sa
ina-Sa//i-Sa
ai imasTan, imasTan
daSor. eTina-Se//eTi-Se Tina-Se//Ti-Se
ina-Se//i-Se
ai imisgan, imisgan
mr. r.:
eTina-s//eTi-s
eTina-Si//eTi-Si
eTina-Ti//eTi-Ti
eTina-T//eTi-T
eTina-So(T)//eTi-So(T)
aTenefi//Tenefi//enefi; eTinefi//Tinefi//inefi
sax.
moTx.
mic.
naT.
moqm.
viT.
daniSn.
mimarT.
daSor.
aTen-ef-i
aTen-ef/-em/-en-q
aTen-ef/-em/-en-s
aTen-ef-iSi
aTen-ef-iT(i)
aTen-ef-o
aTen-ef-iSo(T)
aTen-ef-iSa
aTen-ef-iSe
sax.
moTx.
mic.
naT.
moqm.
viT.
daniSn.
mimarT.
daSor.
eTin-ef-i
eTin-ef/-em/-en-q
eTin-ef/-em/-en-s
eTin-ef-iSi
eTin-ef-iT(i)
eTin-ef-o
eTin-ef-iSo(T)
eTin-ef-iSa
eTin-ef-iSe
Ten-ef-i
Ten-ef/-em/-en-q
Ten-ef/-em/-en-s
Ten-ef-iSi
Ten-ef-iT(i)
Ten-ef-o
Ten-ef-iSo(T)
Ten-ef-iSa
Ten-ef-iSe
Tin-ef-i
Tin-ef/-em/-en-q
Tin-ef/-em/-en-s
Tin-ef-iSi
Tin-ef-iT(i)
Tin-ef-o
Tin-ef-iSo(T)
Tin-ef-iSa
Tin-ef-iSe
en-ef-i
ai eseni, eseni
en-ef/-em/-en-q
ai amaT, amaT
en-ef/-em/-en-s
ai amaT, amaT
en-ef-iSi
ai amaTi, amaTi
en-ef-iT(i)
_
en-ef-o
_
en-ef-iSo(T)
ai amaTTvis, amaTTvis
en-ef-iSa
ai amaTTan, amaTTan
en-ef-iSe
ai amaTgan, amaTgan
in-ef-i
in-ef/-em/-en-q
in-ef/-em/-en-s
in-ef-iSi//i-Si
in-ef-iT(i)
in-ef-o
in-ef-iSo(T)
in-ef-iSa
in-ef-iSe
ai isini, isini
ai imaT, imaT
ai imaT, imaT
ai imaTi, imaTi
_
_
ai imaTTvis, imaTTvis
ai imaTTan, imaTTan
ai imaTgan, imaTgan
CvenebiTi nacvalsaxelebi:
aTe//Te//e, eTi//Ti//i
sax.
moTx.
mic.
naT.
moqm.
viT.
daniSn.
mimarT.
daSor.
aTe//Te//e eTi//Ti//i
aTe//Te//e eTi//Ti//i
aTe//Te//e eTi//Ti//i
aTe//Te//e eTi//Ti//i
aTe//Te//e eTi//Ti//i
aTe//Te//e eTi//Ti//i
aTe//Te//e eTi//Ti//i
aTe//Te//e eTi//Ti//i
aTe//Te//e eTi//Ti//i
koCi/koCefi
koCq(G)/koCefq(G)
koCis(G)/koCefs(G)
koCiSi/koCefiSi
koCiT/koCefiT
koCo/koCefo
koCiSo(T)/koCefiSo(T)
koCiSa/koCefiSa
koCiSe/koCefiSe
137
es
am
am
am
am
am
am
am
am
kaci/kacebi
kacma/kacebma
kacs/kacebs
kacis/kacebis
kaciT/kacebiT
kacad/kacebad
kacisTvis/kacebisTvis
kacTan/kacebTan
kacisgan/kacebisgan
rogorc Cans, aTena//Tena//ena, eTina//Tina//ina formebis CvenebiT
nacvalsaxelTagan gamijvnam da piris nacvalsaxelebad moazrebam xeli
Seuwyo mu piris nacvalsaxelis semantikis daviwroebas da mxolod
piris ukuqceviT nacvalsaxelis funqciiT Semofargvlas.
literatura
danelia 2006: k. danelia, kolxuri enis gramatikuli analizi, kolxuri
(megrul-lazuri) ena, Tbilisi.
ezugbaia 2009: l. Eezugbaia, mu- mesame piris nacvalsaxelis mravlobiTis formebi megrul-lazurSi, ibeWdeba guram kartoziasadmi miZRvnil saiubileo
krebulSi `guram kartozia _ 75~.
martirosovi 1964: a. martirosovi, nacvalsaxeli qarTvelur enebSi, Tbilisi.
qajaia 2001: o. qajaia, megrul-qarTuli leqsikoni, t. I, Tbilisi.
yifSiZe 1914: И. Кипши е, Г а а и а и е
(иве
) я ы а, С.
Пе .
SaniZe 1953: a. SaniZe, qarTuli gramatikis safuZvlebi, 1. morfologia, Tbilisi.
CarTolani 1985: n. CarTolani, CvenebiT nacvalsaxelTa sistemebi qarTulSi sxva
qarTvelur enebTan SedarebiT, Tbilisi.
Ciqobava 1936: arn. Ciqobava, Wanuris gramatikuli analizi teqstebiTurT, tfilisi.
informatorebi
d.
n.
m.
i.
b.
a.
Ciqovani: demur Ciqovani, Cxorowyus r-ni, sof. xabume.
xazalia: naTela xazalia, galis r-ni, sof. oqumi.
anTia: mTavar anTia, galis r-ni, sof. oqumi.
akobia: irodi akobia, walenjixis r-ni, sof. paluri.
jalaRonia: buxuti jalaRonia, Cxorowyus r-ni, sof. xabume.
tufuria: aneta tufuria, galis r-ni, sof. oqumi.
Taia Tskhadaia
Third Person Pronouns in Megrelian
Summary
It is pointed out in scientific literature that the third person pronouns are mu “he”,
munefi “they”, whereas atena, tena, etina, tina are deictic pronouns, which
together with the pronoun mu, are often used in the meaning of the third person
pronoun.
In today’s times mu is only the third person reflexive pronoun, not “he”, “she”
but “he himself”, “she herself”. It should be noted that in this respect mu always
stands for an animate thing (as it is generally characteristic of reflexive pronouns),
138
whereas etina // tina // ina, atena // tena // ena equally stand for animate and
inanimate things. The reflexive semantics of the pronoun mu is confirmed by
the possessive pronoun muêi – (its derivative) “one’s own” (Compare: possessive pronouns ateêi // teêi // eêi, etiêi // tiêi // iêi: “amisi, misi” “his, her, its,
this one’s” derived from the pronouns atena // tena // ena, etina // tina // ina).
As for the pronouns atena // tena, etina // tina, are confirmed in their full, as well
as phonetically altered forms: full forms are tena (“he” “she” “it” near us) tina
(“he” “she” “it” far from us); simple(reduced) form: ena / te / e; ina / ti / i. The
language attributed their own and clearly demarkated function to the full and
altered phonetic variants of the given pronouns. The full atena // tena, etina //
tina, as well as reduced forms ena and ina always serve the function of personal
pronouns (atena re Äkimi skua “He is my child”); On the other hand, ate, te, eti,
ti, e and i variants always function as deictic pronouns. ate apxanak’i - “ this
friend”.
According to the above-mentioned, nowadays the distinction between the third
person pronoun and the deictic pronoun can be made without the context as well.
On the synchronic level the coincidence of these forms doesn’t take place not only
in the nominative case, but in the ergative and subsequent cases, as personal
pronouns add case endings (te-k, te-s...), whereas deictic pronouns- (te // e...), as
determiners don’t change either according to the case or number. (te k’oÄi “this
man”, te k’oÄk “this man” {ergative}...). Consequently, on the synchronic level
atena // tena // ena and etina // tina // ina should be considered personal
pronouns and not deictic pronouns, which function as personal pronouns in certain
contexts.
139
enaTmecnierebis sakiTxebi _ I-II, 2009
Zveli qarTuli ena da teqstologia
Dem Andenken Surab Sardshweladses,
des langjährigen Freundes und
bewundernswerten Förderers der Kartwelologie
Winfried Boeder
Klassizistische Sprachkompetenz:
Der altgeorgische Artikel bei Sulchan-Saba Orbeliani1
1. Die Fragestellung
Die Geschichte der georgischen Sprache wird meist als eine naturwüchsige Veränderung konzipiert, bei der allmählich alte Laute, Formen und Strukturen durch
neue ersetzt werden; dementsprechend wird sie nach dem mehr oder weniger
systematischen Auftreten von Neuerungen periodisiert. Dabei darf aber nicht
vergessen werden, dass eine Sprache sich nicht homogen als ganze verändert,
sondern dass sich Neuerungen in verschiedenen Varianten verschieden ausbreiten.
Solche Varianten gab es seit alter Zeit auch im Georgischen. Zu den herausragenden Entdeckungen von Surab Sardshweladse gehörte seine Beobachtung, dass
die georgischen Autoren des Mittelalters bewusst zwischen einer in der kirchlichen
Tradition verankerten "Buchsprache" (wignuri) und einer "weltlichen2 Sprache"
(sofluri) unterschieden (sarjvelaZe 1984:233, zuerst 1981). Diese Unterscheidung war für das Selbstverständnis der georgischen Schriftkultur vieler
Jahrhunderte von fundamentaler Bedeutung, und sie war auch noch für SulchanSaba Orbeliani lebendig.3 Die folgende Studie soll an einem kleinen Beispiel
zeigen, wie lebendig die "Buchsprache" für S.-S. Orbeliani war und welche
methodischen und sachlichen Folgerungen daraus für die Erforschung des
Altgeorgischen und kulturell tradierter Sprachen überhaupt zu ziehen sind.
Bisher neigt die Forschung dazu, S.-S. Orbelianis Sprache als eine Mischung aus
"Altgeorgisch" und "Neugeorgisch" zu sehen. Die beabsichtigte Wiederherstellung
des Altgeorgischen durch "Archaisierung" sei ihm nicht ganz gelungen und seine
Sprache sei eigentlich eine Art Neugeorgisch, da das Altgeorgische schon tot
gewesen sei. Ich möchte hier die umgekehrte Auffassung vertreten: S.-S. Orbelianis Sprache war ein Altgeorgisch mit neugeorgischen Elementen, nicht ein
1
Nino Doborjginidze (Tbilissi) danke ich für Korrektur und Ermunterung bei der
Ausarbeitung dieses Aufsatzes.
2
Zur Deutung von sofluri als "weltlich"s. Boeder 2003: 203-204.
3
Dies sieht man in seinem Wörterbuch an der Übersetzung des alten Begriffspaars in die
Sprache seiner Zeit: iaraRi ese ars WurWel(n)i ÃelovanTa saÃmarni [...] ese
msoflioTa eniTa ars, xolo samRdeloTa eniTa Wuri, WurWeli [...] ewodeba.
140
Neugeorgisch mit altgeorgischen Elementen. Um diese Frage zu beurteilen, werde
ich einen Bereich der Sprache untersuchen, der dem Bewusstsein weniger
zugänglich ist als z.B. der Wortschatz, den S.-S. Orbeliani so intensiv bearbeitet
hat. Ein solcher Bereich ist der Gebrauch des bestimmten Artikels. Während
dessen Form teilweise ähnlich leicht wahrzunehmen ist wie andere Eigentümlichkeiten des Altgeorgischen, z.B. das kongruierende Genitivattribut, ist der
Gebrauch des Artikels von textlinguistischen Unterscheidungen abhängig, die S.-S.
Orbeliani nicht bewusst "lernen" konnte, die der bewussten Aufmerksamkeit und
Korrektur entzogen sind und die einen tief verwurzelten Sprachgebrauch voraussetzen. Die Schwierigkeit lässt sich schon an dem ermessen, was die moderne
linguistische Literatur über den Artikel zu sagen hat. Ein klassischer Aufsatz von
Iwane Imnaischwili (imnaiSvili 1955), dem man eine hervorragende Kompetenz
des Altgeorgischen zubilligen muss, benutzt als Kategorien ebenso wie Akaki
Schanidze (SaniZe 1973) und Aram Martirosowi (martirosovi 1979) im Wesentlichen diejenigen der europäischen Artikelsprachen. Von den spezifischen
Gebrauchsbedingungen des altgeorgischen Artikels, die sich von den europäischen
wesentlich unterscheiden, ist nicht die Rede. S.-S. Orbeliani war gewiss in keiner
besseren Lage: Er konnte Form und Gebrauch des Artikels nicht schulmäßig
lernen, denn Antoni I. beschreibt noch 1769 den Artikel einfach als determinierendes Demonstrativpronomen.4 Wenn aber S.-S. Orbelianis Verwendung des
Artikels ganz oder weitgehend altgeorgisch ist, kann dies nur bedeuten, dass sein
Altgeorgisch eine vollkommen lebendige Sprache war. Wenn die klassische altgeorgische Literatur für ihn nur das Vorbild für eine "archaisierende" Sprache gewesen wäre, so wäre kein systematisch richtiger Sprachgebrauch bei einem so subtilen
Phänomen zu erwarten, das in der georgischen Umgangssprache seiner Zeit nicht
mehr existierte.
4
antoni 1997 § 418,1 ese mcnebani: ese ars CuÀnebiTi nacual-saxeli ganmaTuisebeli [=msazRvreli] vs. § 422 winamZRuari igi: nacual-saxeli arsebiTi,
mdebare naculad CuÀnebiTisa nacual-saxelisa, zed Sesrul [= zedsarTavi]
winamZRurisa; § 429 saqme ege: ege ars nacualsaxeli CuÀnebiTi, zedSesruli
da ganmaTuisebeli arsebiTisa saxelisa. Antoni steht damit in der Tradition der
mittelalterlichen Philologen, die den griechischen Artikel rhetorisch verstehen: ara ars
arTroni enasa zeda Cvensa da ver SesaZlebel ars TargmnaÁ misi, vinaiÁTgan
ar ars. rameTu arTroni winadasdebeli ars saxelisaÁ da Suenier-hyofs
saxelsa da reca pativsa rasme mihmadlebs. "Es gibt in unserer Sprache keinen
Artikel [wie im Griechischen], und seine Übersetzung ist unmöglich, da es ihn nicht gibt.
Denn der Artikel ist ein Präpositivum [gr. protaktikón] des Nomens und verschönert das
Nomen und verleiht ihm beinahe eine gewisse Würde." (m. SaniZe 1990:134 § 6). Die
Bestimmung des Artikels ausschließlich als "Vorangesetztes" entspricht interessanterweise
nur halb der Tradition von Dionysius Thrax, bei dem es vorangestellte und nachgestellte
Artikel (= Relativpronomina) gibt.
141
Die empirische Basis der folgenden Beobachtungen ist schmal; sie beruht auf der
Auswertung von Teilen des Werkes sibrZne sicruisa. Künftige Forschung wird
die Ergebnisse sicher modifizieren müssen. Es soll zunächst nur darum gehen, in
der Orbeliani-Forschung Interesse für eine bestimmte sprachwissenschaftliche Perspektive zu wecken.
2. Artikel vs. Demonstrativpronomen
Zunächst sollen die Gemeinsamkeiten und Unterschiede zwischen den beiden
Determinantien skizziert werden.
2.1. Stellung und Distribution in der Nominalphrase
Morphologisch sind Demonstrativpronomen und Artikel identisch, während ihre
Stellung innerhalb der Nominalphrase verschieden ist. Der altgeorgische Artikel ist
ein klitisch gebrauchtes Demonstrativpronomen. Während das Demonstrativpronomen im engeren Sinne dem Kopf der Nominalphrase vorangeht, steht der Artikel
in enklitischer Zweitstellung nach der ersten Konstituente der Nominalphrase (in
Erweiterung der sogenannten Wackernagel-Stellung im Satz; Boeder 1994:457).5
D.h., die Regel ist "blind" für die morphologischen, syntaktischen oder semantischen Eigenschaften der Einheiten, an die sich der Artikel innerhalb seines
Bereichs, der Nominalphrase, "anlehnt".6 Orbeliani folgt dieser Regel auch bei
komplexen Strukturen:7
(1) [[axali] igi mouravi] (CXLV, p. 171)
[[neu] jen- Verwalter] ‘der neue Verwalter’
5
Es gibt bei vielen georgischen Autoren Listen der wenigen Ausnahmen, die hier nicht
besprochen werden können. Auffällig ist in dieser Hinsicht die häufige Abweichung des
Adischi-Evangeliars und der Chanmeti-Übersetzungen von der Norm der anderen alten
Handschriften, und zwar bezüglich aller Klitika (vgl. Boeder 1994:449). Vgl. M. 9,31:
yovelsa mas queyanasa (DE) vs. yovelsa queyanasa mas (C). Kaladse (kalaZe 1961:104
Anm. 87) meint mit Recht, dass erstere Form eher der altgeorgischen Norm entspricht Ob
diese Variation auf einem Unterschied des "Dialekts" oder auf einen fremdsprachlichen
Einfluss zurückgeht, bleibt zu klären.
6
Die älteren Beschreibungen stützen sich auf syntaktische Funktionen (Determinans bzw.
Attribut oder Adjektiv, Determinatum bzw. Nomen). So z.B. die Kasuistik bei Imnaischwili
(imnaiSvili 1955:265-267), bei dem Strukturen mit mehreren pränominalen Attributen wie
in (2) unter die Rubrik "vom Nomen] abgetrennter Artikel (gaTiSuli nawevari)" fällt,
oder bei Kaladse (kalaZe 1961:106), wo nur die dritte Regel richtig auf die Zweitposition
Bezug nimmt: "1) In Syntagmen mit mehreren Determinantien folgt der Artikel dem
Determinatum, wenn auch die anderen Determinantien folgen; er geht dem Determinatum
voran, wenn a) auch die anderen Determinantien vorangehen, oder b) das Determinatum
zwischen den Determinantien steht. 2) Der nachgestellte Artikel wird mit dem
Determinatum verbunden. 3) Der vorangehende Artikel steht unbedingt nach dem ersten
Determinans."
7
Hier und im Folgenden sind georgische Artikel unterstrichen, Demonstrativpronomina
als Kapitälchen und Ø kursiv geschrieben.
142
cf. [[orTa] maT misTa SÀnebulTa monasterTa] (imnaiSvili 1955:266)
[[zwei] jen- sein- gebaut- Klöster] ‘die zwei von ihm gebauten Klöster’
(2) [[didisa] mis da maRlisa mefisa] (Sesavali)
[[groß-] jen- und hoch- König] ‘des großen und hohen Königs’
cf. [[wmidani] igi da didebulni da pativcemulni nawilni wmidisa
SuSanikisni (SuSanikis wameba IXX,10-12)
[heilig-] jen- und erhöht- und verehrt- Teile heilig- Schuschanik
‘die heiligen und edlen und verehrten Gebeine der heiligen Schuschanik’
(3) [mdabalsa da upovarsa] amas arabsa] (XXIII, p. 39)
[niedrig- und bedürftig-] dies- Araber-] ‘d(ies)er niedrige und bedürftige
Araber’
cf. [[daviTis galobisa muÃlTa] amaT warTqumaÁ] (giorgi
merCule p. 7,23-24)8
[[Davids Gesangs Verse] dies(er) Aussprechen] ‘der Vortrag d(ies)er Verse
des Gesangs Davids’
Demonstrativpronomen und Artikel sind nicht nur formal identisch, sie stehen
innerhalb der Nominalphrase auch in komplementärer Distribution zueinander.
Während im Griechischen und Armenischen Demonstrativpronomen und Artikel
nebeneinander vorkommen, ist diese Verbindung im Georgischen ausgeschlossen.
In diesem Sinne gehören die vorangestellten Demonstrativpronomina und ihre
klitischen Formen zur gleichen Klasse. Ihre Stellung, textuelle Distribution und
Bedeutung sind jedoch verschieden. Ob man die klitischen Formen "Demonstrativpronomina" nennt oder "Artikel", ist allerdings nicht nur eine terminologische
Frage, weil der georgische Artikel, wie wir sehen werden, streng genommen nicht
die Kriterien eines (prototypischen) bestimmten Artikels erfüllt (3.3). Trotzdem ist
es aus praktischen Gründen sinnvoll, der Tradition zu folgen und die klitischen
Demonstrativpronomina "Artikel" zu nennen und die nicht-klitischen Formen
"Demonstrativpronomina (im engeren Sinne)".9
2.2. Distribution im Kontext
Es gibt Kontexte, in denen der Artikel nicht durch Demonstrativpronomina ersetzt
werden kann. Beispiele sind die von A. Martirosowi zitierten Stellen
(martirosovi 1979:125):
8
Der Begriff "erste Konstituente" ist in (2) und (3) offenbar verschieden: In beiden Fällen
liegt eine Verbindung von Adjektiv + Adjektiv vor, die in (3) eine Adjektivphrase bildet, in
(2) aber nicht. Das Problem kann hier nicht behandelt werden.
9
Possessivpronomina treten in denselben Positionen auf wie Demonstrativpronomina und
Artikel, nämlich pränominal und klitisch (s.u. (15) 3, 4, 19, 20, 27, 48, 57 vs. 6, 38, 69, 70,
76, 79, 82), und sie verhalten sich auch funktional wie diese. Auf eine Analyse muss hier
verzichtet werden.
143
(4) (a) pirveliTgan iyo sityuaÁ (b) da sityuaÁ igi iyo RmrTisa Tana
(c) da RmerTi iyo sityua igi (d) da ese iyo pirveliTgan RmrTisa
Tana (J 1,1)
‘(a) Von Anfang an war das Wort, (b) und das Wort war bei Gott, (c) und Gott
war das Wort, (d) und DIESES war von Anfang an bei Gott.’
(4) (a) iyo kaci erTi ierusalems (b) da saxeli misi sÂmeon (c) da iyo
kaci igi marTal (mravalTavi 95,34-35)
‘(a) Es war ein Mann in Jerusalem, (b) und sein Name [war] Simeon, (c) und
der Mann war gerecht.’
In (3d) ist die Nahdeixis ‘dieses’ möglich, aber ein ferndeiktisches Demonstrativpronomen ‘jener’ kann weder in (3b,c) noch in (4c) für den Artikel eintreten.
Ähnlich zweifelhaft scheint die Verwendung eines Demonstrativums bei nur
semantisch gegebenem Antezedens:
(5) ori mola iyo erTsa qalaqsa Sigan [...] dResa erTsa erTi mola
naxes sxvisa diacisa Tana mwoli. kacTa maT [??? maT kacTa] igi
mola da diaci orniv Seipyres (XV, p. 27)
‘Es waren zwei Mullahs in einer Stadt [...] Eines Tages sah man ["sie.sahen"]
einen Mullah bei einer anderen Frau liegen. Die Leute [???JENE Leute] ergriffen
JENEN Mullah und die Frau beide.’
Das Antezedens kann hier nur die Verbalperson (3. Person Plural) sein, da für "die
Leute" im Altgeorgischen keine indirekte Anapher in Frage kommt (3.2). Soweit
ich sehe, ist die Verbalperson kein mögliches Antezedens für ein Demonstrativum,
wohl aber für ein Nomen mit Artikel.
Umgekehrt kann nur das Demonstrativpronomen fokussiert oder kontrastiv
gebraucht werden:
(6) aw eseca mivida mas qalaqsa (VI, p. 17)
‘nun ging auch DIESER in JENE [= dieselbe] Stadt’
(7) a) arca amas sofelsa [???sofelsa amas] arca mermesa (Mt 12,32)
‘weder in DIESER noch in der künftigen Welt’
b) igi kaci mis wil SeirTo (VII, p. 19)
‘[die Frau tötete ihren Mann und] heiratete statt SEÍNER JÉNEN Mann’
Ein Kontrast tritt regelmäßig auch bei Paarsequenzen auf (Rede – Gegenrede /
Reaktion):
(8)(a) man mdidarman saxeli Tvisi uTxra (III, p. 13)
‘[Wer bist du, der die Tür öffnen will?] JENER Reiche nannte seinen Namen’
(b) am sityvasa zeda mas kacsa gaecina (VI, p. 16)
‘über DIESE Rede [die ich eben wiedergegeben habe] musste JENER Mann
lachen’
Demonstrativpronomina verankern den Referenten im situativen oder Redekontext.
Artikel dagegen setzen den Referenten als gegeben voraus, nämlich in der
144
Redesituation oder anaphorisch im vorhergehenden Kontext;10 nur Demonstrativpronomina können kataphorisch gebraucht werden:
(9) awe amas gizamT: kidobansa CagsvamT (I, p. 9)
‘Nun werden wir mit dir DIESES [= was wir jetzt sagen werden] machen: Wir
stecken dich in einen Kasten’
Wir haben also mehrere Kontexte, wo Demonstrativpronomen und Artikel nicht
austauschbar sind.
2.3. Person und Distanz
Die Beschreibung des altgeorgischen Demonstrativpronomens und des Artikels
muss sich zunächst am dreigliedrigen System der Demonstrativpronomina orientieren, das mindestens zwei Bedeutungskomponenten hat (CarTolani 1985:14, 16):
1) einen Bezug auf die drei "Personen" der Redesituation und 2) eine Komponente
der Distanz (oder "Proximität"), d.h. die Nähe oder Ferne von der Origo (ich, jetzt,
hier) im Zeigfeld des Sprachereignisses (Bühler 1934). Der Bezug zur Origo hat
zwei Dimensionen: eine räumliche ("bei mir / dir"11 vs. "weder bei mir noch bei
dir") und eine zeitlich-textuelle ("worüber ich sprach / du sprachst / gesprochen
wurde"; "was ich sagte / du sagtest / gesagt wurde"). Ohne hier auf das komplexe
Problem der alt- und neugeorgischen Deixis eingehen zu können, möchte ich versuchsweise die Hypothese vertreten, dass Demonstrativpronomina an beiden genannten Dimensionen, Artikel hingegen nur an der Kategorie der Person und, wie
wir sehen werden (4.), an der Textstruktur orientiert sind.
Das Demonstrativpronomen ese ‘dies (hier)’ bedeutet ‘was bei mir ist und nahe ist’
(10a) bzw. ‘worüber ich eben gesprochen habe (10b), was ich eben gesagt habe /
jetzt sagen werde (Katapher12) (9)’, ege ‘dies (da)’ dagegen ‘was bei dir ist und
nahe ist (11a)’ bzw. ‘worüber du eben gesprochen hast, was du eben gesagt hast’
und igi ‘jen-’: ‘was weder bei mir noch bei dir ist und entfernt ist (12a)’ bzw.
‘wovon früher die Rede war (12b), was früher gesagt wurde’.
Der Artikel spezifiziert eine Beziehung zur Redesituation (1. / 2. Person) oder
spezifiziert sie nicht (3. Person). Er bedeutet ‘was bei mir ist, was ich (vor mir)
10
Der Bedeutungsunterschied wird ikonisch kodiert durch den Unterschied zwischen Klisis
und Nicht-Klisis (2.1). Vgl. Greenbergs (1985:276) Beobachtung zur Entstehung des
Artikels: “Historically, loss of accent [...] in the change from deixis to anaphora mirrors the
loss of prominence which comes with the change from making known to the mere
expression of something as already known, a change from new to old information.”
11
Ich nehme an, dass es eine Distanzopposition nur zwischen Demonstrativpronomina der
1./2. Person einerseits und der 3. Person andererseits gibt (vgl. ak ‘hier’ vs. ik ‘dort’) und
dass die Opposition zwischen den Demonstrativpronomina der 1. und der 2. Person nur
eine der Person ist.
12
Kataphorisch gebraucht werden auch die Formen esret ‘so’, eseti, egeti ‘solch’, egodeni
‘so viel’; s.u. (15) 1, 3, 6, 7, 39, 48, 52, 64, 67, 83.
145
habe (10c)’ bzw. ‘wovon ich gesprochen habe’ (10d); ‘was bei dir ist, was du (vor
dir) hast (11b)’ bzw. ‘wovon du gesprochen hast (11c)’. Der Artikel der 3. Person
steht zu den Artikeln der 1, und 2. Person in privativer Opposition: Er bezeichnet
die Beziehung zur 1./2. Person nicht.13 Während der Artikel der 1./2. Person
anaphorisch sein kann, aber nicht muss (10a), ist der Artikel der 3. Person nur
anaphorisch (‘wovon die Rede war’); er kann auch da gebraucht werden, wo der
Artikel der 1./2. Person möglich wäre (wie in (12c), wo ein Referent genannt wird,
"von dem du mir erzählt hast"). Die räumliche bzw. zeitlich-textuelle Distanzopposition ist beim Artikel neutralisiert.14 Der Artikel bezeichnet nicht die Nähe bzw.
Ferne in Raum und Zeit (im Text): In (10d) ist, wenn ich recht verstehe, nicht von
einem König die Rede, von dem ich soeben (im letzten Satz) gesprochen habe,
sondern von dem ich gesprochen habe / von dem ich erzähle. Ebenso kodiert der
Artikel der 3. Person nicht die Ferne, sondern kann sich auf ein "nahes"
Antezedens im Vorgängersatz beziehen (z.B. in (3b)).
(10) (a) es sofeli gavuSvi (XVI, p. 28)
‘Ich habe DIESE Welt (hier) verlassen [sagt der Fuchs]’
(b) ese yoveli gardasavali Tvisi uambo (VI, p. 16)
‘all DIESE seine Erlebnisse [von denen ich zuletzt gesprochen habe] erzählte er
ihm’
(c) eCo hkar xesa amas, ra Zeso! (III, p. 14)
‘schlage mit dem Beil auf diesen Baum [den du auf meine Aufforderung hin
gerade hereingeholt hast], was [darin] liegt’
(d) da naxa mefe ese saxiTa glaxakisaTa (I, p. 8)
‘[Es ist von einem Mann die Rede, der außerhalb der Stadt spazieren geht.]
Und er sah diesen König [von dem ich erzählt habe] in Gestalt eines Armen’
(11) (a) mag diacis samoseli magas Semoseo (XV, p. 27)
‘das Kleid DÍESER Frau (DA) ziehe DÍESER [sc. Frau] (DA) an, sagte er’
13
Die Bedeutung "bei mir" usw. hat, wenn nichts dagegen spricht, eine possessive
Interpretation: daumZimeb ÃorcTa magaT zeda [...] egodeniTa magiT ficxla
marxviTa (SuS. XIV 5) ‘du machst es deinem Leib ["diesem Fleisch"] schwer [...] mit
deinem ["diesem"] so vielen Fasten” vs. Svilni igi Senni moaqcina mogobasa (ib. XII
6) ‘jene deine Kinder [d.h. deine Kinder, die du nicht bei dir hast] hat er zum Zoroastrismus
übertreten lassen’.
14
Tschartolani (CarTolani 1985:16-17) hat richtig erkannt, dass es Fälle von Neutralisierung der Distanzopposition gibt (`gamovyoT iseTi SemTxvevebi, rodesac moxsnili
Cans siaxlove-siSoris mixedviT dapirispireba da mxolod pirebTan mimarTeba
aris gamoxatuli~.), und zwar bei Appositionen zur 1. oder 2. Person. Da sie aber keinen
Unterschied macht zwischen Demonstrativpronomen und Artikel, bemerkt sie nicht, dass es
sich immer um Artikel handelt: Rirs myav me uRirsi ese da codvili (gobronis
wameba, hag. Z. 1,182,3) ‘du hast mich (diesen) Unwürdigen und Sündigen würdig gemacht’;
Tquen, mÃevalni ege (sinuri mravalTavi 96,22) ‘euch (diese) Dienerinnen’. In diesem
Fall spezifiziert der Artikel eine Identitätsbeziehung zwischen Pronomen und Apposition.
146
(b) RmerTman gidRegrZelos Ze ege Seni (I, p. 11)
‘Gott gebe diesem deinem Sohn [den du hast] langes Leben’
(c) kaci ege mas hgavs (XV, p. 28)
‘der Mann [von dem du erzählt hast] ist jenem [folgenden] ähnlich’
(12) (a) igi kaci RvTismoSiSi aris (III, p. 14)
‘[geh’ nach Bagdad zum Zimmermann Nasar und gibt ihm das Brot] JENER
[entfernte] Mann ist gottesfürchtig’
(b) igi xriki maT ki ar icodes (VIII, p. 21)
‘JENEN Trick [von dem weiter oben die Rede war] kannten sie [sc. die anderen
Wesire aber nicht]’.
(c) Tuca TviT ar movides kaci igi, povna misi saWiro ars (II, p.12)
‘[Der König erzählt seinem Wesir einen Traum, in dem ihm ein Mann geraten
hat, ihn zu suchen. Der Wesir antwortet:] Wenn der Mann nicht selbst kommt,
muss man ihn suchen’15.
Die Diskursfunktion des Artikels der 3. Person wird nun zu besprechen sein.
3. Das Problem
3.1. Betrachten wir zunächst einen altgeorgischen Text aus dem 10./11. Jahrhundert, an dem A. Schanidse (SaniZe 1973:§657) die Funktion des Artikels
erläutert:
(13)
[(1) aw miTxar saxe sawuTroÁsaÁ da viTar acTunebs kacTa. (2)
hrqua lalahvar:] (3) msgavs ars sawuTroÁ ese kacsa, romelsa
sdevda piloÁ amrizebuli. (4) da miawyudia igi jurRmulsa
saSinelsa. (5) da ixilna xeni, romelsa zeda aRÃda. (6) da
ixilna kualad orni Taguni, erTi Savi da erTi TeTri,
romelni sWrides ZirTa maT xeTasa, romelTa zeda aRsrul
iyo kaci (igi). (7) da STaxedna jurRmulsa (mas) da ixila
veSapi, romelsa aReSkmo piri da eguleboda STanTqmaÁ misi. (8)
da aRixilna ze da ixila Tafli mcirÀ, romeli Camosdioda
xeTa maT da iwyo lokaÁ misi. (9) da kualad arRara moiÃsena
gansacdeli, romelsa STavrdomil iyo. (10) xolo TaguTa maT
xeni igi warsWrnes da kaci igi daeca da piloman (man) aRitaca
da mougdo veSapsa (mas). (11) aw, Zeo mefisao, piloÁ igi saxe
ars sikudilisa, romeli sdevs ZeTa kacisaTa, da xeni igi
sawuTro ars, da Taguni igi – dReni da Rameni, da Tafli igi
sawuTroÁsa amis sitkboeba ars. [(12) da Seaqcevs kacsa
gemovnebaÁ sawuTroÁsaÁ da dReni da Rameni aRsruldebian da
sikvdili waritacebs da jojoxeTs veSapi igi STanTqams. (13)
da ese ars cxorebaÁ kacTaÁ.] (balahvarianis Zveli redaqciebi,
gamosca i. abulaZem, Tbilisi 1957, Txroba g. gv. 36-37)
15
Die Bedeutung "der nicht bei uns ist" ergibt sich daraus, dass nicht ege ‘dieser’ gebraucht
wird, obwohl der Mann etwas ist, "von dem du mir erzählt hast".
147
‘[(1) Nun sage mir, wie die Welt beschaffen ist und wie sie die Menschen
betrügt. (2) Balahvar sagte zu ihm:]
(3) Die(se) vergängliche Welt ist einem Menschen ähnlich, dem ein finster
dreinblickender Elephant folgte. (4) Und er hat ihn in eine schreckliche
Grube gedrängt. (5) Und er sah einen Baum, auf den er hinaufkletterte. (6)
Und danach sah er zwei Mäuse, eine schwarze und eine weiße, die waren
dabei, die Wurzeln des Baums durchzunagen, auf den der Mann (!)
hinaufgestiegen war. (7) Und er schaute hinab in die Grube (!) und sah
einen Drachen, der das Maul aufsperrte und ihn zu verschlingen wünschte.
(8) Und er schaute nach oben und sah ein wenig Honig, der den Baum
herunterlief, und er begann ihn zu lecken. (9) Und danach dachte er nicht
mehr an die Gefahr, in die er geraten war. (10) Aber die Mäuse nagten den
Baum ab und der Mann fiel nach unten und der Elephant ergriff ihn und
warf ihn dem Drachen hin. (11) (a) Nun, o Königssohn, der Elephant ist ein
Bild des Todes, der die Menschensöhne verfolgt, und der Baum ist die
vergängliche Welt, und die Mäuse [sind] Tage und Nächte, und der Honig
[ist] die Süßigkeit d(ies)er vergänglichen Welt. [(12) Und der Geschmack
der vergänglichen Welt (!) lenkt den Menschen ab, und Tage und Nächte
(!) gehen zu Ende, und der Tod (!) reißt ihn fort, und in der Hölle
verschlingt ihn der Drache. (13) Und DIES ist das Leben der Menschen.]’
(Balahvariani)
Nach Schanidse erfüllt der Artikel zwei Funktionen: a) die oben genannte
Beziehung zur Person und b) die Bestimmtmachung eines Unbestimmten
(gaurkvevelis garkveva). Bei der Ersterwähnung ist der Referent unbestimmt,
danach bestimmt. Das Problem besteht nun darin, dass ein "bestimmter" Referent
nicht immer durch den Artikel markiert ist. Schanidse ist sich dessen bewusst, denn
er setzt den zu erwartenden, aber im Text fehlenden Artikel in Klammern.
3.2. Nun gibt es eine ganze Reihe Fälle von Artikellosigkeit, die begrifflich relativ
gut fassbar sind. Ebenso wie in den europäischen Artikelsprachen fehlt der Artikel
bei unspezifischen Nominalphrasen:
(14)
minda msgavsi Cemi saxe damixato (XIII, p. 26)
‘ich will, dass du mir ein Bild malst, das mir ähnlich ist’
Der Artikel fehlt aber auch in Fällen "semantischer Definitheit" (Löbner 1985), wo
z.B. das Deutsche und Englische den Artikel haben, d.h. in Fällen, wo die
Definitheit unabhängig von der Äußerungssituation durch semantische Eigenschaften bedingt ist. Dies sind insbesondere:
a) der generische Gebrauch: qari xeliTa ar daiWirvis (II, p. 12) ‘(Der) Wind
wird nicht mit der Hand gefangen’;
b) der Gebrauch bei Unica bzw. der "larger situation use" (Hawkins 1978: 115;
Vater 1991; Schroeder 2006:561): "das Paradies", "die Sonne";
c) der assoziativ-anaphorische Gebrauch (Hawkins 1978:123; "indirekte Anapher"
Schroeder 2006: 547-548): ferxTsacmeli gascvivda (XVI, p. 31) ‘[er ließ ihn
148
über Berge und Hügel laufen.] Die Schuhe fielen ihm ab’; dResa erTsa klite
gaelmda (VI, p. 17) ‘[Man vertraute ihm das Schatzhaus an.] Eines Tages verbog
sich der Schlüssel’; Tuca reka gesmis, taZrad mived (XII, p. 24) ‘wenn du ein
Läuten hörst, gehe zur Kirche’.16
3.3. Neben diesen "semantischen" Gebrauchsweisen kennen die Artikelsprachen
"pragmatische" Verwendungen des Artikels, insbesondere den anaphorischen
Gebrauch (wie in ((3)-(5), (12c)), der vom Kontext (einem Antezedens) abhängt.
Wenn man die Möglichkeit der semantischen Gebrauchsweisen als Kriterium für
die Kategorie des Artikels betrachtet (Himmelmann 1997: 41), weil Demonstrativa
wie Artikel in pragmatischen Kontexten, aber nur in diesen auftreten und weil
folglich der semantische Gebrauch des Artikels die Differentia specifica zum
Demonstrativum bildet, so ist der altgeorgische "Artikel" kein Artikel im strengen
Sinne, sondern formal und funktional eine Variante des Demonstrativums, auch
wenn der Terminus "Artikel" aus praktischen Gründen gerechtfertigt ist (2.1).
3.4. Die mit ! markierten Nominalphrasen in obigem Text sind aber keine Fälle des
Typs a)-c), denn sie haben zweifellos ein Antezedens und sind in diesem Sinne
anaphorisch wie die Nominalphrasen mit Artikel. Anapher ist also eine notwendige, aber keine zureichende Bedingung für den Gebrauch des altgeorgischen
Artikels. Es gibt viele, insbesondere kürzere Geschichten bei S.-S. Orbeliani, in
denen Anapher häufig ist, wo aber der Artikel völlig fehlt (6.).
4. Die Verwendung des altgeorgischen Artikels
4.1. Die Wiederaufnahme von Referenten geschieht durch das betreffende Nomen,
durch ein Synonym (z.B. in VII, p. 19: coli ‘Ehefrau’ > diaci ‘Dame’ > kali ‘Frau’)
oder Pronomina (einschließlich der Personalzeichen des Verbs). In unserem
Zusammenhang ist vor allem eine weitere Art der Wiederaufnahme von Interesse,
nämlich diejenige durch Nomen plus Artikel, die ich als "Wiedereinführung"
bezeichne. Sie tritt, wie wir gesehen haben, nicht in jedem Fall von anaphorischer
Beziehung auf. Eine zusätzliche Bedingung für den Gebrauch des Artikels ist die
Textstruktur, nämlich eine Diskontinuität zwischen Texteinheiten, die durch eine
Diskontinuität von Raum, Zeit, Perspektive, Sachverhaltstyp oder dergleichen
("Kohärenz", "thematic coherence"; Givon 1995:327) voneinander abgegrenzt
sind; man könnte in Anlehnung an A. Greimas’ semantische "isotopie du discours"
von "struktureller Heterotopie" sprechen. Der Artikel wird bei einem wiedereingeführten Referenten gebraucht, der von seinem Antezedens durch mindestens einen
Texteinschnitt (eine Diskontinuität des Textes) getrennt ist. Der Artikel markiert
16
Die Kirche ist hier assoziativ ("indirekt", 3.2c) mit dem Läuten der betreffenden Kirche
verbunden, hat aber im Georgischen keinen Artikel. In anderen Kontexten kann "die
Kirche" gemeint sein, die man üblicherweise hat, also eine beliebige Kirche ("larger
situation use", 3.2b).
149
also eine Art "Distanz", aber nicht wie die Demonstrativpronomina eine Distanz im
fortlaufenden Text, sondern eine strukturell bedingte Distanz zwischen der
Letzterwähnung in einer Texteinheit und der Wiedereinführung in einer späteren
Texteinheit. Nach der Wiedereinführung wird die anaphorische Beziehung in
derselben Texteinheit nicht mehr durch den Artikel markiert. Schematisch:
Textabschnitt n
Textabschnitt n+x
:
Ersteinführung von X
:
Wiederaufnahme von X ohne Artikel
:
:
:
:
Wiedereinführung von X mit Artikel
:
Wiederaufnahme von X ohne Artikel
:
Ein solcher Zusammenhang zwischen der Textstruktur und der Form des
anaphorischen Ausdrucks ist nicht ungewöhnlich. Die Wahl zwischen verschiedenen Formen der Wiederaufnahme (volle Nominalphrase, Name oder Pronomen)
hängt auch in der gesprochenen Sprache nicht nur von der Distanz zum Antezedens
ab, sondern wesentlich von strukturellen Eigenschaften (der Gliederung in
Texteinheiten) ab (Fox 1987:26 et passim).
4.2. Betrachten wir nun unter diesem Gesichtpunkt das obige Beispiel (13). In den
Sätzen 3-5 werden verschiedene Referenten eingeführt, u.a. ein Mann und eine
Grube, die in 6 bzw. 7 wiederaufgenommen werden, und zwar ohne Artikel. Eine
scheinbare Ausnahme bildet der Baum in 5, der in 6 einen Artikel hat.17 Aber in 6
ist der zugehörige Relativsatz diskontinuierlich zu seiner Umgebung, insofern er
auf frühere Information in 5 zurückgreift, die den Baum identifiziert (cf. Hawkins
1978:131-138; Himmelmann 1997:38: "etablierende Relativsätze"). Diese Diskontinuität wird entweder im Relativsatz kodiert (daher das altgeorgische Relativpronomen romeli-igi ‘welcher-der’ mit dem klitischen Artikel der 3. Person) oder
durch den Artikel beim Bezugsnomen des Relativsatzes.18 (Die Relativsätze in 7
17
In ZirTa maT xeTa kann der Artikel zu ZirTa oder xeTa gehören: [[ZirTa maT] xeTa]
oder [ZirTa] maT xeTa]. Aber ZirTa ist nicht anaphorisch, und indirekte Anapher (3.2 c)
hat im Georgischen keinen Artikel.
18
Vgl. den "article précursif" im Gotischen and anderen germanischen Sprachen
(Sauvageot 1929:73-77).
150
und 8 dagegen greifen nicht auf alte Information zurück, und ihre Bezugsnomina
sind zwar (epistemisch) spezifisch, aber indefinit.)
In 10 tritt eine textuelle Wendung ein ("aber"), eine Diskontinuität zwischen der
Welt des Mannes, der die Gefahr vergisst und mit seinen Gedanken anderswo ist,
und der Welt der realen Gefahr. Die vorerwähnten Referenten des neuen
Abschnitts erscheinen mit dem Artikel. Warum der Elephant und der Drache im
Gegensatz zu den Mäusen, dem Baum und dem Mann ohne Artikel auftreten,
wissen wir nicht; man kann ohne weitere Untersuchungen nur vermuten, dass von
der Reihe der vorerwähnten Referenten des neuen Abschnitts nur die ersten den
Artikel haben müssen, um die Distanz der ganzen Reihe in der neuen Situation zu
markieren.
11 und 12 bilden als auktoriale Erklärung wieder einen neuen Textabschnitt, in
dem die vorerwähnten Referenten mit dem Artikel wiedereingeführt werden. Dabei
ist zu beachten, dass "die Welt" und "der Tod" in 11 und 12 Unica sind, die keinen
Artikel haben (3.2 b), es sei denn, dass der Bezug zur 1. oder 2. Person markiert
wird (diese Welt = ‘diese unsere Welt hier bzw. über die ich spreche / über die wir
sprechen’ am Ende von 11; 2.3). Die "Tage und Nächte" sind weder definit noch
spezifisch, sondern generisch wie "die Menschen" in 1 oder "der Mensch" in 12.
"Der Drache" in 12, der einen Artikel hat, wird hier nicht als Unicum (wie z.B.
"der Teufel") konzipiert, sondern er bleibt "im Bild", d.h., er setzt die mit Artikel
versehene Reihe von "Elephant", "Baum", "Mäuse", "Honig" von 11 fort.
5. Der Artikel bei Sulchan-Saba Orbeliani
5.1. A. Martirosowi vermutet, dass der Artikel in S.-S. Orbelianis Werk zu "einem
eigenartigen Zweck" gebraucht werde: Er stehe nicht bei jedem Nomen commune,
sondern nur, wenn es sich dabei um einen "Hauptgegenstand der Erzählung
handle"; es handle sich um das Resultat einer für seine Zeit typischen Archaisierung, da der Artikel seit dem 12.-13. Jahrhundert verloren gegangen sei.19 Wie
wir gesehen haben, wird der Artikel auch in den alten Texten nicht immer
gebraucht, wo eine anaphorische Beziehung vorliegt (3.1), und im Folgenden wird
sich zeigen, dass der Artikel nicht notwendig die Protagonisten der Erzählung
markiert.
5.2. Im Folgenden soll die Determination von Referenten in einem längeren
Textabschnitt untersucht werden, nämlich auf den ersten Seiten der "Weisheit der
Lüge" von Sulchan-Saba Orbeliani:
19
`saWiro SemTxvevaSi igi yvela sazogado saxels ki ar axlavs, aramed mxolod
imas, romelic Txrobis mTavar obieqts warmoadgens. zogadi STabeWdileba iseTia, rom gansazRvruli nawevari Tu gvxvdeba am periodis saliteraturo enis
ZeglebSi, igi ufro metad arqaizaciis tendenciis gamovlenis Sedegia~ (martirosovi 1979:137).
151
(15)
(1) Es war ein König (iyo xelmwife erTi), von dessen Taten man sich
keinen Begriff machen kann und der durch Güte und Wohlwollen SO VIEL
Gnade in seinem Herzen gesammelt hatte, dass sie unermesslich war. (2)
Durch den sanften Wind der Gottesfurcht hatte er die Glut und die
Erbarmungslosigkeit des Zorns aus dem Herzen verscheucht, kühler als die
Feuchtigkeit der Wolken war seine Freigebigkeit geworden und reicher als
der himmliche Regen die Geschenke, die er an alle Menschen vergab. (3)
Furcht und Schrecken vor ihm ["SEIN(E) Furcht und Schrecken" (misi
SiSi da zari)] waren auf der Oberfläche der Erde SO verbreitet, dass
man sie für schrecklicher als Gewitter hielt. (4) SEINE Sanftmut und
Zärtlichkeit wurden als so süß empfunden wie bei Säuglingen, die nach
Milch und der Mutterbrust streben. (5) Und der Name des großen und
hehren Königs war Pines (da iyo saxeli didisa mis da maRlisa
mefisa finez). (6) Und er hatte einen solchen Wesir (da hyva vaziri
egeTi), der durch seine Weisheit die Himmel erreicht, durch Klugheit die
Länge und Breite der Kontinente gemessen, durch Wissenschaft bis in die
Tiefe der Meere gelangt und die Vorgänge in der Atmosphäre und den
Lauf der Sterne auf die Tafeln seines Herzens geschrieben hatte. (7) Er
hatte eine solche Sanftheit des Wortes, dass er wilde Tiere den Menschen
ähnlich machte, die Felsen wie Wachs schmelzen und die Vögel den
Menschen gleich reden ließ. (8) Und der Name des Wesirs war Sedrak (da
iyo saxeli vazirisa mis sedraq). (9) Der König liebte den Wesir sehr
(didad uyvarda mefesa vaziri igi). (10) Und im Herzen des Königs
waren weder Sorge noch Kummer, außer dem über seine Kinderlosigkeit,
er hatte keinen Nachkommen. (11) Eines Tages (dResa erTsa) öffnete er
seinen unermesslichen Schatz und gab sie an die Armen, damit sie Gott
bitten sollten, ihm einen Sohn zu schenken. (12) Und es war ein Eunuch
des Königs (da iyo saWurisi mefisa kaci), ein barscher und
hitzköpfiger Mensch. (13) Er war Oberhaupt der Höflinge und des Königs
Herzensfreund, der Ruka hieß. (14) Und er sagte: "Welcher König vergab
jemals einen SO GROßEN Schatz?" (15) Da erzählte Sedrak eine Geschichte:
(16) Es war ein König von Chorassan (iyo erTi mefe xorasansa),
hehr, gut, klug, freigebig und gnädig. (17) Eines Tages (dResa erTsa)
öffnete er drei Schatzkammern (samni salaroni) und lud sein ganzes
Königreich ein, damit jeder Große und Kleine, Reiche und Arme zwölf
Stunden lang sich nehme, was er irgend könne. (18) Und alle nahmen
etwas mit und konnten die drei Schatzkammern (samni igi salaroni)
nicht leeren. (19) An JENEM Tage (mas dResa) veranstaltete der König
eine Festlichkeit und fragte seine Wesire unter Eid, ob sie je von einem
König gehört oder [einen König] gekannt hätten, der so ["SEINESgleichen"]
reich oder freigebiger sei als er. (20) Sechs Wesire schworen, dass sie von
einem solchen ("SEINESgleichen") König (misi msgavsi mdidari da
uuxvesi mefe) nicht gehört hätten. (21) Und der jüngste Wesir
152
(umcrossa vazirsa) lachte. (22) Da fragte ihn der König: (23) "Warum
lachst du?" (24) JENER (man) bat um den Schwur des Königs, dass er ihn
nicht töten werde ("über das Nicht-Töten", moukvlelobisaTvis). (25)
Und der König schwor. (26) Als JENER Wesir (mas vazirsa) in seinem
Herzen sicher war, sagte er: (27) "Im Lande von China wohnt ein Jude
(erTi uria aris), er heißt Malkos, und SEIN Diener ist irgendein
Vornehmer (misi moyme aris didebuli vinme). (28) Einen freigebigen
wie JENEN hat es weder früher gegeben, noch wird es ihn künftig geben."
(29) Der König war gekränkt, aber wegen des Schwures konnte er den
Wesir (vaziri igi) nicht mehr töten, und brachte ihn in Gewahrsam. (30)
Und er selbst zog seine königlichen Gewänder aus, legte andere an und
ging, um JENEN Mann (mis kacisa) zu sehen. (31) Er ging DORTHIN, wo
JENER wohnte (mun mivida sada igi esaxla). (32) Es war offenbar die
Gepflogenheit des Mannes (kacisa mis): (33) Wo er nur jemanden fand,
pflegte er ihn nach Hause zu bringen, ihn baden zu lassen, ihn zu kleiden,
ihn ausruhen zu lassen, ihm Geschenke zu geben und ihn zu entlassen. (34)
Eines Tages (dRe erT) ging er in die Umgebung der Stadt (qalaqTa maT
garemos) und sah diesen König in Gestalt eines Armen (mefe ese saxiTa
glaxakisaTa). (35) Er nahm ihn mit und, was er für die anderen zu tun
pflegte, das tat ER für JENEN (igi mas uqmna). (36) Als er ihn kleidete, sah
er: Er war sehr ehrwürdig. (37) Er fragte ihn, woher er komme und wer er
sei, und ließ ihn alles erzählen. (38) Als er erfuhr, dass er ein König sei
("sein Königsein", mefoba misi), warf er sich demütig nieder und legte
sein Haupt auf den Boden und bat um Verzeihung, dass er ihn nicht
erkannt hatte. (39) Er lud ihn ein und führte ihn in ein solches Haus
(saxlsa erTsa egeTsa), wie JENER König ein dem Haus ähnliches
("JENES Hauses ähnliches") (mas mefesa mis saxlis msgavsi) nicht
besaß. (40) Es war wunderschön und wunderschön eingerichtet: (41)
Teppiche oder Läufer, alles war aus Brokat. (42) Er veranstaltete eine
Festlichkeit. (43) Jedes Geschirr war aus Edelsteinen zusammengesetzt.
(45) Alles schenkte er ihm. (45) Neun Tage ließ er ihn ruhen, jeden Tag in
einem schöneren Hause wohnen. (46) Er brachte besseres und kostbareres
Geschirr, veranstaltete fröhlichere Festlichkeiten und schenkte ihm alles.
(47) Der König bewunderte die Großzügigkeit und die Freigebigkeit JENES
Mannes (mis kacisa). (48) Am neunten Tage führte er [= jener Mann] ihn
in ein SOLCHES Haus (erTsa aseTsa saxlsa), das überaus schön war,
und DESSEN Beschaffenheit (misi qmnuleba) war unbeschreiblich. (49)
Teppiche und Läufer waren passend (?), und das Geschirr war ganz
Edelstein. (50) Da waren geschnitzte Blumen und Bäume von Edelstein,
ähnlich gefärbt und wunderschön. (51) Und alles schenkte er ihm. (52) Er
schenkte ihm drei SOLCHE Sängerinnen, wie das Auge nichts Schöneres
sehen und das Ohr nichts Angenehmeres hören konnte. (53) Da zog der
König fort. (54) Er nahm nichts von den Schätzen außer einer Trinkschale
153
aus Diamant, einem Weinkrug aus Rubin, einer Blume aus Edelsteinen und
den drei Sängerinnen. (55) Er entbot dem Gastgeber Dank: (56) "Durch
Gottes Gnade möge auch ich dir entgelten." (57) Da brach er auf und kam
nach SEINER Stadt (missa qalaqsa) zurück. (58) Dem gefangenen Wesir
(vaziri igi patimari) gab er seine Würde zurück und freute sich. (59)
Der Herr JENES Mannes, JENER Jude (mis kacisa patroni igi uria
misani iyo), war ein Zauberer. (60) Er erkannte all das Geschehene
(yoveli igi yofili), wurde zornig über den Mann (kacsa mas), nahm
ihn gefangen, plünderte ihn aus und übergab ihn Henkern zum Töten. (61)
JENE (maT) führten ihn zum Töten fort. (62) Er flehte die Henker an, ihn
nicht zu töten ("flehte die Henker um Nicht-Töten an", evedra mkvlelTa
maT mouklvelobisaTvis). (63) Und in einem Achselstück hatte er einen
kostbaren Edelstein verborgen und damit erkaufte er sein Blut. (64) JENE
Männer (maT kacTa) sprachen SO zu ihm: (65) "Du weißt selbst, dass
unser Herr ein Magier ist, und wenn du auf der Erde wandelst, so wird er
es durch seine Zauberkunst erkennen und statt deiner uns töten. (66) Nun
werden wir mit dir DIESES machen (amas gizamT): (67) Wir stecken dich in
einen Kasten und legen dich in die Gruft eines Toten. (68) Und sie legten
ihn hinein. (69) Der Jude sah sein Zaubergerät (samisno misi), er war
nicht mehr auf der Erde. (70) Er glaubte, er sei getötet worden ("seine
Tötung", moklva misi). (71) In JENER Zeit (mas Jamsa) waren Diebe da,
die kein mehr [unbehelligt], noch Gräber unausgegraben ließen. (72) Sie
kamen an die Stelle, wo das Grab und der Kasten (saflavi da kidobani
igi) waren, gruben nach, fanden ihn und nahmen ihn heraus. (73) Sie
sahen DORT (mun), dass ein Mann darin saß (Sig kaci jda), und ließen
ihn laufen. (74) Da ging der Mann (kaci igi) los, durchzog viele Länder
und kam unbekannt nach der Stadt des Königs (qalaqsa mas mefisasa).
(75) Der König saß beim Festgelage in oberen Räumen, und die
Sängerinnen (mgosanni igi) sangen. (76) Eine von IHNEN (erTman
maTganman) erkannte ihren Herrn (patroni misi), der unten vorbeiging,
begann zu weinen, und die Harfe fiel ihr aus den Händen (da Cangi
xelTagan ganvarda). (77) Der König fragte sie: (78) "Was ist dir
geschehen?" (79) JENE (man) erzählte, was sie gesehen hatte ["ihr Gesehenes", naxuli misi]. (80) Da suchte man den Mann und fand ihn. (81)
Man ließ ihn baden, kleidete ihn und ließ ihn ausruhen. (82) In der
folgenden Woche setzte der König sich aufs Pferd, überfiel den Juden
(uria igi), vernichtete ihn und gab seinen Besitz JENEM (sabatono misi
mas misca). (83) JENEM Mann vergalt er SO (mas kacs esreT SehzRo).
(Überarbeite Übersetzung von Micheil Tsereteli)
5.3. Referenten werden im Altgeorgischen, durch pränominales erti ‘ein’ oder iq&o
‘(es) war (einmal)’ oder dergleichen eingeführt, wenn sie "wichtig" sind (und eine
"topic persistence / continuity" ankündigen; Givon 1995:347), z.B. die beiden
154
Könige 1, 16 und der Jude 27.20 Andere neue Referenten werden bei der Ersterwähnung durch postnominales vinme ‘irgendein’ oder postnominales erti ‘ein’ als
spezifisch markiert: "eines Tages" in 11, 17, 34 und die beiden Häuser in 39, 48.
Wieder andere Referenten bleiben auch bei Ersterwähnung aus bestimmten
Gründen unmarkiert (z.B. das Herz des Königs in 2 wegen seiner Verankerung
durch eine Teil-von-Beziehung (vgl. 10) oder weil der Referent unspezifisch oder
pluralisch ist (z.B. der Kasten in 67 bzw. die Diebe in 71).
5.4. Der Gebrauch der Demonstrativpronomina entspricht den allgemeinen Regeln
(2.3): Sie markieren z.B. Ferne 30, 31, einen Kontrast 35, 39, 47, 48, 82, 83; 57
(Possessivum) (cf. (7), (11)), eine Wendung zwischen Aktion und Reaktion 24, 61,
64, 79 (cf. 12), Fokussierung ("derselbe" in 19, 71; cf. (6)), und sie werden
kataphorisch gebraucht (cf. (9) = 66-67).
5.5. Zu den "semantischen" Gebrauchsweisen, die den Artikel im engeren Sinne
charakterisieren (3.2), gehört u.a. der Artikel beim Superlativ (Hawkins 1978: 148149, Himmelmann 1997: 37). Aber "der jüngste Wesir" 21 hat keinen Artikel. Dies
ist ein weiterer Beleg dafür, dass es im Georgischen keine semantischen, kontextunabhängigen Gebrauchsweisen gibt.21 Ähnlich hat "die Harfe" 76 keinen Artikel,
da ein indirekter anaphorischer Bezug (3.2 b) auf die Sängerin, zu deren Ausstattung - je nach unserem Weltwissen - ein Begleitinstrument gehört, im Georgischen
nicht möglich ist. Interessant ist in diesem Zusammenhang der Artikel in 34: "Er
ging in die Umgebung der Stadt". Die Stadt des Königs in 57 wird nach mehreren
Einschnitten regulär in 74 wiedereingeführt, aber die Stadt des Juden bzw. seines
Dieners ist nicht vorerwähnt, und so könnte man an einen "larger situation use"
(3.2 b) denken (- der Jude und sein Diener sind Leute, die typischerweise in der
Stadt leben). Wahrscheinlich handelt es sich jedoch um einen ähnlichen Fall wie
(5): Das Antezedens ist pronominal gegeben: "(dort) wo er wohnte" 31.
Betrachten wir den Gebrauch des Artikels in diesem Text nun im Einzelnen.
5.6. Die Sätze 1-5 und 6-8 sind parallel gebaute Texteinheiten, deren letzte Sätze 5
bzw. 8 jeweils eigene, neue Abschnitte bilden, die nicht mehr zu den jeweiligen
Personenbeschreibungen gehören (5 ist auch in der Druckfassung ein eigener
Absatz). Dementsprechend geschieht die Wiedereinführung des Königs bzw.
Wesirs durch den Artikel. Textuelle Distanz wie beim Demonstrativpronomen
20
Paradigmatisch gehört "ein" in einer Ersterwähnung zu den Kardinalzahlen ebenso wie
"drei" in 52: "(er schenkte ihm) drei Sängerinnen".
21
Eine weitere "semantische" Gebrauchsweise in Artikelsprachen (im engeren Sinne) ist
der obligatorische Artikel bei Ordinalzahlen (Himmelmann 1997:37), wo der Artikel im
Georgischen immer fehlt: Die Serie von 10 Erzählungen, die mit dem "König von Arabien"
beginnt, wird eingeleitet durch: Tqva erTman ‘einer sagte’, Tqva meoreman ‘der zweite
sagte’, Tqva mesameman ‘der dritte sagte’ usw.
155
spielt hier offensichtlich keine Rolle: Die beiden Personen sind jeweils in den
benachbarten Vorgängersätzen erwähnt.
5.7. Im ersten Satz 9 des nächsten Abschnitts findet sich aber ein interessanter
Unterschied: Während der Wesir mit dem Artikel wiedereingeführt wird, hat der
König in 9, 10, 13 keinen Artikel, und dasselbe gilt für den König der eingebetteten
Geschichte in 19, 22, 25, 29, 53, 74, 75, 82. Beide Könige werden durch die Art
ihrer Einführung in 1 bzw. 16 als "wichtig" für den Text gekennzeichnet (5.3),
während der Wesir in 6 nur in grammatischer Abhängigkeit vom König (und
dadurch in einer Perspektive geringerer Empathie; vgl. Kuno 1987:207) eingeführt
wird ("der König hatte einen Wesir" statt: "es war ein Wesir" mit pränominalem
"ein"); ebenso auch der Diener des Juden ("sein Diener" in 27). Die einzige
Ausnahme ist 34, wo der König nach dem deutlichen Beginn eines neuen
Abschnitts ("Eines Tages") den Artikel hat: "dieser König [von dem ich sprach]".
Der Unterschied der Perspektive mag bei dieser Ausnahme eine Rolle spielen: Der
Mann war nur in der Welt des Erzählers "der König", nicht aber in der Welt dessen,
der ihn als einen Armen sah, und muss deshalb explizit in der Welt des Erzählers
lokalisiert werden. Dass der Unterschied der Welten für die Wahl der
Kodierungsform eine Rolle spielt, kommt auch in 73 zum Ausdruck: Für die
Räuber ist der Mann "ein (spezifischer) Mann", nicht der vorerwähnte "er" in der
Welt des Erzählers wie in 72. Man könnte nun den König als Unicum betrachten
(wie den Kalifen in XXIII, der wie ein Eigenname keinen Artikel hat). Aber das
Phänomen ist allgemeinerer Art: Protagonisten haben die Tendenz, oft und
kontinuierlich aufzutreten ("topic persistence", 5.3). Sie werden meist durch
Pronomina bzw. Personalzeichen im Verb kodiert. Wenn sie durch ein Nomen
wiederaufgenommen werden, ist ihre Markierung durch den Artikel seltener, weil
sie unabhängig von kleinräumigen Strukturgrenzen des Textes für die gesamte
Geschichte wichtig sind. Für die Beurteilung von Orbelianis Sprachgebrauch ist
relevant, dass diese Sonderstellung von Protagonisten schon über 700 Jahre vorher
in Giorgi Mertschules Werk zu finden ist (Boeder 1997:212).
5.8. Die übrigen Wiederaufnahmen (>) und die Angabe des jeweils relevanten
Texteinschnitts (||) können summarisch aufgezählt werden: Wesir 7 > 8 (Name des
Wesirs || 8 Befindlichkeit des Königs) > 29 (Erzählung des Wesirs || 29 Reaktion
des Königs) > 58 (hier bezeichnet der Artikel einen Rückgriff auf alte Information
["gefangen" = "der gefangen worden war"; vgl. 4. zu (13) 6], ebenso wie "das
Geschehene" in 60); Schatzkammern 17 > 18 (was der König tat || 18 was die
Leute taten); Sängerinnen 52 > 75; Henker 60 > 62 (wobei die Wiederholung "zum
Töten" in 60 und 61 den Einschnitt zwischen diesen beiden Sätzen unterstreicht);
Diener des Juden 27 bzw. "Gastgeber" 55 bzw. "jener (Mann)" 30, 31 (vgl. 35, 47,
83) > "der Mann" 32 (Reise des Königs || 32 Gewohnheit des Mannes) > 60
(Eigenschaft des Juden || 60 seine Erkenntnis und Reaktion) > 74 (Tätigkeit der
Diebe || 74 Tätigkeit des Dieners) > 80 (Ereignisse im Schloss || 80 Suche nach
dem Diener).
156
6. Der Status des Artikelgebrauchs
Wie sind vor diesem Hintergrund Texte zu verstehen, in denen kein Artikel
vorkommt? Ein Beispiel ist die kurze Geschichte "Der Fuchs als Beichtvater (XVI:
moZRvari meli)". Am Anfang werden Fuchs und Hahn durch pränominales "ein"
eingeführt, der Geier und der Wiedehopf durch ihre Begegnung mit den beiden
ersteren. Später kommen noch die Bergschlucht (mit pränominalem "ein") und
"irgendein" Jäger hinzu. Die Geschichte ist eine Fabel mit einer Verkettung von
einfachen, schnell aufeinanderfolgenden Handlungen bzw. Dialogen. Es kommen
Ebenenwechsel vor, wie etwa der auktoriale Kommentar an der entscheidenden
Wendung der Geschichte: "So stürzt einen Menschen Begehr nach Vielem ins
Verderben" (bevris ndoma kacs ase waaxdens, XVI, p. 30). Aber eine solche
Parenthese ändert nichts an der linearen "Eindimensionalität" der Textstruktur. Die
Struktur ist insgesamt "flach", es werden keine Einschnitte durch den Artikel
markiert.
Diese Beobachtung verweist auf den Status des Artikelgebrauchs: Die Tatsache,
dass viele Geschichten von S.-S. Orbeliani überhaupt keinen Artikel aufweisen,
bedeutet, dass es keinen Kontext gibt, in dem der Artikel obligatorisch war. Der
Gebrauch des Artikels ist zwar an bestimmte Bedingungen gebunden (Anapher und
Textstruktur), aber sein Gebrauch ist nicht zwingend, und zwar offenbar nicht erst
seit S.-S. Orbeliani, sondern schon in der klassischen altgeorgischen Literatur,
einschließlich Giorgi Mertschules Werk. Der Gebrauch des Artikels ist ein Mittel
struktureller Profilierung, das Orbeliani hervorragend beherrscht, aber nicht in
jedem Text anwendet und anwenden muss. Wenn diese Interpretation richtig ist,
versteht man auch, warum diese Formtradition jederzeit abbrechen konnte, sobald
sie für Schriftsteller nicht mehr so lebendig war wie für S.-S. Orbeliani.
7. Ergebnisse und Folgerungen
1) Der altgeorgische Charakter von S.-S. Orbelianis Sprache lässt sich nicht allein
anhand des Ausmaßes beurteilen, in dem er "neugeorgische" (oder dialektale)
Wörter und Formen gebraucht. Methodisch gesehen sind insbesondere solche
Aspekte der Sprache aussagekräftig, die dem Bewusstsein schwerer zugänglich
sind, im Neugeorgischen fehlen, aber regelhaft gebraucht werden. Ein solches
Phänomen ist der klitische Artikel.22
2) Regelhaftigkeit kann nicht durch eine Aufzählung heterogener und isolierter
Beispiele ohne Kontext erkannt werden. Der Eindruck der Regellosigkeit ist in
unserem Fall dadurch entstanden, dass entweder die Variation zwischen
verschiedenen Redaktionen von Übersetzungen ein und desselben Textes als
22
Ein weiteres Phänomen dieser Art dürfte z.B. die Nominalisierung von Komplementsätzen sein ((15) 20, 24, 38, 62, 70, 79), die, soweit ich sehe, nicht der neugeorgischen
Norm entspricht (vgl. boederi [Boeder] 1999).
157
Hinweis auf fehlende Systematizität gewertet wurde23 (anstatt als Hinweis auf eine
Verschiedenheit von Dialekten oder Übersetzungsvorlagen) oder die sprachliche
Ebene der Regularität verkannt wurde (insofern isolierte Beispiele statt zusammenhängende Texte untersucht wurden).
3) Auf der morphologischen Ebene sind Artikel und Demonstrativpronomen
identisch. Phonologisch sind sie verschieden, insofern der Artikel klitisch ist. Im
Rahmen der Nominalphrase steht der Artikel in komplementärer Distribution mit
dem Demonstrativum im engeren Sinne. Aber es gibt mehrere Kontexte, in denen
sie nicht austauschbar sind, und sie haben verschiedene Bedeutungen und
Textfunktionen: Während beim Demonstrativum der Bezug zur Person mit einer
entsprechenden räumlichen oder zeitlich-textuellen Distanzbedeutung (Nähe vs.
Ferne) verbunden ist, kodiert der Artikel nur den Bezug zur Person (situative
Gegebenheit) und in der 3. Person eine textstrukturelle Eigenschaft, nämlich die
Wiedereinführung in einem anderen Textabschnitt (Gegebenheit im vorangehenden
Kontext). Während das Demonstrativum eine situative oder textuell-lineare Distanz
kodiert, kann der Artikel der 3. Person sein Antezedens in einem unmittelbaren
Vorgängersatz haben, wenn zwischen Antezedens und Wiederaufnahme ein
Texteinschnitt (eine Textstrukturgrenze) liegt ("Heterotopie").
4) Diese Eigenschaften hat der Artikel, soweit ich sehe, schon in der alten Prosa,
z.B. bei Giorgi Mertschule. Die genauere Untersuchung der älteren Texte ist
ebenso ein Desiderat wie der umfassende Vergleich des Artikelgebrauchs in der
Bibelübersetzung mit seinen griechischen und armenischen Entsprechungen; dabei
sind wichtige Aufschlüsse über die sprachliche Sicherheit und interpretative
Unabhängigkeit der Übersetzer und über die Filiation ihrer Vorlagen zu erwarten.
5) Der Artikel der 3. Person ist Ausdruck einer strukturellen Profilierung des
Textes. Seine Wahl ist nicht obligatorisch, wenn die Bedingungen seines
Gebrauchs gegeben sind, und viele Texte von S.-S. Orbeliani kommen ohne Artikel
aus. In diesem Sinne ist die Wahl des Artikels auch ein Stilmerkmal. Es gibt bisher
keinen Anhaltspunkt dafür, dass der Artikel in der älteren Prosa einen anderen
Status hatte; von der älteren Prosa bis auf S.-S. Orbeliani ist insgesamt keine
Abnahme der relativen Häufigkeit zu beobachten.24 Das schließliche Verschwinden
23
Vgl. z.B. `saxelis gansazRvruloba-ganusazRvrulobis kategoria Zv. qarTulSi
erTiani da mtkiced SemuSavebuli sistema araa. nawevris xmareba-uxmareblobis
norma darRveulia. araerTnairi suraTi gvaqvs SesityvebaSi misi poziciis TvalsazrisiTac. da es yvelaferi ara romelime erTi Zeglis an erTi romelime redaqciis TvalsazrisiT, aramed saerTo movlenaa~ (martirosovi 1979:136).
24
Contra Boeder 1997:213! Eine sicher allzu simple Auszählung der jeweils ersten fünf
(vollen) Seiten erzählender Prosa (nach der Sammlung qarTuli proza) hat folgende
Häufigkeiten des Artikels ergeben: SuSanikis wameba von Jakob Chuzesi (5. Jh.?) 17,
grigol xanZTeli von Giorgi Mertschule (10. Jh.) 25, sibrZne sicruisa von S.-S.
Orbeliani (17./18. Jh.) 23. Die Seiten 28-32 in Orbelianis Text enthalten aber z.B. nur 2
Artikel. Dies zeigt, dass die Statistik (wie so oft) nur die halbe Wahrheit darstellt.
158
des Artikels ist u.a.25 auf dem Hintergrund dieser Wahlfreiheit zu verstehen: Wer
über die entsprechende kulturell tradierte differenzierte Ausdrucksfähigkeit nicht
verfügte, konnte trotzdem korrektes Georgisch schreiben.
6) S.-S. Orbelianis Artikelgebrauch setzt wegen der Schwierigkeit, seine grammatische und textlinguistische Grundlage bewusst zu erlernen, eine Kontinuität der
altgeorgischen Sprachpraxis voraus, die m. E. durch fleißige Lektüre nicht zu
erklären ist. Dementsprechend beruhte der Artikelgebrauch in dieser Variante des
Georgischen, die S.-S. Orbeliani neben anderen beherrschte, nicht einfach auf
"Archaisierung".26 Orbeliani war ein ernsthafter und verantwortungsbewusster
Mann mit großer Lebenserfahrung; seine Reformversuche zielten nicht auf eine unrealistische und zum Misserfolg verurteilte Wiederbelebung von etwas, was verloren war, sondern auf einen Klassizismus im typologischen Sinne: Nachahmung
nicht als vollständige Replik, sondern als Erneuerung einer nach wie vor lebendigen, aber teilweise "verderbten" Sprache nach der Maßgabe von Vorbildern
(Gelzer 1978:11; Boeder 2003). Er wollte seine Sprache als Teil der georgischen
Kultur dadurch stärken, dass er sich am Vorbild der "klassischen" Texte der
georgischen Schriftsprache orientierte. Er wollte nicht in einer "Renaissance" Dis25
Daneben gibt es einen "sprachinternen" Faktor: Die Klisis in Zweitstellung auf der Ebene
des Satzes (vom Typ mo-raÁ-vida; Boeder 1997) ist offenbar bereits vorher verloren
gegangen. Der Verlust des klitischen Artikels folgt also einer allgemeinen Entwicklung, die
zuerst auf der höheren Satzebene und dann auf der niederen Ebene der Nominalphrase
eintrat.
26
Vgl. dagegen die Charakteristik der `swavlebani~ bei I. Gigineischwili und M. Kobaladse: `ra Tqma unda, sulxan-saba orbeliani am SemTxvevaSi ver axerxebs Zveli
qarTulis verc morfologiuri da verc sintaqsuri normebis dacvas – Zveli
qarTulis normebi mas SeTvisebuli hqonda xelovnurad, Zveli teqstebis kiTxvaSeswavlis Sedegad, magram stilis mxriv sulxan-saba aRwevs Zveli qarTuli
sasuliero Zeglebis enasTan saocar msgavsebas. kiTxulobT am nawarmoebs da
xedavT, rom Zveli qarTulis morfologiur-sintaqsuri, agreTve fonetikurorTografiuli normebi umeteswilad darRveulia, magram winadadebaTa wyoba,
winadadebebSi sityvaTa wyoba da stilebrivi Taviseburebebi imdenad kargadaa daculi, rom gamoucdeli mkiTxveli am nawarmoebs verc gaarCevs Zveli qarTuli
sasuliero mwerlobis romelime Zeglebidan~. (gigineiSvili 1958:33-34). `sabam
savsebiT Segnebulad mimarTa arqaizacias da amdenad, gadaxveva qarTuli enis
ganviTarebis magistraluri xazidan kerZo xasiaTisaa. arqaizacias stilistikuri
funqcia akisra. igi koloritisaTvis iyo aucilebeli. magram Zveli qarTulis
aRdgena sabam ver SeZlo. es ukve SeuZlebeli iyo ultraklerikaluri Sinaarsis
TxzulebaSic ki. tradicias Zala dakarguli hqonda~. (kobalaZe 1972:107). In
Anbetracht der hier an einem Detail illustrierten altgeorgischen Sprachkompentenz S.-S.
Orbelianis scheint es mir auch im Fall der `swavlani~ voreilig zu sein, von “Kolorit” und
missglückten Archaisierungsversuchen zu sprechen. S.-S. Orbeliani beherrschte verschiedene Varianten seiner Sprache, die er je nach Genre einsetzen konnte (Hinweis von N.
Doborjginidze) – nicht viel anders als gebildete Georgier von heute.
159
kontinuität aufheben; eine Diskontinuität zwischen "Altgeorgisch" und "Neugeorgisch" gab es für ihn nicht,27 sondern nur rhetorisch konzipierte ("stilistische")
Varianten ein und derselben Sprache (wie sofluri und wignuri). S.-S. Orbeliani
wollte vielmehr Kontinuität; deshalb war seine Sprache auch nicht puristisch wie
das Latein des europäischen Humanismus, sondern ließ in seinem Werk "Die
Weisheit der Lüge" viele "neugeorgische" Elemente der Gebildetensprache seiner
Zeit zu - nicht weil er es nicht anders konnte, sondern weil er es für richtig hielt,
zumal in einem Buch in usum Delphini!
Verzeichnis der zitierten Geschichten von S.-S. Orbeliani
I mefe xorasanisa, II xarbi glaxaki, III Zunwi vaWari, VI ubeduri didvaWari,
VII saWurisi alabidan, VIII indoT mefe da vaziri, XII duka da aznauri, XIII
mefe da mxatvari, XV ori mola, XVI moZRvari meli, XXIII xalifa da arabi,
CXLV sanTliT saZebari mouravi
Literatur
antoni 1997: qarTuli Rrammatika (meore redaqcia _ 1767). teqsti gamosacemad
moamzades e. babunaSvilma, n. goguaZem, l. kiknaZem. leksikoni daurTo
e. babunaSvilma, Tbilisi.
boederi [Boeder] 1999: v. boederi, `damatebiTi winadadebis kavSirebi Zvel
qarTulSi~, enaTmecnierebis sakiTxebi 3: 28-44.
meCvidmete-meTvramete saukuneTa mwerloba (= qarTuli proza. wigni V),
g. gverdwiTeli et al. (ed.), sabWoTa saqarTvelo, Tbilisi.
iv. gigineiSvili, `sulxan-saba orbelianis enisaTvis~, krebulSi: l. menabde (ed.)
1959: sulxan-saba orbeliani, saiubileo krebuli, Tsu gam-ba, Tbilisi, gv. 2942.
imnaiSvili 1955: iv. imnaiSvili, `nawevari Zvvel qarTulSi~, Tsu Sromebi 61.
kobalaZe 1972: m. kobalaZe, "sulxan-saba orbelianis `swavlanis~ enisaTvis",
Tsu Sromebi 3 (142): 101-108.
martirosovi 1979: a. martirosovi, `saxelis gansazRvruloba-ganusazRvrelobis
kategoria Zvel qarTulSi (winaswari moxseneba)~, krebulSi;Aarn. Ciqobavas
(dabadebis 80 wlisTavisadmi miZRvnili krebuli), mecniereba, Tbilisi,
gv.
125-138.
sarjvelaZe, zurab 1981: `wignurisa da sofluris Sesaxeb~, literaturuli
saqarTvelo 20 noemberi 1981: 10.
sarjvelaZe 1984: z. sarjvelaZe, qarTuli saliteraturo enis istoriis
Sesavali, ganaTleba, Tbilisi.
SaniZe 1973: a. SaniZe, qarTuli enis gramatikis safuZvlebi I. morfologia, Tsu
gam-ba, Tbilisi.
27
Diese Diskontinuität gibt es für das Bewusstsein der Georgier m.W. erst seit dem Ende
des 19. Jh.s (Boeder 2003).
160
SaniZe 1990: m. SaniZe, sityvaÁ arTronTaTÂs. Zveli qarTuli gramatikis
traqtati, Tsu gam-ba. Tbilisi.
CarTolani 1985: n. CarTolani, CvenebiTi nacvalsaxelTa sistemebi qarTulSi
sxva qarTvelur enebTan SedarebiT. Tbilisi: mecniereba.
Boeder 1994: Boeder, W., "Kartvelische und indogermanische Syntax: Die altgeorgischen
Klitika", in: Indogermanica et Caucasica. Festschrift für Karl Horst Schmidt zum 65.
Geburtstag, herausgegeben von Roland Bielmeier und Reinhard Stempel unter Mitarbeit
von René Lanzweert (= Untersuchungen zur indogermanischen Sprach- und
Kulturwissenschaft 6). Berlin - New York: de Gruyter, 1994, pp. 447-471.
Boeder 1997: Boeder W., "Der Artikel im älteren Georgischen", in: Sprache im Fokus.
Festschrift für Heinz Vater zum 65. Geburtstag herausgegeben von Christa Dürscheid, Karl
Heinz Ramers und Monika Schwarz. Tübingen: Niemeyer, pp. 205-217.
Boeder 2003: Boeder W., "Purity of language in the history of Georgian", in: Purism in
minor languages, endangered languages, regional languages, mixed languages. Papers from
the conference on ‘Purism in the Age of Globalisation’, Bremen, September 2001. Edited
by Joseph Brincat, Winfried Boeder and Thomas Stolz. (= Diversitas Linguarum 2).
Bochum: Universitätsverlag Dr. N. Brockmeyer, pp. 199-223.
Bühler 1934: Bühler K., Sprachtheorie. Die Darstellungsfunktion der Sprache. Jena:
Gustav Fischer.
Fox 1987: Fox B.A., Discourse Structure and Anaphora. Written and conversational
English (= Cambridge Studies in Linguistics 48). Cambridge: Cambridge University Press.
Gelzer 1978: Gelzer Th., "Klassizismus, Attizismus und Asianismus", in: Le classicisme à
Rome aux Iiers siècles avant et après J.-C. Entretiens préparés et présidés par Hellmut
Flashar (= Entretiens sur l’Antiquité Classique [Fondation Hardt] 25). Genève:
Vandœuvres, pp. 1-78.
Givon 1995: Givon T., Functionalism and Grammar. Amsterdam - Philadelphia: Benjamins
Himmelmann, Nikolaus 1997: Deiktikon, Artikel, Nominalphrase. Zur Emergenz
syntaktischer Struktur (= Linguistische Arbeiten 362). Tübingen.
Greenberg 1985: Greenberg J.,"Some iconic relationships among place, time, and
discourse deixis", in: John Haiman (ed.): Iconicity in Syntax. Proceedings of a Symposium
on Iconicity in Syntax, Stanford, June 24-6, 1983 (= Typological Studies in Language 6).
Amsterdam - Philadelphia: Benjamins, pp. 271-287.
Kuno1987: Kuno S., Functional Syntax. Anaphora, discourse and empathy. Chicago: The
University of Chicago Press.
Löbner 1985: Löbner S., "Definites", Journal of Semantics 4: 279-326.
Sauvageot 1929: Sauvageot A., L’emploi de l’article en gotique (= Collection linguistique
28). Paris: Champion.
Schroeder 2006: Schroeder C., "Articles and article systems in some areas of Europe", in:
Giuliano Bernini – Marcia L. Schwartz (edd.): Pragmatic Organization of Discourse in the
Languages of Europe (= Empirical Approaches to Language Typology. EUROTYP 20-8). Berlin: Mouton de Gruyter, pp. 545-611.
Vater 1991: Vater H., "L’article défini et les noms institutionnels", Revista di Linguistica
3: 197-209.
161
vinfrid boederi
klasicisturi enobrivi kompetenturoba:
Zveli qarTuli nawevari sulxan-saba orbelianis
`sibrZne sicruisaSi~
reziume
sulxan-saba orbelianisTvis Zveli qarTuli cocxali enis varianti
iyo, miuxedavad imisa, rom igi „axali qarTulis" bevr elements Seicavs.
es Sesacnobia im niSnebis mixedviT, romelTac sulxan-saba Segnebulad
ver iswavlida `Zveli teqstebis kiTxva-Seswavlis~ gziT. amis erT-erTi
magaliTia `sibrZne sicruisaSi~ gansazRvrebiTi nawevaris xmareba, romelic arsebiTad iseTivea, rogoric Zvel qarTul prozaSi (rogorc, magaliTad, giorgi merCulis „grigol xanZTelis cxovrebaSi~). aqamdelma
mkvlevrebma yuradReba gaamaxviles mxolod gansazRvrebiTi nawevris anaforul gamoyenebaze, romelic tipuria zogierTi evropuli enisTvis.
magram yuradReba ar eqceoda iseT SemTxvevebs, magaliTad, roca, miuxedavad anaforuli damokidebulebisa, gansazRvrebiTi nawevari ar ixmareba.
Zveli qarTulis gansazRvrebiTi nawevari aris klitikuri forma
CvenebiTi nacvalsaxelisa, romelic saxeluri jgufis pirveli Semadgenlis Semdeg dgas (wmidani igi da didebulni da pativcemulni nawilni
wmidisa SuSanikisni), da CvenebiTi nacvalsaxeli da nawevari saxeluri
jgufis farglebSi erTmaneTis mimarT arian damatebiTi ganawilebis mimarTebaSi. magram aris zogi konteqsti, sadac ver enacvlebian erTmaneTs
da mniSvnelobiTa da teqstualuri funqciiT gansxvavdebian.
CvenebiTi nacvalsaxelis semantika gamomdinareobs a) sametyvelo
situaciaSi monawile pirTa rolidan da b) moubarTan sivrciTi an droiT-teqstualuri siaxlovidan, maSin rodesac nawevari mxolod pirTan
mimarTebas gamoxatavs da manZilis opozicia neitralizebulia (kaci ege
mas hgavs (igav-arakSi `ori mola~) = kaci, romlis Sesaxeb Sen laparakob; eCo hkar xesa amas (`Zunwi vaWari~) = xe, romelic axla Cven win
devs). mesame piris CvenebiTi, magaliTad, sivrciT an teqstualur
siSores aRniSnavs teqstis xazze, maSin rodesac mesame piris nawevrian
saxels Tavisi antecedenti SeiZleba hqondes uSualod winamaval winadadebaSi, Tu referentis pirvel Semoyvanasa (moxseniebas) da xelaxla
Semoyvanas Soris gvaqvs teqstis gardatexa (sazRvari) _ e.i. erTi da
imave referentis `heterotopia~ teqstis winamavalsa da erT-erT momdevno nakveTebSi. xelaxla Semoyvanis Semdeg ki am referents amave nakveTSi nawevari akldeba.
amitom nawevari teqstis struqturuli profilis gamoxatulebacaa. misi xmareba savaldebulo ar aris maSinac, Tu mocemulia Sesabamisi
162
winapirobebi. sulxan-sabasTan aris bevri, ZiriTadad mokle igav-araki,
romlebSic, miuxedavad arsebuli anaforuli damokidebulebisa, nawevari
ar vlindeba. am gagebiT nawevris gamoyeneba stilisturi niSan-Tvisebaa.
sulxan-saba orbelians ar Cautarebia `axali qarTulis~ xelovnuri `arqaizaciis~ eqsperimenti. nawevris teqstualuri funqcia mis
bunebriv enobriv unars ekuTvnis, da nawevris xmarebis safuZvelze unda
vivaraudoT, rom imdroindeli ganaTlebulebis ena iyo erT-erTi varianti Zveli qarTulis uwyveti tradiciisa. sulxan-sabas mizani iyo
klasicizmi tipologiuri gagebiT: mas uniWo mibaZva ki ar undoda, aramed isev cocxali, `waryvnaTa~ ganSorebis gziT da samagaliTo Zveli
teqstebis mixedviT ganaxlebuli ena.
163
enaTmecnierebis sakiTxebi _ I-II, 2009
eRvneba araCveulebrivi mecnierisa da
Cemi uaxloesi qarTveli megobris
zurab sarjvelaZis xsovnas
iost giperti
siaxleni xanmetobidan
qarTuli xelnawerebis uZvelesi xanmeturi fenis saxasiaTo sabuTebi sistematuri lingvisturi kvlevisaTvis gamoyenebad1 masalad pirvelad
zurab sarjvelaZem aqcia. saubaria mis mier 1971 wels gamoqveynebul
xanmet da haemet2 zmnur formebze. gamoqveynebuli masala moicavda im
droisaTvis cnobil teqstebs, romelTac ZiriTadad Semdeg wyaroebTan
mivyavarT: ivane javaxiSvilisa da akaki SaniZis mier 1920 wels gamocemuli fragmentebi Tbilisuri palimfsesturi xelnawerebidan: A-737, A-89,
A-844, H-999, H-1329 da S-39023; aseve iakobis pirvelsaxareba venuri
palimfsestis Codex Vind. georg. 24-dan, oqsfordul-kembrijuli ieremias
fragmenti5, gracis sinas leqcionari6 da ramdenime warwera7.
mas Semdeg xanmetobis kvlevasTan dakavSirebuli sabaziso masala
mniSvnelovnad gafarTovda. pirvel rigSi mas daemata l. qajaias mier
gamocemuli A-89/A-844 palimfsesturi xelnawerebis xanmeti saxarebebi.8
amis garda 2007 wlidan saxezea zurab sarjvelaZis mier inicirebuli9
1
sarjvelaZe (1971).
marTalia gamocema Molitor (1956) qarTul-laTinur-berZnul indeqss ("Index
ibericus-latinus-graecus") Seicavs, magram aq mxolod masdari da ara fleqsiuri
formebi moipoveba.
3
javaxiSvili (1922-23); SaniZe (1923 da 1927).
4
Birdsall (1970); Sdr. aseve SaniZe (1977).
5
Blake (1932); Sdr. aseve SaniZe (1937).
6
SaniZe (1944).
7
gamocemaSi Molitor (1956) Tavmoyrilia yvela manamde gamoqveynebuli xanmeti da
haemeti teqstebi; sarjvelaZe (1971: 1) sworad miuTiTebs im faqts, rom es
gamocema bevr beWdur Secdomas Seicavs.
8
ix. qajaia (1984) da masSi Sesuli sityva-formaTa registri (simfonia, 138-84).
l. qajaias mier amokiTxuli calkeuli formebi, warmodgenili sarjvelaZesTan
(1971), moipoveba l. qajaiasTan (1969).
9
zurab sarjvelaZesTan TanamSromloba daiwyo 1997 wels frankfurtis universitetSi misi moRvaweobis dros.
2
164
TanamSromlobis nayofieri Sedegi – venur palimfsestSi Codex Vind.
georg. 2 Semonaxuli asomTavruli teqstebis gamocema10, sadac mocemulma
saxarebaTa da Zveli aRTqmis fragmentebma, iakobis pirvelsaxarebis da
hagiografiuli xasiaTis teqstebma (wmindanebis qristinas, kviprianesa da
iustines Sesaxeb) mniSvnelovnad gaamdidra xanmeturi sabuTebis nusxa.
gamokvleuli masalis moculoba naTeli xdeba masSi daculi xanmeturi
formebis statistikiTac – gamocemis boloSi darTuli indeqsi11 aRnusxavs saerTo jamSi 472 x-prefiqsian formas, romlebic teqstis farglebSi 798 magaliTiT dasturdeba. Aam statiaSi aRvnusxavT xanmetur
formaTa im magaliTebs, romlebic ar Sesula zurab sarjvelaZis zemoxsenebul nusxaSi da amitom axal xanmetur masalad moiazreba. mizanSewonilad migvaCnia zurab sarjvelaZiseul Sesavalze12 dayrdnoba, romelic Tavis mxriv xanmetobis zogadad gaziarebul oTx funqcias gulisxmobs13:
1. x-prefiqsi, rogorc me-2 subieqturi piris niSani.
venuri palimfsestis xanmeti teqstebi14 Seicaven saerTo jamSi 92 xanmet formas 120 magaliTiT15, sadac x-prefiqsi me-2 subieqtur pirs
aRniSnavs, Tumca bevr SemTxvevaSi zmnas me-3 obieqturi piric ewyoba, da
aqedan gamomdinare, ori x-prefiqsi iyo mosalodneli. aRniSnul formebSi
x-prefiqsi mxolod erTxel dasturdeba da igi orive pirs miemarTeba
(magaliTad:
,
.
. XV,2: 86vb,1); aseTi SemTxvevebi sistemu-
10
Gippert, Sarþvelaýe, Kaþaia (2007). naSromi moicavs Birdsall-isa (1970, 1971,
1972) da qajaias mier (2006) gamoqveynebuli teqstis fragmentebs, romelTa didi nawili Sesworebas moiTxovda.
11
Gippert, Sarþvelaýe, Kaþaia (2007, I-24–26).
12
sarjvelaZe (1971: 105-122). Gippert, Sarþvelaýe, Kaþaia (2007)-Si Sesuli indeqsi
dazustebulia, dazustebis kriteriumi qvemoT aixsneba.
13
ix. Gippert, Sarþvelaýe (1998: 86).
14 qvemoT miTiTebulia rogorc teqstis nawilebi, ise xelnaweris gverdebi
(-monakveTebi) da bwkarebi. es sia Seicavs agreTve Tbilisuri palimfsestis A737 gverdebs (134-dan 141-mde), romlebic imave wyarodan arian warmoSobiT,
saidanac venur kodeqsSi Sesuli wminda qristinas wamebis teqstis fragmenti da
ganavrcobs mas (ix. qajaia 1974: 419); es gverdebi aRiniSnebian windarTuli
niSniT: "A".
15 ar miiTvleba gvian (ara-xanmetur) teqstebSi dadasturebuli formebi
( .
. 26,15: 131vb,17) anda
(I
. 17,8: 77vb,23), romlebic x-prefiqss
Seicaven.
165
ri TvalsazrisiT x-prefiqsis orive funqciiT16 unda iqnes ganxiluli,
miuxedavad imisa, rom arsad ar gvxvdeba x-prefiqsis gaormageba17. amgvari
SemTxvevebisagan gansxvavebiT unda gamoiyos me-3 obieqturi piris Semcveli brZanebiTis magaliTebi, sadac x-prefiqsi calsaxad erTi, obieqturi piris gamoxatvis funqciiT gamoiyeneba da ara nagulisxmevi me-2
subieqturi piris aRsaniSnavad (magaliTad:
, (
. IV,12: 30vb,
20 (8)). sayuradReboa brZanebiTis erTi gamonaklisi, romelic ori magaliTiT dasturdeba da sadac x-prefiqsi me-2 subieqtur pirs miemarTeba:
(
, (maT. 26,38: 44ra,1 (1); 41: 44rb, 4 (4))18. x-prefiqsis mier me-2
subieqturi piris gamoxatvis 91 arsebuli magaliTidan 21 zurab
sarjvelaZesTanaa aRwerili (
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
), Tumca
10 magaliTi iakobis pirvelsaxarebis, ese igi, venuri kodeqsis teqstebSi
dasturdeba, rac imas niSnavs, rom sinamdviles Seesabameba 71 aseTi formis siaxled CaTvla. uaRresad didi mecnieruli mniSvnelobisaa wmindanebis kviprianesa da iustinas legendaSi daculi forma
(
.
. III,1: 95va,23). es forma upirispirdeba manamde dadasturebul masdaris formebs
/
- 19 da Sesabamisad, koreqtuli
masdaris formas *
gvavaraudebinebs, romelic Tavis mxriv Suasparsulidan nasesxebi saxeluri Ziris
-s `damcveli~20 safuZvelze momxdari saxelwarmoebis Sedegs warmoadgens21. amasTan es dadasturebuli xanmeti forma Suasparsulis istoriaSi mocemuli etimonis
bgerobrivi gadaxmovanebisaTvis mniSvnelovan epoqalur qvakuTxeds warmoadgens, imitom, rom kompozitis *yātak-gōβ- (sityvasityviT: `danaSaulis
,
,
,
,
,
,
,
16
sarjvelaZe (1971: 108) aRnusxavs iakobis pirvelsaxarebidan
formas me-3 piris irib obieqtian formebSi. me-3 subieqturpiriani gageba aq gamoiricxeba.
17 formebSi, rogoricaa
(qrist. II, 11: A136v,7 (7)) -u- ar warmoadgens qcevis
aRmniSvnel xmovans, radgan aq sityvis fuZed
daCndeba. Sdr. amasTan dakavSirebiT sarjvelaZe (1971:132).
18 Sdr. aseve sarjvelaZesTan (1971:107) motanili magaliTebi – brZanebiTis
formebi aRniSnulia rogorc „
.“.
19 orive es forma dasturdeba wminda fokas wamebis SemorCenil xelnawerebSi
(ix. imnaiSvili 1966:37,18 da SnS.17; Sdr. abulaZe 1973:573a s.v.
,
).
20
21
magaliTebisaTvis ix. abulaZe (1973: 573 s.v.) da aseve Gippert(1993:341).
ix. Gippert(1993:341).
166
molaparake~)22 ufro gvian formas ukavSirdeba, vidre somxuri Ôatagov,
sadac fuZiseuli -t- SenarCunebulia.23
qvemoT motanili nusxa Seicavs venuri palimfsestis im xanmeti
formebis srulyofil sias, sadac x-prefiqsi me-2 subieqtur pirs aRniSnavs an mas miemarTeba. nusxaSi erTmaneTisagan gansxvavdeba moqmedebiTi da
vnebiTi, iseve rogorc qcevis sxvadasxva formebi:24
a) moqmedebiTis formebi qcevis aRmniSvneli xmovnis gareSe:
:
(1)
. 3,4: 45vb,3;
:
:
(2)
. II,7:
(1)
.
. III,1: 92ra,10;
70ra,11; VII,18: 23ra,18;
- :
(1) II
. 22,9: 73v,6;*
:
:
(1) II
. 11,28: 79v,14;
(1)
. III,9: 22vb,9;
+
:
(1) II
. 11,25: 79v,3;
:
(1)
.
.
+
:
(2)
. 26,41: 44rb,6;
. 10,15: 38vb,7;
:
III,3: 93ra,5;
:
(1)
. 26,46: 44vb,6;
(1) II
. 11,28: 79v,12;
:
(1)
. V,15: 9va,3;*
:
(1) II
:
. 11,31: 79r,10;
:
(1)
.
. III,5: 105va,23; +
:
(1) II
. 22,9: 73v,10;
:
(4)
(1)
. VIII,21: 14va,14;
:
.
. III,1: 92rb,5;*
. II,6: 21rb,10; 7: 21vb,4; III,9: 19rb,22; +
(1) II
. 18,21: 56ar,13;
:
(1)
. 10,19: 34va,19;
:
:
(1)
. VIII,20:
(1)
. VIII,20: 11ra,7;
:
(1) II
. 11,28: 79v,14;
:
15ra,14;*
+
:
- (1)
. III,11: A136v,7;
(1)
. III,11: 30va,17;
- :
- (2)
. II,6: 21ra,12;* III,11: 26ra,4;
:
- (1)
+
:
(1)
.
. XI,2: 68va,2;
:
.
. III,2: 91va,5*;
:
- (1)
. 7,32: 43ra,5;*
(1)
. 7,32: 43ra,2;*
:
(3)
.
. XV,2: 69ra,10;
:
(2)
. V,15: 16ra,13 (1);* +
66va,22 (10); 4: 69rb,9;
:
(4) II
. 12,31: 74v,3; 13,1: 74v,10; 22,12: 73v,15;
:
(2) II
. 11,32: 79r,15;
. VIII,20: 15vb,17;
. VIII,20: 15rb,21;
:
(1)
.
. XI,2: 68va,6;
:
(1)
.
. III,3: 93ra,3; +
22
ix. Gippert(1993:344).
ix. Gippert(1993:344).
24
Ddadasturebuli formidan gamomdinare, abulaZisa (1973) da aseve sarjvelaZis
(1995) leqsikonebSi Setanilia formis Sesabamisi sawyisi da frCxilebSia mocemuli dadasturebuli magaliTebis raodenoba.Mmocemuli formis win dasmuli
zemoT aweuli + niSani miuTiTebs sarjvelaZiseul (1971) indeqsze; momdevno *
niSani miuTiTebs dazianebul anda nawilobriv SenarCunebul sityva-formebze, da
momdevno ~ niSani miuTiTebs sityva-formebze, romlebic qaragmuladaa gadmocemuli.
23
167
:
(2)
:
III,2: 91va,8;*
37rb,2;
- :
:
73v,12;
. IV,12: 26va,9; VII,18: 18vb,10;
:
(1)
. V,15: 9ra,8;
:
(1)
. VIII,21: 14rb,23;*
:
+ (1)
.
. III,1: 95va,23.
(1)
(1)
(1) II
.
.
. 10,19:
. 22,10:
b) moqmedebiTi, saTaviso qceva (-i-):
(1) II
. 19,19: 60v,8; +
:
(1)
.
.
+
:
(1)
. II,7: 64va,15;
:
XV,2: 69ra,12;
:
(2)
.
.
(2)
.
. XV,2: 69ra,11; 4: 69va,2;
XIII,2: 86ra,3; XV,2: 66va,16;
:
(1)
. II,7: 64va,13;
:
:
- (1)
.
. III,1:
(2) II
. 22,11: 73v,13; 17;
:
(1)
.
. XVI,1: 69va,12;*
:
95va,13; +
:
(1)
. 10,19: 37rb,1;
:
(1)
. 26,41: 44rb,5;
:
(2)
.
. XV,4: 66vb,18;
.
.
(1)
. VII,19: 10ra,5; +
:
(2)
. 7,33: 42va,11 (1); 34: 42va,16;*
III,3: 90va,10;* +
:
(2) [
.]
. 26,38: 44ra,1 (1); 41: 44rb,4; +
:
(1)
:
(1)
. 10,19: 34va,18;
:
(2)
.
. III,5: 98va,2;
:
(1)
.
. III,4: 94ra,22.*
II . 11,28: 79v,15; 13,3: 74v,17*; +
:
g) moqmedebiTi, saarviso/sazedao qceva: (-a-) :
:
(1)
.
. III,1: 95va,15;
:
:
(1)
. V,15: 9va,2;*
:
(1)
. VIII,20: 11ra,1;
(1)
. VII,19: 10ra,7;
:
(1)
. VIII,21:
:
(1) II
. 19,3: 56av,15;
:
(1)
14vb,17;
:
:
(1)
.
. III,2: 96rb,15; +
. II,6: 21va,11;*
(10)
.
. XI,1: 68rb,6;
.
. I,12: 101va,21; III,1: 92ra,6;
. IV,12:
+
:
(1)
. I,4:
26va,5; 26vb,5; 13: 30rb,21; V,15: 9ra,10; VIII,20: 10va,7;
:
(1)
. I,4: A141v,7;
:
(1)
A140r,17;
+
:
(1)
. 10,14: 33ra,17.
. III,10: A137v,15;
d) moqmedebiTi, sasxviso qceva (-u-):
-
:
(1)
. V,15: 9ra,8;
:
(1)
. VIII,20: 10va,10;
:
(1) II
. 18,22: 56av,4;*
:
:
(2) II . 19,19: 60v,6.
(1)
15ra,13;
. 13,5: 74r,8;
:
. VIII,20:
(1) II
e) uniSno vnebiTi:
:
(1)
.
. III,3: 97vb,15.*
v) iniani vnebiTi:
+
:
VIII,21: 11va,7;*
:
(2)
(1)
+
:
.
. XIII,2: 83vb,21; XV,2: 66va,14;
. II,7: 70ra,9;
:
(1)
.
(1)
.
. XV,2: 66va,20; +
:
168
(1)
.
(1)
. III,3: 90rb,11;
. II,8: 70vb,1;
:
:
(1) I
(1)
. 2,4 (6): 82rb,6;
. 9,50: 29va,6.
:
z) eniani vnebiTi:
:
XV,2: 86vb,1.
- (1)
. III,10: A137v,13;
:
(1)
.
.
2. x-prefiqsiani formebi, romlebic me-3 piris irib obieqts aRniSnavs.
iribi obieqtis me-3 piris aRmniSvnelad zurab sarjvelaZe 233
formas25 imowmebs. maTgan 59 Codex Vindobonensis palimfsestebSi gvxvdeba.Aam 59 formidan 19 moipoveba iakobis pirvelsaxarebaSi.26 saerTo jamSi venur teqstebSi dadasturebuli 457 magaliTi aRwers 255 sxvadasxva
formas, sadac x-prefiqsi irib obieqts unda miemarTebodes, maT Soris
qcevis aRmniSvneli xmovnebis (-u-, -a-, -e-) Semcveli formebi 176 magaliTiT ricxobriv umravlesobas warmoadgenen. qcevis aRuniSvneli (anu uniSno) formebi, rogoricaa, magaliTad,
,( .
. IX,1: 35ra,6) aseve
mravlad, 82 magaliTiT dasturdeba. am jgufs ganekuTvneba is 12 SemTxvevac, sadac bgeraTa jgufi
ara obieqtis niSansa da Tanamdev
qcevis aRmniSvnel xmovans warmoadgens, aramed obieqtisa da subieqtis 1.
piris niSnebis kombinacias
, mogvianebiT:
(
.
.
III,5: 98ra,5).
aseve -e-s Semcvel formebSi, rogoricaa
(
. II,6:
20va,19) anda
,(
. 10,21: 37va,2) saqme ar unda gvqondes qcevis niSanTan, aramed aseve aoristis sxva paradigmebSic povnier ablautis xmovanTan, romelic mxolod pirveli da me-2 piris formebSi moipoveba (Sdr.
- da - - : me-2 pir.
da me-3 pir.
,
. 4,20: 46vb,6, aseve da - - :
II
. 13,5 (4): 74r,8 da
,
.
. XVII,2: 12rb,6),
metadre maSin, roca aq sawyisi Tanxmovnis gareSe konstruirebuli fuZe
ivaraudeba: √(e)C nacvlad √C(e)C-isa.
x-prefiqsiT aRniSnuli obieqturi piris konteqstSi calsaxa referireba yovelTvis rodia SesaZlebeli, magaliTad:
(
. II,7:
63rb,22).27 aseT SemTxvevvebSi lokaluri implikaciuri mimarTebaa savara25
sarjvelaZe (1971: 108-112).
sarjvelaZesTan (1971:110) iakobis pirvelsaxarebidan citirebuli
-s nacvlad unda ikiTxebodes uzmniswino forma
( .
. XVI,2:
69vb,11). aseve SecdomiT (108) aRweril
-sTan dakavSirebiT ixile
zemoT SnS. 16.
27 qajaiasTan (2006:49) mocemuli forma x-s gareSea dadasturebuli („
“),
TumcaRa x-s amokiTxvadoba eWvs ar iwvevs.
26
169
udo, romelic, bgeraTa dajgufebis formidan gamomdinare, xanmeti periodis Semdegac unda SenarCunebuliyo. amgvarad aixsneba wminda qristinas
legendis gviandel redaqciaSi dadasturebuli forma:
.
qvemoT mocemuli nusxa srulyofilad aRwers venis palimfsestSi
me-3 piris iribi obieqtis aRmniSvnel xanmet formebs, romlebSic x-prefiqsi imavdroulad me-2 subieqtur pirs ar aRniSnavs. amasTan, rogorc
zemoT, aqac, calsaxad gairCeva moqmedebiTisa da vnebiTis, aseve sxvadasxva qcevis formebi. sicxadis SesanarCuneblad calke aRinusxeba erTpiriani (1.p.) da me-3 seriis inversiuli formebi.
a) moqmedebiTi gvari, qcevis niSnis gareSe:
:
(1)
. 8,29: 32rb,13;*
:
:
(1)
(1)
. III,9: 19ra,22;*
+
:
. III,9: 19vb,15;*
:
(1) II
. 19,16: 60r,13;
:
(1)
(2)
. 10,13: 38va,5; II
. 22,14: 73r,3;*
.
. III,3: 97va,18;
:
(1)
.
. XII,2: 83ra,4;
:
:
/
(1) II
. 19,20:
(1)
. III,11: 30va,14;
60v,11;
:
(1)
. II,7: 63rb,22;
:
(1)
.
.
.]
. II,6: 20va,19;
:
(2) [
III,1: 104ra,20;
:
(1) [
.]
. I,4: A140r,21;
VIII,20: 15ra,21;*
+
:
(2)
.
. I,12: 101vb,15;* III,6: 100va,21;
:
(3)
. II,7: 63va,15; 17; III,10: A138r, 20;
+
:
(3)
. I,1: 25rb,10;* II,7: 70ra,3; 8: 19va,19;
+
:
(1) [
.]
. 10,21: 37va,2; +
:
(4)
. 4,20: 46vb,6;
:
(1)
.
. IX,1: 35ra,6;
. II,8: 64rb,17; 22ra,3; 19va,16;
:
(1)
. 2,23: 75va,18;
:
(1)
. 3,6: 75ra,14;*
:
(5)
.
:
(1)
.
. III,1: 104vb,18; +
10,21: 34vb,11; 27: 28ava,12;
.
. XVII,2: 13vb,16;*
. III,9: 19rb,20; IV,12:
30ra,18;
- :
(1)
. III,10: A138r,21;
:
:
(1)
. 10,32: 28vb,10;
:
(2)
. 10,13: 38va,3; 8;
.]
. VI,16: 24ra,19;
:
(1)
. 1,29: 78vb,23;*
(1) [
:
(1)
. 1,25: 78va,8;
:
(1)
. 2,23: 75va,16;
:
(1)
.
. XIV,2: 86va,3;
:
(1)
.
. I,12:
+
:
(1)
. 4,17: 40vb,13;
:
(1)
.
.
101rb,15;
.]
. 10,19: 37rb,3;*
III,4: 93vb,10;
:
(1) [
:
(1)
.
. III,1: 104ra,22;
:
(1)
.
:
III,9: 19vb,18;
:
(1)
. 10,14: 33ra,12; +
(2)
. 10,14: 33ra,11 (1);
. 8,24: 32va,11;*
:
(1) I
. 1,47 (49): 87Bvb,10;
:
(1)
.
. I,12: 99rb,10;
170
:
(1)
.
. I,12: 104va,16;
:
(1)
:
(1)
.
. III,4: 93vb,1;
:
. II,6: 21va,1;*
:
(1)
. 8,30: 32rb,19;*
:
(1)
. 10,10: 38rb,8; +
+
:
(3)
.
. III,1: 92ra,2;
. III,9: 19ra,14;* 22vb,7;
:
(1)
. 3,8: 75rb,7;
(1)
. 10,2: 29vb,3;
+
:
(2)
. 3,7: 75ra,21;*
. VII,18: 23rb,15;
:
(1)
. VIII,20: 15ra,23;* +
:
(1)
+
:
(2)
.
. XVII,1: 12rb,2;
.
. III,1:
. 3,6: 75ra,15;*
+
:
(73)
. 26,40: 41va,19; 45: 41ra,16;
. 10,3: 27rb,11; 5:
95vb,14;*
27rb,19;~ 11: 33vb,11; 14: 33ra,13; 18: 34va,12; 20: 37rb,7; 21: 34vb,14; 23: 34ra,15; 24:
37vb,9; 27: 28ava,13; 28: 28rb,3; 29: 28rb,9;
. 8,25: 32va,18;
.
. IX,1:
36va,17; 2: 35rb,3;* 11; 3: 35va,9; X,1: 36rb,21; XI,3: 67ra,18; 68vb,3; XIII,2: 83vb,16;* 3:
86ra,9; 13; XIV,2: 86rb,11; XV,1: 86va,13; 2: 86vb,3; 7; 69ra,7; 4: 69rb,6;* 66vb,15; XVI,1:
69va,8;* XVII,2: 13vb,19; 3: 12va,10;* 13ra,18;
.
. I,12: 101va,14; 20; III,1:
92ra,4; 2: 96rb,14; 3: 90ra,7; 90rb,9; 97vb,22;* 97rb,19; 4: 94ra,16; 5: 105va,16;
.
I,4: A140r,14; II,6: A135r,21; 21rb,5; 7: 20ra,17; 21vb,2; 63va,13; 20; 71va,9;* 8: 64ra,19;
70vb,7; 22ra,4; III,9: 22vb,8; 19rb,21; 10: A139v,11; 11: A137r,15; 21; 26ra,2; IV,12:
30ra,20; 13: 30rb,20; V,15: 9vb,10; VI,16: 24ra,17; VII,17: 23va,12; VIII,20: 10va,6; 21:
:
(1) II
. 22,16: 73r,16;
:
11ra,11; 11rb,11;* 11va,3;* 11;
(2)
. II,5: A134v,5; III,9: 19ra,18;
:
(2) I
. 9,23:
:
(1)
.
. III,1: 95ra,18;
:
(3)
57vb,15;
. I,3: 25vb,4;
.
. III,5: 98rb,8;*
. VIII, 21: 11vb,4; 9;
:
(1)
. 7,38:
:
(1) II
. 12,31: 74v,5;
:
- (1)
.
.
43vb,3;*
:
:
- (1)
.
. I,12: 101rb,21;
III,3: 97vb,18;*
(1)
. VII,19: 23rb,20;
:
(1)
.
. III,2:
:
(1)
. 7,39: 43vb,7;
:
(1)
. II,8: 19va,21;
91vb,2;
+
:
(1)
.
. X,1: 68ra,7.
igive, oRond amjerad 1 subieqturi piris niSniT:
:
(1)
.
. XVII,3: 13ra,20;*
:
(2)
. II,7: 20rb,21; 71rb,11;*
:
:
(1)
.
(1)
. VI,16: 17vb,10;
:
(1)
II,6: 20va,15;
:
(1)
. III,9: 19rb,14; +
:
(1)
.
. III,2: 95rb,21;
.
. XVIII,2: 13rb,21;
:
(1) II
. 22,14: 73r,8;
:
(1)
.
.
:
:
(1)
. II,7: 70rb,7; +
III,5: 98ra,5;
:
(2)
. II,7: 70va,6; III,11: 26ra,12.
(1)
. VI,16: 24vb,23;*
b) moqmedebiTi gvari, saarviso/sazedao qceva (-a-):
:
103ra,9;
(2)
:
.
(1)
171
. IX,1: 35ra,3;
. 4,13: 46ra,1;
.
:
. III,6:
(2)
. III,11: A137r,14; IV,13: 30rb,18;
:
(1)
. IV,12: 30ra,19;
:
(1) II . 22,15: 73r,13;
:
(1) I
:
(1)
.
. I,12: 102rb,3;
. 9,14: 57ra,2;
:
(1)
. V,15: 9va,4;*
:
(1)
.
10,16: 38vb,10;
:
(1)
. VII,18: 18vb,4;
:
(1)
.
. III,6: 103va,6;* +
:
(1)
.
. XII,1: 67rb,13;
:
(1)
.
. III,1: 92va,9;*
:
(1)
.
IV,13: 30rb,14; +
:
(1)
. II,7: 71va,5; +
:
(1) [
.]
. II,7: 71va,10;* +
:
(2)
.
. XVI,2: 69vb,2; 7;
:
(1)
.
. I,12: 102vb,11;
:
(1) [
.]
.
. III,5:
98rb,6;
:
- (1)
. 10,22: 34ra,12; +
:
- (1)
.
+
III,10: A138r,17;
:
- (1)
. 10,23: 37vb,3;
:
(1)
[
.]
. 10,14: 33ra,13;
: - (1)
.
. III,6: 103ra,1.
igive, oRond amjerad 1 subieqturi piris niSniT:
:
:
(1)
:
. II,7: 63vb,17;*
(1)
. I,1: 25va,3.*
(1)
. VIII,20: 15vb,17;
. VI,16: 24vb,19;
:
(1)
(1) II
. 18,18: 56ar,1;
:
g) moqmedebiTi gvari, sasxviso qceva:
+
-
:
(1)
. 7,38: 42ra,19;
:
.
. III,6: 100va,20;
. II,6: 21va,6;*
:
:
(1)
.
. III,1:
(1)
. 3,9: 75rb,11;
95ra,19;*
:
(1)
.
. III,1: 92va,8;*
:
+
(3)
. 19,17: 80ra,8; 24: 80rb,14; 32: 80vb,18;*
:
:
(1)
(1)
.
. XV,2: 86vb,13;
.
. I,12: 99rb,9;*
:
(2)
.
. XVI,3: 66rb,22;
.
. III,1: 95ra,15;*
:
(1)
. 1,25: 78va,12;
:
(1)
.
. XIV,1: 86rb,6;*
:
(1)
. 10,11: 33vb,12;
:
(1)
.
. XII,2: 83ra,8;
:
:
(1)
. I,1: 25rb,8;
(1)
. III,9: 19vb,23;
:
(1)
.
. III,1: 95ra,22;*
:
(1)
:
(1)
. 10,29: 28avb,12;
.
. XVII,2: 12rb,2;*
:
(5)
. 26,44: 44va,8;
. 2,21: 75va,5; 22: 75va,6; 23:
75va,14; 3,1: 75va,21;
:
:
(1)
. 10,7: 33va,12; +
(23)
. 10,3: 29vb,10; 5: 27rb,19; 20: 37rb,6; 24: 37vb,8; 29: 28rb,8;
.
.
IX,2: 35rb,2;* XV,2: 86vb,15;
.
. I,12: 101va,16; 22; III,1: 95va,22; 2: 96rb,17; 3:
97vb,17;* 90va,9; 5: 105va,20;
. I,3: 31rb,17; II,6: 21rb,4; 7: 20ra,16;* 21vb,2;
71ra,11; 63va,20; VIII,21: 11va,11;* 14ra,15;* 14rb,22;
:
(2)
-
(2)
172
.
. XI,2: 68va,3;* 11;
:
(1)
.
. I,12: 99ra,9;
:
(1)
. III,9: 19vb,19;*
:
(1)
:
(1)
.
. I,12: 101vb,13;
.
. III,5: 98rb,4;
:
(1) I
. 1,48 (50): 87Bvb,19;
:
(1)
. II,7: 71va,8;*
:
(1)
. II,7: 71va,4;*
+
:
(5)
.
. XIII,2: 83vb,15;
. II,6: 135r,18; III,9:
19ra,12; 22vb,3; VIII,20: 10va,4;* +
:
(1) [
.]
.
.
X,1: 35vb,4; +
:
(2)
. 10,2: 29vb,2;
. 8,24: 39ra,3;*
:
(1) [
.]
. VIII,20: 10vb,10; +
:
(2)
.
. XVII,2: 12rb,6;
. VI,16: 17ra,7;
:
(1)
.
VI,16: 17ra,1;
:
(1)
. 8,28: 32ra,11;
:
:
(2)
. I,4: A135v,14;
(1)
. 10,21: 34vb,12;
III,9: 19ra,17;*
:
(1)
.
. III,1: 92vb,5; +
:
+
(1)
.
. III,1: 99va,12;
:
(1)
.
. XVII,2:
12rb,4;*
:
(1) [
.]
.
. X,1: 36rb,23;
:
(1)
. 10,32: 28vb,6; +
:
(17)
. 8,29: 39vb,1;*
.
. III,3: 90ra,4; 11;* 90rb,3;* 90vb,4; 4: 93vb,3; 5: 98ra,12;
6: 103rb,6; 100vb,14;*
. III,9: 22vb,5; 10: A137v,17; A139r,6; IV,12: 30vb,22; 13:
26vb,9; V,15: 9rb,9; VII,17: 18ra,2; VIII,21: 11rb,7;*
:
(1) II
.
18,20: 56ar,9;*
:
(1)
. 8,25: 39rb,7;
:
(1)
.
. III,2: 96vb,14;*
:
(1)
. VI,16: 17ra,10;
+
:
(3)
.
. I,12: 102rb,10; III,1: 104ra,15;
. III,12:
30va,23; +
:
(1)
. VIII,20: 10rb,7;* +
:
(1)
.
. XVI,2: 69vb,11;
:
(1)
.
. III,5:
:
(1)
.
. III,1: 92va,3;
:
(1)
105ra,19;*
. 1,34: 78rb,19;
:
(1)
.
. III,6: 103ra,6;
:
(1) [
.] II . 22,8: 73v,1;*
:
(2)
. I,1: 31va,21; 25rb,5;
:
(1)
.
. III,1: 95ra,13;* +
:
(3)
.
. IX,2: 36vb,16;
.
III,10: A139v,3; IV,12: 26rb,6;
:
(1)
. 1,25: 78va,5;
:
(1)
.
. I,12: 99rb,1;* +
:
(2)
. 2,21: 8va,14;*
. 1,26: 78va,17.
mesame seriis formebi:
(1)
:
. I,3: 25vb,8;
(1)
:
(1)
. II,5: A135r,17;
.
. XV,2: 86vb,6.
:
igive, oRond amjerad 1 subieqturi piris niSniT:
(1)
:
. 10,28: 28rb,4;
:
(2)
.
(1)
. VIII,21: 14va,20;
:
:
(2)
.
. III,2: 91rb,9;* 96vb,13;*
. III,5: 105va,17.
173
d) vnebiTi gvari, sazedao qceva:
-
:
(1)
.
. III,2: 96va,13.~
e) eniani vnebiTi:
:
(1)
. V,15: 16rb,15;
:
(3)
. 4,21: 40rb,15;
.
. XIII,1: 83vb,5;
.
. III,6: 103rb,12;
:
(1)
.
. III,6: 100va,19;
:
(1) I
. 1,53 (56): 87Bra,17;
:
(1) I
.
:
(1)
.
. XIV,2: 86rb,10;* +
:
2,1: 82vb,4;* +
(1)
.
. IX,2: 36vb,19;
:
(1)
. 4,13: 46ra,5;
:
(1)
.
. I,12: 99ra,1; +
:
:
(2)
. 2,19: 8rb,13;* 51: 45ra,1;
(1)
.
. III,1: 99va,8;*
:
(1)
.
. III,5:
:
(2) II
. 19,15: 60r,3; 10;
:
98va,6;*
(1)
. 9,48: 27vb,12;*
:
(1)
. 1,33: 78rb,8;
.] II . 19,1: 56av,10;
:
(1)
.
:
(1) [
+ (1) I
:
. 9,14: 57ra,6;
III,10: A139r,11;
+
+ (1)
:
(1)
.
. III,4: 93vb,5;
:
.
V,15: 16vb,14;
:
(1)
.
. III,5: 98rb,7;*
:
(1)
.
. I,12: 102va,11;* +
:
(1)
. 26,45: 44vb,4;
:
(1)
. 8,27: 32vb,17;
:
(1)
.
II,5: A140v,14;
:
(1)
.
. III,6: 103vb,4;
:
:
(1)
. 8,27: 39va,4;
:
(1)
.
. X,1: 36rb,12;*
(1)
. 10,12: 33vb,20;
:
(1)
. V,15: 9vb,10;
.] II
. 13,5 (4): 74r,11;
:
(1)
.
:
(1) [
10,7: 33va,15; +
:
(5)
. 8,25: 39rb,2;
.
. IX,3: 35va,4;*
:
(1)
XII,3: 83rb,14; XIV,1: 86ra,16;
.
. III,3: 93ra,10;
+
:
(1)
. II,7: 70va,10;*
:
(1)
. II,6: 21ra,8;
[
.]
. IV,12: 30vb,20;*
:
(1)
. 7,39: 42rb,18;* +
:
(1)
.
. III,4: 93va,12;
:
(1)
. 2,52:
:
(1)
. II,7: 63vb,22; +
:
(2)
45ra,6; +
.
. III,6: 103ra,2;
. I,1: 25ra,5;
:
(1)
. VI,16:
:
- (1)
. I,1: 25va,6;*
:
- (1)
. 10,24: 34rb,12;
16rb,20;
:
(1)
.
. III,6: 103ra,10;
:
(1)
+
. I,1: 31vb,22;
:
(3)
. 10,17: 37ra,3;
. 7,36:
:
(1)
. II,6: 21va,5;*
:
43rb,8;
.
. I,12: 101rb,13;
(1)
.
. III,4: 94rb,15;
:
(1) II
. 19,21: 60v,14;
+
:
(9)
.
. III,1: 95vb,21;* 5: 105va,15; 6: 100va,15; 103va,9;*
. I,1: 25ra,1; 8; III,11: A137r,20; 26ra,1; VIII,20: 10rb,1;
:
(1)
:
(3)
. 10,17: 37ra,4;
. III,9: 19ra,14;
. 8,25: 39rb,9; +
:
(1)
. 8,24: 39ra,5;* +
:
(12)
. 7,37:
11: A136v,1; +
43va,2;
.
. XI,2: 68va,7; XII,2: 83ra,5; 16;
.
. III,1: 104rb,15; 4: 93ra,12;
174
93va,6; 6: 100vb,22;
. III,11: A138v,15; VII,17: 18va,3; 19: 23rb,22;
:
(2) II
. 19,20: 60v,10;
. III,12: 30va,19;
10rb,10; +
+
(1)
. I,1: 31va,17;
:
(2) I
. 9,18: 57rb,16;*
.
:
(1)
.
. III,1: 95vb,22;
:
100vb,19;
.
. I,12: 101ra,22;*
:
(1)
. VIII,20: 10vb,6; +
(1)
.
. I,12: 99ra,7; +
:
(1)
. 10,32: 28arb,11;
(2) II
. 19,20: 60v,11;
. II,7: 21vb,11;
:
(1)
:
(1)
:
(1)
. 2,21: 8va,17;* +
70ra,12;*
+
XI,3: 68vb,2;
:
(2)
. 10,26: 28ra,10;
.
:
(1)
. II,6: 21ra,7.
15ra,18;*
VIII,20:
:
. III,6:
(1)
:
:
. II,7:
.
.
VIII,20:
igive, oRond amjerad 1 subieqturi piris niSniT:
:
(1)
. VI,16: 24va,15;
. VII,17: 18rb,3; 23vb,15;* VIII,21: 14vb,22;
:
:
(1)
.
. I,12: 101va,17.
64vb,13;*
- (1)
:
- (3)
. II,7:
. 10,26: 28ra,5; +
:
(2)
:
. 10,24:
v) vnebiTi gvari, sasxvisi qceva:
(1)
37vb,4; 32: 28vb,8.
:
. 8,25: 39rb,3;
(1)
3. x-prefiqsiani formebi pirdapiri obieqtis me-3 piris aRniSvnis
funqciiT.
sazogadod cnobilia, rom pirdapiri obieqtis me-3 piris x-prefiq28 tipis zmnebiT Semoifargleba. am tipis
siT gamoxatva awmyoSi
zmnebTan xanmeti periodis Semdegac, konkretuli bgeraTa dajgufebidan
gamomdinare, gvxvdeba Sesabamisi prefiqsi ( , - vs. aor.
,
29
) ;Apiris aRniSvna savaraudod Seesabameba pirdapiri obieqtis micemiTis gamoyenebas pirvel seriis formebSi, Tumca yovelTvis rodia
SesaZlebeli pirdapiri da iribi obieqtebis formaluri gansxvaveba,
gansakuTrebiT im SemTxvevaSi, rodesac aoristis formebi xanmetur teqstebSi ar mogvepoveba. zurab sarjvelaZis nusxaSi mocemuli 59 aseTi
zmnuri formidan30 13 Codex Vindobonensis-Sia daculi. aqedan 6 iakobis
pirvelsaxarebidanaa. venuri palimfsesti saerTo jamSi 45 amgvar formas
Seicavs, romlebic 59 magaliTiT dasturdeba. savaraudod, aq motanili
yvela SemTxveva x-prefiqsiT pirdapir obieqts unda aRniSnavdes. Yyvela
forma ganixileba, rogorc moqmedebiTi. me-2 subieqturi piris aRsaniSni
x-iani formebi zemoT 1-Sia aRnusxuli.
28
29
30
ix. Gippert, Sarþvelaýe (1998:86).
Sdr. nusxa SaniZesTan (1981: 181-195).
sarjvelaZe (1971: 114-115).
175
a) qcevis niSnis gareSe:
:
(1)
. VIII,20: 15vb,12;
:
. 10,2: 29vb,8;
:
(1)
.
. III,5: 98vb,8;
:
(1)
.
. XI,1: 68rb,7;*
:
(1)
:
(1)
.
. III,1: 104vb,15;
:
. IV,13: 26vb,12;
(1)
. I,1: 25va,5;*
:
(1)
. 8,29: 32rb,12;*
:
(1)
:
(1)
. I,2: 31ra,18;
:
. XIV,2: 86va,5; +
:
(1)
. 4,20: 46vb,11.
. II,5: A134v,1; IV,12: 26rb,12;* +
(1)
+
.
(2)
igive, oRond amjerad 1 subieqturi piris niSniT:
:
(2)
.
. XVII,2: 13vb,21;* 12va,3.*
b) saTaviso qceva (-i-):
(1)
. I,2: 31ra,20;* +
:
:
(1)
. II,5:
(1)
.
. XI,2: 68va,8;*
A140v,23;
:
(1)
. IV,12: 30vb,16;*
:
:
(1) I
. 9,17:
(1)
. III,9: 22va,9;*
57rb,7;*
:
(1)
. I,2: 31ra,22;*
:
(1)
. 10,16: 38vb,9;
:
- (1)
.
. III,2:
:
(9)
.
96va,21;
:
(1)
. I,1: 31vb,20;* +
26,39: 44ra,6; 42: 41vb,12; 44: 44va,10;
.
. IX,1: 35ra,2;
. II,8: 64ra,13;*
V,15: 9ra,2; 9va,1; VII,18: 23ra,12;* 19: 23rb,23;
:
(1)
.
. XVII,2:
:
(22)
. 26,39: 44ra,6; 44: 41ra,13;
. 7,39: 43vb,10;*
12va,5; +
8,28: 32ra,14; II
. 13,6 (5): 74r,15;* 18,21: 56ar,15;* 22: 56av,2; 3;
.
. XIII,1:
83va,11; 3: 86ra,6; XV,2: 69rb,1;
.
. III,2: 96ra,19; 4: 94va,21;
. II,5:
A141r,3; 6: 20vb,22;* 21va,2; 7: 70ra,4; 8: 64ra,14; 19va,21; III,12: 26rb,1;* V,15: 9vb,4;
:
- :
(1)
. 26,47: 44vb,10; +
VII,18: 23rb,12;
(3)
. 10,26: 28ra,8;
. 8,25: 39rb,4;
. IV,12: 30vb,19;
:
:
(3)
. 3,4:
(4) II
. 18,19: 56ar,3; 20: 56ar,8; 10; 22: 56ar,16; +
:
(1)
41ara,19; I
. 2,2 (3): 82vb,18;
. II,7: 71va,2;*
.
. XVII,2: 12va,6;
:
(1)
.
. III,2: 91vb,10;
:
(1)
. I,2: 31ra,16.
:
igive, oRond amjerad pirveli subieqturi piris niSniT:
(1)
.
:
. XIII,1: 83va,16.
(1)
. VIII,21: 11va,4;
:
g) saarviso qceva (-a-):
:
(1)
.
. I,12: 99rb,5;*
:
:
(1)
.
. III,1:
. 10,9: 38rb,4;
92va,6;*
:
(1)
.
. III,1: 104vb,22;*
:
:
(1)
.
. III,1:
(1)
.
. III,2: 96va,23;
:
(1)
.
. III,1: 99vb,5;
:
(1)
99vb,2;
:
(3)
.
. XIV,2: 86va,1;* XVI,3:
.
. III,4: 93va,5;* +
:
(1)
.
. III,4: 94rb,23;
12ra,4;
. III,9: 22va,4;* +
(1)
176
+
:
(1)
.
. XVII,2: 13vb,15;*
(2)
. 10,16: 33rb,13;
.
. III,2: 91vb,1; +
:
(1)
10,1: 27ra,18;
. 4,15: 40va,19;
+
:
(1)
. 10,13: 38va,7;
:
82ra,19.
:
:
(2)
.
. VIII,21: 11vb,10;
(1) I
. 2,3 (5):
4. x-prefiqsi absolutur vnebiTebSi.
xanmeti periodis zmnuri formebis agebisas x-prefiqsis me-4 funqciad zogadad miiCneva iniani vnebiTebis warmoqmna. am formebSi x-prefiqsi piris samive formaSi gvevlineba da aqedan gamomdinare, SeuZlebelia
misi romelime konkretul gramatikul pirze mikuTvneba.31 zurab sarjvelaZis mier dadasturebuli 53 aseTi formidan32 19 miekuTvneba Codex
Vindobonensis-s da 10 maTgani dasturdeba iakobis pirvelsaxarebaSi.
venuri palimfsesti saerTo jamSi 65 aseT formas 179 magaliTiT adasturebs. amasTan, wminda qristinas legendaSi gvxvdeba aqamde ucnobi
zmnis forma
(
. III,10: A137v,22), romelic semantikurad
„cvlilebis“ Sinaarss unda ukavSirdebodes, iseve, rogorc legendis gviandeli qarTuli redaqciis ekvivalenti „
~ da laTinur
versiaSi arsebuli Sesabamisoba: mutati sunt, mutatis da mutavit33. mocemuli
zmnuri Ziri (
) savaraudod venuri palimfsestis xanmeti periodis
Semdegi fragmentebis dadasturebuli zmnizedis formas
unda
Seesabamebodes, sadac teqstis Sesabamis adgilze (I
. 26,16-18: 6ra 5;
12)34 „cvladad, mwyobrSi~ – cnebebi SeiZleba moviazroT.
amis garda, venur kodeqsSi gvxvdeba xaniani vnebiTis ori forma
inis gareSe:
(
:
. 9,48: 27vb,14) da
(
:
.
. III,1: 99vb,11). bolo formasTan da lukas saxarebis
gviandeli redaqciebidan mis SesabamisobebTan `
~, `
~ da
„
~ savaraudod unda ganixilebodes nawilobriv amokiTxvadi
forma:
, (
. 8,24: 32va,15). gamomdinare iqidan, rom xaniani
uxmovno (-i-) vnebiTi sxvagan ucnobia da daudasturebeli Cans, am
SemTxvevis axsna im Sida lokaluri mimarTebiT unda moxdes, sadac xprefiqsi irib obieqts miemarTeba.
iniani vnebiTebis rigSi Semdegi formebi aRinusxeba:
+
31
32
:
:
(5)
.
(2)
. 8,23: 39ra,1;*
.
. XII,3: 83rb,13;*
. III,1: 104rb,16; 2: 91va,10;* 3: 97ra,17;* 4: 93rb,5;*
ix. Gippert, Sarþvelaýe (1998: 86).
sarjvelaZe (1971:118-119). Ggaormagebuli
nacvlad unda ikiTxebodes
.
33
34
ix. Gippert, Sarþvelaýe, Kaþaia (2007:6-58).
ix. Gippert, Sarþvelaýe, Kaþaia (2007:8-24 da 8-42 Fn. 42).
177
. IV,13: 26vb,7;
:
(1)
. 3,5: 45vb,9;
:
(1)
.
. X,1: 67va,17;
:
(1)
. II,7:
21vb,10;
:
(1)
.
. III,4: 93rb,12;*
:
(1)
:
(1)
.
. III,4:
.
. III,4: 94rb,19;
94rb,21; +
:
(2)
. 9,49: 27vb,17; 50: 29va,2;
+
:
(1)
.
. III,5: 98va,3;
:
(3)
. 4,14:
46ra,9;
. III,9: 22va,1; VII,18: 23rb,13; +
:
(2)
. 2,20: 8rb,18;
. 19,27: 80va,4;
:
(1)
.
. III,5: 98va,5;
:
(1)
. 19,22: 80ra,23; +
:
(2)
.
. XVII,2: 12rb,7;*
3: 12va,8;
:
(1)
. 19,27: 80va,7; +
:
(2)
.
. XVII,2: 12rb,10;
. II,8: 64rb,19; +
:
(4)
. 26,46:
44vb,8;
.
. XIV,1: 86rb,7;*
. III,11: A136v,11; VIII,20: 15ra,12;
+
:
(2)
.
. IX,2: 35va,2;*
. VII,17: 18rb,7;*
:
(1)
. II,5: A141r,4;~
:
(1)
. III,10:
A139r,4;
:
(1)
. 8,29: 32rb,15;*
:
(1)
:
(1)
. 4,15: 46rb,2;
:
.
. III,2: 91va,7;*
(2)
. II,7: 21vb,9; 8: 70vb,4;
:
(1) II
. 22,8: 73v,4;*
+
:
(1)
.
. XV,4: 69va,5;* +
:
(1)
.
.
XVI,2: 66rb,13;
:
(1)
. III,10: A138r,16;
:
(1) I
. 9,18: 57rb,14;*
- :
(1) I
. 9,16: 57ra,18;*
:
+ (1)
:
(1)
.
. III,5:
. III,10: A137v,22;
98vb,5;
:
(1)
. III,10: A139r,1;
:
(1)
.
8,23: 39ra,2;* +
:
(7) I
. 9,17: 57rb,4;*
.
. XII,2: 67rb,23;
.
. I,12: 101vb,22; III,3: 97rb,17; 4: 93rb,10;* 94vb,14;* 6: 103vb,6;
:
(1) II
. 18,20: 56ar,7;
:
(1) I
. 1,47 (49): 87Bvb,12;
:
:
(2)
. 26,42: 44va,1;* I
. 2,3 (5):
(1)
. VII,17: 23vb,21;*
82ra,12; +
:
(2)
. 10,32: 28vb,3;
. 1,33: 78rb,14; +
:
(47)
. 10,1: 27ra,18; 10: 38rb,7;
. 3,2: 41avb,19; 4,16: 46rb,7; 9; 17: 46va,3; 7,37:
42vb,17; 43va,1; 39: 42rb,13; 8,24: 32va,15;*
. 19,29: 80vb,4;
. 1,28: 78vb,18;
30: 78ra,7; 9; 31: 78ra,14;* 33: 78rb,10; 3,3: 75vb,15;* 4: 75vb,19; 10: 75rb,20;
.
.
X,1: 36ra,20;* 36rb,16; XI,1: 68rb,1; 11;* XII,1: 67rb,18;
.
. I,12: 102vb,7;
101rb,17; III,6: 100va,14; 16; 103rb,2; 9;
. I,1: 100rb,22; 25ra,3; 6; 10; 31va,13; 15;
19; 31vb,17; II,5: A140v,16; 7: 20ra,15;* 8: 22ra,1; IV,12: 26rb,5;* V,15: 9rb,6; 9vb,8;
VI,16: 16rb,23; VIII,20: 10va,2; 15rb,18; +
:
(7)
. 9,50: 29va,1;
. 3,5:
41arb,14; II
. 11,29: 79v,16;
. 19,22: 80rb,4;* I
. 2,3 (5): 82ra,11;
.
.
:
(3)
. 10,8: 33va,17; 31:
XVII,1: 12ra,10;
. II,7: 71vb,9;
28ara,16;
.
. I,12: 102vb,10; +
:
(6)
. 26,43: 44va,5;
.
8,27: 39va,1;
. 19,18: 80ra,12;* 33: 80vb,19;*
.
. III,1: 104rb,22; 4:
:
(1)
. 8,27: 39va,7; +
94va,15;
:
(1)
.
. XI,3:
68vb,1;
:
(1)
.
. III,5: 98va,11;*
:
(1)
[sic!]:
(1)
.
. III,6: 100ra,22;
.
. III,6: 100ra,16;
:
(1)
.
. III,2: 91vb,8.
178
igive, pirveli subieqturi piris niSniT:
+
:
(1)
.
. XVII,1: 13va,13;
+ (2)
(1)
.
. III,2: 91rb,6;*
:
:
(1)
III,2: 96vb,18;
. IV,13: 30rb,23;
A141v,10;* +
:
(1)
.
. XIV,1: 86rb,1;*
:
+
:
(2)
.
. IX,2: 35rb,9;
.
.
. III,2: 96rb,23;
:
(2)
.
. III,1: 92rb,6; 10;
:
(1)
102rb,7;
9rb,2 (2).
:
.
. I,4:
(1)
. I,12:
. V,15:
.
5. zmnur formaTa garda xanmetoba gvxvdeba
( -) tipis SedarebiTi
xarisxis formebSic, romlis sawyisi komponenti
- savaraudod me-3
iribobieqturi piris niSnisa da sasxviso qcevis aRmniSvneli xmovnis igive Serwymas unda warmoadgendes, rac
(ix. 2.b)35 tipis zmnur
formebSia mocemuli. venur kodeqsSi amgvari formebic mravalricxovnadaa warmodgenili (13 forma 16 magaliTiT), maSin roca iseTi formebi,
rogorebicaa:
,
da
pirvelad dasturdeba:
:
- (1)
. 10,25: 34rb,15;
:
:
- (1)
.
. III,5:
. III,3: 90ra,9;
98vb,4;
:
- (1)
. 10,26: 28ra,5;
:
- (1)
:
- (1)
. 3,9: 75rb,17;
.
. I,12: 102vb,6;
- (3)
. 9,45: 29ra,10; 47: 29rb,3;
.
. III,1: 95va,17;
:
:
- (1)
. VII,18: 23ra,20;*
:
(1)
.
. III,6: 103rb,6;*
:
- (1)
. II,8: 22ra,1;
:
(2) I
. 1,47 (49): 87Bvb,13;
. II,8: 22ra,2;
:
- :
- (1)
.
. III,3:
- (1)
. VIII,21: 14vb,19;
90ra,5.
- (1)
.
6. jer kidev 1922 wels aRniSnavda akaki SaniZe, rom toponimSi
zmnuri xanmeti formis anarekli unda yofiliyo SemorCenili,
rameTu es forma savaraudod mimarTebiTi vnebiTis daudasturebeli formidan
(>
) `igi (mdinare) uerTdeba sxvas (mdinares)“ aris
nawarmoebi. aqedan unda momxdariyo Zvel qarTulSi apelativis
warmoqmna,36 romelic niSnavs
,
anda
.
saqme exeba sityvawarmoebis Semdeg process: finituri zmnis forma piris
referentTan erTad saxeluri brunvis niSnis ubralo darTvis gziT yalibdeba saxelad. Tuki aseTi analizi sworia, maSin sityvawarmoebis es
35
ix. SaniZe (1981:402-409); Gippert, Sarþvelaýe (1998: 7) da dawvrilebiT Gippert
(2000: 37-45).
36 SaniZe (1922-23:262-275).
179
tipi gerhard deetersis mier qarTveluri enebisaTvis gamovlenili wesebis mixedviT uCveulo ar aris37. venur palimfsestSi dasturdeba savaraudod msgavsi sityvawarmoebis erTi magaliTi. saubaria meore sjulis
fragmentSi dadasturebul sityvaze
(II
. 22,12:73v,15), romelsac moses xuTwigneulis gvian redaqciaSi
Seesabameba.38 Tu es
saxeli inian vnebiTs
-s ireklavs, maSin *
formis Camoyalibeba xanmeti periodis yvela wesis dacviT unda momxdariyo. xazi unda
gaesvas im faqts, rom palimfsestis Sesabamisi furceli isea gadaWrili,
rom saxelis ori sawyisi aso SenarCunebuli ar aris, rac aq motanili
restituciis safuZvels asustebs.
7. daskvna.
venuri kodeqsis gamocemaSi Sesuli xanmeti formebis didi ricxvis
miuxedavad Sorsa varT xanmetobis fenomenis srulyofili suraTisagan.
palimfsestebis qveS dafaruli uamravi xanmeturi teqstis fragmenti momavalSiac elodeba Tavis AaRmomCens. Tanamedrove teqnologiis imgvari
gamoyeneba, romelic Codex Vindobonensis-isa da wminda ekaterines monastris kavkasiis albanuri palimfsestebis39 gamokvlevis dros gansakuTrebiT efeqturi gamodga, gadamwyvet rols iTamaSebs momavalSic.40 am Sexedulebis ilustracia advilad xerxdeba ormaggverdiani xanmeti palimfsestis S-3902 magaliTze (3-6 gverdebi), romelic 2007 wels Tbilisis
xelnawerTa institutSi multispeqtraluri sistemis MuSIS41 daxmarebiT gaiSifra.42 qvemore cxrilebSi mocemulia am xelnaweris axleburi
wakiTxva (transliteracia da transkrifcia) da misi Sepirispireba akaki
SaniZiseul wakiTxvasTan43 da teqstis Zvel-berZnul versiasTan.44
Cveni valia, kvlevis pirobebis sirTulisda miuxedavad, kvlavac
gavagrZeloT xanmeti Zeglebis Semdgomi kvleva zurab sarjvelaZis Rvawlis sapativisacemod da mis mier dawyebuli Sromis dafasebisaTvis.
37
Deeters (1930: 240-241).
ix. Gippert, Sarþvelaýe, Kaþaia (2007: 2-18).
39 ix. Gippert, Schulze, Aleksiýe, Mahe (2008).
40 am sakiTxTan dakavSirebuli saerTaSoriso proeqti, romlis dawyebac 2009
wlis zafxulSia gaTvaliswinebuli, dasafinanseblad aris wardgenili Volkswagenstiftung-is fondSi.
41 Sdr. amasTan Gippert (2007: 168-179) da Gippert, Sarþvelaýe, Kaþaia (2007: xxxiixxxiv).
42 monawileobdnen i. giperti, l. qajaia, d. TvalTvaZe da s. sarjvelaZe.
43 SaniZe (1927: 136).
44 saqme exeba ioane oqropiris qadagebas In illud: Exeunt Pharisaei (`
~) (berZnuli teqsti Migne-sTan, Patrologia Graeca, t. 61, gv. 705).
38
180
181
182
wyaroebi
i. abulaZe, Zveli qarTuli enis leqsikoni (masalebi), Tbilisi, 1973.
BIRDSALL N. B., A Georgian Palimpsest in Vienna. Oriens Christianus 53, 1969, 108-112.
BIRDSALL N. B., Khanmeti Fragments of the Synoptic Gospels from Ms. Vind. Georg. 2.
Oriens Christianus 55, 1971, 62-89.
BIRDSALL N. B., Palimpsest Fragments of a Khanmeti Georgian Version of I. Esdras. Le
Muséon 85, 1972, 97-105.
BIRDSALL N. B., A Second Georgian Recension of the Protoevangelium Jacobi. Le Muséon
83, 1970, 49-72.
BIRDSALL N. B., Ms. Vindob. Georg. 2: a Progress Report. Oriens Christianus 58, 1974,
39-44.
BLAKE R.P., Khanmeti Palimpsest Fragments of the Old Georgian Version of Jeremiah.
Harvard Theological Review 25, 1932, 225-276.
Deeters G. D., Das Kharthwelische Verbum. Vergleichende Darstellung des Verbalbaus der
südkaukasischen Sprachen, Leipzig, 1930.
GIPPERT J., Iranica Armeno-Iberica. Studien zu den iranischen Lehnwörtern im
Armenischen und Georgischen, Wien (Veröffentlichungen der Kommission für Iranistik,
26 / Sitzungsberichte der phil.-hist. Klasse der Österreichischen Akademie der
Wissenschaften, 606), 1993.
GIPPERT J., The Formation of Comparatives in the History of Georgian. Part I: The
Prehistory of the Synthetic Comparatives, Enatmecnierebis sak'itxebi 1/2000, 37-45.
GIPPERT J., Die georgische Palimpsesthandschrift Codex Vindobonensis georgicus 2.
Biblos. Beiträge zu Buch, Bibliothek und Schrift 1–2, 2003, 31–46.
GIPPERT J., The Application of Multispectral Imaging in the Study of Caucasian
Palimpsests. Bulletin of the Georgian National Academy of Sciences / Sakartvelos
mecnierebata erovnuli ak'ademiis moambe 175/1 (2007), 168-179.
GIPPERT J., SARþVELýE Z., Für den sprachwissenschaftlichen Status der Chanmeti Texte.
Caucasica 2, 1998, 86-92.
GIPPERT J., SARþVELAýE Z., KAþAIA L., The Old Georgian Palimpsest Codex
Vindobonensis georgicus 2, ed. by J. G. in cooperation with Z. S. and L. K., Turnhout:
Brepols (Monumenta Palaeographica Medii Aevi, Series Ibero-Caucasica), 2007.
GIPPERT J., SCHULZE W., ALEKSIýE Z., MAHÉ J.-P.,The Caucasian Albanian Palimpsests of
Mt. Sinai, edited by J. G., W. Sch., Z. A. and J.-P. M. Turnhout: Brepols (Monumenta
Palaeographica Medii Aevi, Series Ibero-Caucasica), 2008.
i. imnaiSvili, sakiTxavi wigni Zvel qarTul enaSi, II. Tbilisi, 1966.
l. qajaia, punqtuacia V-XII saukuneebis qarTul xelnawerebSi. Tbilisi, 1969.
l. qajaia, Ха е ые па и п е ы, П
л ы л
фии и
и л ии ССС ,
М ва 1974, 409-427.
l. qajaia, xanmeti teqstebi. nakveTi I. Tbilisi: saq. ssr mecnierebaTa akademia,
1984.
l. qajaia, wminda qristinas wamebis xanmeti teqsti, gelaTis mecnierebaTa
akademiis Jurnali / Journal of Gelati Academy of Sciences 3/2006, 34–59.
MOLITOR J., Monumenta Iberica Antiquiora. Textus Chanmeti et Haemeti ex
inscriptionibus, S. Bibliis et patribus collegit et in linguam latinam convertit... J. M.
Louvain: Corpus Scriptorum Christianorum Orientalium (Subsidia, 10), 1956.
183
z. sarjvelaZe, xanmet da haemet teqstebSi dadasturebul zmnis pirian formaTa
saZiebeli, Tbilisi, 1971.
z. sarjvelaZe, Zveli qarTuli enis leqsikoni, `mecniereba~, Tbilisi, 1995.
a. SaniZe, naSTebi mesame obieqturi prefiqsis xmarebisa xmovnebis win qarTul
zmnebSi, tfilisis universitetis moambe /Bulletin de l’Université de Tiflis 2, 1922-23,
262-281.
a. SaniZe, xanmeti teqstebi da maTi mniSvneloba qarTuli enis istoriisaTvis,
tfilisis universitetis moambe /Bulletin de l’Université de Tiflis 3, 1923, 354-388.
a. SaniZe, xanmeti mravalTavi. tfilisis universitetis moambe / Bulletin de
l’Université de Tiflis 7, 1927, 98-159.
a. SaniZe, xanmeti ieremias kembrijuli nawyvetebi. enimkis moambe, 11, 1937.
a. SaniZe, xanmeti leqcionari. fototipuri reproduqcia (Zveli qarTuli enis
Zeglebi, 1), Tbilisi, 1944.
a. SaniZe, iakobis pirvelsaxarebis xanmeti nawyvetebi. Zveli qarTuli enis
kaTedris Sromebi, 20, 1977, 2-35.
a. SaniZe, qarTuli enis struqturisa da istoriis sakiTxebi (Txzulebani
Tormet tomad, t. II), Tbilisi, 1981.
i. javaxiSvili, axlad aRmoCenili uZvelesi qarTuli xelnawerebi da maTi
mniSvneloba mecnierebisaTvis (winaswari moxseneba nimuSebis darTviT), tfilisis
universitetis moambe / Bulletin de l’Université de Tiflis 2, 1922-23, 313-391.
Jost Gippert
News from the Khanmetoba
Summary
The article summarises the new linguistic material of the Khanmeti period that has
come to light in the edition of the Old Georgian palimpsest Cod. Vind. georg. 2 of
the Austrian National Library, Vienna. On the basis of the analysis provided by
Zurab Sarjveladze in 1971, the newly found Khanmeti forms are listed according to
their different grammatical functions (second person subject, third person indirect
object, third person direct object, third person subject of passive forms, comparative formations, other nominal formations). In an appendix, two pages of the
Khanmeti palimpsest S-3902 are edited on the basis of multispectral images made
in 2007.
184
enaTmecnierebis sakiTxebi _ I-II, 2009
nino doborjginiZe
Zveli qarTuli filologiis istoriidan
(antioqiis samefos roli XI-XIII saukuneebis politikur da
kulturul-saganmanaTleblo procesebSi)
Zveli qarTuli filologia Sua saukuneebis filologiuri disciplinis metad saintereso nawilia. misi sistemad Camoyalibeba, anu SemTxveviTi, spontanuri, praqtikul gamocdilebaze damyarebuli saqmianobis
qceva normirebul disciplinad, rogorc cnobilia, efrem mcirisa da,
saerTod, Savi mTis mTargmnelobiT skolas, anu antioqias ukavSirdeba.
qarTulma mTargmnelobiTma da, zogadad, qarTulma filologiurma
tradiciam sakmaod grZeli gza ganvlo, vidre teqstis Targmna, komentireba, ganmarteba, misi aRWurva saTanado filologiuri aparatiT sistematikis kanonebze damyarebul filologiur saqmianobad iqceoda. samarTlianad miuTiTebs a. xaranauli, rom I etapze Sesrulebuli Targmanebi spontanuri da intuiciuri unda yofiliyo. Sdr. „rodesac Cven wminda werilis pirveli Targmanis meTodze vlaparakobT, sruliadac ar igulisxmeba, rom mTargmnels hqonda garkveul principebze dafuZnebuli Targmanis meTodi. Cven mxolod im principebze vlaparakobT, romelTac Tavadve
gamovyofT teqstSi. Targmanis I etapze mTargmnelis amocana cxadi da
martivi iyo: zustad eTargmna RvTis sityva. raSi unda gamoxatuliyo es
sizuste da ra xarisxisa unda yofiliyo igi, es sagangebo Teoriuli gansjis sagani, albaT, arc yofila. mTargmnelebi yoveli calkeuli SemTxvevisTvis intuiciurad irCevdnen Targmanis princips. amgvari xasiaTis
gamo pirvel Targmanebs SeiZleba spontanuri an intuiciuri vuwodoT...
SemdgomSi, roca intuiciuri Wvreta analitikurma azrovnebam Secvala
da bibliis teqsti polemikis iaraRi gaxda, Targmanis dedanTan siaxlove
ukve iseT principad iqca, romelic konkretul detalebSi gamoixata“
(xaranauli 2005:36).
ucxo garemoSi filologiuri saqmianobis normalizaciisa da sistematizaciis amgvari procesi, rogorc wesi, seriozuli kulturuli
urTierTobebis fonze mimdinareobs xolme. amis gaTvaliswinebiT
antioqiaSi mdebare qarTuli kulturis kerebTan dakavSirebiT bunebrivad
daismis kiTxva: iyo Tu ara antioqiasTan urTierToba oden religiursaganmanaTleblo xasiaTisa da, Sesabamisad, mas warmarTavdnen mxolod
ber-monazvnebi, Tu sxva, seriozuli istoriul-politikuri safuZveli
da winapirobebic hqonda, rogorc es aTonis samonastro kompleqsis an
185
sxva centrebis SemTxvevaSi?1 winamdebare statia swored am sakiTxebs
exeba; evropel mecnierTa kvlevebsa da antioqiaSi Seqmnil laTinurenovan
wyaroebze dayrdnobiT Sevecdebi vaCveno, rom XI-XIII saukuneebSi antioqiaSi qarTuli mTargmnelobiT-filologiuri saqmianobis sistematizacias
sakmaod seriozuli istoriuli da politikuri safuZveli hqonda, romelic CvenSi naklebad aris Seswavlili. vgulisxmob antioqiis samefos
rols imdroindeli saqarTvelos politikur cxovrebaSi da am rolis
asaxvas Sua saukuneebis ucxoenovan wyaroebSi. konkretulad ki mxedvelobaSi maqvs ori uaRresad saintereso laTinurenovani qronika. maTgan
erTis avtoria kiolneli sqolasti oliveri, romelic mexuTe jvarosnuli omis Semdeg, 1222 wels, antioqiaSi gaCerda, gaicno iq myofi qarTveli berebi da Tavis qronikaSi dawvrilebiT aRwera maTi saqmianoba.2
meore wyaros (Bella Antiochena) avtoria antioqiis mTavris, rojer
antioqelis kancleri valteriusi.3 orive maTgani mogviTxrobs antioqiis
samefos samediatoro rolis Sesaxeb qarTveli mefeebis dasakavSireblad
evropis saxelmwifoebis umaRles saero da sasuliero pirebTan.
am wyaroebis detalur analizs gvTavazobs germaneli istorikosi,
peter halfteri (Halfter 2008:403-437), Tavis naSromSi, romelic 2008
wels gamoqveynda JurnalSi: "Le Muséon". winamdebare statia swored
peter halfterisa da kavkasiis istoriis amsaxveli ucxoenovani wyaroebis (laTinuri, sparsuli, arabuli) Semswavlel evropel mecnierTa
kvlevis Sedegebs eyrdnoba.
me istorikosi ar var da, cxadia, ar vapireb saistorio mecnierebis TvalTaxedviT ganvixilo es qronikebi; me mainteresebs isini, rogorc
wyaro im konteqstis, winapirobebis Sesaswavlad, romelSic qarTuli
filologiuri azrovnebis sistematizaciis procesi mimdinareobda. qvemoT mokled SegaxsenebT Zveli qarTuli filologiis mimarTulebebs,
romelTa Camoyalibeba uSualod ukavSirdeba antioqias:
1
v. boederma (Boeder 1983:85-95; misive 1998:68-81) da e. metrevelma (metreveli
1996; misive 2007:7-127) lingvisturi da istoriul-filologiuri kvlevebiT
damajereblad aCvenes, rom aTonze qarTvelebis samonastro-saganmanaTleblo saqmianoba didi politikuri konteqstis nawili iyo. qarTveli berebis moRvaweoba
erTmniSvnelovnad scdeba samonastro cxovrebis farglebs da aTonze qarTvelTa
moRvaweobis, qarTuli enis kulturuli da politikuri legitimaciis, enaTa
funqciuri saurTierTo velis: berZnuli – qarTuli ganmtkicebisa da SenarCunebis metad saintereso safexurs warmoadgens. enis legitimaciis safexurebis
Sesaxeb (doborjginiZe 2009a:13-29).
2
oliveris qronikis laTinuri teqsti ix. Hoogeweg 1894. citatebi am qronikidan damowmebuli iqneba p. halfteris (Halfter 2008) publikaciis mixedviT.
3 am qronikis laTinuri teqsti ix. Hagenmeyer 1896.
186
a) Zveli qarTuli praqtikuli, hermenevtikuli gramatikis safuZvlebi. ra Tqma unda, vgulisxmob ara am disciplinis niSnebis an calkeuli komentarebis gaCenas, ama Tu im gramatikuli sakiTxis ganmartebas,
rac qarTulad naTargmni an originaluri wyaroebis mixedviT gacilebiT
adrindelia, aramed mis qcevas sagangebod SemuSavebul wesebze dafuZnebul saqmianobad; Sav mTaze moRvawe qarTvel mTargmnelTa lingvisturi
xasiaTis Teoriuli naazrevi eyrdnoboda teqstis interpretaciis, komentirebis, erTi enidan meoreze Targmnis berZnul-laTinur da siriul
tradiciebs, Sesabamisad, aleqsandriul gramatikebs da aleqsandriis biblioTekaSi SemuSavebuli teqstis `texnes~ mixedviT xsnida, ganmartavda
qarTuli enis praqtikuli, hermenevtikuli gramatikis mniSvnelovan sakiTxebs. Zvel qarTul mTargmnelobiT komentarebSi dasmuli enobrivi problemebis kvlevas araerTi saintereso naSromi mieZRvna;4 Seswavlil iqna
aleqsandriuli gramatikebis recefciis procesi XI-XIII saukuneebis
qarTul egzegetikur komentarebSi: rogor Camoyalibda teqstis komentirebis modeli da swored sistematikis doneze rogor aisaxa masSi aristarxesa da gansakuTrebiT dionise Trakielis Tevcnh grammatikhv-s eqvsive
Semadgeneli nawili (doborjginiZe 1998). aseve monografiulad damuSavda Trakielis gramatikis gavlena XVII-XVIII saukuneebis qarTul saenaTmecniero azrovnebaze (qarosaniZe 1998).
b) teqstologiur-filologiuri mimarTuleba. Zvel qarTul Targmanebze darTuli lingvisturi komentarebi praqtikuli, hermenevtikuli
xasiaTisaa da Tavdapirveli teqstis (Codex archetypus) dadgenisa da,
saerTod, teqstis kvlevasa da kritikuli aparatis momzadebas isaxavs
miznad. am saqmianobis sistematizaciac, rogorc cnobilia, Savi mTis
mTargmnelobiT-saganmanaTleblo skolas, Sesabamisad, efrem mciris saxels ukavSirdeba.5 qarTuli filologiuri tradiciis problematika Sua
saukuneebis filologiur-teqstologiuri disciplinis ganviTarebis konteqstSi, qarTuli tradiciis mimarTeba rogorc berZnul-laTinur, aseve
siriul tradiciasTan sagangebod damuSavda saerTaSoriso samecniero
4
mravalricxovani literaturidan, romelSic Zveli qarTuli filologiis
calkeuli sakiTxebia ganxiluli, davasaxeleb mxolod imaT, romlebic uSualod
exeba Zveli qarTuli mTargmenlobiT-teqstologiuri aparatis kvlevas: bezaraSvili 2004; danelia 1983:296-386; Doborjginidze 2003b:119-140; TvalTvaZe 1997;
keWaRmaZe, rafava 1983; d. meliqiSvili 1993 (1):6-24; (2):5-25; misive 1999;
oTxmezuri 2005; rafava 1981:128-137; sarjvelaZe 1984; Shanidze 1984:53-68;
SaniZe 1990; xaranauli 2005.
5 efrem mciris mTargmnelobiTi principebisa da filologiuri meTodebis
Sesaxeb ix. bezaraSvili 2004; Doborjginidze 2009b; TvalTvaZe 1997; kekeliZe
1956:183-197; keWaRmaZe, rafava 1983; d. meliqiSvili 1999; n. meliqiSvili 1987:
119-129; oTxmezuri 2005.
187
proeqtis farglebSi. kvlevis saboloo Sedegebi 2009 wels daibeWda
monografiis saxiT,6 romelSic naCvenebia, rom Targmanis da sazogadod,
xelnaweri teqstis momzadebis, kritikuli aparatis, Sesavlis, anderZis,
komentarebis darTvis, variantebis aRnusxvis, ikiTxvisebis SerCevis
efremiseuli principebi aris kritikuli teqstis dadgenis is sistema,
romelic sayovelTaod batonobda filologiaSi aleqsandriuli skolidan moyolebuli karl laxmanis CaTvliT, anu XIX saukunis axali filologiis dasawyisamde. rogorc irkveva, qarTuli tradicia Sua saukuneebis filologiur-teqstologiur disciplinas araerTi mniSvnelovani
siaxliT amdidrebs.
g) ritorika, sityvis xelovneba, da, Sesabamisad, poeziis ganviTareba, romlis mwvervali iyo `vefxistyaosani~. berZnul-laTinuri, aseve
aRmosavluri wyaroebis mixedviT cxadi xdeba, rom swored antioqias
ukavSirdeba qarTvelebis, somxebisa da qristianuli aRmosavleTis sxva
xalxTa pirveli urTierTobebi, erTi mxriv, laTinurenovan qristianul
da, meore mxriv, arabulenovan (maT Soris araqristianul) kulturasTan.7 qarTuli masalis mixedviT ritorikis sakiTxebis monografiulma
Seswavlam aCvena, rom Cvens filologiur tradiciaSi swored Savi mTis
moRvaweTa, kerZod, efrem mciris Teoriul komentarebSi damuSavda sistemurad Sua saukuneebis literaturis Teoriisa da ritorikis fundamenturi sakiTxebi, cnebebi (kompozicia, improvizacia, Janri, baZvis Teoria, mSveniereba) da rom efremis komentarebi bizantiis, sazogadod qristianuli aRmosavleTis Teoriuli azrovnebis mniSvnelovan nawils
warmoadgens (bezaraSvili 2004).
antioqiis samwerlobo-saganmanaTleblo centrebis kompleqsuri
kvlevis mizniT ilia WavWavaZis universitetSi Seikriba mecnierTa jgu6
2000-2001, 2005-2006 wlebSi humboldtis samecniero grantis farglebSi
profesorebis, v. boederisa (oldenburgi) da e. miulenbergis (giotingeni) xelmZRvanelobiT vmuSaobdi Zveli qarTuli Targmanebis berZnuli originalebis dadgenis, qarTuli enis istoriuli sociolingvistikisa da Zveli qarTuli filologiis calkeul sakiTxebze. minda udidesi madliereba gamovxato maT mimarT
wlebis ganmavlobaSi Tanadgomisa da sasargeblo rCevebisTvis; sagangebod minda
aRvniSno batoni vinfrid boederis gansakuTrebuli daxmareba Zveli qarTuli
teqstebis germanulad Targmnasa da zogadad, monografiis rogorc enobriv, aseve Sinaarsobriv gadamuSavebaSi. kvlevis Sedegebi ix. Doborjginidze 2000:169-184;
Doborjginidze 2003a:149-170; Doborjginidze 2003b:119-140; Doborjginidze 2009b.
7
evropeli istorikosebi didi xnis ganmavlobaSi uaryofdnen dasavleTi da aRmosavleTi qristianuli samyaros uSualo kavSirebs jvarosnul omebamde. ukanaskneli periodis kvlevebma laTinurenovani wyaroebis monacemebiT daadastures es
kavSirebi. Sdr. Halfter 2008:1-34. am urTierTobebis amsaxveli ucxoenovani wyaroebi Seicavs Cveni istoriisTvis umniSvnelovanes cnobebs; isini sagangebo kvlevis
sagani unda gaxdes.
188
fi,8 adamianebi, romelTac sagangebod umuSaviaT am problemis calkeul
sakiTxebze. momdevno sami wlis ganmavlobaSi es jgufi rusTavelis
fondis samecniero grantis farglebSi imuSavebs Temaze: „Sua saukuneebis
qarTuli saganmanaTleblo saqmianobis rekonstruqcia antioqiuri kolofonebis mixedviT“. proeqtSi aqtiurad arian CarTulebi germaniasa da
belgiaSi moRvawe cnobili orientalistebi; dagegmilia oTxi monografiis momzadeba, ucxoeli kolegebis monawileobiT samuSao seminarebis
Catareba, saerTaSoriso simpoziumis mowyoba.
antioqiuri kolofonebis proeqtze muSaobisas erT-erT pirvel sakiTxad gamoikveTa am saganmanaTleblo-mTargmnelobiTi saqmianobis istoriuli winapirobebis Tu konteqstis Seswavla. rogorc zemoT vTqvi, am
konteqstis amsaxveli masala CvenTan naklebadaa Seswavlili. momavali
kvlevisTvis, aseve saTargmnelad, SerCeul iqna ucxoenovani, gansakuTrebiT, laTinuri saistorio qronikebi. XI-XIII saukuneebis saqarTvelos da
zogadad kavkasiis istoriis amsaxvel ucxoenovan wyaroebze, saqarTvelosa da dasavleTis urTierTobis problemebze Sua saukuneebSi sxvadasxva dros muSaobdnen evropeli mecnierebi _ p. peetersi, b. limperi, p.
halfteri, m. v. esbroki, k. Todti. es ukanaskneli antioqiis sapatriarqos Sesaxeb daweril Tavis sadisertacio naSromSi dawvrilebiT exeba
antioqiisa da saqarTvelos urTierTobis sakiTxebs (Todt 2005; misive
2006:33-80). 1980 wels daibeWda b. limperis monografia, romelSic gaanalizebulia kavkasiis xalxTa istoriis amsaxveli laTinuri, sparsuli da
arabuli wyaroebi (Limper 1980). ramdenadac CemTvis cnobilia, am wayroebis sakmaod mniSvnelovani nawili, gansakuTrebiT laTinurenovani, CvenSi
saerTod ar aris cnobili.
zemoT dasaxelebuli laTinurenovani wyaroebis mixedviT ikveTeba
Cveni istoriisaTvis axali, uaRresad saintereso perspeqtiva: antioqia,
rogorc mediatori, Suamavali saqarTvelo-dasavleTis urTierTobaSi.9
valteriusis zemoT dasaxelebuli laTinuri qronika pirdapir ambobs, rom ierusalimis mefe boldvin pirvelma da daviT aRmaSenebelma
ara marto icodnen erTmaneTis moqmedebebis Sesaxeb, aramed uSualo kontaqtebic hqondaT swored antioqiis samTavros, ufro konkretulad, antioqiis qarTul samwignobro kerebSi myofi qarTveli sasuliero pirebis gziT.10 qronika dawvrilebiT aRwers, Tu rogor iRebda monawileobas
8
q. bezaraSvili, T. oTxmezuri, d. TvalTvaZe, l. xevsuriani, m. maWavariani,
n. gabriCiZe, T. suxiSvili, n. doborjginiZe.
9
es perspeqtiva pirvelad p. halfteris mier gaanalizebul wyaroebSi gamoikveTa; laTinurenovan wyaroTa monacemebs amjerad misi naSromebis mixedviT
davimowmeb. ix. Halfter 2005:109-141; Halfter 2008:1-34.
10
es qronika Cveni istoriisTvis uaRresad saintereso, unikalur masalas Seicavs. masSi gadmocemulia daviTis epoqis amsaxveli zogierTi aqamde ucnobi epi-
189
didgoris omSi daviT aRmaSeneblis mxares orasi meomari franki jvarosanTa saerTo laSqridan. es daxmareba jvarosanTa mxridan iyo madlierebis gamoxatva daviTis mimarT, romelmac maTi saerTo mteri, seljukTa sulTani daamarcxa samSvildis brZolaSi da amiT rogorc siriis
CrdiloeTiT mdebare antioqiis samTavros, aseve laTinTa ierusalimur
samefosac amosunTqvis saSualeba mieca. qronikis avtori aqebs qarTvelebis sabrZolo gamocdilebas da daviTisa da misi dasavleli mokavSireebis SeTanxmebul qmedebebs. qronikis avtori sagangebod aRniSnavs, rom
didgoris gamarjvebis Semdeg daviTma siriis da CrdiloeT erayis musulman suverenebs mosTxova im franki tyveebis gaTavisufleba, romlebic
ilRazs Cauvardnen xelSi antioqiasTan brZolaSi da miaRwia kidec amas.
evropul saxelmwifoebTan politikuri makavSireblis rols TamaSobs antioqia laSa giorgis drosac. cnobilia, rom laSa giorgis ierusalimze galaSqreba hqonda gamiznuli wminda qalaqis gasaTavisufleblad. amasTan dakavSirebiT papma inokenti III-m specialuri gamamxnevebeli
werilic dawera laSa giorgisTvis, magram uSualod laSas ki ar swers,
igi mimarTavs antioqiis mTavars da am werils oTx sxva werilTan erTad
agzavnis antioqiis samTavroSi, rogorc makavSirebelTan. rogorc irkveva,
es werilebi antioqiaSi myofi qarTveli berebis meSveobiT aRwevda
adresatamde (Halfter 2008:18-34).
p. halfteris amave kvlevam daadastura, rom laSa-giorgis ganzraxvis Sesaxeb yvela iyo informirebuli: papma honoris mesamem mexuTe
jvarosnuli laSqrobis dros (1217-22 w.) frangi da germaneli episkoposebi gaafrTxila, rom kardinali pelagiusi elCebs agzavnida saqarTveloSi, raTa am meomar xalxs sisruleSi moeyvana keTili ganzraxva, daxmarebodnen jvarosnebs. aqve p. halfteri imowmebs daaxloebiT erTsa da
imave periodSi erTmaneTisgan damoukideblad daweril or laTinur wyaros, romelTa mixedviT irkveva, rom es elCebi marTlac antioqiis samTavros uSualo daxmarebiT Camosulan saqarTveloSi da laSasgan piroba
miuRiaT. qarTvelebis es gegma ver ganxorcielda da papma honoris
mesamem amis mizezi gegmis Cavardnidan ori wlis Tavze Seityo mefe
rusudanis werilidan, romelic bodiSs ixdida, monRolebi gamoCndnen da
iZulebuli viyaviT maT SevbrZolebodiTo. rusudanis werilebi honoris
mesamesTan isev antioqiis gziT Casula.
is, rom jvarosnuli omebis dros qarTvelebsa da evropelebs Soris urTierToba, azrTa gacvla-gamocvla SesaZlebeli iyo, dadasturebulia araerTi laTinurenovani wyaros mixedviT. antioqia am urTierTobebisTvis yvelaze mosaxerxebeli adgili Cans. oliveris zemoT dasaxelezodi. ilia WavWavaZis universitetis zemoT dasaxelebuli samecniero proeqtis
farglebSi daibeWdeba am wyaros qarTuli Targmani da mis Sesaxeb gamokvleva.
190
buli laTinuri wyaro uSualod adasturebs, rom antioqiaSi SesaZlebelia qarTvelebTan kontaqti pirdapir an mTargmnelis meSveobiT. misTvis
moulodneli yofila imis aRmoCena, rom qarTvelebi berZnul damwerlobas ki ar iyeneben, sakuTari anbanuri damwerloba da mdidari literatura aqvT.11 samarTlianad miaCnia p. halfters amgvari kontaqtebi didi istoriuli konteqstis nawilad, romlis konceptualur sakiTxebs Tu
konkretul detalebs mxolod am wyaroTa gamowvlilviT Seswavla warmoaCens (Halfter 2008:10-12).
rogorc zemoT vTqvi, dagegmilia am da sxva ucxoenovani qronikebis
moZieba da qarTulad Targmna, evropeli mecnierebis, pirvel rigSi, p.
halfteris uSualo monawileobiT antioqiis kolofonebis proeqtis
gafarToeba swored am tipis urTierTobebis amsaxveli berZnul-laTinuri
wyaroebis kvlevisa da qarTulad Targmnis mizniT.
udidesi gulistkiviliT mixdeba dRes imis Tqma, rom saistorio
mimarTulebiT am proeqtis gafarToeba dagegmili iyo SesaniSnavi qarTveli istorikosis, lela patariZis aqtiuri monawileobiT. 2006-2007
wlebSi, roca am proeqtis sakvlevi problematika gamoikveTa da laTinurenovani wyaroebi moviZieT, lela jer ar iyo Cveni TanamSromeli,
Tumca aqtiurad iyo CarTuli saistorio mimarTulebis seminarebSi. swored lelas xelmZRvanelobiT igegmeboda ucxoenovani wyaroebis kvleva
da Targmna. Cven mivwereT kidec am sakiTxebze momuSave germanel da
belgiel istorikosebs da gvqonda Tanxmoba, rom aqtiurad iTanamSromlebdnen am proeqtSi. maTTvis gansakuTrebiT saintereso da sasargeblo
iyo lela patariZesTan, qarTuli pirvelwyaroebis SesaniSnav mcodnesTan
da mkvlevarTan, urTierToba.
warmodgenil statiaSi am wyaroebis ase zogadad mimoxilvas erTi
mizani hqonda: mokled, fragmentulad mainc meCvenebina, rom antioqiis
saganmanaTleblo centrebSi qarTuli filologiuri azrovnebis sistematizacias didi istoriuli safuZveli hqonda; rogorc Cans, antioqia
mniSvnelovan rols TamaSobda saqarTvelos cxovrebaSi. vfiqrob, antioqiuri samwerlobo kerebis, aseve antioqiis Sesaxeb arsebuli ucxoenovani wyaroebis kompleqsuri Seswavla Cveni istoriuli, kulturuli
da religiuri cxovrebis araerT saintereso sakiTxs warmoaCens. rogorc
vTqvi, dagegmili kvleva koncentrirebulia filologiuri mecnierebis
11
Sdr."Georgiani et Greci per omnia concordant in officiis divinis, sed Georgiani litteram
habent propriam, quorum codices in monte sancte Symeonis in columpna, ubi propriam
habent ecclesiam, diligenter inspicientes per interpretem intelleximus, eos eundem ordinem
ewangeliorum habere, quem habent Latini, canones etiam ewangeliorum per columpnellas
arcuatas sicut et nos. Epistolarum Pauli idem prosus apud eos est ordo cum nostro, omnibus
aliis epistolam Pauli ad Romanos premittunt“ (citata damowmebulia p. halfteris
publikaciis mixedviT, gv. 6).
191
sistematizaciis istoriaze, magram es istoria izolirebulad ar arsebobs da misi gamowvlilviT Seswavla araerT mniSvnelovan kiTxvas
dasvams, aqamde ucnob wyaros gamoavlens.
literatura
bezaraSvili 2004: q. bezaraSvili, ritorikisa da Targmanis Teoria da praqtika
grigol RvTismetyvelis TxzulebaTa qarTuli Targmanebis mixedviT, Tbilisi.
Boeder 1983: Boeder W., Die georgischen Mönche auf dem Berge Athos und die
Geschichte der georgischen Schriftsprache, in Bedi Kartlisa. Revue de Kartvélologie 41,
Paris.
Boeder W., Sprache und Identität in der Geschichte der Georgier, in: B. Schrade - Th.
Ahbe (edd.), Georgien im Spiegel seiner Kultur und Geschichte. Zweites DeutschGeorgisches Symposium: Vortragstexte. Berlin 1998, pp 68-81.
danelia 1983: k. danelia, pavles epistoleTa Zveli qarTuli redaqciebi. efrem
mciris redaqcia, qarTuli samwerlo enis istoriis sakiTxebi, Tbilisi.
n. doborjginiZe, fsalmunTa gamokrebuli Targmaneba da Zveli qarTuli
lingvisturi azrovnebis sakiTxebi, sadisertacio naSromi.
Doborjginidze N., Die identitätsbildende Funktion der Sprache und Übersetzungsprobleme
bei den altgeorgischen Exegeten”, in: U.-Chr. Sander –F. Paul (edd.), Muster und
Funktionen kultureller Selbst- und Fremdwahrnehmung. Beiträge zur internationalen
Geschichte der sprachlichen und literarischen Emanzipation. Göttingen, S. 169-184.
Doborjginidze 2003a: Nino Doborjginidze, Einige Fragestellungen der Volkssprachenemanzipation im östlichen Christentum des Mittelalters, Oriens Christianus. Hefte für die
Kunde des christlichen Orients, Bd. 87.
Doborjginidze 2003b: Nino Doborjginidze, Die Argumente gegen die Bibelübersetzung in
die Volkssprache und ihre Nachwirkung auf die Entwicklung des Georgischen in den 10.12. Jh., in: Winfried Boeder (ed.): Kaukasische Sprachprobleme. Beiträge zu den
Kaukasistentagungen in Oldenburg 1995-2001 (= Caucasica Oldenburgensia 1).
Oldenburg: Bibliotheks- und Informationssystem der Universität Oldenburg.
Doborjginidze N., Die georgische Sprache im Mittelalter. Reichert-Verlag, Wiesbaden.
Van Esbroeck M., Une Liste des Apôtres dans le Codex géorgien 42 d’Iviron, in Analecta
Bollandiana, 86(1968), p. 139-150.
TvalTvaZe 1997: d, TvalTvaZe, efrem mcire – bizantiuri mwerlobis komentatori, sadisertacio naSromi.
kekeliZe 1956: k. kekeliZe, mTargmnelobiTi meTodi Zvel qarTul literaturaSi.
etiudebi, I, Tbilisi
keWaRmaZe, rafava 1983: n. keWaRmaZe, m. rafava, amonios ermisis Txzulebebi Zvel
qarTul mwerlobaSi, Tbilisi.
Limper 1980: Bernhard Limper, Die Mongoler und die christlichen Völker des Kaukasus,
Köln.
meliqiSvili 1993: d. meliqiSvili, gelaTis samonastro-literaturuli skola.
ZiriTadi mimarTuleba da saazrovno-literaturuli interesebi. quTaisis
universitetis moambe 1; 2.
meliqiSvili 1999: d. meliqiSvili, Zveli qarTuli filisofiur- Teologiuri
terminologiis istoriidan, Tbilisi.
192
meliqiSvili 1987: n. meliqiSvili, ramdenime dakvirveba efrem mcirisa da eqvTime
aTonelis mTargmnelobiT meTodze, macne, enisa da literaturis seria (1987),
4, Tbilisi.
metreveli 1996: e. metreveli, aTonis kulturul-saganmanaTleblo keris
istoriidan, Tbilisi.
metreveli 2007: e. metreveli, filologiur-istoriuli Ziebani, red. T. oTxmezuri, T. ceraZe, Tbilisi.
oTxmezuri 2005: T. oTxmezuri: grigol nazianzelis TxzulebaTa komentarebi
qarTul mTargmnelobiT tradiciaSi, sadisertacio naSromi.
Peeters P., La première traduction latine de "Barlaam et Joasaph"et son original grec, in:
Analecta Bollandiana, 49 (1931), p. 276-312.
qarosaniZe 1998: l. qarosaniZe, dionisios Trakielis `gramatikis xelovneba~da
Zveli qarTuli gramatikuli azrovneba, Tbilisi.
sarjvelaZe 1984: z. sarjvelaZe, qarTuli saliteraturo enis istoriis
Sesavali, Tbilisi.
Shanidze M., An Old Georgian Grammatical Treatise in a Collection of Homilies
Attributed to John Chrysostom, Bedi Kartlisa. Revue de Kartvélologie 42: 53-68.
Todt 2005: Todt K.P., Region und griechischorthodoxes Patriarchat von Antiochia in
mittelbyzantinischer Zeit und im Zeitalter der Kreuzzüge (969-1204), Wiesbaden.
Todt 2006: Todt K.P., Griechisch-orthodoxe (Melkitische) Christen im zentralen und
südlichen Syrien. Die Periode von der arabischen Eroberung bis zur Verlegung der
Patriarchenresidenz nach Damaskus (635-1365); in: Le Muséon Revue. D’ Études
Orientales, Tome 119 (2006).
SaniZe 1990: m. SaniZe, sityuaÁ arTronTaTÂs – Zveli qarTuli gramatikuli
traqtati, Tbilisi.
xaranauli 2005: a. xaranauli, Zveli aRTqmis xanmeti fragmentebi da qarTuli
bibliis teqstis istoriis sakiTxebi. disertaciis avtoreferati.
Hagenmeyer H., Galterii Cancelarii Bella Antiochena, Innsbruck 1986.
Halfter 2005: Halfter P., Das Papsttum und das Königreich Georgien in der ersten
Hälfte des 13. Jahrhunderts. Die Bemühungen um eine Koordination der Kreuzzugsaktivitäten und die Aufforderung zur Kirchenunion im Lichte der lateinischen Quellen, in
Le Muséon, Revue D’ Études Orientales. Tome 118 (2005), p. 109-141
Halfter 2008: Halfter P., Von den Kreuzfahrerstaaten in das Königreich Georgien, in: Le
Muséon. Revue D’ Études Orientales. Tome 121 – Fasc. 3-4, Louvain-La-Neuve.
Hoogeweg H., Schriften des Kölner Domscholasters, späteren Bischofs von Paderborn und
Kardinalbischofs von S. Sabina Oliverus, hg. von H. Hoogeweg, Tübingen 1894.
193
Nino Doborjginidze
From the History of Old Georgian Philology
(The Role of the Kingdom of Antioch in the
Political and Cultural-Educational Processes of XI-XII cc.)
Summary
The article deals with the political and cultural preconditions preceding the
systematization of philological activity in the Antioch Georgian translation school.
It also discusses Medieval Latin chronicles connected with Antioch. It turned out
that the relationship with Antioch was not only of religious-educational nature but
also of great historical-political importance. On the basis of researches made by the
European scholars and the Latin sources created in Antioch, it is shown that in XIXII centuries Antioch played the mediating role between Georgia and Europe. The
article discusses Latin sources reflecting these relations:
1.The chronicle by Oliver, a scholastic from Keln, written after the Fifth Crusade.
2. The chronicle under the name of Bella Antiochena by Valterius, a Chancellor of
Roger from Antioch, a ruler of Antioch.
The article analyses the process of systematization of Old Georgian philological
activity on the basis of research results achieved by P. Halfter, K.P. Todt and
foreign language (Latin, Persian, Arabic) sources describing the history of the
Caucasus.
194
enaTmecnierebis sakiTxebi _ I-II, 2009
valerian kvantriSvili
sinonimuri paralelizmi qarTuli oTxTavis
or Zvel da or bolo redaqciebSi
sinonimia enis leqsikur-semantikuri sistemis Semadgeneli nawilia,
romelic erTi da imave Sinaarsis sxvadasxva niSniT gamoxatvas gulisxmobs da misi arsi mniSvnelobaTa srul an nawilobriv damTxvevaSi
mdgomareobs (lingvisturi enciklopediuri leqsikoni 1990:446). sinonimTa warmoqmnis sxvadasxva meqanizmTa Soris mniSvnelovani adgili uWiravs sityvaTa sesxebas. `ucxouri sityvisa da misi `damxvduri~ ekvivalentis erToblioba qmnis sinonimebs~ (ZiZiguri 1982:51). umravles SemTxvevaSi amgvari sinonimuri wyvilebi erTi winadadebis farglebSi ixmareba, rac lingvistikaSi `sinonimuri paralelizmis~ saxeliT aris cnobili (ZiZiguri 1941:57). erT garkveul konteqstSi erTmaneTis gverdigverd naxmari sinonimur wyvilTa calebi xSir SemTxvevaSi damazustebel
rols asruleben da mravalmxriv axasiaTeben cnebas (danelia 1998:472;
gamyreliZe 1979:367). amitom, maTi gamoyeneba teqstSi umeteswilad mxatvruli mizniT aris ganpirobebuli, rac gadmosacemi Sinaarsis gaZlierebas da emociur gamoxatvas emsaxureba (danelia 1998:473).
saxarebis teqstSi sinonimur wyvilebSi umeteswilad nasesxebi leqsemebi SeiniSneba da maTi fardi qarTuli ekvivalentebi erTgvari ganmmarteblis rolSi gamodian, rac ucxouri sityvis danergvis erTgvar
saSualebad miiCneva (ZiZiguri 1941:57).
sinonimuri paralelizmis xmarebis ramdenime SemTxveva gamoiyofa.
kerZod: a) sinonimur wyvilTagan erTi wevri ucxouri warmomavlobisaa,
xolo meore sakuTari enis fondis kuTvnilebas warmoadgens, b) sinonimuri wyvilis orive wevri nasesxebia, g) sinonimuri wyvilis orive
wevri sakuTriv qarTuli warmoSobisaa. aRniSnulis gaTvaliswinebiT, ganvixilavT sinonimur wyvilTa xmarebis SemTxvevebs qarTuli oTxTavis
ori Zveli da ori bolo redaqciebis masalis mixedviT, romlebic warmodgenilia DEC da GHIK redaqciebiT (SaniZe 1945:9).
a) sinonimur wyvilTa Soris erTi wevri nasesxebia, meore ki sakuTari enis leqsikuri fondidan aris.
sanTeli _ lampari:
movida mun sanTlebiTa, lamprebiTa da saWurveliTa,
l. 8, 16 DECFGHIK.
ix. agreTve: i. 18, 3.
sa-nT-el-i qarTveluri *naT- Ziridan momdinareobs. qarTul naTZirs Seesatyviseba megr. noT- da laz. noT-. Sesatyvisobebi vlindeba
195
aRniSnuli Zirebis semantikaSic (fenrixi, sarjvelaZe 2000). sanTeli
ganimarteba, rogorc `aRsanTebeli~ (saba 1993); `patruqzed Camosxmuli
cvili an qoni asanTebad, ве и и , веча~ (CubinaSvili 1961); `lampari,
kandeli~ (abulaZe 1973).
lampari berZnuli lampav",/lampavdo"-idan aris nasesxebi, romelic
ganimarteba, rogorc `CiraRdani, sanTeli; manaTobeli...~ (dvorecki I
1958); `sanaTi, gina fanari~ (saba 1991); `asanTebeli kandeli, ве и и ~ (CubinaSvili 1961); `sanTeli, an kandeli~ (abulaZe, 1973). lampari
berZnulSi polisemiuri leqsemaa, xolo oTxTavSi igi mxolod `sanTlis~ mniSvnelobiT aris Semosuli.
lampari//sanTeli oTxTavis or Zvel redaqciaSi mxolod aRniSnul
magaliTebSi gvaqvs (l. 8, 16; i. 18, 3) sinonimuri paralelizmis saxiT,
romelsac berZnulSi erTi leqsema lavmpa" gadmoscems.
brwyinvale _ spetaki:
samoseli misi iqmna mbrwyinvale da spetak viTarca Tovli, mr. 9, 3
DE;
samoseli misi iqmna brwyinvale, spetak friad, C.
brwyinvale qarTveluri *berwy-/brwy- Ziridan momdinareobs da
ganimarteba, rogorc `saCino, gina TeTri elvare, gina TeTri saCino~
(saba 1991); `elvare, bzinvare, anu naTlis feri, ве ы (CubinaSvili
1961); `naTeli~ (abulaZe 1973).
spetaki falauri spēt/spētak sityvidan aris nasesxebi (andronikaSvili 1966:372-373) da niSnavs `TeTrs~ (saba 1991; abulaZe 1973;
imnaiSvili 1986). berZnulSi spetaks gadmoscems leqsema leukhv, leukaiv
`TeTri~ (dvorecki 1958). e. doCanaSvilis ganmartebiT, moxmarebis
TvalsazrisiT spetaksa da TeTrs Soris niuansobrivi gansxvaveba iCens
Tavs: `spetaks xmaroben Zalian naTelisaTvis, elvarisaTvis~ (doCanaSvili
1955:188).
brwyinvale da spetaki sinonimuri paralelizmis saxiT dasturdeba
mr. 9, 3-Si, romlebsac berZnulSi erTi leqsema leukhv `TeTri,~ (dvorecki 1958) gadmoscems. brwyinvale, rogorc aRiniSna, `naTlis fers,
naTels~ ewodeba, xolo misi momdevno leqsema spetaki aseve `Zalian
naTels~ gulisxmobs, rac Tvisebis yvelaze maRal xarisxze miuTiTebs.
rabi _ moZRuari:
hrques mas: rabi, romel iTargmanebis: moZRuar, sada iyofi, i. 1, 38
DECFGHIK.
rabi//rabbuni: (ebr. rab, sir. rabiÐ, berZn. rJabb, somx. rabbi). es sityva berZnulis gziT aris Semosuli qarTulSi `didis batonis da Semdgom moZRvar-maswavleblis mniSvnelobiT~ (danelia 1998:140). k. danelia
aRniSnavs, rom rabi formaSi `i qarTuli saxelobiTis niSani ki ar aris,
aramed ebrauli, siriuli kuTvnilebiTi nacvalsaxeli `Cemi~ e.i. rab-i =
196
`moZRvari Cemi~. adre mas sapatio mwignobarT eZaxdnen, Semdgom axal aRTqmaSi ioane naTlismcemlisa da qristes mimarT ixmareba~ (danelia
1998:140). maSasadame, rabi `ebrauli sityvaa, = maswavlebels~ (imnaiSvili 1986).
mo-ZRu-ar-i saerTo-qarTveluri *ZeR-/ZR- Ziridan momdinareobs.
qarTul ZeRu-/ZRu- Zirs kanonzomierad Seesatyviseba megr. jR-/njRv-,
laz. njR- da svan. JR-/JoR-, romelTa semantika aris `gagzavna; gaZRola;
gaswreba~ (fenrixi, sarjvelaZe 2000). moZRuaris amosavali mniSvnelobac `gaswrebas~ ukavSirdeba (fenrixi, sarjvelaZe 2000). moZRuari
ganimarteba, rogorc `ostati~ (saba 1993); `maswavlebeli, damrigebeli,
mwurTneli, чи е , а ав и . //aRsarebisa an gandobis mama,
х в и ,
е
х в ы ~ (CubinaSvili 1961; imnaiSvili 1986). moZRuari moxmobil
magaliTSi (i. 1, 38), rogorc misi ebrauli ekvivalenti (rabi),
`maswavlebels, damrigebels~ niSnavs.
abba/aba _ mama:
aba, (abba, C) mamao Cemo, yovelive SesaZlebel ars Sen mier, mr. 14,
36.
abba/aba: (ebr. ab, sir. abaÐ, berZn. ajbbav). es sityva semituri Ziris
mqonea, romlis etimologiuri mniSvneloba ucnobia. sazogadod aRniSnavs
mamas, wminda da sulier mamas; tomis, xalxis mamamTavars (abulaZe, 1973;
imnaiSvili 1986; dvorecki 1958). mogvianebiT ki pativiscemis gamomxatvel epiTetad iqca. ebraulidan berZnulSi Semosuli ajbbav axali aRTqmis
wignebSi sinonimadaa naxmari pathvr-isa da orive gverdi-gverd gamoiyeneba,
rogorc sinonimuri wyvili (danelia 1998:144).
mama saerTo-qarTveluri *mam- Ziridan momdinareobs (fenrixi, sarjvelaZe 2000) da polisemiuri leqsemaa. `mama ars RmerTi dambadeblobiTa, mama ars Semqmneli; mamad iTqmnian moZRvari, mR(vr)deli, aRmzrdeli, ostati, gina kaci uxucesi~ (saba 1991; CubinaSvili 1961). dasaxelebul magaliTSi (mr. 14, 36) mama `moZRvars, maswavlebels~ gulisxmobs.
brZeni _ mecnieri:
dahfare ese brZenTagan da mecnierTa da gamoucxade ese CCÂlTa, m.
11, 25 DEC.
ix. agreTve: l. 10, 21.
brZeni momdinareobs saS. sparsuli sityvidan frazaÐnak `brZeni,
mecnieri~ (andronikaSvili 1966:296). brZeni ganimarteba, rogorc ,,didad
Wkviani~ (saba 1991); `friad gonieri, anu mecnieri,
ы , п е
ы ~
(CubinaSvili 1961; abulaZe, 1973). brZens berZnulSi Seesatyviseba
leqsema frovnimo" `gonieri, brZeni, Wkviani~ (dvorecki 1958).
me-cn-ier-i qarTveluri *can-/cn- Ziris Semcvelia (fenrixi, sarjvelaZe 2000), rac niSnavs `mcnobels~ (saba 1991). `swavluls, gamocdils
swavlaTa Sina, чё ы // nacnobs,
а
ы ~ (CubinaSvili 1961). Cveni
197
masalis mixedviT mecnieri `mcodnes, swavluls~ niSnavs. m. 11, 25 magaliTSi sinonimuri paralelizmis formiT warmodgenili wyvili brZeni//
mecnieri berZnulSi gadmoicema erTi leqsemiT frovnimo" `gonieri, brZeni,
Wkviani~ (dvorecki 1958).
b) sinonimur wyvilTa wevrebi sakuTriv qarTuli warmomavlobisaa
mcneba _ swavla _ moZRureba _ qadageba
mcneba _ moZRureba _ swavla:
dagitevebies mcnebaÁ RmrTisaM da gipyries moZRurebaÁ kacTaÁ, mr.
7, 8 DE;
dagitevebies mcnebaÁ RmrTisaM da gipyries swavlaÁ kacTaÁ, C.
ix. agreTve: mr. 7, 9;
mcn-eb-a qarTveluri *mcen-/mcn- Ziris Semcveli leqsemaa, romlis
amosavali semantika aris `dabareba; Setyobineba~ (fenrixi, sarjvelaZe
2000). mcneba ramdenime mniSvnelobas Seicavs: 1. `mcneba, sakuTrad: aTni
saufloni mcnebani, RÂTisa mier micemulni mosesadmi, е я
ап ве е ~;
2. `brZaneba, akrZalva~; 3. `niSani~... mcneba dasaxelebul konteqstebSi
(mr. 7, 8; 7, 9) uflis mier danabareb `aT mcnebas~ aRniSnavs, romelsac
berZnulSi gadmoscems leqsema entollhv `mcneba, aTi mcneba, brZaneba; Setyobineba~ (dvorecki I 1958).
swavla qarTveluri *wav Ziridan momdinareobs (fenrixi, sarjvelaZe 2000) da ramdenime mniSvnelobas Seicavs: swavla 1. `ars raÁ(c)
ara icodes, uTxras da swvarTos~; 2. `swavla ars qadageba~; 3. `xolo
sxva swavla ars sakanonod Soltis miReba, viTarca weril ars 2, 12
fsalm., 23, 16-22 luka: `vswavlo ege da ganuteo~ (fenrixi, sarjvelaZe
2000; CubinaSvili 1961; abulaZe, 1973; imnaiSvili 1986). swavlas
berZnulSi gadmoscems leqsema didavch `swavla; darigeba, Wkuis
swavleba; qadageba~ (dvorecki I 1958).
mo-ZRu-r-eb-a, rogorc zemoT aRiniSna, saerToqarTveluri *ZeRu/ZR- Ziridan momdinareobs (fenrixi, sarjvelaZe 2000). moZRuari niSnavs
`damrigebels, maswavlebels~, xolo abstraqtuli saxeli moZRureba ki
ganimarteba, rogorc `swavleba, darigeba, че ие, а ав е ие, п е а ие
(CubinaSvili 1961), romelsac berZnulSi efardeba diØdaskw, /didachv `swavla, darigeba, qadageba, moZRvreba; swavleba, rCeva-darigeba~ (dvorecki
1958). mcneba//moZRureba//swavla moxmobil konteqstebSi erTi winadadebis
farglebSi ixmarebian, romlebic ganirCevian Semdegi mniSvnelobaTa niuansebiT. Tu mcneba RvTis mier danabareb aT mcnebas aRniSnavs, moZRureba da
swavla adamianis _ moZRvris, maswavleblis `darigebas, swavlebas~ gulisxmobs.
swavla _ qadageba:
raJams daasrulna iesu brZanebani ese aTormetTa mimarT mowafeTa
TÂsTa, warvida mier qadagebad da swavlad qalaqebsa missa, m. 11, 1 DEC.
198
qadageba: 1. `maRlis xmiT swavleba~; 2. `ganTqma, xmis dagdeba~ (saba
1993; CubinaSvili 1961). qadageba moxmobil konteqstSi pirvel mniSvnelobas `swavlas~ Seicavs. m. 11, 1 magaliTSi leqsemebi qadageba//swavla
sinonimuri paralelizmis saxiT dasturdeba, sadac qadageba meti eqspresiuli Sinaarsis Semcvelia anu igi maRali xmiT `swavlebas, moZRvrebas~
gulisxmobs.
borkili _ sakrveli _ jaWu:
mraval gzis jaWÂTa da borkiliTa Sekrul iyo igi, mr. 5, 4 DE;
Seborkilian igi jaWÂTa da sakrveliTa, C.
ix. agreTve: l. 8, 29.
jaWu qarTuli *jaWu- Ziridan momdinareobs. `qarTuli jaWu- Ziris
megruli ekvivalentia Zewkv- (*Zowkv- umlautis Sedegad)~ (fenrixi, sarjvelaZe 2000). zogierTi mkvlevari am sityvas megrul-Wanuridan
nasesxebad miiCnevda (Ciqobava 1942:129-130; rogava 1951:96-97; klimovi
1964:237), magram b. gigineiSvilis mtkicebiT, am sityvis zanizmad miCneva
gamarTlebuli ar aris da igi qarTuli warmomavlobisaa (gigineiSvili
1967:741).
jaWu ramdenime mniSvnelobas Seicavs. igi aris `rkinisa da sxvaTa
metallTagan Seqmnili Tvali an rgoli erTimeoreSi gayrilni abjarTa
da javSanTani,
я. // Sesaborkilebeli amgvaradve Seqmnili, еп ,
ве и а. // canda, qvabT sakidari. // Zewkvi, anu Siba TvalmargalitiT
asxmuli gulzed da mxarzed Camosavlebi, romelsa ewodebis maniaki da
farRuli, еп , еп ч а~ (CubinaSvili 1961). moxmobil konteqstebSi
jaWu niSnavs `borkils~ (abulaZe 1973).
bork-il-i qarTveluri *bark- Ziridan momdinareobs `megruli
*bork- kanonzomierad Seesatyviseba bark- formas. megruli bork-il-i
`fexi~... borkil fuZe, romelic uZveles werilobiT ZeglebSia dadasturebuli, megrulidan da lazuridan aris nasesxebi (goniaSvili 1940:
594). Zvel qarTulSi bark-al- fuZe `fexsac~ aRniSnavda: igi kelobda
barkliTa, Sesaq. 32, 33. misi ZiriTadi mniSvneloba barkali Zvelsa da
axal qarTulSi meoreuli Cans. aRsaniSnavia, rom `Zvel qarTulSi borkil- sityvis sinonimia sakrveli~ (fenrixi, sarjvelaZe 2000). borkili
ganimarteba Semdegnairad: `ferxT Sesakravi~ (saba 1991); `fexT Sesakravi
jaWvi rkinisa~ (CubinaSvili 1961).
sa-krv-el-i iwarmoeba `saerTo-qarTveluri *kar-/kr- zmnuri Ziridan~, romlis semantikac `Sekvras~ ukavSirdeba. `Sekvris~ mniSvnelobiT
efardeba mas qarTvelur enaTa Zirebi megr. kir-, laz. kor-/kir- (fenrixi, sarjvelaZe 2000). sakrveli ganimarteba, rogorc `Sesakravi~ (saba
1993); `raic ram Sesakravia, ы,
вы~ (CubinaSvili 1961); `borkili~
(abulaZe 1973).
199
maSasadame, sinonimuri mimarTebebi sakuTriv qarTuli warmomavlobis leqsemebs Soris gvaqvs. Cveni masalis mixedviT wyvilis pirveli wevri jaWu aRniSnavs rkinis rgolebisagan damzadebul adamianis fizikuri
moZraobis SemzRudav sagans, xolo momdevno leqsemebi borkili//sakrveli
akonkreteben, rom es sagani gamoiyeneba fexebis Sesakravad. dasaxelebul
wyvilebs berZnulSi efardeba mxolod erTi leqsema ajluvsion `jaWvi~
(dvorecki 1958).
g) sinonimur wyvilTagan orive wevri nasesxebia
parafsidi _ pinaki:
ganswmed gareSesa sasumelisa da parafsidisa da pinakisasa, m. 23, 25
K.
parafsidi//parafsiti nasesxebia berZnuli paroyiv" formidan da
ganimarteba, rogorc `langari, sini an Tasi, fiala, jami~ (dvorecki II
1958); `sakmevlis WurWeli~ (saba 1991); `pinaki, badia an sini,
~
(CubinaSvili 1961); `TefSi, WurWeli~ (imnaiSvili 1986).
pinaki fardia berZnuli sityvisa piØnavx, rac ganimarteba Semdegnairad: `dafa, ficari, fodnosi, an langari~ (dvorecki, II 1958); `didi
jami an TefSi xisa,
~ (CubinaSvili 1961); `TefSi~ (abulaZe 1973).
berZnulidan SeTvisebuli leqsikuri erTeulebi parafsidi da pinaki sinonimuri paralelizmis saxiT dasturdeba qarTuli oTxTavis ori
bolo redaqciis nusxaSi, romelTac berZnulSi efardeba mxolod erTi
leqsema paroyiv". isini orive `langars, jams aRniSnaven~, oRond pinaki
xisgan damzadebul `did jams~ aRniSnavs. iv. imnaiSvilis dakvirvebiT,
oTxTavis am adgilas jer erT-erTi amaTgani iyo, Semdeg moundomebiaT
misi Secvla meore sinonimuri caliT, igi miuweriaT gverdiT, magram
pirvelis waSla da amoReba daviwyebiaT da gadamwers orive forma gadauweria upretenziod (imnaiSvili 1979:359).
kinsoni _ xarki:
miCueneT me kinsonisaÁ xarkisaÁ, m. 22 19.
kinsoni laTinuri censos formidan momdinareobs (lingvisturi
enciklopediuri leqsikoni 1990). berZnulSi misi Sesatyvisia khÖnso"
`xarki~ (dvorecki II 1958) forma. iv. imnaiSvilis dakvirvebiT, `efTvimes, rogorc Cans, Tavis redaqciaSi jer kinsoni Seutania uTargmnelad,
Semdeg iqve miuweria misi Targmani _ xarkisaÁ, xolo berZnuli
kinsonisa-s amoSla daviwyebia, an khÖnso" ubralod miuweria gverdiT imis
saCveneblad, rom amis Targmania `xarkisaÁ~-o da darCa merme wauSleli~
(imnaiSvili 1979:87).
SesaZloa, leqsema kinsoni laTinurSi Tavdapirvelad fulis, monetis saxeobas warmoadgenda, rogorc asari, kodrati da sxv. savaraudoa,
rom xarkis gadaxda amgvari monetis (censos) saxiT xdeboda, xolo Semdgom mas unda SesZenoda zogadad xarkis, `gadasaxadis~ mniSvneloba.
200
xarki ganimarteba, rogorc `sameufo xarji, debuleba, asaRebi (saba
1993; CubinaSvili 1961); `gadasaxadi, gadasaxdeli~ (imnaiSvili 1986).
xarki araqarTuli warmoSobis mqone sityvaa. maSasadame, igi romelime
ucxo enidan unda iyos SeTvisebuli qarTulSi.
zmnuri sinonimebis paralelurad xmarebisas wyvilis erT-erTi
wevri, umeteswilad meore, ufro meti gamomxatvelobiTi da espresiuli
Sinaarsis Semcvelia. tirilis semantikis Semcvel sinonimur zmnebSi
dominanti wevria tirili, xolo mwkrivis momdevno wevrebi eqspresiuli
niSnis matebiT emijnebian mas.
tirili _ godeba _ tyeba _ glova
tirili _ godeba _ tyeba:
misdevda mas simravle erisaÁ mis da dedebisaÁ romelni tirodes
da etyebdes mas, l. 23, 27 C;
Seudga mas simravÀ erisaÁ da dedaTÁ, romelni etyebdes da hgodebdes, DE.
rameTu hstirodeT da hgodebdeT Tquen, xolo sofelsa uxarodis,
i. 16, 20 DEC.
stirodes mas yovelni da etyebdes, l. 8, 52 DEC.
tirili _ glova:
vaÁ Tquenda, romelni iciniT aw, rameTu iglovdeT da hstirodiT,
l. 6, 25 DEC.
ix. agreTve: mr. 16, 10.
tir-il-i: `tirilica esreT ganiyofebian: rameTu cremli ars uÃmo
oden cremlis dena; vaeba ars avajiTa da keTilis sityviTa satirals
rasme ityodes da cremleodes; godeba ars ÃmakeTilobiT zrun-SewyobiT
gulis satkivarTa sityvaTa mgosnoba...~ (saba 1993); `mwuxareba, gamoCenili cremlis deniTa..., п ач~ (CubinaSvili 1961); `cremlva, moTqma~
(imnaiSvili 1986). tirils berZnulSi Seesatyviseba leqsema klaivw `tirili~ (dvorecki 1958).
god-eb-a ganimarteba, rogorc `SeÃmobiT tirili~ (saba 1991); `moTqmiT tirili~ (CubinaSvili 1961). godebas efardeba berZnulSi zmna
qrevnew `samgloviaro simRera; moTqmiT tirili~ (dvorecki 1958).
ty-eb-a aris `moTqma TavSi cemiT; glova~ (abulaZe 1973); `tirili
piris xokiTa da TavSi xelis SemokvriT~ (imnaiSvili 1986). tyebas
berZnulSi Seesatyviseba leqsema kovptw `dartyma, cema; mwared atireba~
(dvorecki 1958).
gl-ov-a qarTveluri *gl- Ziridan momdinareobs. `qarTul gl- Zirs
Seesatyviseba megr. rg-.~ Sesatyvisobebi vlindeba aRniSnuli Zirebis semantikaSic (fenrixi, sarjvelaZe 2000). glova `ese ars samwuxarosa
saqmesa zeda vaebiT, tiriliT da SewuxebiT yof(n)a~ (saba 1993); `vaeba,
tirili, п а а , е ва ~ (CubinaSvili 1961); `datireba, mglovareba~
201
(abulaZe 1973). glovas efardeba berZnulSi leqsema penqevw `datireba,
sevdianoba, dardi~ (dvorecki II 1958).
amdenad, sinonimuri rigis mTavari wevria tirili, xolo misi mewyvile zmnebi godeba//tyeba//glova erTi konteqstis farglebSi miemarTebian mas sinonimuri paralelizmis saxiT, romelTagan tirili eqspresiuli da emociuri niSniT neitraluri leqsemaa, romelsac winadadebaSi
pirveli adgili uWiravs, xolo misi sinonimuri mewyvileebi mosdeven mas
da ufro aZliereben, eqspresiuli ZaliT warmoaCenen `mwuxarebis~ mniSvnelobas. godeba `moTqmiT~, maRali xmiT tirils aRniSnavs; tyeba `piris
xokiTa da TavSi xelis SemokvriT~ tirils gamoxatavs; glova raime
samwuxaro ambis gamo `vaebiT~ tirils gulisxmobs.
sinonimebis paralelurad xmarebis SemTxvevebi dasturdeba agreTve
Semdeg wyvilebSi: sneuleba // uZlureba (m. 10, 1); sneuleba // araZleba
(m. 4, 23); sneuleba // salmoba (l. 7, 21); sixaruli // mxiaruleba (l. 1,
14; 1, 28); sixaruli // Sueba (l. 15, 32); sixaruli // gancxroma (l. 15,
25); saxioba // pariT mRera (l. 15, 25); mofarduli // msyideli (m. 21,
12); msxuerpli // Sesawiravi (mr. 12, 39); msxuerpli // mrguliad dasawuveli (mr. 12, 39); pasqa // vneba// ucomoeba (l. 22, 7; l. 22, 1).
brZeni // mecnieri // mwignobari (m. 11, 25; l. 10, 21; m. 23, 34); keTili
// saxieri (l. 8, 15; 19, 17); tilo // ardagi (l. 24, 12; i. 19, 40; 20,
6; 7); mislva // miaxleba (l. 24, 15); moslva // moaxleba (l. 15, 25);
moyvaneba // warmodgineba...
cxadia, warmodgenili masaliT ar amoiwureba oTxTavis teqstSi
arsebuli leqsikuri sinonimebi. zemoganxiluli erTeulebi warmoadgenen
mxolod nawils im sinonimuri leqsikisa, romelic saxarebaSi dasturdeba. rogorc aRiniSna, teqstSi yvelaze meti raodenobiT sinonimuri
zmnebi moipoveba, romlebic sxvadasxva semantikur jgufebSi erTiandebian.
literatura
abulaZe 1973: il. abulaZe, Zveli qarTuli enis leqsikoni, `mecniereba~,
Tbilisi.
andronikaSvili 1966: m. andronikaSvili, narkvevebi iranul-qarTuli enobrivi
urTierTobebidan, Tsu, Tbilisi.
gamyreliZe 2003: T. gamyreliZe, z. kiknaZe, i. Saduri, n. Sengelaia, Teoriuli
enaTmecnierebis kursi, Tbilisi.
gigineiSvili 1967: b. gigineiSvili, jaWvisa da Zewkvis urTierTmimarTebisaTvis,
saq. ssr mecn. akad. moambe, XXXVIII, #3, Tbilisi.
goniaSvili 1940: T. goniaSvili, leqsikuri Sexvedrebi CaCnursa da qarTvelur
enebTan: enimkis moambe, V-VI, Tbilisi.
danelia 1998: k. danelia, narkvevebi qarTuli samwerlobo enis istoriidan, I,
Tbilisi.
202
dvorecki 1958:
М
ва.
в е
и
И. Х.,
ев е ече
-
и
ва ,
. I-II,
doCanaSvili 1955: e. doCanaSvili, masalebi adiSis oTxTavis warmomavlobis
sakiTxisaTvis, masalebi saqarTvelosa da kavkasiis istoriisaTvis, nak. 32,
Tbilisi.
imnaiSvili 1979: iv. imnaiSvili, qarTuli oTxTavis ori bolo redaqcia, Zv.
qarT. enis kaT. Sromebi, 22, Tbilisi.
imnaiSvili 1986: iv. imnaiSvili, qarTuli oTxTavis simfonia-leqsikoni, Tbilisi.
klimovi 1964: К и в Г. А., Э и
иче и
ва
а ве
их я ы в,
М ва.
mari 1912: Ма
., К в п
п
е ии а ха c
яы а е и
я е иче их, Ма е иа ы п я е иче
яы
а и , V, С-П .
lingvisturi enciklopediuri leqsikoni 1990: и ви иче и
и пе иче и
ва ."С ве ая
и пе ия", М ва.
rogava 1951: g. rogava, jaWv fuZis SedgenilobisTvis, afxazeTis en. lit. da
ist. Sromebi, XXIV, soxumi.
saba 1991: sulxan-saba orbeliani, leqsikoni qarTuli (avtobiografiuli
nusxebis mixedviT moamzada, gamokvleva da ganmartebaTa leqsikis saZiebeli
daurTo ilia abulaZem), w. I, `merani~, Tbilisi.
saba 1993: sulxan-saba orbeliani, leqsikoni qarTuli (avtobiografiuli
nusxebis mixedviT moamzada, gamokvleva da ganmartebaTa leqsikis saZiebeli
daurTo ilia abulaZem), w. II, `merani~, Tbilisi.
fenrixi, sarjvelaZe 2000: h. fenrixi, z. sarjvelaZe, qarTvelur enaTa etimologiuri leqsikoni; meore Sevsebuli da gadamuSavebuli gamocema, Tspu,
Tbilisi.
SaniZe 1945: a. SaniZe, qarTuli oTxTavis ori Zveli redaqcia sami Satberduli
xelnaweris mixedviT, gamosca akaki SaniZem, Tbilisi.
Ciqobava 1942: arn. Ciqobava, saxelis fuZis uZvelesi agebuleba qarTvelur
enebSi, Tbilisi.
CubinaSvili 1961: n. CubinaSvili, qarTuli leqsikoni rusuli TargmaniTurT,
`sabWoTa saqarTvelo, Tbilisi.
ZiZiguri 1941: S. ZiZiguri, cneba sinonimuri paralelizmisa: smam., t. II, #7,
Tbilisi.
ZiZiguri 1975: S. ZiZiguri, saenaTmecniero saubrebi, `nakaduli~, Tbilisi.
H KAINH DIAQHKH, Second edition, The British and foreign bible society, London.
203
Valerian Kvantrishvili
Synonymic Parallelism in the Two Old and Two Final Editions
of the Georgian Four Gospels
Summary
In the text of the Gospel the following cases of synonymic parallelism are
recorded: one of the members of the pair is borrowed, and the other is of Georgian
origin: kinsoni (Greek ‐ khÖnso")//xarki//saxarko ("tribute//related to tribute");
lampari (Greek - lampavdo")//sanTeli ("lamp, candle"); spetaki (Pahlavi spēt/spētak)//brwyinvale ("brilliant, shining"). Both members of the synonymic
pair are borrowed: parafsidi (Greek - paroyivdo")//pinaki (Greek - piØnavko")
("platter, dish"). The members of the pair are of Georgian origin: borkili//sakrveli//jaWu... ("fetters, shackle, chains"). In synonymous verbs used in
parallel the first member is characterized by the neutrality of its emotional or
expressive feature, whereas the other is more expressive. In particular: in the forms
tirili//godeba//tyeba//glova ("weeping, lamentation, mourning"), tirili
("weeping") the expressive feature is emotionally neutral, while in its synonyms
the expressive feature increases. In the verbs SeSineba//SeZrwuneba//damedgreba
("to be frightened, to be startled, to turn timorous"), SeSineba does not have an
emotional connotation, whereas SeZrwuneba means "to shake with fear", and
damedgreba means "to turn timorous", etc.
Thus, parallel forms in the text of the Gospel are mostly used with the artistic
purpose, which serves the intensification and emotional expressiveness of the
content to be conveyed.
204
enaTmecnierebis sakiTxebi _ I-II, 2009
naTia mirotaZe
kata,
windebulis ekvivalentebi fsalmunTa wignis Zvel
qarTul recenziebSi
Targmanis procesi sakmaod rTulia, gansakuTrebiT sawyis etapze,
roca ar arsebobs Targmanis principebi da mTargmnelebs spontanurad
uwevT maTi SemuSaveba, ekvivalentebis moZieba da Semdeg maTgan erT-erTis arCeva. kidev ufro rTulia im elementebis gadmotana, romlebic mimRebi enisTvis ucxoa. am dros xdeba enaSi daunjebuli potenciis amoqmedeba. Sedegi sxvadasxvagvaria: zogjer ucxo enis modelis mixedviT
Seqmnili elementebi mimRebi enis `nebad bunebiTad~ iqceva, zogjer ki
amgvari enobrivi formebi romelime konkretuli teqstis farglebs ar
scildeba.
enis istoriaSi gansakuTrebuli adgili uWiravs TandebulTa sistemis Camoyalibebas. am procesze Targmanic mniSvnelovan gavlenas axdens.
am debulebis marTebuloba kata, windebulis magaliTze SevamowmeT. Cveni
arCevani ganapiroba iman, rom es windebuli polisemanturia, Zalze produqtiulia berZnulSi, misi gadmotana TargmanSi semantikur da formalur ZiebebTanaa dakavSirebuli. Zieba dResac ar dasrulebula – am
windebulis zogierTi mniSvnelobis Sesatyvisi erTeuli qarTulSi axlac ar gvaqvs.
kata, windebulis gadmocema SeviswavleT fsalmunis qarTuli Targmanis mcxeTuri, sinuri da giorgiseuli recenziebis mTeli teqstis
mixedviT. davadgineT CvenTvis saintereso windebulis Sesatyvisebi da
berZnuli dednis gaTvaliswinebiT ganvsazRvreT maTi mniSvnelobebi. garda
amisa, windebulis gadmotanaze dakvirvebiT SevecadeT, gangvesazRvra
giorgi mTawmindelis recenzirebis stili.
fsalmunTa wignSi kata, windebuli sakmaod produqtiulia, ixmareba
akuzativTan (ufro xSirad) da genetivTan (iSviaTia). igi qmnis frazeologizmebsac (cxrili # 1 da 2).
fsalmunTa wignis qarTul recenziebSi dadasturebuli kata, windebulis mniSvnelobebi da ekvivalentebia (cxrili # 3)1:
1) vinmes winaaRmdeg, sazianod raimes Tqma an gakeTeba (16), yvelaze
xSirad gadmoicema -TÂs TandebuliT, gamoiyeneba agreTve zeda da -damo
(//-dami) Tandebulebi, samjer mTargmnel-recenzentebi mimarTaven Tavisu1
mniSvnelobebis gamoyofisas da dalagebisas visargebleT Semdegi leqsikonebiT:
Lampe G.W.H., A Patristic Greek Lexicon, Oxford, 1961 da Liddell H.G. and Scott R.,
Greek-English Lexicon, Oxford, 1996.
205
fal Targmansac, Tandebulis Sinaarsi ki kompensirebulia zmnis semantikiT, ufro zustad rom vTqvaT, swored zmnis semantika ganapirobebs
Tandebulis gamotovebas (ix. me-4, me-5 da me-6 magaliTebi). mag., 1) 108.2
evla,lhsan katV evmou/ glw,ssh| doli,a|] ityodes CemTÂs bagiTa (eniTa u)
zakuliTa f,u; 2) 40.9 lo,gon para,nomon kate,qento katV evmou/] sityuaÁ
us(Su)juloebisaÁ damdves Cem zeda f,u; 3) 40.8 katV evmou/ evlogi,zonto
kaka, moi] da (> u) Cemdamo (CemTvis u) zraxvides borotsa f,u; 4)
108.20 kai. tw/n lalou,ntwn ponhra. kata. th/j yuch/j mou] da romelni ityodes
ZÂrsa sulisa Cemisasa f,u; 5) 108.5 kai. e;qento katV evmou/ kaka. avnti. avgaqw/n]
momages me boroti keTilisa wil f,u; 6) 31.5 evxagoreu,sw katV evmou/ th.n
avnomi,an mou tw/| kuri,w|] uTxra (aRuvaro u) brali Cemi ufalsa f,u.
2) ficis dadeba vinmes mimarT, amis mxolod erTi magaliTi
gvxvdeba da kata, windebuls -damo(//-dami) Tandebuli Seesabameba: 1) 101.9
kai. oi` evpainou/nte,j me katV evmou/ w;mnuon] da maqebelni Cemni Cemdamo fucvides
f,u;
3) kata, windebuli xSiradaa gamoyenebuli drosTan dakavSirebul
konstruqciebSi da gamoxatavs: a) moqmedebis dros (mag., 138.9 evan.
avnala,boimi ta.j pte,ruga,j mou katV o;rqron] aR-Tu-vipyrne Ãelni (frTeni u)
Cemni ganTiad f,u.) an b) dros, roca moqmedeba daiwyo (mag., 118.152
katV avrca.j e;gnwn evk tw/n marturi,wn sou] dasabamiTgan vicnode me wamebanni
Senni f,; dasabamiTgan vcan me wamebaTagan SenTa u.), g) gamoyofs drois
Tanabar periodebs (mag., 67.20 euvloghto.j ku,rioj h`me,ran kaqV h`me,ran]
kurTxeul ars RmerTi dRiTi-dRed (dRiTi-dRe ,u) f,u.) da a.S.
4) aRniSnavs moqmedebis dawyebis adgils (mag., 67) 34 tw/| evpibebhko,ti
evpi. to.n ouvrano.n tou/ ouvranou/ kata. avnatola,j] romel-igi (romeli-igi u)
amaRlda casa caTasa aRmosavaliT f,u).
5) moqmedebis mizezs (mag., 9.25 kata. to. plh/qoj th/j ovrgh/j auvtou/ ouvk
evkzhth,sei/] mravliTa guliswyromiTa misiTa ara gamoiZia (gamoiZois u)
igi f,u).
6) kata, windebuli karg masalas iZleva dakvirvebisTvis, roca gamoxatavs Sesabamisad Sinaarss. uCa cindelianma mefeTa wignebis qarTuli
Targmanebis magaliTze gaarkvia, rom am windebulis Targmnis procesSi
sami qronologiur-stilisturi etapi gamoiyofa:
1) Ø, viTarca, -iTa; iSviaTad: egre, egreTve, egeviTari.
2) msgavsad.
3) -ebr.
am sami jgufidan mefeTa III da IV wignebSi SeiZleba iTqvas, mxolod II da III gvaqvs (I Zalian iSviaTia da naSTis saxiT vlindeba,
ZiriTadad kontaminirebul magaliTebSi). uCa cindelianis statiaSi naCvenebia, Tu raoden mniSvnelovania stilisturi kriteriumis gamoyeneba bibliis Targmna-recenzirebasTan dakavSirebuli sakiTxebis kvlevisas. mefe206
Ta III da IV wignebSi gamoiyo ara mxolod ori stilisturad gansxvavebuli teqsti (pirobiTad, `msgavsad stili~ da `-ebr stili~), aramed
dadginda, rom sxvadasxva stilisturi jgufi sxvadasxva ucxoenovan wyarosTanaa dakavSirebuli da sxvadasxva qronologiur etaps gviCvenebs:
`msgavsad stilis~ teqsti ufro arqaulia, vidre `-ebr stilisa~, hegzapluri tradiciis teqsts Seicavs da somxurTanaa axlos, xolo -ebr
stilisturi fena lukianuri recenziis teqstia da aSkarad berZnuls
ukavSirdeba. unda aRiniSnos, rom msgavsad ekvivalenti ufro myaria, xolo ebr stilisturi fena met siWreles gviCvenebs, ara mxolod mefeTa
III da IV wignebSi, aramed saxarebis teqstSic. I jgufis ekvivalentebi
Targmna-recenzirebis im safexurs unda asaxavdes, roca ena eZebs kata,
windebulis optimalur Sesatyviss da ekvivalentTa siWrelec amiTaa ganpirobebuli. es stilisturi fena ufro arqaulia msgavsad da -ebr stilistur fenebTan SedarebiT (uCa cindeliani 1967:171-183).
am TvalsazrisiT SeviswavleT kata, windebulis ekvivalentebi
fsalmunTa wignis Zvel qarTul versiebSi. rogorc cnobilia, fsalmunTa
wignis mcxeTuri da sinuri recenziebi ufro Zvelia, yvelaze bolos ki
fsalmunis teqsti giorgi mTawmindelma Caaswora. am recenziaTa mixedviT
ekvivalentebi ase ganawilda:
LXX
kata,
qarTuli
ekvivalentebi
zeda
-gan (naT.-Tan)
-TÂs
-ebr
-iTa
msgavs
Ø
ravden (raoden)
viTarca
f
(mcxeTuri)
,
(sinuri)
u
(giorgi)
sul
1
1
0
4
33
1
3
2
1
1
1
0
4
34
1
3
2
1
1
0
1
24
17
1
0
2
1
47
rogorc vxedavT, fsalmunis teqsti or stilistur-qronologiur
jgufad daiyo. I jgufs (yvelaze arqauls) ganekuTvneba sinuri da mcxeTuri, xolo II-s (yvelaze gviandel `-ebr stilis~ fenas)_ giorgiseuli.
msgavsad stilisturi etapi fsalmunebSi ar gvaqvs. I etapze kata, windebulis ZiriTadi ekvivalenti aris moqmedebiTi brunva. Targmna-recenzirebis amave etapze gamoyenebulia msgavsad da -ebr ekvivalentebic, rac
miuTiTebs maTi, rogorc enobrivi movlenis, arqaulobaze, romelime maTganis dominireba ki gviCvenebs ara samwerlobo enaSi momxdar cvlilebas,
207
aramed mTargmnel-recenzentis stils. kata, windebulis gadmotanis magaliTze qarTuli Targmanis teqnikaSi momxdari cvlilebac Cans: dedani
aisaxos ara mxolod azrobrivad, aramed formaluradac, amitom gviandeli xanis moRvaweni moqmedebiTi brunvis formas, romelic, rogorc
Cans, Zalian myari da zusti ekvivalentia, Tandebuliani konstruqciebiT
anacvleben.
sayuradReboa kata, windebuliT Seqmnili frazeologizmebic:
a) kata. pro,swpon _ ebraizmia, aRniSnavs winaSeobas, fsalmunTa wignSi sul oTxjer gvxvdeba. es frazeologiuri windebuli Sedgeba Tandebulisa da srulmniSvnelobiani sityvisagan _ piri, ebraulSi am sityvas
dakarguli aqvs amosavali mniSvneloba da Sesabamis frazeologiur windebulSi is calke elementad ar aRiqmeba. rac Seexeba berZnulsa da qarTuls, am enebSi es Sesityveba mainc ar aris semantikurad dauSleli,
misi bunebrivi ekvivalenti martivi Tandebuli iqneboda, magram literaluri Targmanis principidan gamomdinare mainc axdenen mis segmentacias
Targmnisas (mag., 82.14 w`j kala,mhn kata. pro,swpon avne,mou] viTarca lerwamni
winaSe qarsa f,; viTarca lerwami winaSe pirsa qarisasa u.), Tumca
giorgi mTawmindeli am SemTxvevaSic ufro Tanmimdevrulad (magram ara
yovelTvis) axorcielebs literaluri Targmanis princips, xolo Zveli
recenziebi `Tavisuflad~ Targmnian (cxrili # 1b, 2b, 3a).
b) kata. mo,naj _ ganmartoebuls, ganmxoloebuls, erTaderTs
aRniSnavs, fsalmunTa wignSi gvxvdeba samjer. qarTulSi gadmodis erTi
SesatyvisiT _ mxoloÁ sxvadasxva brunvis formiT (mag., 4.9 o[ti su, ku,rie
kata. mo,naj evpV evlpi,di katw,k| isa,j me] rameTu Sen ufalman mxoloman (mxoloÁ
u) sasoebiT damamkÂdre me f,u.)
g) kaqV e`ka,sthn _ marad, yovelTvis, yovel (dRe), fsalmunTa wignSi
gamoyenebulia 5-jer, qarTulSi Seesabameba marad, maradis, yovelsa
ekvivalentebi (mag., 41.4 evn tw/| le,gesqai, moi kaqV e`ka,sthn h`me,ran pou/ evstin o`
qeo,j sou] iginiRa metyodes me maradRe (< marad dRe): sada ars RmerTi
igi Seni? f,; rameTu metyÂed me maradRe (< marad dRe): sada ars
RmerTi igi Seni? u).
kata, windebulis ekvivalentebi recenziaTa mixedviT ixileT
cxrilSi # 3.
kata, windebulebis mniSvnelobebisa da Sesatyvisebis dadgenis procesSi ufro zustad ganisazRvra zogierTi qarTuli Tandebulisa Tu
brunvis mniSvneloba fsalmunis teqstSi.
magaliTebi:
1) -iTa (-iT):
a) Tanaxmad, msgavsad, Sesaferisad: mag., 50.3 evle,hso,n me o` qeo,j kata.
to. me,ga e;leo,j sou kai. kata. to. plh/qoj tw/n oivktirmw/n sou evxa,leiyon to. avno,mhma,
208
mou] miwyale me, RmerTo, didiTa wyalobiTa SeniTa da mravliTa mowyalebiTa SeniTa aÃoce usjuloebaÁ Cemi f,u.
b) gamo, mizeziT: mag., 9.25 kata. to. plh/qoj th/j ovrgh/j auvtou/ ouvk
evkzhth,sei/] mravliTa gulis wyromiTa misiTa ara gamoiZia (gamoiZios u)
igi (>u) f,u.
g) moqmedebis dawyebis adgili (= -idan): mag., 67) 34 tw/| evpibebhko,ti
evpi. to.n ouvrano.n tou/ ouvranou/ kata. avnatola,j] romel-igi (romeli-igi u)
amaRlda casa caTasa aRmosavaliT f,u.
2) -damo/-dami:
a) vinmes winaaRmdeg, sazianod raimes Tqma an gakeTeba: mag., 40.8; evpi.
to. auvto. katV evmou/ evyiqu,rizon pa,ntej oi` evcqroi, mou katV evmou/ evlogi,zonto kaka,
moi] CemTÂs cundrukebdes yovelni mterni Cemni da Cemdamo (Sdr. CemTÂs
u) zraxvides borotsa f,.
b) ficis dadeba vinmes mimarT: mag., 101.9 kai. oi` evpainou/nte,j me katV
evmou/ w;mnuon] da maqebelni Cemni Cemdamo fucvides f,u.
3) zeda:
a) vinmes winaaRmdeg, sazianod raimes Tqma an gakeTeba: mag., 40.9
lo,gon para,nomon kate,qento katV evmou/] sityuaÁ usjuloebisaÁ damdves Cem
zeda f,u.
b) Tanaxmad, msgavsad, Sesaferisad: mag., 109,4 su. ei= i`ereu.j eivj to.n
aivw/na kata. th.n ta,xin Melcisedek] Sen xar mRdel ukunisamde wessa mas
zeda melqiz(s u)edekissa f,u.
4) -gan:
a) Tanaxmad, msgavsad, Sesaferisad: mag., 118.132 kai. evle,hso,n me kata.
to. kri,ma tw/n avgapw,ntwn to. o;noma, sou] da Semiwyale me samarTalTagan
(Sdr. samarTalTaTÂs u) moyuareTa saxelisa SenisaTa f,.
b) moqmedebis dawyebis dro: mag., 118.152 katV avrca.j e;gnwn evk tw/n
marturi,wn sou] dasabamiTgan vicnode me wamebanni Senni f,; dasabamiTgan
vcan me wamebaTagan SenTa u.
g) gamo, mizeziT: mag., 93.19 kata. to. plh/qoj tw/n ovdunw/n mou evn th/|
kardi,a| mou] mravalTagan salmobaTa gulisa CemisaTa,.
5) -ebr:
a) Tanaxmad, msgavsad, Sesaferisad: mag., 102.10 ouv kata. ta.j a`marti,aj
h`mw/n evpoi,hsen h`mi/n ouvde. kata. ta.j avnomi,aj h`mw/n avntape,dwken h`mi/n] ara
codvaTa CuenTaebr miyos (miyo u) Cuen ufalman (> u), arca
urCuloebaTa CuenTaebr momagos (momago u) Cuen f,u.
b) gamo, mizeziT: mag., 93.19 kata. to. plh/qoj tw/n ovdunw/n mou evn th/|
kardi,a| mou] mravalTaebr salmobaTa CemTa gulsa Sina Cemsa u.
6) -Tvis:
a) vinmes winaaRmdeg, sazianod raimes Tqma an gakeTeba: mag., 40.8; evpi.
to. auvto. katV evmou/ evyiqu,rizon pa,ntej oi` evcqroi, mou katV evmou/ evlogi,zonto kaka,
209
moi] CemTÂs cundrukebdes yovelni mterni Cemni, CemTvis zraxvides
borotsa u.
b) Tanaxmad, msgavsad, Sesaferisad: mag., 118.132 kai. evle,hso,n me kata.
to. kri,ma tw/n avgapw,ntwn to. o;noma, sou] da Semiwyale me samarTalTaTÂs
moyuareTa saxelisa SenisaTa u.
g) gamo, mizeziT: mag., 93.19 kata. to. plh/qoj tw/n ovdunw/n mou evn th/|
kardi,a| mou] mravalTaTÂs salmobaTa gulisa CemisaTaf.
dasasrul, oriode sityva vTqvaT giorgi mTawmindelis moRvaweobis
Taobaze. anderZSi, romelic fsalmunTa wigns erTvis, igi ambobs, rom man
fsalmunni axlad Targmna, dRevandeli kriteriumebiT misi namuSevari
axali Targmani ar aris. misi saqmianoba SeiZleba davaxasiaToT, rogorc
recenzentisa. axali recenziis Seqmna gulisxmobs Txzulebis sworebas
raime gaazrebuli principis mixedviT, roca am sworebas sistemuri xasiaTi aqvs. TandebulTa magaliTze davinaxeT, rom giorgi mTawmindeli
cdilobs, SeZlebisdagvarad daicvas ekvivalentebis simyare da mudmivoba,
zustad asaxos dednis ara mxolod Sinaarsobrivi, aramed formaluri
mxarec.
cxrili # 1a. kata, windebulis mniSvnelobebi berZnulSi
gen.
Acc.
1. moZraoba zemodan qvemoT:
a) zedapirisaken
b) siRrmisaken
g) raimes gavliT
d) raime wertilis
mimarTulebiT
kata,
2.
a) ficis dadeba an aRTqmis
micema vinmes mier
b) ficis dadeba vinmes mimarT
3. winaaRmdeg, pirispir
4. miaxloebiTi dro
5. mizezi (-Tvis)
210
1.
a) moZraoba qveviT
b) moZraoba adgilidan
g) pirispir, sawinaaRmdego
mxares
d) moZraoba raime miznisken an
wertilisken
2.
a) mTelis dayofa nawilebad
(sityva sityvis miyolebiT)
b) drois dayofa: dRiTidRe,
yoveldRiurad...
g) ricxvebTan (erTxel,
orjer, mravalgzis...)
3.
a) ganmavlobaSi
b) miaxloebiT am dros
4. Sesabamisad
5. instrumentalisi
a) RvTis wyalobiT
b) meSveobiT
cxrili # 1b. kata, windebulis monawileobiT Seqmnli idiomebi
kata. pro,swpon
kata. mo,naj
kaqV e`ka,sthn
winaSe (es frazeologiuri windebuli ebraizmia, ebrauli
dednidan Sesuli jer septuagintaSi, xolo Semdeg am
ukanasknelidan Sesrulebul sxva TargmanebSi, maT Soris
qarTulSi)
ganmartoebuli, ganmxoloebuli, mxoloÁ, erTaderTi
yovelTvis, mudam
cxrili # 2a. fsalmunTa wignis qarTul recenziebSi
dadasturebuli kata, windebulis mniSvnelobebi da ekvivalentebi
mniSvnelobebi
ekvivalentebi
1) vinmes winaaRmdeg,
sazianod raimes Tqma
an gakeTeba (16)
a) -TÂs (f9 / ,10 / u11), -damo (/dami) (f,1 / u0), zeda (f 3 / ,u
2) Tandebulebi;
b) Ø (f,u 2);
g) naTesaobiTi brunva (f,u 1).
-damo(/-dami) (f,u 1) Tandebuli
2) ficis dadeba
vinmes mimarT (1)
3) Tanaxmad, msgavsad,
Sesaferisad (47)
kata, + c. gen (16)
/+ c. acc (70)
4) moqmedebis dro(1)
5) moqmedebis
dawyebis dro (2)
6) drois Tanabari
monakveTebi, romlebSic ganmeorebadi
moqmedeba xdeba (2)
7) gamo, mizeziT (4)
8) moqmedebis dawyebis adgili (-idan)
(1)
211
a) zeda (f,u 1); -gan (f, 1 / u
0); -TÂs (f, 0 / u 1) -ebr (f, 4
/ u 24) Tandebulebi;
b) moqmedebiTi brunva (f 33 / , 34
/ u 17);
g) Ø (f, 3 / u 0);
d) msgavs (f,u 1)
e) ravden (raoden) (f,u 2);
v) viTarca (f,u 1);
Ø (f,u 1)
a) -gan Tandebuliani moqmedebiTiT
(f,u 1)
b) uTandebulo micemiTiT (f,u 1)
gadmoicema semantikurad sityvis
redublikaciiT (asevea berZnulSic)
(f,u 2)
a) -TÂs (f 1 / ,u 0); -gan (fu 0
/ , 1); -ebr (f, 0 / u 2)
Tandebulebi
b) -iTa (f, 3 / u 2);
uTandebulo moqmedebiTi (f,u 1)
cxrili # 2b. fsalmunTa wignis qarTul recenziebSi
dadasturebuli kata, windebulis monawileobiT Seqmnili
idiomebis mniSvnelobebi da ekvivalentebi
myari Sesityvebebi
mniSvnelobebi
kata, + c. gen (16) /
+ c. acc (70)
ekvivalentebi
a) kata. pro,swpon (4) _
win, winaSe
winaSe (f, 4 / u 1)
winaSe pirsa (u 3)
b) kata. mo,naj (3) _ 1.
ganmartoebuli 2.
mxolod, erTaderTi 3.
erTad
mxoloÁ (Sesabamis
g) kaqV e`ka,sthn _
marad, yovelTvis (5)
`marad~ (f 3 / ,u
4), `maradis~ (f 1 /
brunvebSi) (f,u 3)
,u 0), `yovelsa~
(f,u 1)
cxrili # 3a. kata, windebulis monawileobiT Seqmnil idiomaTa
ekvivalentebis statistikuri cxrili recenziaTa mixedviT
LXX
qarT. ekv.
f
mniSvnelobebi
kata. mo,naj
winaSe
4
4
1
winaSe pirsa
0
0
3
sul
4
ganmartoebuli, mxoloÁ, erTaderTi
mxoloÁÁ
3
3
3
3
yovelTvis, mudam
mniSvnelobebi
kaqV e`ka,sthn
u
winaSe
mniSvnelobebi
kata. pro,swpon
,
marad
3
4
4
maradis
1
0
0
yovelsa
1
1
1
212
5
cxrili # 3b. kata, windebulis ekvivalentTa
statistikuri cxrili recenziaTa mixedviT
LXX
mniSvnelobebi
kata,
mniSvnelobebi
kata,
mniSvnelobebi
kata,
qarT. ekv.
f
,
u
sul
vinmes winaaRmdeg, sazianod raimes Tqma an gakeTeba
-TÂs
9
10
11
-damo/-dami
1
1
0
16
uTand. naT.
1
1
1
zeda
3
2
2
2
2
2
Ø
ficis dadeba vinmes mimarT
-damo/-dami
1
1
1
1
Tanaxmad, msgavsad, Sesaferisad
zeda
1
1
1
-gan (naT.-Tan)
1
1
0
-TÂs
0
0
1
-ebr
4
4
24
47
-iTa
33
34
17
msgavs
Ø
ravden (raoden)
viTarca
mniSvnelobebi
kata,
mniSvnelobebi
kata,
mniSvnelobebi
kata,
mniSvnelobebi
kata,
mniSvnelobebi
kata,
1
1
1
3
3
0
2
2
2
1
1
1
moqmedebis dro
1
1
1
Ø
moqmedebis dawyebis dro
-iT-gan
1
1
1
1
1
1
Ø
drois Tanabar monakveTebi, romlebSic
ganmeorebadi moqmedeba xdeba
dRiTi-dRe[d]
1
1
1
Ramed-Ramed
0
0
1
Rame
1
1
0
gamo, mizeziT
-TÂs
1
0
0
-gan
0
1
0
-ebr
0
0
2
-iT
3
3
2
moqmedebis dawyebis adgili (-idan)
-iT
1
1
1
213
1
2
2
4
1
literatura
i. abulaZe, Zveli qarTuli enis leqsikoni, `mecniereba~, Tbilisi, 1973.
i. imnaiSvili, saxelTa bruneba da brunvaTa funqciebi Zvel qarTulSi, Tsu.
Tbilisi, 1957.
a. martirosovi, Tandebuli qarTulSi: ike I, Tbilisi, 1946.
z. sarjvelaZe, qarTuli saliteraturo enis istoriis Sesavali, `ganaTleba,~
Tbilisi, 1984.
m. SaniZe, qarTuli fsalmunis Zveli qarTuli redaqciebi X _ XIII saukuneTa
xelnawerebis mixedviT, I, teqsti. Zveli qarTuli enis Zeglebi, 11, Tbilisi,
1960.
u. cindeliani, axali masalebi giorgi mTawmindelis mTargmnelobiTi meTodis
Sesaxeb, `macne~, enisa da literaturis seria, IV, Tbilisi, 1978.
cindeliani 1967: u. cindeliani, kata, windebulis ekvivalentebi mefeTa wignebis
qarTul TargmanebSi, `mravalTavi~, IV, Tbilisi.
Johannessohn M., Der Gebrauch der Prapozitionen in der Septuaginta, 1925.
Lampe G.W.H., A Patristic Greek Lexicon, Oxford 1961.
Liddell H.G., and Scott R., Greek-English Lexicon, Oxford 1996.
Rahlfs A., Septuaginta, Vetus Testamentum Graecorum, Auctoritate Academiae
Scientiarium Gottingensis editum, X, Psami cum Odis, Ed..
Natia Mirotadze
The Equivalents of the Preposition kata, in the Old Georgian
Recensions of the Psalms
Summary
The article analyses the equivalents of the preposition kata, and their meanings in
Georgian recessions of the Psalms. Also some stylistic peculiarities of transfer of
this preposition into Georgian and the issues related to the technique of translation.
214
enaTmecnierebis sakiTxebi _ I-II, 2009
sofio sarjvelaZe
xelnawerTa erovnul centrSi daculi ori xanmeti
palimfsesturi fragmentis Sesaxeb
prof. zurab sarjvelaZem gasuli saukunis 80-ian wlebSi Seqmna
oTxTavis qarTuli Targmanis akademiuri teqstis damdgeni jgufi, romlis wevrebic iyvnen: gulnara ninua, elguja giunaSvili, manana maCxaneli
da darejan TvalTvaZe. 1997 wlidan am jgufs mec SevuerTdi. jgufi
Seiswavlis rogorc oTxTavis qarTuli Targmanis teqstis Semcvel
srul xelnawerebs, ise maT fragmentebs, adgens am xelnawerTa teqstebis
redaqciul urTierTmimarTebebs da amzadebs gamosacemad oTxTavis akademiur teqsts.
xelnawerTa erovnuli centris fondebsa da saqarTvelos sazRvrebs
gareT biblioTekebSi oTxTavis winareaTonuri redaqciis teqstebis Semcveli mravali metad sayuradRebo fragmentia daculi. maTi Seswavlis
Sedegad ramdenime maTgani sxva ufro srul xelnawerTan gaerTianda,
zogic _ vera, rac adasturebs, rom winareaTonuri redaqciis teqstis
Semcveli meti sruli nusxa arsebobda, vidre dRes Cvenamdea moRweuli.
metad mniSvnelovnad migvaCnia xelnawerTa erovnuli centris fondebSi daculi ori palimfsesturi fragmentis xelaxali gamovlena da
maTi teqstebis publikacia, radganac am fragmentebis qveda fena xanmetia.
esenia: svanuri palimfsesti # 4 da H fondis # 1445 xelnaweris erTi
furceli. am fragmentebis teqstebi dRemde gamuqveynebelia da maT Sesaxeb samecniero literaturaSi Zalzed mwiri cnobebia. orive palimfsesturi fragmentis qveda fenis teqstebs icnobda da ganixilavda pavle
ingoroyva.
aq Cven TiToeul xelnawers cal-calke SevexebiT. pavle ingoroyva
wignis „Zveli qarTuli literaturis mokle mimoxilva~ erT-erTi Tavis
„Targmnili Teologiuri literatura~ III SeniSvnaSi (oTxTavis ZvelqarTuli redaqciebi) uTiTebs, rom Tavad adiSis saxarebis garda adiSuri redaqciis saxarebis teqstebi warmodgenilia „sam xanmetur palimfsestebSi: xanmeti oTxTavi _ xelnaweri saq. muzeumisa 999-a/H; xanmeti
oTxTavi _ xelnaweri saq. muzeumisa 844-b/H; xanmeti oTxTavi _ xelnaweri svanuri (axlad aRmoCenili)“ (ingoroyva 1978:341-2). pirveli ori
xelnaweri, romelTac p. ingoroyva imowmebs, aris dRes xelnawerTa erovnul centrSi daculi xanmeti oTxTavis ori palimfsesturi xelnaweri,
romelTa qveda fena gamoaqveynes iv. javaxiSvilma da l. qajaiam (javaxiSvili 1949; qajaia 1984). Tu sad aris daculi mesame xelnaweri an
215
ra nomeriT, p. ingoroyva ar azustebs. is mxolod wers _ „xelnaweri
svanuri (axlad aRmoCenili).“
xelnawerTa erovnuli centris fondebSi svaneTidan Camotanili
mravali xelnaweria daculi, isini, ZiriTadad, centris H fondSia daculi, magram arsebobs mcire raodenoba xelnawerebisa, romelic calke, e.w.
„svanur fondSi“ inaxeba. aq, #4 erTeulis konvertSi xelnaweris erTfurclian palimfsestur fragmentTan erTad mivakvlie p. ingoroyvas
erTfurclian xelnawers, sadac mis mier amokiTxuli amave fragmentis
qveda fenis teqstia or svetad warmodgenili. Cemi azriT, p. ingoroyvas
mier miTiTebuli mesame xelnaweri _ „xelnaweri svanuri (axlad aRmoCenili)“ _ aris dRes xelnawerTa erovnul centrSi daculi fragmenti,
romelic SeuerTda svaneTidan Camotanil sxva xelnawerebs da e.w. „svanur fondSi“ inaxeba nomriT 4. samwuxarod, p. ingoroyvas fragmentis
teqsti ar gamouqveynebia da arc oTxTavis teqstebis sxva mkvlevrebs
miuqceviaT misTvis yuradReba. amdenad, samecniero literaturaSi es metad mniSvnelovani fragmenti arsad figurirebs.
svanuri palimfsesti #4-is qveda fenis teqsti me amovikiTxe ultraiisferi naTuris daxmarebiT da gavocdi, Tu ra sizustiT amoikiTxa
is pavle ingoroyvam „SeuiaraRebeli TvaliT“.
svanuri palimfsesti #4 erTfurcliani fragmentia. misi qveda fena dawerilia metad msxvili asomTavruliT da Seicavs maTes saxarebis
19,20-21; 23-24; 26-28 muxlebs. es aris oTxTavis qarTuli Targmanis
adiSuri redaqciis xanmeti teqsti.
konvertSi arsebul furcelze p. ingoryvas fragmentis wakiTxvas
ganmartebebi ar axlavs. striqonebisaTvis miniWebuli nomrebis mixedviT
SeiZleba davaskvnaT, rom p.ingoroyva varaudobda, rom xelnaweris TiToeuli gverdi 18-striqoniani unda yofiliyo. misi gamoTvlebiT xelnaweris wina mxares (r) 10 striqoni unda hkleboda, xolo ukana mxares
(v) _ 11. xelnaweris gverdi dRes arsebulTan SedarebiT minimum orjer
didi formatisa unda yofiliyo. xelnaweris meoreuli gamoyenebisaTvis
misi gverdi oradaa gaWrili. rogorc oTxTavis umravles xelnawerSi,
aqac, saxarebis teqstis svetebs qveS, fragmentis orive gverdze,
warmodgenilia amoniusis saTanxmebli.
svanuri palimfsesti 4, fragmenti
216
warmovadgen pavle ingoroyvas da Cems wakiTxvebs:
pavle ingoroyvas wakiTxva:
8
[ma]
_ _ _ _ _ _
me:.
9 [r]Tliad ge[tyÂ
10 [......
]
[ ]qua mas iÂ: ╔g╗[ne]
11 [....
baÂs To ramca
12 velsa ca[Tasa]
sroÂl xiyav mived
13 merme get[y TqoÂen]
gax(?)yide monagebi
14 xoÂadvil[Às ars]
Seni da mixec gla
15 zomT s[abelisaÁ]
[xa]kTa da moxiRo
16 ÃoÂrels[a nemsisasa]
[saf]as[À] caTa Sina
17 ganslv[aÁ vidre mdid]
da moed da S .....
18 risaÁ Ses[lvad]
............
sasoÂfe]
rJv
_______________________________________
[k]acTa[gan]
9
[ese ver Ses]aZlebel
10 rasJams dajdes
[ars x̃ Rĩ]gan yo
11 Z╔ À╗ kacisaM sayda[r]
[veli Sesa]Zlebel
12 Ta zeda didebisa
[a]rs
13 misisaTa:
[maSin mi]xoÂgo
14 da xsxdeT TqoÂen
[petre] da xrqoÂa
15 ca aTormetsa
[mas ah]a esera C̃n
16 saydrebsa zeda
[daxoÂte]veT yl̃i
17 da ganxSjideT a
[da Seg]idegiT
18 TormetTa naTe
rJv som
rJz
217
Cemi wakiTxva:
r
a
b
[mar]
20. ... me:.
21. [xr]qua mas i˜Â: [gne]
bavs To r˜amca
sroÂl xiyav mived
ganyide monagebi
Seni da mixec gla
[x]akTa da moxiRo
[saf]as[e] caTa Sina
da moed da S…
23. Tliad [getyD Tqu]
en [r˜ mdidari Zniad]
Sevid[es sasufe]
velsa ca[Tasa]
24. merme get[y TqoÂen]
xoÂadvil[Às ars]
zomTsa[blisaÁ]
ÃoÂrels[a nemsisa]
sa ganslva[Á vidre mdid]
risaÁ Ses[lvad] …
r˜Jv
v
a
26. [k]acTa[gan]
[ese verSesaZl]ebel
[ars x̃ Rĩ]gan yo
[veli Sesa]Zlebel
[a]rs
27. [maSin mi]xoÂgo
[petre d]a xrqoÂa
[mas ah]a esera C̃n
[daxoÂte]veT yove[li]
[da Seg]idegiT
b
28. rasJams dajdes
ZÀ kacisaÁ sayd[ar]
Ta zeda didebisa
misisaTa::_.
daxsxdeT TqoÂen
ca aTormetsa
saydrebsa zeda
da ganxSjideT a
TormetTa naTe
rJv som
rJz
218
Cveni fragmentis teqsti warmoadgens maTes saxarebis pasaJs, sadac
saubaria mdidris Sesvlis Sesaxeb zeciur sasufevelSi. warmovadgenT
Cveni fragmentisa da adiSis oTxTavis1 maTes saxarebis 19,20-28 muxlebis teqstebs paralelur svetebSi:
svanuri palimfsesti
r
20. ... me
21. [xr]qua mas i˜Â: [gne]
bavs To r˜amca
sroÂl xiyav mived
ganyide monagebi
Seni da mixec gla
[x]akTa da moxiRo
[saf]as[e] caTa Sina
da moed da S…
adiSis oTxTavi
20. hrqua mas Wabukman man: yoveli
ese damimarxavs siyrmiT CemiTgan;
merme
raÁRa makls me?
21. hrqua mas iesu: gnebavs Tu, raÁTamca
srul iyav, mived
da ganyide monagebi
Seni, da miec glaxakTa da moiRo
safase caTa Sina,
da moed da Semomideg me.
23. xolo iesu hrqua mowafeTa
TÂsTa: marTliad
23. [mar]Tliad [gety Tqu]
en [r˜ mdidari Zniad]
Sevid[es sasufe]
velsa caTasa.
24. merme get[y TqoÂen]
xoÂadvil[Às ars]
zomTsa[blisaÁ]
ÃoÂrels[a nemsisa]
sa ganslva[Á vidre mdid]
risaÁ Ses[lvad] …
…
v
26. ... [k]acTa[gan]
[ese verSesaZl]ebel
marTalsa gety Tquen, rameTu mdidari Zniad
Sevides sasufevelsa ca[Tasa]
24. merme gety Tquen:
uadvilesa
zomTsablisaÁ
Ãurelsa nemsisasa
ganslvaÁ, vidre mdidrisaÁ Seslvad sasufevelsa RmrTisasa.
25. viTar esma ese mowafeTa misTa,
daukÂrda friad da etyodes: vinme
ukue SeuZlos cxorebad?
26. mixeda iesu da hrqua
maT: kacTagan
ese verSesaZlebel
1
adiSis oTxTavis teqsts vimowmebT wignidan: adiSis oTxTavi 897 wlisa,
zurab sarjvelaZis saerTo redaqciiT, Tb., 2003.
219
[ars x̃ Rĩ]gan yo
[veli Sesa]Zlebel
[a]rs
27. [maSin mi]xoÂgo
[petre d]a xrqoÂa
[mas ah]a esera C̃n
[daxoÂte]veT yove[li]
[da Seg]idegiT ...
28. rasJams dajdes
ZÀ kacisaMsayd[ar]
Ta zeda didebisa
misisaTa
daxsxdeT TqoÂen
ca aTormetsa
saydrebsa zeda
da ganxSjideT a
TormetTa naTe
ars, xolo RmrTisagan yoveli SesaZlebel
ars.
27. maSin miugo
petre da hrqua
mas: aha, esera, Cuen
dauteveT yoveli
da SegiTqT Sen; raÁme
ukue yofad ars Cuenda? 28. xolo
iesu hrqua maT: marTliad getyÂ
Tquen, rameTu romelni-ege SemomidegiT me, mermesa mas Sobasa,
raJams dajdes
Ze kacisaÁ saydarTa zeda didebisa
misisaTa,
dasxdeT Tquenca, aTormetni,
saydarTa zeda
da gasjideT
aTormetTa naTesavTa
israelisaTa.
fragmentis teqsti misdevs adiSis oTxTavSi dacul adiSuri redaqciis teqsts. fragmentis teqstSi ikiTxeba 8 xanmeti forma, aqedan 7
zmnaa da erTic zedsarTavi saxelis ufroobiTi xarisxis forma. zmnebia:
xiyav, mixec, moxiRo, [mi]xugo, xrqua, daxsxdeT da ganxSjideT, zedsarTavi _ xuadvil[Às]. aRvadgenT kidev or xanmet zmnur formas [xr]qua
(fragmentis dasawyisSi, meore striqonze) da [daxute]veT (v, pirveli
svetis 17-e striqoni).
samwuxarod, Cvens fragmentze msjeloba ar gvxvdeba arsad, garda
p. ingoroyvas dasaxelebuli naSromisa. rogorc ukve aRvniSneT, svanuri
palimfsesti 4-is qveda fena adiSuri redaqciisaa. es garemoeba metad
mniSvnelovania, radganac SeiZleba vivaraudoT, rom es fragmenti nawilia
oTxTavis vrceli xelnawerisa, romlis minimum maTes saxarebis teqsti
adiSuri redaqciis xanmet teqsts Seicavda. rogorc cnobilia, xanmet
oTxTavSic dasturdeba maTes saxarebis adiSuri redaqciis teqsti (m.
5,18-11,7 muxlebis fragmentebi, ix. am sakiTxze farTo msjeloba da literatura _ qajaia 1984:303-30).
fragmentis qveda fena SeiZleba davaTariRoT ara ugvianes VII saukunisa. igi oTxTavis akademiuri teqstis Cveni jgufis momaval publika220
ciasa da oTxTavis teqstis Semcveli xelnawerebis katalogSic saTanado
adgils daikavebs.
pavle ingoroyva Cven mier dasaxelebuli naSromis _ „Zveli
qarTuli literaturis mokle mimoxilva“ _ imave SeniSvnaSi msjelobs
oTxTavis qarTuli Targmanis redaqciebze da calke gamoyofs leqcionaris xanmet fragments, romelic dRes xelnawerTa erovnuli centris H
fondSi inaxeba nomriT 1445. moviyvanT citatas: „mesame teqsti _ arqauli leqcionarisa. daculia xanmet palimfsestSi 1445/H (xelnaweri saq.
muzeumisa; warmoadgens leqcionars oTxTavidan). teqsti am mesame
redaqciisa gansxvavdeba sxva cnobili redaqciebidan“ (ingoroyva 1978:
342). mxolod aq vxvdebiT am metad saintereso leqcionaris xanmet
fragmentze miTiTebas. rogorc svanuri palimfsestis SemTxvevaSi, p. ingoroyvas arc am fragmentis teqsti gamouqveynebia. mas rom palimfsestis
qveda fenis teqsti amokiTxuli hqonda, es udavoa, radgan is uTiTebs,
rom teqsti xanmetia, gansxvavdeba oTxTavis sxva cnobili redaqciebisagan da fragmenti leqcionaris nawils warmoadgens. es samive dakvirveba
marTebulia da Zlier mniSvnelovani, radganac saqme gvaqvs CvenTvis
aqamde ucnob mesame xanmet leqcionarTan, romelic, miuxedavad dRes SemorCenili metad mcire zomisa, gracsa da venaSi daculi xanmeti leqcionarebis gverdiT dgeba.2
xelnawerTa erovnul fondSi daculi H-1445 erTeuli XII saukuniT
daTariRebul etratze nusxuriT naweri xelnaweris 9-furcliani fragmentia, aqedan sami furceli palimfsesturia (aRweriloba H, 1948). xelnaweris zeda fenaSi fragmentuladaa daculi lukas saxarebis giorgi
mTawmidlis redaqciis teqsti. CvenTvis saintereso xanmeti palimfsesturi furcelia xelnaweris 3r-v. am furclis qveda fena naweria metad
msxvili asomTavruliT. palimfsestis qveda fena unda davaTariRoT ara
ugvianes VII saukunisa. teqsti warmoadgens ioanes saxarebis meoce Tavis
19-25 muxlebis sakiTxavs. teqsti xanmetia. es sakiTxavi ioanes saxarebidan dasturdeba xanmet, latalis, kalis da sinis leqcionarebSi. sakiTxavi aRvsebis, anu aRdgomis dResaswaulze ikiTxeboda. samwuxarod, xelnaweris qveda fenis teqsti Zlier dazianebulia. fragmentis ukana mxaris
2
xanmeti leqcionari, fototipiuri reproduqcia, gamosca da simfonia daurTo
a. SaniZem, Zveli qarTuli enis Zeglebi, I, Tb., 1944; B. Outtier, Un feuillet du
lectionnaire géorgien Ñanmeti à Paris, Le Muséon 85, 1972:399-402, igive statia
qarTulad: bernar utie, qarTuli xanmeti leqcionaris erTi furceli parizSi,
macne, enisa da literaturis seria, 1, 1973:173-175; The Old Georgian Palimpsest,
Codex Vindobonensis Georgicus 2 (Monumenta Palaeographica Medii Aevi, Series IberoCaucasica), Vol. 1, Edited by Jost Gippert in co-operation with Zurab Sarjveladze and
Lamara Kajaia, Brepols, 2007.
221
teqsti TiTqmis ar ikiTxeba, mxolod ramdenime asos garCeva movaxerxe.
amdenad, aq warmovadgen mxolod erTi gverdis wakiTxvas.
[3ra]
19. da xiyo mwoÂx
r dResa mas er
TSabaTTasa
da v˜e bWeni igi
daÃsoÂlRa xi
yvnes sada
ca damaloÂl
[xiyvnes mowa
feni SiSisa]
TÂs hoÂriaÁ
TaÁsa Sevi
da ĩÂ dadga So...
[3rb]
20. da ese ṽa Tq[oÂa xo]
ÂCoÂenna [Ãel]
ni misni [da g]
oÂerdni m[isni]
da ganixa[res]
mowafeT[a]
ṽa xesma iÂD̃[Ási]
21. merme xq̃a
mSÂdobaÁ
Tq˜n Tana
v˜a momavl[ina]
me mamam[an]
meca warg[av]
linneT [Tq˜n]
22. da ese v˜a T[qoÂa]
STaxbera
xelnaweris pirvel svetSi Tavad sakiTxavis teqsti iwyeba mexuTe
striqonidan. pirvel svetSi striqonebis raodenoba SeiZleba gamoviTvaloT meore svetis mixedviT. dRes cariel striqonebze unda yofiliyo
singuriT (wiTeli melniT, romelic xelnaweris meoreuli gamoyenebisaTvis gadarecxvisas advilad iSleboda) naweri sakiTxavis miTiTeba,
albaT, daaxloebiT imgvari, rogorsac vxvdebiT xanmeti leqcionaris
19v-20r gverdebze, sakiTxavis teqstis win, anu: dResa axusabasa mwuxri
naTeli. mxiaruliRa warTquan. xiTquas fsalmuni, r˜mTsa xugalobdiT.
ufali galobiTa. axliTa qebaÁ misi eklesiasa wmidaTasa. saxarebaÁ
iohanes Tavisagani (SaniZe, 1944), ris Semdegac iwyeba Tavad sakiTxavis
teqsti.
H-1445 palimfsestis Cem mier amokiTxul am monakveTSi xuTi
xanmeti zmnis forma dasturdeba: xiyo, xiyvnes, xesma, xrqua da STaxbera.
xelnaweris meored gamoyenebisas CamoWrilia meore svetis marjvena nawili, sadac pirvel-meore striqonebze aRdgeba kidev erTi xanmeti forma
_ xuCuenna. pirveli svetis dRes arsebul me-8 striqonze aRvadgenT
zmnas _ xiyvnes.
radganac Cveni fragmentis sakiTxavis teqsti dasturdeba xanmet
leqcionarSic, SedarebisaTvis warmovadgenT am ori leqcionaris teqstebs gverdi-gverd:
222
H-1445 [3ra]
xanmeti leqcionari
19. da xiyo mwoÂx
r dResa mas er
TSabaTTasa
da v˜e bWeni igi
daÃsoÂlRa xi
yvnes sada
ca damaloÂl
[xiyvnes mowa
feni SiSisa]
TÂs hoÂriaÁ
TaÁsa Sevi
da ĩÂ dadga So...
[3rb]
20. da ese ṽa Tq[oÂa xo]
ÂCoDenna [Ãel]
ni misni [da g]
oÂerdni m[isni]
da ganixa[res]
mowafeT[a]
ṽa xesma iÂD̃[Ási]
21. merme xq̃a
mSÂdobaÁ
Tq˜n Tana
v˜a momavl[ina]
me mamam[an]
meca warg[av]
linneT [Tq˜n]
22. da ese v˜a T[qoÂa]
STaxbera
19. da xiyo mwuxr
dRÀ igi
erTSabaTTaÁ
da karni igi
daÃsul xiyvnes
sada igi xiyvnes
mowafeni
damalul
SiSisaTÂs
huriaTaÁsa.
movida iesu,
dadga Sovris
20. da ese viTarca Tqua
xuCuenna maT
Ãelni da guerdica
TÂsi ganixares
mowafeTa,
ixiles raÁ ufali
21. xrqua mas meored
iesu mSÂdobaÁ
Tquen Tana
viTarca momavlina
me mamaman,
meca wargavlineb
Tquen.
22. da ese raÁ Tqua
STaxbera
rogorc ukve aRvniSneT, H-1445-is mesame furclis qveda fenis
teqti sityvasityviT ar emTxveva CvenTvis cnobili arc erTi oTxTavis
redaqciis wakiTxvas da arc leqcionarebSi warmodgenili sakiTxavebisas,
Tumca garkveul siaxloves mainc iCens zogierTi maTganis variantebTan.
sakiTxavis dasawyisi sxvadasxvanairadaa warmodgenili Cvens fragmentsa da danarCen leqcionarebSi:
H-1445: da xiyo mwuxr dResa mas erTSabaTTasa.
xanmeti leqcionari: da xiyo mwuxr dRÀ igi erTSabaTTaÁ.
223
latalis da sinis leqcionarebi: da viTarca damwuxrda dRÀ igi
erTSabaTisaÁ.
am frazas xelnawerSi mosdevs:
H-1445: da vidre bWeni igi daÃsulRa xiyvnes, sadaca damalul [xiyvnes
mowafeni SiSisa]TÂs huriaÁTaÁsa, Sevida iesu da dadga So...
am adgilas H-1445-Si monakveTi „xiyvnes mowafeni SiSisa“ Cemi
aRdgenilia. xelnawerSi aq ori striqoni isea amofxekili, rom arc erTi
aso aRar ikiTxeba. es varianti axlos dgas xanmeti oTxTavis wakiTxvasTan da sxvaobs adiSis oTxTavis (C) variantisagan, sadac „sada-igi
Sekrebul iyvnes mowafeni SiSisaTÂs huriaTaÁsa“ gvaqvs:
xanmeti leqcionari: da karni igi daÃsul xiyvnes, sada-igi xiyvnes mowafeni, damalul SiSisaTÂs huriaTaÁsa, movida iesu, dadga Sovris.
C: Sevida iesu bWeTa ÃSulTa, sada-igi Sekrebul iyvnes mowafeni SiSisaTÂs huriaTaÁsa.
miuxedavad am variantis siaxlovisa, H-1445-sa da xanmet leqcionars Soris mraval sxvaobas vxvdebiT, maT Soris erTi yvelaze mniSvnelovania. aq H-1445-Si dasturdeba „bWeni“ xanmeti leqcionaris „karni“-s
sapirispirod. „bWeTa“ gvxvdeba adiSis oTxTavSi, xolo amave muxlSi
„karni“ dasturdeba oTxTavis protovulgatiseuli redaqciebis xelnawerebSi:
protovulgatiseuli redaqciis xelnawerebi: karni daÃSul iyvnes,
sada-igi iyvnes mowafeni damalul SiSisaTÂs huriaTaÁsa.
sakiTxavis momdevno, 20-e muxlSi H-1445-Si daculi varianti
gvxvdeba mxolod adiSis oTxTavSi:
H-1445: da ese viTarca Tq[ua, xu]Cuenna [Ãel]ni misni [da g]uerdni
m[isni] da ganixa[res] mowafeT[a], viTarca xesma iesu[Ási].
C: viTarca ese Tqua, uCuenna Ãelni da guerdni, da ganixares mowafeTa maT, viTarca ixiles ufali.
aq dadasturebul variantSi „xuCuenna Ãelni misni da guerdni
misni“ yuradRebas ipyrobs wakiTxva „guerdni misni.“ adiSis oTxTavis
garda oTxTavis qarTuli Targmanis redaqciebsa da leqcionarebSi daculi am sakiTxavis teqstebSi aRdgomis Semdeg ieso aCvenebs mowafeebs mis
xelebze arsebul Wrilobebs da mxolod erT gverdze arsebul iaras,
romelic mas jvarze gakruls SubiT miayena romaelma jariskacma. iesos
orive gverdze iarebs ar vxvdebiT arc berZnuli dednis arc erT redaqciaSi da arc TargmanebSi:
i. 20,20 αὶ
ῦ
π
ἔ
χ ῖ α
ἐχ
αὶ ὴ π υ
αὐ
ῖ .
η α ὖ
αϑη αὶ
.
arc oTxTavis somxur TargmanSia iesos orive gverdze arsebul iaraze saubari:
224
i. 20.20 Ի
Խ
։
,
ք
.
ioanes saxarebis kidev erT, 20,25 muxlSi, adiSis oTxTavSi dasturdeba wakiTxva, sadac iesos orive gverdze arsebul iarebzea saubari.
mowafeebi mouTxroben Tomas aRmdgari uflis xilvis Sesaxeb. is ki eubneba, rom Tu ar naxavs mis xelebze lursmnebis nakvalevs da ar Seaxebs
xels mis gverdebs, ar irwmunebs:
i. 20,25 C: uTxrobdes sxuani igi mowafeni, viTarmed: vixileT
ufali. da man hrqua maT: ara Tu vixilo ÃelTa misTa saswauli samsWualTaÁ maT da STavÃado TiTi Cemi adgilsa mas samsWualTasa da Sevaxo
Ãeli Cemi guerdTa misTa, ara mrwmenes.
H-1445-sa da adiSis oTxTavSi dadasturebuli variantebis Sesaxeb
i.20,20 da 20,25 muxlebSi saubari mqonda 2009 wlis oqtomberSi xelnawerTa erovnul centrSi gamarTul saerTaSoriso simpoziumze „qarTuli xelnaweri“ holandiel mecnierTan b-n albert Ten qeiTTan, romelic
ZiriTadad eTiopur teqstebze muSaobs da davinteresdi, xom ar icnobda
amgvar wakiTxvas eTiopur TargmanSi. misi axsna i. 20,25 muxlSi iesos
orive gverdze arsebul iarebTan dakavSirebiT amgvaria: „es somxuri
problema unda iyos: sityva "kol" umetesad mravlobiTis formiT
gvxvdeba, magram erT-erT Zvel somxur xelnawerSi (M) is mxolobiTSia.
sxva Zvel somxur xelnawerSi mravlobiTSia (an mxolobiTSi denominatiuri bgeriT). aq adiSis oTxTavis teqstze somxuris gavlenis kvals vxedavT“.3
i. 20,25 Ա
.
ք ,
ք
։ Ե
,
,
,
՝
։
SesaZloa, gaviziaroT b-ni Ten qeiTis mosazreba adiSis oTxTavSi i.
20,25 muxlSi somxuri Targmanis kvalis Sesaxeb, radganac jerjerobiT
mxolod aq dasturdeba CvenTvis saintereso sityva mravlobiTSi, magram
sainteresoa isic, rom ori muxlis Semdeg (i. 20,27), roca ieso eubneba
Tomas, rom man Seaxos TiTebi, Sexedos mis xelebs da xeliT Seexos mis
iaras gverdze, rom irwmunos, ukve adiSis oTxTavSic gverdi mxolobiT
ricxvSia:
i. 20,27 C: maSin hrqua Tomas: moyven TiTni Senni da Semaxe aqa da
ixilen Ãelni Cemni da moyav Ãeli Seni da STaÃade guerdsa Cemsa da nu
iyofi urwmuno, aramed grwmenin.
i. 20,20 muxlSi H-1445-is teqstSi vxvdebiT meore variants, romelic ar dasturdeba CemTvis cnobil oTxTavis arc erT qarTul xelnawerSi da arc leqcionarSi:
3
b-nma Ten qeiTma Tavisi dakvirveba eleqtronuli fostiT momawoda, risTvisac
mas did madlobas movaxseneb, magram mis raime naSroms aq ver mivuTiTeb.
225
H-1445: da ganixa[res] mowafeT[a], viTarca xesma iesu[Ási].
am adgilas xanmet leqcionarsa da oTxTavis xelnawerebSi vkiTxulobT:
ganixares mowafeTa, ixiles raÁ ufali.
H-1445-Si dadasturebuli varianti „xesma“ da sxva xelnawerebSi
arsebuli „ixiles“ Targmania berZnuli i0do2ntec-i. i0do2ntec aris mamrobiTi
sqesis aoristis moqmedebiTi gvaris mimReoba mravlobiT ricxvsa da saxelobiT brunvaSi. misi amosavali zmnis formaa ei/don, romelic ixmareba
rogorc o1ra2w-s 2 aoristi da niSnavs: danaxvas, Sexedvas, SemCnevas, raimes gancdas, raimeTi dainteresebas, gamoCenas, (Danker-Bauer 2000:279-80;
Lampe 2005:968; Mounce 1993:341). berZnuli Zveli da axali aRTqmis
erT-erT Tanamedrove gamocemaSi, romelsac inglisurenovani bwkaredic
axlavs, TiToeul sityvas Tavze nomeri uzis (The Apostolic Bible Polyglot),
romelic miuTiTebs jeims sTrongis konkordansis gansamart sityvaze. am
gamocemaSi i. 20,20 muxlis i0do2ntec-s Tavze nomers mivyavarT strongis
konkordansis leqsemasTan ei4dw, rac aqve ganmartebulia, rogorc zmna,
romelic mxolod warsuli drois garkveul mwkrivebSi gvxvdeba da
niSnavs: danaxvas (gadataniTi da pirdapiri mniSvnelobiT), codnas, Sexedvas, raimeSi darwmunebulobas, Tqmas, gagebas, survils (Strong:1492). rogorc vxedavT, ei4dw-saTvis j. sTrongis leqsikonSi mocemulia ori mniSvneloba: Tqma da gageba, romliTac, SesaZloa, avxsnaT H-1445-Si dadasturebuli xesma i0do2ntec-s fardad.
i. 20,21 muxli H-1445-Si ase iwyeba:
H-1445: merme xrqua: mSÂdobaÁ Tquen Tana!
xanmeti leqcionari: xrqua mas meored iesu: mSÂdobaÁ Tquen Tana!
latalis leqcionari: da hrqua maT meored: mSuidobaÁ Cemi Tquen Tana!
xanmeti leqcionarisa da latalis wakiTxvebi erTmaneTs uaxlovdeba, magram sxvaobs H-1445-Si daculi variantisagan, romelic axlos dgas
adiSis oTxTavis, oTxTavis protovulgatiseuli redaqciis jruWis, parxlis, Sin-15, Sin-30-38, urbnisuli da palestinuri oTxTavebis wakiTxvasTan:
protovulgata: hrqua maT iesu merme: mSÂdobaÁ Tquen Tana!
(urbnisuli, palestinuri: da merme hrqua maT)
C: hrqua maT merme: mSÂdobaÁ Tquen Tana!
rac Seexeba muxlis meore nawils, aq mxolod zmna warvlenaa gansxvavebuli formiT warmodgenili H-1445-Si:
H-1445: viTarca momavlina me mamaman, da meca wargavlinneT Tquen.
sxva danarCen leqcionarebsa da oTxTavis nusxebSi vkiTxulobT:
viTarca momavlina me mamaman, da meca wargavlineb Tquen.
rogorc zemoT ganxiluli magaliTebidanac Cans, pavle ingoroyvas
Sexeduleba H-1445 palimfsesturi leqcionaris xanmeti fragmentis teqs226
tis gansxvavebuli redaqciis Sesaxeb sruliad marTebulia. leqcionaris
sakiTxavis es xanmeti teqsti ioanes saxarebidan sityvasityviT ar
misdevs oTxTavis qarTuli Targmanis arc erTi redaqciis teqsts da arc
leqcionarebSi dacul sakiTxavebs emTxveva, magram misi calkeuli variantebi uaxlovdeba adiSis oTxTavSi dacul oTxTavis teqsts.
literatura
ingoroyva 1978: p. ingoroyva, TxzulebaTa krebuli Svid tomad, t. IV, Tbilisi.
qajaia 1984: xanmeti teqstebi, nakveTi I, teqsti gamosacemad moamzada,
gamokvleva da simfonia daurTo l. qajaiam, Tbilisi.
SaniZe 1944: xanmeti leqcionari, fototipiuri reproduqcia, gamosca da
simfonia daurTo a. SaniZem, Zveli qarTuli enis Zeglebi, I, Tbilisi.
javaxiSvili 1949: i. javaxiSvili, qarTuli paleografia, Tbilisi.
aRweriloba H, 1948 _ saqarTvelos saistorio da saeTnografio sazogadoebis
yofili muzeumis xelnawerebi (H koleqcia), k. kekeliZis saerTo redaqciiT. t.
III, Sedgenilia da dasabeWdad damzadebuli qr. SaraSiZis xelmZRvanelobiT da
redaqciiT, Tbilisi.
xanmeti leqcionaris eleqtronuli versia: Manuscript: Gr.: 2058/2, Textus
Chanmetici Lectionarium Gracense, Codex Chanmeticus, On the basis of photographs of
the original manuscript, preserved in Handschriftenabteilung, University Library, Graz /
Austria, as part of the bequest of Hugo Schuchardt, and by collating the edition Xanmeïi
lekcionari, poïoïiåiuru reårodukcia, gamosca da simponia daurto AÖaÖi Šaniýem, (ýveli
kartuli enis ýeglebi, 1), Tbilisi 1944, edited by J. Gippert / V. Imnaishvili / Z. Sarjveladze,
1996-2000; colour photographs by courtesy Handschriftenabteilung, University Library,
Graz; greyscale photographs of page 0 belonging to the Paris ms. géorgien 30, fol. 1 as
edited by B. Outtier, Un feuillet du lectionnaire géorgien ḫanmeti à Paris, Le Muséon 85,
1972, 399-402 (Pl. I-II), TITUS version by Jost Gippert, Frankfurt a/M, 1.9.1999 / 1.6.2000
/ 18.11.2001/1.7.2003/17.3.2007, http://titus.uni-frankfurt.de/texte/etcs/cauc/ageo/ xanmeti/
grlekt/grlek.htm
The Apostolic Bible Polyglot 2006: The Apostolic Bible Polyglot, edited by Charles Van
der Pool, The Apostolic Press.
Danker-Bauer 2000: A Greek-English Lexicon of the New Testament and other Early
Christian Literature, revised and edited by Frederick William Danker based on Walter
Bauer’s Griechisch-deutsches Wörterbuch zu den Schriften des Neuen Testaments und der
frühchristlichen Literatur, Chicago and London.
Lampe 2005: A Patristic Greek Lexicon, edited by G.W.H. Lampe, Oxford.
Mounce: The Analytical Lexicon to the Greek New Testament, William D. Mounce,
Michigan.
Strong:Unified Strong's Dictionaries of Hebrew and Greek in XML (alpha release)
(eleqtronuli versia).
Hovhannēs Zōhrapean, Astowacašowncՙ matean hin ew nor ktakaranacՙ, Venetik 1805 (the
so-called Zohrab-Bible), entered by H. PalanÔian, J. Gippert, D. Čitunašvili, N. Čanïlaýe,
TITUS version by J. Gippert, http://titus.uni-frankfurt.de/texte/etcs/arm/zohrab/armnt/ar .
227
Sophio Sarjveladze
Two Khanmeti Palimpsestic Fragments Kept
in the National Centre of Manuscripts
Summary
The article discusses two khanmeti palimpsestic fragments (Svanuri palimpsesti 4
and 3rd folio of the ms H-1445) kept in the National Centre of Manuscripts
(Tbilisi, Georgia). Both mss may be dated not later than VII c.
The text of the lower layer of the ms Svanuri palimpsesti 4 is the text of verses
19,20-21; 23-24 and 26-28 of Matthew’s Gospel. The text is identical to the Adishi
recension of Georgian version of the Gospels, kept in the ms Adishi Gospels
(copied in 897) and a number of lectionary readings. There are 8 khanmeti forms in
the text of the fragment, 7 of them are verbs and one – a superlative form of an
adjective.
The lower layer of the 3rd folio of the ms H-1445 is a fragment of a lectionary. The
text is identified as verses 20,19-25 of John’s Gospel, presented in several other
VII-X cc lectionaries: Khanmeti, Latali, Kala and Sinai lectionaries. There are 5
khanmeti verbs and one more maybe restored in the khanmeti fragment of the 3rd
folio of the ms H-1445. The text of the reading is unlike the existing recensions of
the Georgian version of the Gospels and the texts of the same lactionary reading of
other Georgian lectionaries, while several variant readings of it are very close to
the text of Adishi Gospels.
Both palimpsestic fragments are briefly discussed and identified by the Georgian
scholar Pavle Ingorokva in the book "The Short Review of Old Georgian
Literature" (P. Ingorokva, Collected Works, v. IV, Tbilisi, 1978, p. 341-2). In the
envelope together with the ms Svanuri palimpsesti 4 is kept a handwritten copy of
the text of the fragment by P. Ingorokva. Unfortunately, P. Ingorokva has never
published the texts of these significant fragmets, thus, they have never been
discussed in the scholarly literature.
228
enaTmecnierebis sakiTxebi _ I-II, 2009
bernar utie
zmniswinebi da qarTuli bibliis dedani
ukve erT saukuneze metia, rac mecnierebi ikvleven sakiTxs: romeli
enidan iTargmna biblia qarTulad?
am sakiTxze sxvadasxva pasuxi arsebobs. CvenTan, dasavleT evropaSi,
ZiriTadad Semdegi pasuxia gavrcelebuli: biblia qarTulad iTargmna
somxuridan, xolo TviT somxuri biblia Targmnili iyo siriulidan. da,
radgan es ar Cans aSkarad TviT teqstebSi, am mosazrebas Cveulebriv
emateba Semdegi dazusteba: qarTulis somxuri dedani dakargulia, dakargulia agreTve somxuris siriuli dedani. ese igi xdeba varaudis varaudze daSeneba. xolo TviT varaudebi, cxadia, Seumowmebelia.
aSkaraa, rom am problemis kvleva SesaZlebelia sxvadasxva mxridan:
istoriulad, teqstualur-redaqciulad, enaTmecnierulad. am statiaSi
me minda am problemis kvleva davafuZno wminda enaTmecnierul Tvalsazriss, da es gavakeTo batoni zurab sarjvelaZis Sromebis nakvalevze.
oTxTavis, da misi uZvelesi redaqciis, adiSuris Sesaxeb z. sarjvelaZe wers: `uTuod berZnuli dednis zegavlenis Sedegia adgilobiTi
zmniswinebis Semcveli formebi~ (sarjvelaZe 2003:122-123), da moaqvs
ramdenime nimuSi, rogoricaa: Tanawarmavalni, garemiiqcev, zedamiadga,
winawahTqra da sxv.
amas garda, ufro adre k. danelias hqonda erTi gamokvleva swored
am sakiTxis Taobaze (danelia 1981:139-154). xolo klasikuri gamokvleva
zmniswinebis Sesaxeb, rogorc sayovelTaod cnobilia, aris i. veSapiZis
`zmniswini Zvel qarTul enaSi~ (veSapiZe 1967:263-304). avtors ara aqvs
gakeTebuli daskvnebi specialurad bibliis Zveli qarTuli Targmanis
dednis Sesaxeb.
vfiqrob, albaT saintereso da axali gzis mimTiTebelia franguli
xalxuri andaza: `vin aris erT Turqze ufro Zlieri?~ pasuxia: `ori
Turqi~.
radganac ar arsebobs zmniswini siriulsa da somxurSi (bibliis
Zveli qarTuli Targmanis savaraudo dednebSi), vfiqrob, logikuria rom
Cvens saZiebel sakiTxTan dakavSirebiT argumentacia davamyaroT zmniswinebis xmarebas. amis safuZvelze SeiZleba vipovoT Zveli aRTqmis qarTuli wignebis teqstebSi berZnulis zegavlenis sabuTianoba. vfiqrob,
kidev ufro Zlieri iqneba dasabuTeba, Tu ormag zmniswinebs vipoviT qarTulsa da berZnulSi.
ra Tqma unda, am mxriv mTeli Zveli qarTuli biblia ar wamikiTxavs: ase rom, Cemi sia sruli ar iqneba. mainc imedi maqvs, rom es wminda
229
enaTmecnieruli argumenti damajerebeli iqneba, imitom rom sakmarisi
mowmobebi mogvepoveba am mimarTulebiT. masala sxvadasxva saxiT SeiZleba
davalagoT: an qarTuli zmniswinebis mixedviT, an berZnuli zmniswinebis
mixedviT, an bibliis wignebis mixedviT, da me es ukanaskneli varCie.
gvainteresebs dedani, ese igi, SemTxvevebi, rodesac berZnulSi aris ormagi zmniswini. vnaxoT nimuSebi:
Sesaqme/dabadeba 6, 16: ze-Se-krebulad hyo (parizis leqcionaris mixedviT, aq naklulia oSkis xelnaweri): π - υ -α
. siriulad ܒ
( ܘܙܘ ܐda sarkumlni qmna); somxurSi ori zmna aris, zmniswinis gareSe:
ք
(SekrebiT qmna).
Sesaqme/dabadeba 19, 17: nuuke Tana-Se-ipyra1: υ -πα αφ
. siriulad Targmnili ar aris zmniswinebi: =( ܖ ܐ ܬܐܒraÁTa ara mokude),
somxurad Tana- windebulia, da ara zmniswini:
(=nuuke maT Tana ipyra).
Sesaqme/dabadeba 50, 25: Tana-aR-ixueniT
siriulad
=( ܐwaritaneT), somxurad
Zualni Cemni: υ -α ք (=waritaneT).
.
ase rom, aSkaraa: siriuli Targmnis erTi zmniT (uzmniswinod) an
zmniT da saxeliT; somxuri erTi zmniT (uzmniswinod) an ori zmniT
(orive uzmniswinod), an erTi uzmniswino zmniTa da windebuliT. arasodes ar aris zmniswiniani zmna, arc siriulSi da arc somxurSi _ da
arc SeiZleba iyos.
msajulTa 12, 5: winawar-da-ipyres: π - α - α
.
3 mefeTa 2, 19: ze-aR-dga: -α .
ezra 8, 51: wina-aR-gÂdges: -α - υ
υ .
esTer 7, 7: ze-aR-emarTa: -α .
tobia 8, 7: Tana(d)-da-vberdeT: υ - α α- α α
fsalmuni 87, 15: gare-mi-iqcev: - π.
fsalmuni 93, 16: Tana-warmo-midges: 93, 16: υ -πα αigavni 11, 29: Tana-Se-ezavebodis: 11, 29: υ -π -φ
sibrZne 2, 12: wina-aRmi-dgebis: 2, 12: -α - υ α .
esaia 9, 18: Tanad-Se-Wama: υ - α α-φα α .
1
α.
.
citatebs yovelTvis vimowmeb uZvelesi redaqciis mixedviT, aq, oSkis bibliidan, radgan qarTuli biblia berZnulis mixedviT mravaljer aris Sesworebuli
pirveli Targmanebis Semdeg)
230
ezekieli 16, 55 (samgzis) da 17, 23: kualad-mo-egnen:
απ - α α- α
α.
ambakumi 2, 10: Tana-gan-xued: υ - π-α α α (ara zusti ganyofa).
luka 6, 38: ze(da)-garda-Txeuli: υπ - - υ
.
luka 10, 31 da 32: Tana-war-Ãda: α -πα .
luka 23, 51: Tana-Se-rTul: υ - α α.
saqme mociqulTa 1, 26: Tana-Se-eracxa: υ - α φ
.
saqme mociqulTa 3, 18: winaÁswar-aR-uTqva: π - α .
saqme mociqulTa 12, 25: Tana-war-iyvanes: υ -πα α- α
.
saqme mociqulTa 15, 37: Tana-war-iyvana: υ -πα α- α
.
romaelTa 5, 20; ufroÁsad-garda-emata: υπ - -π υ .
romaelTa 8, 26: Tana-Se-ewevis: υπ - - υ α .
1 korinTelTa 5, 9: Tana-aR-ereviT: υ -α αυ α.
2 korinTelTa 7, 3: Tana-mo-sikudid: υ -απ - α
.
2 korinTelTa 9, 5: winaÁswar-gan-gekrZalnen: π - α -α
.
2 korinTelTa 12,18: Tana-mi-vayvane: υ -απα.
efeselTa 2, 6: Tana-da-msxna: υ - - α .
2 TesalonikelTa 3, 14: Tana-aR-ereviT: υ -α αυ α.
2 timoTes 2, 25: wina-aR-mdgomTa: α - αυ .
2 timoTes 4, 16: Tana-da-midga: υ -πα .
rogorc Cans, calke unda ganvixiloT maTe 23, 6: ze-STa-jdomaÁ
(adiSis xelnawerSi); albaT mTargmnelma aq ori zmniswini dainaxa:
π
- α α , radgan sxvagan zeSTa-s Sesatyvisad gvaqvs υπ . da
saerTod, π
-s Sesatyvisia pirvel, pirveli (ezekieli 44, 30), pirvelad (ieremia 4, 31) an pir-(pirmSoebaÁ π
: meore sjulisa 21,
17; ebraelTa 12, 16).
imave struqturiT aris warmodgenili zogjer kompoziti, romelic
ormag zmniswins ar warmoadgens; am saxiT aris Targmnili:
luka 11, 48: Tana-saTno-eyofiT: luka 11, 48: υ - υ.
saqme mociqulTa 8, 1: Tana-jeris-mCinebel: υ - υ.
da albaT agreTve:
iuda 12: Tana-Se-gcxrebian: υ - υυ
.
ra Tqma unda, ormagi zmniswini ZiriTadad damaxasiaTebelia klasikuri berZnuli literaturuli stilisaTvis. is Zalian iSviaTia berZnul bibliaSi, sadac dedani _ Zveli aRTqmisaTvis da zegavlenis wyaro
_ axali aRTqmis bevri wignisTvis _ semituri enaa, sadac ar arsebobs
zmniswini. sxvaTa Soris, es aSkarad Cans saxarebaSic: TiTqmis yvela
231
zmniswini lukas TavSia, radgan luka cdilobs literaturuli eniT
weras.
ase rom, vfiqrob, SeiZleba davaskvnaT: arsebobs enaTmecnieruli
sabuTi, romlis mixedviTac uciloblad unda vifiqroT, rom bibliis
Zveli qarTuli Targmanis dednis udidesi nawili, Tu ara mTlianad,
berZnuli iyo. netavi axlac CvenTan iyos gamoCenili mecnieri da araCveulebrivi megobari, b-ni zurab sarjvelaZe, rom gagvego misi azri am
problemis Sesaxeb!
literatura
danelia 1981: k. danelia, berZnul adgilobiT zmniswinTa gadmocemisaTvis Zvel
qarTulSi, macne, enisa da literaturis seria, 2.
veSapiZe 1967: i. veSapiZe, zmniswini Zvel qarTul enaSi, Tbilisi.
sarjvelaZe 2003: adiSis oTxTavi 897 wlisa, z. sarjvelaZis saerTo redaqciiT, Tbilisi.
Bernard Outtier
The Preverbs and the Origin of the Georgian Bible
Summary
The analysis of functioning of double preverbs in the text of Georgian Bible (ze-Se-,
ze-STa-, ze-aR-, Tana-Se-/mo-/mi/da-/war-, Tanad-Se, wina-aR/aRmi-, gare-mi-,
kualad-mo, winaswar-aR/gan) is in full accordance with the functioning of double
preverbs in the text of Greek Bible. This gives evidence for the assumption that the
text of Georgian Bible is translated from Greek, but not from Syrian or Armenian,
where the preverbs of this type do not exist and the same meaning is expressed
without preverbs.
232
enaTmecnierebis sakiTxebi _ I-II, 2009
mzeqala SaniZe
homilia `farisevelTa SurisaTÂs~ xanmet mravalTavSi
xanmeti teqstebis gamovlineba da Seswavla, rogorc cnobilia,
meoce saukunis ocian wlebSi daiwyo. swored am dros miakvlia akaki
SaniZem wera-kiTxvis gamavrcelebeli sazogadoebis nomer 3902 xelnawerSi (amJamad xelnawerTa erovnuli centris xelnaw. S-3902) qveda,
gadarecxil fenaSi teqsts, romelic man 1927 wels „xanmeti mravalTavis~ saxelwodebiT dabeWda. Zveli teqstis erTi, gansakuTrebiT dazianebuli nawili, imdroindeli praqtikis Sesabamisad, qimiurad damuSavebuli da gacxovelebuli iyo (SaniZe 1927:100). miuxedavad amisa,
gadarecxili naweris mTlianad amokiTxva a. SaniZem ver SeZlo, amitom gamoqveynebul teqstSi, sadac gverdebi dabeWdilia ise, rogorc
xelnawerSia (TiToeul gverdze or-or svetad, svetSi 22 str.), bevrgan carieli adgilebi darCa. magaliTad, erT-erT gverdze mosalodneli 44 striqonis nacvlad aris mxolod 16, amaTgan zogierTSi mxolod ori an sami asoa amokiTxuli. a. SaniZe TviTon aRniSnavda am
palimfsestze muSaobis siZneles (SaniZe 1927:122). magram man mainc amoicno am fragmentebSi rva Txzuleba, romelTagan saTauri da dasawyisi mxolod ors hqonda.
fragmentebis raobis gasarkvevad gamomcemelma gamoiyena im
dros xelmisawvdomi sxva xelnawerebi (amJamad yvela maTgani
xelnawerTa erovnul centrs ekuTvnis): udabnos (A-1109), svanuri (A19) da parxlis (A-95) mravalTavebi. zogierTi Sesabamisi monakveTi am
xelnawerebidan a. SaniZem aqve dabeWda. Sedarebam aCvena, rom ufro
gviandeli (IX-X saukuneTa) xelnawerebis es monakveTebi TiTqmis
sityvasityviT emTxveoda xanmeti palimfsestebisas, amitom zogan
nakluli Tu Znelad amosakiTxavi adgilebis gasamarTavad iyo
gamoyenebuli. a. SaniZe miuTiTebda, rom „mermindel mravalTavebSi
daculi teqstis ganxilva da xanmetTan Sedareba gvarwmunebs, rom
isini yvelani xanmeti teqstidan momdinareoben~ (SaniZe 1927:107).
mogvianebiT, rodesac sinuri xelnawerebis fotopirebi gaxda
xelmisawvdomi, 864 wels gadawerili sinuri mravalTavis Seswavlis
Semdeg akaki SaniZem daazusta xanmet mravalTavSi amokiTxuli sami
fragmentis raoba da avtoroba (SaniZe 1957:189).
xanmet mravalTavSi meeqvse nomrad dabeWdilia teqsti, romlis
saTauri TviTon palimfsestSi aris dasaxelebuli. saTauris mixedviT, es aris ioane oqropiris homilia („sityua~) „farisevelTa SurisaTÂs~ (SaniZe 1927:135-141). es fragmenti, romelic sxvebTan SedarebiT
didia (xanmeti teqstis 13 sveti, anu eqvs-naxevari gverdi) sakmaod Zneli amosakiTxavi gamodga. magaliTad, erT-erT svetSi TiToeul striqonze amokiTxulia mxolod TiTo-orola aso striqonTa dasawyisebSi: gamo...ve....ni...ym...ve...sa... da ase Semdeg (SaniZe 1927:137a). garda amisa, teqstis bolo nawili (SaniZe 1927:139-141) dawerili yofila Suaze
233
gakecil furcelze; es orfurcela mogvianebiT, roca etrati xelmeored gamouyenebiaT sawerad, daupataravebiaT – gareSemo SemouWriaT;
amis gamo sruliad dakargulia Zveli gadarecxili naweris xuTi
striqoni (svetebis Tavsa da boloSi). danarCeni nawili striqonebisa
xeluxlebeli darCa mxolod yuis mxares nawer sam svetSi, aSiis mxares nawer sam svetSi ki teqsti CamoWrilia ise, rom TiToeul striqonze darCenilia 3-4 aso. am bolo nawilSi gamomcemelma teqstis
aRdgena-Sevseba SeZlo udabnos mravalTavis mixedviT, sadac moiZia
igive Txzuleba (gamocemaSi 139-142 gverdebze gamoxazulia CamoWrili
furclebis konturebi). samwuxarod, danarCeni daklebuli teqstis
aRdgena udabnos mravalTavis mixedviT SeuZlebeli iyo, radgan masSi, furcelTa klebis gamo, am homiliisa mxolod bolo nawilia SemorCenili. udabnos mravalTavis dabeWdil teqstSi am Txzulebas –
usaTaurod – erT gverdze cota meti adgili uWiravs (SaniZe, WumburiZe 1994:182-183). m. van esbroki Tavis kapitalur naSromSi qarTuli
mravalTavebis Sesaxeb agreTve aRniSnavs, rom am teqstis saTauri
qarTulSi arsad Cans, garda xanmeti mravalTavisa (van esbroki 1975:
145). Txzuleba ar aris arc sinur mravalTavSi. sabednierod, sxva,
ufro gviandel xelnawerebSi, sadac mravlad gvxvdeba homiletikuri
Txzulebani, SesaZlebeli gaxda saTanado masalis mikvleva.
qarTuli xelnaweri, romelic amJamad ekuTvnis berZnuli sapatriarqos biblioTekas ierusalimSi (# 4 r. bleikis katalogis mixedviT, # 18 n. maris katalogiT), xelis mixedviT XIV-XV saukunisa aris
(r. bleiki mas XIV saukuniT aTariRebs, n. mars TariRi ara aqvs aRniSnuli). Tavnakluli xelnaweri, romelsac TavSi 10 rveuli aklia,
Seicavs ramdenime homiletikuri xasiaTis „sityvas~. r. bleiks xelnaweris 65r-66v-ze miTiTebuli aqvs ioane oqropiris avtorobiT Txzuleba, romlis dasawyisi („ravdenni xarT eliaÁs mowafeni~) xanmeti
mravalTavisas emTxveva (bleiki 1922-23). n. maris katalogSi xelnawerSi amave furclebze miTiTebulia И а а,
а и п
а хиепи па,
в , аа
е в ве и
е
ев
и а и еев, dasawyisi sityvebis gareSe (mari 1955:48). unda SeiniSnos, rom xanmeti mravalTavis
gamoqveynebis dros dawvrilebiTi cnobebi am xelnaweris Sesaxeb ar
moipoveboda: a. cagarlis katalogSi es SeiZleba iyos #129 an #130
(TiToeuli or striqonSia Cateuli) (cagareli 1889:38). r. bleikis katalogi ufro gvian daibeWda, xolo 1902 welSi Sedgenili katalogi
n. marisa mxolod 1955 wels gamoqveynda; ierusalimis xelnawerTa fotopirebi ki xelmisawvdomi qarTvel mecnierTaTvis gaxda 1956 wels.
ierusalimuri xelnaweris Seswavlam gamoavlina Semdegi: zemoaRniSnuli homilia am xelnawerSi Tavisi teqstiT TiTqmis sityvasityviT emTxveva rogorc xanmeti, ise udabnos mravalTavebisas maT
SemorCenil nawilebSi. es xelnaweri saSualebas gvaZlevs SevavsoT
is daklebuli adgilebi xanmet mravalTavSi, romlebic a. SaniZis gamocemaSia. rogorc qvemoT Cans, teqsti ierusalimur xelnawerSi ise
axlo misdevs xanmetisas, rom am ukanasknelis cariel adgilebSi
zustad jdeba Tavis adgilze. es gansakuTrebiT TvalsaCinoa iq, sadac calkeul sityvebSi mxolod TiTo-orola aso iyo amokiTxuli.
234
ra Tqma unda, sasurveli iqneboda gadarecxili teqstis amokiTxva
Tanamedrove meTodebiT da saTanado teqnikuri aparaturis gamoyenebiT (risi saSualeba Cven amJamad ar gvaqvs). magram ierusalimur xelnawers mainc aqvs erTi upiratesoba: mxolod masSia Semonaxuli am
homiliis mTliani teqsti: xanmet mravalTavSi naxevarze naklebia (daaxloebiT ori mexuTedi), udabnos mravalTavSi ki mxolod erTi meoTxedia boloSi DdarCenili.
ierusalimuri xelnaweris teqstis Sedareba berZnulTan agreTve adasturebs, rom es nusxa homiliis mTlian teqsts Seicavs (PG, 61,
705-710). marTalia, a. SaniZe adreve gamoTqvamda eWvs, rom xanmet mravalTavSi Sesuli Txzulebebi berZnulidan ar unda yofiliyo naTargmni: „qarTuli Targmani xanmeti mravalTavis Semadgeneli nawilebisa
(yvelasi Tu ara, didi umravlesobisa mainc) berZnulidan uSualod
ar unda momdinareobdes~. konkretulad am homiliisaTvis ki igi aRniSnavs, rom es Txzuleba `TavSi kargad udgeba berZnul teqsts, magram boloSi didi gansxvavebaa~ (SaniZe 1927:119). es sxvaoba Cans homiliis Sua nawilSic (PG, 31,705-710). magaliTad, qarTul teqstSi sul
ar aris berZnulis is fraza, romelSic Suri Sedarebulia mwvane
xvlikTan ( αυ α χ ω α). qarTuls aklia momdevno frazac, sadac naTqvamia, rom Suri iseve RrRnis da Srets moSurneTa guls, rogorc
matli xravs da axmobs xis guls (PG, 708,24-28). es danaklisi SeiZleba
gadamweris uyuradRebobas mivaweroT, magram sxvaobebi orive teqstisaTvis saerTo nawilebSic aris: magaliTad, berZnulSi naTqvamia, rom
saulis gulidan Suri ver aRxoca xuTma qvam (πε ε
ο ) (anu qvebma,
romlebic man akrifa SurdulisaTvis, goliaTis dasamarcxeblad.
Sdr. I mef. 17,40), xolo qarTulSi zogadad naxsenebia daviTis „erTgulebiT msaxurebani~. Cvens mizans ar warmoadgens qarTuli Targmanis warmomavlobis kvleva; berZnuli teqsti amjerad CvenTvis sxva
mxriv aris saintereso: miuxedavad sxvaobisa, orive (berZnuli da qarTuli) teqstis erTiani Sinaarsisa da Txrobis Tanmimdevrobis msgavseba erTxel kidev adasturebs, rom ierusalimur xelnawerSi am homiliis teqsti mTlianad aris daculi (ff. 65,67,66; arc erT aRmwers ar
SeuniSnavs, rom xelnawerSi furclebi areulad aris akinZuli).
homilia „farisevelTa SurisaTÂs~ ioane oqropirs miewereba
rogorc xanmet mravalTavSi, ise ierusalimur xelnawerSic. berZnuli teqsti dabeWdilia saeWvo avtorobis TxzulebaTa ganyofilebaSi
Spuria. m. van esbrokic miuTiTebs, rom es homilia fsevdoqrizostomeulia (van esbroki 1975:145). imaves ambobs Txzulebis avtorobis Sesaxeb
n. meliqiSvili (meliqiSvili 2000:102). oRond teqstis Semcvelad asaxelebs mxolod xanmet da udabnos mravalTavebs. e. gabiZaSvilis bibliografiul cnobarSi, xanmet da udabnos mravalTavebSi Sesuli
homilia da is teqsti, romelic ierusalimur xelnawerSia, SecdomiT
or sxvadasxva nawarmoebad aris miCneuli (## 1496 da 1497, meore
nomriT dasaxelebuli teqsti ki xelaxla aris miTiTebuli, rogorc
# 1728).
rogorc zemoT aRvniSneT, ierusalimur xelnawerSi homiliis
teqsti TiTqmis sityvasityviT emTxveva xanmeti mravalTavisas orive-
235
saTvis saerTo nawilebSi. es safuZvels iZleva imisaTvis, rom davaskvnaT: ier. #4 xelnawerSi daculia sruli saxiT xanmetobis epoqaSi
naTargmni Txzuleba; oRond Zneli saTqmelia, uSualod xanmeti dednidan aris gadawerili igi Tu ara. amis gasarkvevad saWiroa mTliani
xelnaweris Seswavla rogorc Sedgenilobis, ise enis mxriv (sayuradReboa is garemoebac, rom ierusalimur xelnawerSi Sesuli ramdenime
Txzuleba agreTve moipoveba Zveli tradiciebis mimdevno xelnawerebSi).
uZvelesi qarTuli Targmanebis didi mniSvnelobis gamo saWirod
miviCnieT ioane oqropiris saxeliT cnobili am homiliis xelaxla
dabeWdva Sevsebuli saxiT. xanmet palimfsestSi Semonaxuli teqsti
dabeWdilia svetebad – ise, rogorc xelnaweris mixedviT dabeWda
a. SaniZem, xolo Sua nawili, romelic xanmet palimfsests aklia da
mxolod ierusalimur xelnawerSia, _ miyolebiT. a. SaniZis mier aRdgenili nawili teqstisa Casmulia (rogorc wina gamocemaSi) mrgval
frCxilebSi, Cven mier aRdgenili Tu Sematebuli – kvadratulSi.
teqstSi TvalnaTliv Cans, rom ierusalimuri xelnaweris teqsti zustad avsebs naklul adgilebs, oRond asoTa raodenoba TiToeul
striqonSi SesaZloa yvelgan zustad iseTi ar iyos, rogorc realurad iyo palimfsestSi: masSi asoTa raodenoba striqonebSi erTnairi ar aris (umetesad aris 15-18 aso striqonSi, magram zogan asoTa
raodenoba meryeobs xuTidan ocamde). amitom, Tu striqonebSi sityvebze miniSneba ar iyo Tundac TiTo-orola asos saxiT, danawileba
varaudiT gvixdeboda. a. SaniZis mier amokiTxul nawilSi SesworebaTa Setana mxolod aqa-iq gaxda saWiro. igi TviTon Zalian frTxilobda da werda: „yvela aq mocemuli masala erTnairad sando ar
aris~. gansakuTrebul siZneles, rogorc TviTon wers, swored aq ganxiluli homilia warmoadgenda. Zalze dazianebulia palimfsesturi
gverdebi 12 da 13, anu gamocemis gv. 136-137 (SaniZe 1927:123). magram,
rogorc gairkva, is, risi danaxvac SeiZleboda marto TvaliT, am
furclebzec TiTqmis sruliad uSecdomod aris amokiTxuli.
dasasrul, xanmeti formebis Sesaxeb unda iTqvas Semdegi: homiliis bolos, sadac a. SaniZem nakluli teqsti udabnos mravalTavis
mixedviT Seavso, man aRadgina xanmeti formebic, romlebic udabnos
mravalTavSi, ra Tqma unda, ar aris. aseve moviqeciT Cven teqstis Sevseba-aRdgenisas, oRond mxedvelobaSi unda viqonioT Semdegi: xanmeti
mravalTavi gadawerilia im dros, rodesac xanmetoba, rogorc gramatikuli sistema, ukve darRveulia da xanmeti formebi `ufro mwignobrul da literaturul tradiciebzea dafuZnebuli~ (SaniZe 1927:116).
a. SaniZis mier dasaxelebul magaliTebSic da sxvaganac Cans,
rom teqstSi formaTa siWrelea: zogjer xanmetoba ar gvxvdeba iq, sadac igi mosalodneli iyo da ar aris iq, sadac normis mixedviT igi
saWiroa. amitom Cven mier aRdgenili xanmeti formebi (romlebic
kargad cnobil normebs Seesabameba) met-naklebad pirobiTad unda CaiTvalos; sruli dabejiTebiT ver vityviT, rom xanmeti mravalTavis
aw naklul adgilebSi maincdamainc aseTive formebi iyo.
236
teqstSi gamoyenebulia Semdegi daTqmuli niSnebi:
A _ a. SaniZis mier dabeWdili xanmeti teqsti;
U _ udabnos mravalTavi (gamocemuli teqsti);
J _ ierusalimis #4 xelnaweri.
svetebSi miTiTebulia a. SaniZis gamocemis gverdebi.
literatura
SaniZe 1927 : a. SaniZe, xanmeti mravalTavi, tfilisis universitetis
moambe, t.VII, tfilisi.
SaniZe 1957 : a. SaniZe, axali cnoba xanmeti mravalTavis Sesaxeb. Tsu
Sromebi, t. 67. Tbilisi.
SaniZe, WumburiZe 1994 : udabnos mravalTavi, akaki SaniZisa da zurab
WumburiZis redaqciiT, Zveli qarTuli enis kaTedris Sromebi, 28, Tbilisi.
van esbroki 1975 : Les plus anciens homéliares géorgiens, par M. Van
Esbroeck, Publicationes de l’Institut orientaliste de Louvain, 10, Louvain-laneuve.
bleiki 1922-23 : R. P. Blake, Catalogue des manuscrits géorgiens de la
bibliothèque patriarchale grecque de Jérusalem, Revue de l’Orient Chrétien, t.23
(1922-1923), gv. 345-413.
mari 1955 : n. mari, ierusalimis qarTul xelnawerTa mokle aRweriloba,
Tb. 1955.
cagareli 1889 : А. Ца а е и, Све е ия па я и ах
и
пи
е
и, вып. II, СП .
meliqiSvili 2000 : n. meliqiSvili, basili kesarielis, grigol
nazianzelis, grigol noselisa da ioane oqropiris homiletikuri
Txzulebebi qarTul enaze. Tbilisi.
e. gabiZaSvili, Zveli qarTuli mwerlobis naTargmni Zeglebi,
bibliografia. 3. homiletika, Tbilisi.
237
teqsti
A135b
135a
1
2
1*
3
[J65ra]
4
(sityuaY) Tqu
5
muli iohanEsi epis
6
koposisaY farise
7
velTa maT SurisaTÂs
8
(i‚Â)Ásisa v‚a saxare
9
baY xity–is v‚d ga
10
movides gare da
11
zraxva yves misTÂs
12
r‚amca warwymides
13
igi1* da Semdgomi
14
amisi
15
raodenni xarT
16
eliaYs mowafeni
17
r‚n igi qurivisa
18
mis tablaY [J65rb]ara
19
Seuracx yo gla
20
xakisaY C‚n Tana
21
daxadgeriT r‚
22
[C‚n]ica sityuaY
maTe12,14
A 135b 4 sityuaY]didsa oTxSabaTsa J. 5 iohanEsi episkoposisaY]wmidisa
ine‚ mTavarebiskoposisaY kostatantinepovlelisaY J. 7 maT] _ J.
8 iO‚sTOs J.
9 ityOs J. 11 misTOs] _ J. 14 amisi] +gvakurTxen mamao J.
15 ravdenni J. 19 glaxakisaY] _ J. 21 daadgeriT J. 22 C‚nica]r(l)ica A.
238
A136b
A136a
simdablisaY da
1
C‚n vWamT da igi da
[esreTisa]Y[ve tabl]
2
usrulebel ars
is[aY ismineT]
3
m[aradis] amas
[rl‚sa erTi]
4
[pursa Cem] glaxak
[puri za‚ Zes]
5
[isa tablasa ]z‚a da
[ri‚-igi] arca
6
[gigeb]
[fqvilT]a[gan daxifqva]
7
m[inda r‚a]mca [v]d
arca cecxli[Ta ga]
8
[umen] da dumiliT
mo[xicxva] a‚d [r‚i]
9
[mca daxuadgre]
ig[i TÂnier Teslisa]
10
[a‚d maT R‚Tis ]mo
qalwul[i]sa[gan xiS]
11
[SurneTa huriaTa]
va da aRorZnda
12
[r‚li ikadres macxo]
da j‚riTa [gÂÃsnna]
13
[varisaTÂs qvaTaca]
da mamaman sro
14
[iZulebiT aRZravs]
Âl yo
15
[sityuad]
queyanasa [da mociqul]
16
[aw r‚li guesmis]
m[an ganaTormeta godorTa]
17
[saxarebisagan v‚d]
m[oisTula]
18
[ganvides farise]
ese [puri qalwulisagan xiS]
19
[velni igi da zr]
[v]a [da ekle]
20
ax(va yves mi)sTÂs r‚a
si[aman Seiwynara
21
mca warwymides igi
da d[RiTi dRed]
22
raY ars igi mizezi
A136a 1 da] _ J, sityva kiTxvis niSniT aris A. 6 arca]ara J. 7 fqvilTagan
cecxlTagan
gamoicxva
J.
daxifqva]H....a.....s
A,
daifqva
J. 8
10 Teslisa]cecxlisa J, rac gadamweris Secdoma unda iyos. Sdr. α ευ
α ο ου α πε α ο PG. 11 qalwulsa A. iSva J. 12 aRorZinda J. 14 srul
yvna J. 16 queyanasa ]_ J. 17 ganaTormetna J. 19 xiSva]ma (striqonis dasawyisSi) A, [v]a winamd. gam.), iSva J.
A136b. 1 C‚n mas J. 4 glaxakisa]codvilisa J. 9 davadgre J. 11 hriaTaY J.
14 aRZravs] _ J. 19 zraxva yves]Seizraxnes J. 20 misTÂs] i‚sTs J.
22 mizezi igi J.
239
5
10
15
20
25
[J65rb] [romlisaTOsca warwymides? ese ars mizezi igi maTi, rameTu
SabaTsa Sina kaci gankurna da ganHmeli igi Heli dResa uqmsa gankurna
da saqmed war[x]marTa.1* Ä ugunurno, ara jer-[x]iyoa ganHmelisa mis
Helisa da yovlad uqmisaY, [J65va] romlisaTOs sasoebaY kurnebisaY da
kualad gebisaY war[x]ewira, raYTamca Semoqmedman ganHmeli igi kualad
mo[x]ago? amisTOs same mwuxare [x]iyveniT da gSurda, rameTu sargebeli
misTOs kacisa da cxorebisaTOs sulTaYsa yo ese? da reca SabaTsa
pativ-[x]cemen da saswaulTa TOsTa ver [x]cnoben! raYsaTOs, huriano da
farisevelno, manases zeda ara esreT gan[x]risxeniT da Se[x]iTqueniT
wina-aRdgomad, odes-igi esaia winawarmetyuelsa gan[x]xerxvida da igive
ZeTa da asulTa TquenTa eSmakTa da[x]uklvida da taZarsa mas kerpiTa
Se[x]aginebda? anu herodes zeda rad ara gan[x]risxeniT, odes-igi
yrmaTa TquenTa mosrvida2* da dedani Tquenni uSvilo qmnna? odes-igi
[x]iyo tirili da godebaY mamaTaY da dedaTaY qalaqsa Sina da ubanni
igi beTlemisani savse [x]iyvnes sisxliTa, maSin manases zeda da
herodes ara gan[x]risxeniT, romelni-igi uwyalod da[x]Txevdes sisxlTa TquenTa? xolo romeli-igi ubiwo ars da marTal, mas [x]devniT,
rameTu [x]ityOs sjuli, viTarmed: “marTali da ubraloY ara movkla”.3*
rameTu [J65vb] wesi uwesoTa da sjuli usjuloTaY SecTomilni
eSmakisagan – viTar ars ese sjuli? mosisxleTa [x]acxovneben da
mkudarTa aRmadginebelsa war[x]wymeden! romeli-igi kacis klvisaTOs
Se[x]egdo sapyrobilesa, mas gamo[x]iTxoen pilatesgan da romeli-igi
eSmakisagan
dacemulTa
aR[x]marTebs,
misTOs
juar-cumasa
[x]evedrebian!4* da [x]ityOs: “gamovides farisevelni da Se[x]izraxnes” Ä
zraxvaY ugunuri, savse zakuviTa, rameTu romelTa-igi wyalobaY ara
aqunda, SuriTa [x]iwylvodes da tkivilsa SecOves. mSierni maTni
udabnosa zeda ganZRebodes misgan, xolo igini gualviTa daymebodes.
wyalsa ROnod5* garda[x]aqcevda, da igini TOnier ROnisa SuriTa
da[x]iTrvebodes.
[x]xedvides
igini
gankurnebasa
dedakacisasa
1*
m. 12,13.
2*
m. 2,16. 3* gam. 23,7.
4*
m. 27,22. 5*i. 2,9.
3 warhmarTa J. iyoa J. 5 warewira J. 6 moago J. iyveniT J. 8 pativ-scemen
J. scnoben J. 9 ganhrisxeniT J. SeiTquEniT J. 10 ganhxerxvida J.
11 dauklvida J. 12 Seaginebda J. ganhrisxeniT J. 13 mosrvida J. 14 iyo J.
15 iyvnes J. 16 ganhrisxeniT J. dasTxevdes J. 18 sdevniT J. ityOs J.
21 acxovneben J. warswymeden J. 22 Seegdo J. gamoiTxoen J. 23 aRhmarTebs
J. 24 evedrebian J. ityOs J. 25 Seizraxnes J. 26 iwylvodes J. 28 wyalsa]
wyli J. gardaaqcvda J. 29 daiTrvebodes J. xedvides J.
240
5
10
15
20
25
da dacxromasa sisxlisa mis mdinarisasa SexebiTa fesOsa mis
samoslisa misisaYTa,1* xolo maT Surisa igi sisxli [x]diodave.
eSmakeulni maTni gan[x]ikurnebodes da gonier [x]iqmnebodes, da igini
[x]uZOres eSmakeulisa [x]iqmnebodes. brmani maTni [x]xedvides,2* da
mxedvelni dabrmebodes; yruni maTni [x]ikurnebodes, [J67ra] da gulni
maTni ukeTurebad garda[x]iqceodes. zRuaY RelvaTagan3* da[x]cxreboda,
raYTamca ufalsa gan[x]umzada Sesavali, xolo maTTa gulTa Relvani
igi zakulebisagan [x]ufroYs pirTagan aRmo[x]ecenebodes. niavqarni
da[x]cxrebodes brZanebisa misisagan, xolo igini SuriTa [x]ufroYsad
aR[x]ivsebodes da juarcumasa gan[x]izraxvides. Ä Suro, mSobelo
sikudilisao yovlad SeTxzulo, romelimca samsWuali [x]ipova
[x]umaxOles Surisa, romeli-igi maT [x]aqus da [x]werts, raYTamca
salmobaman pirisa igi SuenierebaY ganryuna.... viTarca Surisagan da
sruli igi siyuaruli ganaqarvis. cecxli wyalman daSritis, xolo
bevreulTa wyaroTa ver daSriton Suri. salesvelman erTman gesli
rkinasa garda[x]Hadis, xolo yovelTa maT erTgulebiT msaxurebaTa
daviTisTa saulisgan Suri igi ver gan[x]aSores. da raodenica raY
moviHsenoT SurisaTOs, Zmano, dasrulebad ver Zal-gOc, vercaRa
yovelTa
moZRuarTa
Se[x]uZlon.
garna
dasasruli
sjulisaY
siyuaruli ars da dasasruli aRTqumisaY[!] Suri ars, romeli
Se[x]amTxuevs sikudilsa. rameTu SuriTa guelman adami[!] samoTxiT
gamoHada da SuriTa kaenman[!] ZmaY TOsi mokla. da raodeni raY vTquaT
[J67rb] da raodeni raY da[xu]akloT? romeli-igi navi SuriTa savse
[x]iyo da ver Se[x]uZliso wyliT rRunaman warwymedad, ese iesu ZaliTa
sulisa wmidisaYTa daacxrvo wyaroYTa miT naTlisRebisaYTa. [x]aqunda
navsa mas samsWuali rkinisaY, romliTa ganmtkicnis navi, aramed
samsWualiTa miT, romliTa iesu gan[x]iHurita, yoveli samsWuali
navisaY mosra. [x]aqunda navsa mas Zeli aRmarTebuli afrisaY, aramed
odes aR[x]emarTa Zeli juarisaY, gantyda Zeli afrisaY. [x]aqunda navsa
1*
m. 9,20 2* m.12,22. 3*l 8,24.
2 sdiodave J. 3 ganikurnebodes J. iqmnebodes J. 4 uZOres J. iqmnebodes J.
xedvides J. 5 ikurnebodes J. 6 gardaiqceodes J. dascxreboda J. 7 ganumzada J. 8 ufroYs J. aRmoecenebodes J. 9 dascxrebodes J. ufroYsad J.
10 aRivsebodes J. ganizraxvides J. 11 ipova J. 12 umaxOles J. aqus J.
swerts J. 13 SuEnierebaY J. ganryuna] am sityvis Semdeg teqstSi raRac
unda iyos J-Si gamorCenili. 16 gardahHadis J. 17 ganaSores J. 19
moZRurebaTa J. SeuZlon J. 21 SeamTxuevs J. guElman J. 22 gamoHda J. 23
davakloT J. 24 iyo J. SeuZliso J. iesuYs J. 25 aqunda J. 27 ganiHurita
J. 28 aqunda J. 29 aRemarTa J. aqunda J.
241
5
10
15
20
25
mas sabelica, aramed miTve sabliTa SiSTvil-iba iudaca. amasve navsa
aR[x]Hdes huriani da da[x]ecnes lodsa mas da urwmunoebiT da[x]inTqnes
da moaqamde ufskrulTa ugunurebisaTa sxenan. raodenni maTganni
[x]cnoben da gulisHma [x]yofen, WeSmaritad cxovndebian ukunisadmde.
xolo maT, romelni-igi da[x]inTqnes, netarRamca misrul [x]iyvnes
ionaYsa,1* odes danTqmul [x]iyo mucelsa veSapisasa da misgan[m]ca
[x]ekiTxa da [x]eswava; da viTarca-igi qadagebiTa misiTa ninevelTa
Seinanes da cxovndes, egreca iginimca ara warwymdes. aramed Tualni
igi gulTa maTTani daiwuxnes [J67va] da arca brwyinvalesa mas da
WeSmaritsa sarwmuno[sa], romeli Soris queyanasa dgas, [x]xedvides da
arca qadagebaY ionaYsi da sinanuli ninevelTaY Seiwynares, raYTamca
mo[x]iqces da cxovndes. da [x]ityOs: “gamovides farisevelni igi da
Se[x]izraxnes” aw vinaY gamovides sjulisagan raYme da ara Surisagan
da Tumca sjulsa ara gardasrul [x]iyvnes, aramca sjulis mdebeli
[x]igina. gamovides farisevelni igi vinaYme mcnebisagan RmrTisa,
romeli gan[x]naTlebs TualTa gulisaTa, rameTu “mcnebani uflisani
brwyinvale arian da gan[x]anaTleben TualTa.2* gamovides farisevelni
vinaY cxorebisagan, rameTu igini sxuasa sikudilsa [x]uzraxvides da
[x]upirates cxorebisa igi naTeli maTve da[x]aklda. “gamovides
farisevelni da Se[x]izraxnes”. da ara Tqua werilman, Tu
“Se[x]izraxneso”, aramed “zraxva moiReso”. amas egre, romeli
dasabamiTgan kacis mklveli igi eSmaki, […] raYTamca iesu warwymides.
da [x]ityodes: romliTa-me saxiTa warvwymidoT: qvisa-me dakrebiTa anu
maxOliTa anu cecxliTa anu wyliTa? xolo ganmzraxvelman maTman
[J67vb] eSmakman STa[x]ugdo gulsa, viTarmed romliTa-igi ZeliTa mokla
adami[!], igive moiHsena da ganazraxa, raYTamca Zelsa zeda juars[x]acua iesu. da man ver cna, rameTu Zuelica igi da pirveli misi
dacemuli aR[x]marTos da sofelsa cxorebaY [gagrZeleba Semdeg gverdze]
1*
iona 2,1.
2*
fs. 18,9.
2 aRHdes J. daecnes J. dainTqnes J. 3 moaqamden]asea J. 4 scnoben J. hyofen
J. 5 dainTqnes J. iyvnes J. 6 iyo J. 7 ekiTxa J. eswava J. 10 sarwmunoY
xedvides J. 12 moiqces J. ityOs J. 13 Seizraxnes J. 14 iyvnes J. 15 igina J.
16 gananaTlebs J. 17 gananaTleben J. 18
uzraxvides J. 19 upirates J.
daaklda J. 20 Seizraxnes J. 21 Seizraxneso J. 22 […] aq TiTqos sityva
aklia 23 ityodes J. 25 STaugdo J. 26/27 juars acua J. 28 aRhmarTos J.
242
A137b
A137a
[mo]xaniWos
1
[aw maT] xrcxuenian da
gamo[vides farise]
2
[ver] gOTxroben x‚
ve[lni r‚amca ga]
3
[C‚n vTquaT da g]amo
ni[zraxes da warw]
4
[vacxadoT] maTi
ym[ides i‚O]
5
[igi gesli da xit]
[r‚ ucxo da sakOr]
6
[yodes] v‚d raY[sa]
ve[l didebulebisa igi]
7
[TOs]o [sjulisa m]aTsa
sa[qmE movida]
8
[mkO]o[darsa] aRxad
i‚O [r‚amca moxisra]
9
[ginebo] da wyl
da [acxovna war]
10
o[OlebaTa ganx]kur
wym[eduli naTesa]
11
[nebo an]u ra
vi kacTaY [x‚]
12
[YsaTOs] saswaul
e[s]en[i meZiebelsa]
13
[Ta xiqm]o [d]a xas
mas da [macxovar]
14
waveb[a] esev‚r
sa [warwymedul]
15
[sa bralsa] daxk
T[asa xeZiebdes]
16
[rebdes z‚a iO‚s]
wa[rwymedad]
17
[aw esev‚risa a]misTOs
[r‚isa bralisaTOs]
18
[gunebavs] C‚n r‚a
[gOTxarT C‚n hu]
19
[mca warvwy]mideTo
ri[ano raYsaTOs]
20
[odes igi yr]mani
[SexizraxeniT]
21
baiaY[Ta mix]egebo
mi[s zeda]
22
[des da xugal]obdes
A137a 1 moaniWos J. 6 ucxoY J. sakOrveli J. 8 saqme J. 9 moisra J.
13 eseni]enen A. 16 eZiebdes J. 21 SeizraxeniT J.
A137b 1 hrcxuEnian J. 5 ityodes 6 viTarmed] _ J. raYsaTOs J. 7 Sjulisa
J. maTsa] _ J. 8 aRadginebo J. 10 ganhkurnebo J. 11 anu ra]kura A. 13 iqm J.
aswaveba J. 15 dahkrebdes J. 21 miegebvodes J. 22 da] _ J. ugalobdes J.
243
A138b
A138a
da xityodes osa
na r‚i xa(r m)aRal
Ta Sina kurT
xeul ars momava
li saxeliTa oY‚Ta1*
meufE (iE)l‚isaY
[J66ra]x‚ igini [maTsa]
galobasa mas
mWu[var xiqmne]
bod[e]s [da kbilTa xi]
RrWe[ndes r‚ qe]
[bani igi] uSur[veli]
[sa]ni [i]sa[r xiqmne]
bodes moSurne
Ta maT[TOs]
da mo[xuHdes iO‚s]
da [xrques ara ges]
misa[ rasa [U182,4]ese xit]
yOan r‚ (i)gin(i) sit
yuasa winawar
metyuelisasa
aRxasrulebdes
1*
m.21,9.
2*
fs. 8,2; m. 21,16.
3*
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
III mef. 21,15.
v‚d “piriTa yrmaTa
CCOlTa mwovarTaY
Ta daxemtkicos
qebaY2*
odes igi iezabels
xeguleboda da
pyrobad venaHi
igi nabuTEsi”3*
da w‚i igi sicruvisaY
migiwera v‚r erT
gulobiT Sexiwyna
reT x‚ odes pi
late juarsa mas
z‚a daxwers WeSma
ritsa ficarsa mas
maSin guli giwyre
bis da xayenebT
da (xetyOT)
nu daxwer meufed
huriaTad4* da
nu g(am)oxaCineb
W(e)S(m)a(rit)sa nu
4*
i. 19,21.
A138a 1 ityodes J. osanna J. 7 maTsa mas galobasa J. 8 mas] kiTxvis
9 mWuvar]mWue A. mWuvar xiqmnebodes]viTarca isriTa
iwertebodes J. 10 bodis (sityvis boloa) A. 10/11iRrWendes J. 11/12 qebani
igi] bades (?) A. 13 isar]asa A iqmnebodes J. 14 moSurneTa maTTOs]
moSurneTani J. 16 mouHdes J. 17 hrques J. 18 ityOan J. 19 sityuasa mas UJ.
22 aRasrulebdes UJ.
niSniT A.
A138b 3 daemtkicos UJ. 6 guleboda U, eguleboda J. 8 naboTesi J.
10 miwera J. v‚r]v‚d J. erTgulebiT U. 11 SeiwynareT UJ. 14 daswers UJ.
WeSmaritsa mas U. 15 ficarsa mas] _ UJ. 17 da] _ UJ. ayenebT UJ. 18 etyOT
UJ. 19 daswer U, daswerT J. 20 da] _ UJ. 21 gamoaCineb UJ.
244
A139b
A139a
(guamxileb C‚nsa)
1
(xiswavebdes ege)
(mas uSjuloeba)
2
(v‚ri igi xufroYs)
sa nuca RT‚is kad
3
gon(ier ars)
rebasa
4
r‚ sar(gebel arian yl‚i)
Ä uSjulono hu
5
saT(Os swavlani [J66rb] igi)
riano da Tum
6
saRm(rToni da jer)
ca xayenebdiT maT
7
ars( maradis wur)
(r)l‚(ni) igi ujerosa
8
TaY (maTi da ara)
saqmesa Sina aried
9
sab(ralobel ars)
gina Tumca TOTca
10
misi i(gi gonierad)
(TO)s(T)a (T)a(vTaSexik)
11
daw(eraY da xityOT)
dimeT da xTquT
12
nu d(axwer meufed)
(v)‚d raY ese vyavT
13
rad x(ityOT nu daxwer)
a‚d esoden Tu r‚l
14
da r(asa gavnebs)
igi daxwers marTl
15
Tq‚n (werili igi)
didebasa mas me
16
anu (rl‚isa erTisa)
ufisasa rl‚isa
17
Tq‚n(ganisaY sac)
gan C‚n cad aRvalT
18
xov(rebeli migiRo)
mas xayenebT
19
WeSm(aritisa mis)
(daRaTu vin ugu)
20
(daweraman da xa)
(nur xiyos a‚d sit)
21
(yenebdes igini)
(yuaTave RTisaTa)
22
(dawerasa mas )
A139a 2 usjuloebasa J. 3 RT‚isa J. kadrebasa]kadnrebasa J.. 5 usjulono
J. 6 Tuca J. 7 ayenebdiT UJ. 8 ujerosa]uSjulosa UJ. 10 TOTca] _ U,
TOTcamca J. 11 SeikdimeT U, SevikdemT J. 12 sTquT UJ. 14 eseoden J. r‚li
igi U,-J. 15 daswers UJ. 18 zecad J. 19 ayenebT UJ. 20 vinme UJ. 21 iyos UJ.
A139b 1 iswavebdes UJ. 2 igi] _ J. ufroYs UJ. 4/5 yovlisaveTOs U.
7/8 wurTaY maTi maradis J. 11 ityOT UJ. 12 daswer U, daswerT J. meufed
huriaTa J. 13 ityOT UJ. daswerT J, daswer meufed U. 14 da] _ UJ.
16 erTisa] _ J. 17 sacxorebeli U, samsaxurebeli J. 20 ayenebdes UJ.
245
A140b
A140a
1*
(x‚ igi maT xetyoda)
1
(yves r‚amca war)
(r‚i davwere davwere)1*
2
(wymides igi)
(x‚ ese sityuaY) Cn‚da
3
da v‚r cna i‚Â warvi
(ca sargebel ar)s
4
da mier2* ara Tu
(xufroYs x‚ mci)red
5
visgan xeTxra a‚d
(swavlulTa)TOs
6
(TO)T gulisxma yo
(r‚a ukueTu v)inme
7
r‚ igi ars gulTa mec
(tyuviliT xa)cTu
8
nieri (r‚ xityOs fsal)
(nebdes esev‚ri) sax
9
muni v‚)d o‚n icnis
(E sityuaY x‚qas) v‚d
10
zraxvani brZen
(r‚i igi Sendamde m)‚s ek
11
Tani a(ri)a(n) a(m)ao3*
(lesiisagan m)iswa
12
(da) v‚(a) saxarebaY
(vies mrwams) d
13
(xityOs) v‚(d) ara
(aRaTu ganva)grZ
14
(xuHmda mas kac)
(ve sityuaY e)se a‚d
15
(Tagan wamebaY)
(aRSEnebisaT)Osve
16
(r‚ man icoda ra)Y
(vyav)
17
(xiyo kacisa mis T)ana4*
(amieriTgan m)asve
18
da (v‚r cna i‚O mixr)ida
(sityuasa m)ovi
19
[J66va] mie(r adgiliT)
(deT da gam)ovi
20
(des farisevelni)
21
(dilisa a‚d v‚ds mo
(igi da zraxva)
22
(xiwios Jami misi)
i. 19,22.
2*
m. 12,14. 3*fs.93,11.
ara Tu SiSisagan siku
4*
i. 2,25.
A140a 5 ufroYs UJ. 8 acTunebdes UJ. 9/10 saxe sityOsaY J. 10 hrquas UJ.
11 Sendamden J. m‚s] _ UJ. 11/12 eklesiasa J. 12 gOswavies J. 15 a‚d] _ U.
16 aRSenebisaTOsve J.
A140b 3 warvida igi J. 5 eTxra UJ. 6 gulisHma yo J. 7 gulTmecnieri UJ. 8
ityOs UJ. 9 v‚d] _ UJ. icnis]uwynis UJ. 10 brZenTani rameTu UJ. 13 ityOs UJ.
viTarmed]rameTu J. 14 uHmda UJ. 16 man]r‚n J. 17 iyo UJ. 18 mihrida UJ. 20
SiSisaTOs J. 21 moiwios UJ. 22 misisa sikudilisaY da J.
246
A141b
A141a
1*
(juarcumisaY)
1
(da mier sada za)
(Sexgvanda misa r‚a)
2
(kuvaY ara xipo)
pirvelad m(k)udar
3
vebi(n mun xiqce)
ni aRadginnes (da) sne
4
vin (da sada Suri ara)
ulni gankurnnes
5
arn( mun xixa)
(mSierni simarTliTa)
6
rebn (sada uSurve)
ganaZRnes( da sar)
7
li igi (siyuaruli)
wmu(noebiTa gana)
8
aRxe(srulebin)
m(tkicnes da ami)
9
da xi(didebin mm‚Y)
sa (Semdgomad mosl)
10
da Z(E da sl‚i wd‚Y)
v(ad patiosansa)
11
da aw (da maradis)
mas siku(dilsa)
12
da u(kuniTi uku)
da j(er xiyo r‚amca)
13
(nis)a(mde a‚n)
ju(ars xecua i‚O)
14
da ma(Sin r‚lni xi)
15
(yvnes jojoxeTs)
16
(r‚amca mislviTa)
17
mi(siTa ganarinna)
18
(r‚lni sxdes bnel)
19
sa da aCdilTa si
20
(kudilisaTa)1*
21
(da v‚r cna i‚O warvi)
22
fs. 106,10.
A141a 2 Sehgvanda UJ. 4 da] _ UJ. 9/10 missa J. 12 mas] _ J. 13 iyo UJ. 14 ecua
UJ. 15 iyvnes UJ. 19 romelni-igi J. 20 aCrdilTa UJ.
A141b 1 mier]+mun J. 2 ipovebis U, ipoebin da J. 3 iqcevin UJ. 4 da] _ UJ.
5 ixarebn U, ixareben J. 6 sada-igi U. 7 igi] _ UJ. 8 aResrulebin UJ.
9 ididebin UJ. 10 da1] _ J. Ze J. 11 da] _ UJ.
247
Mzekala Shanidze
The Homily "On Jealousy" in the Khanmeti Homiliary
Summary
Uncial underwriting on palimphsest parchment folios of Ms.S-3902 (National
Centre of Manuscripts, Tbilisi) was deciphered in 1927 by A. Shanidze. Large
folios of the original manuscript - which had been cut and reshaped to fit the size of
the new manuscript - were found to contain fragments of several homiletical
works, copied, as indicated by the palaeographical and linguistic features of the
text, in the first half of the eighth century.
Less than half of the homily "On Jealousy", ascribed in the manuscript to John
Chrysostom, has survived on the mutilated folios, the rest is lost. The remaining
text of the underwriting was well-nigh illegible; no other manuscript containing the
complete text of the homily was accessible at that time, only in the Udabno
Homiliary there was an acephalous fragment identical with the ending. Neither
were there, eighty years ago, technical devices to help the reader’s naked eye when
trying to read the washed-out text. Because of this, the published text has several
large gaps, and some sections are nearly blank, except for some words or letters
here and there on the page.
In the present article the text of the Pseudo-Chrisostomian homily "On Jealousy"
is complemented and reconstructed on the basis of the same text in a manuscript
unavailable at the time of the first publication (Ms. No. 4 in the collectiom of the
Georgian Mss. in the Library of the Greek Patriarchate in Jerusalem). In this
manuscript, dated to the fourteenth century, the text of the homily is complete and
follows the surviving Khanmeti fragments literally.The text in the Jerusalem
manuscript fits neatly into the gaps of the palimphsest, supplying the correct
reading for missing letters, words or even whole lines. This leads us to assume that
the text of the homily in the Jerusalem manuscript is a faithful copy from an older
manuscript. Therefore, it is possible to suggest, with considerable certainty, that the
homily "On Jealousy" in the Jerusalem ms. has as its source a translation made
very early, but the text itself, in all probability, was copied from a ms. of the type
of the Sinai or any other Homiliary (Mravaltavi).The absence of khanmeti forms in
Jer. 4, as a feature characteristic for the Homiliaries, could be an indication of this
fact. The complete text of the homily "On Jealousy" is published here with a brief
Introduction.The text of the palimphsest is presented in two columns (as in the
manuscript). The text reconstructed by A. Shanidze is in parenthesis, (as in the
edition of 1927), the readings following Jer.4 the present writer has put in square
brackets.
Sigla: A - Publication by A. Shanidze; J - Ms. Jerusalem 4; U - Udabno Homiliary.
248
enaTmecnierebis sakiTxebi _ I-II, 2009
nino cixiSvili
-a da -e sufiqsiani II kavSirebiTi saSual qarTulSi
II kavSirebiTi II seriis erT-erTi ZiriTadi mwkrivia rogorc Zvel,
ise axal qarTulSi. aRniSnuli mwkrivis mawarmoeblebia -a, -e, -o
sufiqsebi (SaniZe 1976:98-99). Zvel qarTulSi am funqciiT gamoiyeneboda
kidev -i afiqsi. igi `oriode zmnaSi Tu ixmareboda, isic ara yovelTvis
da ara yovelgan (imnaiSvili, imnaiSvili 1996:188). axal qarTulSi II
kavSirebiTis mawarmoeblad mxolod -a, -e, -o sufiqsebi gvxvdeba (SaniZe
1980). winamdebare naSromSi saubari gveqneba -a da -e sufiqsiani II
kavSirebiTis warmoebis Sesaxeb saSual qarTulSi.
Zvel qarTulSi sayrdeni morfemis struqtura ganapirobebs -a da
-e sufiqsTa ganawilebas I da II yalibis (uniSno da -i elementiani
wyvetilis mqone) zmnebTan. `II kavSirebiTSi -e sufiqsi gamovlindeba im
zmnebSi, romelTa sayrdeni morfemiseuli e xmovania gauCinarebuli; yvela sxva SemTxvevaSi uniSno da -i elementiani namyo ZiriTadis mqone
zmnebSi am nakvTis mawarmoeblad -a sufiqsi gveqneba~ (gogolaSvili 1984:
88).
axal saliteraturo qarTulSi Zveli viTareba mxolod uniSno da
-d sufiqsian vnebiTebSi SenarCunda.
moqmedebiTi gvaris zmnebTan Tanamedrove qarTulSi, sayrdeni morfemis struqturis miuxedavad, yvelgan -a bolosarTi gabatonda (garda
misca zmnisa). aRniSnuli sufiqsis unifikacia aq ukve damTavrebulia.
prefiqsian vnebiTebSi paralelizmis SemTxvevebma iCina Tavi. -e sufiqsian formaTa gverdiT -a bolosarTiani zmnebic gamovlindeba da,
piriqiT, -a sufiqsian zmnebs zogjer -e bolosarTiani formebic axlavs.
prefiqsiani vnebiTebisa da moqmedebiTi gvaris zmnaTa SemTxvevaSi `axali
sistemis Camoyalibebis procesTan da zogjer ukve Camoyalibebul viTarebasTan gvaqvs saqme~ (gogolaSvili 1983:85).
saSual qarTulSi xsenebuli mwkrivis kvlevisas mniSvnelovania
gansxvaveba, rac am niSniT Zvelsa da axal saliteraturo enebs Soris
gamoikveTa.
saSuali qarTulis ZeglebSi II kavSirebiTis -a da -e sufiqsTa ganawileba axali qarTulis msgavsad xdeba, Zveli warmoebis kvali ki mxolod aqa-iq Tu SeiniSneba.
es gansakuTrebiT moqmedebiTi gvaris zmnebTanaa sacnauri. moqmedebiTi gvaris zmnebi TiTqmis mTlianad axal warmoebazea gadasuli. Tu Zvel
qarTulSi maTTan -a da -e mawarmoebelTa gamovlenas sayrdeni morfemis
xmovani ganapirobebda, saSuali qarTulis TiTqmis yvela ZeglSi II kavSi249
rebiTis niSnad -a sufiqsi gvxvdeba ganurCevlad imisa, sayrden morfemaSi
romeli xmovania gauCinarebuli. aRniSnuli gvaris formebSi -a sufiqsis
unifikacia jer kidev saSual qarTulSi damTavrebuli Cans, -e bolosarTi ki mxolod naSTis saxiT aris SemorCenili.
-a sufiqsia warmodgenili iq, sadac sayrden morfemaSi -a xmovani
moiazreba:
magra giTxra pirvel xvalme, seni me mWirs raca Wirad (vefx., 126, 4);
romelsaca queyanasa SemiCinoT, Tavi Cemi ara Seviwyalo, anu aRgisrulo sawadeli anu movikla Tavi (am., 202, 5);
Wirni rad aRvZra saCemod, saqmeni rad davimaSe? (T. I, 116, 4);
aseTs saqmesa iqms, Senve Tavsa Semoikra da aRara geSvelos ra
(saba, s.s., gv. 27);
RmerTman nu romeli mijnuri daapyras eseTsa unebelsa yofasa
guldamwuari da dauTmobeli (vis., 279, 24);
aTas wel versiT SeuvalT, Tu zed dagvixSan karia (vefx., 1379, 4).
-a sufiqsia II kavSirebiTis niSani zmnebSi, romelTa sayrden morfemaSic sxva xmovania reducirebuli anda umarcvloa:
aR-Tu-uTqua aRnaTquemi Seni ufalsa RmerTsa Sensa, ara daayeno
aRsrulebaÁ misi (sam. Zegl. I, 120);
ukeTu Zalad ara STavacvaT xalaTi ese, imkacvris beri ese qarTvelTagan (batoniS., II, gv. 176);
da miumcno manca egreT, raTa paemansa Sekrben erTad, da daamÃuan
abaRa yaeni da daipyran Ãelmwifoba (q. cx., II, 258, 14);
da samdRvirod RÂnoÁ Jamsa sTulisasa Semsgavsebulad mosulisa
SinaT moarTuan msaxurTa monastrisaTa yovelTa erTi sawyavi (ist. sab.,
56, 8);
romel gixuaiSnoT mefeT-mefisa winaSe, da gagiSuas mSuidobiT (am.,
143, 3).
guli asre dauyenos, egonos Tu Toki abas,
erTi rame salaRobo zed xumroba wamoabas (arC., II, 17, 3);
viT siTboT vardman yvavili, suni gamosces iama,
dabuÃebulman, nazamTrma mÃari aRisxas Wiama (daviTiani, 55.200, 2).
Zveli qarTulisagan gansxvavebiT, II kavSirebiTSi -a bolosarTi
dasturdeba im zmnebSic, romelTa sayrden morfemaSi -e xmovania gauCinarebuli. moqmedebiTi gvaris formaTa II kavSirebiTis amgvar warmoebaze
gadasvla saSual qarTulSi ukve dasrulebulad gamoiyureba. amaze migvaniSnebs aRniSnuli periodis adreul ZeglebSi -a sufiqsis gamovlena
yvelgan, sadac, Zveli tradiciisamebr, -e bolosarTi iyo mosalodneli.
amis magaliTebi ki mravladaa:
rome damxsna SeWirveba, eSma bilwi asapyre (vefx., 130, 2);
250
da Tavman mefobisa Tquenisaman, erTi turfa aseTi ram giZRuna, rome kacisa Tualisagan egeTi ara naxul iyoso (am., 198, 9);
anu movkvde anu Sevigna mizezi mwuxarebisa misisa (T. II, 140, 8);
ganvrcxaT samoselni sulTa CvenTani cremliTa mduRariTa (saba,
swavl., 188, 582);
avi saqme, avi sityva guliT aRar gaicado,
ra ese hqna, daxalasde, nawvelman gamoica do (arC., II, 1126, 4);
dedam ra Svas Ze, pirvelTa WirT aRar moiÃsenebsa (daviTiani, 31.
31, 1);
aramed romelman ara daicvas sawoli TÂsi wmidad, ara jer ars
mis Tana daTmena (q. cx., II, 121, 10);
es yvelam SevityeviT, rom, vinc vis mouWras, erTi didi mteroba
isic aris (sam. Zegl., I, 307);
Tqva, `naqmari nuTu migZnan, marjve sityva moviaxlo (bes., 56. 66,
3);
vazirT sityva unda Seamowmon da, romeli amjobinon, igi daaskvnan
(saba, s.s., 45);
vici, ragind kargada gwvrTna, maSinca mmzer isev mterad (arC., I,
40. 171, 1);
ukeTu ara daiSTo Tavi Seni da ganryvna frTeni sulisa Senisani
(saba, swavl., 149, 453).
bolo magaliTSi zmnasTan narian mravlobiTSi pird. obieqtia Sewyobili, norma -e bolosarTs moiTxovs kavSirebiTis niSnad. garda amisa,
`ryven~ Zireul morfemaSi -e xmovania gauCinarebuli da mainc axali
warmoeba gvxvdeba. Tumca `swavlanSi~, religiuri Janris nawarmoebSi,
gamomdinare TviT Zeglis xasiaTidan, mosalodneli iyo, Zvel warmoebas
SevxvedrodiT.
msgavsi SemTxveva arCilTanacaa. Tumca pird. obieqtis mixedviT ricxvSi monacvle zmnasTan mx. ricxvSi mdgari pird. obieqtia Sewyobili:
droa Sevide saunjes Zvelad xel-miuyofelsa,
ganvaxvna larTa zardaxSa, gauyo yovlsa sofelsa (arC., I, 142.
69, 2).
es cxadyofs imas, rom XVII saukunisTvis moqmedebiTi gvaris zmnebTan II kavSirebiTis -a sufiqsiani warmoebis unifikacia ukve didi xnis
dasrulebulia. aqa-iq naSTis saxiT Semonaxul -e bolosarTian formebsac
zogjer Tavisi safuZveli aqvs.
Cven mier Seswavlil saSuali qarTulis ZeglebSi moqmedebiTi gvaris -e bolosarTiani aTiode forma dadasturda. maTi umravlesoba `qmne~
da `iÃsne~ zmnebia da isini `qarTlis cxovrebaSi~ gvxvdeba.
juanSeris istoriaSi aseTi 4 zmna moviZieT:
romel ginda Cemgan, me vqmne aw (q. cx., I. 184, 1).
251
juanSerisave Txzulebis sxvadasxva xelnawerSi igive zmna orive
sufiqsiTaa warmodgenili. `qmnes~ forma gvxvdeba 1633-1646 wlis mariamiseul nusxaSi, romelsac XVIII saukunis dadianiseul nusxaSi `qmnas~
enacvleba:
da ubrZana, raTa gamonaxos Ãevsa mas Sina adgili samonastre da
aRaSenos eklesia, da qmnes monastrad (q. cx., I. 178, 1).
aqve, anaseul (XV s.) da dadianiseul (XVIII s.) xelnawerebSi
aris `giÃxsnes~ zmna, romelsac ramdenime sxva xelnawerSi (WalaSviliseuli (XVI s.-is II naxevari), mariamiseuli (1633-1646 ww.), maCabliseuli
(1736 w.), janaSviliseuli (XVIII s.-is Sua wlebi)) -a sufiqsiani forma
cvlis:
maSin gixilos Sen Wirsa Sina da giÃsnes RmerTman (q. cx., I, 162, 19).
amave fuZis mqone zmnebi -e sufiqsiT dasturdeba leonti mrovelis
istoriaSi:
da madlobda RmerTsa da evedreboda, raTa moxednes wyalobiT ersa
mas SecTomilsa da iÃsnes eSmakisagan (q. cx., I. 92, 16);
man gixilos Wirsa Sina da giÃsnes Sen (q. cx., I. 105, 21).
`samarTlis ZeglebSic~, kerZod, moses samarTalSic vnaxeT moqmedebiTi gvaris -e sufiqsiani forma:
romelman qmnes boroti winaSe uflisa RmrTisa Senisa da
gardahÃdes mcnebaTa misTa (sam. Zegl., I. 109).
moqmedebiTi gvaris formebi II kavSirebiTis -e bolosarTiT gvxvdeba Teimuraz I-Tan da Teimuraz II-sTan. Teimuraz I `mijnurT ambavSi~ -e
sufiqss leqsis sazomisaTvis unda mimarTavdes:
maT misi cxeni mihyvandaT, netar misTana Sesva ra!
sxva msgavsi iosebisa, veWob, dedaman Sves ara! (T. I, gv. 65. 40, 4).
Teimuraz II-is poemaSi `sarke TqmulTa~ saxarebiseuli Tematika
unda ganapirobebdes Zveli qarTulisaTvis damaxasiaTebeli warmoebis gamoyenebas:
Sen muclad iRo da Sve Ze, ieso ewodisao (T. II, 27. 216, 4).
sxva avtorebTan igive zmna mxolod -a bolosarTiT gvxvdeba. magaliTad, daviT guramiSvili, roca iesos Sobaze gviambobs, aRniSnul
zmnasTan -a sufiqss moixmars:
ocdaxuTs marts gabriel angelozman axara,
zegardmo mokiTxva hrqva: yrma Svao patara (daviTiani, 117).
sulxan-sabasTanac -a bolosarTiT gvxvdeba es zmna:
mamaman Svili Svas eseTi da mzrdelman aRzardos msgavsi amiso (saba, s.s., 66).
arCilic mxolod -a sufiqsian warmoebas mimarTavs:
aha, miudges qalwuli, Svas Zeo-gankvirvebuli (arC., II, 138, 2);
sxva am bediTa nuRar Svas, riT raebada maT visi (arC., I, 173. 312, 2).
252
Tu gaviziarebT gamoTqmul Tvalsazriss imis Sesaxeb, rom `viec~
zmnaSi e sayrdeni morfemiseulia, maSin kavSirebiTis `vice~ formaSi -e
mawarmoeblis arseboba logikuria da rusTaveli am SemTxvevaSi amgvar
warmoebas mxolod riTmis saWiroebiT ar mimarTavs:
gnaxe sulTan gauyrelman, fici asre davamtkice:
aw damexsen, sikvdilamdis vitiro da Tavsa vice (vefx., 863, 3).
arvis uTxra suliersa, saficari momec mtkice,
fici fica saSineli: `Tavicao kldeTa vice!~ (vefx., 1141, 4).
saleqso sazomiT ver avxsniT -e bolosarTis gamoyenebas sxva
taepSi:
modi da gavxsnaT, SevigneT, saWurWle Tu ra zomia (vefx., 1352, 2).
`vefxistyaosanSive~ igive zmna -a mawarmoebliT gvxvdeba:
ra Semoviden indoeTs, Sevigna maTi gvaroba,
vuCveno Cemi Zal-guli da Cemi meomaroba (vefx., 534, 2).
mefe brZanebs: `ra SevignaT, guli Cveni raT ixsnebis? (vefx., 1171, 1).
`Sevigna~ formebia Teimuraz II-is `TimsarianSi~ da sulxan-sabas
`sibrZne sicrueSic~:
anu movkvde anu Sevigna mizezi mwuxarebisa misisa (T., II, 140, 8).
me ugunuri nu ggonivarT, vera Sevigna ra (saba, s.s. 130).
aRniSnuli zmna e bolosarTiT dasturdeba `visramianSic~. rogorc
cnobilia, `visramianis~ qarTuli xelnawerebi gviandeli xanisaa. Tumca,
aqac auxsnelia jer kidev am periodisaTvis iSviaTi warmoebis formaTa
gamovlena:
raca SemiZlia, moviWirveb, romel gulisa Cemisa nadebi ver Seignes
(vis., 132, 14).
zemoT ganxilul formaTagan yvelas, rogorc Zveli qarTulisaTvis
iyo Cveulebrivi, sayrden morfemaSi -e xmovani aqvs gauCinarebuli (-qmen-,
-Ãsen-, -ec-, gen-, -Sev-).
gairkva, rom saSual qarTulSi moqmedebiTi gvaris I da II yalibis
zmnebi II kavSirebiTs axali qarTulis msgavsad iwarmoeben. TiTqmis yvela
ZeglSi -a sufiqsi gvxvdeba mawarmoeblad. -e bolosarTi ki, romelic
Zvel qarTulSi Cveulebriv gamovlindeboda iq, sadac Zireul sayrden
morfemaSi e xmovani iyo gauCinarebuli, Cven mier mokvleul masalaSi sakmaod iSviaTia. am iSviaT formaTagan zogierTis gamoyenebas Tu leqsTwyobis mizeziT an Tavad Zeglis TematikiT avxsniT, ramdenime maTganis
arseboba zogjer amgvari mizezebis miRma rCeba.
sayrdeni morfemiseuli xmovani Seapirobebda -a da -e II kavSirebiTis sufiqsTa ganawilebas prefiqsian vnebiTebTan Zvel qarTulSi. aq mkafiod iyo gansazRvruli -a da -e bolosarTTa gamovlenis areali. kerZod, uniSno da -i elementiani wyvetilis mqone zmnebi, romelTa fuZiseul sayrden morfemaSi e xmovania gauCinarebuli, II kavSirebiTs -e bolo253
sarTiT iwarmoebda; xolo is uniSno da -i elementiani wyvetilis mqone
zmnebi, romelTa Zireul morfemaSi nulTan monacvle xmovani ar dasturdeboda, II kavSirebiTSi mwkrivis niSnad -a sufiqss dairTavdnen. axal
qarTulSi formaTa paralelizmma iCina Tavi. `aris SemTxvevebi, roca
prefiqsiani vnebiTi gvaris zmnebSi II kavSirebiTis -e sufiqsian formebs
uCndeba paraleluri -a sufiqsiani formebi da piriqiT, -a sufiqsian
formebs uCndeba -e sufiqsiani paraleluri formebi (gogolaSvili 1984:
88-89).
saSual qarTulSi viTareba gansxvavebulia. sayrdeni morfemiseuli
xmovani TiTqos ukve kargavs Zvel funqcias da masze moniSnuli sademarkacio xazic fermkrTaldeba. saSual qarTulSi ukve moCans paraleluri
formebi, Tumca am formobriv paralelizmSi -a sufiqsis upiratesobac
ikveTeba, gansxvavebiT axali qarTulisagan, sadac II kavSirebiTis es ori
mawarmoebeli Tanabrad gvevlineba paralelur afiqsebad. saSuali qarTulis ZeglebSi vxvdebiT zmnebs, romelTa sayrden morfemaSic e xmovani
monacvleobs nulTan, xolo II kavSirebiTis tradiciuli -e sufiqsis
gverdiT -a mawarmoebelic aris. piriqiT ki ar xdeba: Cven mier mokvleul
masalaSi ver davadastureT verc erTi faqti, roca sayrden morfemaSi
ar aris nulTan monacvle e xmovani, II kavSirebiTs ki -a sufiqsis paralelurad -e bolosarTic awarmoebs. SeiZleba, vifiqroT, saSuali qarTuli enis ganviTarebis is etapia, roca am tipis prefiqsiani vnebiTi gvaris zmnaTa II kavSirebiTis mawarmoeblad jer mxolod -a bolosarTi
gvevlineba.
saSuali qarTulis ZeglebSi prefiqsiani vnebiTi gvaris zmnaTa didi nawili, ra Tqma unda, sayrdeni morfemiseuli xmovnis mixedviT iwarmoebs II kavSirebiTs. zmnebi, romelTa sayrden morfemaSi ar aris nulTan
monacvle e xmovani, -a sufiqss dairTavs mwkrivis mawarmoeblad. yvela
ZeglSi analogiuri viTarebaa:
sxva mefe dajdes indoeTs, me mertyas Cemi xrmalia? (vefx., 558, 4);
ra igi maT Seebnes, igi asi kaci zeda gardaesxas (am., 185, 6);
Sen rom SemcdrobiT daiwva, sisxli rad Cemsa qedobiT? (T., I,
20. 45, 4);
yovelTave sTvalavs da swers, raTa mierTvas qristesa (saba,
swavl., 126, 376).
raRas Seveswra, an Tu daveswra
siWabukesa qve damdebare? (arC., I, 238. 68, 7);
roca daifqvas, rogorc gagxvdeT fqvili, ise gaiyaviT, radgan gakliaT fqvili (batoniS., I, 201);
vinicoba aris, romlisgan maradis RmerTman dagvicvas swored,
Cvensave qveyanaSi erTi-erTmanerTisagan SfoTi aRiZras (sam. Zegl., II, 434);
Tu warvide, ubralo eri moisras (q. cx., II, 290, 6);
254
ukeTu enebos mokudineba Seni, me movikla da ara Sen (q. cx., II,
197, 16);
sadaca iqadagos saxareba ese, munca iTquas dedakaci ese (q. cx.,
I, 86, 12).
rac Seexeba zmnebs, romelTa sayrden morfemaSic e xmovani monacvleobs nulTan, mxolod mcire nawili dairTavs II kavSirebiTSi -e bolosarTs:
miT viswavlebiT mogveces SerTva zesT mwyobrTa wyobisa (vefx.,
781, 4);
nuTu anazdad gatydes da Senve geces (vis., 215, 15);
pirispir WvretiT ganvnaTleT, miveceT didsa Svebasa (T., II,
119.. 16, 3);
nu Semiyvaneb Rrma zRvaTa, rom ar davinTqeo (daviTiani, 81. 384, 1);
ra aRvides dasasrulsa, kibeTa xarisxi Seimusros da qveCamoingres (saba, swavl., 116, 340);
eklesia qvaTa odesme dairRues da aRaSenian miTve qviTa (q. cx.,
I, 164, 15).
nawili zmnebisa, romelTa sayrden morfemaSic nulTan monacvle e
xmovania, -a sufiqsiT iwarmoebs II kavSirebiTs. amgvari warmoeba SeiniSneba saSuali qarTulis rogorc adreuli, ise mogviano periodis yvela
Janris ZeglSi:
Svid dRis Semdgomad warirRvnas cxoveli uSen-SenobiT (T., II,
10. 71, 4);
erTs Wazed rom modido saxli feCiani daidgas, rom aTi magisTana maSina daetios, aTi Tvali wisqvili iqneba (daviTiani, 286).
sulxan-sabasTan -a sufiqsiani warmoeba sxvadasxva Tematikis TxzulebaSi dasturdeba. -a bolosarTi gvxvdeba ara mxolod `sibrZne sicrueSi~, sadac axali formebi Cveulebrivia, is dasturdeba `swavlanSic~,
sadac didaqtikur-moralisturi Txroba umetesad sasuliero Temebs Seexeba, rac, Sesabamisad, Zvel samwerlobo normebs gulisxmobs:
amiT scan, rome ulvaSni da wverni misni Tan aRmoifxvras (saba,
s.s. gv. 10);
da viTarca marglasa Sina frTxil iyos kaci, raTa ekalTa wil
ara aRmoifxvras jejili (saba, swavl., 84, 225).
amave TxzulebaSia:
moiRe da dasTxie miwaTa da ra ganibnas, arRara ixilvebian da
uCinar (saba, swavl., 332, 247).
axal warmoebas ufro xSirad mimarTavs arCili:
gijobs, iwvrTna, daidumo, garedamec bage miadg (arC., I, 92. 80, 2);
255
gaikrtnas, Cajdes vards Sua, maSin hkravs rast-muRamebsa (arC.,
I, 139. 41, 3).
amgvari warmoeba xSiria samarTlis ZeglebSic. vaxtang VI-is mier
Sedgenil samarTlis wignTa krebulSi, saxeldobr, berZnuli samarTlis
qarTul versiaSi dasturdeba aseTi -a bolosarTiani formebi:
ukeTu vinme qalwuli qali, dauniSnavi visganme, ganixrwnas, cotas xans SeiCvenos kaci igi (sam. Zegl., I, 152);
ukeTu Tavis Sua ezoSi xe edgas visme da imisma fesuma mezoblis
saxlis saZirkvels avnos rame, brZanebiTa mTavrisaTa ZiriTurT aRmoifxuras (sam. Zegl., I, 189).
aseTi formebis damowmeba kidev SeiZleboda, Tumca, Cven mier mokvleul masalaSi ufro sainteresoa formobrivi paralelizmi, romelic
dasturdeba zmnebTan, romelTa sayrden morfemaSic e xmovani monacvleobs nulTan. -a da -e bolosarTTa paraleluri gamoyeneba yvelaze xSiri
`qmen~ zmnis II kavSirebiTSia. Tavidanve aRvniSnavT, rom -a bolosarTiani
warmoeba aSkarad sWarbobs -e sufiqsian formebs. -a bolosarTiani warmoebis damowmeba SesaZlebelia Cven mier Seswavlili Zeglebis udides nawilSi, mxatvrulsa Tu aramxatvrul teqstebSi, poetursa Tu gauleqsav
TxzulebebSi. magaliTad, `vefxistyaosanSi~, `visramianSi~, `daviTianSi~,
`sibrZne sicrueSi~, `samarTlis ZeglebSi~ aRniSnuli zmnis mxolod -a
sufiqsiani formebi gvxvdeba:
me waval da Sen dagagdeb, iqmnas Seni saqadeli! (vefx., 880, 4);
Seundobeli risxva movides Tquengan mas zeda da agreca iqmnas
neba da wadili Tqueni (vis., 33, 18);
sjobs, rom Cven erTni SeviqnaT, ageb gveRirsos Zilebi (daviTiani, 60. 240, 4);
maT yvelas eqmnas wylis gamo danTqma,
me SenTan Cemi vamkvidro aRTqma! (daviTiani, 253. 523, 1);
ukeTumca odesme aRdgnebul iqmnas axali raÁme qalaqi samefosa
Sina imereTisasa, ... visargeblo meca romelimesa nawiliTa misgan SemosvlisaTa (sam. Zegl., II, 562);
raTa srul iqmnas wyaloba da wadili patronisa tkbilisa da
saxierisa laSqarTa da spaTa misTa zeda (q. cx., II, 35, 11);
da mivida Zisa Tana lang-Temurisa, da evedreboda, raTamca TanaSemwe eqmnas mamisa misisa (q. cx., II, 467, 28);
amisTÂs hyo saqme igi, raTa sacnaur iqmnas cixisa myofTa mier
kadniereba maTi (q. cx., II, 470, 25).
`qmen~ zmnis II kavSirebiTis paraleluri warmoeba dasturdeba
`qarTlis cxovrebaSi~. kerZod, leonti mrovelisa da juanSeris TxzulebaTa sxvadasxva xelnawerSi sxvadasxva formiT vnaxeT dasaxelebuli
zmnis II kavSirebiTi. magaliTad, -a bolosarTiani forma vnaxeT leonti
256
mrovelis Txzulebis erT-erT CanarTSi, romelic XVIII saukunis I meoTxedis Teimuraziseul xelnawerSia da agreTve juanSeris istoriis
erT-erT CanarTSi, romelic 1803 wliT TariRdeba:
raTa me viyo ganmgebel cxovrebisa maTisa, xeli aRupyra da Sevewio maT, da aravin mterTagani mZle eqmnas maT (q. cx., I, 38, 13);
da ukeTu ara gza geqnas, iyav saxlad da sarwmunod mnebebelad
(q. cx., I. 211, 3).
-e sufiqsian warmoebas vxvdebiT leonti mrovelis TxzulebaTa da
`matiane qarTlisas~ sxvadasxva nusxaSi:
Cueneba ese Seni ars, rameTu adgili ese Sen mier iqmnes samoTxe
(q. cx., I, 102, 4);
ukeTu uRono iqmnes yofa Cueni, umjobes ars, raTa SevideT saberZneTad da mivmarToT qristianeTa, vidreRara Seiginos Svili Cueni
warmarTTa mier (q. cx., I, 249, 10).
sainteresoa, rom paraleluri formebi erTsa da imave nusxaSi aRmoCnda. magaliTad, leonti mrovelis WalaSviliseul xelnawerSi `iqmne~
zmnas anaseuli xelnaweris `iqmna~ forma cvlis. aseve leonti mrovelisave istoriaSi anaseuli nusxis `iqmnas~ zmna enacvleba mariamiseuli
xelnaweris `iqmnes~ formas:
rameTu Senve gÂpyren da Senve yav ese Cuen zeda, da ubralo iqmne sisxlisa Cuenisagan, axovano (q. cx., I. 73, 9);
esreTve iyos waryvaneba Seni, odes ege ekali, romeli ars garemos Sensa, yoveli iqmnes vardis furcel sulnel (q. cx., I, 85, 2).
maSin roca juanSeris istoriis anaseuli xelnaweri `eqmnes~ formas inaxavs, am ukanasknels broseseul, WalaSviliseul, dadianiseul variantebSi `eqmnas~ zmna cvlis:
da evedreboda, raTa ipyras Svili misi mamulsa Sina missa, da
mourav eqmnes igi sparsTa mefesa winaSe (q. cx., I, 144, 16).
aq broseseul, WalaSviliseul, dadianiseul variantebSi `eqmnas~
formaa damowmebuli.
ioane batoniSvilis `kalmasoba~ da sulxan-saba orbelianis `swavlani~ saukeTeso magaliTebia imisa, roca aRniSnuli zmnis paraleluri
formebi erTi avtoris erTsa da imave TxzulebaSia. Tumca, konkretuli
safuZveli -e da -a bolosarTian formaTa gadanawilebas ar moeZebneba
sulxan-sabas nawarmoebSi, sadac xsenebuli zmnis II kavSirebiTis Zveli
(-e sufiqsiani) formebi raodenobrivad CamorCeba -a sufiqsian formebs:
ukeTu ara aRasrula sawadeli Seni, ixile, Tu viTar gulklebul misa iqmne da kvnesiT RmerTsa Seasmino (saba, swavl., 96, 268);
da saSvebelni sasufevlisani dausrulebelni ukunisamde maSin
ixilo Sen, ukeTu sofelsa amas sZlio da eSmaksa mre eqmna (saba, swavl.,
165, 507).
257
aseve ar aris motivirebuli -e da -a bolosarTTa ganawileba ioane
batoniSvilis `kalmasobaSi~:
odes iqmnebis droÁ, raTa winamZRvar gveqmna saqarTvelosa zeda
(batoniS., II, 97);
ukeTu aw amas zeda geqmne morCil, mermeRa mawvio me sjuli mamadisa (batoniS., II, 104).
Tanabari sixSiriT gvxvdeba isini arCilTanac:
mnaTobT Suqi ar moakldes, duxWirT eqmnas turfada viT (arC.,
II, 51, 4);
Semwynarebeli obolTa mZle eqmnes Tvissa mZlevelsa (arC., I, 73.
6, 2).
SeiZleba iTqvas, rom saSual qarTulSi -e bolosarTis tradiciul
adgils -a sufiqsi ikavebs. Tqmulis safuZvels Cven mier moZiebuli paraleluri formebi gvaZlevs. magaliTad, gesmas//gesmes zmnasTan -a bolosarTiani formebi dasturdeba `vefxistyaosanSi~, `visramianSi~, Teimuraz
I-Tan, arCilTan, sulxan-sabas `swavlanSi~, samarTlis ZeglebSi:
marTal xarT, momkalT, ra gesmas ambavi gakvirvebuli (vefx.,
744, 2);
waed, romel ara gesmas sityua gulisa dambnedeli (vis., 248, 31);
sayvirTa ismas maSin xma, samkvdreTi aiyarosa (T., I, 129. 25, 2);
raca gmsaxuro, mogesmas, mowmad myves Tqveni sadria (arC., II,
429, 2).
-e bolosarTi am zmnasTan gvxvdeba `swavlanSi~ da samarTlis ZeglebSi. Tumca aq aRniSnuli bolosarTis paralelurad -a sufiqsis arsebobac faqtia:
enuqi aRfrindebis SemTxvevad gabrielisa, raTa esmas saidumlo
dafaruli angelozTagan (saba, swavl., gv. 47, 103);
ixile da ganekrZale, raTa mogces RmerTman da ara gesmes Ãma
igi sazareli (saba, swavl., 71, 183);
da gvesmas Ãma saSineli maT RrubelTa ganpobisa da uwodoT quxilad (sam. Zegl., II, 349);
da raTa gvesmes sanatreli igi ÃmaÁ (sam. Zegl., II, 142).
paraleluri formaTwarmoeba `Ãsen~ Zireuli morfemis mqone zmnaTa
II kavSirebiTTanac gvxvdeba. Tu samarTlis ZeglebSi es zmna -e sufiqsiT
aris warmodgenili, `visramianSi~, Teimuraz II-is `Timsariansa~ da arCilis poemebSi igi -a bolosarTiT gvxvdeba.
1470 wliT daTariRebul Sewirulobis wignSi -e mawarmoebeli iprefiqsiani vnebiTi gvaris zmnasTan aris:
da raTa viÃsne saukuneTa satanjvelTagan da Rirs-myos nawilsa
marTalTasa da xilvad naTlisa pirisa misisasa RmerTman utyuelman (sam.
Zegl., II, 142).
258
`visramianSi~ -e prefiqsiani vnebiTi gvaris zmnasTan ramdenjerme
Segvxvda -a sufiqsi:
anu didsa wyalsa Tavsa Cavigdeb, romel daveÃsna Cemsa yofasa
(vis., 92, 32);
romel daveÃsna Wirsa da Senisa saeWuisagan gamovide (vis., 196, 3);
guli mivsce ama mzesa, daveÃsna visis Wirsa (vis., 252, 22);
nuTu esre daeba erTxel, romel veRaraiT RoniTa daeÃsna (vis.,
176, 27).
e gaxmovanebis Zireuli morfemis mqone (Ãsen) zmnasTan II kavSirebiTis mawarmoeblad -a sufiqsi gvxvdeba Teimuraz II-is `TimsarianSi~:
rom aseTsa SeWirvebasa da SiSsa davexsnaTo (T. II, 167, 17).
-a sufiqsiani formis gamoyeneba arCilis poemebSi riTmiT an romelime sxva saleqso sazomiT ar aris Sepirobebuli:
sjobs, gamityde, Camomexsna, Tvarem moggvri TvalTa namas (arC.,
II, 74, 3);
agre yofas dia gijobs, lxiniT sofels Seeqceo,
umecrebas Camoexsna, Cems mcnebazed moiqceo (arC., I, 200. 542, 4);
raca etlsa gaebedos, vin daexsnas anu sveso? (arC., I, 165. 243, 2).
`Sev~ Zireuli morfemis mqone prefiqsiani vnebiTi gvaris zmnaTa II
kavSirebiTSi paraleluri formebi davadastureT ramdenime ZeglSi, kerZod, -a sufiqsiani forma vnaxeT `daviTianSi~, arCilis poemebSi, vaxtang
VI-is samarTlis wignTa krebulSi:
nu goneb, kidev Ãelaxla viSva da movkvdeo,
an misebr jojoxeTSigan meRa mivideo (daviTiani, 128. 52, 1);
dawere da, vir ar naxo, Sen ar mohkvde, iyo zeze,
qvabsa iSvas beTlemisas, sad miuSvan xari bzeze (arC., II, 140, 3);
aRmcixoceba qveyana, sad Senebr iSvas arjali (arC., I, 204. 583, 1);
ra sxva sxvas gvarsa miudges, miT iSvas, miT moSendeba (arC., I,
281. 41, 2);
ukeTu dedis mucliTgan brma iSvas vinme anu senTagan dabrmavda,
man rom anderZi qmnas uwignod,... daijereba (sam. Zegl., I, 160).
Teimuraz II-is `sarke TqmulTaSi~ da sulxan-sabas `swavlanSi~ ki
aRniSnuli zmnis II kavSirebiTs -e bolosarTi awarmoebs:
qriste rom iSves RamiTa, iyos ra Seni qmniloba (T., II, 29. 230, 2);
amisTvis eneba yovelTa Svilier yofa, nu ukve Svilisa misgan iSves qriste (saba, swavl., 304, 162).
Cven mier Seswavlil ZeglebSi prefiqsian vnebiTTa II kavSirebiTSi
formobrivi paralelizmi gamovlinda `Wer~ Zireuli morfemis Semcvel
zmnasTan, romelic gaqcevis, velad gaWris mniSvnelobiT ixmareba. -e sufiqsi gamoyenebulia `vefxistyaosansa~ da besikis `rZal-dedamTilianSi~:
259
va Tu gaviWre, gaWrilsa sada, glax, damwvavs sam-ali (vefx.,
699, 1);
guli mindors ar gaiWres, ar iirmos, arca iTxos (vefx., 658, 2);
Tu mkvdaria, meca movkvde, kldes gardviWre dafarulad (bes., 57.
71, 3).
amave Txzulebis erT-erT xelnawerSi `kldes gaviWra~ fraza
amovikiTxeT.
aRniSnuli zmnis II kavSirebiTis -a bolosarTiani formebi ki dasturdeba rogorc poetur, ise arapoetur teqstSi, saxeldobr, `amirandarejanianis~ damatebaSi, Teimuraz I-is `leil-majnunianSi~, `sibrZne
sicrueSi~, arCilis galeqsil `visramianSi~:
esreT viTa martorqa dedis mucliT gamoiWras, egre sagebliT
axltis (am., 717, 8);
ityvis: `momca bedman xelqmna, aw gaviWra, netar, me sad?~ (T., I,
29. 38, 4);
daRonda: `viri arsad gardameWras da ar davkargoo (saba, s.s. 70);
gaiWras velad, gavardes, cudi xeloba swadevdes (arC., I, 136. 16, 3).
imave Zireuli morfemis (Wer) mqone zmna sxva mniSvnelobiTac
gvxvdeba, saxeldobr, Wris, kveTis Sinaarsis matarebeli. paraleluri
formebi II kavSirebiTisa am zmnasTanac dasturdeba. magaliTad, ioane batoniSvilis `kalmasobaSi~ vkiTxulobT:
da mere ganaCina sulTanman sikvdili biZinasi esegvariTa saxiTa,
raTa TviTeuli asoÁ sxeulisa misisa moiWras saxsarTa Sina (batoniS.,
II, 116).
-a sufiqsiTvea warmodgenili es zmna vaxtang VI-is samarTlis
wignTa krebulSi, berZnuli samarTlis qarTul versiaSi:
xolo ukeTu ara SeeZlos da ara hqondes ra, marcxena xeli moeWras (sam. Zegl., I, 141).
Tumca iqve imave ZeglSi es zmna -e sufiqsiT gvxvdeba:
vincavin mÃedari wavlen laSqarsa, iq rom daiWres da gzaze mokudes, da iq qna anderZi sam kacs winaSe anu ors kacTana,... daijereba
(sam., Zegl., I, 160-161).
erTi avtoris erTsa da imave ZeglSi arsebuli formobrivi paralelizmis kidev erTi saukeTeso magaliTia sulxan-sabas `swavlanSi~ gamovlenili SemTxveva. `ryven~ Zireuli morfemis Semcvel prefiqsiani vnebiTi gvaris zmnas II kavSirebiTis mawarmoeblad erTgan Tu -e sufiqsi
mierTvis, meoregan mas -a bolosarTi moudis:
igi saqme dauteos da sxvasa romelsame saubarsa iwyos Tqmad,
Tuca saqme igi ara ganiryvnes (saba, swavl., 27-28).
frinvelnica ganhyrian, ra ganeryvnas frTeni da daumwikvldes
TvisiTa nakrteniTa (saba, swavl., 159, 486).
260
rogorc mokvleulma masalam cxadyo, II kavSirebiTSi paraleluri
formebi prefiqsian vnebiTTagan ewarmoeba mxolod im zmnebs, romelTa
sayrden morfemaSic e xmovani monacvleobs nulTan. Tu Zvel qarTulSi
am zmnebs II kavSirebiTis mawarmoeblad yovelTvis -e sufiqsi moudis, saSual qarTulSi -e sufiqsis gverdiT ukve -a bolosarTic gvxvdeba _
ufro metic, am tipis (e gaxmovanebis) zmnebSi II kavSirebiTs umetesad -a
sufiqsi awarmoebs. SevecadeT, paralelizmis Cven mier moZiebuli faqtebis mixedviT miaxloebiT mainc gangvesazRvra -e bolosarTian da -a bolosarTian formaTa Tanafardoba. aRmoCnda, rom yvela SemTxvevaSi -a sufiqsian zmnaTa ricxvi Sesabamisi zmnis -e bolosarTian formebs aRemateba. magaliTad, gesmas//gesmes formaTa Sepirispirebisas gairkva, rom -a
sufiqsiani formebi TiTqmis oTxjer sWarbobs -e bolosarTian formebs,
andac viSva//iSves zmnaTa wyvilSi -a sufiqsiani formebi -e sufiqsian
formebs TiTqmis 10-jer aRematebian. amgvar zmnebTan -e bolosarTis
gverdiT -a sufiqsi gvxvdeba nebismieri Janris ZeglSi, poetursa da arapoetur teqstSi.
paralelizmis faqtebi dasturdeba am periodis rogorc adreuli,
ise mogviano xanis ZeglebSi. avtoris enobrivi pozicia unda Seapirobebdes paralelur formaTagan erT-erTis arCevans. Tumca erTsa da imave
TxzulebaSi erTsa da imave zmnasTan dadasturebuli paraleluri formaTwarmoebis SemTxvevebs ukve axali qarTulis faqtebad miviCnevT.
literatura
gogolaSvili 1983: g. gogolaSvili, -e da -a sufiqsiani II kavSirebiTis Sesaxeb
axal qarTulSi, qarTuli sityvis kulturis sakiTxebi V, Tbilisi.
gogolaSvili 1984: g. gogolaSvili, dro-kiloTa meore seriis formebi axal
qarTulSi, Tbilisi.
imnaiSvili... 1996: i. imnaiSvili, v. imnaiSvili, zmna Zvel qarTulSi, I, mainis
frankfurti.
SaniZe 1976: a. SaniZe, Zveli qarTuli enis gramatika, Tbilisi.
SaniZe 1980: a. SaniZe, Txzulebani III, Tbilisi.
damowmebuli wyaroebi da SemoklebaTa ganmartebani
vefx. _ SoTa rusTaveli, vefxistyaosani i. abaSiZis, a. baramiZis, p. ingoroyvas,
a. SaniZis, g. wereTlis redaqciiT, Tbilisi 1966.
vis. _ visramiani, gamosacemad moamzades, gamokvleva da leqsikoni daurTes
al. gvaxariam da m. Toduam, Tbilisi 1962.
am. _ mose xoneli, amirandarejaniani, gamosacemad moamzada, gamokvleva da
leqsikoni daurTo l. aTanelaSvilma, Tbilisi 1967.
abus. tb. _ abuseriZe tbeli, bolok-basilis mSenebloba SuartyalSi da abuseriZeTa sagvareulo matiane, 1233 w. teqsti. gamosca l. musxeliSvilma, Tbilisi 1941.
261
q. cx. I _ qarTlis cxovreba, I, teqsti dadgenili yvela ZiriTadi xelnaweris mixedviT s. yauxCiSvilis mier, Tbilisi 1955.
q. cx. II _ qarTlis cxovreba, II, teqsti dadgenili yvela ZiriTadi xelnaweris mixedviT s. yauxCiSvilis mier, Tbilisi 1959.
sam. Zegl. I _ qarTuli samarTlis Zeglebi, vaxtang VI-is samarTlis wignTa
krebuli, I, teqstebi gamosca, gamokvleva da leqsikoni daurTo i. doliZem,
Tbilisi 1963.
sam. Zegl. II _ qarTuli samarTlis Zeglebi, saero sakanonmdeblo Zeglebi
(X-XIX ss.), II, teqstebi gamosca, SeniSvnebi da saZieblebi daurTo i. doliZem,
Tbilisi 1965.
ist. sab. _ qarTuli istoriuli sabuTebis korpusi, qarTuli istoriuli
sabuTebi IX-XIII ss, I, Seadgines da gamosacemad moamzades T. enuqiZem, v. silogavam, n. SoSiaSvilma, Tbilisi 1984.
lapid. warw. _ qarTuli warwerebis korpusi, lapidaruli warwerebi, II,
dasavleT saqarTvelos warwerebi, nakv. I (IX-XIII ss.), Seadgina da gamosacemad
moamzada v. silogavam, Tbilisi 1980.
eqvT. Tay. _ eqvTime TayaiSvili, 1917 wlis arqeologiuri eqspedicia samx.
saqarTveloSi, Tbilisi 1960.
T. I _ Teimuraz I, TxzulebaTa sruli krebuli, teqsti, gamokvleva, leqsikoni al. baramiZisa da g. jakobias redaqciiT, tfilisi 1934.
T. II _ Teimuraz II, TxzulebaTa sruli krebuli. al. baramiZisa da v. Tofurias redaqciiT, tfilisi 1932.
arC. I _ arCili, TxzulebaTa sruli krebuli or tomad, I, al. baramiZisa
da n. berZeniSvilis redaqciiT, tfilisi 1936.
arC. II _ arCili, TxzulebaTa sruli krebuli or tomad, II, al. baramiZisa
da n. berZeniSvilis redaqciiT, tfilisi 1937.
saba, s.s. mogz. evr. _ sulxan-saba orbeliani, Txzulebani, I, sibrZne sicruisa, mogzauroba evropaSi. gamosacemad moamzades s. yauxCiSvilma da r. baramiZem,
Tbilisi 1959.
saba, swavl. _ sulxan-saba orbeliani, Txzulebani, III, swavlani. gamosacemad
moamzada, gamokvleva, SeniSvnebi da leqsikoni daurTo iv. lolaSvilma, Tbilisi
1963.
bes. _ besiki, TxzulebaTa sruli krebuli. al. baramiZisa da v. Tofurias
redaqciiT, tfilisi 1932.
daviTiani _ daviT guramiSvili, TxzulebaTa sruli krebuli. i. abaSiZis,
al. baramiZis, n. berZeniSvilis, k. kekeliZis, g. leoniZis, s. Ciqovanis redaqciiT, Tbilisi 1955.
batoniS. I _ ioane batoniSvili, kalmasoba, I, k. kekeliZisa da al. baramiZis
redaqciiT, tfilisi 1936.
batoniS. II _ ioane batoniSvili, kalmasoba, II, k. kekeliZisa da al. baramiZis redaqciiT, Tbilisi 1948.
262
Nino Tsikhishvili
The Second Subjunctive with -a and -e Suffixes in Middle Georgian
Summary
The derivation with -a and -e suffixes is different in Old and New Georgian.
In Old Georgian in verbs having Aorist without a marker and with -i element (I
and II patterns) the distribution of these formative markers of the screeve is
determined by the structure of the basic morpheme. The factor of the category of
voice is also introduced as a foundation of the distribution of affixes in New
Georgian. In Middle Georgian the distribution of -a and -e suffixes with verbs of
this type is mostly similar to that of New Georgian. However, in written
monuments of this period the situation of Old Georgian is found as well. The
demonstration of old and new forms depends on the themes of a written text. The
choice of parallel forms (gaiWras // gaiWres) in most cases has the stylistic basis.
263
enaTmecnierebis sakiTxebi _ I-II, 2009
ana xaranauli
fsalmunTa qarTuli Targmanis leqsika1
qarTuli enis istoriuli gramatika jer kidev dasaweria
da Zveli qarTuli enis dokumentirebuli leqsikoni –
Sesadgeni. erTsac da meoresac qarTuli werilobiTi
wyaroebis dawvrilebiTi analizi unda edos safuZvlad.
zurab sarjvelaZis mravalmxrivi moRvaweobis erTi
mimarTuleba swored es iyo: wyaroebis, rogorc Tavisi
epoqis enobrivi nimuSebis avTenturi gamocema, maTi niuansuri da statistikuri Seswavla, cocxali enis istoriis Seqmna, leqsikis mis bunebriv diskursSi kvleva. z.
sarjvelaZe Zvel qarTul samwerlobo enas, rogorc
cocxal movlenas, ise uyurebda da axasiaTebda. es iyo
misi, rogorc Zveli qarTuli enis mkvlevaris saetapo
Rvawli. cocxali ena cocxal garemoSi arsebobs – z.
sarjvelaZe wlebis manZilze nergavda am enas universitetSi, Tbilisis sasuliero akademiasa da seminariaSi.
igi am qveynidan maSin wavida, rodesac mis saqmes misi mowafeebic unda gahyolodnen...
qristianobis Semosvlam saqarTveloSi msoflmxedvelobriv cvlilebebTan erTad sruliad axali cnebebi, axali gamomxatvelobiTi sistema
Semoitana enaSi da ubiZga mas neologizmebisken, derivaciuli sistemis
ganviTarebisken, axali sintaqsuri konstruqciebis Seqmnisken. qristianoba
saqarTveloSi Semovida berZnuli eniT, misi enobrivi TaviseburebebiT da
simdidriT, magram im berZnuliT, romelic ukve Tavad iyo gajerebuli
ebrauli saazrovno sistemiT da misi Sesabamisi gamomxatvelobiTi saSualebebiT (danelia 1998). dRes Znelia imis warmodgena, Tu ramdeni da
ramdennairi amocanis winaSe idgnen wmida werilis qarTveli pirvelmTargmnelebi, rogor xdeboda qarTuli enis emansipacia da adaptireba axal
saazrovno sistemasTan (Dobordžginidze 2003). qarTuli samwerlobo enisa
da misi istoriis kvleva swored im enobrivi viTarebis aRdgenas ukavSirdeba, romelic am pirvelmTargmnelebs daxvdaT. amisaTvis ki, pirvel
rigSi, is wignebi unda iqnes Seswavlili, romlebic, savaraudod, qristianobis SemosvlisTanave iTargmna qarTulad. erT-erTi pirveli amaTgan
fsalmuni unda yofiliyo.
axali religiuri azrovneba, pirvel rigSi, leqsikur fonds unda
dastyoboda. amdenad, wmida werilis Targmanebis kvleva enis leqsikogra1
statia nawilobriv eyrdnoba adre gamoqveynebul masalas (Ckaranauli 2000).
264
fiuli kuTxiT SeswavlisaTvis gansakuTrebiT aris saWiro da gasaTvaliswinebeli. saWiroa, pirvel rigSi, enis istoriis Sesaswavlad: im qarTulis `aRsadgenad~, romelic jer ar iyo Sexvedrili ama Tu im saTargmni TxzulebiT Semosul cnebiT sistemasTan da, meore mxriv, im qarTulis Sesaswavlad, romelic am sistemas ukve gaecno da mis asaTviseblad sxvadasxva enobrivi saSualeba gamoimuSava. ase rom, Targmanebis
leqsikografiuli kuTxiT Seswavla mniSvnelovania Tavad wmida werilis
enis Sesaswavladac da mis safuZvelze warmoqmnili literaturis enis
sakvlevadac.2
leqsikuri mniSvnelobebis dadgena Targmanis mixedviT, erTi mxriv,
ufro obieqturia, vidre am mniSvnelobebis dadgena originaluri mwerlobis safuZvelze, rac, Cveulebriv, imazea damokidebuli, Tu rogor esmis leqsikografs konteqsti. TargmanSi mocemuli leqsikuri ekvivalentebis mniSvnelobaTa dadgena originalis daxmarebiT xdeba: Cven im mniSvnelobas vaniWebT TargmanSi gamoyenebul ekvivalents, rac aqvs mis Sesatyviss originalSi (cxadia, imis gaTvaliswinebiT, rom es mniSvneloba
didi da kargad Seswavlili masalis safuZvelzea dadgenili). es meTodi
gansakuTrebiT sarwmunoa iseTi sityvasityviTi Targmanebis SemTxvevaSi,
rogoric wmida werilia. ase rom, originalis leqsikoni erTgvari sakontrolo saSualebaa TargmanSi gamoyenebuli leqsikis mniSvnelobebis dasadgenad. magram, meore mxriv, isic angariSgasawevia, rom TargmanSi
gamoyenebul, enaSi arsebul sityvas SesaZloa Targmnis momentSi arc
hqonoda zustad is mniSvneloba, romelic mis originals aqvs da es mniSvneloba man mxolod mere, swored Targmanis zegavleniT miiRo. Sesabamisad, sityvaSi unda gavarCioT mniSvneloba, romelic hqonda sityvas
Targmanis enaSi da – mniSvneloba, romelic mas mianiWa mTargmnelma saTargmni teqstis zegavleniT. magram arc amosaval sityvasTan mimarTebiT
SegviZlia calmxrivi saubari: sxvaa mniSvneloba, romelic aqvs sityvas
teqstis avtorisTvis (Tu mTargmnelisTvis – wm. werilis berZnuli Targmanis SemTxvevaSi) da sxva – mniSvneloba, romelic man mogvianebiT,
teqstis interpretaciis Tu egzegezis safuZvelze SeiZina(Tov 1999:8587). amdenad, ama Tu im teqstis leqsikografis saqmea gaiTvaliswinos
sityvis mniSvnelobis ganviTarebis yvela es done.
cnobilia, rom sityvis mniSvnelobis ganmsazRvreli (gansakuTrebiT
wmida werilis SemTxvevaSi) ama Tu im molaparake enobrivi jgufis diskursia (Dorival... 1988:251). amdenad, da, gansakuTrebiT, wminda werilis
leqsikis Seswavlisas, gaTvaliswinebuli unda iyos sociolingvisturi
2
Zveli aRTqmis leqsikis mravalmxrivi analizi mocemulia ezekielis wignis gamocemisTvis darTul T. cqitiSvilis gamokvlevaSi (cqitiSvili 1976:291 da
Smd.).
265
faqtorebic, romlebic zemoqmedebas axdenen leqsikuri erTeulis zemoT
naxseneb semantikur doneze (originalis, mTargmnelis, misi Tanadrouli
Tu momdevno xanis, bilingvuri Tu mxolod mSobliur enaze molaparake
mkiTxvelis doneze).
rodesac qarTvel pirvelmTargmnelTa winaSe mdgar sirTuleebze
vlaparakobdiT, da, aqedan gamomdinare maT Rvawlze qarTuli enis leqsikuri fondis semantikur Tu formalur gamdidrebaSi, vgulisxmobdiT,
magaliTad Semdeg viTarebas: sxvadasxva enas sxvadasxva semantikuri jgufisaTvis sityvaTa sxvadasxva raodenoba aqvs. Sesabamisad, enas SeuZlia
cneba an diferencirebulad gamoxatos, an zogadad. aqedan gamomdinare,
originalisa da Targmanis Sesatyvisobis ama Tu im doneze misaRwevad
mTargmneli sxvadasxva gadawyvetilebis winaSe dgas. garda amisa, leqsikur ekvivalentebs sxvadasxva enaSi sxvadasxva semantikuri veli aqvT,
amdenad maTi ekvivalenturoba, faqtobrivad, konteqstzea damokidebuli
(Dorival... 1988:245) . imis mixedviT, Tu sityvasityviTobis ra xarisxis
miRweva unda mTargmnels, xdeba enaSi arsebuli viTarebis – sityvis semantikis – cvla. amdenad, Zveli qarTuli enis leqsikuri fondis Seswavla wmida werilis Targmanis teqnikis SeswavlasTanaa dakavSirebuli.
statiaSi Cvenc am kuTxiT warmovadgenT fsalmunTa wignis leqsikis
suraTs.
ucxo semantikis teqstis leqsika, sazogadod, sxvadasxvagvarad
gadmodis TargmanSi (Tov 1999):
1. transliteraciiT: aseTia ebrauli da berZnuli sityvebi, romlebic an sakuTar saxelebs gadmoscemen, an teqnikur terminebs, an mTargmnelisaTvis gaugebar sityvebs, umetesad hapax legomenon-ebs.
2. nasesxebi sityvebiT: sityvebiT, romlebic mocemuli teqstis
Targmnamdea nasesxebi da damkvidrebuli enaSi. es sityvebi SeiZleba
momdinareobdes, an ar momdinareobdes im enidan, saidanac xdeba mocemuli
teqstis Targmna.
3. homofonuri, msgavsi JReradobis sityvebiT, romlebsac zogjer
erTi da igive mniSvneloba aqvs Targmanisa da saTargmn enaSi.
4. Targmanis enis leqsikiT, romelic sxvadasxva TvalsazrisiT
SeiZleba Seesabamebodes dedans: semantikurad da formalurad (danelia
1998:58-75).
pirveli, semantikuri Sesabamisoba iSviaTad aris sruli, umetes
SemTxvevaSi adgili aqvs saTargmni an Targmanis sityvis semantikis Seviwroebas an gafarToebas. aseT SemTxvevaSi konkretuli mniSvnelobis miniWeba sityvisTvis mxolod konteqstiT xdeba. amgvari Sesatyvisobebi semantikuri neologizmebic SeiZleba iyos. semantikur neologizmebs xSirad
adgili aqvs ucxo idiomebis sityvasityviT gadmotanisas, anda maSin, rodesac mTargmneli myarad icavs leqsikuri ekvivalenturobis princips da
266
erTxel moZebnil ekvivalents uCveulo Tu Seuferebel konteqstSic xmarobs.
meore SemTxvevaSi mxedvelobaSi gvaqvs saTargmni sityvis semantikuri kalki da mis yalibze Sedgenili Tu nawarmoebi sityvebi. am SemTxvevaSi sruli semantikuri Sesabamisobis arseboba ufro mosalodnelia,
radganac saqme, rogorc wesi, gvaqvs 1. neologizmebTan saTargmn teqstSi,
romelsac is mniSvneloba umkvidrdeba SemdgomSi, romelsac mas mTargmneli an mkiTxvel-interpretatori aZlevs da 2. TargmanSi arsebul
formalur neologizmebTan, rodesac mTargmneli cdilobs enaSi arsebuli Ziris afiqsaciis gziT awarmoos axali sityva. amgvari neologizmebi
xan Zalian gamWvirvalea da, amdenad, gasagebia konteqstis gareSec, xan ki
imdenad ucvlis Zirs mniSvnelobas, rom axali sityvis Sinaarsi
konkretul konteqstzea mibmuli.
fsalmunTa qarTul TargmanebSi transliteraciiT mxolod sakuTari saxelebia gadmotanili: toponimebi (mag. sioni, babiloni). anTroponimebi (mag. daviTi, asafi) da Tavad fsalmuni da misgan nawarmoebi sityvebi. amiT sruliad cxadia mTargmnelis tendencia – qarTuli enis resursebiT SeZlos teqstis gadmotana. rac Seexeba homofonias, es movlena
qarTul TargmanebSi gamovlenili da Seswavlili ar aris. erTi SexedviT, fsalmunTa Targmans igi ar axasiaTebs, Tumca, mag., avlalagmo,j –
RaRadeba, cai,rein – xareba, avgalia,w – galoba Sesatyvisobebi albaT
aseTad SeiZleba miviCnioT. aseve Sesaswavlia nasesxobebis da, gansakuTrebiT, somxuri nasesxobebis da maTi qronologizaciis sakiTxi fsalmunis qarTul TargmanebSi, radganac igi Targmanis warmomavlobis kvlevasTan aris xolme dakavSirebuli.
magram, sanam fsalmunTa Targmanis leqsika ase diferencirebulad
iqneba Seswavlili, me Sevecdebi mis zogad daxasiaTebas Targmanis teqnikidan amosvliT. radganac Targmanis teqnika – mTargmnelis damokidebuleba dednisadmi da Targmanis adekvaturobis miseuli gageba _ ganapirobebs leqsikuri ekvivalentebis sxvadasxva saSualebiT Ziebas. pirobiTad
fsalmunTa Tavdapirveli Targmanis Cvenamde moRweul uZveles Sred im
teqsts miviCnev, romelic saerTo aqvT giorgi mTawmidelamdeli teqstis
erTmaneTisagan gansxvavebul wyaroebs – sinur xelnawerebsa (Sin. 42, Sin.
22, Sin.29, Graz, Georg.2 ) da e.w. mcxeTur fsalmuns (A 38) da am teqsts
pirobiTad Geo´-iT aRvniSnav.
fsalmunTa Targmanis erT-erTi maxasiaTebeli isaa, rom masSi ekvivalentebis SerCeva xSir SemTxvevaSi konteqstidan amosvliT xdeba. amasTan, konteqsti, romelsac mTargmneli angariSs uwevs, an isaa, romelSic
uSualod ixmareba saTargmni sityva, an – misi paraleluri periodi (ix.
qvemoT, 935). konteqstze dayrdnobiT ekvivalentebis SerCevisas mTargmneli an srul leqsikur Senacvlebas axdens, an afarToebs (//aviwroebs)
267
saTargmni sityvis semantikas.3 amgvar cvlilebas zog SemTxvevaSi ebraulidan berZnulSi Sesuli gamoTqmebis qarTulisaTvis ufro bunebrivi
frazebiT Secvla mohyveba:
13 to.n karpo,n nayofi GeoG]4xili Geo´: xe, romelman gamosces xili;
84 evqemeli,wsaj daafuZne GeoG ] dahbade (= e;plasaj)5 Geo´: cani, qmnulni
xelTa SenTani, mTovare da maskulavebi, romel Sen dahbade;
63 i;asai ganmkurne GeoG] milxine Geo´: miwyale me, ufalo ..., milxine me;
923 sullamba,nontai Sepyrobil iqmnen GeoG] daiyenen (daeyenen E) Geo:
daiyenen igini zraxvaTa maTTagan (ix. amave muxlSi 916 sunelh,mfqh]
Seipyar(n) ferÃi maTi Geo);
924 evneulogei/tai ikurTxevin GeoG] iqadin (= kauca/tai) Geo´:6 gulisTqumasa Tavisa TÂsisasa uRmrToÁ iqadin;
935 evgkatale,leiptai daSTomil ars GeoG] daicev (= fu,lasse) Geo´: Sen
daicev glaxaki da oblisa Sen iyav mwe;
105 avdiki,an] codvaÁ (=a`marti,an) Geo´, sicruve (= yeu/doj) GeoG: vis
uyuars codvaÁ, mas hsZuls Tavi TÂsi.
septuagintas im neologizmis Targmnac, romlebic berZnulSi ver
damkvidrda, konteqstidan amosvliT xdeba, mag. 186 pastou/] ezoÁT Geo.
pasto,j am SemTxvevaSi saqorwino sarecels an axaldaqorwinebulTa oTaxs
unda niSnavdes (Lust... 1992). Targmanis ekvivalenti gacilebiT ufro
farTo semantikisaa, vidre saTargmni sityva, misi dakonkreteba konteqstSi xdeba (viTarca siZe raÁ gamovaln ezoÁT TÂsiT).
mTargmnelis tendencia, rom leqsikuri ekvivalentebi konteqstidan
amosvliT SearCios, da, Sesabamisad, es ekvivalentebi konteqstis Sesabamisad cvalos, ar gamoricxavs sapirispiro tendenciasac, rac garkveuli
leqsikuri Sesatyvisobebis gamoyenebis simyareSi gamoixateba. gansakuTrebiT exeba es im terminebis Sesatyvisebs, romelic fsalmunebSi intensiurad gamoiyeneba:7
magaliTebi pirveli oci fsalmunidan aris moyvanili. GeoG-Ti aRvniSnavT m.
SaniZis mier giorgi mTawmideliseulad miCneul recenzias.
4
magaliTebi cxadyofen, rom giorgi mTawmidelis recenziis erT-erTi mimarTuleba amgvari gamoTqmebis dedanTan daaxloebaa.
5
frCxilebSi Casmulia fsalmunis qarTuli TargmanisaTvis damaxasiaTebeli qarTuli sityvis Cveuli da zusti berZnuli Sesatyvisobebi. zmna qemeliou/n) TargmanSi sxvadasxvagvarad gadmoitaneba: dafuZneba (232 479 865); ganmtkiceba (118152);
damtkiceba (776,9 1035,8 11890); damyareba (8811 10126), arsebiT saxels (ta. qeme,lia,
178,16 815 861) ki misi ZiriTadi mniSvnelobis mqone myari ekvivalenti Seesabameba:
safuZvelni.
6 sxva SemTxvevebSi orive berZnuli sityvis ekvivalenti myaria.
7 qvemoT CamoTvlilia terminTa ekvivalentebi fsalmunTa mTeli teqstidan.
3
268
avgallia/sqai gaxareba 34,8 mxiarul yofa 1, galoba 9 (6 euvfrai,nein, 3
konteqsti),9 Sueba 6 (euvfrai,nein), avgalli,asij sixaruli 10, mxiaruleba 1
(euvfrai,nein), galoba 5 (1 euvfrosu,nh, 1 avlala,zein, 1 aivnei/n, 1 cai,rein, 1
konteqsti);
euvfrai,nein xareba 50, Sueba 7 (avgallia/sqai);
te,rpein gancxroma 2 (1 euvfrai,nein( avgallia/sqai), Sueba (avgallia/sqai%,
mxiaruleba 1;
cai,rein xareba, ca,rij dideba, madli.
sixaruli, mxiaruleba, Sveba, gancxroma – sulieri sixarulis aRmniSvneli terminebia. amaTgan (ga)xareba am cnebas, rogorca Cans, yvelaze
intensiurad gamoxatavs. am sityvis (xareba) Zirisgan nawarmoebi formebi
ori berZnuli leqsemis (euvfrai,nein-s da avgallia/sqai) sakmaod myari ekvivalentebia. euvfrai,nein-s da avgallia/sqai berZnulSi, rogorca Cans, erTmaneTisagan intensivobis xarisxiT gairCevian [avgallia/sqai ufro Zlier
sixaruls unda niSnavdes (Liddell, Skott 1869). rodesac es ori berZnuli
sityva erTmaneTis mezoblobaSia, xan erTs ecvleba ekvivalenti da xan
meores da, rogorc erTisTvis, ise meorisTvis Sueba ixmareba (erTaderTi
gamonaklisiT avgallia/sqai-sTvis, rodesac konteqsts ufro galoba
Seesabameba: amisTÂs ixarebdes guli Cemi da galobdes enaÁ Cemi).
amdenad, sulieri mdgomareobis aRmniSvneli terminebi fsalmunTa
qarTul TargmanSi sakmaod uxvadaa warmodgenili da mkafiodaa garCeuli.
RvTisadmi mimarTvis formebi kidev ufro mravalferovani saSualebebiT gamoixateba fsalmunTa wignSi da qarTuli enisa da mTargmnelis
SesaZleblobebzec kargad metyvelebs:
a;|dein galoba 13, qeba 14, kurTxeva 2 (ya,llein%;
aivnei/n qeba 44, galoba 2 (orive SemTxvevaSi ekvivalentis cvlileba imiTaa gamowveuli, rom erTmaneTisgan ganirCes aivnei/te da evpaine,sate), aRiareba 1;
ai;nesij yovelTvis qeba an qebuleba;
avlala,zein yovelTvis RaRadeba, avlalagmo,j RaRadeba 11, galoba 1, kurTxeva
1, qeba 1
de,hsij locva 25, vedreba 4 (proseuch,%, Txova 1 (proseuch,%;
evxomologein aRiareba evxomologi,a aRsareba;
euvlogei/n( euvlogi,a yovelTvis kurTxeva;
8
ricxvi miuTiTebs ekvivalentis gamoyenebis raodenobas fsalmunSi.
frCxilebSi vuTiTeb ekvivalentis cvlilebis mizezs. es mizezi aris an is,
rom berZnuli teqstis mocemul konteqstSi gvxvdeba CvenTvis saintereso leqsemis sinonimi (frCxilSi vuTiTeb am sinonims da misi gamoyenebis raodenobas)
an is, rom ekvivalentis SerCeva konteqstiT aris ganpirobebuli.
9
269
eu;cesqai aRTquma 2, euvch, aRnaTquemi, aRTquma 4, locva 3, proseuch, $esqai%locva 24, vedreba 2 (de,hsij%, Tayuanis-cema (= prosku,nhsij% 1 (de,hsij%;
kalei/n mowodeba 3, evpikalei/n xda 27, xadili 1, Tquma 1 (konteqsti)
kiqa,ra kurTxeva 8, galoba 2, dubleti 914 ;
kra,zein( kraugh, RaRadyofa / RaRadeba 32, Ãma-yofa 9, xadili / xda /
xmoba 4, locva (177 cf. evpikalei/n%;
fwnei/n( fwnh, yovelTvis Ãma-yofa, Ãma;
ya,lein galoba 37, qeba 2 (a;|dein( avgallia/sqai), madloba 1 (a;|dein), yalmo,j
fsalmuni yalth,rion safsalmune 5, fsalmuni 2, sagalobeli 2, saqebeli 1;
wv|dh (ixmareba ZirTadad zedawerilebSi) galoba 32, kurTxeva 6.
RvTisadmi adamianis mimarTva sxvadasxva xasiaTisaa da ekvivalentebis SerCevac diferencirebulad xdeba:
RvTisadmi Txovna – locva de,hsij-is da proseuch,-s ekvivalentia.
rodesac orive berZnuli sityva erTsa da imave muxlSi gvxvdeba (610 161
3813 542 602 856 873 10118 1421 = 9-jer), samjer proseuch,-s ekvivalenti
icvleba (610 3813 856), xuTjer de,hsij-is; `saTadarigo~ Sesatyvisi orive
berZnuli sityvisTvis vedrebaa. maTi gverdigverd xmarebis or SemTxvevaSi (602 632) orive sityva locviT aris gadmotanili. mTargmneli, etyoba, zmniswiniani (proseuch,) da uzmniswino (euvch,) formebis garCevasac
cdilobs da Tu pirvels umetesad locviT Targmnis, meores aRTquma
/aRnaTquemic Seesabameba.
xmamaRali mimarTva ramdenime leqsikuri erTeuliT gamoixateba:
Ãma-yofa (fwnei/n – etimologiuri Targmani);
xda, xmoba, xadili (evpikalei/n);
RaRadeba (avlala,zein( avlalagmo,j – homofonuri Targmani(?), kra,zein( kraugh,),
mowodeba (kalei/n).
RvTis didebiT, qebiT mimarTva ramdenime sityviT gamoixateba:
galoba, romelic ramodenime berZnul sityvas Seesabameba: ya,llein (37),
w|vdh, (32), a;|dein (13), avgallia/sqai /-sij (14) (homofonia. ukanasknel Sesatyvisobas ufro konteqsti ganapirobebs, vidre berZnuli sityvis mniSvneloba).
qeba Semdegi berZnuli sityvebis ekvivalentia: aivnei/n (44), a;|dein (14).
galoba da qeba erTmaneTs erTsa da imave frazaSic enacvlebian: a;|sate tw/|
kuri,w| (/auvtw/|% a|=sma kaino,n 323-Si Targmnilia rogorc aqebdiT ufalsa
qebiTa axliTa, xolo 951 971 1491-Si, sxva SesatyvisiT: ugalobdiT
ufalsa galobiTa axliTa. unda aRiniSnos, rom 323-Si galoba orjer
ya,late-s ekvivalentadaa gamoyenebuli, 1491-Si ki ai;nesij-is ekvivalentia
qebaÁ.
aRsareba/aRiareba, romelic myari ekvivalentia evxomologein, evxomologi,a-si.
270
kurTxeva gamoxatavs adamianis mier RvTisadmi aRvlenil xotbasac. aseT
SemTxvevaSi igi euvlogi,a-s Seesabameba. amave SesatyvisobaSi kurTxeva RvTis
sityvasac niSnavs adamianis mimarT.10
RvTis atributebis amsaxveli leqsikac uxvadaa warmodgenili
fsalmunebSi. mTargmneli cdilobs dedanSi xSirad naxmar sityvebTan
(swth,r, bohqo,j, katafugh,) SeinarCunos ekvivalentebi da aqedan amosvliT
gaanawilos isini.11 amasTan, igi sruliad sxvadasxvagvarad arCevs ekvivalentebs: erT SemTxvevaSi (kratai,wma( u`peraspisth,j) Ziris mniSvnelobidan amodis da etimologiur Targmans akeTebs, sxvaSi (swth,r, bohqo,j(
lutrwth,j) – erTi Ziridan nawarmoebi ekvivalentebis SenarCunebas cdilobs:
swth,r – yovelTvis _ macxovari;
bohqo,j – yovelTvis _ (Se)mwe;
katafugh,12 – Sesavedrebel (13), ganmaZlierebel (2);
avntilh,mptwr13 – (Se)mwe (5), Sesavedrebeli (2), Semwynarebeli (2), Ãelis
ampyrobeli (4), mfarvel (2);
u`peraspisth,j14 – mfarvel (10), Sesavedrebeli (4), nugeSinis-mcemeli (1),
mwe (1), Semwynarebel (2);
kratai,wma15 – Zal (3), ganmaZlierebeli (1);
stere,wma16 – damamtkicebeli, simtkice;
r`u,sthj17 – mÃsneli;
lutrwth,j18 – mÃsneli;
e;leoj( evlehmosu,nh – wyalobaÁ.
10
kurTxeva meore mniSvnelobiT musikaluri instrumentsac (kiqa,ra) aRniSnavs,
romelsac giorgi mTawmidelTan bobRani enacvleba xolme.
11 ix. mag. muxlebi, sadac RvTis yvela es atributi erTad dgas: 17 ku,rioj
3
stere,wma, mou kai. katafugh, mou kai. r`u,sthj mou( o` qeo,j mou bohqo,j mou kai. evlpiw/ evpV
auvto,n u`peraspisth,j mou kai. ke,raj swthri,aj mou avntilh,mptwr mou# ufalo, damamtkicebelo Cemo, Sesavedrebelo Cemo, Semweo Cemo da mÃsnelo Cemo; RmerTi Cemi
mwe Cemda ars da me vesav mas; mfarveli Cemi, rqaÁ cxorebisa CemisaÁ da Ãelisampyrobeli Cemi. 1432 e;leo,j mou kai. katafugh, mou avntilh,mptwr mou kai. r`us, thj mou
u`peraspisth,j# wyalobao Cemo da Sesavedrebelo Cemo, Semweo Cemo da mÃsnelo Cemo; nugeSinis-mcemeli Cemi.
12
feu,gw-dan (gaqceva) nawarmoebi forma.
avntilamba,nw-dan (monawileobis miReba, daxmareba) nawarmoebi sityva.
14 sityva nawarmoebia a;spij–dan (fari) da niSnavs mfarvels (mas, vinc zemodan
afarebs fars).
15
kra,toj-dan (Zala, Zliereba) nawarmoebi forma.
16 myari, mtkice sxeuli.
17
evru,w-dan (dacva, darajoba) momdinare septuagintaSi naxmari forma.
18
lu,w-dan momdinare forma.
13
271
zemoCamoTvlili semantikuri jgufis sityvebi, rogorc vTqviT,
fsalmunTa wignisTvis damaxasiaTebel leqsikas Seadgens. yvela maTganisaTvis ekvivalentis daZebna, sinonimebis garCeva da maTi diferencirebuli gamoxatva, gansakuTrebiT ki, Sesatyvisebis ganawileba maTi konteqstSi gverdigverd xmarebis SemTxvevaSi imaze metyvelebs, rom qarTuli
enis leqsikuri fondic, erTi mxriv, da, meore mxriv – mTargmnelis ostatobac ukve met-naklebad SemZlea niuansurad gadmosces dedani da,
saboloo jamSi, Seqmnas metaena qarTveli qristianebisaTvis. Tumca cxadia, `ufskrul Rrma~ berZnuli enis sruli leqsikuri adekvaturobisTvis – mTargmnelTa am, sazogadod, ganuxorcielebeli maqsimisaTvis –
arc am Targmans miuRwevia da erTi qarTuli sityva, Cveulebriv or an
ramdenime berZnul leqsemas Seesabameba.
kompozitebi
cnobilia, rom berZnuli ena uaRresad mdidaria kompozitebiT da
maTi sxvadasxvagvari warmoebiT.19 ramdenad saWiro da aucilebeli iyo
berZnuli kompozitebis segmentireba Targmnisas da ramdenad gaazrebuli
iyo es saWiroeba pirvelmTargmnelebis mier, ramdenad iyo qarTuli ena
mzad am kompozitebis formaluri asaxvisaTvis da ra xerxebs flobda
igi amisTvis? pirveli Targmanebis analizma, sxva kiTxvebTan erTad, am
kiTxvebsac unda upasuxos.
fsalmunTa Targmanis periodis qarTulSi, rogorc Cans, aseTi nairgvaroba kompoziciisa ar arsebobda. amas adasturebs, erTi mxriv, berZnuli Sedgenili sityvebis martivi, semantikuri ekvivalentebiT gadmocema fsalmunTa uZveles fenaSi, meore mxriv ki – maTi mouxeSaoba da is,
rom es kompozitebi ar damkvidrebula enaSi, miuxedavad maTi xmarebis
produqtiulobisa iseT xSirad kiTxvad teqstSi, rogoric fsalmunia.
amasve adasturebs qarTuli enis ganviTarebis tendenciac: droTa viTarebaSi, da, rogorca Cans, berZnulidan Targmnis intensiurobis kvaldakval, qarTulSi izrdeba swrafvac kompoziciisaken.
fsalmunebSi kompozitebi sxvadasxva wesiT gadmodis: an formalurad – kompozitis orive segmentia gadmotanili, an semantikurad –
aseT dros mTargmneli umetesad kompozitis meore nawils eyrdnoba.
TiTqmis yovelTvisaa segmentirebuli mega-, makro-, polu-Ti Sedgenili kompozitebi da moZebnilia maTi formaluri ekvivalentebi, mag. 939
megalauqein mdidrad sityuaÁ; 712 8515 1028 makro,qumoj# sulgrZel; 855,15 1028
1448 polueleoj didadmowyale. Tumca isic unda iTqvas, rom am segmentebis
19
berZnulis gavleniT Zvel qarTul TargmanSi aprobirebuli sityvawarmoeba
dawvrilebiTaa ganxiluli (meliqiSvili 1975; danelia 1998:76-93).
272
ekvivalentebi myari araa da maTi SerCeva, umetesad, konteqstidan
amosvliT xdeba.
sxvadasxvagvaradaa gadmotanili euv- kompozitebSi: euvergasi,a-sa da
sxva, amave Zirebisagan (euv- da erg-) Semdgar kompozitebSi euv-s yovelTvis
keTili Seesabameba (mag. keTilis-yofa, keTilis-myofeli). mTargmnelis
meryeoba da enis adaptaciis SesaZleblobebi kargad Cans euvkairi,a-s gadmocemaSi: 922, 10327, 14415-Si euvkairi,a-s (kargi, mosaxerxebeli, zusti,
saWiro dro, momenti) ekvivalentad qarTul xelnawerebSi martivi forma
– Jamia dadasturebuli. magram araa gamoricxuli, rom mTargmneliseuli
ekvivalenti dednis formaluri Sesatyvisi – kompoziti yofiliyo, rogorc esaa 910-Si: bohqo.j evn euvkairi,aij evn qli,yei mwe keTilJamsa oden Wirisasa. keTilJami, berZnulis mixedviT Sedgenili neologizmia da iseve,
rogorc euvkairi,a, mTargmnelisaTvis `saWiro moments~ unda niSnavdes. am
adgilas kompozitis SenarCuneba xelnawerebSi imiT unda aixsnas, rom
keTili gadamwerTa mier mwe-s atributad iqna gagebuli.20
euv-iT nawarmoebi berZnuli kompozitebis gadmotanisas martivi Sesatyvisia naxmari euvpre,peia-s SemTxvevaSic: 258 492 921-Si mas SuenierebaÁ
Seesabameba, imis miuxedavad, rom qarTul enaSi SemdgomSi damkvidrda
berZnulis mixedviT naxmari kompoziti keTil-SuenierebaÁ da fsalmunis
teqstSic vxvdebiT amave tipis kompozits: didad-SuenierebaÁ, romelic
megalopre,peia-s Seesabameba mag.182 206 284-Si.
imis magaliTad, Tu rogor eZebs mTargmneli berZnulis Sesabamis
formalur ekvivalents nomoqe,thj, -ei/n-is Targmani SeiZleba davasaxeloT:
921-Si am kompozits Seesabameba formalurad da semantikurad zusti
ekvivalenti sjul-mdebel (no,moj - sjuli, tiqe,nai - deba). magram nomoqetei/nSi meore segmenti, Cveulebriv, yofa-Ti (=poiei/n) gadmoicema xolme:
Sjulier-yofa (248, 12 2611 11833, 102).
derivantebi
enisa da mTargmnelis dasaxasiaTeblad saintereso masalas iZleva
dakvirveba nawarmoebi leqsikis gadmocemazec: zogierT SemTxvevaSi isini
maTi pirveladi mniSvnelobidan amosvliT iTargmnebian. amgvari, etimologiuri Targmanis magaliTia evnwti,zein21-is iseTi ekvivalentebi, rogoricaa,
mag. yurad iRe (161 3813 542 839 856), yuri moyav (534 1421). magram,
amave evnwti,zein-is semantikuri Targmanic araa iSviaTi: 52 1397 ismine;
13417 esmis; 482 merCdiT.
konkretuli ekvivalentis SerCevis sxvadasxva argumenti SeiZleba
arsebobdes: mag., platu,nw-s gadmotanisas mTargmneli xan konteqsts an
20
21
rogorca Cans, ase esmis es sityva fsalmunis gamomcemels, m. SaniZesac.
ou;j-dan (yuri) nawarmoebi sityva.
273
paralelur adgils (3421, 8011) eyrdnoba, xan Ziris (platu,j) amosaval
mniSvnelobas (farTo, vrceli):
42 evn qli,yei evpla,tuna,j moi] Wirsa Cemsa milxine Geo´, ganmivrce GeoG ;22
1737 evpla,tunaj ta. diabh,mata# farTo hyven slvani Geo;
11832 evpla,tunaj th.n kardi,an mou# ganavrce guli Cemi Geo;
3421 evpla,tunan evp evme. to. sto,ma# aRaRes (ganavrces GeoG) Cem zeda piri: ex
2114 3810 118131 = 2 Kor. 611;
8011 pla,tunon to. sto,ma sou# aRaRe (ganavrce GeoG) piri Seni: ex 2114 3810
118131 = 2 Kor. 611
erTi Ziridan nawarmoebi berZnuli sityvebis gadmosatanad mTargmneli aseve erTi Ziris derivaciul modelebs qmnis:
bohqei/n – (Se)wevna (erTi, paraleluri adgilidan momdinare gamonaklisiT
Geo-CG: 10612 mÃsnel (r`uo,menoj): cf. 73 4922 7011), boh,qeia _ (Se)wevnaÁ (erTi
gamonaklisiT 2120: wyalobasa (ton oiktirmon): ex 3912, bohqo,j - (Se)mwe;
evleei/n( e;leoj, evlehmosu,nh – wyaloba, mowyale, mowyalebaÁ;
katafeu,gein (mxolod 1429-Si) – Sesavedrebel giyav, katafugh, _ Sesavedrebeli (ori gamonaklisiT: 703 da 9322 (ex 1719)-Si – ganmaZlierebeli,
rac sxvagan kratai,wma-s Targmania).
lutrou/n( lu,trwsij( lutrwth,j _ (gamo)xsna, mxsneli (erTi23 gamonaklisiT:
6819 ganarine, radganac konteqstSi gvxvdeba r`u/sai).
r`u,esqai – Ãsna da, zogierT SemTxvevaSi, ganrineba: 6815 1237 1437 14311,
r`u,sthj – mÃsneli
swth,r _ macxovari, swthri,a _ cxoreba, macxovarebaÁ (ori gamonaklisiT
3217 ganrinebad, 343 mÃsneli), swth,rion _ cxoreba, macxovarebaÁ (erTi
gamonaklisiT: 118166 sasoeba (= evlpi,j)). rac Seexeba zmnur formas sw,zein,
igi sxvadasxva ekvivalentiT gadmoicema: cxoreba-Ti, umetesad maSin,
rodesac maradiuli cxovrebis mopovebazea saubari da, agreTve, Ãsna da
ganrineba-Ti.
fsalmunTa da saerTod, bibliis Zv. qarTul TargmanebSi, sxvadasxva
semantikuri jgufebis (mag. codvis, saTnoebis, sxvadasxva sulieri mdgomareobis, RvTismsaurebisa da misi atributebis...), sxvadasxva tipiT nawarmoebi leqsikis sxvadasxva kuTxiT (etimologiuri, Targmanis teqni22
IX s-is xelnawerebis fsalmunTa citatebSi platu,nein-s Seesabameba: farTo miyav
(Sua saukuneTa novelebis Zveli qarTuli Targmanebi, II). daCis mier somxuridan
Targmnil Teodorite kvirelis fsalmunTa ganmartebaSi platu,nein-is Sesatyvisad, aseve, sxvadasxva ekvivalenti aqvs gamoyenebuli (Satberdis krebuli):
milxine (377.30); vrcel-myav (377.38); lxinebad da vrcel-yofad Cemda (405.30).
23 m. SaniZis gamocemaSi 33 -is Sesatyvisad naxmari icvnes-is nacvlad unda iyos
23
iÃsnes-s, rogorcaa giorgi mTawmidelis TargmanSic.
274
kis), sinqronuli (wm. werilis erTi wignis farglebSi) da diaqroniuli
(wm. werilis sxvadasxva wignSi, rac Tavad bibliis, rogorc krebulis
Targmnis TanamimdevrobisTvisac SeiZleba iyos saintereso) Seswavla,
vfiqrob, rom sakmaod saintereso da perspeqtiulia rogorc Tavad
naTargmni Txzulebebis sakvlevad, ise qarTuli leqsikografiisaTvis.
Cemi mizani iyo statiis farglebSi biZgi mimeca amgvari kvlevebisaTvis.
literatura
danelia 1998 : k. danelia, narkvevebi qarTuli samwerlobo enis istoriidan, I,
Tsu gamomcemloba, Tbilisi.
meliqiSvili 1975 : d. meliqiSvili, ioane petriwis filosofiur SromaTa ena
da stili, ganaTleba, Tbilisi.
SaniZe 1979 : m. SaniZe, fsalmunTa wignis Zveli qarTuli Targmanebi, Tbilisi.
cqitiSvili 1976 : T. cqitiSvili, ezekielis wignis Zveli qarTuli versiebi,
teqsti gamosacemad moamzada, gamokvleva da leqsikoni daurTo T. cqitiSvilma,
Tbilisi.
Charanauli 2000 : Charanauli A., Einführung in die georgische Psalterübersetzung, Der
Septuaginta-Psalter und seine Tochterübersetzungen, Herausgegeben von Anneli
Aejmelaeus und Udo Quast, MSU XXIV, Vandenhoeck&Ruprecht in Göttingen, 248-308.
Dobordžginidze 2003 : Dobordžginidze N., Das Problem der Bibeluebersetzung und seine
Bedeutung fuer die Entwicklung der georgischen Sprache im christlichen Mittelalter, krebulSi: Boeder W., Kaukasische Sprachprobleme, Oldenburg.
Dorival... 1988 : Dorival J., Harl M., Munnich O., La Bible Greque des Septante, Serf.
Tov 1999 : Tov E., Three Dimensions of Words in the Septuagint, krebulSi: Tov E., The
Greek and Hebrew Bible, 85-87.
gamocemebi
_ m. SaniZe, fsalmunis Zveli qarTuli redaqciebi, Tbilisi 1960.
_ Septuaginta, Vetus Testamentum Graecorum, Auctoritate Academiae Scientiarium
Gottingensis editum, X, Psami cum Odis, Ed. A. Rahlfs.
_ Sua saukuneTa novelebis Zveli qarTuli Targmanebi, II. anbanur-anonimuri
pateriki, gam. Mmanana dvali, Tbilisi 1974.
_ Satberdis krebuli, gam. b. gigineiSvili da el. giunaSvili, Tbilisi 1979.
leqsikonebi
Hatch, Redpath 1897: A Concordance to the Septuagint, by E. Hatch and
H.A. Redpath, Oxford.
Liddel, Skott 1869: Greek-English Lexicon, compiled by H.G. Liddell and
R. Skott, Oxford.
Lust... 1992 : A Geek-English Lexicon of the Septuagint, compiled by J. Lust,
E. Eynikel, K. Hauspie, Stutgart.
275
Ana Kharanauli
The Vocabulary of the Georgian Translation of Psalms
Summary
On the example of rendering the vocabulary of the Georgian translation of Psalms
(derivatives, compounds, words of a certain semantic group characteristic of the
Book of Psalms) it has been demonstrated that the vocabulary of the Georgian
language, on the one hand, and the translator’s mastery, on the other, to a greater
or lesser extent are already able to express the Christian system of notions from the
semantic, as well as formal (word-formation) viewpoints.
276
enaTmecnierebis sakiTxebi _ I-II, 2009
semantika, leqsikologia
lia abulaZe, andreas ludeni
gasaRebi-sityvebi da megobrobis sityvaTveli
qarTulSi
`leqsikoni aris xalxis kulturis Zalze mgrZnobiare maCvenebeli“
_ es sityvebi eduard sepirs ekuTvnis. Cven SegviZlia xalxis xasiaTi da
kultura ukeT gavigoT, Tu misi enis leqsikasa da calkeul sityvebs, am
sityvebis mniSvnelobebsa da xmarebas safuZvlianad da dawvrilebiT gamovikvlevT.
sityvebs, romlebic garkveuli enobrivi sazogadoebisa da misi kulturisaTvis gansakuTrebiT mniSvnelovania da arsebiTi, gasaReb-sityvebs
(key-words) uwodeben. dResdReobiT gaxSirda kulturis garkveuli problemebis enisa da misi gasaRebi-sityvebis meSveobiT kvlevis cdebi.
romeli sityvebia ufro mniSvnelovani ama Tu im eris kulturisaTvis, rogor unda moxdes sakvlevad aseTi sityvebis SerCeva _ amis dadgenis obieqturi kriteriumi ar arsebobs. zogierTi mkvlevari sityvaTa
sixSireebis maCveneblebs mimarTavs, zogierTi _ sakuTar intuicias.
Keyword anu gasaRebi-sityva, rogorc termini, jerjerobiT sayovelTaod ar ixmareba, mxolod iSviaTad vxvdebiT mas lingvistur leqsikonebSi, mag., meTius leqsikonSi:1
Key word – A word or concept characteristic of the thought of a particular
community in a particular period.
`gasaRebi-sityva _ sityva an cneba, damaxasiaTebeli garkveul periodSi
garkveuli sazogadoebis azrovnebisaTvis~. hartmanisa da jeimsis leqsikografiul leqsikonSi2 es sityva Semdegnairadaa ganmartebuli:
keyword
1. A word or phrase which has become representative of a field, movement or
lifestyle, e.g. communicative, green, postmodern.
`gasaRebi-sityva _ sityva an Sesityveba, romelic garkveuli sferos, moZraobis an cxovrebis stilis warmomadgeneli xdeba, mag., komunikaciuri,
mwvane, postmodernistuli~.
1
P. H. Matthews (1997): Oxford Concise Dictionary of Linguistics. Oxford University
Press., Oxford, New York.
2
R. R. K. Hartmann and G. James (1998): Dictionary of Lexicography. Routledge. London
and New York.
277
amave leqsikonSi literaturul wyaroebad gasaRebi-sityvebis ganmartebisas dasaxelebulia ori avtori: raimond viliamsi da ronald
karteri.3
raimond viliamsi Tavisi wignis SesavalSi aRniSnavs, rom rodesac
is II msoflio omis Semdeg daubrunda studentur cxovrebas oTxi wlis
Sesvenebis Semdeg, man SeamCnia, rom studentTa axali Taoba sxva enaze
metyvelebda. zogi, sazogadoebisTvis arsebiTad mniSvnelovani sityva sxva
mniSvnelobiT ixmareboda. man xeli mihyo aseTi sityvebis kvlevas da daarqva maT gasaRebi-sityvebi, radgan isini mniSvnelovan rols asruleben
garkveul saqmianobaSi. amave dros es sityvebi warmoadgenen aqtiuri leqsikonis elementebs. bevr problemas, kulturisas da sazogadoebisas, ver
gavigebT, Tu ar ganvixilavT gasaReb-sityvebs, rogorc am problemis
elementebso.
viliamsis wignSi Semdegi sityvebia ganxiluli (CamovTvliT mxolod nawils): kariera, civilizacia, kriticizmi, komunizmi, demokratia,
dialeqtika, evolucia, elita, formalizmi, humanuroba, interesi, miTi,
monopolia, nacionalizmi, progresi da sxv.
karteris wignSi ZiriTadad lingvistikisa da literaturismcodneobis ZiriTadi cnebebia ganxiluli, sul 76 sityva, maT Soris: bilingvizmi, konteqsti, kultura, dialeqti, diskursi, intonacia, lingvistika, literatura, metaena, purizmi, registri, stilistika, teqsti...
avtori ganixilavs am sityvaTa xmarebas Jurnalistebis, politikosebis,
lingvistebis mier.
sainteresoa sakiTxis istoriis TvalsazrisiT is faqti, rom bonSi
1959 wels gamoica ori mcire zomis krebuli saTauriT: kulturis
gasaRebi-sityvebis SedarebiTi kvlevebi.4 krebulebis mTavari gamomcemelia _ bonis saenaTmecniero kolokviumi gerhard deetersis, leo vaisgerberis, fric Salkis, verner betcis, margaret voltnerisa da
volfgang Smidthidingis SemadgenlobiT. aRsaniSnavia, rom gamocemul
krebulebs aweria II da III. pirveli krebuli, rogorc Cans, ar gamosula.
II da III krebulebis TavSi deetersis xelmoweriT moyvanilia cnoba imis
Sesaxeb, rom iunesko da germaniis kvleviTi sazogadoeba afuZneben
grants kulturis gasaRebi-sityvebis SedarebiTi kvlevebis gasagrZeleblad da rom bukletebi ibeWdeba am ori organizaciis daxmarebiT, risTvisac maT bonis saenaTmecniero kolokviumis monawileebi madlobas
uxdian. SesavalSi aRniSnulia, rom krebulebis gamocemis ZiriTadi miza3
Reymond Williams (1985): Keywords: A Vocabulary of Culture and Society, NewYork,
(pirveli gamocema 1976); da Ronald Carter (1995): Keywords in Language and
Literacy, London & New York.
4
Comparative Studies in Key-words of Culture, Bonn 1959.
278
nia didi enebis im gasaRebi-sityvebis Sedareba, romlebic mniSvnelovan
rols TamaSoben saerTaSoriso diskusiebSi. sityvebi da cnebebi, romlebic iwveven gaugebrobas, iqnebao axsnili maTi kulturuli safuZvlebis
warmoCeniT da maTi dRevandeli xmarebebis Sedarebis gziT. Sesavlidanve
naTeli xdeba, rom pirvelad swored mesame krebuli dabeWdila, radgan
misi avtori iuwyeba, rom sruli kvlevebi daibeWdeba I da II krebulebSi.
moyvanilia I krebulis saTauri: Y`xumroba da iumori inglissa da germaniaSi~ (ar gamosula). aseve moyvanilia II krebulis saTauric: kultura
da civilizacia safrangeTSi, inglisSi, amerikasa da germaniaSiU (gamovida imave, 1959 wels). masSi dabeWdilia hanelore Selis gamokvleva:
`kultura da civilizacia~ _ enaTa SedarebiTi kvlevis dasawyisi.5
avtori ixilavs am sityvebs _ kulturasa da civilizacias _
frangulSi, inglisursa (amerikuli calkea gamoyofili) da germanulSi.
III krebulSi dabeWdilia mcire statiebi Semdegi sityvebis ganxilviT:
morali, enTuziazmi, humanizmi, debatebi, diskusia, interviu.6
am statiebSi yuradReba gamaxvilebulia ufro istoriul, vidre
SedarebiT aspeqtze. amasve aRniSnavs Sesaval werilSi volfgang Smidthidingi, romelic miiCnevs, rom jerjerobiT mxolod winaswari safexuria
miRweuli kulturis gasaRebi-sityvebis kvlevaSi. yovel epoqas aqvs misTvis damaxasiaTebeli leqsika. yvela enas da yovel dros aqvs sakuTari
sityvebi, romlebic adamianTa sulebSi gvaxedebs.
Tanamedrove qarTuli ena ucxo enidan SemoWrili leqsikis siuxviT
xasiaTdeba. isini SeiZleba Cveni drois gasaReb-sityvebad miviCnioT. guCa
kvaracxelias piesis _ `Cven, ZilSi gaparulebi~ personaJebi _ fiora da
violeta _ erTmaneTs ar aclian Tanamedrove qarTuli presisaTvis damaxasiaTebeli sityvebis CamoTvlas _ masmedia, menejmenti, marketingi, investicia, ombudsmeni, dijei, Tineijeri... es sityvebi SeiZleba CaiTvalos
Cveni drois gasaReb-sityvebad, romelTac Secvales wina, sabWoTa periodisaTvis damaxasiaTebeli leqsika _ kompartia, msoflio proletariati, komkavSireli, pioneri, imperializmis agenti da a.S.
magram arsebobs iseTi sityvebic, romlebic Taobebidan Taobebs gadaecemian da erTgvar maCveneblebs warmoadgenen xalxis kulturisa da
msoflxedvis kvlevaSi.
swored aseT sityvebs ikvlevs ana verJbicka. igi cdilobs gamoavlinos iseTi sityvebi, romlebic ama Tu im xalxis kulturaSi mniSvnelovan rols asruleben da SeiZleba gasaRebsac warmoadgendnen am xal-
5
Hannelore Schell: Kultur und Zivilization – Anfang einer sprachvergleichenden Studie.
Moral (Friedrich Wilhelm Gester), Gentle - Genteel (Heribert Rasbach), Enthusiasm
(Peter Spoo), "Humanism" and the "Humanities" in the 20th Century America (Otto Hesse),
Debate – Discussion – Interview – Words and Practices (Alfons J. W. Hilgers).
6
279
xis erovnuli xasiaTis gamosavlenad. verJbickas monacemebiT, magaliTad,
rusuli enisa da kulturis gasaRebi-sityvebia:
а, ша,
а.7
verJbicka svams kiTxvas, ra SinaarsiT xasiaTdebian universaluri
cnebebi, arian Tu ara isini kulturulad specifikurni, anu ra Sinaarss
ukavSireben am cnebebs sxvadasxva enebi. universaluria Tu ara sxvadasxva
enebSi am cnebebis Sinaarsebi. is ikvlevs, magaliTad, iseT zogad cnebas,
rogoricaa megobrobis cneba.8
megobroba aris adamianTa Soris erT-erTi umniSvnelovanesi
urTierToba, romelic yvela kulturisaTvis aris damaxasiaTebeli.
adamianebs Soris urTierTmimarTebis es saxe kargadaa cnobili sxvadasxva
sazogadoebebSi. gansakuTrebiT ganviTarda is antikur periodSi
saberZneTsa da romSi. Sua saukuneebis literaturaSi ZiriTadi maxvili
adamianebs Soris religiur mimarTebebze gadadis. renesansis dros ki
megobroba kvlav yuradRebis centrSi eqceva.
verJbicka zemoT dasaxelebul wignSi ikvlevs megobrobis cnebas,
gansakuTrebiT sityva `megobris~ da mis leqsikur velSi Semavali sityvebis Sinaarss inglisur, rusul, avstraliur inglisursa da polonur
enebSi.9 principSi Tavis ZiriTad debulebas _ rom megobrobis cneba ar
aris universaluri, is asabuTebs msjelobiT imis Sesaxeb, rom inglisur
sityvas friend `megobari“Uara aqvs zusti ekvivalentebi sxva enebSi.
aRsaniSnavia, rom amiT verJbickas axali araferi uTqvams. sityvebs
rom zusti ekvivalentebi sxva enaze Targmnisas Zalze iSviaTad daeZebneba, adrec yofila SeniSnuli, mag., es SeniSnuli aqvs germanel mecniers karl abels da Tanac imave megobariUsityvis frangulidan germanulad TargmnasTan dakavSirebiT. abeli dawvrilebiT ixilavs franguli
sityvis ami da misi germanuli Sesatyvisis Freund-is Sinaarsebs da maT
xmarebas.10
axali verJbickasTan is aris, rom mas sityvebis Sinaarsi sakuTar
metaenaze anu e.w. bunebriv semantikur metaenazeUaqvs warmodgenili. sityvebis Sinaarsis amgvari warmodgena ki, Cvenis azriT, mxolod abundovnebs am sityvaTa mniSvnelobebs. gvinda amasTan dakavSirebiT gavixsenoT
florenskis sityvebi imis Sesaxeb, rom veraviTari axsna-ganmarteba ver
7
Wierzbicka, A., (1992): Semantics, Culture, and Cognition: Universal Human Concepts in
Culture-specific Configurations. Oxford University Press, Oxford, New York.
8
Wierzbizka, A. (1997): Understanding Cultures through their Key Words (English,
Russian, Polish, German, and Japanese). Oxford University Press, Oxford, New York.
9
Ibid, 32-125: Lexicon as a Key to Ethno-Sociology and Cultural Psychology (Patterns of
"Friendship" across Cultures).
10
Carl Abel (1885): Über Sprache als Ausdruck nationaler Denkweise. Vorlesung gehalten
in der Royal Literary Society zu London, in: Sprachwissenschaftliche Abhandlungen.
Friedrich. Leipzig. (1-31).
280
gadmoscems sityvis Sinaarss ukeTesad, vidre TviTon sityva (florenski
1989, 126).11 es ar niSnavs, ra Tqma unda, imas, rom Cven saerTod sityvis
ganmartebis, misi mniSvnelobis eqsplikaciis winaaRmdegi viyoT, ubralod,
verJbickas semantikuri primitivebis meSveobiT sityvis Sinaarsis gadmocema Cveni dakvirvebiT mxolod abundovnebs sityvis azrs. sxvaTa Soris,
aRsaniSnavia, rom verJbicka bunebriv semantikur metaenazeUsityvis mniSvnelobis warmodgenamde Zalze dawvrilebiT ganixilavs sityvis mniSvnelobasa da mis xmarebas metyvelebaSi, ase rom, vfiqrobT, Semdeg aRarc
aris saWiro damatebiT am sityvis mniSvnelobis eqsplikacia primitivebis
meSveobiT.
yovel SemTxvevaSi ZiriTadad abelisa da verJbickas Sromebma gvibiZga imisaken, rom gamogvekvlia, ra mniSvnelobiTaa datvirTuli sityva
megobariUqarTul enaSi, rogor aris warmodgenili am sityvis leqsikuri
veli Zvelsa da Tanamedrove qarTulSi.
„qarTveli xalxis cxovrebasa da kulturaSi megobrobas gansakuTrebiT mniSvnelovani adgili uWiravs“, _ wers guram asaTiani da agrZelebs:Y`Cven im SedarebiT mcirericxovan xalxTa rigs vekuTvniT, romelTa sulier yofierebaSi megobrobas _ ara praqtikuli mosazrebebiT Seamxanagebas, SeTqmas, SeTanxmebas, aramed swored megobrobas, am sityvis
maRali, yovelive utilitarulisgan daclili, wminda sulieri mniSvnelobiT (rogorc sulTa, pirovnebaTa urTierTltolvas) upiratesi adgili uWiravs zneobriv RirebulebaTa ierarqiaSi. swored aseTi megobrobis
Tandayolili wyurvilia is mTavari zRude, romelic qarTvel kacs martoobas ukrZalavs“.12
qarTveli kacisTvis martooba gausaZlisia. mas mudam sWirdeba viRac, visac is Tavis fiqrebsa da grZnobebs gauziarebs. `marto kaci WamaSiac braliao“,U_ ambobs erTi qarTuli andaza.
Y
`roca aravis ar vuyvebi, rac Cems cxovrebaSi xdeba, iseTi grZnoba
maqvs, TiTqos araferic ar momxdara~, _ es sityvebi erT cnobil qarTvel msaxiobs ekuTvnis.
guram asaTians SeniSnuli aqvs, rom qarTul hagiografiul literaturaSi aRwerili martosuli mowameebi sxva, araqarTuli erovnebis
warmomadgenlebi arian. SuSaniki somexia, evstaTi mcxeTeli _ sparsi, abo
Tbileli _ arabi. `xolo yvelaze srulyofili nimuSi netarTa cxovrebis sakuTriv qarTuli variantisa _ grigol xanZTeli warmosaxavs ara
"... а е
в ,
и и а е
е ев
е е
ы а
е ип
х ее, е е и вы а ае
а
е я" (Florenskij P. (1989): Termin. VQ, 6.
12
guram asaTiani (1982), saTaveebTan. ramdenime cda qarTuli xasiaTisa da esTetikuri bunebis gasarkvevad, t. 2, gv. 64.
11
281
gancalkevebul erTeulTa Tavgadasavals, aramed monoliTurad Sekruli
jgufis erTsulovani saqmianobis ambavs~ (asaTiani: 62).
D
guram asaTiani qarTuli xasiaTis mTavar Tvisebad megobrobas miiCnevs, gandobis, Tanaziarobis wyurvils. qarTvel kacs mudam sWirdeba
gulSematkivari. gulSematkivari _ es sityva Cven qarTuli kulturis
erT-erT gasaReb-sityvad migvaCnia.
saerTod sityva guliUZalian mniSvnelovania qarTuli kulturis
wvdomis TvalsazrisiT. aq sakmarisia gavixsenoT a. frangiSvilis statia,
romelSiac avtori SeniSnavs, rom guli qarTul enaSi warmodgenilia
rogorc azrovnebisa da grZnobebis centri. aRqmis organoebiT aRviqvamT
Cven gare samyaros, xolo Sinagan samyaros, grZnobebis, emociebis, ganwyobebisa da Sexedulebebis samyaros Cven mxolod gulis meSveobiT vwvdebiT.13
gulSematkivari _ es sityva aRniSnavs adamians, romelsac sxvisTvis
Sestkiva guli. „Cven gviyvars Cveni tkivilis sxvisTvis gaziareba... qarTvelebs saerTod gviyvars Wiris gamxela, TanagrZnobis aRZvra, zogjer
gazviadebac ki sakuTari tkivilisa. ...qarTuli suli TanagrZnobis maZiebeli sulia, im TanagrZnobisa, romlis uflebac mas fsiqologiurad mopovebuli aqvs, vinaidan Tavis mxriv yovelTvis mzad aris (an yovel SemTxvevaSi, valdebulad Tvlis Tavis Tavs) mowyalebis maqsimumi gaiRos
sxvaTa mimarT“ (asaTiani: 66).
samwuxarod, am sityvam amJamad icvala mniSvneloba da miiRo inglisuri "fan"-is mniSvneloba (mag., fexburTis gulSematkivrebi); adre ki is
megobrobisUsityvaTvels ganekuTvneboda (gavixsenoT ilia: `nuTu Tvis
dReSi ara gyolia mokeTe, gulis Sematkivari?“).
adamianTa Soris aranaTesaobrivi mimarTebebis gamomxatveli sityvebidan yvelaze mniSvnelovania sityva megobari, romelic Zvel qarTul
teqstebSiac gvxvdeba, mag. axali da Zveli aRqmis TargmanebSi. am sityvis
gverdiT Zvel qarTulSi gvaqvs agreTve: miyuasi, moyuasi da moyuare:
magaliTebi: `megobari siZisai//miyuasi siZisai mis“(i. 29), an: `moyuareni
Cemni da megobarni Cemni Cem winaSe momeaxlnes~U(fs. 37, 12).14
Zvel qarTulSi gvaqvs agreTve abstraqtuli saxeli _ megobroba:
`ukueTu gnebavs megobrobai RmrTisai, nu eZieb megobrobasa kacTasa~U(m.
sw. 157, 9).
13
ix. a. frangiSvili, gulU_ sityvisa da misgan nawarmoeb sityvaTa semantikasTan dakavSirebiT fsiqologiis zogierTi sakiTxis Sesaxeb. fsiqologia, t. III,
Tbilisi 1944.
14
magaliTebi moyvanilia il. abulaZisY`Zveli qarTuli enis leqsikonidan~, Tbilisi 1973.
282
SuSanikis wamebaSi adamianTa Soris garkveuli mimarTebis gamomxatvel sityvaTagan gvxvdeba sakuTari:Y`da hrqva vinme pitiaxSsa sakuTarman
misman, viTarmed: amaT wmidaTa marxvaTa nuras etyvi mas~. konteqstidan
ar Cans, vin aris es sakuTari, naTesavi Tu megobari. erTi cxadia, rom
is varsqenTan daaxloebuli piria, axla vityodiT _ axlobeli an maxlobeli.
il. abulaZis Zv. qarT. enis leqsikonSi sakuTariUganmartebulia,
rogorc kerZo, Tavisi, daaxloebuli: `didad warCinebul iqmna giorgi
winaSe romanoz mefisa da didad sakuTar da pativcemul~ (i.-e. 50, 12.)
axlobeli da maxlobeli qegl-Si asea ganmartebuli: naTesavi an
megobruli urTierTobiT dakavSirebuli, sulierad axlo myofi.
grigol xanZTelis cxovrebaSiUvkiTxulobT, rom grigolma `povna
moyvasni keTilni SewevniTa qristes madlisaiTa~, anu ipova Tanamzraxvelebi, megobrebi. Teodore da qristefore SemdgomSic grigolis moyvasebad moixseniebian: `xolo pirveliTgan moyvasTa maT keTilTa netarisa
grigolisTa, Tevdores da qristefores, aqvnda gulsa maTsa saRmrToi
Suri monastrisa Senebisai~. monastris wevrebi, rogorc es saerTod
miRebulia qristianul samyaroSi, Zmebad moixseniebian. `grigolma aRaSena
sayudeli Tvisi da TiTo senakebi ZmaTa maTTvis mcirei~.
amrigad Zvel qarTulSi megobrobis leqsikuri velis kuTvnilebad
Semdegi sityvebi SeiZleba miviCnioT: megobari, miyuasi/moyuasi/moyuare,
sakuTari, Zma.
ra suraTi gvaqvs vefxistyaosanSi?
`saqarTveloSi yovelTvis maRla idga megobrobisa da Zmadnaficobis
kulti... amitom savsebiT bunebrivia, rom am xalxis wiaRSi iSva iseTi
eposi, romelic ara mxolod siyvaruls, aramed megobrobasac umReris~,
_ wers ruT noikomi `vefxistyaosnis“Ugermanuli Targmanis bolosityvaobaSi. da agreTve: `rusTavelTan megobrobas siyvarulis toli mainc, Tu
masze ufro meti mniSvneloba ar eniWeba“.15
sainteresoa, rom vefxistyaosanSi sityva megobariUsaerTod ar
gvxvdeba. samagierod xSiria: moyvare. es sityva mxolod vefxistyaosnis
prologSi oTxjer aris naxmari da oTxivejer satrfos, sayvarlisUmniSvnelobiT:
(25): ra moSordes moyvaresa, gaamravlos sulTqma, uSi.
(28): daTmos wyroma moyvrisagan, misi hqondes SiSi, krZalva
(29): xams, Tavissa xvaSiadsa arvisTana amJRavnebdes,
ar bediTad haisUzmides, moyvaresa ayivnebdes,
arsiT aCndes mijnuroba....`
15
Schota Rustaveli, Der Mann im Pantherfell, Übertragung aus dem Georgischen und
Nachwort von Ruth Neukomm, s. 466-67. Manesse-Verl., Zürich 1991.
283
(30): mas uSmago vin miendos, vin moyvare gaamCivnos? da iqve:
ra hgava, Tu moyvaresa kacman guli ar atkivnos.
moyvare niSnavs megobarsac (kerZod, megobar qalsac), rogorc es
Semdegi strofidan Cans (asmaTi eubneba avTandils):
(252): aw moyvare gipovnivar, disaganca ufro desi.
megobari qali vefxistyaosanSi upiratesad dad moixsenieba, mag.,
avTandili asmaTs das uwodebs:
(868): dao, metsa saubarsa aRar momcems Jami da dro.
avTandili asmaTs tarielis dobils uwodebs:
(907): pirvel, glax, misi naWvreti, TviT merme Seni dobili.
TinaTins da nestans rusTaveli dobilebs an dad-ficT uwodebs:
(1576): erTmaneTisa gayrilni qalni ornive dobilni,
erTmaneTisa dad-ficni, sityvisa gamodnobilni.
A
amrigad, kacisTvis megobari qali vefxistyaosanSi aris misi da, an
dobili, an
moyvare. qali megobrebi erTmaneTisTvis debi, dad-ficni an dobilni arian. tarieli Tavis Tavs xan fridonis amxanags, xan ki moyvares anu megobars uwodebs:
(637): aw giambob, radgan Tavi ginda Cemad amxanagad.
germanul TargmanSi amxanagis Sesatyvisad Freund gvaqvs, rac savsebiT gamarTlebulia.
(641) : ar avi gesva moyvare, Jami Tu momxvdes Jamisad.
rusTaveli avTandils da tariels xan moyvareebs uwodebs, xan _
amxanagebs. magaliTad:
(673): amazeda Seificnes moyvareni gul-sadagni, da iqve:
mas Ramesa erTgan iyvnes Svenierni amxanagni.
A
amxanagi Tanamedrove mniSvnelobiT (rogorc raime saqmianobaSi
Tanamonawile) naxmaria Semdeg strofebSi:
(1061): amoa, kargsa moymesa ra omi gahmarjvebodes,
amxanagTaTvis ejobnos, vinca mas Tana hxlebodes.
(261): egre uTxra: amxanago, iyav manda, momicade.
avTandili tariels moyvares uwodebs:
(871): moyvareman vardis kona gulsa mkra da damiwylula,
igi fici, Cemgan sruli, man aRara gamisrula,
mas Tu gamyri, sawuTroo, Cemi lxini gasrdasrula,
sxva moyvare Tvalsa Cemsa gakicxula, gabasrula.
asmaTi tariels avTandilis Zmobils uwodebs:
(858) Sen umarTle xar, emdurvi, Sen gaeyare Zmobilsa.
avTandili Tavis Tavs tarielis Zmad-fics uwodebs:
(993): var ucxo vinme Raribi, sayofTa moSorvebuli,
Zmad-fici tarielisa, Tqvens wina momgzavrebuli.
284
A
avTandili Tavis Tavs fridonis Zmad-naficars uwodebs:
(1326): ubrZana: `wadiT, waiReT, gza wavleT misve arisa,
fridons miarTviT ustari Cemgan, Zmad-naficarisa~.
rusTaveli avTandils tarielis Zmad-Seficebulad moixseniebs:
(1391): axlos daisvams avTandils, missa Zmad-Seficebulsa.
tarieli da avTandili vefxistyaosanSi Zmebadac moixsenebian:
(879): veRar asmina, gardiWra, Zma gamoaCens Zmobasa!
tarieli avTandilisTvis moyvare da Zmaze umtkicesi Zmaa:
(798): me rad gavwiro moyvare, Zma, umtkicesi Zmobisa.
magram isic unda SevniSnoT, rom avTandili zogjer sruliad ucxo
xalxsac Zmebs uwodebs. ucxo menaveebs igi ase mimarTavs:
(981): ymaman uTxra: `Zmano Cemno, kargTa kacTa gardgekide,
me mefesa Tqvensa veZeb, maswavleT Tu sad wavide.
A
aseve mimarTavs is vaWrebsac:
(1064): he, Zmano, weRanca mogismenia,
RmerTsa Seesma nakadi, rac TqvenTa TvalTa gdenia.
magram orive am bolo SemTxvevaSi ubralod mimarTvis formasTan
gvaqvs saqme (rogorc es Tanamedrove qarTulSiac SeimCneva), da ara WeSmarit ZmobasTan. A
amrigad, megobrobisUsityvaTvelSi vefxistyaosnis mixedviT Semdegi
sityvebi Sedis: moyvare, Zmobili, dobili, dad-fici, da, Zma, Zmadnaficari/Zmad-fici/Zmad-Seficebuli, amxanagi.
ra Tvisebebi unda axasiaTebdes moyvares, megobars? megobarma megobrisTvis araferi ar unda dainanos, TviT sicocxlec ki.
avTandili:
xams moyvare moyvrisaTvis, Tavi Wirsa ar damridad.
guli misces gulisaTvis, siyvaruli gzad da xidad.
tarieli:
...vinca kacman Zma iZmos, Tu daca idos,
xams, Tu misTvis sikvdilsa da Wirsa Tavi ar dahridos.
megobari yvela adamians sWirdeba:
vin moyvaresa ar eZebs, igi Tavisa mteria.
megobrobis amgvari gageba, misTvis Tavis ardazogva da gaWirvebis
dros daxmareba saukuneebis manZilze SeinarCunes qarTvelebma.Mmegobari
adamianis sulieri Zmaa. Zmaze axlobeli ki qarTvelisTvis warmoudgenelia. Zmobili Zmad miCneuls, Zmis magiers niSnavs. Zmobili SeiZleba iyos
an Zmadnafici anu ZmadSeficuli, an ZuZus moziare anu ZuZusmte, ZiZiSvili. sulieri Zma anu megobari Zmobilze axlobelic ki SeiZleba iyos,
Tumca qarTul da saerTod kavkasiis xalxTa kulturaSi ZuZusmte igive
Zmaa, TiTqmis sisxliTa da xorciT naTesavia da am Zmobis damrRvevi
sayovelTao gakicxvis Rirsia.
285
gavixsenoT akakisY`gamzrdeli~:
`Sen eg saqme me momande, me vizam Sens magivrobas:
an mogiyvan im cxens, an Tavs Sevwirav Sens megobrobas.~
_ eubneba baTu Tavis ZuZumtes.
Zma da megobari akakisTanac sinonimebia:
`mapatia Secodeba rogorc Zmam da megobarma,~
_ ambobs safar-begi baTuze.
saerTod me-19 saukunis literaturaSi mravlad daiZebneba Tavdadebuli megobrobis magaliTebi (gansakuTrebiT al. yazbegis moTxrobebSi).
dRevandel qarTulSi aranaTesaobrivi mimarTebebis aRmniSvnel sityvaTvelSi Semdegi sityvebi Sedis: nacnobi, amxanagi, [aseve (Tana)klaseli
da (Tana)kurseli] axlobeli, megobari, Zmakaci, daqali, agreTve Zma da
da.
Zmakaci niSnavs (qeglis mixedviT) karg amxanags, megobars, am sityvam amJamad Secvala XIX saukuneSi xSirad xmarebuli Zmadnafici (yazbegi), Zmobili (barnovi, gogebaSvili).
daqali qegl-Si arc aris warmodgenili, imdenad axalia es sityva,
nawarmoebi Zmakacis analogiiT. saliteraturo enaSi misi xmareba Cven ar
Segvxvedria. Tavdapirvelad igi ucxod xvdeboda yurs, mas socialuri
Jargonis ieri dahkravda, radgan misi xmareba ufro provinciul metyvelebaSi iyo gavrcelebuli.
amJamad es sityva aRniSnavs qal megobars, rogorc qalisas, iseve
kacisasac. faqtiurad misi xmareba Caenacvla dobilis xmarebas, romelic
sakmaod xSiri iyo 50-ian, 60-ian wlebSi.
SeiZleba imitom, rom qarTveli adamianis Semecnebasa da kulturaSi
megobruli urTierToba vaJsa da qals Soris yovelTvis daZmur urTierTobasTan iyo gatolebuli, dRes ase Tavisuflad ixmareba es ori, Tavis
fuZeSi ZmisaUda disUSemcveli sityva megobris sanacvlod. ar aris gamoricxuli agreTve ucxo enebis gavlena: girlfriend, boyfriend inglisurSi da
Freund, Freundin germanulSi ar niSnavs megobars Cveni gagebiT. aq erTi
SemTxveva gvinda gavixsenoT: erTxel erT qarTvel axalgazrdasTan germaneli stumari iyo Camosuli. saRamos maspinZelma stumari rusTavelis
prospeqtze saseirnod gaiyvana. aq mas jer erTi megobari gogona Sexvda,
gadakocna da stumars rogorc Freundin-i warudgina, Semdeg meore megobari Sexvda, mere mesame da a.S. bolos gakvirvebulma germanelma hkiTxa,
Sen ra haremi xom ar gyavso.
megobari Freund-isa da Freundin-is pirdapiri Targmania da piruku,
magram es sityvebi gansxvavebuli azriT ixmarebian, Cven ki gvWirdeba imis
gaxazva, rom gogo, magaliTad, swored megobaria da ara Seyvarebuli.
286
amitom ixmareba albaT dRes ase xSirad megobris nacvlad daqaliUda Zmakaci, radgan am sityvebSi eqsplicituradaa mocemuli is damokidebuleba
adamianisadmi (anu daZmuri urTierToba), rasac adre sityva megobari
gamoxatavda. amJamad TandaTan qarTulSiac (yovel SemTxvevaSi sazRvargareT mcxovrebi qarTvelebis metyvelebaSi) sityva megobari _ ukve mets
niSnavs, vidre mxolod sulier megobars.
A SeiZleba iTqvas, rom arc-erT sxva sazogadoebaSi ar aris ise gavrcelebuli megobruli urTierToba (wminda megobruli) qalsa da vaJs Soris, rogorc es saqarTveloSia (an, Tu gnebavT, saqarTveloSi iyo 60-ian
wlebSi). albaT amitom gaCnda swored qarTul sinamdvileSi amgvari (daZmuri) urTierTobis zustad gamomxatveli sityvebis aucilebloba, anu
am urTierTobis kategorizaciis aucilebloba.
D
dabolos, zogadad Tu aranaTesaobrivi urTierTobis gamomxatvel
sityvaTvelebs SevadarebT Zvelsa da axal qarTulSi, Semdeg suraTs miviRebT: Zvel qarTulSi, gansakuTrebiT vefxistyaosanSi, moyvares uWiravs
centraluri adgili, Tanamedrove literaturaSi ki megobars.
sabWoTa periodis sityvaTxmarebaSi xSiria _ amxanagi, romelic SeiZleba am periodis (gansakuTrebiT 20-iani wlebidan 50-ian wlebamde)
gasaReb-sityvadac CaiTvalos. amJamad ki megobars Zmakaci da daqali enacvleba, gansakuTrebiT yoveldRiur sityvaTxmarebaSi. Zmadnafici, ZuZumte
da ZiZiSvili saerTod gamovida sityvaTxmarebidan, radgan saTanado instituti aRar arsebobs. iklo Zmobilisa da dobilis xmarebis sixSiremac.
samagierod yvela am sityvis nacvlad Warbad ixmareba Zmakaci da daqali,
rac albaT imis uflebas gvaZlevs, rom isini Cveni drois e.w. gasaRebsityvebad CavTvaloT im sityvebis gverdiT, romlebic zemoT ukve iyo
moyvanili qarTuli mediis monacemebis gaTvaliswinebiT.
Lia Abuladze, Andreas Ludden
Die Schlüsselwörter und das Wortfeld "Freundschaft" im
Georgisch
Zusammenfassung
Die Wörter, die besonders wichtig für die Sprachgesellschaft und ihre Kultur sind,
nennt man Key words. Heutzutage versuchen die Wissenschaftler verschiedene
Probleme der Kultur anhand der Sprache und ihrer Schlüsselwörter zu erforschen.
Jede Epoche hat eine für sie charakteristische Lexik. Es gibt jedoch auch solche
Wörter, die, von Generation zu Generation überliefert, uns Hinweise auf bestimmte
Erscheinungen der Kultur und Weltanschauung eines Volkes geben können. Zu
solchen Wörter gehört das Wort Freund.
287
"Freundschaft" ist eine der wichtigsten menschlichen Beziehungen, die in keiner
Kultur fehlt. Im georgischen Leben und Kultur nimmt die Freundschaft eine
äußerst wichtige Rolle ein.
Guram Asatiani schreibt: "Wir gehören zu den einigen wenigen Völkern, in deren
seelischer Existenz die Freundschaft, nicht mit praktischem Zweck gehemmte
Verbindung, sondern gerade Freundschaft in höchester, rein geistlicher Bedeutung,
(als ein seelisches persönliches Streben zueinander) in der Hierarchie der ethischen
Werten auf der Spitze steht. "
In unserem Artikel beschäftigen wir uns mit dem Wortfeld "Freundschaft" im Altund Neugeorgisch. Einige von ihnen kann man die Key-words zur heutigen Zeit
nennen.
288
enaTmecnierebis sakiTxebi _ I-II, 2009
qeTevan mirzikaSvili
metyvelebis aRmniSvneli onomatopoeturi
sityvebi qarTulsa da frangulSi
Cveni Tavdapirveli mizani iyo metyvelebisa da smeniTi aRqmis aRmniSvneli qarTul-franguli onomatopoeturi leqsikis Sedareba. smeniTi
aRqmis aRmniSvneli sityvebi saerTodac mcirericxovania, onomatopoeturi struqturisa ki ar aRmoCnda arc erT enaSi. es mosalodnelic iyo
Sinaarsobrivi specifikidan gamomdinare. amjerad SevapirispireT metyvelebis aRmniSvneli onomatopoeturi sityvebi, rac sakmaod rTuli aRmoCnda, radgan am SemTxvevaSi udidesi da xSirad radikalurad Semcvleli mniSvneloba aqvs konteqsts. magram aseve sainteresoa calke,
ganzogadebuli mniSvnelobiT ramdenad Cans ama Tu im cnebaSi metyvelebis
gamorCeuli maxasiaTebeli, ris gamoc Cven maT gamovyofT. amJamad mxolod saliteraturo enaSi damkvidrebuli formebiT SemovifarglebiT.
qarTul enaSi avarCieT sityvebi, romlebic aucileblad sametyvelo
xmianobis mniSvnelobas gamoxataven da ara _ mxolod xmabaZviTobas, sxva
SemTxvevaSi gacilebiT meti sityva mogrovdeboda. esenia: `bodiali~ (sisulelis, CvenTvis miuRebelis laparaki da ara avadmyofis uazro bodva.
situaciis gaTvaliswinebiT gadataniTi mniSvnelobiT gvxvdeba xolme);
`qaqani~, `dadRani~, `WiWyini~, `titini~, `tiktiki~, `tatani~ (dautatana),
`jijRini, jajRani~, `yayani~, `CiCini~, `CifCifi~, `Clifini~, `roxroxi~,
`Wartali~ (enis), `cacxani~ (daucacxana). am sityvebs sxvadasxva doziT
axasiaTebT xmabaZviToba.
frangulSi msgavsi emociiT datvirTuli sityvebi, rasakvirvelia,
arsebobs, magram zusti Tanxvedra qarTul-frangul TargmniT leqsikonebSi daculi ar aris. es sityvebia: bavarder (le bavardage); le verbiage;
coqueter (le coquetage; le caquet); jaser (la jaserie); babiller (le babiage); jacasser;
le babil; le babillement; le ramage; balbutier; murmurer; gazuiller (le gazuillement); le grognement (la grognerie); le bougonnelent; le ronchonnement (fam.).
ramdenime qarTuli cneba TargmniT leqsikonSi erTi sityviT ver
gamoisaxeba da aRweriTi formebia gamoyenebuli, rac mosalodnelicaa,
xmabaZviTobis elementi aqac aris, magram qarTulSi ufro Warbobs.
qarTul-frangul leqsikonSi Sesabamisi qarTuli forma ramdenime sityviTaa ganmartebuli, magram aq erTadaa Tavmoyrili daaxloebiT msgavsi
mniSvnelobis sityvebi da sulac ar aris gaTvaliswinebuli is specifikuri mniSvnelobebi, romlebiTac es sityvebia Rirebuli da ris dasadgenadac isini Cven calke jgufad gamovyaviT. erTi ram udavoa, aRniSnuli
mniSvnelobis onomatopoeturi sityvebi qarTulSi ufro mravalricxo289
vania da mravalferovani (Sinaarsis gadmocema yvela enaSia SesaZlebeli
da es, ra Tqma unda, gadamwyvetia, magram aq Cven im rigebis Sesaxeb vsaubrobT, romelTa msgavsic frangulSi ar Segvxvedria: tatani _ titini
_ tutuni, WaWyani _ WiWyini _ WuWyuni da a.S.). Cven qarTuli formebis
mcire ganxilvas SemogTavazebT istoriis gaTvaliswinebiT, Tan qarTulfrangul TargmniT leqsikonSi arsebul Sesabamisobebze gavamaxvilebT
yuradRebas (risi moZiebac SesaZlebeli aRmoCnda).
etimologiur leqsikonSi *bod- Zirs ori mniSvneloba ukavSirdeba,
rogorc dRevandel qarTulSi, moipoveba Sesatyvisobebi megrulsa da lazurSi: megr. bord-, bord-iS-i `bodva~; laz. bod-, o-bod-u `bodva; arevdareva; kruxis mousvenroba~. svanuri ekvivalenti jer ucnobia, sabasTan
es sityva saerTod ar aris ganmartebuli, xolo Tanamedrove gageba qarTvelur enebSi dadasturebul uZveles viTarebas emTxveva. ase rom, es
sityva dRemde myarad inarCunebs semantikur mniSvnelobas.
qaqani, WiWyini, jijRini-jajRani-jujRuni, yayani, CiCini, CifCifi,
roxroxi, Wartali, cacxani _ etimologiur leqsikonSi ar Segvxvda.
sulxan-saba naTqvamis nairferovnebis CamoTvla-klasifikaciisas iseT
sityvebsac ixseniebs, romlebic dRes calke aRebuli ar gulisxmoben
mniSvnelobis mqone xmianobas, aseTia, magaliTad: alersi _ `kacTa momadlebisa da tkbilTa Sesaqcevelad~ (saba); dRes aseve cota gansxvavebuli
mniSvnelobis matarebelia cundruki, rac ganmartebiTi leqsikonis mixedviT ugvanod xtomas an mCated qcevas, qarafSutobas niSnavs; xolo
sabasTan igi isea ganmartebuli, rogorc saubris erT-erTi saxeoba:
`yurTa Sina sityvisa Tqmasa _ cundruki, romel ars CurCna~; e. i. saba
CurCuls dabal xmaze laparaks eZaxis _ `Cumsa da dabalsa sityvisa
Tqmasa _ CurCuli~, sadac Tanamosaubre SeiZleba igulisxmebodes da
SeiZleba _ ara, Tumca calke gamotanili CurCuli yurSi Tqmada aqvs
ganmartebuli; cundruki ufro dakonkretebuli mniSvnelobis mqonea da
iseT saubars gulisxmobs, romelic aravis esmis, radgan TanamosaubrisTvis yurSia naTqvami. es ori sityva imitom gavmijneT, rom saba maT
sinonimebad ar miiCnevs; dRes cundruki sakmaod uaryofiT konteqstSi
ixmareba xolme da imaze ityvian, vinc uadgilod, Seufereblad iqceva
sazogadoebaSi, am sityvas CurCulTan namdvilad anaTesavebs gamoyenebis
Sefaseba, radgan arc CurCuli iTvleba sazogadoebaSi karg tonad. magram
faqtia, rom dRes CurCuli Tavis ZirZvel mniSvnelobasac inarCunebs
(dabal xmaze laparaks) da Tavisi meore mniSvnelobac ar daukargavs
(yurSi Tqma), piriqiT, ufro meti intensivobiT ixmareba; xolo cundrukma sruliad dakarga metyvelebis gamomxatveli sityvis funqcia da
qcevis aRmniSnvelad iqca. sainteresoa sityva CurCna, rac CurCulis
Semdegaa leqsikonSi da `mcire CurCuls~ niSnavs. es sityva saliteraturo qarTulSi aRar arsebobs am mniSvnelobiT da sruliad sxva Zirs
290
daemTxva. etimologiur leqsikonSi CurCulis gagebiT warmodgenilia
*furC- Ziri, romelic mxolod qarTulsa da megrulSi realizdeba:
qarTulSi _ furC-ul-i (imerulsa da gurul dialeqtebSi), xolo megrulSi _ furcq-in-i/fucq-in-i. ver vityviT, ratom daikarga es Ziri qarTulSi da ratom itvirTa `CurCulis~ mniSvneloba sxva Zirma, romlis
Sesatyvisobebic sxva qarTvelur enebSi ar dasturdeba.
qegl-Si qaqani ganmartebulia Semdegnairad _ 1. aCqarebulad, xmauriT pirRia sunTqva (daRlilobisagan, sicxisagan...) 2. gauTavebeli, gabmuli, xmamaRali laparaki. rogorc aRvniSneT, es sityva etimologiur
leqsikonSi ar aris; sabasTan ki mxolod pirveli mniSvneloba aqvs, rac
Cven amJamad ar gvainteresebs. rogorc Cans, saubris mniSvneloba gvian
SeiZina da Tavdapirvelad aCqarebul sunTqvas niSnavda.
WiWyini aseve ar moiZebna arc etimologiur da arc sabas leqsikonSi, dRevandel ganmartebiT leqsikonSi ki naTqvamia: WiWyini _
usiamovno, wvrili xma, Wirveuli laparaki an tirili (WiWyina = zurna).
rogorc vxedavT, es sityvac gadataniTi mniSvnelobiT SeiZleba vixmaroT:
sxva xmianobasac niSnavs da adamianzec SeiZleba gadavitanoT. WiWyini
frangulad ganmartebulia _ le grognement (la grognerie); le bougonnelent; le
ronchonnement (fam.); TiToeulis ganviTarebis istoriasTan erTad, davinteresdiT, rogor aris ganmartebuli ukve franguli sityvebi qarTulad
frangul-qarTul TargmniT leqsikonSi: grogner (le grognement, la grognerie)
_ 1. Rrutuni (Roris); Rriali, brdRvinva (daTvis); 2. buzRuni (ufro
protestis niSnad); es sityva frangul enaSi 1180 wels dadasturda
`buzRunis, CurCulis~ mniSvnelobiT, iyo aseve Roris xmianobis aRmniSvneli da 1190 wels simReris aRmniSvneladac gvxvdeba; amave Ziridan
modis msgavsi mniSvnelobis sityva, romelmac odnav sxvagvari ganviTareba
pova (igi qarTul-frangul leqsikonSi ar Segvxvedria): gronder _ amis
Sesabamisi forma 1120 wels aRiniSna msgavsi mniSvnelobiT. dRes zemoaRniSnul or sityvas Soris xmarebis sixSireSia gansxvaveba, pirveli
ufro intensiurad gamoiyeneba CvenTvis saintereso mniSvnelobiT, xolo
es ukanaskneli ufro Rrenis, gadataniTi mniSvnelobiT quxilis aRmniSvnelad gvxvdeba, misTvis `buzRuni~ da saTqmelis `kbilebSi gamocra~
ukve moZvelebulia. am zmnas sxva, radikalurad gansxvavebuli mniSvnelobac aqvs: `bavSvis datuqsvis, sayveduris Tqmis~. WiWyinis meore da
mesame Sesabamisobas etimologiur leqsikonebSi ver mivageniT: le bougonnelent (bougonner) _ buzRuni, jujRuni, sityvis kbilebSi gamocra;
mesame Sesabamisobac identurad ganimarteba: le ronchonnement (fam.) _
buzRuni, jajRani, burtyuni; aq mocemuli samive sityva msgavsi mniSvnelobisaa, magram arc erTi araa ganmartebuli WiWyinad, ris ekvivalentadac Tavdapirvelad zemoT moyvanil sityvebs mivageniT.
291
jajRani _ es sityva ar aris etimologiur leqsikonSi, sabasTan
mxolod erTi maTgania ganmartebuli or adgilas, oRond odnav gansxvavebuli agebulebiT: `diacTa yayansa Z i Z g i n i da j i j g i n i~;
`jijgini _ uSveri laparaki, ZiZgini~. principi kargadaa daculi, aRniSnuli sityva CamonaTvalSi aqvs naxsenebi da Semdeg calkecaa gamotanili,
Tanac absoluturad identuri mniSvnelobiT. Tumca dRevandel qarTulSi
fexmokidebulia msgavsi agebulebis aSkara onomatopoeturobiT gamorCeuli sami sityva: jajRani-jijRini-jujRuni, romlebic gansxvavebuli
elferiT gamoirCevian da ramdenadme Tavisebur metyvelebas gamoxataven.
qeglSi asea ganmartebuli: jajRani _ xmamaRla, ukmayofilo kiloTi
laparaki, _ buzRuni; jijRini _ 1. ukmayofilo laparaki, _ buzRuni;
jiyjiyi _ ulazaTo, gaurkveveli laparaki, _ jiRjiRi; jujRuni _ 1.
cxvirSi laparaki, _ dudRuni 2. igivea, rac buzRuni. am sityvebs
Soris Zalian mcirea sxvaoba, magram mainc aris. jajRani da jijRini _
orive ukmayofilebas gamoxataven erTgvari buzRuniT, magram jajRani
xmamaRlobis faqtorsac Seicavs, gansxvavebiT jijRinisgan, romelic
ufro dabal tons gulisxmobs. jujRunis meore, Cveni azriT, gviani
mniSvneloba aseve buzRunia, magram pirveli mniSvneloba gaurkveveli
laparakia, rasac gvian unda mimateboda buzRunis mniSvneloba, radgan
misi warmoTqma Zalian hgavs am mniSvnelobis mqone wina or sityvas
(etimologiur leqsikonSi gvxvdeba aSkarad onomatopoeturi agebulebis
RijRij-eb-s (*Rij- Ziridan), rac uTavbolos laparaksa da sicils niSnavs, megruli Sesatyvisia i-Rinjg-in-an-s `icinis, iRriWeba~. rogorc
Cans, am formam mogvianebiT dakarga metyvelebis gageba da sicilis,
Rrejis mniSvneloba SeiZina).
`yayani _ mravalT laparaki, RaRadeba~; _ sabas ganmarteba zustad
emTxveva yayanis dRevandel gagebas, e.i. SegviZlia vTqvaT, rom mas
saerTod ar Seucvlia mniSvneloba. ganmartebiT leqsikonSi msgavsadaa
ganmartebuli (yayani _ xmamaRla da uTavbolod laparaki bevrisa),
oRond ratomRac dakargulia bevri adamianis xmianobis gageba, radgan
mocemuli ganmarteba bevr laparaks ufro niSnavs, vidre bevri adamianis
erTobliv yayans. ganmartebiT leqsikonSivea gamotanili sityva yaryari _
1. yayani, xmauroba; 2. igivea, rac yaSyaSi (arwivis, orbis da misTanaTa
xmauri, yivili); saliteraturo enaSi naklebaa gavrcelebuli da ufro
meore mniSvnelobiT ixmareba, Tumca dialeqturma masalam SeiZleba sul
sxva suraTi gviCvenos. qarTul-frangul leqsikonSi yayanis Sesatyvisi
aRmoCnda _ vociférer (gamxecebuli adamianis Rriali), faire du boucan (xmauris atexva); pirveli mniSvneloba mxolod xmis simaRliT Seesabameba
yayans, arc intensivoba da arc adamianTa simravlis xmianoba aq gaTvaliswinebuli ar aris, meore mniSvneloba ufro Seesabameba azrobrivad, magram, rogorc vxedavT, igi erTi sityviT ar gadmoicema.
292
`CiCini _ maradis idumal saqmes urCevdes da ara saanmjmnod (sajarod)~; rogorc vxedavT, es sityva sabas metad saxasiaToda aqvs ganmartebuli, dRes CiCins igive mniSvneloba aqvs, magram ratomRac gafermkrTalda arasajaroobis elementi, amas ganmartebiTi leqsikonic adasturebs: CiCini _ erTisa da imaves daJinebiT laparaki (raimes Cagonebis
mizniT); aseve ar Sescvlia mniSvneloba CifCifs _ flafniT laparaki,
flafna, ukbilos saubari; identuria Tanamedrove ganmartebac: CifCifi _
ukbilo adamianis gaurkveveli laparaki; am SemTxvevaSi sabaseul da Tanamedrove leqsikonis ganmartebas Soris sxvaoba xelSesaxebia, flafnis
ganmarteba Cven moviZieT calke, xolo sabaseuli midgoma sainteresoa,
radgan sulac ar gulisxmobs mxolod `ukbilos saubars~, aramed _
`ukbilosaviT saubarsac~, gansxvavebiT dRevandeli leqsikonisagan. Cvens
Temas pirdapir ar exeba da sruliad gansxvavebul problemad gveCveneba
defeqturi metyvelebis aRmniSvneli sityvebi, magram mainc mogvyavs isini,
Tumca klasifikaciisa da calke gamoyofis gareSe. erT-erTi aseTi sityvaa Clifini, romelic mxolod ganmartebiT leqsikonSi moviZieT da metyvelebis (warmoTqmis) naklia, rodesac s-s magivrad S-s warmoTqvamen. am
sityvas zogadad enamoCleqilobis aRsaniSnavad xmaroben da Cveni azriTa
da gamokiTxviT sulac ar aris aucilebeli metyvelebaSi mxolod s-s S-d
Secvla, raTa Clifini vuwodoT. qarTul-frangul leqsikonSi CifCifis
Sesabamisia _ marmotteur, euse; rac zmna marmotter-danaa nawarmoebi da
CifCifs, burtyuns niSnavs, etimologiur leqsikonSi misi Sesabamisi ver
vipoveT.
roxroxi _ uSno, boxi xmiT xmamaRla laparakia. Tumca Zvel leqsikonebSi ver moviZieT da, Sesabamisad, mZafri xmabaZviTobis gaTvaliswinebiT gvian unda iyos Semosuli raxraxis gavleniT.
sabas aRniSvniT, Wartali/Wardali somxuria, `mravalmetvyels kacsa
hqvian~. xolo ganmartebiT leqsikonSi vkiTxulobT _ Wartali igivea,
rac enis Wartali _ gauTaveblad da uadgilod laparaki, tartari. dRes
es sityva konteqstis gareSe saerTod ar gamoiyeneba (enis Wartali).
qarTul-frangul leqsikonSic enasTan konteqstSi moipoveba, misi Sesabamisi sityvebia _ le bavardage, le verbiage, le caquet, jaser (la jaserie),
l`babillage, le babil (bavSvis); le bavardage (bavarder). TargmniT frangulqarTul leqsikonSi ki laybobas, `laqlaqs, ybedobas~ niSnavs, aqvs wamoroSvisa da wamocdenis mniSvnelobac. igi XIV saukuneSi Semovida frangul enaSi xalxuri laTinuridan, misi pirveladi forma iyo baver da
`laybobas~ aRniSnavda, dRevandeli formis miRebamde mravalferovani saxe
hqonda. le verbiage _ fuWmetyvelebas, laybobas niSnavs, sainteresoa misi
Ziri verbe, romelic laTinuri forma verbum-dan miviReT frangulSi;
Tavdapirvelad niSnavda `sityvas~, Semdeg _ warmoTqmul sityvebs, e.i.
293
`metyvelebas~; 1220 wels odnav Secvlili formiT gvxvdeba (verble) da
metyvelebis paralelurad `gagebinebasac~ gamoxatavs. amave wels gvxvdeba
`xamamaRali laparakis, kamaTis~ mniSvnelobiT. dRes es sityva (le verbe),
upirveles yovlisa, gramatikuli mniSvnelobiT gamoiyeneba xolme da
`zmnas~ aRniSnavs (es gageba mas enaTmecnierebis ganviTarebasTan erTad
unda mieRo da, rogorc yvela termini, isic xelovnuria), xolo Cveulebriv metyvelebaSi niSnavs `sityvas, saubars~. le caquet niSnavs layboах а е,
х а е а е и. etimologiur leqsikonSi ver mivagebas,
niT jaser (la jaserie)-s, rac ybedobas niSnavs, misi meore mniSvnelobaa wamocdena, wamoyrantaleba. 3. Zviris Tqma vinmeze, vinmes gakilva. 4. Cxavili (Cxikvis). es zmna imiTaa saintereso, rom yvela xmabaZviTi sityvisgan gansxvavdeba semantikuri gadasvliT, rogorc wesi, danarCenebisTvis
pirveladi mniSvneloba ramis xmianobaa (cxovelis, frinvelis da a.S.),
xolo ukve Semdeg asociaciiT unda migveRo adamianis ama Tu im ganwyobis aRmniSvneli, ramisTvis mimsgavsebuli xmianoba. aseT sityvebs Tavdapirveli mniSvneloba pirvel adgilze aqvT SenarCunebuli da mxolod
amis mere gadataniTi gagebiT gamoxataven adamianis metyvelebas, ris aRsaniSnadac sixSiris mixedviT sazogadoebaSi ufro aqtiurad gamoiyenebian. am SemTxvevaSi ratomRac piriqiT momxdara, rac imas gviCvenebs,
rom semantikuri TvalsazrisiT sawinaaRmdego movlenac bunebrivia,
SeiZleba adamianis metyveleba gamoviyenoT Cxikvis xmianobis aRsaniSnavad.
la babillage, babiller, le babil (bavSvis) _ bavSvis sasiamovno xmianoba araerT
enaSi ukavSireba bagismier Tanxmovnebs. aRniSnuli sityva jer ybedobas
niSnavs, xolo meoreul mniSvnelobad bavSvis titini aqvs. am SemTxvevaSi
qarTulSi bagismier Tanxmovnebs swored es enacvleba. aseve SeiZleba niSnavdes Citebis Jrurtulsac. igi 1160 wels Cndeba frangulSi, Tavidanve
onomatopoeturobiT gamoirCeva, radgan bab- Ziri tuCebis moZraobaze
miuTiTebs, Tavidan igi borZikiT laparaks, enabluobas niSnavda, xolo
ybedobis gageba XIII saukunidan itvirTa.
cacxani _ `gawyromiT SeZaxeba~. es sityva mxolod Tanamedrove
leqsikonSia da ufro xSirad piriani formiT Tu gvxvdeba, sawyisSi _
TiTqmis ara. frangulenovan TargmniT leqsikonSi misi Sesatyvisoba ratomRac aRmoCnda _ crier (yvirili), crier après qn (vinmesTvis yvirili).
es, ra Tqma unda, cacxanis niuansobriv maxasiaTeblebs ver gadmoscems,
magram frangulSi misi Sesatyvisi sxva ar aris.
WukWukebs _ 1. WukWuks gamoscemen frinvelebi. 2. WukWukiT laparakobs, saubrobs; moxucebi tkbilad WukWukebdnen. sabasTan WukWuki
mwyerT neli xmianobaa. aqac imave movlenasTan gvaqvs saqme, radgan metyveleba am sityvaSic gvian gamoixata da frinvelTa xmianobidan gadavida
analogiiT, rasac, Cveni azriT, kvlav asociaciuri axsna unda hqondes.
294
tatani-titini-tutuni;
sainteresoa, rom tatani sabasTanac da Tanamedrove ganmartebiT
leqsikonSic jer cis tatnobs niSnavs da mere ukve datatanebis mniSvnelobas iZens: tatani _ 1. tatnobi, mzis Saravandedi; 2. (dautatana)
_ gawyromiT, gajavrebiT laparaki; xmamaRla datuqsva, cacxani;
titinis mniSvnelobam gadaiwia, radgan sabasTan cudi saubari, cudi
diacuri ubnobaa; xolo Tanamedrove qarTulSi ufro axlad enaamodgmuli bavSvis laparaks niSnavs da tiktikis sinonimia. misi mxolod
meore mniSvnelobaa uTavbolo laparaki, ybedoba, risi gagebiTac dRes
TiTqmis aRar xmaroben. tiktiki _ (gazuiller (le gazuillement); babiller (le
babiage); le babillemen; le ramage; balbutier; murmurer).
sityva tutuni mxolod sabasTan Segvxvda da niSnavs Cum drtvinvas, tutunobas _ cundruks;
tatyani-tityini;
tatyani _ xmamaRla, uSnod laparaki; tityini _ uTavbolo
laparaki, _ ybedoba; rogorc vxedavT, aq mxolod xmis tonalobaSia gansxvaveba, sxva SemTxvevaSi orive sityva uSno, uTavbolo laparaks
gamoxatavs, oRond tatyani ufro xmamaRalia, es a xmovnis prerogativa
unda iyos, rac sxva msgavsi agebulebis sityvebSic gasaTvaliswinebelia.
tartari-turturi;
`ena-dauyenebelisa mraval sityvasa hqvia tartari~; swored sabas
identuradaa ganmartebuli es sityva dRevandel qarTulSi.
tartaris wyvili sityva sabasTan saerTodac ar aris ganmartebuli, xolo qegl-Si _ 1. CurCuls, butbuts niSnavs 2. risame uSnod
qneva, moRereba (xelis, joxis). saliteraturo enaSi am sityvis meore
mniSvneloba TiTqmis ucnobia, pirveli mniSvnelobis mixedviT ki a da u
xmovnebis dapirispireba kvlav dadasturda. sainteresoa, rom etimologiuri leqsikonis mixedviT *turtur-(i) `tuCebs, pirs~ niSnavda qarTulSi, xolo igive Ziri garkveuli saxesxvaobiT _ tintvir-(i) (qarTulSi i varianti saerTod ar gvaqvs) _ lazurSi aseve `tuCebs~ niSnavs. dRes sityva turturi leCxumur dialeqtSia moqmedi. etimologiuri monacemebis mixedviT SegviZlia vimsjeloT, rom am Ziris Tavdapirveli mniSvneloba metyvelebasTan iyo dakavSirebuli, xolo ganmartebiT leqsikonSi dadasturebuli meore mniSvneloba gviandeli SenaZeni
unda iyos.
luRluRi aramkafio, gaurkveveli laparakia. sabasTan misi mniSvneloba identuradaa ganmartebuli, oRond ufro specifikuri, misaxvedri da qarTuli enis ukeT Cawvdomaze orientirebuli axsniT: `sneulTagan ukafiod, Znelad amoubnoba~. mniSvnelobiT ki gansxvavedeba, magram
Ziris msgavsebis TvalsazrisiT aqve gvinda aRvniSnoT *Rul- Ziri, rasac
qarTulsa da svanur enebSi eZebneba Sesatyvisoba, qarTuli enis gurul
295
dialeqtSi RurRuli `gajavrebas, Cumad laparaks~ niSnavs, xolo svanurSi li-Rul-i `buzRuns~ niSnavs.
wuwuni _ ukmayofilo gamoTqma, _ Civili. sabasTan undomi, cudi
tirilia.
Civili _ 1. sayveduris, ukmayofilebis gamoxatva sityvierad (raime
usiamovnebis, tkivilis da misT. gamo), 2. saCivris Setana sasamarTloSi.
sabasTan Civili _ mowyinaris hambavi (aCivla, maCivla, naCivlebi); aCivla
_ Civili aTqmevina. Civili _ 1. sayveduris, ukmayofilebis gamoxatva
sityvierad (raime usiamovnebis, tkivilisa da misTanaTa gamo); 2. saCivris Setana (sasamarTloSi);
RaRadi garkveuli xmabaZviTobiT xasiaTdeba, magram Sinaarsobrivadac saintereso sityvaa, amitom qveviT ganvixilavT sxva, aseTive specifikuri mniSvnelobis matarebel formebTan.
rogorc Cans, aseTma sityvebma mogvianebiT itvirTa adamianis xmianobis aRniSvna, isini erTgvari asociaciis gziT mimsgavsdnen adamianis
metyvelebas imis mixedviT (imis gaTvaliswinebiT), manamde rasac gamoxatavdnen. rogorc cnobilia, xmabaZviT sityvebSi aRsaniSnsa da aRmniSvnels Soris kavSiri motivirebulia, bgeras garkveuli mniSvneloba eniWeba. `bgerweriT leqsikas axasiaTebs mWidro kavSiri bgerasa da mniSvnelobas Soris. am tipis leqsikaSi mcire bgeriTi cvlilebebi semantikur
mniSvnelobaTa elferis cvlas iwvevs. amitom variaciuloba, romelic
bgerweriTi derivaciis saxes iRebs, erTgvarovani mniSvnelobis mqone
sityvaTa konebs qmnis. monaTesave mniSvnelobis mqone leqsemebs monaTesave
bgeriTi struqtura aqvT. amitom SeiZleba vilaparakoT fonemur diferencialur niSanTa da semantikur diferencialur niSanTa kavSirebze~
(meliqiSvili 1999:80). magram es procesi sxvadasxva enaSi gansxvavebulad mimdinareobs. am SemTxvevaSi, qarTuli da franguli enebis magaliTis gaTvaliswinebiT, erTi ram udavoa, qarTulSi aseTi sityvebi gacilebiT mravalricxovania da struqturulad ufro mowesrigebul, sistemur suraTs qmnis, vidre frangul enaSi. qarTulSi /a-i-u/ xmovnebis
monacvleoba erTgvarovan Tanxmovnur yalibSi sakmaod xSiria. saSualo
aweulobis /e, o/ xmovnebi bgerweriTi sityvebis gadmosacemad ar gamoiyeneba xolme. es erTgvari ukiduresoba mkveTri dapirispirebis Seqmnis
mizniT unda aixsnas. `diferencialur niSanTa doneze fonosemantikuri
kavSiris gamovlena SesaZlebelia bgerweriTi leqsikis Seswavlis, poeturi Semoqmedebis analizis, fsiqolingvisturi eqsperimentebis meSveobiT. am gziT xerxdeba metyvelTa enobrivi kompetenciis Rrma Sreebis
gamovlena~ (meliqiSvili 1999:83).
ganxiluli onomatopoeturi sityvebi SevecadeT Sinaarsisa da
struqturis mixedviT garkveul klasifikaciaSi mogveqcia da gagverkvia,
ramdenad daemTxvevoda Sinaarsobrivi mxare fonetikur-struqturul age296
bulebas. amis mixedviT gamovyaviT sityvebi, romlebic a) maRal xmianobas
gulisxmoben; b) saSualo, Cveulebriv xmianobas gamoxataven da g) xmadabla saubars. aq calke gamoiyofa defeqturi metyvelebis aRmniSvneli
leqsika. rogorc cnobilia, qarTulSi aqtiuria sami xmovniT dapirispirebuli xmabaZviTi sityvebi, am SemTxvevaSi erTmaneTs upirispirdeba
a/i/u, romelTa meSveobiTac yovelTvis ar realizdeba triada an
yovelTvis adamianis metyvelebas ar gamoxatavs.
[babani] _ [bibini] _ [bubuni];
dadRani _ ____ _ dudRuni;
_____ _ _____ _ duduni;
tatani _ titini _ tutuni;
_____ _ wiwini _ wuwuni;
jajRani _ jijRini _ jujRuni;
_____ _ CiCini _ [CuCuni];
_____ _ WiWyini _ WuWyuni;
_____ _ _____ _ [guguni];
[kakani] _ [kikini] _ [kukuni];
_____ _ _____ _ [zuzuni];
_____ _ [sisini] _ _____ ;
_____ _ [SiSini] _ _____ ;
RaRani _ RiRini _ RuRuni;
yayani _ [yiyini] _ _____ ;
raxraxi _ roxroxi _ _-___ ;
am SemTxvevaSi garkveuli klasifikacia xerxdeba, a xmovniT warmoebuli sityva ufro maRal tonalobas gamoxatavs, i da u ki cota gansxvavebul suraTs iZleva. i xmovani mkveTr, gamkivan xmovanebaze migvaniSnebs, rasac gamaRizianebeli da sijiutis elementic axlavs (jijRini,
WiWyini, wiwini, CiCini). Tumca yvela leqsikuri erTeuli am klasifikacias ar eqvemdebareba, magaliTad, titini da RiRini sasiamovno, dadebiT efeqtTan aris dakavSirebuli. u xmovani dabalxmiani uaryofiTi
xmianobis gamomxatvelia yovelTvis, roca is adamianis metyvelebas guelisxmobs (garda RuRunisa, romelic mtredis xmianobas gamoxatavs,
magram gadataniTi mniSvnelobiT adamianebTan dakavSirebiTac ixmareba).
Sesabamisad, zemoT aRniSnuli sami tonalobis gamosaxatavad qarTulSi
sami xmovani gamoiyeneba da Tumca triadebi arasrulia da xSir SemTxvevaSi adamianis metyvelebazec ar migvaniSnebs, magram specifika mainc
erTnairi aqvT. SegviZlia vivaraudoT, rom carieli ujrebi Tavisuflad
Seivseboda dialeqturi masaliT da axal saintereso masalasac mogvcemda.
rac Seexeba Tanxmovnebs, maRal xmas ukeT gamoxataven ukanaenismieri xSuli Tanxmovnebi, rac ufro ukanawarmoebisaa Tanxmovani, miT ufro
297
maRal tonalobas gamoxatavs; sainteresoa, rom fSvinvieri Tanxmovnebi
saerTod ar monawileoben msgavsi sityvebis warmoebaSi.
literatura
meliqiSvili 1999 : i. meliqiSvili, bgerweriTi leqsikisaTvis qarTulSi,
enaTmecnierebis sakiTxebi, 3, Tbilisi.
r. naTaZe, zogadi fsiqologia, Tbilisi 1956.
g. ramiSvili, enaTa Sinaarsobrivi sxvaoba enaTmecnierebisa da kulturis
Teoriis TvalsazrisiT, Tbilisi 1995.
a. a. sereiCikova, franguli enis gramatika, Tbilisi 1975.
z. jafariZe, percefciuli fonetikis ZiriTadi sakiTxebi, Tbilisi 1975
Г
. .,
а ичии
е ия че вече их я ы в и е в ия ии а
х в е а ви ие че вече ва, И а ые
ып я ы
а и , 1984. TombaMecz I., La sémantique, Paris 2006.
saanalizo masala amoRebulia Semdegi leqsikonebidan :
i. abulaZe, Zveli qarTuli enis leqsikoni, Tbilisi 1973.
r. gaCava, sinonimebis frangul-qarTuli saswavlo leqsikoni, Tbilisi, 1996.
a. neimani, sinonimTa leqsikoni, Tbilisi 1978.
s.s. orbeliani, leqsikoni qarTuli, I-II, Tbilisi 1991.
z. sarjvelaZe, Zveli qarTuli enis sityvis kona, Tbilisi 2001.
h. fenrixi, z. sarjvelaZe, qarTvelur enaTa etimologiuri leqsikoni, Tbilisi
2000.
b. foCxua, qarTuli enis leqsikologia, Tbilisi 1974.
n. qadeiSvili, franguli enis Tematur-dargobrivi leqsikoni, Tbilisi 2005
qarTuli enis ganmartebiTi leqsikoni 8 tomad, a. Ciqobavas redaqciiT, Tbilisi
1950-64 ww.
qarTuli enis ganmartebiTi leqsikoni, erTtomeuli, arn. Ciqobavas
redaqtorobiT, Tbilisi 1985.
qarTul-franguli leqsikoni, I, II, III tomi, red. n. qadeiSvili, Tbilisi 1998.
s. yauxCiSvili, mokle qarTul-laTinuri leqsikoni, Tbilisi 1959.
Га и а A.,
а
и
ва , М ва 1946.
Bertaud du Chazaud H. , Dictionnaire de synonymes et mots de sens voisin, 2003.
Dubois J., Mitterand H., Dauzat A., Dictionnaire étimologique et historique du français,
1999.
Genonvrier E., Désirat C., Hordé T., Larousse, Nouveau dictionnaire des synonymes, Paris
1997.
Merveilles et secrets de la langue française - est une réalisation de selection du Reader
Digest, Paris, 2002.
Greimas A.J., dictionnaire de l`ancien français jusqu`au milieu du XIV siècle, Canada,
1987.
Micro Robert, Dictionnaire du français primordial, 1987.
Ripert P., Dictionnaire des synonymes de la langue française, 1994.
Lingvo 11.
298
Ketevan Mirzikashvili
The Onomatopoetic Words in Georgian and French Languages
Summary
Onomatopoetic words differ according to their characterization in the
Georgian and French languages. There are various Onomatopoetic words in
Georgian and they create ternaries or pairs through the alternation of vowels
and syllables, though the same words are characterized as less systematic
ones in the French language. The differentiation of meanings either does not
take place or is generally characterized in the translating dictionaries.
299
enaTmecnierebis sakiTxebi _ I-II, 2009
ramaz qurdaZe
qarTuli leqsika rusul JargonSi
rusuli Jargoni da skabrezuli gamoTqmebi metad mravalferovani
da Taviseburia. mas karga xania swavloben rogorc TviT ruseTSi, ise
mis farglebs gareTac. sruliad gasagebia rusuli saenaTmecniero-leqsikologiuri wreebis interesi rusuli Jargonisadmi, magram aranakleb
mniSvnelovania am sakiTxisadmi sxva qveynebis interesic, radganac Jargoni erTgvarad SeuniRbavad, daufaravad warmoadgens ama Tu im xalxis bunebasa da xasiaTs. JargonSive Cans ama Tu im xalxis damokidebuleba sxva
xalxebis mimarT.
am TvalsazrisiT, bunebrivia, CvenTvis ar aris interess moklebuli, Tu rogor aris warmodgenili qarTveli xalxi da qarTuli leqsika
rusul Jargonsa da skabrezul gamoTqmebSi. ra Tqma unda, erT werilSi
SeuZlebelia am kuTxiT ganvixiloT mTeli rusuli Jargonuli leqsika,
romlis Sesaxebac sakmaod mdidari literatura arsebobs rogorc nabeWdi, aseve sainterneto eleqtronuli versiebis saxiT. winamdebare werili
mxolod xuTi leqsikonis masalas emyareba; amaTgan pirveli oTxi uSualod rusuli Jargonis leqsikonia, mexuTe ki XX saukunis rusuli sazogadoebriv-politikuri leqsikonis masalebs warmoadgens.
rogorc cnobilia, Jargoni viwro socialuri jgufis metyvelebaa,
socialuri dialeqtis saxea, romelic metyvelebis iseT nairsaxeobas
warmoadgens, romelic gasagebia adamianTa viwro wrisaTvis da gaugebaria
sazogadoebis sxva wevrebisaTvis. sxva maxasiaTeblebTan erTad Jargoni
Seicavs damcirebis, aTvalwunebis (peioratiul) momentebsac (gamyreliZe,
kiknaZe, Saduri, Sengelaia 2003:383-384; qarTuli ena, enciklopedia
2008:383).
dacinvas, peioratiulobas ufro mZafri xasiaTi eZleva maSin, rodesac mas erTi eris warmomadgenlebi iyeneben meore eris mimarT da Tanac dacinvisa da gakilvis mizniT maTi mSobliuri enis leqsikas mimarTaven.
swored am TvalsazrisiT sainteresoa, ra adgili uWiravs qarTul
leqsikas rusul JargonSi da rogor iyenebs mas rusuli slengis momxmarebeli.
rusul JargonSi, upirveles yovlisa, sayuradReboa, Tu rogor
ixsenieben qarTvels an rogor mimarTaven mas. aseT mimarTvas ironiuli
elferi aqvs, rasac naTlad gamoxatavs qarTuli leqsikis gamoyeneba: aseTia qarTuli sityva kaci qarTuli wodebiTi brunvis formiT: kaco. es
300
magaliTi amerikaSi gamocemuli rusuli Jargonis leqsikonidan mogvyavs.
am SemTxvevaSi saleqsikono formas aqac da qvemoTac srulad warmovadgenT sailustracio masalasTan erTad. konkretulad kacosTan dakavSirebiT SevniSnavT, rom am leqsikonSi kaco arasworad qarTul sityva megobarTanaa dakavSirebuli:
, m., indecl. A Georgien (from the Georgian word for friend). ♦
и ё ? "Where does that Georgian guy live?" (Shlyakhov, Adler
1999).
qarTvels moixsenieben qarTuli anTroponimebiTac. amisaTvis
iyeneben sxvadasxva qarTuli saxelis moferebiT formebs, mag.:
Ó
, и ., ш .-и
.
и . и а в, 94 ( и и и а 2003).
am saleqsikono formas ganmartebisas miwerili aqvs: ш .-и
. –
xumrobiT, ironiulad. aseve xumrobiT da ironiulad gvxvdeba: gogi,
givi, vano, romelTa Sesaxeb qvemoT visaubrebT.
aseve xumrobiT, ironiulad, ufro zustad rom vTqvaT, dacinviTaa
Seqmnili ruseTSi moRvawe zogi qarTvelis an qarTuli warmoSobis
adamianis Jargonuli metsaxeli. am SemTxvevaSi zogjer qarTul sityvas
iyeneben, romelic eriTmeba am adamianis gvars:
, еи ., ., ш .-и
. С ль
ли
( апи 1999 .) ( и и и а 2003).
zogjer ki qarTuli gvaris daboloebas inarCuneben da erTgvar
sityvaTa TamaSs mimarTaven, kerZod, JReradobiT qarTuli gvaris msgavs
sityvas qmnian, mag.:
, еи ., . **
ер
рме
е, ш ., П
л и
л
.
–
, 1997, № 38 ( и и и а 2003).
qarTvels aRniSnaven araqarTuli sityvebiTac. dReisaTvis rusul
Jargonze didi gavlena aqvs inglisur enas da es qarTvelTan dakavSirebul Jargonul terminebSic gamovlinda, kerZod, qarTvels eZaxian
-s, rac inglisuri Georgian – qarTveli sityvidan momdinareobs:
, а, .,
.
.
и .
–
а .
а и , 21 – 22.
Georgian –
и . П их и и
и
ф и.
+
и вааша е , 112 ( и и и а 2003).
ra Tqma unda, qarTvels moixsenieben yvela im terminiT, riTac saerTod kavkasielebs ixsenieben. aseTi Jargonuli sityvebia, magaliTad,
abragidan momdinare
, rac kavkasiels, upatiosnos, qurds, matyuaras niSnavs:
, - , m., neg. A Caucasian; a dishonest person, cheater (lit., an armed
horseman of Caucasian origin). ♦
ь
,
я
ь. "In this market it’s just one thief after another, all trying to rip you off"
(Shlyakhov, Adler 1999).
301
saerTod kavkasielis da, bunebrivia, maT Soris qarTvelis aRmniSvneladac rusul JargonSi arsebobs somxuri anTroponimic, rac somexsac
aRniSnavs da zogadad kavkasielsac:
. Хачи а п я и
и в
и и
, а, ., п е е .
е
п п
п
а е. ( апи 1999 .).
и
, а, ., п е е . 1.
я и . а ы е в а ах –
хачи и. а ве
а
в
а я и ( апи 1989 .). +
а вы,
237.
и
и
. И
е а 2. П
и ль
а е я и
а вя я "хачи и" (п
а е я е
и я я п е ави е и ве и их
и
, а я
и
их а
в).
а ыва
и
в ,
е в х
а
ч ах, и
чи е
ы чых ав е а аев. С и а, 1992, № 38, 35 ( и и и а 2003).
yvela kavkasiels mimarTaven Semdegi somxuri saxeliTac:
– П е е е и е
е а ва ие ав а а (С
Ж)
(К е и в, К
и в 1996).
maSasadame, somxuridan momdinare sityvebiT:
,
,
aRniSnaven yvela kavkasiels. Tumca, qarTvelis aRsaniSnavad
gamoyenebuli saxelebi ufro mravalferovania:
,
,
,
,
,
р
da, ra Tqma unda, р
. sainteresoa, rom amave leqsikonebSi dasturdeba
ме ,
ме , magram is Suaaziels aRniSnavs da
ara azerbaijanels.
sainteresoa, rom rusul Jargonul sityvebSi xSirad vxvdebiT qarTul gvarTa daboloebebs negatiuri mniSvnelobiT. kerZod, rusul JargonSi gvxvdeba -Svili da -Ze daboloebebis mqone Semdegi Jargonuli
sityvebi:
– aRniSnavs sulels, idiots. es sityva sakmaod
gavrcelebulia, igi or sxvadasxva rusul Jargonul leqsikonSi dasturdeba.
, m., indecl., joc. A fool, an idiot (from м
and typical
Georgian surname formative -шви и). ♦
ш или? "What
does that idiot want?" (Shlyakhov, Adler 1999);
meore leqsikonis mixedviT es sityva aseve sulels aRniSnavs da
Tanac kavkasiels:
– п
а – в ав а
и п
е ии.
е а е – М АК, М ИК, М И , М
, М
П,
М
(Ма в и, К я , Щ п в 1999).
am sityvis pirvel nawils bevri varianti aqvs da amave leqsikone,
, romelebbis mixedviT ukavSirdeba Jargonul sityvebs:
sac mamakacis welsqvemoTa nawilad, genitaliebad ganmartaven; gadataniT
302
ki umniSvnelo ambavs, wvrilmansac niSnavs (К е и в, К
и в 1996;
Shlyakhov, Adler 1999).
rusuli Jargonuli leqsikuri erTeuli qarTuli gvaris -Ze daboloebiT zemoTac davasaxeleT, magram is konkretulad momReral valeri
melaZes exeboda. amjerad ki moviyvanT -Ze daboloebis mqone magaliTs,
romelic sizarmaces, raimis keTebis survilis uqonlobas aRniSnavs:
– е , ех е ие (Ма в и, К я , Щ п в,
1999). marTalia, am magaliTis ganmartebaSi araa naxsenebi arc qarTveli
da arc kavkasieli, magram daboloebis mixedviT aSkaraa, rom is qarTul
gvarTa mawarmoebel formants -Ze-s ukavSirdeba. aRsaniSnavia isic, rom
am magaliTTan warmodgenilia folkloruli nimuSebi, romlebic
qarTvelebzea, maTi moqmedi gmirebi arian zogadad vinme qarTveli, givi,
gogi da vano. es personaJebi homoseqsualistebi arian. aq xuTi
folkluruli nimuSia. Cven bolo ors moviyvanT, radgan maTSi pirveli
samisagan gansxvavebiT ar gvxvdeba uxamsi sityvebi, Tumca gasagebia, Tu
rogoraa warmodgenili qarTvelis saxe am leqsikonSi:
а
е
***
– е и, а е и е п е
е ие: "Г и и Гиви п ш и ы я в
".
–
е
Г и –
а е а ее, Гиви – п
е а ее,
а я –
и е ие, а п и я – п е
.
***
–
–
–
–
–
еча
я
а ,
е
М чи а
, х
.
Же
и а
, х
.
ва
п и и
чи
. .
е
. .
и
и а.
и
в
я
аш ы
?
и
?
я! (Ма
и :
! . . .
в и, К я
, Щ п
в 1999).
saintereso mniSvnelobebi aqvT rusul JargonSi sityvebs р
-s
р я-s:
,
и ;
л
,
ы
и
, а, ., ш .
,
. Г и –
"
и ",
ае е
в я
( апи
1996 .).
и
е ё,
ши п
ав я п
апш ( апи
1996 .);
, лиш яя,
я и ф
ия. А
, и, ., ш .
чи е я е
в я
ипа
, ч
е ия ваша – а ая
ия, ы и
а и ае п
в ё
( апи 1996 .) ( и и и а 2003).
da
303
arc am sityvebis ganmartebisas da arc aq moxmobil sailustracio
magaliTebSi qarTveli araa naxsenebi, es sityvebi ukavSirdeba rusul
zmnas
и , rasac JargonSi Semdegi mniSvnelobebi aqvs:
. 1.
и
ы ,
ы Ь, ý, и , е в., е
л ы
ы. . .
2.
ь,
ы
ь
-л. . . 3. п . Силь
и ь
я ,
ь
( ф
л )... 4.
, и .,
и . и ь
-л .
ль
л
ия
л ... amasve ukavSirdeba sityvebi:
( и и и а 2003).
Ь ,
sayuradReboa, rom amaTgan momdinare sityva qarTul JargonSic
ixmareba: `gruzavs _ bevri laparakiT tvins ulayebs, `tvirTavs~ (Sdr.
rus.
и – tvirTva). ` _ sandriko, ici, am bolo dros uxeSi gaxdi.
_ wadi, ra, an gaCumdi, nu mgruzav~ (daviT qarTveliSvili) (bregaZe
2005).
magram amjerad Cvens yuradRebas iqcevs is garemoeba, rom layboba,
fuWi laparaki anu is mniSvnelobani, rac rusul JargonSi rusulive
и
sityvidan momdinare Jargonul leqsikur erTeulebs aqvT, qarTvelis ( р
) da saqarTvelos ( р я) aRmniSvnel leqsikur erTeulebs emTxveva. ra Tqma unda, am SemTxvevaSi sagangebod ar SeurCeviaT
qarTvelisa da saqarTvelos saxelebi rusuli Jargonis momxmareblebs,
magram faqtia, rom am sityvebis Tundac SemTxveviTma damTxvevam kidev
erTxel gaxaza qarTvelebisa da saqarTvelos mimarT ironiuli, damcinavi
damokidebuleba.
ironiuli damokidebulebiT sxva qarTuli sityvebic gvxvdeba
rusul JargonSi. vfiqrobT, asea, roca popularuli amerikuli musikaluri jgufis saxels `bon jovi~ masTan xmovanobiT erTgvarad axlo
mdgomi qarTuli sityviT borjomiT cvlian:
"
и",
, е . ш .
и
я
ль
я я
ля
ь
С
(С ).
МК, 07.08.92+ –
, 1995, №6;
–
, 1997, №45 ( и ии а 2003).
asevea maSinac, rodesac romelime qarTul sityvas ironiiT gansxvavebuli mniSvnelobiT xmaroben, kerZod, Tamadas ( а а а) dacinviT sufraze TviTneburad moTave qaliSvils an qals uZaxian:
–
КА, ве х в я ая а
.
е а е –
МАСС ИК- А
ИК (Ма в и, К я , Щ п в 1999).
rusuli Jargonuli leqsikonebis Semdgenlebs zogjer iseTi qarTuli sityva SeaqvT leqsikonSi, romelic arc qarTulSia Jargonizmi da
arc rusulSi. kerZod, aseTad miaCniaT qarTuli saxeli koba:
– па и ая
и ха И. С а и а……(Ма в и, К я ,
Щ п в, 1999). sxvaTa Soris, am sityvas Jargonuli sityviTve ganmar304
taven "
"-c Jargonulia, is metsaxels niSnavs (Shlyakhov, Adler
1999).
am SemTxvevaSi koba mxolod imitom miaCniaT leqsikonis Semdgenlebs Jargonizmad, rom is stalinis revoluciuri metsaxelia. avtorebi
ar aqceven yuradRebas im garemoebas, rom amgvari metsaxelebi, romlebic
zog SemTxvevaSi SemdgomSi fsevdonimebadac gaformda, bevr revolucionersa da politikur liders aqvs, yvelafers rom Tavi davaneboT, TviTon leninic da stalinic fsevdonimebia. magram kobas ki Jargonizmad
Tvlian. saqarTveloSi yvelasaTvis kargadaa cnobili, rom koba iakobis
moferebiTi formaa da stalinis revoluciuri periodis metsaxelia. rusuli Jargonuli leqsikonis avtorebma ki koba Jargonad miiCnies da am
leqsikur erTeulTan TiTqmis gverdnaxevriani minaweri warmoadgines,
romlis mixedviTac stalini somxuri warmoSobisaa da sakmaod garyvnili
pirovnebaa, romelsac sisxlis aRrevac ki braldeba. rasakvirvelia, yovelive es qarTvelisa da qarTulis mimarT uaryofiTi damokidebulebis
gamovlenaa.
magram Cveni mizani am SemTxvevaSi ar aris stalinis dacva, aRvniSnavT mxolod, rom yvela rusuli leqsikoni ar aris aseTi tendenciuri,
zogierT maTganSi imave stalinTan dakavSirebiT saintereso masalebsac
vxvdebiT, romlis mixedviTac kargad Cans, rom stalini da stalinizmi
ar aris qarTuli movlena. kerZod, erT-erT leqsikonSi, romelSic sale. .
р
,
е
р
qsikono formad dasaxelebulia: " е
С ли " warmodgenilia aseTi minaweri:
"
а в е
п
Чи ва и пе ев чи А. Г. Се и
ви я
а ы
– аш С а и ...
–
аш С а и !? – а
чив
п в и
Чи ва и и и
иче и
х ы
. – П че
– аш?
Г ии
ы в е
ы
п я ч
и- яч а (
а ав
е
а и вы ава
ача а а
а и и). Э
ва
а
ап
и а, а п
а а че
в
"
ы "! С
и- а, а
ы
ы – аш, ви и е и,
С а и ! аш, А а и Ге а иевич! аш!" (Г е и в 2003).
aq moyvanili magaliTebi cxadyofen, rom qarTuli sityvebis gamovlena rusul Jargonul leqsikaSi momavalSic unda gagrZeldes. miT umetes, rom zogierTi qarTuli sityva saocrad gansxvavebuli mniSvnelobiT
gvxvdeba rusul JargonSi. aseTia, magaliTad:
, rac bgerobrivi SedgenilobiT zustad emTxveva qarTuli xalxuri musikaluri sakravis saxels – Congurs, Tumca mniSvnelobiT warmoudgenlad gansxvavebulia, is Soreuli aRmosavleTidan dedaqalaqSi Camosul homoseqsualists aRniSnavs:
305
– е , п иехавши в
и
а е
а. Ч
е ша –
е ае в а аш
(Ма в и, К я , Щ п в 1999).
am SemTxvevaSi bgerobrivi Sedgenilobis msgavsebis garda araviTari
safuZveli ara gvaqvs es ori sityva erTmaneTs davukavSiroT, aqve imasac
-s raime sxva mniSvneloba rusulSi CvenTvis
SevniSnavT, rom
ucnobia, vfiqrobT, aseTi calkeuli magaliTebi specialur kvlevas
moiTxovs.
warmodgenili masalis mixedviT aSkaraa is ironiuli, damcinavi da
erTgvarad zizRnarevi damokidebuleba qarTvelis, qarTul realobaTa da
saqarTvelos mimarT, rac rusul JargonSi gvxvdeba. rasakvirvelia, es ar
niSnavs imas, rom aq moyvanili magaliTebi asaxavs mTeli ruseTis damokidebulebas qarTvelebis mimarT, magram sazogadoebis erT nawilSi, romelic am Jargonuli leqsikis momxmarebelia, qarTvelebis mimarT aseTi
damokidebuleba namdvilad arsebobs.
literatura
bregaZe 2005: l. bregaZe, qarTuli enis Jargonis leqsikoni, Tbilisi.
gamyreliZe, kiknaZe, Saduri, Sengelaia 2003: T. gamyreliZe, z. kiknaZe, i. Saduri,
n. Sengelaia, Teoriuli enaTmecnierebis kursi, Tbilisi.
qarTuli ena, enciklopedia 2008: qarTuli ena, enciklopedia, Tbilisi.
С ва
Г е и ов 2003: Г. Г е и в, . С. П, Ма е иа ы
е ве
-П и иче
ы а ХХ е а,
и ва а а,
.
Коле и ов, Кор илов 1996: . П. К е и в, . А. К
и в, П е
ы л и ы
и
ли
(
. С.
а и, Сл
ь
и . С. П ш и
ши
), " е и ",
в- а,.
а лов и, Кля , Щ лов 1999: . Ма в и, М. К я , А. Щ п в,
Жа
-Э и пе ия Се а
в и
я е е
8
18 е ,
а ч е и а ие ( е -1), М ва; . Ма в и, М. К я , А. Щ п в,
Жа
-Э и пе ия Се а
в и
я е е
18
80 е и
а ше, а ч е и а ие ( е -2), М ва.
ё
С е а, Са и и и а 2003: . Г. и и и а, С ва М
Пе е
.
Shlyakhov, Adler 1999: V. Shlyakhov and E. Adler, Dictionary of Russian Slang &
Colloquial Expressions, 2nd Edition, Hauppauge, New York.
306
Ramaz Kurdadze
Georgian Lexical Units in Russian Jargon
Summary
The article deals with several Georgian words which are testified in Russian speech
and are registered in Jargon Dictionaries. These words usually have a derogatory
ironic meaning. The examples of such words are: anthroponyms: Gogia, Gogi,
Givi, Vano, Koba, etc; Russian jargon words containing the endings denoting
Georgian family names: -shvili, or -dze, such as Mudashvili – a stupid
person,Vlominadze – laziness.
Other words of Georgian origin can also be used ironically in Russian jargon:
Rkatsiteli (a sort of Georgian wine), used to refer to a sculptor Zurab Tsereteli;
Borjomi a modified form used to refer to an American musical group "Bon
Jovie", Tamada – an active self-imposed female person at the feast, etc.
307
enaTmecnierebis sakiTxebi _ I-II, 2009
tipologia
rusudan asaTiani
enis dominanturi kategoria da ergatiul konstruqciaTa
Taviseburebani qarTulsa da wova-TuSurSi
I. Sesavali: Teoriuli midgoma
1.1. enaTa relaciuri tipologia
informaciis lingvisturi struqturireba bunebriv enebSi ZiriTadad sami
mTavari ganzomilebis mixedviT mimdinareobs:
1. situaciaSi CarTuli monawileebis markireba;
2. sainformacio nakadSi Rirebuli informaciis markireba;
3. sakomunikacio aqtSi CarTuli pirebis markireba.
pirveli tipis enebi orientirebulia enis gareT arsebuli situaciis
struqturirebaze da, situaciidan gamomdinare, gramatikuli formebiT
ganasxvaveben saxelTa ZiriTad semantikur rolebs: agensi, paciensi da
adresati. meore tipis enebSi aqcenti gadatanilia informaciis fsiqologiur aRqmaze da lingvisturi, formaluri struqturebiT gamoikveTeba informaciis gadamcemis TvalsazrisiT mniSvnelovani, Rirebuli
informacia. mesame tipis enebis SemTxvevaSi ki amosavalia sakomunikacio
aqtis monawileebis _ mosaubris (I piri), msmenelisa (II piri) da saubris sagnis (III piri) _ formaluri Sepirispireba. imisda mixedviT, Tu
ramdenadaa enaSi gramatikalizebuli es sami ganzomileba, ganarCeven sami
tipis enebs (kibriki 1997):
1. enebi, romlebic arc erTi ganzomilebis gramatikalizacias ar
axdenen;
2. enebi, romlebic mkacrad mxolod erTi ganzomilebis lingvistur markirebas aniWeben upiratesobas;
3. enebi, romlebic ramdenime ganzomilebis gramatikalizaciis
saSualebiT ageben struqturebs.
am relaciuri tipologiis mixedviT bacburi da qarTuli erT tipologiur klasSi Tavsdeba, ramdenadac am enebSi gramatikuli struqturebi aigeba rogorc semantikuri rolebis, ise sakomunikacio rolebis
markirebis safuZvelze.
308
1.2. sakiTxis dasma
miuxedavad imisa, rom es enebi msgavsia relaciuri tipologiis TvalsazrisiT, isini mniSvnelovnad gansxvavdebian ergatiuli konstruqciebis
ganmsazRvreli semantikuri niSnebiTa da TaviseburebebiT. ergatiul konstruqciebs bacbursa da qarTulSi gasxvavebuli safuZveli aqvT da
sakiTxic Semdgom analizs moiTxovs.
II. ergatiuli konstruqciebi da misi ganmsazRvreli kategoriebis
ierarqiebi qarTulSi
2.1. saxelTa brunvebsa da piris niSanTa Soris arsebuli mimarTebebi
rogorc cnobilia, qarTulSi gamoiyofa piris niSanTa ori rigi: vinisa
da manis:
v-tipi
Mm-tipi
mx.
mr.
mx.
mr.
I.
vv-T
mgvII.
_
-T
gg-T
III.
-s,a,o
-n,en,an,
h,s,Øh,s, Ø- (-T)
nen,es
ø
tradiciulad vinis rigis niSnebi miiCneva subieqtis niSnebad, manis
rigisa ki obieqtis, Tumca es Sesabamisoba xSirad irRveva: perfeqtul
droebSi, agreTve, afeqtur zmnebTan Sebrunebuli viTarebaa _ subieqti
warmodgenilia manis rigis niSnebiT, obieqti ki _ vinis. swored amis
gamoa, rom am formebs ‘inversiuls’ uwodeben. brunvis niSnebsa da
subieqt/obieqtis cnebebs Soris aseTi aracalsaxa damokidebulebis gamo,
ufro adekvaturi Cans am niSnebis gaanalizeba yovelgvari funqcionaluri kvalifikaciebis gareSe, ubralod, brunvebTan fomaluri mimarTebebis aRweris safuZvelze:
1. micemiTSi mdgari saxeli zmnaSi yovelTvis manis tipis piris
niSnebs aCens;
2. moTxrobiTSi mdgari saxeli _ vinis rigis piris niSnebs;
3. saxelobiTSi mdgari ki
(a) vinis tipisas (Tu masTan erTad zmnasTan mimarTebas ar
amyarebs moTxrobiTSi mdgari saxeli);
(b) manis tipisas (Tu masTan erTad zmnasTan warmodgenilia moTxrobiTSi mdgari saxeli);
(g) nuls (Tu masTan erTad zmnas ukavSirdeba orive,
rogorc micemiTSi, ise moTxrobiTSi mdgari saxeli).
saxelTa brunvebs, Tavis mxriv, gansazRvravs zmnis gansxvavebuli semantikuri klasebi (moqmedebiTi, vnebiTi, saSuali) da aspeqtsa da dro-kiloTa
309
seriebs Soris arsebuli sxvaobebi. uRlebis oTxi tipisa da sami seriis
mixedviT gansxvavebuli brunvaTa modelebis aRweraze dafuZnebul Semajamebel sqemas Semdegi saxe eqneba:
I-seria
argumentebi
I-klasi
II-klasi
III-klasi
IV-klasi
(pasiuri)
(afeqturi)
II-seria
III-seria
I
II
III
I
II
III
I
II
III
NOM
DAT
DAT
ERG
NOM
DAT
DAT
NOM
(PP)
NOM
(DAT)
DAT
NOM
(DAT)
DAT
NOM
(DAT)
DAT
NOM
_
DAT
ERG
_
DAT
DAT
_
(PP)
NOM
_
DAT
NOM
_
DAT
NOM
_
DAT
DAT
_
NOM
DAT
_
NOM
DAT
_
NOM
warmodgenili sqemis interpretaciis Sedegad SeiZleba Camoyalibdes Semdegi debulebebi:
1. gamoiyofa sami tipis brunvaTa yalibebi: nominatiuri (I argumenti _ saxelobiTSi, meore (Tu aseTi aris) da mesame _ micemiTSi), ergatiuli (I argumenti _ moTxrobiTSi, meore (Tu aseTi aris) _ saxelobiTSi, mesame _ micemiTSi) da datiuri (pirveli argumenti _ micemiTSi
da mesame _ saxelobiTSi);
2. afeqturi (e.w. inversiuli) zmnebi yvelaze Tanmimdevrulia
brunvaTa yalibebis SerCevis TvalsazrisiT _ isini yovelTvis (seriebis
ganurCevlad)
datiuri
modelis
Sesabamisad
aformeben
maTTan
dakavSirebul saxel(eb)s (resp. argumentebs): eqsperienceri (I argumenti,
funqciurad subieqti) yovelTvis micemiTSia, stimuli ki (II argumenti,
funqciurad obieqti) _ saxelobiTSi;
3. II da IV(pasiuri) klasis zmnebi yovelTvis nominatiur yalibs
irCeven: pirveli argumenti (resp. subieqti) saxelobiTSia, mesame ki
(resp. obieqti) micemiTSi (zogierT II klasis zmnas (e.w. deponensebs)
SeiZleba axldes kidev erTi obieqti micemiTSi);
4. ergatiuli konstruqcia gvaqvs mxolod I da II klasis zmnebis
II da III seriaSi: pirveli argumenti (semantikurad _ agensi, funqcionalurad ki subieqti) II seriaSi warmodgenilia moTxrobiT brunvaSi, IIISi ki micemiTSi;
5. II da III argumentebs Soris formaluri gansxvaveba mxolod II
seriaSi gvaqvs: II argumenti aris saxelobiTSi, xolo III _ micemiTSi.
amdenad, SeiZleba am funqciuri rolis calke gramatikul kategoriad
gamoyofa da pidapiri da iribi obieqtebis gansxvaveba;
6. moTxrobiTi aris erTaderTi brunva, romelic funqcionalurad
mxolod erT arguments ukavSirdeba _ Tu gvaqvs moTxrobiTi, saxeli
subieqtia. yvela sxva brunva polifunqciuria: micemiTi SeiZleba iyos
310
rogorc subieqtis (I da III klasis zmnebisTvis III seriaSi da IV
(afeqturi) zmnebisTvis), aseve pirdapiri (I seriaSi) da iribi obieqtis
(I da II seriaSi) brunva. saxelobiTic polifunqciuria; is gamoxatavs,
rogorc subieqts (I seriaSi da II/III (vnebiTi) klasis zmnebTan), aseve
pirdapir damatebas (I da III klasis zmnebis II seriaSi), aseve stimuls
IV (afeqturi) zmnebisa. amdenad, brunvebis calsaxa dakavSireba sintaqsur funqciebTan, aseve, ver xerxdeba;
7. moTxrobiTi brunva sami pirobis dakmayofilebis SemTxvevaSi
Cndeba: (a) saxeli unda iyos III piris (I an II piris nacvalsaxelebi
saerTod ar ibrunvian da arasodes dairTaven brunvis niSnebs); (b) zmna
unda iyos I an III klasis (aqtiuri, gardamavali; e.i. saxeli unda iyos
agensi); seria ki II. e.i qarTulSi gvaqvs e.w. gaxleCili ergativi
(diqsoni 1994) _ zmnis aqtiurobis, dro-kiloTa seriebisa da I/II:III
pirTa diqotomiis mixedviT.
am interpretaciebis Sedegad SeiZleba davaskvnaT, rom manis brunvebi,
piris manisa da vinis rigebis msgavsad, ar gamoxataven dapirispirebas
subieqtsa da obieqts Soris; e.i. ar arian funqcionalurad, sintaqsuri
mimarTebebiT gansazRvrulni. amdenad, saZiebelia is semantikuri niSani,
romelic gansazRvravs brunvaTa yalibebsa da piris niSanTa sistemebs
Soris dapirispirebas.
manisa da vinis rigis piris niSnebi, aseve, gamoxataven dapirispirebas
iseT moqmedebebs Soris, romelTa subieqtebi moqmedeben an ar moqmedeben
sakuTari ‘Tavisufali nebis’ Sesabamisad; mag.:
(a) gavtexe
davxarje
davkarge
vtiri
vmReri
(b) gamityda
damexarja
damekarga
metireba
memRereba
(a) magaliTebSi subieqti moqmedebs Tavisi ‘Tavisufali nebiT’, maSin rodesac (b)-Si is moqmedebs Tavisi ‘Tavisufali nebis’ gareSe (uneburad,
ucabedad, moulodnelad). Tu am monacemebsac gaviTvaliswinebT da ‘Tavisufali nebis’ semantikuri niSnis TvalsazrisiT gavaanalizebT brunvebsa
da piris niSnebs, davinaxavT, rom yovelTvis, rodesac subieqti moqmedebs
Tavisufali nebis gareSe (asea afeqturi zmnebis SemTxvevaSic), an rodesac ucnobia subieqtis Tavisufali neba, CarTulia Tu ara moqmedebaSi
(asea III seriis perfeqtuli droebis SemTxvevaSi), subieqti warmodgenilia micemiTi brunviT da zmnaSic Sesabamisad Cndeba micemiTis fardi
311
manis rigis piris niSnebi. axla, Tu sxva argumentebsac gavaanalizebT am
niSniTa da semantikuri rolebis mixedviT, cxadi gaxdeba, rom qarTulisTvis ufro adekvaturia piris niSanTa analizi funqcionaluri kvalifikaciebis gareSe. maTi kodirebis meqanizmebis dadgena SesaZlebelia semantikur rolebze dayrdnobiTa da argumentebis ‘Tavisufali nebis’ semantikuri niSnis daxmarebiT. es niSani marTlac Rirebul rols TamaSobs piris niSanTa marTvis procesSi da gansazRvravs, Tu romeli rolis saxeli romeli niSniT (manisa Tu vinis) iqneba warmodgenili zmnaSi. kodirebis sxvadasxva SesaZleblobebi garkveuli regularuli wesebis saxiT SeiZleba Camoyalibdes:
I wesi: zmnasTan dakavSirebul saxelTagan is saxeli, romlis ‘Tavisufali neba’ moqmedebaSi CarTuli araa (an ar aris cnobili, misi neba CarTulia Tu ara), yovelTvis markirebulia manis rigis niSnebiT (aseTebia:
Ad, perfeqtul droTa Ag, afeqtur zmnaTa Exp.);
II wesi: zmnasTan dakavSirebul saxelTagan is saxeli, romlis ‘Tavisufali neba’ moqmedebaSi CarTulia, yovelTvis markirebulia vinis rigis
niSnebiT (aseTebia: Ag, afeqtur zmnaTa St.);
III wesi: zmnasTan dakavSirebul saxelTagan is saxeli, romlis ‘Tavisufali neba’ moqmedebasTan mimarTebaSi yovelTvis gamoricxulia* (aseTia
mxolod P), markirebulia:
1. viniT, Tu masTan erTad zmnasTan araa dakavSirebuli sxva saxeli;
2. viniT, Tu masTan erTad zmnas ukavSirdeba saxeli, romlis
‘Tavisufali neba’ araa CarTuli moqmedebaSi;
3. maniT, Tu masTan erTad zmnas ukavSirdeba saxeli, romlis ‘Tavisufali neba’ CarTulia moqmedebaSi;
4. nuliT, Tu masTan erTad zmnas ukavSirdeba orive saxeli,
romelTagan erTis neba CarTulia, meoresi ki – ara;
es wesebi ierarqiulad mowesrigebulia: I>II>III-1/III-2/III-3/III-4; e.i. jer
moqmedebs pirveli wesi da Tu rolebis Sesabamisad ver xerxdeba piris
*
Ad da P rolebi, orive, Ag-sgan gansxvavebiT, moqmedebaSi CarTulebi arian
‘Tavisufali nebis’ gareSe. gansxvaveba maT Soris isaa, rom Ad semantikurad
SeiZleba iyos Tavisufali nebis matarebeli, P ki prototipulad yovelTvis
‘nebis’ armqone rolia, im SemTxvevaSic ki, rodesac is semantikurad aqtiuria
(e.i. ‘nebis mqone’), Tumca, rogorc moqmedebis qveS myofi argumenti (resp.
undergoer), ‘neba warTmeulia’.
312
niSanTa miniWeba, gadavdivarT meoreze da a.S. magaliTad, forma m-iyvar-s
miiReba Semdegi generaciuli procesiT: mas Seewyoba ori roli – Exp.
da St. amaTgan Exp. aris roli, romelic ver moqmedebs Tavisi Tavisufali
nebis Sesabamisad. amdenad, I wesis Tanaxmad is zmnaSi markirebuli
unda iyos
manis rigis niSnebiT (meore arguments rCeba vinis rigis
niSnebi _ III-3 wesi); da a.S.
magaliTebi:
s-civ-a ––– I>II
cxovrob-s ––– II
ixateb-a ––– III-1
xatav-s ––– II>III-3
v-uxatav ––– II>III-2
m-ixatav-s ––– I>II >III-4
g-axatvineb-s ––– I>II>III-4
v-uyvar-var ––– I>II
ase rom, qarTulis piris niSanTa ganawileba orientirebulia ara
sintaqsur funqciebze (subieqti/obieqti), aramed semantikur rolebze,
sadac gadamwyveti mniSvneloba aqvs semantikuri rolebis mTavar ganmasxvavebel niSans, ‘Tavisufal nebas’.
2.2. dominanturi kategoria
axla gasarkvevia, Tu im kategoriaTagan, romlebic gansazRvraven ergatiul konstruqcias, romelia ierarqiulad ufro Zlieri, dominanturi.
aseTad migvaCnia I/II:III piris diqotomia da am Tvalsazrisis gasamyareblad warmovadgenT Semdeg argumentebs:
1. brunvaTa modelebi: I/II piri arasodes dairTavs brunvis niSnebs (e.i.
ar ibrunvis), maSin rodesac III piris nacvalsaxelebsa Tu saxelebs aqvT
metad ganviTarebuli, Svidbrunviani sistema;
2. zmnuri piris niSnebi: I/II piri zmnaSi yovelTvis markirebulia
prefiqsebiT, III piri ki ZiriTadad sufiqsebiT;
3. III piris niSanTa alomorfTa siWrele: I/II piris alomorfebi
erTgvarovania da ZiriTadad fonetikur variantebs warmoadgens, maSin
rodesac III piris alomorfebi mravalferovania da sxvadasxva morfologiuri niSnebiT ganpirobebuli: sulieroba, dro-kiloTa formebi,
aqtiv-pasivis dapirispireba;
4. ricxvSi SeTanxmeba: I/II piri yovelTvis upirobod iTanxmebs zmnas
ricxvSi, maSin rodesac III piri am TvalsazrisiT SezRudulia: mxolod
sulieri subieqti iTanxmebs zmnas ricxvSi;
313
5. mravalpirianobis ZiriTadi funqcia: I/II piri (subieqti iqneba is Tu
obieqti) yovelTvis unda iyos warmodgenili zmnaSi, III piri ki mxolod
im SemTxvevaSi, Tu is subieqtia;
6. qcevis kategoria: Tu moqmedebis Sedegi ekuTvnis (an gamiznulia) I/II
pirs, zmnaSi yovelTvis warmodgenilia mxolod -i- xmovani prefiqsi (e.w.
saTaviso da sasxviso qcevis formebi), xolo Tu III pirs, an -i(saTavisos dros) an -u- (sasxvisos dros);
7. orientaciis kategoria: Tu moqmedeba mimarTulia I/II pirisken zmnaSi
gvaqvs e.w. rTuli mo-iani zmniswinebi, xolo Tu III pirisken, _ e.w. martivi zmniswinebi.
aRniSnuli argumentebi naTlad mowmoben, rom qarTuli enis gramatikul
kategoriaTa sistemaSi privilegirebuli, dominanturi roli swored rom
I/II:III diqotomiis gramatikul markirebas eniWeba. informaciis enobrivi
struqturirebis dros, upirveles yovlisa, I/II:III diqotomiis safuZvelze imijneba I/II da III piris qvesistemebi da ukve Semdeg III piris qvesistemaSi brunvebis saSualebiT xdeba semantikuri rolebis gansxvaveba.
2.3. morfosintaqsuri konstruqciebis ganmsazRvreli ierarqiebi
zemoT mocemuli argumentebisa da analizis safuZvelze warmovadgenT
Semdeg ierarqias:
I/II
III
(gaudiferencirebuli argumentebi)
Ø (P)
FW (Ag/Ad)
+FW (Ag)
+aoristi
ERG
v-tipi
-FW (Ad) +aoristi
-aoristi
NOM
v-tipi
-aoristi
+awmyo -awmyo
DAT
m-tipi
314
NOM
v-tipi
DAT
m-tipi
NOM
v-tipi
III. ergatiuli konstruqciebi da misi ganmsazRvreli kategoriebis
ierarqiebi wova-TuSurSi
3.1. saxelTa brunvebsa da zmnaSi warmodgenil klasis da piris niSanTa
Soris arsebuli mimarTebebi
wova-TuSurSi zmnuri formebi icvleba saxelTa klasebis mixedviT. mxolobiTi ricxvis saxelebi zmnaSi aCenen oTxidan erT-erT niSans: v-, b-, j-,
d-, xolo mravlobiTi ricxvisa _ samidan erTs: b-, d-, j-. am e.w. klasis
niSnebis semantikuri kvalifikacia da klasebis raodenobis zusti gansazRvra sakmaod garTulebulia (sxvadasxva mkvlevrebi sxvadasxva dros
gamoyofen 7-dan 20-mde klass), magram am niSnebis funqcia garkveulia:
gardamavali zmnebi gviCveneben obieqtis klass, gardauvlebi ki subieqtisas (WrelaSvili 2002, gagua 1953). amgvarad, klasis niSnebis mixedviT wova-TuSuri tipiuri ergatiuli enaa:
gardauvali konstruqciebi
st’ak’ v-aßŏ ‘kaci modis’
gardamavali konstruqciebi
st’ak’ov voħ v-ʕevin ‘kacma mokla vaJiSvili’
nan j-aßŏ ‘qali modis’
st’ak’ov nan j-ʕevin ‘kacma mokla deda’
bader d-aßŏ ‘bavSvi modis’
st’ak’ov pxak’al d-ʕevin ‘kacma mokla kurdReli ’
vaser b-aßŏ ‘cxeni modis ’
st’ak’ov ča b-ʕevin ‘kacma mokla daTvi’
wova-TuSurSi moTxrobiTi brunva, qarTulis msgavsad, gviCvenebs I/II
piris diqotomias: I/II piris nacvalsaxelebs moTxrobiTSi yovelTvis
erTi da igive forma aqvT, maSin rodesac III piris (nacval)saxelebs _
gansxvavebuli:
ricxvi
brunvebi
I piri
II piri
mxolobiTi
NOM
ERG
so
as
ħo
aħ
mravlobiTi
NOM
ERG
txo
atx
šu
ajš
mesame piris alomorfebia -s da -v. maTi
ganawileba ganisazRvreba
specifikuri semantikuri niSnebiTa da zmnuri klasebiT. wina an gverdiTi
Taobis naTesaobis terminebi, sakuTari saxelebi, III piris nacvalsaxeli
mxolobiTSi, aseve, profesiis aRmniSvneli saxelebi warmodgenilia -s
alomorfiT, sxva saxelebi ki -v alomorfiT. mravlobiTSi III piris
nacvalsaxeli warmodgenilia - Ø alomorfiT, xolo yvela sxva saxeli -v
alomorfiT. es ukanaskneli (-v alomorfi) SezRudulia zmnuri semantikiTac _ mxolod gardamavali da aqtiuri zmnebis subieqti SeiZleba
iyos warmodgenili moTxrobiTSi. metic, I/II piris subieqti moTxrobiTSia ara mxolod gardamaval da gardauval aqtiur zmnebTan, aramed im
315
SemTxvevaSic, rodesac zmna aris erTpiriani, dinamikuri Sinaarsisa da
misi subieqti moqmedebs Tavisufali nebiT da akontrolebs situacias
(holiski 1987). magaliTad:
as (ERG) v-ože-s (ERG) ‘Cemi nebiT, iniciativiT waviqeci’; magram
so (NOM) v-ože-s˚(NOM) ‘uneburad waviqeci’.
am SezRudvebis gaanalizebis Sedegad SeiZleba vivaraudoT, rom erT-erTi
semantikuri niSani, romelic gansazRvravs moTxrobiTis gaCenas, aris
‘argumentis Tavisufali neba’. mxolod is saxelebi, romlebic miiCneva
Tavisufali nebis mqoned, SeiZleba iyvnen warmodgenilni -s ergativSi.
kognitiuri safuZvlebi saxelTa ‘Tavisufali nebis mqoned’ interpretaciisa emyareba socialur, kulturul warmodgenebsa da tradiciebs.
zmnuri formebi, aseve, mxars uWeren amgvar daSvebas. klasis markerebTan
erTad, romlebic gviCveneben ergatiuli konstruqciis morfosintaqsur
variantebs, wova-TuSuris zmnuri forma gviCvenebs piris niSnebsac. nacvalsaxelovani warmoSobis sufiqsebi gamoxataven ergatiul da nominatiur subieqtsac.
amdenad, wova-TuSuris zmna SeiZleba kvalificirdes rogorc polipersonaluri: gardamavali zmnebi erTdroulad gviCveneben obieqtis klass
(prefiqsebiT) da subieqtis pirs (sufiqsebiT). zogierTi gardauvali
zmnac gviCvenebs subieqtis rogorc klass (prefiqsebiT), ise pirs
(sufiqsebiT). zmnuri piris niSnebi, aseve, asaxaven I/II:III piris diqotomias: zmnaSi markirebulia mxolod I da II piris subieqtebi, xolo III
piri warmodgenilia - Ø-iT. magaliTad:
d(O-class)-aq’o-s(S.1.ERG), d(O-class)-exk’o-h(S.2.ERG);
magram: d(O-class)-aq’o- Ø (S.3.ERG), d(O-class)-exk’o- Ø(S.3.ERG).
amgvarad, wova-TuSuric miiswrafvis komunikaciis aqtSi monawile da
aramonawile pirebis dapirispirebis formaluri markirebisken, Tumca kategoriebi, romlebic gansazRvraven morfosintaqsur variantebs, qarTulisgan gansxvavebul ierarqiul mimarTebebs emorCilebian.
Sejamebis saxiT unda davaskvnaT _ wova-TuSurSi ergatiul konstruqcia
(gansakuTrebiT zmnuri formebi) gansazRvrulia sami pirobiT: saxeli
unda iyos (a) agensi, (b) I/II piris da (g) unda moqmedebdes sakuTari
‘Tavisufali nebis’ Sesabamisad. rogorc Cans, wova-TuSurSi ergatiuli
konstruqciis tipiuri modelidan, romelic daculia sxva naxur enebSi,
ganviTarda axali modeli, dafuZnebuli piris niSnebis I/II:III
diqotomiur dapirispirebaze, Tumca klasis niSnebi kvlavindeburad
naxuri enebis models inarCuneben _ klasis niSnebis ganawileba ar aris
316
SemosazRvruli piris diqotomiiT da obieqtic ar ganasxvavebs I/II:III
dapirispirebas. amgvarad, wova-TuSurisaTvis qarTulisgan gansxvavebuli
ierarqiebi unda moqmedebdes da dominanturi kategoriac ara piris
kategoriaa, aramed semantikuri rolebia: upirveles yovlisa semantikuri
rolebis struqturireba xdeba da ukve momdevno safexurze I/II da III
pirebis dapirispirebis formalizeba.
3.2. dominanturi kategoria da ierarqiebi
Ø (P)
FW(Ag)
+FW
I/II
-FW
III
I/II
III
ERG
ERG-s NOM
ERG-v
Ag-class Ag-class Ag-class Ag-class
ERG-suf
Ø
NOM-suf Ø
NOM
P-class
Ø
IV. daskvnebi
ergatiuli konstruqciis Taviseburebebi wova-TuSurSi, savaraudod, qarTuli enis gavleniT SeiZleba aixsnas, ramdenadac swored qarTulSia
I/II:III diqotomiis fomaluri markireba dominanturi (asaTiani 1994) da
ierarqiulad is sjobnis semantikuri rolebis markirebas.
miuxedavad imisa, rom wova-TuSuri garkveulwilad emsgavseba qarTuls _
orive axdens semantikuri rolebisa da I/II:/III diqotomiis formalizebas
_ isini gansxvavdebian erTmaneTisgan am kategoriebis ierarqiuli organizebis TvalsazrisiT. qarTulTan mWidro kontaqtebis Sedegad wova-TuSurmac daiwyo piris diqotomiis formalizeba, Tumca mxolod ierarqiulad ufro dabal safexurze, klas-kategoriis markirebis momdevnod
(klas-kategoriis markireba prototipuli ergatiuli konstruqciebis
erT-erTi ganmsazRvreli niSania). amdenad, man SeinarCuna klas-kategoria
rogorc ufro Zlieri, da mas ierarqiulad organizebul gramatikul
kategoriaTa sistemaSi mianiWa dominanturi funqcia.
aseTi Teoriuli midgomiT, cxadi xdeba, rom enaTa amomwuravi tipologiisaTvis ar aris sakmarisi mxolod kategoriaTa gramatikalizaciis pro317
cesebis dafiqsireba da aucilebelia am kategoriebs Soris ierarqiuli
mimarTebebis dadgena. ierarqiebi avlenen enobrivi sistemis funqcionirebis ganmsazRvrel mniSvnelovan faqtorebs.
literatura
asaTiani 1994 : r. asaTiani, qarTvelur enaTa tipologiis sakiTxebi, `mecniereba~, Tbilisi.
bretveiti 1973 : K. Braithweithe, Case Shift and Verb Concord in Georgian. PhD thesis.
Department of Linguistics, the University of Texas at Austin.
gagua 1953 : r. gagua, zmnis cvla gramatikuli klas-kategoriis niSnis mixedviT
bacbur enaSi, ike VIII.
diqsoni 1994 : R. M. W. Dixon, Ergativity. Cambridge: Cambridge University Press.
kibriki 1997 : Beyond Subject and Object: Toward a Comprehensive Relational
Typology. LinguisticTypology 1, Berlin-New Jork: Mouton de Gruyter, 1997, p. 279-346.
maWavariani, SavxeliSvili 1998 : m. maWavariani da b. SavxeliSvili, ergatiuloba da bunebiTi (pirveladi) zmnebi wova-TuSurSi, `gza enisaken~, Tbilisi.
rogava 1953 : g. rogava, klasiani uRvlilebis pirian uRvlilebaSi gadasvla
iberiul-kavkasiur enebSi, moambe-XIV, 7, `mecniereba~, Tbilisi.
SaniZe 1973 : a. SaniZe, qarTuli enis gramatikis safuZvlebi, `mecniereba~,
Tbilisi.
WrelaSvili 2002 : k. WrelaSvili, wova-TuSuri ena, Tsu gam-ba, Tbilisi.
holiski 1987 : D. A. Holisky, The Case of the Intransitive Subject in Tsova-tush
(Batsbi). Lingua, 71, 103-132.
Rusudan Asatiani
Dominant Category of Language and the Peculiarities of Ergative
Constructions in Tsova-tush and Georgian
Summary
Georgian, according to the general typology, is defined as a mixed language, more
precisely, as a role-deixis-oriented language, but the same qualification would
apply to Batsbi (or Tsova-tush, the designation now preferably used by native
speakers). According to the suggested theoretical approach for a comprehensive
description of languages, it is not enough to define languages as merely mixed
systems, but also state which hierarchies they make use of. The hierarchies are
defined according to the priority given to marked categories during linguistic
realizations: they reflect dynamic synchronic and/or diachronic processes of
linguistic structuring.
318
Although Tsova-tush is similar to Georgian in one respect (both can be qualified as
role-deixis-oriented languages), it also differs from Georgian in a significant way:
it seems that due to the contacts with the Georgian language, Tsova-tush
distinguishes the I/II versus III dichotomy, although its formalization takes place
only after the grammaticalization of the class category which is basic for the
prototypical ergative constructions. That is, it keeps the original category as the
stronger one and puts it on a higher position in the hierarchy.
We suppose that hierarchies can give us a new understanding of the nature of
linguistic changes in the situation of language interferences: when new categories
or structures rise in languages because of contacts (or because of internally
motivated variations), the old ones do not disappear, on the contrary, they occupy a
high position in a hierarchically organized linguistic system of grammatical
categories.
319
enaTmecnierebis sakiTxebi _ I-II, 2009
Alice C. Harris
SUNY Stony Brook
Emergence of Morphological Classes1
1. Introduction
Perlmutter (1978) established that unaccusative intransitive verbs are
systematically distinguished from unergative intransitive verbs in Italian, where the
former group take the auxiliary "be" and the latter take instead "have", as
transitive verbs do. Not long after, Harris (1982) showed that the same groups of
intransitive verbs are distinguished in Georgian by differential case marking in
Series II, by differences of inversion in Series III, and by several morphological
criteria. Since then, the three-way classification of verbs into transitives, unergatives, and unaccusatives has been widely accepted (e.g. Burzio 1986, Levin and
Rappaport 1995, and Alexiadou et al. 2004), and a wide variety of phenomena have
been associated with this classification of verbs in many languages.
While Harris (1985) deals in detail with the syntactic changes that led to the
syntax that distinguishes among transitive, unergative, and unaccusative verbs, the
morphology that distinguishes these classes was not systematically investigated
there, and the present article seeks to rectify that omission.
Corbett (1991) and Wurzel (1992), in their works on gender, have studied
the origins of gender in classification. While differing in many respects, both agree
that gender systems are originally semantically determined. As they develop, they
often become less semantically defined. In this paper I look at semantic and
morphological classes of verbs from the same point of view, and I believe that
because the changes involved are relatively recent ones, many aspects of the
origins of this system are transparent. I agree with Wurzel that a general problem in
morphology is that inflectional classes have no synchronic motivation; they can
only be explained historically.
The following definition of verb classification is adapted from Wurzel’s
definition of noun classification.
A system of verb classification is said to be present if the verbs (verbal
lexemes) of a language are divided into a limited number of classes, such that the
class membership, at least in certain contexts, is indicated formally.
If the class to which a verb belongs determines that the verb takes one set of
inflectional affixes rather than another set that encodes the same categories and
values, the class is an inflectional one.
Wurzel argues further that nouns are constantly re-classified according to
semantic criteria. Once noun classification is established, it tends toward desemanticization. Membership in a class becomes conventional, arbitrary. Some
parallels to these observations can be found in the Georgian verb classification,
though I do not dwell here on these similarities.
320
2. Transitive, Unergative, and Unaccusative in Georgian
The difference between unergative and unaccusative verbs is very important
in the syntax of Georgian (Harris 1981); but this has not always been true, and this
syntactic distinction was only nascent in Old Georgian (Harris 1985).
In this paper I identify these classes in Modern Georgian in the following
way: In Series II, transitives can be identified by their ergative subject and
nominative case direct object, unergatives by their ergative case subject, and
unaccusatives by their nominative case subject. These facts hold only in Series II
paradigms, the aorist, imperative, and optative screeves.2
There is not a single marker to set apart all the forms of any class - transitive,
unergative, unaccusative; but since Old Georgian, several changes have made some
forms in each class distinct. Even in Old Georgian some very minor morphological
differences of frequency were present, but here I examine only those
morphological markings that have changed in historical times.
In Georgian, transitive, unergative, and unaccusative are inflectional classes
assigned by derivational rule (cf. Aronoff 1994, 131). For example, inchoatives are
formed with the derivational suffix -d-, and the rule that assigns this marker also
assigns the derived forms to the unaccusative class.
The first three changes I discuss distinguish unaccusatives from other classes
of verbs; the last distinguishes unergatives from other classes.
2.1. Series Marker -eb in Series I
In Old and Modern Georgian alike, verbs of all classes have a series marker
(SM) in Series I forms, but not in Series II forms. A variety of SM’s are used for
transitive and unergative verbs, including zero, -am, -av, -eb, and -ob. In Old
Georgian, a variety of SM’s were also used for unaccusatives; but unaccusatives
have systematically replaced other SM’s with -eb, except in statives. (15)
illustrates the present paradigm of some unaccusative verbs in -av and -am in Old
Georgian, together with the corresponding forms in the modern language.
Old Georgian
v-i-xarš-v-i
i-xarš-v-i
i-xarš-v-i-s
v-i-sx-m-i
i-sx-m-i
i-sx-m-i-s
Modern Georgian
v-i-xarš-eb-i
i-xarš-eb-i
i-xarš-eb-a
"it cooks, is cooked"
v-i-sx-m-eb-i
i-sx-m-eb-i
i-sx-m-eb-a
"it pours, is poured"
Table 1. Changes in Series Markers in Series I Forms.
This is perhaps not a surprising change, since a very large number of
unaccusatives already had the SM -eb in Old Georgian.3 However, substituting eb in Series I for another SM in all unaccusatives that had previously used another
SM did not make this class completely different from transitives and unergatives,
321
since some basic transitive verbs, such as ak’etebs "she does, makes it", and some
unergative verbs, such as t’rialebs "she turns"also make use of this SM.
2.2. Third Person Singular Subject -a in Present and Future
In Old Georgian all verbs use the third person singular subject suffix -s in
the present tense, as well as in several other tenses. In Modern Georgian all
unaccusatives use the suffix -a instead in the present (and in the future, which was
later formed from the present). The effect can be seen in Table 2, which lists only
present tense-aspect-mood (TAM) forms (screeves). (A related TAM form has a
final -n in third person singular subjects.)
Old Georgian
Transitives
drek’-s
c’er-s
hk’itxav-s
suam-s
scem-s
gvi-s
brýaneb-s
icnob-s
Unaccusatives
drk’-eb-i-s
i-mal-eb-i-s
e-mal-eb-i-s
c’ux-n-eb-i-s
axl-d-eb-i-s
s-c’er-ie-s
Unergatives
glov-s
t’ir(i)-s
brc’q’inav-s
kadageb-s
mepob-s
Modern Georgian
drek’-s
c’er-s
(h)k’itxav-s
svam-s
(s)cem-s
gvi-s
brýaneb-s
icnob-s
drk’-eb-a
i-mal-eb-a
e-mal-eb-a
c’ux-d-eb-a
axl-d-eb-a
s-c’er-i-a
glov-s
t’iri-s
brc’q’inav-s
kadageb-s
mepob-s
"she bends it"
"she writes it"
"she asks it"
"she drinks it"
"she hits it"
"she sweeps it"
"she requests it"
"she knows him"
"she bends, is bent"
"she hides"
"she hides from him"
"she bothers, disturbs herself"
"she is being renewed"
"it is written" (stative)
"she mourns"
"she cries"
"it glitters, glows"
"she preaches"
"she reigns"
Table 2. Changes in Marking of Third Person Singular Subjects in the Present
Paradigm.
There are two possible sources for the new -a. (i) The suffix -a is the marker
of the third person singular subject in the aorist screeve, where it is used by verbs
of all classes.4 Thus, in its use in Old Georgian, -a does not set one verb class apart
or even occur more often with one class than another. In spite of this, in the
present it is adopted just for unaccusatives. (ii) A second possible source is -a, the
322
simple clitic form of aris "she is". This is, of course, an unaccusative verb
(although it is irregular and did not make this change).
Unlike the change considered in @2.1, this one applies to all unaccusative
verbs (apart from a handful of irregular ones) and to no transitives or unergatives.
However, it distinguishes these unaccusative forms only in the third person
singular subject forms of the present and future.
2.3. The Third Person Plural Subject Marker -nen
In Old Georgian, third person plural subjects in the aorist were marked with
-es for verbs of all morphological types. In Modern Georgian, these forms are
different for unaccusative verbs in the aorist. The effect is shown in Table 3. Each
verb in the table represents a different morphological subgroup.
Old Georgian
Transitives
midrik’-es
dac’er-es
hk’itx-es
misc-es
icn-es
Unaccusatives
mi-drk’-es
da-i-mal-n-es
da-e-mal-n-es
še-c’ux-n-es
Modern Georgian
midrik’-es
dac’er-es
(h)k’itx-es
misc-es
icvn-es
"they bent it"
"they wrote it"
"they asked it"
"they gave it"
"they knew him"
mi-drk’-nen
da-i-mal-nen
da-e-mal-nen
še-c’ux-d-nen
gan-axl-d-es
ga-axl-d-nen
"they bent, were bent"
"they hid"
"they hid from him"
"they were bothered,
disturbed"
"they were renewed"
Unergatives
i-t’ir-es
kadag-es
mep-es
i-t’ir-es
i-kadag-es
i-mep-es
"they cried"
"they preached"
"they reigned"
Table 3. Changes in Marking of Third Person Plural Subjects in the Aorist
Paradigm (Some examples are from Imnaišvili 1971).
The source of this -nen is double plural marking in Old Georgian. Plural
unaccusative subjects and plural direct objects conditioned the suffix -en in Series
II, though not in I.5 This suffix combined with markers of singular and plural
subjects in transitive verbs as shown in (1-2).
(1) mo-v-k’al
mo-h-k’al
mo- k’l-a
"I killed her"
"you killed her"
"she killed her"
mo-v-k’al-t
mo-h-k’al-t
mo- k’l-es
323
"we killed her"
"y’all killed her"
"they killed her"
(2) mo-v-k’l-en "I killed them"
mo-v-k’l-en-(i)-t "we killed them"
mo-h-k’l-en "you killed them"
mo-h-k’l-en-(i)-t "y’all killed them"
mo- k’l- n-a "she killed them"
mo- k’l- n-es
"they killed them"
(Examples from Imnaišvili 1971: 226, 237.)
In unaccusative verbs, the initial direct object is also the subject, and a plural
conditions two different plural markers, -(e)n and -es or a second -en.6 In the
optative, this is realized as shown in (3).
(3) da-v-i-mal-o "I would hide" da-v-i-mal-n-e-t "we would hide"
da- i-mal-o "you would hide" da- i-mal-n-e-t "y’all would hide"
da- i-mal-o-s "she would hide" da- i-mal-n-en "they would hide"
(Examples from Imnaišvili 1971:239.)
Between Old and Modern Georgian, productive en-Agreement is lost; but in
unaccusative verbs, the sequence -n-en is reanalyzed as a single morpheme, -nen,
and generalized from the optative to the aorist (Harris 1985, Chapter 10).
Like the change in the third person singular subject marker (@2.2), this
change is strictly limited to unaccusative verbs and applies in all subclasses. It thus
distinguishes unaccusatives morphologically from other classes, but does so only
with the third person plural subject, and not in every paradigm.
2.4. i- in Series II Forms
The last change considered distinguishes unergative forms from all others.
Old Georgian
Present
i-cin-i-s
"he smiles"
i-marx-av-s "he fasts"
t’ir-s
"he cries"
mep-ob-s
"he reigns"
γaγadebs
"he cries"
Aorist
gan-i-cin-a
i-marx-a
i-t’ir-a
mep-a
γaγad-q’o
Modern Georgian
Present
Aorist
"he smiled"
i-cin-i-s
ga-i-cin-a
"he fasted"
marx-ulob-s i-marx-a
"he cried"
t’ir-i-s
i-t’ir-a
"he reigned"
mepob-s
i-mep-a
"he made a cry" γaγadeb-s
i-γaγad-a
Table 4. Changes in the Use of i- in Unergatives in Georgian.
In Old Georgian, unergative verbs fall into four morphological types. In the
first, verbs such as icinis "he smiles, laughs" and imarxavs "he fasts", i- occurred in
both Series. In the second type, verbs such as t’irs "he cries", the i- occurred in
Series II forms, but not in forms of Series I. In the third type, exemplified by
mepobs "he reigns", i- did not occur in Old Georgian. I describe the fourth type
below. The change we see reflected in Modern Georgian is that verbs of the first
and third types changed to the second type, where i- distinguishes Series II from
Series I. As icinis "he smiles, laughs" shows, not every verb made this change.
324
The fourth group, exemplified by γaγadebs, γaγadq’o "he cries, he made a
cry", is not fully and truly unergative in the aorist in Old Georgian. A complete
analysis can be found in Harris (1985), but briefly, in Old Georgian the aorist form
is transitive with an incorporated direct object. Because the changes described in
this paper had not yet taken place, we really can say of the Series I form only that it
was intransitive. Like the first and third morphological types described here, this
type developed the prefix i- in Series II forms and not in Series I forms.
Several prefixes of the form i- occur in this position in the Georgian verb,
but the most likely source of the i- shown in Table 4 is the i- that forms a
productive group of unaccusatives, often called mediopassives. However, in the
mediopassives, if i- occurs, it occurs in all paradigms, not just in those of Series II.
3. Conclusions
In Georgian the unaccusative is more clearly distinguished morphologically
from the other two classes than they are from each other.
Attested changes in Georgian show that morphological classification in the
verb does not always arise through grammaticalization and does not always
resemble the process described for the development of gender. Georgian seems to
pull together disparate pre-existing morphological resources to set apart the three
classes considered here.
References
Alexiadou, Artemis, Elena Anagnostopoulou and Martin Everaert, eds. 2004. The Unaccusativity Puzzle. Oxford: OUP.
Aronoff, Mark. 1994. Morphology by itself: Stems and inflectional classes. Cambridge,
MA: MIT Press.
Burzio, Luigi. 1986. Italian syntax: A government-binding approach. Dordrecht: Reidel.
Corbett, Greville G. 1991. Gender. Cambridge: Cambridge University Press.
Harris, Alice C. 1981. Georgian syntax: A study in relational grammar. Cambridge:
Cambridge University Press.
Harris, Alice C.. 1982. Georgian and the Unaccusative Hypothesis, Language 58: 290-306.
Harris, Alice C. 1985. Diachronic syntax: the Kartvelian case. (Syntax and Semantics,
18.) New York: Academic Press.
Imnaišvili, I. 1971. Kartuli enis ist’oriuli krest’omatia, t’. 1, nac’ili II. [Historical chrestomathy of the Georgian language, vol. 1, part 2.] ýveli kartuli enis k’atedris šromebi, 14.
Tbilisi: Universit’et’i.
Levin, Beth and Malka Rappaport Hovav. 1995. Unaccusativity: At the syntax-lexical
semantics interface. (Linguistic Inquiry Monograph 26.) Cambridge, MA: MIT.
Perlmutter, David M. 1978. Impersonal passives and the Unaccusative Hypothesis. BLS
4.157-89.
Wurzel, Wolfgang Ullrich. 1992. Die wiederholte Klassifikation von Substantiven: Zur
Entstehung von Deklinationsklassen. Zeitschrift für Phonetik, Sprachwissenschaft und
Kommunikationsforschung 39: 76-96.
325
Notes
1
The research reported here was supported in part by the National Science Foundation
under Grants Number BNS-8217355, SRB-9710085, and BCS-0215523 and by the
International Research and Exchanges Board under the ACLS-Academy of Sciences
Exchange with the Soviet Union (1989).
2
By identifying the class by its syntax and comparing this with its morphology, I am taking
an approach opposite to that taken in my 1981 book on the syntax of Georgian. At the time
I wrote that book, the notions unergative and unaccusative were just being introduced, and
it was essential to argue that they were real. The situation is very different today, and I can
assume the existence of these classes and now examine the development of the morphology
that marks them.
3
In particular, all of the verbs in three of the four subgroups used the SM -eb, namely the dsubconjugation, the en-subconjugation, and the markerless subconjugation. However, it is
the fourth, i-subconjugation that is largest and most productive.
4
A few verbs used -o instead, and a handful still do. But even in Old Georgian the vast
majority used -a.
5
This statement of the trigger is approximate; for a more precise statement, see Harris
(1985, Chapter 10).
6
See additional conditions on en-Agreement in Harris (1985: 218-222).
326
enaTmecnierebis sakiTxebi _ I-II, 2009
axali wignebi
Kartvelsprachen. Altgeorgisch, Neugeorgisch, Mingrelisch, Lasisch, Swanisch,
Herausgegeben von Heinz Fähnrich, Reichert Verlag, Wiesbaden, 2008.
gamoCenili germaneli qarTvelologis, hainc fenrixis iniciativiTa
da redaqtorobiT germaniaSi gamovida mniSvnelovani qarTvelologiuri
krebuli: `qarTveluri enebi~. wigni moicavs eqvs gamokvlevas: 1. qarTveluri fuZe-ena _ hainc fenrixi (gv. 7-54); 2. Zveli qarTuli _ zurab
sarjvelaZe (gv. 55-116); 3. axali qarTuli _ hainc fenrixi (gv. 117-182);
4. megruli _ oTar qajaia (gv. 183-246); 5. lazuri _ guram kartozia
(gv. 247-304); 6. svanuri _ aleqsandre oniani (gv. 305-346); es wigni
qarTvel kolegebTan hainc fenrixis TanamSromlobis kidev erTi mniSvnelovani Sedegia.
hainc fenrixma am qarTvelologiuri krebulis gamocema didi xnis
win Caifiqra da qarTvel kolegebs SesTavaza saTanado gamokvlevebis
dawera Zveli qarTuli enis, megrulis, lazuris da svanuris Sesaxeb.
samwuxaroa,Arom am Canafiqris ganxorcielebas ver moeswrnen zurab sarjvelaZe da aleqsandre oniani. krebulis Semadgeneli nawilebi Sesabamisi
enobrivi erTeulebis mokle mimoxilvebs Seicavs, magram ramdenadac avtorebi am sferoebis gamorCeuli specialistebi arian, bevr originalur,
problemur da saintereso mosazrebas gvawvdian maTi sakvlevi enebis
Sesaxeb.
hainc fenrixis gamokvlevaSi warmodgenilia saerTo-qarTveluri
fuZe-enis mokle fonologiuri, morfonologiuri, gramatikuli da leqsikuri daxasiaTeba. fonologiur nawilSi yuradRebas ipyrobs lateralebis rekonstruqcia, rac mas ukve mocemuli hqonda „qarTvelur
enaTa etimologiuri leqsikonis“ 2000 wlis gamocemaSi. igi or Cqamier
laterals aRadgens: *l' (qarT. s : megrul-lazuri 0 : svanuri l
Sesatyvisobis safuZvelze) da *L (qarTuli w : megrul-lazuri W :
svanuri h Sesatyvisobis safuZvelze). gansakuTrebiT Rirebulad gvesaxeba
am mimoxilvis leqsikuri nawili, sadac mocemulia saerTo-qarTveluri
leqsikis semantikuri jgufebi: 1. naTesaur urTierTobaTa aRmniSvneli
leqsika, 2. sxeulis nawilebi, 3. mesaqonleobasTan dakavSirebuli leqsika, 4. avadmyofobebi, 5. landSafti, 6. mcenareuli samyaro, 7. cxovelebi,
8. drois aRmniSvneli sityvebi, 9. ricxviTi saxelebi, 10. zedsarTavi saxelebi, 11. zmnuri Zirebi da fuZeebi. saerTo-qarTveluri leqsikis diferencirebuli Seswavla mniSvnelovan amocanas warmoadgens, magram jerjerobiT es qarTvelologiis mcired damuSavebuli ubania, amitom gamokvlevis es nawili gansakuTrebiT Rirebulad gvesaxeba.
327
Zveli qarTuli enis aRwera warmoadgens zurab sarjvelaZis „Zveli
qarTuli enis“ Semoklebul variants. masSi kompaqturad aris warmodgenili ZiriTadi informacia Zveli qarTuli enis fonetikis, fonologiisa
da damwerlobis, morfologiisa da sintaqsis Sesaxeb. narkvevSi yvela
ZiriTadi saxeluri Tu zmnuri paradigmaa warmodgenili, rac TvalsaCinos da advilad asaTvisebels xdis Zveli qarTuli enis rTul morfologias. sayuradReboa, rom avtori nawevars ar gamoyofs Zvel qarTulSi. sainteresoa avtoris mosazrebebi berZnuli enis gavlenis Sesaxeb
Zvel qarTul enaze. am gavlenis Sedegad miaCnia mas vnebiTi gvaris formebis xSiri xmareba iseT konstruqciebSi, rogoricaa: maSin iesu aRmo-
iyvana sulisagan udabnod; TTuesa mas meequsesa miivlina gabriel angelozi RmrTisa mier qalaqsa galilevelTasa; aseve, mimReobaTa xSiri xmareba, Tandebulebis prepoziciuli xmareba _ arcaRa aRanTian sanTeli da
qveSe Sedgian igi HOmirsa, aramed zeda sasanTlesa da sxva.
axali qarTuli enis mimoxilva ekuTvnis hainc fenrixs. am nawilSi
CemTvis saintereso iyo zogierTi qarTuli gramatikuli terminis germanuli ekvivalenti, romelsac hainc fenrixi iyenebs: Handlungspassiv dinamikuri vnebiTisaTvis da Zustandspassiv statikuri vnebiTisaTvis, Intransitives Aktiv saSual-moqmedebiTisaTvis. es ukanaskneli gansakuTrebiT sainteresoa, radgan igi am zmnuri klasis garkveul gaazrebasac gulisxmobs.
dRes qarTul enaTmecnierebaSic aqtiurad dadga vnebiTi gvaris formaTa
interpretaciis problema, amitom sainteresoa avtoris msjeloba: zogierT vnebiTi gvaris zmnur formas ara aqvs gardamavali aqtivis Sesabamisi formebi da amitom mxolod formalurad arian isini pasivebi. amasTan, maTi mniSvneloba germanuli aqtiuri gardauvali zmnebis fardia
(mag. vvardebi "ich falle", vkvdebi "ich sterbe") gv. 147.
sainteresoa micemiTqvemdebarian zmnaTa germanuli ekvivalentebi,
romliTac avtors surs am zmnaTa konstruqcia gasagebi gaxados evropeli mkiTxvelisaTvis: miyvars "mir ist sie lieb", aqvs "ihm ist es im Besitz",
gZulvar "dir bin ich verhasst".
sintaqsis nawilSi h. fenrixi miuTiTebs, rom ramdenime Semasmenlis
Semcvel winadadebaSi qvemdebaris brunvas uaxloesi zmna gansazRvravs.
magaliTi: adamianma, wera ra iyo, ar icoda, magram laparaki maSinac
SeeZlo. aq igi ganmartavs, rom meore zmna (SeeZlo) qvemdebaris brunvad
micemiTs moiTxovs, magram pirveli zmnis (icoda) konstruqcia aris
ganmsazRvreli.Aam debulebis sailustracio meore winadadeba Cven xelovnurad gvesaxeba: giorgi leoniZes icnobs da uyvars qarTvel xalxs.
vfiqrobT, es ar aris marTebuli qarTuli winadadeba. unda iyos an: qarTveli xalxi icnobs giorgi leoniZes da uyvars is, an: giorgi leoniZes
icnobs qarTveli xalxi da uyvars is. saqme isaa, rom nacvalsaxelis gamoyenebis gareSe referencia ver ganxorcieldeba obieqtebis mimarT.
328
aucilebelia obieqtis gansxvavebuli brunva nacvalsaxeliT dazustdes.Ppirveli winadadeba ki marTebulia, radgan subieqtebis referencia
SesaZlebelia maTi brunviTi gansxvavebebis miuxedavad (amgvari viTareba
sintaqsuri nominatiurobis maCveneblad aris miCneuli Tanamedrove tipologiur kvlevebSi. sintaqsuri ergatiulobis enebSi sxvadasxva brunvaSi
dasmuli subieqtebis identifikacia nacvalsaxelis CarTvis gareSe dauSvebelia). obieqtebis aseT identifikacias ki qarTuli sintaqsi ver
guobs. es saintereso sferoa qarTuli sintaqsisa, romelic calke dawvrilebiT kvlevas moiTxovs. saerTod unda iTqvas, rom hainc fenrixis
mimoxilva adekvaturi da ucxoeli mkiTxvelisaTvis sakmaod sruli informaciis mimwodebelia.
megrulis mimoxilva ekuTvnis oTar qajaias. igi sakmaod amomwurav
da TvalsaCino informacias gvaZlevs megruli fonetikis, morfologiisa
da sintaqsis Sesaxeb. qarTveli mkiTxvelisaTvis mis mier Sedgenili megruli enis mokle analizi misawvdomia „qarTul-megruli“ leqsikonisTvis
darTuli versiis safuZvelze.
lazuris Sesaxeb gamokvleva ekuTvnis guram kartozias. am naSromSi
didi adgili uWiravs qarTvelur enaTa urTierTmimarTebis, diferenciaciis procesis, bgeraTSesatyvisobebis ganxilvas. avtori gvacnobs Tavis Sexedulebebs megrulisa da lazuris Camoyalibebis Sesaxeb; vrclad
ganixilavs lazuri dialeqtebis urTierTmimarTebas rogorc fonetikis,
ise morfologiis TvalsazrisiT. SeiZleba iTqvas, rom am gamokvlevaSi
sinqroniul monacemebTan Tanabari datvirTviT aris warmodgenili istoriul-SedarebiTi xasiaTis msjelobebi. avtori adarebs erTmaneTTan megrul da lazur faqtebs, aseve lazuri dialeqtebis faqtebs erTmaneTTan
da gansxvavebebs diaqroniul axsnebs uZebnis. amgvarad, am gamokvlevaSi
mkiTxveli lazurs istoriul-SedarebiT perspeqtivaSi ecnoba.
svanuris Sesaxeb gamokvleva aleqsandre onians ekuTvnis. es gamokvleva Semoklebuli versiaa avtoris mier 1998 wels gamoqveynebuli
monografiisa „svanuri ena“ (germanuli versia or nawilad gamoqveynda
2005 wels). es mimoxilvac bevr originalur mosazrebas Seicavs,
gansakuTrebiT morfologiis sferoSi _ brunebis sistemis, piris kategoriis da sxva movlenaTa warmodgenisas.
krebuli "Kartvelsprachen" germanulenovani qarTvelologiis kidev
erTi mniSvnelovani SenaZenia. igi kargad asaxavs qarTvelur enaTa rogorc sinqroniuli, ise diaqroniuli kvlevis Tanamedrove etaps, sakmaod
srul informacias awvdis ucxoel mkiTxvels qarTveluri enebis Sesaxeb
da mTel rig axal saintereso mosazrebebsac Seicavs.
irine meliqiSvili
329
* * *
eTer soselia, semantikuri universaliebi da qarTveluri enebi: ferTa
kategorizaciis modelebi, gamomcemloba `nekeri~, Tbilisi 2009, 159 gv.
gasuli saukunis 50-iani wlebidan enaTmecnierebaSi SeiniSneba semantikisadmi interesis zrda. amerikeli lingvistebi qmnian sxvadasxva Teoriebs, romelTagan mniSvnelovania komponenturi analizis Teoria. am
yalibiT kvlevam xeli Seuwyo semantikis tipologiur kvlevas da, Sesabamisad, semantikuri universaliebis formulirebas.
avtori albaT sxva sakiTxiT dakavdeboda da es naSromi, SeiZleba
iTqvas, ar daiwereboda, 1969 wels rom ar gamoqveynebuliyo b. berlinisa da p. keis `feris bazisuri terminebi~, romelic aRmoCnda saetapo
naSromi, radgan masSi warmodgenilia ferTa kategorizaciis universaluri modeli. swored am naSromis gamoqveynebis Semdeg gaaqtiurdnen
enaTmecnierebi feris terminTa kvleva-ZiebaSi.
eTer soselia ZiriTadad eyrdnoba b. berlinisa da p. keis models,
Tumca gamoyenebisas xvews da azustebs mas ama Tu im rakursSi. feris
kategorizaciis universaluri modelis amosavali cnebebia bazisuri da
arabazisuri feris terminebi, rac miiReba oTxi ZiriTadi da oTxi damatebiTi kriteriumiT. es modeli ufro moqnili xdeba e.w. fuzzy simravleTa Teoriis gamoyenebiT, ris Sedegadac bazisuri feris kategoriebis
sami tipi gamoiyofa. avtori qarTuli masalis analizis safuZvelze
amatebs meoTxe tipis bazisuri feris rTul kategorias, romlis daSvebiT SesaZlebeli gaxda zogi gamonaklisis axsna.
mkvlevari ar sjerdeba mxolod am models da dawvrilebiT mimoixilavs feris terminTa sistemebis komponentur, fsiqolingvistursa da
semantikuri primitivebiseul analizs; fsiqolingvisturi xasiaTis naSromebidan gamoyofs r. frumkinas eqsperimentebs da adgens maT Sesabamisobas b. berlinisa da p. keis ZiriTad debulebebTan.
semantikuri primitivebis mkvlevris a. veJbickas kvlevis wiaRSi avtori aRmoaCens feris terminTa semantikuri analizisadmi SeTavsebad
midgomas.
amdenad, pirvel TavSi akumulirebulia Teoriuli bazisi, romelzedac agebulia naSromis ZiriTadi nawili. skrupulozurad, kritikulad
da TanaSemoqmedebiTad aris ganxiluli da Sefasebuli ferTa sistemis
Sesaxebi met-naklebad mniSvnelovani gamokvleva. am mimoxilviT TavSi
faqtobrivad is `xnulia~ gavlebuli, romelSic meore Taviseuli `marcvlebia~ Casayreli.
da marTlac, meore Tavi sakuTriv kvlevaa, romelSic gamowvlilviT mowodebuli meTodologia qarTveluri masalis kvlevas aris misadagebuli.
330
bazisuri feris terminebSi dadgenili qarTvelur enaTa feris terminTa sistemebi srulad Seesabameba ferTa kategorizaciis universalur
meTods.
qarTulisaTvis damaxasiaTebelia: TeTri, Savi, wiTeli, yviTeli,
mwvane, lurji, yavisferi (es ukanaskneli avtorma sakuTari, e.w. siis,
eqsperimentiT daadastura).
megruli enis feris terminTa sistema bazisuri feris Semdegi
terminebiT xasiaTdeba: Ce, uCa, WiTa, FvinTeli, mwvane/lurji.
lazuri enis feris terminTa sistema Semdegi terminebiT xasiaTdeba: xCe/qCe/Cqe, uCa, WiTa /mWiTa, sari/sai, JeSili.
svanurSi gvaqvs: T–eTne/T–eT–ne, meSxe, wÊrni, y–inTel, w–anil/ÊrJi.
monaTesave enaTa feris terminebis Seswavla sainteresoa imiTac,
rom SesaZlebeli xdeba, ferTa kategorizaciis universalur modelze
dayrdnobiT, diaqroniuli analizis Catareba fuZe-enis doneze bazisuri
feris kategoriebis rekonstruqciisaTvis. es ki iZleva im evoluciuri
gzis warmoCinebis SesaZleblobas, rac saerTo-qarTveluridan moyolebuli ganvles Tanamedrove qarTvelurma sistemebma.
saerTo-qarTvelur doneze eTer soselia calsaxad aRadgens or
kategorias:
[TeTri] ⊕ [wiTeli] ⊕ [yviTeli] = [naTel-Tbili] da
[Savi] ⊕ [mwvane] ⊕[lurji] = [muq-grili].
avtori uaRresad saintereso da yuradsaReb konceptualur svlebs
gvTavazobs. kerZod, aseTia: msjeloba ruxze, yavisfersa da mreSze; svla
_ yviTel-yvic-RviZl-; mwvane/lurjis gaudiferencireba da sxv.
eTer soselias naSromSi ferTa kategorizaciis universalur modelze dayrdnobiT rekonstruirebulia bazisuri feris kategoriebi saerTo-qarTvelur doneze da warmodgenilia evoluciuri gza, romelic
feris terminTa qarTvelurma sistemebma ganvles saerTo-qarTveluri donidan Tanamedrove saxiT Camoyalibebamde.
naSromi Seunelebuli interesiT ikiTxeba.
marika jiqia
331
Sinaarsi
zurab sarjvelaZe _70
damana meliqiSvili _ zurab sarjvelaZe _ mecnieri da pirovneba .... 5
guram kartozia _ zurab (zura) sarjvelaZe .................................................. 8
marina qacarava _ qarTuli saliteraturo enis
istoriis ubadlo mkvlevari .................................................................................. 9
iza CantlaZe _ zurab sarjvelaZis etimologiaTa
mniSvneloba qarTvelologiaSi ............................................................................... 11
Iza Chantladze - The Significance of Zurab Sarjveladze’s
Etymologies for Kartvelology ........................................................................................ 18
zurab sarjvelaZis samecniero Sromebis bibliografia ............................ 19
qarTveluri enebi
rusudan gersamia _ iotizaciis sakiTxisaTvis megrulSi ....................... 32
Rusudan Gersamia - About Iotization in Megrelian ..................................................
marine ivaniSvili _ mcenareTa saxelebi qarTvelurSi:
`kowaxuri~ .........................................................................................................................
Marine Ivanishvili - Proto-Kartvelian Plant Names:
"koc’axuri" (barberry) .......................................................................................................
vaxtang imnaiSvili _ mrCobli xmovnebis marTlwerasTan
dakavSirebuli zogierTi sakiTxi .........................................................................
Vakhtang Imnaishvili - Some Questions Linked
with the Spelling of Double Vowels ............................................................................
guram kartozia _ natvriTis warmoeba megrulSi ..............................................
Guram Kartozia - The Formation of Optative Mood in Megrelian .....................
maia lomia _ saxelTa brunebis paradigmaSi i xmovnis
gaCenis sakiTxisaTvis megrulSi ...........................................................................
Maia Lomia - About the Emergence of i Vowel
in the Paradigm of Noun Declension ...........................................................................
qeTevan margiani-subari _ rezultatiuroba-pirobiTobis
gamoxatvisaTvis svanur gardamaval zmnebSi ..................................................
Ketevan Margiani-Subari - On the Expression
of Resultativeness-Conventionality in Svan Transitive Verbs ...........................
damana meliqiSvili _ qarTuli zmnis uRlebadi formebis
gramatikuli klasifikaciisa da kvalifikaciis principebi .................
332
41
43
45
46
60
61
64
65
71
72
76
78
Damana Melikishvili - On the Grammatical Principle of
Classification of Inflective Forms of the Georgian Verb ..................................... 96
irine meliqiSvili _ /J/ fonemis rekonstruqcia da
saerTo-qarTveluri sibilanturi Sesatyvisobebi ...................................... 97
Irine Melikishvili - The Reconstruction of the Phoneme /J /
and Common-Kartvelian Sibilant Correspondences ............................................. 105
hainc fenrixi _ zogierTi qarTveluri leqsikuri
erTeulisaTvis .................................................................................................................
Heinz Fähnrich - About some Kartvelian Lexical Units .........................................
tariel futkaraZe _ -isa, -iSa; -iSe, -iSen; -isad,
isda, -iza, -izan, -ize... formamawarmoebeli
formantebis istoriuli mimarTebisaTvis .......................................................
Tariel Putkaradze - On the Historical Relation of Form-Building
Formants -isa, -iSa; -iSe, -iSen; -isad, isda, -iza, -izan, -ize .............
107
110
111
128
Taia cxadaia _ III piris nacvalsaxelebi megrulSi ................................... 129
Taia Tskhadaia - Third Person Pronouns in Megrelian ................................... 139
Zveli qarTuli ena da teqstologia
Winfried Boeder - Klassizistische Sprachkompetenz:
Der altgeorgische Artikel bei Sulchan-Saba Orbeliani ......................................... 140
vinfrid boederi _ klasicisturi enobrivi kompetenturoba: Zveli
qarTuli nawevari sulxan-saba orbelianis `sibrZne sicruisaSi~ .. 162
iost giperti _ siaxleni xanmetobidan .............................................................. 164
Jost Gippert - News from the Khanmetoba ...................................................................
nino doborjginiZe _ Zveli qarTuli filologiis
istoriidan .........................................................................................................................
Nino Doborjginidze - From the History of Old Georgian Philology
(The Role of the Kingdom of Antioch in the Political and
Cultural- Educational Processes of XI-XII cc.) .......................................................
valerian kvantriSvili _ sinonimuri paralelizmi
qarTuli oTxTavis or Zvel da or bolo redaqciebSi ........................
Valerian Kvantrishvili - Synonymic Parallelism in the Two Old
and Two Final Editions of the Georgian Four Gospels ........................................
naTia mirotaZe _ kata, windebulis ekvivalentebi
fsalmunTa wignis Zvel qarTul recenziebSi ..............................................
Natia Mirotadze - The Equivalents of the Preposition kata,
in the Old Georgian Recensions of the Psalms ........................................................
333
184
185
194
195
204
205
214
sofio sarjvelaZe _ xelnawerTa erovnul centrSi daculi
ori xanmeti palimfsesturi fragmentis Sesaxeb .......................................
Sophio Sarjveladze - Two Khanmeti Palimpsestic Fragments
Kept in the National Centre of Manuscripts .............................................................
bernar utie _ zmniswinebi da qarTuli bibliis dedani ..........................
Bernard Outtier - The Preverbs and the Origin
of the Georgian Bible ...................................................................................
mzeqala SaniZe _ homilia `farisevelTa SurisaTÂs~
xanmet mravalTavSi .......................................................................................................
Mzekala Shanidze - The Homily "On Jealousy"
in Khanmeti Homiliary .....................................................................................................
nino cixiSvili _ -a da -e sufiqsiani II kavSirebiTi
saSual qarTulSi ..........................................................................................................
Nino Tsikhishvili - The Second Subjunctive
with -a and -e Suffixes in Middle Georgian ..............................................................
215
228
229
233
233
248
249
263
ana xaranauli _ fsalmunTa qarTuli Targmanis leqsika .......................... 264
Ana Kharanauli - The Vocabulary of the Georgian
Translation of Psalms ........................................................................................................ 276
semantika, leqsikografia
lia abulaZe, andreas ludeni _ gasaRebi-sityvebi
da megobrobis sityvaTveli qarTulSi .............................................................
Lia Abuladze, Andreas Ludden - Die Schlüsselwörter
und das Wortfeld "Freundschaft" im Georgisch ......................................................
qeTevan mirzikaSvili _ metyvelebis aRmniSvneli
onomatopoeturi sityvebi qarTulsa da frangulSi ...............................
Ketevan Mirzikashvili - The Onomatopoetic Words
in Georgian and French Languages ..............................................................................
ramaz qurdaZe _ qarTuli leqsika rusul JargonSi .................................
Ramaz Kurdadze - Georgian Lexical Units in Russian Jargon ...........................
277
287
289
299
300
307
tipologia
rusudan asaTiani _ enis dominanturi kategoria da
ergatiul konstruqciaTa Taviseburebani qarTulsa
da wova-TuSurSi ............................................................................................................ 308
Rusudan Asatiani - Dominant Categories of a Language and the
Peculiarities of Ergative Constructions
in Tsova-tush and Georgian ............................................................................................ 318
334
Alice C. Harris - Emergence of Morphological Classes .......................................... 320
axali wignebi
Kartvelsprachen. Altgeorgisch, Neugeorgisch, Mingrelisch,
Lasisch, Swanisch, Herausgegeben von Heinz Fähnrich,
Reichert Verlag, Wiesbaden 2008 (irine meliqiSvili) .......................................... 327
eTer soselia, semantikuri universaliebi da qarTveluri
enebi: ferTa kategorizaciis modelebi, gamomcemloba
`nekeri~, Tbilisi 2009, 159 gv. (marika jiqia) ......................................... 330
335
gamomcemlobis redaqtori
cira jiSkariani
0179 Tbilisi, i. WavWavaZis gamziri 14
14 Ilia Chavchavadze Avenue, Tbilisi, 0179
Tel 995(32) 25 14 32
www.press.tsu.ge