Location via proxy:   [ UP ]  
[Report a bug]   [Manage cookies]                
ivane javaxiSvilis saxelobis Tbilisis saxelmwifo universiteti Ivane Javakhishvili Tbilisi State University humanitarul mecnierebaTa fakulteti Faculty of Humanities enaTmecnierebis sakiTxebi ISSUES OF LINGUISTICS I-II, 2009 saredaqcio sabWo: el. babunaSvili, v. boederi, i. giperti, j. giunaSvili, d. TvalTvaZe, g. kartozia, b. utie, h. fenrixi, m. SaniZe, k.h. Smidti, z. WumburiZe, a. harisi EDITORIAL COUNCIL: E. Babunashvili, W. Boeder, Z. Chumburidze, H. Fähnrich, I. Gippert, J. Giunashvili, A. Harris, G. Kartozia, B. Outtier, M. Shanidze, K. H. Schmidt, D. Tvaltvadze saredaqcio kolegia: r. asaTiani, T. bolqvaZe, T. gamyreliZe (mTavari redaqtori), r. enuqiZe, iv. leJava (pasuxismgebeli mdivani), d. meliqiSvili, ir. meliqiSvili (mTavari redaqtoris moadgile), eT. soselia, i. qobalava, n. quTelia, m. qurdiani, m. jiqia EDITORIAL BOARD: R. Asatiani, T. Bolkvadze, R. Enukidze, Th. V. Gamkrelidze (Editor-in-Chief), M. Jikia, I. Kobalava, M. Kurdiani, N. Kutelia, I. Lezhava (Executive Secretary), D. Melikishvili, I. Melikishvili (Deputy Editor-in-Chief), E. Soselia Jurnali daarsebulia 1999 wels Tamaz gamyreliZisa da zurab sarjvelaZis mier © Tbilisis universitetis gamomcemloba, 2010 ISSN 1512-0473 krebuli eZRvneba zurab sarjvelaZis dabadebis 70-e wlisTavs enaTmecnierebis sakiTxebi _ I-II, 2009 zurab sarjvelaZe _ 70 zurab sarjvelaZe _ mecnieri da pirovneba1 Cvens, me da zuras, Taobas wilad xvda bedniereba, qarTuli enaTmecnierebis korifeTa mowafeebi vyofiliyaviT, magram amave Taobas bevri tkivilis gadatana mouxda Cveni maswavleblebisa da ufrosi Tu Tanatoli kolegebis, Rirseuli mecnierebis am qveynidan Zalian adre wasvlis gamo. me ar damaviwydeba zuras gabzaruli xma da is cremli, romelic mas sikvdilamde sul ramdenime dRis win, misi maswavleblis, kolegisa da megobris, givi maWavarianis xsovnis 30-e wlisTavze sityvis warmoTqmisas moadga Tvalze. maSin zurac da Cvenc, misi Tanakurselebi, givi maWavarianze ufrosebi viyaviT. dRes ki Cven zuraze ufrosebi varT, radganac dro aq, amqveynad umowyalod garbis, xolo `mun, maradisobasa Soris, romelsa ara aqus gardasruli, awi da momavali~, dro uZravad `ganmanebul ars~ (hgies) im maradiul cxovrebaSi gardasulTaTvis. magram maTi sicocxle aq maTs naRvawsa da namuSakevSi grZeldeba da acocxlebs im azrsa da saqmes, romelsac isini mTeli Tavisi cnobieri cxovrebis manZilze uangarod emsaxurebodnen. dRes Cven imisaTvis SevikribeT, rom vaCvenoT, Tu ra memkvidreoba dautova Tavis qveyanas da momaval Taobas azrisa da gonebis simwifis asakSi am wuTisoflidan maradiul sofelSi gadasulma guriis erT lamaz sofelSi, jun-ewerSi 1939 wlis 12 marts dabadebulma zurab sarjvelaZem, romelmac 1957 wels daamTavra lanCxuTis I saSualo skola da amave wels pirvelad SeaRo Cveni TeTri universitetis kari da bolo dRemde ar dautovebia igi: daiwyo studentobiT filologiis fakultetis kavkasiur enaTa ganyofilebaze, ganagrZo swavla aspiranturaSi Zveli qarTuli enis kaTedraze akaki SaniZis xelmZRvanelobiT, romelTanac gaiara didi filologiuri skola, daicva sakandidato (1967) da sadoqtoro (1973) disertaciebi, iyo profesori amave kaTedraze da bolos amave kaTedris gamge. zurab sarjvelaZes Tavidanve gansazRvruli da naTlad gamokveTili lingvisturi interesebi hqonda da studentobidanve gatacebuli iyo qarTuli da qarTveluri enebis calkeuli sakiTxebis kvleviT, rac TandaTan gadaizarda am enaTa rogorc gramatikis (fonetika-morfologiis), 1 wakiTxulia iv. javaxiSvilis saxelobis Tbilisis saxelmwifo universitetSi zurab sarjvelaZis dabadebis 70-e wlisTavisadmi miZRvnil samecniero konferenciaze 2009 wlis 17 marts. 5 ise leqsikologia-etimologiis sistemur kvlevaSi, qarTuli saliteraturo enis istoriis kvlevaSi. misi TiTqmis ormocdaaTwliani pedagogiuri da mecnieruli moRvaweobis Sedegia saxelmZRvaneloebi `qarTuli saliteraturo enis istoria~ (romelsac man `Sesavali~ uwoda) da `Zveli qarTul ena~, aseve, Cvengan Zalian adre wasuli SesaniSnavi mecnieris, korneli daneliasTan TanaavtorobiT Seqmnili `qarTuli paleografia~, romlebiTac dRes xelmZRvaneloben da momavalSic ixelmZRvaneleben qarTuli filologiis sakiTxebiT dainteresebuli studentebi. Tbilisis universitetSi gavlilma didma skolam da aq miRebulma Teoriulma codnam, gamdidrebulma im didi gamocdilebiTa da empiriuli codniT, romelic misca mas aseve didma skolam, romelsac `saqarTvelos mecnierebaTa akademiis korneli kekeliZis saxelobis xelnawerTa instituti~ erqva, aqcia igi TvalsaCino enaTmecnierad da filologad. zurabi axalgazrdobidan muSaobda xelnawerTa institutSi da, me ase mgonia, es wlebi mis cxovrebaSi didi sulieri simSvidis, netarebis, kmayofilebisa da mecnieruli dagemovnebisa da daRvinebis oqros wlebi iyo, rodesac igi xan marto, xan ki elguja giunaSvilTan Tu aw gansvenebul sxva kolegebTan erTad pirveli sarTulis didi samkiTxvelo darbazis marjvena kuTxeSi, fanjarasTan ijda da uZveles xelnawerTa Zvel foliantebs Cahkirkitebda (me Sevnatrodi maT, imitom rom maT SesaZlebloba hqondaT mTeli dRe ase tkbilad gaetarebinaT da ecxovraT sayvarel, mSobliur nusxebTan erTad, romelTa yoveli gverdi sunTqavda da im Zvelsa da idumalebiT aRsavse droSi gasaxlebda). ai, im, 60-70-80-iani wlebis `monasterSi~ gatarebulma wlebma da iq Seqmnilma codnam da gamocdilebam misca zurab sarjvelaZes saSualeba: • moemzadebina da gamoeca Zveli qarTuli enis Zeglebi (iakob xucesis `SuSanikis wameba~, adiSis oTxTavi 897 wlisa (e. giunaSvilTan, d. TvalTvaZesTan, m. maCxanelTan da s. sarjvelaZesTan erTad), maTes saxareba (e. giunaSvilTan erTad), markozis saxarebis giorgi mTawmidliseuli redaqcia (e. giunaSvilTan erTad), gamoeca eklesiastes da qebaTa qebis teqstebis eleqtronuli versiebi. exelmZRvanela da redaqcia gaewia qarTlis cxovrebis axali gamocemisaTvis, romelic daasrules misma TanamSromlebma. • qarTuli enis sityvieri saunjis kvleva axal simaRleebamde aeyvana: misi xelmZRvanelobiT TanaavtorebTan erTad gamoeca qarTlis cxovrebis simfonia-leqsikonis I da II tomebi, lesikonebi daerTo `qarTuli mwerlobis~ seriis Zveli teqstebisaTvis, mis mier mopovebuli axali masaliT Seevso ilia abulaZis leqsikoni (`Zveli qarTuli enis leqsikoni~) da, aseve, gamoeca `Zveli qarTuli enis sityvis kona~, romelic `Zveli qarTuli enis ZiriTadi leqsikis 6 met-naklebad sruli aRricxvis cdas warmoadgens (masSi ocdaaTiaTasamde sityvaa Sesuli). am leqsikonis winasityvaobaSi zurabi wers: `me Sedgenili maqvs vrceli dokumenturi leqsikoni, romelic niadag ivseba da romlis gamoqveynebasac ar vCqarobo, Tumca `Jamsa mimyovnebisasa~ yvelaferi SeiZleba saSuri iyoso~. da, samwuxarod, misi es gumani male gamarTlda. zurab sarjvelaZis leqsikografiuli moRvaweobis erTi didi furcelia akaki SaniZis kidev erT sasaxelo aRzrdilTan, germanel qarTvelologTan, hainc fenrixTan erTad Seqmnili `qarTvelur enaTa etimologiuri leqsikoni~, romelic orjer gamoica qarTulad da erTxel _ germanuladac. aq gamovlinda is didi interesi, romelic mas studentobidanve Tan sdevda, da codna, romelic mas qarTveluri da kavkasiuri enebis sferoSi misca universitetma da misma dauRalavma Sromam. sagangebodaa aRsaniSnavi zurab sarjvelaZis nayofieri TanamSromloba CvenTan kargad cnobil germanel enaTmecnierTan – iost gipertTan, romelTan erTadac man Zveli qarTuli enis teqstebis araerTi eleqtronuli versia moamzada (maT Soris xanmeti da haemeti teqstebisa). gansakuTrebiTaa aRsaniSnavi zurab sarjvelaZis pedagogiuri moRvaweoba rogorc universitetSi, ise sulxan-saba orbelianis saxelobis pedagogiur universitetSi, sadac igi wlebis ganmavlobaSi proreqtori iyo samecniero dargSi. 2004 wels Zveli qarTuli enis kaTedris bolo tomSi daibeWda zurab sarjvelaZis xsovnisadmi miZRvnili patara, magram gulTbili werili da misi naSromebis didi bibliografia. am bibliografiis erTi Tvalis gadavlebac kmara imisaTvis, rom dainaxo, raoden mniSvnelovania am mecnieris kvali qarTuli da qarTveluri enebis kvlevis istoriaSi. mas, saqarTvelos mecnierebaTa erovnuli akademiis wevr-korespondents, Tsu Zveli qarTuli enis kaTedris gamges, ivane javaxiSvilis, akaki SaniZis, vilhelm humboldtis, georg rozenis samecniero premiebis laureats, sxvadasxva universitetisa da institutis samecniero sabWoebis wevrs, mravali samecniero gamocemis iniciatorsa da redaqtors, zurab sarjvelaZes 12 marts 70 weli Seusruldeboda. am qveynidan igi 63 wlis asakSi wavida, magram im mokle droSi, roca igi Zveli qarTuli enis kaTedris gamgis Wapans eweoda, SeZlo gaewia Tavisi didi maswavleblis, akaki SaniZis Rirseuli `monacvale~ yofiliyo am kaTedraze. damana meliqiSvili 7 zurab (zura) sarjvelaZe minda baton zurab sarjvelaZeze, Cems Zvirfas zuraze, mogaxsenoT is, rac saTqmeli mrCeba Riad, sajarod. zura Cemze xuTi wliT umcrosi iyo, magram mudam vgrZnobdi misgan ufrosi Zmis _ lazebi rom ityvian Turqul aRabeis _ mzrunvelobas, Tanadgomas. ase sxvebic zrunavdnen da yuradRebas ar maklebdnen, oRond isini asakiT ufrosebi iyvnen Cemze, rogorc, vTqvaT, zurab Tandilava, Sura gvaxaria, Sura oniani. zuram samuSaod mimiwvia sulxan-saba orbelianis saxelobis saxelmwifo pedagogiuri universitetis qarTvelur enaTa problemebis Semswavlel laboratoriaSi. mere ar momasvena da Tavadac ar moisvena, vidre sakvalifikacio naSromTa dasacavad ar ganmawyo. zurasTan muSaoba momiwia iv. javaxiSvilis saxelobis saxelmwifo universitetis Zveli qarTuli enis kaTedraze, `vefxistyaosnis~ akademiuri teqstis damdgen komisiaSi. da kidev: baton givi maWavarianis leqciebis kursis _ `qarTvelur enaTa SedarebiTi gramatika~ _ gamocemiT (misi yofili studentebis Canawerebis mixedviT rom ganaxorciela) zuram Rirseulad moixada mowafis vali sayvareli maswavleblisaTvis pativiscemisa da madlierebis gamoxatviT. zuras wyalobiT es wigni sarecenziod (sagamomcemlo recenziisaTvis) gadmomces mec, visac mqonda bedniereba, momesmina es kursi rogorc baton givis students. zuras rom kolegebze, TanamSromlebze zrunva, maTi problememebis gadasawyvetad aqtiuri, realuri qmedeba, sxvisi warmatebiT wrfeli gaxarebis niWi arguna gangebam, amaze adrec miTqvams da axlac vimeoreb, ase rom, Cemze zrunva, Cemi personiT daintereseba raRac uCveulo faqti, mis yoveldRiurobaSi gamonaklisi ki ar iyo, aramed TiToeul moyvasze zrunva cxovrebis wesi gaxldaT am gamoCenili enaTmecnierisaTvis. kvlavindeburad pativs mivagebT da gulwrfel madlobas movaxsenebT zurab sarjvlaZes _ samecniero-pedagogiuri saqmianobis did organizators, simarTlisa da samarTlianobis dacvisaTvis principulsa da Seuval mebrZols, TvalsaCino sazogado moRvawes, did eriskacs, didebuli ojaxis patrons da Tavkacs. guram kartozia 8 zurab sarjvelaZe _ qarTuli saliteraturo enis istoriis ubadlo mkvlevari batoni zurab sarjvelaZe cnobili enaTmecnieri iyo. erTi SexedviT TiTqos Cveulebrivi: leqtori, ojaxis mama, inteligenti, zedmiwevniT TavdaWerili. magram igi mainc gamorCeuli iyo da, Cemi azriT, am gamorCeulobas gansakuTrebiT xazs usvamda misi Tvalebi. araCveulebrivi feris, raRac ucnauri gamometyvelebiT roca ar moswonda; xolo sixaruliT anTebuli, roca niWier, saintereso adamians elaparakeboda. zurab sarjvelaZis gardacvaleba moulodneli tkivili iyo; didi bedniereba iqneboda, is CvenTan erTad Sexvedroda mecnierisTvis Semajamebel iubiles _ 70 wels. Cveni erTmaneTs mxolod samecniero konferenciebze vxvdebodiT. yvelas, da maT Soris mec, gvxiblavda misi detaluri codna qarTuli enis istoriisa, qarTuli enis struqturisa da istoriis sakvanZo sakiTxebisa; CemTvis sanimuSoa batoni zurabis maRali profesionalizmi. mis udides memkvidreobidan mxolod 2 naSroms Sevexebi. fundamenturi naSromi `qarTuli saliteraturo enis istoriis Sesavali~ srulfasovani saxelmZRvaneloa qarTuli saliteraturo enis istoriis Sesaswavlad. am wignSi sainteresodaa warmodgenili iseTi umniSvnelovanesi sakiTxebi, rogoricaa: uZvelesi qarTuli Zeglebi, samwignobro enis fonematuri struqturisa da morfologiis istoriis sakiTxebi, qarTuli saliteraturo enis dialeqturi safuZvlebi, urTierToba mezobel ucxo enebTan, qarTuli saliteraturo enis periodizaciis problema da a.S. Cvens universitetSi dRemde erT-erTi ZiriTadi saxelmZRvaneloa didi Sromis Sedegad Seqmnili es wigni. mecnieris erT-erTi bolodroindeli naSromi `wyarosTavis oTxTavi da qarTuli oTxTavis efTvimeseuli redaqciis sakiTxebi~ erT-erTi saintereso xelnaweris analizia. naSromis mizania, daadginos opizuri redaqciis xelnawerTa Soris sakmaod mniSvnelovani teqstualuri sxvaobebi. mecnieri xelnawerTa skrupulozuri Seswavlis Sedegad xazs usvams im faqts, rom urbnisisa da palestinuri oTxTavebi ugamonaklisod misdevs wyarosTavis da sinur oTxTavebs. metad mniSvnelovania mecnieris daskvna, rom es ar aris calke redaqcia, aramed e.w. opizuri redaqciis xelnawerTa mWidrod dakavSirebuli jgufia. xelnawerebis Seswavlis safuZvelze avtori sxva Sexedulebebisagan gansxvavebiT askvnis, rom `urbnisis~, palestinis (agreTve tbeTisa da mestiis) oTxTavebi ganekuTvnebian winaaTonur redaqcias da SeuZlebelia maTSi warmodgenili teqsti efvTime mTawmindelis mTargmnelobiT saqmianobas davukavSiroT. es daskvna marTebulad migvaCnia, imdenad Tval9 saCinoa is faqti, rom efTvime mTawmindelma maTes saxarebis TargmanebSi gamoiyena winaaTonuri periodis oTxTavis iseTi xelnaweri, romelic Zalze axlos idga wyarosTavis oTxTavTan, sinur oTxTavebTan an maT mimyol urbnisis, palestinis (agreTve tbeTisa da mestiis) xelnawerebTa. statiaSi aris msjeloba imis Sesaxeb, rom urbnisis, palestinis (agreTve tbeTisa da mestiis) oTxTavebi ganekuTvnebian winaaTonur redaqciasa da SeuZlebelia maTSi warmodgenili teqsti efvTime mTawmindlis mTargmnelobiT saqmianobas davukavSiroT. aqve gvinda SevniSnoT, rom z. sarjvelaZes miaCnia, rom winaaTonuri oTxTavis zogi xelnaweri wyarosTavis sin 15, sin 16, sin 30, urbnisisa da palestinisa garkveul jgufs qmnis, aseT kategoriul daskvnas avtori akeTebs imis safuZvelze, rom sin 15-isa da sin 30-is xelnawerebSi gamovlenilia haemetobis gadmonaSTebi. gansakuTrebiT unda aRvniSnoT, rom z. sarjvelaZe warmoadgens iseT magaliTebs, romlebSic piris niSani h- gvxvdeba ara marto winaenismieri Tanxmovnebis, aramed xmovanTa winac. saenaTmecniero literaturaSi miCneuli iyo, rom efTvime mTawmindelma oTxTavi Targmna. es azri ganaviTares T. Jordaniam, k. kekeliZem. magram z. sarjvelaZes eWvi Seaqvs am varaudSi imis gamo, rom is efTvimes TargmanTa nusxaSi ar aris Setanili. aseve, mecniers miaCnia, rom urbnisis, palestinis (agreTve tbeTisa da mestiis) oTxTavebis gadamwerTa anderZSi ar aris moxseniebuli efTvime. is Znelad warmosadgenia, rom efTvimes Rvawli gamoetovebinaT. aseve mravlismetyvelia isic, rom giorgi mTawmindeli aras ambobs efTvimes am Rvawlze. am gamokvlevaSi avtori ramdenime kiTxvas svams. saWiroa Tu ara axleburad daisvas giorgiseuli redaqciis adrindel versiasTan mimarTebis sakiTxi. unda gairkves, romeli wakiTxvebi romeli xelnawerebidan momdinareobs, ra Seitana giorgim Tavis redaqciaSi an saidan aiRo. profesors es metad rTul problemad eCvenebda. erTaderTi, rac saimedod miaCnda, iyo is, rom profesor iv. imnaiSvilis mier giorgis redaqciis xelnawerebis da adrindeli xelnawerebis mimarTebis Sesaxeb Catarebuli kvlevis mier gamovlenili masala Semdgom kvlevas didad Seuwyobda xels. wyarosTavis oTxTavis SeswavliT z. sarjvelaZem qarTuli enis istorias kidev axali furceli Semata. upirveles yovlisa, es Zegli yuradRebas iqcevs haemeti formebiT, igi gamoirCeva cocxali metyvelebis amsaxveli formebis siuxviTa da mravalferovnebiT. z. sarjvelaZis es naSromi sakiTxis axleburi dasmiT da damajerebeli daskvnebiT axali mniSvnelovani sityvaa qarTuli saliteraturo enis istoriis Seswavlis saqmeSi. Cven, misi quTaiseli kolegebi, mudam gulwrfeli siyvaruliT movigonebT da pativis mivagebT mis naTel xsovnas. marina qacarava 10 iza CantlaZe zurab sarjvelaZis etimologiaTa mniSvneloba qarTvelologiaSi rogorc cnobilia, enaTa naTesaobis ganmsazRvreli kriteriumia ZiriTad leqsikur fondSi gamovlenili sistemuri xasiaTis regularuli fonemaTSesatyvisobani. qarTvelologiaSi amgvari monacemebis kvlevas ukve sakmao xnis istoria hqonda, dadgenili iyo ZiriTadi bgeraTSesatyvisobani Tu arqetipebi, arsebobda ramdenime SedarebiTi da etimologiuri leqsikonic qarTulsa Tu ucxour enebze, magram imis gamo, rom Seicvala damokidebuleba sibilantur fonemaTa mimarT da Zveli qarTuli teqstebisa Tu yvela Tanamedrove qarTveluri enis Zir-fuZeebis analizis safuZvelze Seiqmna sami (sisina, sisin-SiSina, SiSina) rigisa da sonantTa klasis daSvebis aucilebloba fuZe-enaSi, zurab sarjvelaZem swored maSin mohkida xeli urTules saqmes _ komparativistuli meTodebiT ewarmoebina qarTveluri leqsikis kvleva, raSic mas didad uwyobda xels fenomenaluri mexsiereba, mravalwlian teqstologiur samuSaoTa Catarebis gamocdileba Zvel qarTul xelnawerebze da umwerlobo qarTvelur ena-kiloTa praqtikuli codna. garkveul etimologiaTa axali gaazreba aucilebeli iyo imis gamoc, rom Tamaz gamyreliZisa da givi maWavarianis erToblivi naSromis publikaciis (1965) Semdeg maleve (1969) gamoqveynda maqsime qaldanis aRmoCena svanuri enis ukana mimarTulebis, e.w. velaruli umlautis Sesaxeb. samwuxarod, dRemde araa gamocemuli mose janaSvilis `qarTveluri sityvari~. zurab sarjvelaZis sasaxelod unda iTqvas, rom man mkiTxvels gaucocxla SesaniSnavi qarTveli sazogado moRvawisa da mkvlevris naazrevi. Tuki ram aris am xelnawerSi pozitiuri da misaRebi Tanamedrove qarTvelologiis doneze, yvelafers miCenili aqvs Tavisi kuTvnili adgili hainc fenrixisa da zurab sarjvelaZis `qarTvelur enaTa etimologiur leqsikonSi~, romlis sami gamocema arsebobs (ori _ qarTulad, erTi _ germanulad) da romelic kidev didxans darCeba yvela Cvenganis samagido wignad. garda formaluri mxarisa, am gamokvleva-leqsikonSi yuradReba eqceva calkeul leqsemaTa semantikur niuansebsac, Tumca cnobilia, rom fonemaTa realizacia mkacrad zust wesebs eqvemdebareba maSin, rodesac semantikuri rekonstruqcia Zalze rTulia, radganac aseT SemTxvevebSi gamoricxuli ar aris nebismieroba, magram semantikur cvlilebaTa kriteriumebis dadgena iseve aucilebelia, rogorc fonetikurisa. `monaTesave enebSi mravalferovania Sesadarebel sityvaTa gansxvavebuli niuansebi, semantikur poziciaTa simravle gacilebiT kompleqsuria da naklebi sixSirisaa, vidre fonetikuri. TiToeul enobriv sistemas samyaros lin11 gvisturi xatis agebisas safuZvlad mxolod misTvis damaxasiaTebeli sintaqsur-semantikuri algoriTmi udevs~ (ivaniSvili 2005:6). saukuneTa siRrmeSi savaraudo amosaval formaTa kvlevisas did dabrkolebas qmnian is nasesxebi sityvebi, romelTac aqvT regularuli fonemaTSesatyvisobani qarTvelur enebSi; gansakuTrebiT rTulia viTareba maSin, rodesac gasaanalizebelia e.w. identur SesatyvisobaTa Semcveli leqsemebi. zurab sarjvelaZis moRvaweobis droisTvis qarTvelologiaSi araerTi problema idga; yvelaferi arc dResaa mogvarebuli, magram J rom saerTo-qarTveluri fonematuri sistemis Semadgenel komponentad unda vivaraudoT, revaz abaSias Sromebis Semdgom ukve saeWvo aRar unda iyos; maSin ki sruliad sapirispiro Tvalsazrisi (TinaTin goniaSvilisa) iyo gabatonebuli da, TavisTavad cxadia, gansxvavebulad warmogvidgeboda fuZe-enis savaraudo fonetaqtika. dRemde araa sabolood gadawyvetili, agreTve, mJReri faringalis arsebobis sakiTxi winareqarTul enaSi. cxadia, zemoaRniSnuli da sxva araerTi problemis gamo, Zalze garTulda muSaoba qarTvelur enaTa etimologiur leqsikonze, magram man mainc ixila mzis sinaTle 1991 wels avtorTa saocari Zalisxmevisa da uangaro Tavganwirvis wyalobiT. prof. hainc fenrixTan TanamSromlobiT Seqmnili didebuli naSromi gamoqveynebisTanave bibliografiul iSviaTobad iqca da lingvistTa, folkloristTa, eTnologTa, arqeologTa, istorikosTa Tu student-aspirantTa moTxovniT qarTvelma da germanelma kolegebma kvlav gaagrZeles muSaoba am mimarTulebiT _ dazustda bevri adrindeli etimologia mogvianebiT gamoqveynebuli naSromebisa Tu samecniero konferenciebze wakiTxuli moxsenebebis mixedviT. avtorTa sasaxelod unda iTqvas, rom sxvisi arc erTi faseuli migneba maT uyuradRebod ar dautovebiaT, amitomac saanalizo naSromi mxolod samecniero gamokvlevad ki ar aRiqmeba, aramed, Tavisi mniSvnelobiTa da kolegebisadmi keTilganwyobilebiT aRsavse damokidebulebis gamo, 1350-ze meti arqetipis Semcveli 815-gverdiani publikacia Cven warmogvidgenia erTgvar etimologiur enciklopediad. zurab sarjvelaZes xSirad hqonia mwvave kamaTi sapirispiro SexedulebaTa avtorebTan da amitom garedan mayurebeli TvalisTvis zogjer TiTqos Zalze mkacr kritikosadac ki gamoiyureboda xolme, magram es mxolod erTi SexedviT _ mas arasodes aravin SesZulebia SedarebiT naklebi ganswavlulobisa an niWis gamo _ yvelani vuyvardiT, magram, Tu vinmes mainc `mtrad~ miaCnda, es Tavad im vinmes problema iyo da ara sarjvelaZisa. ai, rogori `mkacri~ iyo is Tavisi oponentebis mimarT: `am leqsikons mohyva garkveuli gamoxmaureba rogorc CvenSi, ise ucxoeTSi. CemTvis uaRresad faseulia ediSer WeliZis sakmaod vrceli recenzia, 12 romelSic gamoTqmulia mkacri, magram samarTliani SeniSvnebi, didad sasargeblo ara marto CemTvis, aramed yvelasTvis, vinc leqsikis Seswavlas mihyofs xels~, _ werda zurab sarjvelaZe 2001 wels. sakmaod rTulad idga sakiTxi gviandeli epoqis fuZe-enaSi grZel xmovanTa savaraudo arsebobis Sesaxeb. mas Semdeg, rac gamoqveynda Tamaz gamyreliZisa da givi maWavarianis `sonantTa sistema da ablauti qarTvelur enebSi~, romelSic sagangebodaa dasabuTebuli sigrZis sxvadasxva safexuris arseboba ara mxolod svanurSi, rasakvirvelia, sadac savaraudo iyo, Tavisuflad SeiZleboda arqetipTa esa Tu is xmovani warmodgeniliyo Sesabamisad, magram sakiTxi did problemad iqca `qarTvelur enaTa etimologiuri leqsikonis~ avtorTaTvis _ germaneli kolega kategoriulad uaryofda grZeli xmovnebis arsebobas saerTo-qarTvelur enaSi, amitom qarTvelma Tanaavtorma erTgvarad daTmo Tavisi poziciebi da `dakmayofilda~ orive gamocemis winasityvaobebSi warmodgenili gancxadebebiT: `aseTi naSromi gonivruli kompromisebis gareSe ar SeiZleba Seiqmnas, rac, bunebrivia, avtorebs Soris calkeul sakiTxebze azrTa sxvadasxvaobas gulisxmobs (fenrixi, sarjvelaZe 2000:32)... sabolood araa gadawyvetili fuZe-enaSi grZel xmovanTa arsebobis sakiTxi. miuxedavad imisa, rom am naSromSi Cven ar vasxvavebT gviandel saerToqarTvelur doneze grZel da moklexmovnian variantebs, srulebiT ar gamoiricxeba maTi arsebobis SesaZlebloba~ (iqve 25). dRes Cvenma zogma kolegam sapaeqrod aqcia giorgi klimovis meTodi, erTi mxriv, saerTo-qarTveluri, xolo, meore mxriv, qarTul-zanuri erTianobis savaraudo epoqaTa doneebis Sesaxeb. saanalizo leqsikonis rogorc qarTul, ise germanul publikaciebSi, yvela etimologiis SemTxvevaSi, amosavalia didi enaTmecnieris gerhardt deetersis sqema, romlis Tanaxmadac diferenciaciis procesSi fuZe-enas yvelaze adre gamoeyo svanuri. amitomac, sruliad bunebrivia, rom, Tu ama Tu im leqsemis Ziri dRes dasturdeba svanurSi, misi arqetipi unda daiSvebodes saerTo-qarTvelur doneze, xolo Tu ara _ maSin is unda CavTvaloT qarTul-zanuri erTianobis epoqis monacemad. vinc g. deetersis sqemas ar eyrdnoba, TavisTavad cxadia, mas Sedegebic gansxvavebuli eqneba. Cveni azriT, am ori donis gamoyofa qarTveluri leqsikis istoriul-SedarebiTi meTodiT Seswavlisas bevr dabrkolebas gvixsnis, Tumca msjeloba SesaZloa zogjer pirobiTic gamogvivides. qarTul-megrullazur leqsemaTa urTierTSepirispirebisas savaraudo arqetipi SeiZleba Seicvalos mas Semdeg, Tu kvlevas gavagrZelebT am mimarTulebiT da svanurSic davadasturebT mosalodnel Zirs. rasakvirvelia, aseT Sem13 TxvevaSi qarTul-zanuri erTianobis donisTvis aRdgenili Ziri gadainacvlebs saerTo-qarTvelur doneze, zogjer garkveuli koreqtivebiTac. am meTodis ilustracia araerTia `qarTvelur enaTa etimologiuri leqsikonis~ sxvadasxva gamocemis urTierTSedarebisas. magaliTad: qarTuli grex-/grix- megrul girax-/gorox-/girix- Zirebs daukavSires T. gamyreliZem da g. maWavarianma da amosavlad miiCnies *graxarqetipi, romlis Sesatyvisi, zurab sarjvelaZis azriT, gaxlavT lazuri ngrix- (<grix-). Sesabamisi Ziri jerjerobiT gamovlenili ar aris svanurSi, amitomac grex-/grix- saerTo-qarTvelur doneze ar ganixileba (aslan lipartelianis leqsikonSi warmodgenili Coluruli agrixe qarTulis mixedviT Seqmnili xelovnuri forma Cans). arnold Ciqobavas (1938) mier Sepirispirebuli qarTuli wel-, megruli Wi-/WH- da lazuri Wu-/mWu- (`nawlavi~) Zirebis mixedviT, giorgi klimovma (1964) qarTul-zanuri erTianobis xanisaTvis aRadgina *w1elarqetipi, xolo mas Semdeg, rac hainc fenrixma (1987) yvela es masala daukavSira svanur Win-Wil’s, imave arqetipma gadainacvla saerTo-qarTveluri fuZeenis doneze. M 1985 wels zurab sarjvelaZem erTmaneTs Seudara qarTuli Wyivda megruli Wyi- Zirebi (`Wyivili, yvirili~). bunebrivia, raki svanuri Sesatyvisi aklda, arc dasmula sakiTxi WyiE- arqetipis saerTo-qarTveluri donisTvis mikuTvnebulobis Sesaxeb, magram mas Semdeg, rac giorgi klimovma lazurSic daadastura igive Wyovi- Ziri, xolo hainc fenrixma gamoavlina svanuri WyH-, rasakvirvelia, imave arqetipma gadainacvla fuZeenis doneze, Tumca giorgi klimovma mainc gamoTqva eWvi am fuZis qarTulidan nasesxobis Sesaxeb (li-WyH-l-i / li-Wy-Ml-i). Cveni yuradReba miiqcia `qarTvelur enaTa etimologiur leqsikonSi~ warmodgenilma msjelobam jer kidev aleqsandre cagarlis (1880) mier gaanalizebuli qarTuli baga (`gomi~) da megruli boga (`gomis iataki~; `xis xidi~) leqsemebis Sesaxeb; Tavis droze (1964) maTi lazuri ekvivalenti boga (`gomi~), boga-xinji (`xis patara xidi~) gamoavlina giorgi klimovma da, Sesabamisad, qarTul-zanuri erTianobis epoqisaTvis aRadgina *bag arqetipi. zurab sarjvelaZe da hainc fenrixi am leqsemas adastureben Zveli qarTulidanve, agreTve toponimSi bag-eb-i. maTi azriT, megruli da iqidan momdinare guruli boga `xis xidis~ mniSvnelobiT meoreuli Cans. megruli varianti unda iyos amosavali, agreTve, qarTuli bog-ir’isTvisac. rac Seexeba svanur bag (`gomi~) formas, is miRebulia am enisTvis specifikuri fonologiuri movlenis _ Riamarcvlian struqturaTa daxurulmarcvlianebad gardaqmnis tendenciis _ moqmedebis Sedegad. `Tu gaviTvaliswinebT imas, rom realia metad Zvelia da Sesabamisi Ziri kanonzomieri fonemuri SesatyvisebiT aris asaxuli yvela qarTvelur enaSi, SesaZloa *bag- saerTo-qarTveluri 14 fuZe-enis doneze aRvadginoT da mas ‘gomis’ mniSvneloba mivaweroT~ _ aRniSnulia saanalizo wignSi (ix. gv. 91). Cven vfiqrobT, rom erTi eWvi mainc Cndeba: bog-ir svanurSic aris, Tanac uSgulurSi, anu uZveles metyvelebaSi, romelic megrulis gavrcelebis arealidan Zalianaa daSorebuli (albaT ase iyo adrec!); amitom Znelad dasajerebelia misi megrulidan sesxeba qarTulSic da svanurSic. SesaZloa aqac amosavali iyos *bag-, romlisganac labialuri fonemis momdevno poziciaSi a xmovnisagan o-s miReba SeuZlebeli ar iqneboda. swored asimilirebuli Ziri gamoyenebuli unda iyos svanur masdarSi libNge `xidis gadeba~ (agreTve misgan nawarmoeb zmnaTa pirian formebsa da mimReobebSi). es rom asea, amaze miuTiTebs besarion niJaraZis mier uSgulur li-bgE-i masdarTan dadasturebuli qarTuli Sesatyvisi mobag-v-a (`dageba iatakisa, mokirwyvla quCisa~), Zv. q. mo-bag-ul-i (`saxuravi~), `gar sarkmelmovlebuli~ (saba), bag-ov-n-eb-i (`sarTulebi~) da zemoraWuli bag-ar-i (`pureulis namcxvris qerqi~), agreTve, qarTlur dialeqtSi dadasturebuli, gadataniTi mniSvnelobiT gamoyenebuli leqsema bog-ir-a (`gauTleli, axirebuli~). maSasadame, *bag- arqetipi fuZe-enaSive omonimuri mniSvnelobisa Cans: 1. gomi; 2. xis safari _ a)iataki, b)saxuravi, g)xidi. hainc fenrixma da zurab sarjvelaZem marTlac didebuli leqsikoni Seqmnes, magram aramxolod lingvistTaTvis da aramxolod enaTmecnierul analizze damyarebuli daskvnebis gamotanis safuZvelze. wignSi gamovlenili Zirebis ubralo gadaTvalierebac ki erTgvar warmodgenas iZleva saerTo-qarTvelur fuZe-enaze metyveli eTnosis kulturis, yofis, sacxovrebeli garemos (areali, klimaturi pirobebi,...) Sesaxeb. am TvalsazrisiT Zalze sainteresod gveCveneba qarTul vecxl-i / vercxl-i da megrul varCxil-i leqsemaTa analizi. es dakavSireba jer kidev 1849 wlidanaa cnobili da ekuTvnis mari broses. zurab sarjvelaZis cnobiT, vercxl- fuZe XI-XII saukuneebamde ar gvxvdeba Zvel qarTul werilobiT ZeglebSi. maSasadame, giorgi klimovis mier qarTul-zanuri erTianobis xanisTvis aRdgenili Eerc1xl arqetipi (1964:83) anaqronizmi Cans _ TavisTavad cxadia, ax. w.-is XI-XII saukuneebisTvis gamoiricxeba amgvari erTianoba. rac Seexeba svanur EarCxil’s (`fuli~), is nasesxebi Cans megrulidan. Sesabamisad, yvela qarTvelur enaSi -r- sonoriT warmodgenili fuZe SedarebiT gviandelia, miRebuli Eec1xl- Ziris inlautSi r-s CarTvis Sedegad, rac Cveulebrivi movlenaa rogorc Zvel qarTul teqstebSi, ise Tanamedrove cocxal qarTvelur ena-kiloebSi. ase rom `amocanis warmatebiT gadaWrisaTvis ar aris sakmarisi oden fonemaTSesatyvisobebis safuZvelze aRdgenili arqetipebisa da Tanamedrove enebSi warmodgenil semantemaTa mimarTebis dadgena~ (fenrixi, sarjvelaZe 2000:31). 15 `qarTvelur enaTa etimologiuri leqsikonis~ avtorebi momavalSi fiqrobdnen lingvokulturologiur samuSaoTa vrclad Catarebas. maT SesaniSnavad icodnen, rom aucilebeli iyo istoriis, arqeologiis, qarTuli da ucxoenovani wyaroebis, miTologiis, bunebaTmcodneobis monacemTa rac SeiZleba srulad gaTvaliswineba, anu interdisciplinarul kvlevaTa warmoeba. zurab sarjvelaZes guli swydeboda imis gamo, rom jerjerobiT, samwuxarod, ar arsebobs qarTveluri enebisa da maTi dialeqtebis leqsikuri fondis banki, rac SesaZlebels gaxdida mravali saerTo Ziris gamovlenas. qarTveli da germaneli kolegebis mravalwlovani rudunebiT Seqmnili wignis publikaciebi, sruliad bunebrivia, rom zogjer gansxvavdeba erTmaneTisagan. magaliTad: 1990 wlis gamocemaSi ar aris gaTvaliswinebuli karl horst Smidtis (1962 w.), givi maWavarianisa (1965) da hainc fenrixis (1992, 1998) Tvalsazrisebi saerTo-qarTveluri fuZeenis fonematur sistemaSi /*l`/, /*t`/ lateralTa SesaZlo arsebobis Sesaxeb, xolo 2000 wels gamoqveynebul Sevsebul variantSi ramdenimejeraa (gv. 87, 732-739) warmodgenili am fonemaTa Semcveli arqetipebi (*asul`-, *l`eT-, *l`Ze-, *t`am-, *t`Eer-, *t`od-,...). dRes specialistebs Soris zemoaRniSnuli Teoria maincdamainc didi popularobiT ar sargeblobs, magram faqtia, rom igi SedarebiT umtkivneulod xsnis s _ l, l _ S da w _ W _ h SesatyvisobaTa amosaval viTarebas qarTvelur enebSi. rasakvirvelia, 2000 wlis Semdegdroindel samecniero gamokvlevebsa da leqsikonebSi ar aris gaziarebuli zurab sarjvelaZis yvela mosazreba, rac warmoudgenelia kidec, magram germanel kolegasTan erTad Seqmnili leqsikoni ara mxolod yvelaze vrcelia qarTvelur enaTa etimologiur gamokvlevebs Soris, aramed Tanamedrove lingvistikis uaxlesi meTodebis gamoyenebiT gaanalizebuli masala, ZiriTadad, damajerebelia da sarwmuno, xolo originaluri Tvalsazrisebi Zalze momxiblavia da maTematikuri sizustiT gamyarebuli. `qarTvelur enaTa etimologiuri leqsikonis~ arc erTi gamocemis dros jer kidev ar iyo dastambuli varlam Tofurias da maqsime qaldanis svanuri da oTar qajaias megruli akademiuri leqsikonebi, amitomac zurab sarjvelaZes Tavadve mouxda umZimesi samuSaos Catareba ara mxolod qarTvelur teqstebze, aramed uSualod cocxal metyvelebaze, ramac, raRa Tqma unda, bevri ram SesZina koleqtiur naSroms, magram, samwuxarod, svanur-megrul leqsikonebSi gaTvaliswinebuli araerTi metad saintereso leqsemis etimologia moaklda hainc fenrixisa da zurab sarjvelaZis naRvaws. amJamad arnold Ciqobavas enaTmecnierebis institutSi laz kolegebTan erTad grZeldeba muSaoba naxevar saukuneze meti xnis win dawyebul lazur leqsikonze da roca isic daibeWdeba, 16 maSin qarTvelologTa axalgazrda Taobam aucileblad unda ifiqros qarTvelur enaTa axali, SedarebiT sruli etimologiuri leqsikonis Sedgenasa da gamocemaze. samwuxarod, zurab sarjvelaZes qarTvelologiis sxvadasxva dargSi dawyebuli araerTi mniSvnelovani saqme darCa daumTavrebeli; es miT ufro leqsikologiaze iTqmis. sxvam vin, Tu ara man, Zalian kargad icoda, rom `qarTvelTa enaÁ ufskrul Rrma ars~ da amitomac, miuxedavad oTxi aTeuli wlis muxlCauxreli Sromisa, qarTvelur enaTa leqsikuri maragis amowurva SeuZlebeli iyo. mas Sedgenili hqonda Zveli qarTulis vrceli dokumentirebuli leqsikoni, romelsac yoveldRiurad avsebda, magram gamoqveynebas mainc ar Cqarobda, Tumca isic uwyoda, rom `Jamsa mimcxovnebisasa~ yvelaferi SesaZloa saSuri yofiliyo. zurab sarjvelaZes miaCnda, rom qarTvelur enaTa mravaltomeuli sruli leqsikonis Seqmnamde TaobaTa didi samuSao unda Catarebuliyo, maT ki ase Seaxsena didebuli sulxan-sabas anderZi: `romelnica vicodi, davwere; Tquen igulismodgineT, romelTa mogcesT ufalman sibrZne da mecniereba, Tquen SeasruleT~... literatura gamyreliZe, maWavariani 1965: T. gamyreliZe, g.maWavariani, sonantTa sistema da ablauti qarTvelur enebSi, Tbilisi. ivaniSvili 2005: m. ivaniSvili, istoriul-SedarebiTi meTodi da semantikuri rekonstruqciebi, Tbilisi. liparteliani 1994: a. liparteliani, `svanur-qarTuli leqsikoni~, Tbilisi.ËÉÐÀÒÔÄËÉÀÍÉ fenrixi, sarjvelaZe 2000: h. fenrixi, z. sarjvelaZe, qarTvelur enaTa etimologiuri leqsikoni, Tbilisi. qaldani 1969: m. qaldani, svanuri enis fonetika, I, umlautis sistema svanurSi, Tbilisi. Ciqobava 1942: arn. Ciqobava, Wanur-megrul-qarTuli SedarebiTi leqsikoni, Tbilisi. Kartvelischer wort-schatz, IV, Georgica,10, Jena-Tbilisi 1987. Кли ов 1964: Г. А. К и в, Э и иче и ва Ка ве их я ы в, М ва. Ца арели 1880: А. Ца а е и, Ми е е ы - I, Са -Пе е . 17 Iza Chantladze The Significance of Zurab Sarjveladze’s Etymologies for Kartvelology Summary The significance of Prof. Zurab Sarjveladze’s etymologies for Kartvelology is invaluable. In our view, Etymological Dictionary of Kartvelian Languages compiled together with a German colleague Heinz Fenrich, numbering 815 pages and containing more than 350 archetypes, is a certain etymological encyclopedia and a new stage from the viewpoint of linguocultural study. The presented article is an attempt to demonstrate the method and style of the talented scholar. Rich illustrative material is offered in order to show the contribution of Zurab Sarjveladze to Kartvelology. 18 enaTmecnierebis sakiTxebi _ I-II, 2009 zurab sarjvelaZis samecniero Sromebis bibliografia1 wignebi 1. xanmet da haemet teqstebSi dadasturebul zmnis pirian formaTa saZieblebi, „mecniereba~, Tbilisi, 1971. 2. qarTuli saliteraturo enis istoriis sakiTxebi, „ganaTleba~, Tbilisi, 1975. 3. qarTuli saliteraturo enis istoriis Sesavali, „ganaTleba~, Tbilisi, 1984. 4. mixeil javaxiSvili da qarTuli saliteraturo enis sakiTxebi, „codna~, Tbilisi, 1984. 5. savarjiSo masala Zvel qarTul enasa da paleografiaSi, Tsu gamomcemloba, Tbilisi, 1985. 6. qarTlis cxovrebis simfonia-leqsikoni, I (saqarTvelos istoriis wyaroebi 36), „mecniereba~, Tbilisi, 1986 (Tanaavtorebi: m. kvaWaZe, n. natraZe, m. Cxenkeli, T. xaJomia). 7. qarTlis cxovrebis simfonia-leqsikoni, II (saqarTvelos istoriis wyaroebi 42), „mecniereba~, Tbilisi, 1986 (Tanaavtorebi: a. sarjvelaZe, T. xaJomia). 8. iakob xucesi, SuSanikis wameba, giorgi merCule, grigol xanZTelis cxovreba, teqstebi gamosacemad moamzades, leqsikoni da gamokvleva daurTes z. sarjvelaZem, k. daneliam da e. giunaSvilma, „ganaTleba~, Tbilisi, 1986. 9. akaki SaniZe (cxovreba da moRvaweoba), Tsu gamomcemloba, Tbilisi, 1987 (Tanaavtori k. danelia). 10. qarTvelur enaTa etimologiuri leqsikoni, Tsu gamomcemloba, Tbilisi, 1990 (Tanaavtori h. fenrixi). 11. iakob xucesi, SuSanikis wameba, teqsti gamosacemad moamzades, leqsikoni da gamokvleva daurTes z. sarjvelaZem da e.giunaSvilma, „ganaTleba~, Tbilisi, 1990. 12. iakob gogebaSvili, saRmrTo istoria, gamosacemad moamzades z. sarjvelaZem, T. CubiniZem, e. giunaSvilma da T. toniam, „nakaduli“, Tbilisi, 1990 (pirveli gamocema). 1 Sedgenilia zurab sarjvelaZis mier 2002 wels. Seavses da daazustes prof. vinfrid boederma, prof. iost gipertma, nino doborjginiZem da sofio sarjvelaZem. 19 13. a. froneli (a. yifSiZe), didebuli mesxeTi (wigni gamosacemad moamzada gamomcemloba „marixis“ saredaqcio jgufma: d. TvalTvaZe, m. maCxaneli, e. giunaSvili, z. sarjvelaZe, z. kalandaZe), redaqtori z. sarjvelaZe, gamomcemloba „marixi“, Tbilisi, 1991. 14. ioane oqropiri, ganmarteba ioanes saxarebisa, I, teqsti uZvelesi xelnawerebis mixedviT gamosacemad moamzades z. sarjvelaZem, l. aleqsiZem, n. doborjginiZem, d. TvalTvaZem, m. maCxanelma, l. niJaraZem, n. SuRlaZem, T. cofuraSvilma, gamomcemloba „merkuri~, Tbilisi, 1993. 15. ioane oqropiri, ganmarteba ioanes saxarebisa, II, teqsti uZvelesi xelnawerebis mixedviT gamosacemad moamzades z. sarjvelaZem, l. aleqsiZem, n. doborjginiZem, d. TvalTvaZem, m. maCxanelma, l. niJaraZem, n. SuRlaZem, T. cofuraSvilma, gamomcemloba „merkuri~, Tbilisi, 1993. 16. Heinz Fänrich – Surab Sardschweladze, Etymologisches Wörterbuch der Kartwel-Sprachen, Leiden-New York-Köln: Brill, 1995. 17. Zveli qarTuli enis leqsikoni, masalebi, Tsu gamomcemloba, Tbilisi, 1995. 18. Zveli qarTuli ena (teqstebiTa da leqsikoniTurT), Tpu gamomcemloba, Tbilisi, 1997. 19. qarTuli paleografia, gamomcemloba „nekeri~, Tbilisi, 1997 (Tanavtori k. danelia). 20. Chroniken der georgischen Königin Tamar, Aus dem Georgischem übersetzt von Surab Sardschweladse und Heinz Fähnrich, (Kaukasien-Reihe) Jena: Friedrich-Schiller-Universität, 1998. 21. Surab Sarjveladze _ Heinz Fänrich, Altgeorgisch-Deutsches Wörterbuch (Lexicographia Orientalis 5), Hamburg:Buske, 1999. 22. Mose Choneli, Amirandaredschaniani, Deutsch von Surab Sardschweladse und Heinz Fähnrich, (Kaukasien-Reihe) Jena: Friedrich-Schiller-Universität, 1999. 23. iakob xucesi, SuSanikis wameba, giorgi merCule, grigol xanZTelis cxovreba, teqstebi gamosacemad moamzades, leqsikoni da gamokvleva daurTes z. sarjvelaZem, k. daneliam da e. giunaSvilma (meore, Sevsebuli da gadamuSavebuli gamocema), Tbilisi, 1999. 24. qarTvelur enaTa etimologiuri leqsikoni, meore Sevsebuli da gadamuSavebuli gamocema, Tsu gamomcemloba, Tbilisi, 2000 (Tanaavtori h. fenrixi). 25. Giorgi Mertschule, Das Leben des Grigol von Chandsta, Deutsch von Surab Sardschweladse und Heinz Fähnrich, (Kaukasien-Reihe) Jena: Friedrich-SchillerUniversität, 2000. 26. Zveli qarTuli enis sityvis kona, (qarTvelologiuri biblioTeka 5), Tpu gamomcemloba, Tbilisi, 2001. 27. Giorgi Mzire, Das Leben des Giorgi Mtazmideli, Deutsch von Surab Sardschweladse und Heinz Fähnrich, (Kaukasien-Reihe) Jena: Friedrich-SchillerUniversität, 2001. 20 28. adiSis oTxTavi 897 wlisa, teqsti gamosacemad moamzades, gamokvleva da leqsikoni daurTes e. giunaSvilma, m. maCxanelma, d. TvalTvaZem, z. sarjvelaZem da s. sarjvelaZem (qarTvelologiuri biblioTeka 10), `saqarTvelos macne~, Tbilisi, 2003. 29. iakob gogebaSvili, saRmrTo istoria, gamosacemad moamzades z. sarjvelaZem, T. CubiniZem, e. giunaSvilma da T. toniam, „bondo macaberiZis gamomcemloba“, Tbilisi, 2003 (ganaxlebuli gamocema). 30. Zveli qarTuli ena (teqstebiTa da leqsikoniTurT), (meore gamocema) `saqarTvelos macne~, Tbilisi, 2004. 31. maTes saxareba, giorgi mTawmidlis redaqcia, gamosacemad moamzades da ganmartebebi daurTes elguja giunaSvilma da zurab sarjvelaZem, `saqarTvelos macne~, Tbilisi, 2004. 32. markozis saxareba, giorgi mTawmidlis redaqcia, gamosacemad moamzades da ganmartebebi daurTes elguja giunaSvilma da zurab sarjvelaZem, `saqarTvelos macne~, Tbilisi, 2004. 33. Altgeorgisch-Deutsches Wörterbuch von Surab Sardshweladse und Heinz Fänrich unter Mitwirkung von Irine Melikishvili und Sopio Sardshweladse, Leiden -Boston: Brill, 2005. 34. Zveli qarTuli agiografiuli literaturuli Zeglebis simfonialeqsikoni, nargiza goguaZis, zurab sarjvelaZisa da mzeqala SaniZis redaqciiT, t. I (a-l), `artanuji~, Tbilisi, 2005. 35. Zveli qarTuli agiografiuli literaturuli Zeglebis simfonialeqsikoni, nargiza goguaZis, zurab sarjvelaZisa da mzeqala SaniZis redaqciiT, t. II (m-r), `artanuji~, Tbilisi, 2007. 36. Gippert, Jost / Sarjveladze, Zurab / Kajaia, Lamara: The Old Georgian Palimpsest Codex Vindobonensis georgicus 2 edited by Jost Gippert in cooperation with Zurab Sarjveladze and Lamara Kajaia. (Monumenta Palaeographica Medii Aevi, Series Ibero-Caucasica, 1), 368 p.; Turnhout: Brepols 2007. statiebi da recenziebi 1964 1. qarTuli Zirk- fuZis zanuri SesatyvisisaTvis: goris saxelmwifo pedagogiuri institutis Sromebi, IX, Tbilisi, 1964, gv. 145-147. 1965 2. zanizmebi gurulSi: goris saxelmwifo pedagogiuri institutis Sromebi, X, Tbilisi, 1965, gv. 189-198. 1966 3. metaTezisi XI-XIII saukuneebis qarTul werilobiT ZeglebSi: goris saxelmwifo pedagogiuri institutis Sromebi, XI, Tbilisi, 1966, gv. 133-149. 21 1967 4. x da à grafemaTa da /Ã/ da /x/ fonemaTa urTierTmimarTebisaTvis: orioni, Tbilisi, 1967, gv. 260-265. 1968 5. zanuridan nasesxebi erTi sityva Zvel qarTulSi: saq. mecn. akad. moambe, 51, 2, Tbilisi, 1968, gv. 505-508. 6. haemetobis gadmonaSTebi X saukunis sinur xelnawerebSi: saq. mecn. akad. moambe, 52, 1, Tbilisi, 1968, gv. 259-262. 7. [y]-s Semcvel damaval difTongTa moSlis gzebi Zvel qarTulSi: goris saxelmwifo pedagogiuri institutis Sromebi, XII, Tbilisi, 1968, gv. 113-115. 1969 8. bgeraTSesatyvisoba qarT. l: svan. S: Tbilisis universiteti giorgi axvledians, Tbilisi, 1969, gv. 127-130. 9. -n sufiqsiT gamoxatul mravlobiT ricxvSi dasmuli saxelis zmnasTan SeuTanxmeblobis SemTxvevebi Zvel qarTulSi: „macne“, 3, Tbilisi, 1969, gv. 228-234. 10. Zveli da saSuali qarTulis fonetikis zogierTi sakiTxi: „macne“, 6, Tbilisi, 1969, gv. 223-232. 11. Tanamedrove qarTuli saliteraturo enis erTi saWirboroto sakiTxi: `liaxvi~, gori, 1969, gv. 148-153. 1970 12. ori zanuri zmnuri Ziris ZvelqarTuli SesatyvisebisaTvis: saq. mecn. akad. moambe, 58, 1, Tbilisi, 1970, gv. 233-236. 13. Ti, Te, *Ta nawilakebi zanurSi. „macne“ (enisa da literaturis seria), 6, Tbilisi, 1970, gv. 249 _ 252. 1971 14. sul da sun leqsemaTa urTierTmimarTebisaTvis: saq. mecn. akad. moambe, 62, 1, Tbilisi, 1971, gv. 245-248. 15. П ив и в а е ия в п в и п и и и: „macne“ (enisa da literaturis seria), 3, Tbilisi, 1971, gv. 169-182 (al. onianTan erTad). 1972 16. wyal- fuZesTan dakavSirebuli zogi sakiTxisaTvis, saq. mecn. akademiis moambe 65, 2, Tbilisi, 1972, gv. 505-508. 17. axali masalebi mesame xolmeobiTis Sesaxeb, „macne“ (enisa da lit. seria), 3, Tbilisi, 1972, gv. 147-149. 1973 18. mroveli Tu mruveli? (o da u niSanTa urTierTmonacvleobisaTvis qarTul werilobiT ZeglebSi), mravalTavi, II, Tbilisi, 1973, gv. 5-10. 22 19. [va], [–a], [ve], [–e] da [o] segmentTa urTierTmimarTebisaTvis Zvel qarTulSi: mravalTavi, III, Tbilisi, 1973, gv. 73-84. (b. gigineiSvilTan erTad). 20. d/ed da n niSnebiani mesame subieqturi piris iSviaTi formebi Zvel qarTulSi, macne (enisa da lit. seria), 2, Tbilisi, 1973, gv. 141-148. 21. subieqti moTxrobiT brunvaSi zog gardauval zmnasTan: qarTuli ena da literatura skolaSi, 2, Tbilisi, 1973, gv. 71-72. 22. recenzia hans fogtis naSromze «Grammaire de la langue géorgienne», Oslo, 1971: п ы ы а ия, 4, М ва, 1973, .148-151. 1974 23. darRvevebi subieqturi meore da obieqturi mesame pirebis niSanTa xmarebisas Zvel qarTul werilobiT ZeglebSi: saqarTvelos pedagogiuri institutebis Sromebi, I, Tbilisi, 1974, gv. 135-148. 24. qarTuli kuarcx- Ziris svanuri SesatyvisisaTvis: saq. mecn. akad. moambe, 73, 3, Tbilisi, 1974, gv. 749-751. 1975 25. XI-XV saukuneTa qarTuli istoriuli dokumentebis ZiriTadi morfologiuri da sintaqsuri Taviseburebani: `mravalTavi~, V, Tbilisi, 1975, gv. 131-146. 26. qarTuli saliteraturo ena da qarTveluri enebi: mravalTavi, V, Tbilisi, 1975, gv. 185-191. 27. sityvaTganlagebis zogierTi modeli Zvelsa da saSual qarTulSi: „macne“ (enisa da lit. seria), 3, Tbilisi, 1975, gv. 94-109. 1976 28. ori zanuri zmnuri Ziris qarTuli SesatyvisebisaTvis: saq. mecn. akad. moambe, 81, 1, Tbilisi, 1976, gv. 217-219. 29. daviT aRmaSeneblis istorikosis Txzulebis erTi adgilis identifikaciisaTvis: „macne“ (istoriis, arqeologiis, eTnografiisa da xelovnebis seria), 1, Tbilisi, 1976, gv. 151-152. 30. XI-XV saukuneTa qarTuli istoriuli dokumentebis orTografiuli da fonetikuri Taviseburebani, „macne“ (enisa da literaturis seria), 2, Tbilisi, 1976, gv. 109-120. 1978 31. nanaTesaobiTari mimarTulebiTisa da nanaTesaobiTari daniSnulebiTis adgili Zveli qarTulisa da qarTveluri enebis brunvaTa sistemaSi: mravalTavi, VI, Tbilisi, 1978, gv. 123-136 (b. gigineiSvilTan erTad). 32. metyveli `RviZli sityvisa~ (i. WavWavaZe), qarTuli ena da literatura skolaSi, 2, Tbilisi, 1978, gv. 14-20. 23 1979 33. wyvetilisa da II xolmeobiTis formaTa urTierTSenacvlebisaTvis Zvel qarTul werilobiT ZeglebSi: saenaTmecniero krebuli, Tbilisi, 1979, gv. 186-190. 34. viT Tandebulis istoriisaTvis, qarTuli ena da literatura skolaSi, 4, Tbilisi, 1979, gv. 122-124. 35. mniSvnelovani gamokvleva msgavsebiTi Sedarebis Sesaxeb: „ciskari“, 5, Tbilisi, 1979, gv. 125-127. 36. Rezension des Buches Eteri Soselia: «А а и е и в ва» ( и и и, 1979): Georgica, 5, Jena, 1979:106-109. 1980 37. sazogado saxelad gagebuli erTi toponimisaTvis sabas leqsikonSi, „macne“ (enisa da lit. seria), 2, Tbilisi, 1980, gv. 97-102. 38. Zvel qarTul monacemTa mniSvneloba megrul-WanurSi momxdari zogi kombinatoruli cvlilebis istoriisaTvis: saq. mecn. akad. moambe, 98, 1, Tbilisi, 1980, gv. 225-227. 39. zogi saerTo-qarTveluri leqsemis etimologiisaTvis: „macne“ (enisa da lit. seria), 4, Tbilisi, 1980, gv. 115-122. 40. „SuSanikis wamebis“ teqstis istoriisaTvis: „ciskari“, 8, 1980, gv. 131-134 (Tanaavtori e. giunaSvili). 41. ubisis erTi warwera da misi mniSvneloba qarTuli enis istoriisaTvis: saq. mecn. akad. moambe, 99, 3, Tbilisi, 1980, gv. 737-739. 42. Zveli qarTuli werilobiTi Zeglebis mniSvneloba qarTuli enis istoriuli dialeqtologiisaTvis (sakiTxis dasma): mravalTavi, VIII, Tbilisi, 1980, gv. 20-30. 1981 43. erTi stilisturi xerxis istoriisaTvis: „mravalTavi~, IX, Tbilisi, 1981, gv. 63-65. 44. Zur Geschichte einer syntaktischen Erscheinung: Georgica, 4, Jena, 1981: 8687. 45. „giorgi mTawmidlis cxovrebis“ teqstis istoriisaTvis: „mnaTobi“, 6, Tbilisi, 1981, gv. 169-173. 46. Ziebani Zveli qarTulis leqsikidan: „macne“ (enisa da literaturis seria), 1, Tbilisi, 1981, gv. 104-108. 47. mixeil javaxiSvili iliasa da akakis enis Sesaxeb: qarTuli ena da literatura skolaSi, 3, Tbilisi, 1981, gv. 68-74. 48. „mSvenieri Zveli ena“: qarTuli ena da literatura skolaSi, 4, Tbilisi, 1981, gv. 113-118. 49. `Sla wignebis miyvars Zvelis~ (galaktioni da Zveli qarTuli ena). qarTuli ena da literatura skolaSi 4, Tbilisi, 1981, gv. 113-118. 24 50. saswaulebriv gadarCenilni (Zveli qarTuli xelnawerebis Sesaxeb), „sabWoTa xelovneba“, 8, Tbilisi 1981, gv. 66-71. 51. `wignurisa~ da `sofluris~ Sesaxeb: `literaturuli saqarTvelo~, 20. XI. 1981 w., gv.10 52. recenzia al. onianis naSromze „qarTvelur enaTa istoriuli morfologiis sakiTxebi“, Tbilisi, 1978: п ы ы а ия, 1981, 6, М ва, . 141-143. 1982 53. erTi zmnuri formis Sesaxeb: saq. mecn. akad. moambe, 108, 2, Tbilisi, 1982, gv. 429-431. 54. saSuri saqme, qarTuli ena da literatura skolaSi 2, Tbilisi, 1982. gv. 92-96 (Tanaavtori korneli danelia). 55. Zveli qarTuli werilobiTi wyaroebis mniSvneloba qarTveluri anTroponikisa da toponimiis SeswavlisaTvis: „macne“ (enisa da literaturis seria), 3, Tbilisi, 1982, gv. 73-80. 56. frTxilad, Zneli saqmea: „ciskari“, 4, Tbilisi, 1982, gv. 143. 1983 57. venaSi daculi „qebay qebaTays“ teqstisaTvis: mravalTavi, X, Tbilisi, 1983, gv. 75-87. 58. и в и и ви иче ы и: п ы ы а ия, 1983, 1, М ва, . 113-121. 1984 59. Die Frage der Geschichtsperiodisierung der georgischen Literatursprache: Georgica, 7, Jena, 1984: 5-12. 60. samxar- sityvis etimologiis cda: qarTuli ena (werilebis krebuli), Tbilisi, 1984, gv. 86-90. 61. recenzia l. qajaias wignze „xanmeti teqstebi“ I (Tbilisi, 1984), „mnaTobi“, 7, Tbilisi, 1984, gv. 174-176. 1985 62. umlautis kvali qarTulSi: saq. mecn. akad. moambe, 120, 1, Tbilisi, 1985, gv. 197-200. 63. unaxaobis gamoxatvisaTvis Zvel qarTul werilobiT ZeglebSi: „macne“ (enisa da literaturis seria), 1, Tbilisi, 1985, gv. 79-85 (g. ninuasTan erTad). 64. zogi dialeqturi forma Zvel qarTul xelnawerebSi: Tsu Sr., 262, Tbilisi, 1985, gv. 140-146. 65. Kartwelische Etymologien: Georgica, 8, Jena-Tbilissi, 1985: 23-25. 66. recenzia k. danelias naSromze „qarTuli samwerlo enis istoriis sakiTxebi“: Tsu Sr., 262, Tbilisi, 1985, gv. 361-373. 67. leonti mroveli, momgebeli XI saukunis xelnawerisa: „literaturuli saqarTvelo~, 1985, 25 ianvari. 25 1987 68. eklesiaste (eklesiastes Zveli qarTuli teqsti), qarTuli mwerloba, t. 1, Tbilisi, 1987, gv. 145-163. 69. qebayM qebaTayM: qarTuli mwerloba, t. 1, Tbilisi, 1987, gv. 164-174. 70. leqsikoni: qarTuli mwerloba, t. 1, Tbilisi, 1987, gv. 725-764. 71. leqsikoni: qarTuli mwerloba, t. 2, Tbilisi, 1987, gv. 550-773. 72. deponensur zmnaTa Sesaxeb Zvel qarTulSi: saiubileo krebuli: akaki SaniZe _ 100, Tbilisi, 1987, gv. 102-105. 73. anTroponimTa iSviaTi formebi Zvel qarTulSi: onomastika, I. Tbilisi, 1987, gv. 299-303. 74. Forschungen zur Lexik der Kartwelsprachen: Georgica, 10, Jena-Tbilissi, 1987:17-24. 75. и ви иче еп ии А. Г. Ша и е: п ы ы а ия, 1, М ва,1987, . 24-33 (k. daneliasTan erTad). 76. recenzia m. maCxanelis naSromze `ioane, efTvime da giorgi aTonelebis cxovrebis berZnuli teqsti qarTuli TargmaniTa da gamokvleviT~ (Tbilisi, 1982): Georgica, 10, Jena, 1987: 114-115. 77. recenzia k. danelias naSromze `qarTuli samwerlo enis istoriis sakiTxebi“ (Tbilisi, 1983): Georgica, 10, Jena, 1987:117-119. 78. recenzia z. WumburiZis naSromze `qarTuli xelnawerebis kvaldakval“ (Tbilisi, 1983): Georgica, 10, Jena, 1987:120-121. 1988 79. akaki SaniZe _ saerTo-qarTveluri leqsikis mkvlevari: pirveli saerTaSoriso qarTvelologiuri simpoziumis masalebi, Tbilisi, 1988, gv. 39-44. 80. mowafe fuZis etimologiisaTvis: Tsu Zveli qarT. en. kaT. Sr., 27, Tbilisi, 1988, gv. 89-91. 81. bolnisis uZvelesi warweris zogi aRdgenili adgilis Sesaxeb: `kritika“, 3, Tbilisi 1988, gv. 97-100. 82. leqsikoni: qarTuli mwerloba, t. 5, Tbilisi, 1988, gv. 788-829. 1989 83. leqsikoni: qarTuli mwerloba. t. 6, Tbilisi, 1989, gv. 849-879. 84. Aus der Geschichte des georgischen sprachwissenshnaftlichen Denkens: Georgica, 12, Jena, 1989:7-9. 1990 85. ra ganZi gvqonia! pioneri, 2, Tbilisi, 1990, gv. 21-23. 1991 86. qarTuli saliteraturo enis ganviTarebis periodebi: `balaveri~, 16, Tbilisi, 1991. 87. Ка ве ие и ии, в и е: И иче ая и ви и а и ип ия, М ва, 1991. 26 88. Rezension des Buches von Aleksandre Oniani: qarTvelur enaTa SedarebiTi gramatikis sakiTxebi (Tbilisi, 1989), Georgica 13/14, 1990/ 91:160-163,. 89. recenzia al. onianis naSromze `qarTvelur enaTa istoriuli gramatikis sakiTxebi“, Tbilisi, 1989: п ы ы а ия, 3, М ва 1991, . 134-138, (С ав Г.К и в). 1995 90. cxorebaMda SesxmaMwmidisa da RmerTSemosilisa mamisa Cuenisa didisa basilisi, kesaria-kabadukiel mTavarepiskoposisa, romeli aRwera wmidaman da netarman mamaman Cuenman grigoli RmrTismetyuelman (gamosacemad moamzada zurab sarjvelaZem), mamaTa cxovreba, Tbilisi, 1995, 16-77. 91. kidev erTxel xanmetobisa da haemetobis urTierTmimarTebis Sesaxeb: filologiuri Ziebani, Tbilisi, 1995, gv. 125-132. 92. Rezension des Buches von Tamaz Gamqrelidze: `weris anbanuri sistema da Zveli qarTuli damwerloba“ (Tbilisi, 1989): Georgica, 18, Konstanz, 1995: 118-121. 1996 93. Aus der Geschichte des georgischen Vokalismus, Georgica, 19, Konstanz, 1996:118-121. 1997 94. redaqtorisagan (winasityvaoba p. Waraias wignisa `megrul-qarTuli leqsikoni“), Tpu qarTuli enis kaTedris Sromebi 2, Tbilisi, 1997, gv. 5-14. 95. enobrivi situacia XI-XIII saukuneTa saqarTveloSi: sulxan-saba orbelianis saxelobis Tbilisis saxelmwifo pedagogiuri universitetis Sromebi, I, Tbilisi, 1997, gv. 3-11. 96. leqsTa grZelTa Tqma da xeva: zurab WumburiZe _ 70, Tbilisi, 1997, gv. 125-130. 97. Rezension des Buches von Jost Gippert: Iranica Armeno-Iberica. Studien zu den iranischen Lehnwortern im Armenischen und Georgischen. I-II (Wien, 1993), Georgica, 19, Konstanz, 1997:151-152. 98. Rezension des Buches von Georgij Klimov: « ев е шие и ев пеи ы их я ы ах»: Georgica, 19, Konstanz, 1997:152-3. в а ве 99. Rezension des Buches von Aleksandre Pocxishvili: `qarTuli enaTmecnierebis istoria~ (Tbilisi, 1995): Georgica, 19, Konstanz, 1997:153-154 . 100. mravlobiTi ricxvis formis gamoyeneba mxolobiTis nacvlad (sakiTxis istoriisaTvis): sulxan-saba orbelianis saxelobis Tbilisis saxelmwifo pedagogiuri universitetis qarTuli enis kaTedris Sromebi, III, Tbilisi, 1997, gv. 3-10. 27 1998 101. mca nawilakis erTi funqcia Zvel qarTulSi: sulxan-saba orbelianis saxelobis Tbilisis saxelmwifo pedagogiuri universitetis qarTuli enis kaTedris Sromebi, IV, Tbilisi, 1998, gv. 170-171. 102. g. maWavarianis dabadebidan 70-e wlisTavis gamo: sulxan-saba orbelianis saxelobis Tbilisis saxelmwifo pedagogiuri universitetis qarTuli enis kaTedris Sromebi, IV, Tbilisi, 1998, gv. 229-230. 103. Für den sprachwissenschaftlichen Status der chanmeti Texte: Caucasica, 2, Tbilisi, 1998:86-92 (mit Jost Gippert). 104. sami ZvelqarTuli sityvis konteqstualuri mniSvnelobisaTvis: qarTveluri memkvidreoba, II, quTaisi, 1998, gv. 243-244. 105. dagvianebuli recenzia (wignze: ieremias winaswarmetyvelebis Zveli qarTuli versiebi, teqsti gamosacemad moamzada, gamokvleva da leqsikoni daurTo korneli daneliam, Tbilisi, 1992), Jurnali „sityva“, 1, 1998, gv. 19-20. 1999 106. etimologiuri SeniSvnebi: Tsu filologiis fakultetisa da Tsu filialebis II samecniero sesia (masalebi), Tbilisi, 1999. 107. aris ki xom- Ziri berZnulSi?: Tsu filologiis fakultetis samecniero sesia (masalebi), Tbilisi, 1999, gv. 109-115. 108. qarTveluri etimologiebi: enaTmecnierebis sakiTxebi, 1, Tbilisi, 1999, gv. 89-92. 109. v Tanxmovnis ganviTarebis erTi SemTxvevis Sesaxeb: enaTmecnierebis sakiTxebi, 2, Tbilisi, 1999, gv. 30-31. 110. etimologiuri dakvirvebebi: enaTmecnierebis sakiTxebi, 3, Tbilisi, 1999, gv. 111-119. 2000 111. winasityvaoba wignisa: T. gamyreliZe, rCeuli qarTvelologiuri Sromebi (qarTvelologiuri biblioTeka 3), Tbilisi, 2000, gv. V-VIII. 112. mimReobaTa oden -el sufiqsiani warmoeba da pir-v-el- fuZis warmomavlobis sakiTxi: enaTmecnierebis sakiTxebi, 3, Tbilisi, 2000, gv. 1017. 113. Zveli qarTuli werilobiTi Zeglebis cnobebi dasavlurqarTuli tomebis Sesaxeb: sulxan-saba orbelianis saxelobis Tbilisis saxelmwifo pedagogiuri universitetis qarTuli enis kaTedris Sromebi, 5, Tbilisi, 2000, gv. 21-28. 2001 114. Forschungen zur Lexik der Kartwelsprachen: Georgica, 24, Konstanz, 2001:69-73. 115. didi mecnieri da Rirseuli mamuliSvili (ivane imnaiSvili _ 95): enaTmecnierebis sakiTxebi, 1, Tbilisi, 2001, gv.20-22. 28 116. hainc fenrixi 60 wlisaa: enaTmecnierebis sakiTxebi, 1, Tbilisi, 2001, gv. 23-30 (r. metrevelsa da T. gamyreliZesTan erTad). 117. akaki SaniZis werilebi hainc fenrixs (gamosacemad moamzada da SeniSvnebi daurTo z. sarjvelaZem): enaTmecnierebis sakiTxebi, 1, Tbilisi, 2001, 41-59. 118. mzeqala SaniZe _ 75: enaTmecnierebis sakiTxebi, 1, Tbilisi, 2001, gv. 72-79. 119. varlam Tofuria _ qarTvelur enaTa leqsikis mkvlevari: enaTmecnierebis sakiTxebi, 2, Tbilisi, 2001, gv. 68-79. 120. aleqsandre oniani _ 75: enaTmecnierebis sakiTxebi, 2, Tbilisi, 2001, gv. 84-86. 121. xanmetobisa da haemetobis gadmonaSTebi zog ZvelqarTul werilobiT ZeglSi: enaTmecnierebis sakiTxebi, 3, Tbilisi, 2001, gv. 100-102. 122. zurab WumburiZe _ 75: enaTmecnierebis sakiTxebi, 3, Tbilisi, 2001, gv. 151-152. 123. mimReobebSi Semonaxuli zmnuri fuZeebisaTvis: varlam Tofuria 100, Tbilisi, 2001, gv. 149-154. 124. qarTul gvarsaxelTa Camoyalibebis istoriisaTvis: Dedicatio (istoriul-filologiuri Ziebani), Tbilisi, 2001, gv. 429-432. 125. romel enaze daiwera `moqcevay qarTlisay~?: mwignobari, Tbilisi, 2001, gv. 136-152. 126. winasityvaoba o. qajaias wignisa `megrul-qarTuli leqsikoni~, (qarTvelologiuri biblioTeka 7), Tbilisi, 2001, gv. 7-14. 127. wyarosTavis oTxTavi da qarTuli oTxTavis efTvimeseuli redaqciis sakiTxi: Tsu Zveli qarT. enis kaT. Sr. 29, Tbilisi, 2001, gv. 109133. 128. ufroobiTi xarisxis iSviaTi formebi Zvel qarTulsa da `vefxistyaosanSi~: enaTmecnierebis sakiTxebi 4, Tbilisi, 2001, gv. 109-110. 2002 129. akaki SaniZe _ 115, enaTmecnierebis sakiTxebi, 1, Tbilisi, 2002, gv. 3-5. 130. etimologiuri SeniSvnebi: enaTmecnierebis sakiTxebi, 2, Tbilisi, 2002, gv. 74-78. 131. winasityvaoba (g. maWavariani, qarTvelur enaTa SedarebiTi gramatika; Tbilisi, qarTveluri biblioTeka, 9), Tbilisi, 2002, gv. 5-6. 132. givi maWavariani (givi maWavarianis dabadebidan 75-e wlisTavis gamo: gelaTis mecnierebaTa akademiis Jurnali, 2002, 4, gv. 55-62); literaturuli saqarTvelo, # 6; 12 dekemberi, 2002. 133. didi enaTmecnieri: enaTmecnierebis sakiTxebi 4, Tbilisi, 2002, gv. 4-13. 29 134. galaktionis erTi leqsis zogi adgilis gagebisaTvis: enaTmecnierebis sakiTxebi 4, Tbilisi, 2002, gv. 175-180. 135. redaqtoris bolosityvaoba (oTar qajaia, megrul-qarTuli leqsikoni III); Tbilisi, 2002, gv. 659. 2003 136. Die Benennungen der westkartwelischen Stämme in den altgeorgischen Denkmälern, Kaukasische Sprachprobleme, Beiträge zu den Kaukasistentagungen in Oldenburg 1995-2001, Herausgegeben von Winfried Boeder (Caucasica Oldenburgensia 1), Oldenburg: Bibliotheks- und Informationssystem der Universität Oldenburg, 2003:309-318. 137. galaktionis erTi leqsis zogi adgilis gagebisaTvis, galaktionologia, II, Tbilisi, 2003, gv. 242-247. 2004 138. Zum Problem der Entstehung des georgischen Schrifttums, krebulSi: B. Schrade – Th ahbe (edd.): Georgien-Beitrage zur Geschichte, Politik und Kultur. Vorträge bei der Berliner Georgischen Gesellschaft e. V. 2000-2003. Berlin, 2004. 139. saweri xelsawyoebi, `jejili~, #3, 2004, gv. 6-7. 2008 140. Altgeorgisch: Kartwelsprachen, Herausgegeben von Heinz Fähnrich, Reichert Verlag Wiesbaden, 2008: 55-115. 141. leonti mroveli, „cxovreba qarTvelTa mefeTa,“ „ninos mier qarTlis moqceva,“ gamosacemad moamzades mixeil qavTariam, elene cagareiSvilma da zurab sarjvelaZem, qarTlis cxovreba, Tbilisi, 2008, gv. 25-149 142. juanSeri, „cxovrebay vaxtang gorgaslisa,“ gamosacemad moamzades zurab sarjvelaZem da sofio sarjvelaZem, qarTlis cxovreba, Tbilisi, 2008, gv. 151-244. 143. leonti mroveli, „wamebay wmidisa arCilisi,“ gamosacemad moamzades zurab sarjvelaZem da sofio sarjvelaZem, qarTlis cxovreba, Tbilisi, 2008, gv. 247-250. redaqtoroba 1. mcxeTuri xelnaweri, I-V, Tbilisi, 1981-1985. 2. qarTlis cxovrebis simfonia-leqsikoni, I, Tbilisi, 1986. 3. qarTlis cxovrebis simfonia-leqsikoni, II, Tbilisi, 1986. 4. a. froneli (a. yifSiZe), didebuli mesxeTi, gamomcemloba „marixi“, Tbilisi, 1991. 5. ioane oqropiri, ganmarteba ioanes saxarebisa, I, Tbilisi, 1993 (mzeqala SaniZesTan erTad). 30 6. ioane oqropiri, ganmarteba ioanes saxarebisa, II, Tbilisi, 1993 (mzeqala SaniZesTan erTad). 7. i. sixaruliZe, omonimTa leqsikoni, Tbilisi, 1994. 8. r. WikaZe, winadadebis parataqsuli konstruqcia qarTulSi, Tbilisi, 1995. 9. p. Waraia, megrul-qarTuli leqsikoni, Tbilisi, 1997. 10. a. oniani, svanuri ena, Tbilisi, 1998. 11. a. focxiSvili, qarTuli ena, Tbilisi, 2000. 12. T. gamyreliZe, rCeuli qarTvelologiuri Sromebi, Tbilisi, 2000. 13. bibliis leqsikoni, I, 2000. 14. bibliis leqsikoni, II, 2000. 15. o. qajaia, megrul-qarTuli leqsikoni, I, Tbilisi, 2001; II, Tbilisi, 2002; Tbilisi, III, 2003; IV, Tbilisi, 2009. 16. adiSis oTxTavi 897 wlisa, Tbilisi, 2003. 17. v. imnaiSvili, uZvelesi qarTuli xelnawerebi avstriaSi, Tbilisi, 2004. 31 enaTmecnierebis sakiTxebi _ I-II, 2009 qarTveluri enebi rusudan gersamia iotizaciis sakiTxisaTvis megrulSi Á, rogorc distinqturi funqciis matarebeli damoukidebeli fonema, megrulSi ar arsebobs, is mxolod calkeul fonetikur poziciebSi dasturdeba rogorc romelime sxva fonemis monacvle varianti, an kidev rogorc garkveuli fonetikuri procesis Sedegi. gavrcelebuli mosazrebiT, `Á megrulSi ise xSiri ar aris, rogorc WanurSi. Mmxolod senakuri kilokavis martvilur-banZuri Tqma aZlevs mas gasaqans – l-s (zogjer r-s!) dasustebis procesSi viRebT Á–s~ (Ciqobava 1936:19). aucilebelia: a) dazusteba im fonologiuri poziciebisa, sadac xdeba iotizacia; b) iotizaciis gavrcelebis aris dadgena, scdeba Tu ara igi senakur-martviluri dialeqtis farglebs. l > Á process pirvelad Seexo al. cagareli. rogorc mkvlevari aRniSnavs, l sustdeba Á-ad gansakuTrebiT banZasa da mis mimdebare soflebSi da araiSviaTad salipartianoSic, anu am process lokaluri xasiaTi aqvs (Ца а е и…1880, IV). i. yifSiZe l > Á process monacvleobas uwodebs da aseve Tvlis dialeqtur movlenad (Кипши е 1914:010). misi msjeloba cagarlisas mihyveba, mxolod im gansxvavebiT, rom mkvlevari damatebiT SeniSnavs Á–is sabolood dakargvas. mas procesi ase warmoudgenia: l > Á > 0 (Кипши е 1914:05). Sdr. l > lÁ > Á (JRenti 1953:346). Oo. qajaiam daadgina fonetikuri poziciebi am procesisaTvis da daaskvna, rom banZurSi l, yvela poziciaSi, rogorc TanxmovnebTan, ise xmovnebTan, gvaZlevs Á-s, an sruliad uCinardeba (qajaia 1957:278). l > Á gadasvlas sistemis saxe aqvs a, o, u xmovnebis mezoblobaSi, xolo e xmovanTan ikargeba kidec, anu dasturdeba paraleluri variantebi: iotiani da nulovani. am saerTo kanonzomierebidan gamonaklisad miiCneva V1lV2 pozicia, sadac V1=e/i, xolo V2=u. mosalodneli elu/ilu-s nacvlad gvaqvs eÁu || iÁu (qajaia 1957:278). l > Á procesis gavrcelebis are dRevandel megrulSi gafarToebulia da igi moicavs ara mxolod banZasa da mis mimdebare soflebs, aramed mTlianad martvilurs, agreTve senakisa da Cxorowyus im soflebis metyvelebas, romlebic esazRvreba martvilis soflebs. Tumca l-s 32 dakargvis procesi yvelaze metad isev banZasa da mis mimdebare soflebSia TvalsaCino.1 roca l > Á process exebian, iqve mianiSneben r > Á-zec, Tumca amis dasadastureblad sul oriode magaliTi mohyavT: texiri > texiÁi `texura~ (mdinaris saxelwodebaa), mu re // mu Áe `ra aris~ (Ciqobava 1936:19); r-s dakargva am gzis gavliTaa axsnili maJira > maJia `meore~ leqsemaSic, r dakarguli formis gavrcelebis ared ki senakuri miiCneva (Ciqobava 1936:19). ramdenad gamodgeba aRniSnuli masala r > Á procesis magaliTebad da ramdenad aris marTebuli zogadad r fonemis iotizaciis sakiTxis dasma megrulSi? texiÁi formis dadastureba Cven ver SevZeliT, SesaZloa, is idioleqtic iyos. sazogadod ki cnobilia, rom r megrulSi, lazurisagan gansxvavebiT, sakmaod myari fonemaa da misi intervokalur poziciaSi dakargvis sul ramdenime magaliTi gvaqvs: jgura > jgua, maJira > maJia, qironi > qioni (JRenti 1953:68; danelia 2006:55), taria > taia (`tarieli~ _ sakuTari saxeli) (g. kartozia), magram ar gvaqvs arc erTi SemTxveva, roca r erTgvar xmovnebs Sorisaa. ramdenad SeiZleba CaiTvalos mu Áe < mu re-sagan miRebulad? zogadad, am sakiTxs lazuris monacemiT xsnian, radgan aq r-s iotizacia Cveulebrivi movlenaa da mas sistemis saxe aqvs: ren > Áen `aris~, analogiuria lazuri _ gÁaÁ < gÁari `saWmeli, puri~, Áeri > [ÁeÁi] > Áei `adgili~ _ magaliTebisa (Ciqobava 1936:22). vfiqrobT, rom mu Áe arasworad aris segmentirebuli, igi ase unda daiSalos: muÁ e an, ukeTes SemTxvevaSi, erTad iyos warmodgenili: muÁe. i. yifSiZe mu kiTxviTi nacvalsaxelis gverdiT mis iotian mu-Á "ч ?" variantsac asaxelebs, xolo muÁe “ч а е?” formas ase Slis: (< muÁ + [or]-e) (Кипши е 1914:019); mas ara aqvs naCvenebi gza, Tu rogor miviReT iotiani varianti. i. yifSiZes mu-i/mu-Á formebi mu nacvalsaxelis brunebis paradigmaSi saxelobiTis monacvle variantebad aqvs warmodgenili, xolo i/Á _ saxelobiTis alomorfebad gamoyofili (Кипши е 1914:048). i. yifSiZis teqstebSi erTaderTi magaliTia, romelic Semdeg t. gudavasac Seutania `qarTuli xalxuri sityvierebis~ I tomSi (gudava 1975:291): JinosqualobaSi magorous, muÁ gokona goraTini? (yif. 1161-2) `aznaurobis mZebnelebs, ra gindaT, rom moZebnoT~, am tipis magaliTebia: muÁ goko? `ra ginda?~ muÁ uRudu? `ra hqonda?~, muÁ akeTu? `ra gaakeTa?~ romelic Cven mier martvilis 1 amas cxadyofs 2007-2009 wlebis eqspediciebze Cveni jgufis mier mopovebuli teqstebi. 33 soflebSi Caweril teqstebSi dasturdeba. muÁ formis qarTul Targmanad o. qajaias mohyavs `ra (raÁ)?~ muÁ goko? `ra ginda?~ (qajaia 2001:25). rogorc Cans, megruli muÁ aris ZvelqarTuli raÁ-s formobriv-semantikuri ekvivalenti. arn. Ciqobava megrulisaTvis mu formis muÁ variants saerTod ar ganixilavs da, cxadia, igi arc brunvebis paradigmaSi Seaqvs (Ciqobava 1936:77). muÁe < muÁ re-sagan r-s dakargviT miRebulad migvaCnia, rogorc es i. yifSiZes aqvs axsnili, magram iotiani variantisTvis amosavalia ixmovniani forma: mui re > muÁ re > muÁe, jer intervokalur poziciaSi r-s dakargviT, rac, rogorc zemoT aRvniSneT, megrulisTvis ucxo ar aris, da Semdgom i > Á gadasvliT.2 muÁe forma senakur-martviluri dialeqtis martvilur TqmaSia gavrcelebuli, srulxmovniani muie ki – senakurSi: `muidua?~A_ kiTxu RoronTq (kart. 1928,39) `ra iyoo?~ _ hkiTxa RmerTma. muidua < mui rdua aseve r-s dakargviT. sayuradReboa, rom amave dialeqtSi awmyos (axlandeli drois) re `aris~ da warsuldroian rdu (uwyveteli) `iyo~ || rdas (awmyos kavSirebiTi) `iyos~ formebSi r-s, anu Ziriseuli fonemis dakargvis Semdeg rCeba morfemuli elementebi: du, das, e, romlebic enklitikurad mierTvis saxelebs da ar axdens raime fonetikur gavlenas winamaval xmovanze: RoronTie `RmerTia~, koCie `kacia~, joRorie `ZaRlia~, miSie `visia~, minie `vinaa~, sonie `sadauria~ da a.S. jima musie miragaduqi ni (yif. 322; 328) `Zmao, rasaa, rom melaparakebi~, musie patoni kiTxulenTini (yif. 428; 517) `rasaa, batono, rom kiTxulobT~, marTalie do vara tyura (gud. 19713) `marTalia da an tyuili~, `muidua?~A- kiTxu RoronTq (kart. 1928,39) `ra iyoo?~ _ hkiTxa RmerTma~. maSasadame, Cveni daskvniT, megrulSi sonorTagan mxolod l gadadis Á-Si, am procesis gavrcelebis are ki Tanamedrove enobrivi monacemebiT scildeba martvilis soflebs, igi arasporadulad, magram mainc vlindeba marginalebSic. rac Seexeba zugdidur-samurzayanuls, aq r da l bgerebi Á-Si ar gadadis. samurzayanulSi l ufro myaria da akustikurad SedarebiT magari, vidre megrulis danarCen TqmebSi (cikolia 1954:323). i > Á gadasvlis procesi sxva leqsemebSic dasturdeba da ara mxolod aRmosavlur, aramed Ddasavlur megrulSic. i. yifSiZe i-s iotizacias iSviaTobad miiCnevs da mas mxolod leqsisTvis damaxasiaTeblad Tvlis, anu leqsSi marcvalTa raodenobiT xsnis 2 am mxriv sagulisxmod gveCveneba kidev erTi magaliTi: midgareni > midgaeni / midgeni / midgaÁni `vinme, viRac~ (dasavlur arealSi). amosavlad ore zmnuri forma iTvleba (Кипши е 1914:010), aseTive magaliTebia: mudgareni > mudgaÁni `raRac~, namdgareni > namdgaÁni `romeliRac~. 34 (Кипши е 1914:010):3 mudos kvarÁas arzens TesG, mela orwye SorSe CesG (yif. 17514-15) _ `roca yvavs aZlevs amas, mela xedavs Soridan TeTrs~; mela kvarÁas mars ogansG, cqumalaTG gurs urZRansG (yif. 17517-18) _ `roca mela madlobas ixdis, qebiT guls ukeTebs~, Zire mÁaro jgGri dRa ni, morCqilee bira sqani (yif. 17527)4 _ `rom bevrjer naxo kargi dRe, momasmenine Seni simRera~. Sdr. gudava: laÁtiSi qvirq demeliu (gud. 29733) _ `simindis fqvili damelia~; saÁangebas ragajanqo? (gud. 17119) _ `saZaglobas (saaugos) laparakob? leqsikonTa mixedviT: mÁaro ” (Кипши е 1914:010), romelsac fonetikuri variantebi < miaro “ aqvs: mi/Áaro || mi/Áare `Zalian bevri, mravali~ (qajaia 2002:262,289), saÁangeba < saiangeba “ е ”, (Кипши е 1914: 010) romelic momdinareobs iangee (qarT. igavi) formidan (igive, gv. 247), sai/Áangee `araCveulebrivi, uCveulo, moridebuli, gabeduli~ (qajaia 2002:571). i. yifSiZe iotiani formebisaTvis amosavlad i-xmovnian variantebs Tvlis. amave rigis monacvleobad miiCnevs kninobiTis mawarmoebeli -ia sufiqsis wina poziciaSi i//Á monacvleobas: baba-i-a || baba-Á-a, nana-i-a || nana-Á-a formebSi (Кипши е 1914:019). leqsSi marcvalTa raodenobiT SeiZleboda agvexsna t. gudavas poeziis nimuSebSi (gudava 1975) dadasturebuli iseTi iotiani formebis arseboba, rogorebicaa: qoÁCquno: si qoÁCquno moWarua `Sen ici mowera?~ (gud. 2364), ekoÁyundas: Tinefi ekoÁyundasGni (gud. 3006) `isini rom mogyvebodnen~, gemSaÁtyuruan, qekoÁdinuans: dio gemSaÁtyuruans, ukul qekoÁdinuans (gud. 30520-21) `jer Segityuebs, mere dagRupavs~, vaÁpire‐ budas: ukul vaÁpirebudas Sxva muTuniS moTxirua (gud. 17914) `mere ar apirebde sxva ramis moTxovnas~, magram sagulisxmoa, rom is m. xubuas prozaul masalaSic fiqsirdeba (xubua 1937). mis mier faxulanSi Cawe‐ rili erTi teqsti Setanili aqvs k. danelias `qarTul xalxur zepir‐ sityvierebaSi~ (megruli teqstebi t. II, 1991), da Á-iani formac gadmo‐ tanili aqvs (ix. qxs. 25823). zemoaRniSnul teqstur masalaze dakvirvebam cxadyo, rom i > Á cvlileba gvaqvs: 1. roca zmnas erTvis zmniswini, an es zmniswini garTulebulia nawilakiT da mis SemadgenlobaSi aris gi fonemuri mimdevroba: va-Á-SaCinebe (Tis Tina `is mas~) < va-i-SaCinebe < va-gi-SaCinebe `ver gamoicnobs~: mumasGTi vaÁSaCinebe TinefiSa (xub. 897) `mamac ver gaarCevs maTgan~. 3 4 amiT aixsneba is, rom yifSiZis masalaSi Á prozaul teqstebSi ar gvxvdeba. igavi: kvaria do mela _ `yvavi da mela~ (Кипши е, 1914, X) 35 ga-Á-wuRG (Tiq Tis Tina `man mas is~) < ga-i-wuRG < ga-gi-wuRia `gamoarTvio~: gaÁwuRG ena boSiq (xub. 1048) `gamoarTva es biWma~. gaÁwuRG e osurq qua (xub. 845) `gamoarTva am qalma qva~. qe-Á-TosqidG Tiq (`man~) < qe-i-TosqidG < qe-gi-TosqidG `darCa raRacis qveS~: beWetiq qe-Á-TosqidG Tudo (xub. 9211) `beWedi CarCa qveviT~. ga-Á-TisofG Tiq Tina (`man is~) < ga-i-TisofG < ga-gi-TisofG `gamoiglija~: dedibiq Jiri Toma gaÁTisofG (xub. 10319) `dedaberma ori [Reri] Tma gamoiglija~. qa-Á-TirginG Tiq < qa-i-TirginG < qa-gi-TirginG `raRacis qveS trialiT moZraoba~: boSiq …Tudo qaÁTirginG qualonc (xub. 978) `biWi gamoZvra qvebidan~. amave rigSi unda ganvixiloT giSa- rTuli zmniswiniT nawarmoebi vnebiTi gvaris uaryofiTi mimReoba: u-ÁS-u-goruo (xub. 10410) < u-giSau-goruo `ganurCevlad~. g-s dakargviTa da i > Á gadasvliT. Sdr. zmnuri: ga-Á-Sa-goru Tiq Tina < ge-gi-Sa-goru < ga-gi-Sa-goru `gamoarCia~. 2. roca zmna aris obieqturi wyobisa, dgas meore pirSi da meore piris morfema g-s mosdevs qcevis aRmniSvneli i morfema, anu aqac gi fonemaTmimdevroba warmoiqmneba: ga-Á-wuRia (si Tis Tina `Sen mas is~) < ga-i-wuRia < ga-gi-wuRia `gamovarTvio~: [si] dantkiceba gaÁwuRia do is ma quwinqia (xub. 884) `[Sen] mtkicebuleba gamoarTvio da imas me vetyvio~. qG-Á-Tinjiria (si `Sen~) < qG-i-Tinjiria < qG-gi-Tinjiria `daweqio raRacis qveS~: eTi jas qGÁTinjiria uwu (xub. 7117) `im xis qveS daweqio uTxra~. ga-Á-Satyobia (si `Sen~) < ga-i-Satyobia < ga-gi-Satyobia `gamoipareo~: Tinens lurdas TeSi qimerTia do ga-Á-Satyobia (xub.6825) `imaT rom eZinoT ise midio da gamoipareo ~. qo-Á-CqGniada (si Tina `Sen is~) < qo-i-CqGniada < qo-g-i-CqGniada `Tu icio~: mus iCiebuna Tinefin qomiwi, qoÁCqGniada (xub. 8812) `ras amboben isini, miTxari, Tu icio~. qila-Á-njiruanqia (si ma Tis `Sen me mas~) < qila-i-njiruanqia < qila-g-njiruanqia `Cagiwveno~: douniSnG ZRabiq bers abanaSi ula do Teq qilaÁnjiruanqia – uwu (xub. 744) `dauniSna gogom bers abanoSi wasvla da iq mogiwveno – uTxra~. qo-Á-wina (si Tinefi Tis `Sen isini mas~) < qo-i-wina < qo-g-i-wina `getyvian~: TimwkGma minili si do qoÁwina mu qimine (xub. 10233) `maSin Sedi Sen da getyvian, ra qna~. 36 qo-Á-Rudas (si Tina `Sen is~)< qo-i-Rudas < qo-g-i-Rudas `gqondes~: aTe Cqimi satevari si qoÁRudas (xub. 10210) `es Cemi satevari Sen gqondes~. m. xubuas teqstidan moyvanili magaliTebis gagrZeleba SeiZleba Cven mier Cawerili teqstebidan, zepiri metyvelebidan: me-Á-Ru `migaqvs~, go-Á-jogu `SegaZula~, go-Á-rzG `gagiZlebs~, go-Á-tebG `gagiSvia~ qo-ÁqiminG `gagikeTebia~, go-Á-WkirG `gagiWria~, do-Á-xantG `dagixatavs~, doÁ-WarG…`dagiweria~. yvela formisaTvis amosavalia g- fonemiani forma. aRniSnul process megrulSi sistemis saxe aqvs. sainteresod gveCveneba erTi magaliTi, romelic dadasturebulia g. kartozias mier zemo naqalaqevSi (senaki) 1949 wels Caweril zRaparSi: Te muSi daSi Cqvas qigÁosxapu do viS(o) doRuru (kart. 1924), `am Tavis dis eSvs daaxta da mokvda~. aRniSnuli magaliTi arc erT Cven mier zemodasaxelebul klasifikacias ar misdevs. qi-g-Á-osxapu < qo-ge-o-sxapu, sadac ge- zmniswinis vokaluri elementis difTongizacia momdevnod mdgomma o fonemam ganapiroba: e + o > Áo, analogiuria e + a > Áa procesic. zogadad, e- an e-ze damTavrebuli zmniswinebis Semdeg xdeba iotizacia, romelic warmoSobs -eÁo, -eÁa, -Áo, -Áa mimdevrobebs: qi-m-Á-osxapu5 `miaxta~, qi-m-Á-oWirinu `miawoda~, qi-gÁ-anjiru `daawva~, qi-g-Á-anwyu `daeCvia~, qi-g-Á-oWyu `daiwyo~, qi-g-Áajinu `daakvirda~ da a.S.Mmagram daCndeba ara mxolod g fonemis, aramed m-s Semdegac: so vemÁoxe sqani nal? (gud. 15725), `sad ar atyvia Seni navali~. analogiuria qi-m-Á-anjiru `miawva, miuwva~, qi-m-Á-anwyu `Seewyo~, qi-m-Á-ajinu `mixeda~.… rogorc prozaul teqstebSi, ise poeziis nimuSebSi i > Á procesis magaliTebic dasturdeba: a) zmnizedebi: eÁSax (xub. 9021) < eiSax `iqamde~ aÁSax (xub. 9120) < aiSax `aqamde~,. b) martivi e- zmniswiniT nawarmoebi zmnebi: eÁofSG (xub. 923) < eiofSG `aavso~, eÁjumans < eijumans `arCens~, an maTgan nawarmoebi momavaldroiani vnebiTi gvaris mimReobebi: eÁojumalaro (gud. 21629) < eiojumalaro `sarCenad~; eÁofSafalo < eiofSafalo `asavsebad~. rac Seexeba S > Á gadasvlis faqts, igi SeniSnulia jer kidev al. cagarelTan (Ца а е и 1880:62) da i.YyifSiZesTan, es ukanaskneli mas mxolod kompozitTaTvis damaxasiaTebel procesad miiCnevs (Кипши е 1914:020). mogvianebiT vrclad Seexo am sakiTxs e. lomTaZe Tavis statiaSi `msazRvrel-sazRvrulis urTierToba megrulSi~ (lomTaZe 1954, VI), mkvlevarma movlena ganazogada naTesaobiTSi dasmuli msazRvrelisaTvis da daaskvna: `megrulSi sazRvrulis win emfatikuri Á Camoclili msaz5 magaliTebi moyvanilia Cveni eqspediciebis masalidan. 37 Rvrelis formantiseuli -S sakmaod xSirad sustdeba Á-ad, xolo xSir SemTxvevaSi saerTod ikargeba~ (lomTaZe 1954:220, 223). anu megrulisaTvis procesi ase warmogvidgina: S > Á an S > Á > 0, xoloQqarTvelur enaTa masalaze dakvirvebiT daaskvna, rom `sazRvrulis win naTesaobiTSi dasmuli msazRvrelis formantiseuli Tanxmovnebis s, S-s dakargva qarTveluri enebis ganviTarebis saerTo tendencias warmoadgens. Ees tendencia maqsimumamde SezRudulia normaTa yalibSi moqceul saliteraturo qarTulSi, samagierod, farTo gasaqans poulobs qarTulis aranormirebul cocxals kiloebsa, zanursa da svanurSi~ (lomTaZe 1954:230). S, s dasustebisa da dakargvis umTavres mizezad msazRvrel-sazRvrulis Taviseburi ganlageba miiCnia. rogorc mkvlevari aRniSnavs, `morfologiuri formantis funqcias SesityvebaSi sintaqsuri wyoba, ufro zustad, msazRvrelis adgili asrulebs; azris sworad gagebisaTvis misi adgilic sakmarisia; naTesaobiTis afiqsis saWiroeba ar igrZnoba. amis Sedegia misi moduneba: metyveli ar miiCnevs aucileblad mis gamokveTiT warmoTqmas. Sedegad winaenismieri napralovani s, S jer Á-s saxes iRebs, xolo Semdeg sruliad ikargeba~ (lomTaZe 1954:230). e. lomTaZis TvalsazrisiT, S-s dakargva mxolod da mxolod msazRvrelis naTesaobiTiseuli S-s xvedria (lomTaZe 1954:231), magram gamoyofs calkeul SemTxvevebs, roca sustdeba ara naTesaobiTis, aramed sxva kvalifikaciis mqone -S fonema, is asaxelebs Semdeg leqsikur erTeulebs: uCaSi > uCaÁ `ufrosi~, jveSi > jveÁ `Zveli~, oSi > oÁ `asi~ (rTul ricxviT saxelebTan garkveul fonetikur poziciebSi), boSi > boÁ `biWo~, aSo / aSi > aÁ `aqeT~. iotiani formebi senakuris kuTvnilebaa (lomTaZe 1954:237-239). 1. rogorc mkvlevari aRniSnavs, u-C-aS-i da jv-eS-i formaSi S ar aris naTesaobiTis afiqsi, misi varaudiT, bolokiduri i-s dakargvis Semdeg S-s dasustebiT miviReT Á. u-C-aS-i nawarmoebia xarisxis mawar‐ moebeli u- -aS cirkumfiqsiT, romelic qarTuli u- -es-is Sesatyvisi morfemaa, sayovelTaod cnobilia, rom uCaSi formis segmentireba xdeba ase: u-C-a-S-i, u- -a-S formanti zusti Sesatyvisia ZvelqarTuli u- -e-Ás formantisa, sadac e wyvetilis mawarmoebelia (SaniZe 1923:410) da a-s Sesatyvisi, -Ás naTesaobiTis niSani (fenrixi, sarjvelaZe 1990:307) da S-s fonetikur-morfologiuri ekvivalenti. vfiqrobT, naTesaobiTis istoriuli formantiseuli S gadavida Á-Si. analogiurad unda aixsnas meore magaliTic. kerZod, jv-eS-i formaSi jv- Zireuli morfema kanonzomieri Sesatyvisia qarT. Zv- (Zv-el-i) [imave mniSvnelobiT laz. jv- (mjv-eS-i // n-jv-eS-i // m-jv-e), svan. ju- (ju-in-el)] Zirisa (fenrixi, sarjvelaZe 2000:625). Tu gaviziarebT mosazrebas, rom megrul-lazuri -eS diaqroniulad naTesaobiTis morfemaa, romlis fonetikur-morfologiuri ekvivalentia qarT. -el-ic (< *en) (Tofuria 1941:194), maSin 38 SeiZleba davaskvnaT, rom aqac istoriuli naTesaobiTis formantiseuli S-s iotizacia moxda, romelic misi naTesaobiTis morfemad gaazrebam, kerZod, metyvelis qvecnobierSi arsebulma tendenciam gamoiwvia.6 Tumca SeiZleba gaCndes kiTxva, Tu es asea, maSin ratom ar aris S > Á gadasvla realizebuli analogiurad nawarmoeb formaSi u-kul-aS-i `umcrosi~? S > Á process aq SeiZleba xeli SeuSala l sonoris arsebobam, radgan martvilurSi l > Á procesi ufro sistemuria: ukuÁaSi bunebrivi formaa am arealisaTvis, xolo damatebiT S-s iotizacia semantikis gabundovanebas gamoiwvevda (aseve unda aixsnas uxoÁaSi < uxolaSi `uaxlesi~). zogadad, vfiqrobT, ufroobiTi xarisxis formebTan mimarTebiTacASeiZleba daisvas u- -aS- cirkumfiqsiseuli S elementis iotizaciis sakiTxi misi etimologiis, naTesaobiTis morfemiseuli warmoSobis gamo. aRniSnuli Teoriulad dasaSvebia, magram masalis simcire jer kidev ar gvaZlevs daskvnebis saSualebas, vfiqrobT, aRniSnuli sakiTxi dakvirvebas moiTxovs teqstebis Caweris dros. uWifaÁ Sara vamiZiru < uWifaSi Sara vamiZiru, usqvamaÁ < usqvamaSi `ulamazesi~, uWiWaÁ < uWiWaSi `umciresi~, unwaraÁ < unwaraSi `umwaresi~, urCiaÁ < urCiaSi, `uTeTresi~, uWiTaÁ < uWiTaSi `uwiTlesi~ da misTanani Teoriulad savaraudo formebia. 2. aranaTesaobiTis S-s iotaSi gadasvlis magaliTia oSi `asi~ ricxviTi saxeliT nawarmoebi rTuli ricxviTi saxelebi, roca Á-s dakargvis Semdeg S eqceva spirantebis J, S-sa da s7-s mezoblobaSi: oÁJiri > oS(i)Jiri `as ori~, oÁsumi > oS(i)sumi `as sami~, oÁSqviTi > oS(i)SqviTi `as Svidi~ da a.S. 3. rac Seexeba aSo/aSi leqsemebs. amaTgan aSi leqsemis iotizirebuli varianti dasturdeba senakur-martvilurSi. e. lomTaZis AazriT, aÁ < aS < aSo, sadac `amosaval formaTa Zireuli masalas a warmoadgens~, xolo -So//-S(i) miCneulia `afiqsiseul masalad~, kerZod, daniSnulebiTi brunvis mawarmoeblad da odindeli naTesaobiTis brunvis niSnad. vfiqrobT, a deiqturi nawilakia, romelic pirvel pirTan sagnis myofobas gamoxatavs (Tofuria 1941:194; kiziria 1982:233), Sdr: aSo `aqeT~ - iSo `iqeT~,MaSi8 `aqeT~ – iSi `iqeT~, aSi `ase~ – eSi `ise~. amasTan, aÁ SeiZleba miviRoT mxolod da mxolod auslautSi i fonemiani aSi variantidan, vfiqrobT, intervokalur poziciaSi S-s dakargviT da 6 Sdr.: `S-s mokveTa am formebSi naTesaobiTSi dasmul msazRvrelebTan analogiis Sedegi Cans~ (lomTaZe 1954:238). 7 es ukanaskneli e. lomTaZis statiaSi Setanili ar aris, Tumca magaliTebi moyvanilia. 8 omonimuri fuZea, misi monacvle iotizirebuli aÁ varianti orive semantikiT gvxvdeba. 39 Semdgom i > Á gadasvliT. vinaidan, daniSnulebiTis -iSo(T) morfemaSi o-s win S ar gadadis Á-Si, amdenad, arc aSo formaSia misi gadasvla mosalodneli. rac Seexeba iotizaciis gavrcelebis areals, rogorc e. lomTaZe aRniSnavs, zugdidur-samurzayanul megrul teqstebSi, miuxedavad maTi SedarebiT didi raodenobisa, S-s Á-ad dasusteba arsad SeiniSneba, Tumca gamoTqvams varauds, rom is aucileblad iqneboda da teqstebSi maT ararsebobas Caweris mizeziT xsnis (lomTaZe 1954:226). Cveni jgufis mier 2007-2009 wlebis eqspediciebze mopovebul zugdidur-samurza‐ yanul dialeqtur masalaSi ki S > Á procesis amsaxveli arcerTi forma ar dasturdeba, samagierod is sakmaod mravladaa senakur-martvilur masalaSi. amdenad, iotizacia axasiaTebs mTlianad megruls, magram es procesi araerTgvarovania dialeqtTa mixedviT, kerZod, senakur-martvilurSi erTnairad dasturdeba rogorc l > Á da S > Á procesebi, ise i > Á, roca zugdidur-samurzayanulisTvis mxolod es ukanasknelia damaxasiaTebeli. literatura gudava 1975: qarTuli xalxuri sityviereba, megruli teqstebi, I, poezia. teqsti gamosacemad moamzada, winasityvaoba da gamokvleva daurTo t. gudavam, Tbilisi. danelia 2006: k. danelia, kolxuri enis gramatikuli analizi, kolxuri (megrul-lazuri) ena, Tbilisi. Tofuria 1941: v. Tofuria, n da s fenebisaTvis qarTvelur enebSi. Mmecn. Aakad. moambe, t. II, #1-2, 1941. kiziria 1982: a. kiziria, martivi winadadebis Sedgeniloba qarTvelur enebSi, Tbilisi. lomTaZe 1954: e. lomTaZe, msazRvrel-sazRvrulis urTierToba megrulSi, ike, VI, Tbilisi. JRenti 1953: s. JRenti, Wanur-megrulis fonetika, Tbilisi. fenrixi, sarjvelaZe 1990: h. fenrixi, z. sarjvelaZe, qarTvelur enaTa etimologiuri leqsikoni, Tbilisi. fenrixi, sarjvelaZe 2000: h. fenrixi, z. sarjvelaZe, qarTvelur enaTa etimologiuri leqsikoni, meore, Sevsebuli da gadamuSavebuli gamocema, Tbilisi. qajaia 1957: o. qajaia, l fonemisaTvis megrulis martvilur-banZur TqmaSi. Pped-institutis Sromebi, III, 1957. qajaia 2002:o. qajaia, megrul-qarTuli leqsikoni, t.II, Tbilisi. SaniZe 1923: a. SaniZe, uZvelesi qarTuli teqstebis aRmoCenis gamo: tum, II, tfilisi. Ciqobava 1936: arn. Ciqobava, Wanuris gramatikuli analizi teqstebiTurT, tfilisi. 40 cikolia 1954: m. cikolia, megrulis samurzayanul-zugdiduri kilokavis fonetikuri mimoxilva, afxazeTis enis, literaturisa da istoriis Sromebi, t. XXV, 1954. Ки ши е 1914: И. Кипши е, Г а а и а и е c (иве c ) яы а c х еc а ие и c ва е , СП . Ца арели …1880: А . Ца а е и, Ми е c ие ы, вып. I. Ми е c ие е c ы c пе ев и яc е ия и, CП . Semoklebebi: gud. _ qarTuli xalxuri sityviereba, megruli teqstebi, I, poezia. teqsti gamosacemad moamzada, winasityvaoba da gamokvleva daurTo t. gudavam, Tbilisi 1975. lola nana – lola nana (lola jgerenaiasagan m. Toduas mier Cawerili megruli (martviluri) teqstebi), Seadgina l. basiliam, Tbilisi 2007. kart. – g. kartozia, megruli da lazuri teqstebi, Tbilisi 2008. yif. _ И. Кипши е, Г а а и а и е c (иве c ) я ы а c х еc аие и c ва е , СП 1914. xub. _ m. xubua, megruli teqstebi, Tbilisi 1937. Rusudan Gersamia About Iotization in Megrelian Summary j, as an independent phoneme, doesn’t exist in Megrelian. It is confirmed only in certain phonetic positions either as the allophone of another phoneme or the result of the certain phonetic process. The transition processesLl > j, i > j, ê > j should be singled out. 1. The transition l > j in the neighbourhood of the vowels a, o, u is systematic, but e is lost neighbouring a vowel: l > j > 0. In modern Megrelian the indicated process exceeds the boundaries of Bandza and the adjacent villages and embraces the whole Martvili. Moreover, it is becoming widespread in the speech of Senaki and Chkhorotsku villages neighbouring Martvili villages. The examples validating this process can’t be found in Megrelian. muje “What is” doesn’t act as the example in this case, as muje < muj + re < mui + re “what is” is the result of the loss of r in the position between vowels. Besides, it is due to the transition of the morpheme i , denoting the nominative of the interrogative pronoun, into j: i > j, next to which the phoneme e is added to the muj || mui interrogative pronoun enclitically. 2. i > j process is not determined only by the number of syllables in a poem. The observation on the text material confirmed that there exists the change i > j: a) 41 when a compound preverb is added, the verb or this preverb is complicated by the particle and there is gi phonetic sequence; b) when the verb is of the object structure, it is in the second person and g morpheme is followed by the i morpheme of the subject or object version; c) the diphthongization is due to the existence of o phoneme after the preverb e-: e + o > jo, which causes palatal sequences ejo-, jo-. 3. ê > j or ê > j > 0 is the quality of the substantive determiner, the genitive morpheme ê moves into j both in compounds and common collocations with almost no exceptions. The indicated process is characteristic of all Kartvelian languages. Thus, it represents a common Kartvelian phenomenon. There are some exceptions: uÄaêi > uÄaj “elder”, þveêi > þvej “old”, oêi > oj “hundred” (with compound numerals in certain phonetic positions), boêi > boj “boy” (vocative), aêo / aêi > aj “over here”, in whose structure the iotization of the ê phoneme is interpreted in a different way (Comp. E. Lomtadze). On the basis of the published text material and our field trip entries it is established that iotization is characteristic of the whole Megrelian, but this process is not uniform according to the dialects, in particular, l > j and ê > j processes, as well as i > j processes , are confirmed in Senakian-Martvilian. On the other hand, only the latter is characteristic of Zugdidian-Samurzakanoan. 42 enaTmecnierebis sakiTxebi _ I-II, 2009 marine ivaniSvili mcenareTa saxelebi qarTvelurSi: `kowaxuri~ zurab sarjvelaZem qarT. kowaxur- kowaxur-i: megr. korwoxul/korwoxul-i `kowaxuri~ fuZeebis Sepirispirebis safuZvelze qarTulzanuri erTianobis xanisTvis aRadgina *kowaxur- arqetipi (sarjvelaZe 1999:127). kowaxuri dasturdeba sulxan-sabas leqsikonSi. SesaZloa, qarTuli kowaxur-is Sesatyvisi iyos megruli korwoxul- (<*korwoxurdisimilaciis Sedegad. r megrulSi ganviTarebulia. korwoxui< korwoxuri). cxadia, rom kowaxur- fuZea, oRond misi Semdgomi segmentacia jerjerobiT ar xerxdeba (fenrixi, sarjvelaZe 2000). a. mayaSvilis botanikur leqsikonSi kowaxur- fuZisTvis Semdegi formebia warmodgenili: kowaxuri (Berberis) fS. ekalZmara; xevs. eskalZmara; mT. kowmaxuri; raW. kvawaxuri; laz. kawaxuri; megr. korwoxuli; svan. gvawxir, gowxir. qarTvelur enebSi kowaxur-, kvawarax-, kowmax- fuZeTa Semdgomi segmentaciisa da semantikis axsnas eZRvneba g. Tofurias gamokvleva (Tofuria 1994:7-8; 2003:120-131). misi azriT, imTaviTve arsebobda ori paralelurad nawarmoebi fuZe: kow-ax- (||kvaw-ax) da kow-ar- (||kvaw-ar-) _ mniSvnelobiT `mJave~. es fuZeebi SemdgomSi axali sityvaTwarmoebisaTvis (-ax da -ar sufiqsebiT) iqnen gamoyenebulni: kow-ax-ur-i, kvaw-ar-ax-i... amave fuZeebTan axlos dgas kaw-ax-ic, romelic mkvaxe, umwifari xilis mniSvnelobas, simJavis cnebas gamoxatavs. g. Tofuria gamoTqvams varauds, rom -ax sufiqsian formasTan (kow-ax-) mcenarisa da nayofis saxelwodebaa dakavSirebuli, xolo -ar sufiqsian formasTan (kow-ar) _ misi produqtisa. rTuli, kompozituri Sedgenilobisa unda iyos sityva kowmaxi/kowamaxi: kow-max- < kow-a-max- <*kow-ax-max (Sdr. mxe `motkbo mJave~, `momJavo~ _ sulxan-saba orbeliani). qvemoT warmovadgenT megrulis gamocemul teqstebsa da leqsikonebSi korwoxul- fuZisTvis dadasturebul masalas: sumi berwuli da sumi korwoxuli: _ sami broweuli da sami kowaxuri. || gadat. mware, mware enis mqone (xubua 1937:211). korwoxolijgua nina milaZu _ kowaxuriviT (Zlier mware) ena udevs (pirSi). Sdr. xevs. kowaxi Zlier mJave (WinWarauli 1960:194). laz. kawaxuri kowaxuri (mayaSvili 1961), korwoxuli, kvawaraxi _ kvawaraxi, kowaxuri (Waraia 1997). korwoxuri, kvarwaxi, koxa (qarT. kvawaraxi) tyis tyemlis (&omuri) sawebeli; Cub. kowaxi, kawaxi, kowamaxi _ Zalian mJave, mkvaxe (Кипши е 1914; qajaia 2002). 43 vfiqrobT, am mcenaris aRmniSvnel qarTul-zanur saxelTa rigSi unda ganvixiloT svanuri fuZec: gowxir- (-iS, -Žl bz., lnt., -ar bq., -al laSx.) _ kowaxuri. S–Žns x–Žy gowxir w–a (bz.) _ svaneTSi bevri kowaxuria. cxekisga mÊnwird xag gowxir (bq. 70) _ tyeSi blomadaa kowaxuri. gowxir (laSx., xor. 7) _ kowaxuri (Tofuria, qaldani 2000). gowxir leCx. `kvawaxuri~, а а и . Сва ы п е я в ѣ ѣ е а, а а е и я и - а и ы. gowxir gimaS (lenjŠrs), al balaxs dambal kel xÀr kelleJa Txumólar i Cuba– bal’lar – kowaxuri miwisa (mcenarea erTgvari), am balaxs dabali Rero aqvs, Reroze Tavebi gamosdis da qvemoT – foTlebi (oniani 1917). aRsaniSnavia, rom svanurSi gowo visg _ maJalo vaSli (mayaSvili 1961) am Ziris `mkvaxe~, `mJave~ cnebasTan kavSirs miuTiTebs. svanuris Tavkiduri mJReri g- velari qarTulis mkveTri k- velaris Sesabamisad svanurisTvis damaxasiaTebeli fonetikuri movlenaa (Sdr. qarT. kak- svan. gak-), iseve rogorc fuZis SekumSuli saxiT warmodgena. qarTvelur enaTa fonotaqtikis TvalsazrisiT or yru TanxmovanTagan erTs SeiZleba disimilacia mouvides da gamJRerdes, rasac g. axvledianma disimilaciuri gamJRereba uwoda. yru bgeraTagan SeiZleba orive erTnairi iyos (krko – grko), SeiZleba – sxvadasxva (patara – batara dialeqt.). istoriulad cnobilia agreTve kaparWi-c da kabarWi-c (k-p > k-b); Wapuki-c da Wabuki-c (p-k > b-k). disimilaciuri gamJRerebis Sedegia pat(r)on-isgan warmomdgari baton-i (p-t > b-t). amave movlenam svanurSi kowaxur-isgan gowx-is mogvca (k-w > g-w), da la-kurka-sagan la-gurka miviReT (k-k > g-k). Sdr. lagurka wm. kvirikes saydari kalaSi (SaniZe 1973:§27a). svanuri fonotaqtika uZveles viTarebas asaxavs (meliqiSvili 1999; 2000). vfiqrobT, dasaxelebul qarTul da zanur fuZeebs unda daematos svanuri gowxir- fuZec da saerTo-qarTvelur doneze am mcenaris saxelis arqetipad aRvadginoT ara *kowaxur-, aramed *gowaxur- fuZe. amrigad, qarT. kowaxur-: megr. korwoxul-: svan. gvawxir-, gowxirfuZeebis Sepirispirebis safuZvelze saerTo-qarTvelur doneze aRdgeba *gowaxur- `kowaxuri~ fuZe. literatura g. axvlediani, zogadi fonetikis safuZvlebi, Tbilisi 1994. T. gamyreliZe, g. maWavariani, sonantTa sistema da ablauti qarTvelur enebSi, Tbilisi 1965. t. gudava, o-s u-Si gadasvlis zogierTi SemTxveva zanur (megrul-Wanur) enaSi, saq. mecn. akad. moambe t. XXV, 1, Tbilisi 1960. 44 k. dondua, svanur-qarTul-rusuli leqsikoni, Tbilisi 2001. Tofuria 1994; 2003: g. Tofuria, qarTvelur enaTa leqsikidan, kowaxuri, kvawaraxi, kowmaxi, b. jorbenaZis sazogadoebis samecniero konferencia, moxsenebaTa Tezisebi, Tbilisi. mayaSvili 1961: a. mayaSvili, botanikuri leqsikoni, Tbilisi. meliqiSvili 1999: i. meliqiSvili, aRdgeba Tu ara aqcesiuri kompleqsebi saerTo-qarTvelurSi?, enaTmecnierebis sakiTxebi, I, 1999, Tbilisi. b. niJaraZe, qarTul-svanur-rusuli leqsikoni, Tbilisi 2007. oniani 1917: ars. oniani, xeebisa da mcenareebis svanur saxelTa leqsikoni, petrogradi. s.-s. orbeliani, leqsikoni qarTuli, Tbilisi 1993. sarjvelaZe 1999: z. sarjvelaZe, etimologiuri SeniSvnebi, Tsu filologiis fakultetisa da Tsu filologebis II samecniero sesia (masalebi), Tbilisi. fenrixi, sarjvelaZe 2000: h. fenrixi, z. sarjvelaZe, qarTvelur enaTa etimologiuri leqsikoni, Tbilisi. qajaia 2002: o. qajaia, megrul-qarTuli leqsikoni, Tbilisi. SaniZe 1973: ak. SaniZe, qarTuli enis gramatikis safuZvlebi, Tbilisi. arn. Ciqobava, Wanur-megrul-qarTuli SedarebiTi leqsikoni, tfilisi 1938. Waraia 1997: p. Waraia, megrul-qarTuli leqsikoni, Tbilisi. WinWarauli 1960: a. WinWarauli, xevsurulis Taviseburebani, nawili II, xevsuruli dargobrivi leqsika, Tbilisi. xubua 1937: m. xubua, megruli teqstebi, tfilisi. Ки ши е 1914: И. Кипши е, Г а а и а и е (Иве )я ы а х е а ие и ва е , С.-Пе е . К и в Г. А., Э и иче и ва а ве их я ы в, М ва 1964. Ма . ., е иче ие а ва ия е ев ев и а е и (pluralia tantum), I-III, ИА , Са -Пе е 1915. Marine Ivanishvili Proto-Kartvelian Plant Names: "koc’axuri"(Lat. berberis) Summary According to the phonemic correspondences between the Kartvelian languages (Georg. koc’axur-: Megr. korc’oxul-) steam *koc’axur- has been reconstructed for common Zan-Georgian by Z. Sarjveladze. We added to this correspondence a Svanian steam *goc’xir- with the same meaning and reconstructed *goc’axursteam for the Proto-Kartvelian level. Thus,*goc’axur-: Georg. koc’axur-: Megr. korc’oxul-: Svan. goc’xir- "berberis". 45 enaTmecnierebis sakiTxebi _ I-II, 2009 vaxtang imnaiSvili mrCobli xmovnebis marTlwerasTan dakavSirebuli zogierTi sakiTxi qarTulSi araiSviaTad gvxvdeba mijriT mdgomi ori erTnairi bgera _ xmovanic da Tanxmovanic, e.w. mrCobli bgerebi. es iyo Cveni mwerlobis gariJraJze da mas vxvdebiT dResac. rogorc sakuTar, ise nasesxeb sityvebSi ori (zogjer sami) erTnairi bgeris gverdigverd Seyrisas Wreli suraTi gvaqvs. erTnairi bgerebi zogjer erTmaneTis gverdiT umtkivneulod Zlebs, zogjer (ufro naklebad) xdeba maTi Serwyma (an erTis dakargva). paraleluri formebis Sesaxeb aRniSnaven: `enaSi amJamad didi siWrelea. swori formebis gverdiT bevria umarTebulo formebic da maT garda kidev e.w. variantuli, paraleluri formebic, rogoricaa mag., kalaTi da kalaTa, Svindi da Sindi... da misT. variantuli formebi enis leqsikis simdidres ar warmoadgenen. isini, Tu SeiZleba ase iTqvas, orTografiuli liberalizmis Sedegia. SeiZleba isic iTqvas, rom erTerTi xelSemwyobi mizezi enis normebis darRvevisa am variantuli formebis arsebobacaa, vinaidan maTi fakultatiuri an nebismieri xmareba SeiZleba gaxdes mizezi enis normebis dacvaze pasuxismgeblobis grZnobis Sesustebisa. enis normebis dacva pirvel rigSi moiTxovs weris normebis, orTografiis zustad dacvas. weris kultura ki imitomaa gansakuTrebuli mniSvnelobisa, rom yoveli axali Taoba wignis meSveobiT eufleba Saliteraturo enas~.1 Tu wavuyrueT, es Cvens enas sikeTes ar moutans. qarTuli enisaTvis araa damaxasiaTebeli erTmaneTis gverdiT ori erTnairi bgeris u f u n q c i o xmareba. Tuki aseTi ram mainc gvxvdeba aqa-iq, is gviandeli warmoSobisad aris miCneuli (magaliTad gamogvadgeba CCÂli da TTue2). roca TiToeuli am bgeraTagan raRac rols asrulebs, raRacis maCvenebelia, raRac daniSnuleba aqvs, maSin ori ki ara, SeiZleba sami bgerac ki aRmoCndes gverdigverd: gaaanaliza, SeeerTebina... 1 a. kobaxiZe, rogor vicavT qarTuli enis normebs, qarTuli sityvis kulturis sakiTxebi, XI, 1998, gv. 69. 2 i. yifSiZe, asimilaciisa da disimilaciis wesi qarTulsa da megrulSi: tum, #1, 1919-1920, gv. 3; v. Tofuria, fonetikuri dakvirvebebi qarTvelur enebSi. I, bgeriT movlenaTa Tanamimdevroba: `mimomxilveli~, 1926, gv. 216-217. 46 rodesac sityva sxva enidanaa Semosuli, originalur dawerilobaSi mijriT mdgomi asoebi qarTulSi, Tu TanxmovnebTan gvaqvs saqme, rogorc wesi, ar gadmodis, xolo xmovnebi, ZiriTadad, wyvilad rCeba. ra Tqma unda, orive SemTxvevaSi arcTu iSviaTad gvxvdeba gamonaklisebi (`sovremenniki~, zelandia...). dRes minda mxolod mijriT mdgom xmovnebze SevaCero Tqveni yuradReba, Tanxmovnebis Sesaxeb sxva dros meqneba saubari. jer ajobebs, ufro martivi sakiTxi, kacma rom Tqvas, CvenTvis naklebad mniSvnelovanic, ganvixiloT _ ucxouridan Semosul sityvebze vityvi mokled. zemoT aRvniSne, rom ucxouri enebidan Semosul sityvebSi gverdigverd mdgomi sityvebSi, ZiriTadad, tradicias uweven angariSs, Torem mrCobl bgerebs raime daniSnuleba gadmoqarTulebul variantSi ara aqvs. mrCobli xmovnebis xmareba gansakuTrebiT gavrcelebulia estonurSi, holandiurSi, finurSi, iaponurSi... amgvari formebi, ra Tqma unda, met-naklebad sxva enebSic gvxvdeba. am qveynebidan Semosul sityvebSi mrCobli xmovani metwilad SenarCunebulia, dednis analogiurad gadmodis, Tumca am bolo dros es wesi yovelTvis ar aris daculi. pirvelis magaliTebad SeiZleba davasaxeloT aaxeni, haaga, maastrixti, saarbriukeni, servantes saavedra (Cervantes Saavedra), Spree, feeria, zeedorfi, abram roomi, koordinati, zooparki, kuusineni... aqamde aseT SemTxvevaSi cnobili saxelebidan, ramdenadac maxsovs, mxolod beThoveni (Beethoven) da axali zelandia (Newseeland) ar misdevdnen wess, ar inarCunebdnen wyvil xmovans da maT erTi e-Ti werdnen, albaT, rusul dawerilobaze dayrdnobiT. amJamad es mtkice wesic irRveva da aRarc mijriT mdgar or erTnair xmovans weren dedniseburad: rud van nistelroi (Ruud van Nistelrooy) roi makai (Roy Makaay), mika hakineni (Mika Haakkinen), havai (Hawaii). Sdr. samuel eto’o (Samuel Eto’o). aq, albaT, iman iqonia gavlena, rom or o-s Soris apostrofia. holandiur qalaq alkmaars `qarTuli sabWoTa enciklopedia~ (qse) erTi a-Ti wers, sportuli gazeTebi ki _ oriT. ori i-s gverdigverd xmarebis SemTxvevebi ucxouridan Semosul ZirebSi Zalze iSviaTia, ufro iaponuri geografiuli saxelebis gadmoqarTulebisas gvxvdeba (niigata, niihama...). vfiqrob, yvelaze metad gavrcelebulia biliardis saTamaSo joxis saxelwodeba: kii, romelic qarTulSi gamartivebulad ufro ixmareba: Serwymis Sedegad erTi i gvrCeba. qse da `orTografiuli leqsikoni~ kii formas uWeren mxars, `ucxo sityvaTa leqsikonis~ mixedviT ki ZiriTadad variantad, etyoba, `ki~ iTvleba.3 mrCobli asoebis bunebis Sesaxeb 6 aTeuli wlis win daibeWda ivane 3 ucxo sityvaTa leqsikoni, Seadgina m. WabaSvilma, 1989, gv. 229. 47 imnaiSvilis werili,4 romelSic, ZiriTadad, saubaria imaze, ra SemTxvevaSi SeiZleba erTmaneTis gverdiT aRmoCndes ori, zogjer ki sami erTnairi xmovani (da Tanxmovanic). am Teoriuli xasiaTis naSromSi ar aris damowmebuli arcerTi sailustracio magaliTi Cveni mwerlobisa Tu presis furclebidan. aRniSnaven, rom `xmovnebis gaormageba sityvebSi qarTulisTvis Cveulebrivi movlenaa. mas adgili aqvs rogorc saxelebSi, aseve zmnebSi. orive SemTxvevaSi mas, ZiriTadad, morfologiuri movlenebi iwvevs. saxelebSi, brunebasTan dakavSirebiT, mas mxolod or brunvaSi vxvdebiT: naTesaobiTsa da moqmedebiTSi, Tu mxoloobiTi ricxvia, xolo mravlobiT ricxvSi, zogierT SemTxvevaSi, yvela brunvaSi. zmnebSi mas umetes SemTxvevaSi zmniswinebi da qcevis niSnebi iwveven. aseve aqtiur rols TamaSobs am saqmeSi vnebiTis niSnebic (i, e)~.5 dRes minda wesidan gadaxvevis, dadgenili normebis darRvevis SemTxvevebi ganvixilo. mopovebuli masalebi, cxadia, ar aris amomwuravi, bunebrivia, bevri Cemi yuradRebis miRmac darCa, amitom mxolod mas davjerdeT, rac xelT momxvda. A. jer a xmovans SevexoT. mrCobli a rom erTs kargavdes, aseTi SemTxveva Zalze iSviaTia. oriode nimuSs mivakvlie, roca ori xmovnis Serwyma momxdara (Tuki mas, saerTod, koreqturul Secdomad ar CavTvliT). `ra aqvs saZraxi anda saugo~ (n. jalaRonia, pasuxi leqsad zogierT Cems Tanamokalmes: `komunisti~, #69, 1981). vinmes SeiZleba egonos, rom aq marcvalTa raodenobam iqonia gavlena: saaugo rom daewera, taepSi erTiT meti marcvali gamouvidodao avtors, rasac me ver daveTanxmebi: poets SeeZlo martivad daeZlia es dabrkoleba: `anda saugos~ nacvlad SeeZlo daewera `an saaugo~. meore magaliTSi koreqturul Secdomaze ver vilaparakebT, radgan mcdari forma meordeba: mimomxilvelebi SevCenkosgan aramqveyniur golebs elodnen, magram aramqveyniuri golebi drogbas gaaqvs (`sporti~, #222, 2006, gv. 7). unda aRiniSnos, rom a xmovnis dakargva, rogorc wesi, iseT SemTxvevebSi xdeba, rodesac erTad Seyrili sami a-dan erTi ikargeba. vnaxoT saamiso nimuSebi: 1) swored am didma grZnobam daaxlova igi sulierad didebul inglisel lordTan (ap. Jordania, i. WavWavaZis Semoqmedebis zogi sakiTxis gagebisaTvis: `sabWoTa xelovneba~, #7, 1968, gv. 68); 4 i. imnaiSvili, mrCobli asoebis bunebisa da marTlwerisaTvis qarTulSi: qarTuli ena da literatura skolaSi, kreb. II, 1949, gv. 17. 5 iqve, gv. 17. 48 2) omma ufro daaxlova cia da cisana (gr. Ciqovani, rwmena: `mnaTobi~, #8, 1980, gv. 84); 3) biWebs isev moubrundaT guli erTmaneTze, saerTo ubedurebam daaxlova (n. gelaSvili, mivemgzavrebiT madrids: `ciskari~, #10, 1982, gv. 74); 4) raTa scados `daaxlovos~ mxareebis poziciebi (sammxrivi molaparakeba; `komunisti~, #262, 1981); 5)poetikis mkvlevarma... Semdegnairad gaanaliza ramdenime strofi g.tabiZis leqsisa `xalxuri motivebidan~ (a. gawerelia, riTmisa da metaforis swori gagebisTvis: `ganTiadi~, #6, 1976, gv. 104); 6) uCvenes da gaanalizes TiTo-TiTo partia sakuTari Semoqmedebidan (d. jumiTeli, sabudris gaxseneba (`axalgazrda komunisti~, #146, 1982); 7) ganukurnebeli seniT daavadebs mosaxleobas (g.fanjikiZe, adamiani, energia, atomi: `komunisti~, #263, 1980, gv. 5); 8) Tu cxovels drodadro daavadeben trianozomoziT da Semdeg gankurnaven... (g. kurbatova, saRaTas Zili marcxdeba: `komunisti~, #112, 1973); 9) 1892 wels a.stroudjerma daarsa firma, romelic avtomaturi telefonis sadgurebs amzadebda (a. cirekiZe, ucnauri gamomgonebeli: `soflis cxovreba~, #55, 1981); 10) pirveli dasaxlebani (folklendis kunZulebze) daarses frangebma 1764 wels (`folklendis kunZulebi“ _ cnoba: `komunisti~, #81, 1982); 11) mogvianebiT sazogadoebrivi organizaciac daarseT (`qronika~, #35, 2004, gv. 7); 12) moZvelebul xaverds gaaxlebT, Tu qsovils jer svel Rrubels wausvamT (`sasargebloa icodeT~: `soflis cxovreba~, #133, 1977). yuradReba miaqcieT: `gaaxlebT~ sul sxva Sinaarsis matarebelia; 13) isini Tvlidnen, rom xlaTis dapyroba sxva mxareTa dapyrobasac gaadvilebda (T. natroSvili, g. jafariZe, Tamaris ficis wignis Sesaxeb: `literaturuli saqarTvelo~, #4, 1982, gv. 13); 14) propakistanurma partiam ...ukanasknel dReebSi gaaqtiura ZirgamomTxreli saqmianoba indoeTis jamusa da qaSmiris StatSi (`wamqezebluri mowodebani~: `sabWoTa aWara~, #153, 1980). 15) amasobaSi ioselianma gaaqtiura figurebi (e. meliqseT-begi, angariSi gaTanabrda: `komunisti~, #223, 1980); 16) amerikis politikis namdvili mizania gaaqtiuron Sinauri reaqcia afrikis qveynebSi (mxars uWeren ssr kavSiris iniciativebs: `komunisti~, #13, 1981); 49 17) endersis gadayeneba sabolood gauxsnis xel-fexs prezidentis uaxloesi garemocvis im moRvaweebs, romlebic cdiloben mkveTrad gaaqtiuron amerikis SeerTebuli Statebis rogorc politikuri, ise samxedro Careva am regionis saxelmwifoTa saqmeebSi (gadaadgilebani administraciaSi: `komunisti~, #128, 1983); sami a-dan erTi daikarga. romeli? pirveli zmniswinis nawilia, meore _ qcevis niSani, mesame _ saxelis Tavkiduri xmovani. ga zmniswini rom sadme martooden Tanxmovnis amara darCeniliyos, aseTi SemTxveva ar magondeba. safiqrebelia, qcevis niSani daikarga: SeadareT gaagzavnas da gagzavnas msgavsi magaliTebi. Zireul saxels ver CamoaSoreb sawyis xmovans, radgan SeiZleba sityvis mniSvneloba Seicvalos. martooden g ki zmniswini ar aris, raRa dagvrCa? _ qcevis niSani. zemoT moyvanil magaliTebSi zmniswiniseul a xmovans mosdevs meore a, romelic am SemTxvevaSi erTdroulad aris saarviso qcevis niSanic da axali sityvis sawyisi bgerac. Cans, zmnis formam ver aitana erTad Seyrili sami erTnairi xmovani da moxda maTi Serwyma. aseTi ram araa ucxo bevri enisTvis. qarTulic ar aris gamonaklisi. magram yovelTvis ase rodia. gvxvdeba SemTxvevebi, romlebSic samive a SenarCunebulia: 1) sabavSvo baRis gaxsnis saqmem daaaxlova isini (k. devdariani, sicocxle da ukvdaveba, 1969, gv. 95); 2) iq veraferma gaaankaros saxlebis wyeba, risxvaT alagi (g. tabiZe, uecari qalaqi: `leqsebi~, 1927, gv. 384); 3) genom Tamazs isev gadaavlo Tvali, erTgan mTeli winadadeba waSala, sityvebi gadaaadgila, axalic Cawera da furceli gadado (o. ioseliani, iyo erTi qali: `ciskari~, #5, 1967, gv. 354); 4) axalma Sexvedrebma da mTel saqarTveloSi erToblivma mogzaurobebma kidev ufro daaaxlova igi (zabolocki) qarTvel megobrebs (n. tabiZe, ticiani da misi megobrebi: `mnaTobi~, #10, 1975, gv. 188). kidev erTi SeniSvna mrCobl a-sTan dakavSirebiT. saqarTvelos toponimikaSi araa iSviaTi xmovnebis Sewyvileba, rac yvelaze metad a xmovans exeba. es ufro afxazeTisa da kaxeTis teritoriebze mdebare punqtebze iTqmis. aaci, abaaJvaxu, abaaqiTi, abaaxuda, abJaafTra... patara soflebis saxelebia afxazeTSi... kaxeTSi SedarebiT ufro msxvili dasaxlebuli punqtebis saxelebSia mrCobli a: gurjaani, mirzaani, maCxaani, tibaani, melaani, Wikaani... Zvelad Cven gvekuTvnoda, amJamad TurqeTis teritoriazea artaani... am saxelebSi orive a aris SenarCunebuli. vfiqrob, arc maTi Serwymisken midis jerjerobiT saqme. magram gvaqvs gvari maCxaneli, romelic maCxaanelidan modis. marTalia, arsebobs maCxanis eklesiac (IX s.) sof. wodoreTis maxloblad, magram qarTveli mwerali da publicisti dimitri maCxaneli (romlis namdvili gvari 50 nadiraZea) sof. qvemo maCxaanSi aris dabadebuli, ase rom, mis fsevdonimSi erTi a mrCoblidan modis. ucxo enebidan Semosul sityvebSi ori a, ZiriTadad, daculia: vilhelm raabe, mdinare aare, saaris mxare, alma-ata da sxv. B. ganvixiloT e xmovnis gaormageba: Zveli qarTuli enis ZeglebSi e fuZiani sityvebi eb-ian mravlobiTSi gvxvdeba rogorc ori e-Ti, ise caliT. erTmaneTis gverdiT dadasturebulia samareebi da samarebi, huneebi da hunebi, Ãelmwifeebi da Ãelmwifebi, samoTxeebi da samoTxebi...6 XVII saukuneSi (1643 w.) franCesko-maria majos qarTuli enis gramatikaSi, rogorc prof. T. uTurgaiZe aRniSnavs, e-fuZian sityvebs mravlobiTSi ori e-s nacvlad erTi aqvs,7 msgavsi viTareba Cans ucnobi italieli misioneris mier Sedgenil italiur-qarTul leqsikonSi, romelic 1724 wels unda iyos Seqmnili. rogorc fiqroben, italieli gramatikosi asaxavs qarTluri metyvelebis faqts _ ori e an maT adgilze erTi grZeli xmovani mkafiod ar ismoda.8 es faqti Tanamedrove saliteraturo qarTulSic saTanadod aisaxa. DdResac gvxvdeba ori e-s nacvlad erTi: 1) SesZres midamo mSvidi bukis xmiT isev monadirebma (mikola baJani, cxovelmyofeli wyaro Tbilisis, Targmani k. kalaZisa: `komunisti~, #235, 1972); 2) damSral budebSi darCenilan marto qviSani (i. mosaSvili, leqsebi, 1954, gv. 55); 3) SeSlili qali sabralo xan orRobebSi imRerebs (r. gvetaZe, `Rame sofelSi!~); 4) me aRar Semwevs meti urCoba, sisxliT aivso Tvalis upebi (k. nadiraZe, Cems bavSvebs, 109). 5) Zvel poezias kadnierad vaxuravT Calmas, magram savsea siyvaruliT Tvalis upebi (t. tabiZe); 6) gardasulTa ZvlebiT nagebs sisxlad gadaevlo bagebs mze wiTeli (e. kvitaiSvili, xe cxovrebisa, 1976, gv. 10). am magaliTebSi xmovnis dakargvis Tu Serwymis mizezi is unda iyos, rom avtors saleqso taepSi erTi marcvali zedmeti gamosdioda da igi iZulebuli iyo, marcvalTa raodenoba ramenairad Seemcirebina. yvelaze martiv saSualebad man, etyoba, e-s Serwyma CaTvala. ara mgonia, 6 i. imnaiSvili, saxelTa bruneba da brunvaTa funqciebi Zvel qarTulSi, 1957, gv. 89_95. 7 T. uTurgaiZe, qarTuli enis Seswavlis istoria, 1999, gv. 50. 8 iqve, gv. 70. 51 prozaSi am avtorebs zemoT dasaxelebuli formebi exmaraT. moyvanil magaliTebSi xmovnebis Serwyma taepSi marcvalTa raodenobas davabraloT (Tumca es araa gasamarTlebeli sabuTi), prozaSi marcvlebs aravin iTvlis. aq ki ufro meti darRveva aRmoCnda: yvelaze xSirad e ikargeba e-fuZiani sityvebis mravlobiTi ricxvis formebSi: 7) saTvalebianma mkiTxa (b. gulua, matarebelSi: `niangi~, #15, 1968, gv. 3); 8) saTvalebiani italieli dakvirvebiT uyurebs maT lamaz saxes (a. samsonia, provinciuli Canaxatebi: `literaturuli saqarTvelo~, #41, 1967); 9) uyurebs saTvalebiani italieli am or `jorjiens~: (a. samsonia, provinciuli Canaxatebi: `literaturuli saqarTvelo~, #41, 1967); 10) merxidan cqvitad wamodga sufTad Cacmuli saTvalebiani biWi (a. kurliandski, a. xaiti, aqsioma: `saxalxo ganaTleba~, #93, 1969); 11) Suaxnis saTvalebianma ostatma ... gadmomxeda (z. gemazaSvili, Savebi iwyeben da Savad misdiT saqme: `niangi~, #20-21, 1967, gv. 5); 12) bolos repeticia viRac saTvalebianma axalgazrdam Caatara studiaSi (b. WoxoneliZe, telediqtoris qmari: `mnaTobi~: #8, 1970, gv. 28); 13) bolos saTvalebianma xma mouwona (b. WoxoneliZe, telediqtoris qmari: `mnaTobi~: #8, 1970, gv. 28); 14) saTvalebianma mamakacma jer saTvale waiZro (k. esakia, aba he, aba ho!: `axali kolxeTi~, #74, 1971); 15) didi Savi saTvalebiT vaJebsac aseve aSkarad etyobodaT ucxoeloba (g. CxartiSvili, ucxoelebi: `niangi~, #6, 1970, gv. 3); 16) Taviseburi eWvi trialebs avstraliis mkvidr `sayurebian~ muqlurj xoxbebsa da... oqrosfer xoxbebs Soris (l. tatiSvili, megobrebi: `komunisti~, #5, 1970); 17) platonma gadiara ezo, gavida WiSkarSi da male, orRobebSi mimavali, gzas aqeT-iqiT mimyol xeebSi miimala (d. kldiaSvili, moTxrobebi da piesebi, 1947, gv. 59). mogviano xanis gamocemebSi, Cans, gamomcemlebs euxerxulaT orRobebSi, amitom CamoaSores bolo b da mxoloobiTad gadaakeTes (orRobeSi); 18) haitSi sakmaod didxans batonobda diuvaliebis diqtatura (`versia~, #16, 2004, gv. 10). diqtatoris gvaria diuvalie /Duvalier/. es gvari mxoloobiTis formiT naxsenebia iqve: `mama doki~ _ ase eZaxdnen diuvalies~; 19-20) unda daelaparako yabardoelebs, adiRebs, Cerqezebs (Jurn. `sarke~, #33, 2004, gv. 7); iyvnen yabardoelebi da adiRebic (iqve). qarTuli sabWoTa enciklopediis mixedviT, adiReebi aris adiReelebis, 52 Cerqezebisa da yabardoelebis saerTo saxelwodeba (qse, t. I, 1975, gv. 93). ase rom, aq ormagi Secdomaa: unda eweros ara adiRebi, aramed adiReelebi, Tanac _ ori e-Ti. ganxilul magaliTebSi ori e e-fuZian sityvebze mravlobiTobis eb sufiqsis darTvis Sedegad moxvda erTmaneTis gverdiT. zogjer SesaZlebelia TviTon sityvis fuZeSic moxdes ori e-s Serwyma, sadac maT araviTari morfologiuri daniSnuleba ara aqvT. 21) avi kacis xelma es veberTela nazardi rom waaqcia, netav am ubedurs ra eSveleba? (S. gociriZe, mtredi da futkari: `droSa~, #9, 1982, gv. 23). movigonoT zemoT naxsenebi beThoveni da zelandia. bunebrivia, ufro xSirad marTebuli formebi gvxvdeba, romlebSic orive e daculia. es Cveulebrivi magaliTebia, enaSi, ase Tu ise, fexmokidebuli: 22) saTvaleebiani seqcioneri (g. WeiSvili, axali varskvlavi: `mnaTobi~, #10, 1967, gv. 98); 23) mTis ferdobi wiTlad aeelvarebina Savxalian yayaCoebs (k. devdariani, sicocxle da ukvdaveba, 1969, gv. 56); 24) yvelani erTad `kaveeniT~ viyaviT dakavebuli (Jurn. `Tbiliselebi~, #31, 2004, gv. 16). iqve: zogi `kaveenSCikad~ darCa (<rus.); 25) dijeebs metsaxelebi aqvT xolme (Jurn. `Tbiliselebi~, #31, 2004, gv. 17). axla vnaxoT metad iSviaTi SemTxveva, rodesac sami e xmovani iyo Tavmoyrili, oRond ara saxelSi, aramed zmnaSi da moxda erTis dakargva Tu sxvasTan Serwyma: 26) `23 maiss ki Seecada nikoloz savCenko kabeli umaRlesi Zabvis eleqtroxazTan SeerTebina~ (b. CiCovi, a. esakia, sabediswero dRe: `axali kolxeTi~, #68, 1971). Sdr. `cis gumbaTze atyorcnil cisartyelas ca da dedamiwa SeeerTebina~ (k. devdariani, sicocxle da ukvdaveba, 1969, gv. 44). C. axla o xmovans mivmarToT: ori o qarTulSi maSin iyris Tavs, roca o-fuZian sityvas u-o da sa-o konfiqsebi erTvis anda oba sufiqsi mosdevs: udroo, upaltoo, saboloo, saucxoo, martooba, ucxooba., ufroobiTi xarisxi... amaT gverdiT araa iSviaTi o-mokvecili Tu Serwymuli formebi. 1) usasod davrCi, Tqven mravalgzis xarT bednieri (n. nekeriSvili, leqsebi: `literaturuli saqarTvelo~, #52, 1981, gv. 9); Sen ganmiqarve usasobis grZnoba sazari (goeTe, fausti, Targmna k. jorjanelma: `mnaTobi~, #5, 1974, gv. 130); Sdr. usasood Cakecils dedam kaba kalTaSi Camigdo (r.gvetaZe); usasooba: `usasooba, sikvdili nadgurdeba da ixrwneba~ (g. tabiZe, I, gv. 97); win aris mxolod usasooba (TV programa, #51, 2003, gv. 9); filmi gviCvenebs usasooTa samyaros (TV programa, #10, 2005, gv. 9). 53 2) ugzoba, ufarexoba (g. tabiZe, VI, gv. 268); ugzobiT, qvidan qvaze rom davxtivarT, is aris, aba, kargi? (r. dvaliSvili, bednieri mravalJamieri: `komunisti~, #43, 1983). Sdr. ugzoobas... Seewuxebina (g. tabiZe, XII, gv. 588); ugzooba (kviris palitra, #6, 2004, gv. 11); 3) bevrs qists moaWra marjvena, udrod saflavSi Calala (vaJafSavela, `rCeuli~, 1953, gv. 147); 4) ususuri Rele daaxrCobs... Tavis samSobloSi usamSoblod qceuls (k. gamsaxurdia, didostatis marjvena, 1984, gv. 124); 5) xatavs... ubolo mravalferobasa (g.tabiZe, XII, gv. 576). Sdr. imave avtorTan: uboloo tirili (g. tabiZe, XII, gv. 97); 6) quTaisSi agvisto agvistobda (r. miSvelaZe, kunapeti Rame daswoloda uReltexils: `axali qarTuli gazeTi~, #3, 2009, gv. 4). Sdr.: vera da ver daiZina. `martoobis asi weli~ ikiTxa erTxans (r. miSvelaZe, sizmars ayolilni, 1988, gv. 70); zedsarTavi saxelis ufroobiTi xarisxi; gramatikul literaturaSi damkvidrda `mxolobiTi ricxvi~, nacvlad mxoloobiTisa, Tumca es ukanaskneli savsebiT ver gamodevna... o-s xmareba gverdigverd, kacma rom Tqvas, ar unda iyos Zneli mosawesrigebeli. gramatikis yvela saxelmZRvaneloSi xom sagangebodaa aRniSnuli, o-ze damTavrebuli sityvebi ar ikvecen bolokidur xmovanso (erTi gamonaklisi mohyavT: Rvino _ Rvinis, me meoresac davumatebdi: lobio>salobie da lobiani /gansxvavebiT lobioianisgan: mag. lobioiani TefSi/). amdenad, o-ze damTavrebuli sityva, Tu mas u-o an sa-o konfiqsi erTvis, ori o-Ti unda bolovdebodes. magram xSirad aseT sityvebs myari wesi marTlwerisa ara aqvs, ixmareba rogorc usaso, aseve usasoo. zogi boloSi or o-s wers, sxva ki _ mxolod erTs. miuxedavad imisa, rom leqsikonebi usamSoblos gvTavazoben, sakmaod gavrcelebulia ori o-s Semcveli variantic: magaliTad: usamSobloo (g. tabiZe, `rCeuli~, 1977, gv. 620; n. jalaRonia, rjulgamocvlili kacis godeba: `ciskari~, #2, 1982, gv. 12: misive, amaRleba, `ciskari~, #8, 1980; a. gewaZe, patara kunZuli: `ciskari~, #X, 1966, gv. 35 /orjer/); b. vajhabzade /l. eraZis Targmani/ `komunisti~, #219, 1970). `qarTuli enis ganmartebiT leqsikonSi~ qarTuli Tu ucxouri warmoSobis daaxloebiT 250 o-fuZiani sityvaa dafiqsirebuli. maTgan mxolod 15-odes aqvs u-o konfiqsiT nawarmoebi axali formebi, romelTagan erT nawils fuZis bolokiduri o SenarCunebuli aqvs o sufiqsis win da, amdenad, warmoqmnili sityvis bolos ori o iyris Tavs (udroo, upaltoo...), sxvebs ki fuZiseuli o ekvecebaT da sityvis boloSi erTi o rCeba (uRvino, usaTuo...). orTografiul leqsikonSi gakvirvebas iwvevs erTmaneTis gverdiT arseboba iseTi formebisa, rogorebic aris uboloo da uTavbolo. gana SeiZleba erTis dawerilobac swori iyos da meorisac? erTSi SenarCunebulia orive o, meoreSi ki erTi mokvecilia. 54 rodesac aseT solidur gamocemebSi amgvari meryeobaa, sxvas raRa unda movTxovoT? `ganmartebiT leqsikonSi~ dafiqsirebulia usasoc da usasooc, Tumca, rogorc Cans, Semdgenlebi upiratesobas usasoos aniWeben. zemoT naCvenebi magaliTebidan aSkaraa, rom o-fuZiani sityvebidan uqonlobis gamomxatveli u-o konfiqsiT nawarmoebi sityvebis marTlweris wesi myari ar aris. amJamad rogor moviqceT, romel formebs unda mieniWos upiratesoba? bolos da bolos, xom unda mogvardes es sakiTxi! am SemTxvevazec aris sagangebo werili gamoqveynebuli, da amitom aq aRar gavagrZeleb masze saubars, mxolod rekomendacias davesesxebi: miuxedavad imisa, rom ena gamartivebisken miiswrafvis, umjobesi iqneba, Tu gansaxilvel sityvebSi or o-s SevinarCunebT. amiT im wessac gavamyarebT, rom o xmovani kvecas ar eqvemdebareba. es xom sadavo araa!9 D. mrCobli i: mrCobli i zmnebSi gvaqvs maSin, Tu mi zmniswins mosdevs qcevis an vnebiTi gvaris i niSani (miitana, miipareba). am tipis zmnebSi wesidan gadaxra, Cveulebriv, ar xdeba da ori i yovelTvis SenarCunebulia.. meore varianti gveqneba maSin, Tu i qcevis niSans i bgeriT dawyebuli Ziri mosdevs. aseTi magaliTebi araa xSiri, amitom ramdenimes SemogTavazebT: 1) erTi Wiqa Sampanuri Sesva, gaiiola, Txovna aRar dasWirvebia (o. demetraSvili, eliso: `saqarTvelos qali~, #2, 1984, gv. 1); 2) gaiiolebs (g. abaSiZe, yornaRi: `mnaTobi~, #12, 1967, gv. 34); 3) poeti TiTqos Tavs iimedebs (a. kalandaZe, narkvevebi qarTuli Jurnalistikis istoriidan, 1965, gv. 310); 4)xomalds miyveba Tovlis madona da yvavilebi giiadona (g. tabiZe, `leqsebi~, 1927, gv. 136); 5) daiimeda bolos Tavi (a. TayaiSvili, sityva ekuTvnis disertants: `ciskari~, #1, 1968, gv. 147). zogjer SeiZleba ori i-dan erTiRa SemogvrCes: adre ufro gvioldeboda eg saqme (e. niJaraZe, T. Calauri, is, rac uxucess awuxebda, axla Cven gvtkiva: `ciskris biblioTeka~. IV, 1976, gv. 49) saxelebSi mrCobli i gvaqvs maSin, roca ia an ie daboloebiani sityva naTesaobiT an moqmedebiT brunvebSi dgas. jer ie daboloebiani qarTuli sityvebi vnaxoT. maTi raodenoba or aTeulsac ver aRwevs. amgvar saxelebs dasaxelebul brunvebSi ori i eqnebaT da maT yovelTvis inarCuneben (saCaiis, mepaiiT...). ie daboloebiani sityvebis erTi nawili 9 g. gogolaSvili, v. imnaiSvili, uqonlobis saxelebis marTlwerisaTvis, `saenaTmecniero Ziebani~, #18, 2005. 55 ucxouridanaa Semosuli qarTulSi, maTi raodenoba ganmartebiTi leqsikonis mixedviT erT aTeulsac ver aRwevs, magram dReisTvis maTi raodenoba, bunebrivia, gaizarda. yvela maTgans, orTografiuli leqsikonis rekomendaciiT, naTesaobiTsa da moqmedebiTSi bolokiduri e SenarCunebuli unda hqondes da, bunebrivia, mrCobli i maTTan ar gveqneba (atelie _ atelies, atelieTi). magram es wesi yovelTvis ar aris daculi da zogjer irRveva. SeiZleba, magaliTad, Segvxvdes `ateliis~ da misTanani. es mainc iSviaTobaa. samagierod, msgavsi viTareba marTlac Zalze xSirad gvxvdeba ia daboloebian sityvebSi, romlebic gacilebiT mravalricxovania (qarTulic da, gansakuTrebiT _ ucxouri). wesis mixedviT, am rigis sityvebs ori i SenarCunebuli unda hqondes da aqvs kidec (kalia _ kaliis, kaliiT), magram aris erTi gansakuTrebuli SemTxveva: roca ia daboloebian sityvebs daerTvis sityvaTmawarmoebeli ian sufiqsi, didi siWrelea: gvxvdeba rogorc arSiiani, ise arSiani, rogorc seriiani, ise seriani. am siWrelis mosagvareblad am sakiTxze arsebobs sagangebo gamokvleva, romlis mixedviTac mocemulia rekomendacia: umjobesia ori i SevinarCunoT.10 amitom am sakiTxs aq ar Sevexebi. mrCobli i-s erTi gansakuTrebuli SemTxveva gvaqvs ucxouri leqsikidan: sayovelTaodaa gavrcelebuli malais arqipelagi, biskais yure, havais Stati. am magaliTebSi mrCobli i TiTqmis arsad gvxvdeba (mxolod qse wers marTebul biskaiis yures. Sdr. biskais yure: `geografiis enciklopedia da msoflio atlasi~, 2005, gv. 344). erTi i umarTebulod aris Camoklebuli, radgan am cnobili geografiuli saxelebis originaliseuli daweriloba aris malaia (Malaya), biskaia (Golfo de Vizcaya) da havaii (Hawaii), ris gamoc naTesaobiT brunvaSi erTmaneTis gverdiT ori i xvdeba: malaiis, biskaiis, havaiis. adre saudis arabeTis dedaqalaqs erriiadad moixseniebdnen, axla ki er-riads (an: el-riads) weren. E. dabolos, mrCobli u-s Sesaxeb. ori u gvxvdeba iseT saxelebSi, romlebSic uaryofiTobis maCvenebeli u- -o konfiqsi u-Ti dawyebul sityvas erTvis: uunaro, uuflebo... meore SesaZlebeli Sexvedra ori u-si zmnur formebSi xdeba, roca sasxviso qcevis u niSans mosdevs u bgeriT dawyebuli fuZe: gauuqma, dauuTova, gauumjobesa... sadme iSviaTi magaliTi Tu ar gamoeria, amgvar SemTxvevebSi, rogorc wesi, gadaxra ar SeimCneva da mrCobli u mudam SenarCunebulia. orive saxeoba dadgenil wess eqvemdebareba. 10 i. imnaiSvili, qarTuli saliteraturo enis normalizaciis sakiTxebi. V. orseriani Tu orseriiani? _ `ciskari~, #1, 1971. 56 kidev erTi SemTxveva: urartus enas ra davarqvaT: urartuuli ena Tu urartuli? orTografiuli leqsikonis rekomendaciiT ukanasknelia swori. ratom? aki gramatikis yvela saxelmZRvanelo RaRadebs, u xmovani ar ikvecebao! maSasadame, marTebulia urartuuli. qse-Si aseTi terminebia gamoyenebuli: `urartelebi~, `urartologia~, `urartuli~. u-s mokveca, wesiT, arasworia. pirvel orze amjerad ar SevCerdebi, rac Seexeba mesames, romelSic ori u-s Sexvedra iyo mosalodneli, kiTxva miCndeba: ris safuZvelze amovarda erTi u? gana urartuuli ufro marTebuli ar iqneboda? vnaxoT, ra xdeba analogiur SemTxvevebSi: peru _ perueli, peruuli. gana perus mcxovrebi perelia? nepalis dedaqalaqis, katmandus, mcxovrebs katmandeli unda vuwodoT? ra Tqma unda, ara! am da msgavs SemTxvevebSi (gvinea-bisau, maputu, honsiu, kiusiu, sikoku...) derivaciuli sufiqsebs win u unda SenarCundes. dasasrul, minda erT damaxasiaTebel SemTxvevas Sevexo: xandaxan imis SiSiT, wyvilis cali ar gamomrCeso, zogierT avtors, piriqiT, zedmeti mosdis da ori erTnairi asos nacvlad sams wers an, sadac erTi xmovania saWiro, swored am mizeziT `Tavs izRvevs~ da erT zedmet cals amatebs saxelursa Tu zmnur formaSi (gavixsenoT sakmaod gavrcelebuli gavvocdi /a. sulakauri, Zveli ambavi: `ciskari~, #8, gv. 28; d. kvicariZe, gazafxuli: `literaturuli gazeTi~, #37, 1962/ da misTanani). vnaxoT amgvari magaliTebi: 1) `amisi saimedo garantiaaa rogorc tradicia da norma, ise molaparakeTa enobrivi Segneba (g. wibaxaSvili, Targmanis xelovneba: `literaturuli saqarTvelo~, #5, 1982, gv. 6); 2) kolumbiis mezRvaureebs ase gauCndaT Tambaqos wevis Jini (Tambaqos wevis istoria: `cnobis furceli~, #12, 1985, gv. 11); 3) JorJ diuruas srulebiTac ar examuSeboda es meZaveebi (m. javaxiSvili, rCeuli nawerebi, t. V, 1962, gv. 429 (Targmani gi de mopasanis `lamazi megobrisa~); 4) miyvarda, meyvareba Semodgomis dReebi, mowyeniT netareba da ocnebis frTeebi... ris dReebi! gadian Tveebi da wleebi (m. lebaniZe, axali wignidan: `literaturuli saqarTvelo~, #6, 1986). am SemTxvevaSi frTeebi da wleebi naxmaria dReebi-s SesariTmavad. marTalia, Zvel qarTulSi ixmareba frTe (=kalTa, kudi, frTa, kuTxe, kide, samoseli), magram ara mgonia, rom, roca avtori aq frTes werda, im momentSi Zvel qarTulze fiqrobda; 5) ardadegebis dros zogjer kvireebiT daSoreba uwevdaT (g. gelaSvili, gvifaravs mravali Weri, `ciskari!~, #10, 1973, gv. 21); 6) momdevno kvireebSi (u. manCesteri, prezident kenedis mkvleloba, 1974, gv. 324 /Targmani e. keWaRmaZisa/); 57 7) kvireebi (j. beTaneli, gancdili da gadatanili: `mnaTobi~, #8, 1988, gv. 152). aqve SevniSnav: erTmaneTis gverdiT xSirad Semxvedria daaxloebiT aseTi fraza: gadioda dReebi, kvireebi, Tveebi, wleebi. raki dResa da Tves mravlobiTSi ori e unda hqondes, analogiis faqtori moqmedebs da zogi avtori kvirasa da welsac mravlobiTSi sruliad usafuZvlod ori e-Ti wers, amas Seugneblad, instinqturad akeTebs. metad gavrcelebulia viRaca da raRaca nacvalsaxelebis mrCobli e-s Semcveli formebi: 8) viRac-viRaceebs (z. kalandia, zvaraki, `ciskari~, #2, 1985, gv. 89); mec SemiZlia, rom viRaceebs raRaceebi Sevpirde (`alia~, #24, 2004, gv. 12); raRaceebis laparaki ar SemeZlo (qronika, #6, 2004, gv. 8); Sens TavSi raRaceebs ver agvareb (`qronika~, #9, 2004, gv. 17); Sdr.: iseTi raRacebi miTxra (`qronika~, #9, 2004, gv. 18); raRacebis gaxseneba ar aris momgebiani (`kviris palitra~, #7, 2004, gv. 6). zogjer marTebuli da araswori formebi gverdigverdac ki gvxvdeba: aseTi raRaceebi rom maxsendeba... (`elitaruli qronika~, #1, 2005, gv. 5). Sdr.: raRacebs rom vabarebdiT (imave gverdze!); raRaceebi mec mqonda (`elitaruli qronika~, #1, 2005, gv. 6); Sdr.: aseT raRacebs vblokav (imave gverdze!) axla zmnuri forma vnaxoT: `Tanamgzavric unda daeeimedebina~ (o. CxeiZe, boriayi, `ciskari~, #3, 1974, gv. 73). cxadia, avtors surda daewera daeimedebina, magram ver gaerkva, ifiqra, ar davaklo xmovanio, da uadgilo adgilas daawyvila e xmovani. moyvanil magaliTebSi mrCobli xmovnebis xmareba yovlad gaumarTlebelia, avtorebs zedmeti mcdelobis gamo mosdiT Secdoma da usafuZvlod umateben meore, identur xmovans, rasac ver vityviT Semdeg gansakuTrebul SemTxvevaze: enaSi momravlda wesis darRveviT nawarmoebi, erTgvari xelovnuri formebi ufroobiTi xarisxis formebisa, romlebSic erTi u TavsarTis nacvlad ori u aris Seyrili. ar gegonoT, rom aseTi SemTxveva TiTo-orolaa, ara! maTi raodenoba ariTmetikuli progresiis wesiT izrdeba: Seni samSoblo Seni RmerTia, uwmindesi da uumarTlesi (g. kldiaSvili, Cveni sicocxle: `ciskari~, #11, 1972, gv. 84); dambaCiT xelSi win daudga is uzneobas uumaRlesi siyvarulis gadasarCenad (r. amaSukeli, xolo poeti iRimeboda mefur RirsebiT: `literaturuli saqarTvelo~, #7, 1987, gv. 6); `misi cxovreba gardamavali uunazesi aris poema (g. tabiZe, portreti: `rCeuli~, 1977, gv. 223)... am maga‐ liTebSi zemoT ganxilulTagan gansxvavebiT u-s gaormageba mizanmimarTulad xdeba _ avtorebs surT, am xerxiT zedsarTavis xarisxi kidev ufro gazardon, ufroobiTze meti, zeaRmatebuli xarisxi gamoxaton. 58 dabolos, wamatebuli o-s Sesaxeb: `su, nunu, su Se sulelooo (i. taliaSvili, nunu: `ciskari~, #12, 1982, gv. 75). am magaliTSi, erTi o zedmetia, magram zogjer aqvs gamarTleba sami o-s Tavmoyras: `im gogos viRac biWi gadahkidebia, unda giTxoo da unda giTxooo (a. gewaZe, sasacilo tragedia~, `literaturuli gazeTi~, #5, 1962, gv. 4). aq, ra Tqma unda, swori forma iqneboda `giTxovoo~. Tumca msgavs poziciaSi v xSirad ikargeba da erTmaneTis gverdiT marTlac moxvdeba sami o. magram erTi nimuSi mainc momxvda xelT, romelSic sami o yovelgvari wesis dacviT aris SenarCunebuli: `ra qalaqebsa da qveynebs ar SexvdebiT mis leqsebSi: parizio, veneciao... vaterlooo,... grenlandiao~ (g. fanjikiZe, replika _ “Пе ев а а ”: `literaturuli saqarTvelo~, #37, 1969). aq sami o diaxac saWiroa! literatura g. gogolaSvili, v. imnaiSvili, uqonlobis saxelebis marTlwerisaTvis, `saenaTmecniero Ziebani~, #18, Tbilisi 2005. v. Tofuria, fonetikuri dakvirvebebi qarTvelur enebSi. I, bgeriT movlenaTa Tanamimdevroba: `mimomxilveli~, tfilisi 1926. i. imnaiSvili, mrCobli asoebis bunebisa da marTlwerisaTvis qarTulSi: qarTuli ena da literatura skolaSi, kreb. II, Tbilisi 1949. i. imnaiSvili, qarTuli saliteraturo enis normalizaciis sakiTxebi. V. orseriani Tu orseriiani? _ `ciskari~, #1, Tbilisi 1971. a. kobaxiZe, rogor vicavT qarTuli enis normebs, qarTuli sityvis kulturis sakiTxebi, XI, Tbilisi 1998. T. uTurgaiZe, qarTuli enis Seswavlis istoria, Tbilisi 1999. i. yifSiZe, asimilaciisa da disimilaciis wesi qarTulsa da megrulSi: tum, #1, tfilisi 1919-1920. ucxo sityvaTa lesikoni, Seadgina m. WabaSvilma, Tbilisi 1989. 59 Vakhtang Imnaishvili Some Questions Linked with the Spelling of Double Vowels Summary The paper deals with the peculiarities linked with two or three adjacent identical vowels in nouns and verbs. In words introduced from foreign languages double vowels are mostly preserved, but they have no morphological function.When two or three identical vowels are found adjacent to one another in Georgian words, each vowel has its function and, according to the rule, none of them must be lost or merged. However, in spite of this, there are cases in the literary language when this rule is violated (daaxlova, saTvalebiT, SeerTebina, ubolo, mravalseriani, urarteli...). In contrast, there are also cases when unjustified, groundless doubling of vowels occurs in words (garantiaaa, viRaceebi, uumaRlesi, sulelooo...). This must have a psychological background. 60 enaTmecnierebis sakiTxebi _ I-II, 2009 guram kartozia natvriTis warmoeba megrulSi n fonema megruli sityvis (piris nacvalsaxelis, piris saxelis, zmnis) absolutur boloSi ikargeba.. Sdr. Tqva (< *Tqvan) `Tqven~, xe (< *xen) `zis~, xena (< *xenan) `sxedan~, leva (< levan): `dadia leva gGmorZgvilq~ (cag. 65, III3, Sen, 3) `gamarjvebulma levan dadianma~. gamonakliss warmoadgens zmnis kavSirebiTis formebi, sadac bolokiduri n Tanxmovani an i xmovniT aris gavrcobili, anda palataluri fonemis saxiT aris warmodgenili: qoxedan(i) `isxdnen!~, Tasan(i) `Teson!~. formantiseul n-ze darTuli i, romlis dakargva palatalizebulad aqcevs am n-s, mavrcobi (emfatikuri) xmovania da ara Tanxmovnuri elementis dakargviT gamartivebuli enklitikuri ni `rom~ kavSiri, rogorc fiqrobda i. yifSiZe (Кипши е 1914:083). okodan(i) `undodeT~ zmnis okodan-ni formidan miRebas Tu davuSvebT, Znelad asaxsneli rCeba, Tu ratom ar moxda maxvilis gadaweva erTi marcvliT sityvis bolosken: ok¢dan + ni-s unda moeca okodÇni, Tumca maxvili kvlavac o-ze rCeba! aseve TÇsan(i) `Teson~ TÇ- san + ni-dan rom iyos miRebuli, TasÇni unda gvqonoda. i. yifSiZes S3 -n miaCnda daculad natvriTSic, romelsac momavlis natvriTs uwodebda (Кипши е 1914:083): dofCouni `dammala~, dorCo-uni `dagmala~, doCouni `damala [is]~, dofCounani `dagvmala~, dor-Counani `dagmalaT~, doCounani `damala [isini]~. moviyvan magaliTebs gabmuli teqstebidan: axa-vai! coda guri, udardelo qopouni (yif. 1298) `vai, sacodavo gulo, udardelad myo!~ Cqimi Semawuxebeli Suri do xorciT doWouni (yif. 12912) `Cemi Semwuxebeli suliT da xorciT dawva!~ maTi va macocxlasi do uCa dixas dofCouni (yif. 12914) `mec ar macocxlos da Sav miwaSi dammala!~ arTi sumi kakali ki gomoxvatafunia, arTi olontyes qumolontyafunia, sqani Fvilua mardi renia (xub. 17023-24) `erTi sami cali rko gamakvnetinao, erTi wumpeSi magoravao, Seni mokvla madli ariso~ 61 arTi orkoli Rvini qofCuni, arTi papaSi ZRabiSa qumojudafuni, sqani Fvilua mardi renia (xub. 1713-5) `erTi doqi Rvino damalevina, erTi mRvdlix gogosaTvis makocnina, Seni mokvla madliao~ sum berwuli do sumi korwoxuli, TiTo Wirqa Rvini Cqimi pijis qotoxuni (xub. 21111) `sami broweuli, sami kowaxuri, erTi (`TiTo~) Wiqa Rvino Cems pirs daajaxa!~ nite efer qomuCuni, muTuni damafasinedas (gud. 30819) momca, ramis dafaseba SemeZlos~ `netav imisTana arT gitara qomuCuni, sofel domolinuuni, skan do Cqimi guriS Wua leqso qomobiruuni (gud. 15215-18) `erTi gitara momca, sofeli damatarebina, Seni da Cemi gulistkivili leqsad mamRera!~ oWofun do qomuCuni FFudes mulakilero (gud. 4710) `daiWira da momca saxlSi gamoketilad!~ Waxans qumojinuni! (gud. 3819) `cota xans mayurebina!~1 megrul natvriTs qarTulis aoristis forma Seesabameba, romelSic gramatikuli subieqtis gageba dakargulia: momkla me (man), momca me is (man). aseve dakargulad unda vivaraudoT subieqtis gageba megrulis natvriTSic: dopilun(i) ma (Tiq), qomuCun(i) ma Tina (Tiq). axali qarTulis natvriTis -a sufiqsi funqciurad Zvel qarTulSi moqmedi II brZanebiTis S3 -n-is Sesatyvisia. fuZis bolokiduri xSulis momdevnod darTul S3 -n-s TanxmovanTgamyari i xmovani uZRvis, romelic, arn. Ciqobavas azriT, xolmeobiTis i-s analogiiT unda iyos gaCenili (Ciqobava 1940:27). 1956-Si Tsu-s studentTa saenaTmecniero wris sxdomaze wakiTxul erT moxsenebaSi megrulis dopilun, qomuCun Zveli qarTulis II brZanebiTis fard odenobad miviCnie da S3 -n-is wina u xmovani TanxmovanTgamyarad miviCnie da misi gaCena mec xolmeobiTis -u-s gavleniT avxseni, viTvaliswinebdi ra zanurSi xolmeobiTis formantad -u-s varauds (maWavariani 1952:58-59). sxdomaze g. maWavarianma aRniSna: u aq SeiZle- 1 natvriTze ni `rom~ kavSiris zedmetad (umarTebulod) darTvis nimuSi gvaqvs teqstis am monakveTSi: `qarwyeq, muWo dovRurini, nete Rureli qopunini~ (gud. 1679). `netavi~ da `rom~ Znelad SesauRlebeli leqsemebia, amitom frazis TargmanSi `rom~ kavSiri kvadratul frCxilebSia Casmuli, rogorc azrobrivad Seusabamo: `xedav, rom movkvdi, netavi [rom] mkvdari myo!~ 62 boda xolmeobiTis u-s analogiiT gaCenilad ki ara, Tavad CagveTvala xolmeobiTis sufiqsado. g. maWavarianis `qarTvelur enaTa SedarebiTi gramatikis~ leqciebis kursSi, romelic misi yofili studentebis (Cemze xuTi kursiT momdevnoTa) Canawerebis mixedviT gamosca z. sarjvelaZem (maWavariani 2002), xolmeobiTis niSnad zanurSi -u-s varaudze araferi weria, -u sufiqsi ki qarTulis -av sufiqsis Sesabamisad aris CaTvlili statikur awmyosa da I TurmeobiTSi. dopilun(i), qomuCun(i) natvriTebs megrulisas Tanamedrove qarTulis momkla, momca Seesabameba, romlebSic gramatikuli subieqtis gageba dakargulia: momkla me (man), momca me is (man). aseve dakargulad unda vivaraudoT gramatikuli subieqtis gageba megrulis natvriTebSic: dopilun(i) ma (Tiq), qomuCun(i) ma Tina (Tiq) vfiqrob, Zveli *domFviln > *domFvilin, *qomomCn > *qomomCin da gviandeli dopilu, qomuCu-s kontaminaciiT unda Camoyalibebuliyo Tanamedrove formebi. literatura maWavariani 1952: g. maWavariani, gangrZobiTi aspeqtis warmoebisaTvis qarTvelur enebSi: aspirantTa samecniero konferencia, VI (Tezisebi), Tbilisi. maWavariani 2002: g. maWavariani, qarTvelur enaTa SedarebiTi gramatika (leqciebis kursi), Tbilisi. Ciqobava 1940: arn. Ciqobava, mesame piris subieqtis uZvelesi niSani qarTvelur enebSi,enimkis moambe, V-VI, Tbilisi. Ки ши е 1914: И. Кипши е, Г а а и а х еc а ие и c ва е , СП . и е c (иве c )я ы а c Semoklebebi gud. _ qarTuli xalxuri sityviereba, megruli teqstebi, I, poezia. teqsti gamosacemad moamzada, winasityvaoba da gamokvleva daurTo t. gudavam, Tbilisi 1975. yif. _ И. Кипши е, Г а а и а и е c (иве c ) я ы а c х еc а ие и c ва е , СП 1914. cag. _ А . Ца а е и, Ми е c ие ы, вып. I. Ми е c ие е ы c пе ев и яc е ия и, СП 1880. xub. _ m. xubua, megruli teqstebi, tfilisi 1937. 63 Guram Kartozia The Formation of the Optative Mood in Megrelian Summary The Phoneme n is lost at the very end of Megrelian words (personal pronouns, proper names, verbs) with the exception of the subjunctive forms of the verb where the final consonant n is extended either by the vowel i or in the form of the palatal phoneme. i added to the formant n is the emphatic vowel and not the enclitic conjunction ni “if “ simplified by the loss of the consonant element, as I. Kipshidze thought. He considered that n was preserved in optative mood as well. Megrelian optative doÍilun(i), qomučun(i) are equivalent to modern Georgian momḳla “He killed me”, momca “He gave it to me", where the grammatical subject is lost as well. It is clear that modern forms have evolved by the contamination of earlier *dom’viln > *dom’vilin, *qomomčn > *qomomčin and later doÍilu, qomuču forms. 64 enaTmecnierebis sakiTxebi _ I-II, 2009 maia lomia saxelTa brunebis paradigmaSi i xmovnis gaCenis sakiTxisaTvis megrulSi megrulSi TanxmovanfuZian saxelTa brunebis paradigmaSi Tavs iCens i xmovani. saxelebi pirobiTad or jgufad SeiZleba daiyos: erTni yovelTvis CairTaven i xmovans fuZesa da brunvis niSans Soris (mag., borji-q `drom~, borj-i-s `dros~; boS-i-q `biWma~, boS-i-s `biWs~), meoreni xan dairTaven fuZeze i xmovans, xan ara (koC-q || koC-i-q `kacma~; koC-s || koC-i-s `kacs~). erTi da imave fuZis paralelur formebs samecniero literaturaSi aseTadac moixsenieben: i Sexorcebuli da i Seuxorcebeli fuZeebi. aRniSnul sakiTxs gansakuTrebul interess sZens rogorc erTi da imave fuZis paraleluri formebis arseboba (koCq || koCiq), aseve, sxvadasxva leqsikur erTeulTan erTi da imave TanxmovanTkompleqsebis warmodgena i-Ti da i-s gareSe (mag., duTq `Tavma~, magram kiT-i-q `TiTma~). TanxmovanfuZian saxelTa brunebis paradigmaSi i xmovnis gaCena calkeuli sakiTxebis garkvevas iTxovs; esenia: • fuZesa da brunvis niSans Soris i xmovnis gaCenis Semapirobebeli faqtori; • i-s raoba da distribucia; • relatiuri qronologia, anu i Sexorcebuli da i Seuxorcebeli fuZeebis uwinaresoba da Semdgomoba. CamoTvlil sakiTxTa irgvliv gamoTqmuli mosazrebani Semdegnairad SeiZleba dajgufdes: TanxmovanfuZian saxelebTan moTxrobiTsa da micemiTSi i xmovnis gaCenis fonetikur safuZvelze amaxvileben yuradRebas i. yifSiZe, arn. Ciqobava, e. gigiberia, t. gudava, T. gamyreliZe, g. klimovi,1 k. danelia, Tanamedrove mkvlevrebidan _ c. janjRava da m. maduaSvili. i xmovnis fuZesTan Sexorcebis xelisSemwyobad fonetikuri garemos arseboba pirvel rigSi gulisxmobs arakanonikuri TanxmovanTkompleqsebis daZlevas, risTvisac sxva saSualebebic arsebobs: • dq > Tq (dudq > duTq), jq > Cq (xojq > xoCq) `megrulSi moqmedi regresuli asimilaciis wesi~ (yifSiZe 1914:022-023); `kompleqsTa gardaqmna homogenurobis TvalsazrisiT~: asimilacia (gudava, gamyreliZe 1981:211). 1 g. klimovi, fonetikuri garemos paralelurad, xmovniT dawyebuli brunvis niSnebis (-iS, -iSe, -iSa, -iSoT, -iT) analogiasac varaudobs, Tumca analogia, misive sityvebiT, `nakleb dasaSvebia~ (klimovi 1962:114). 65 • arakanonikuri TanxmovanTkompleqsis gamartiveba fuZiseuli Tanxmovnis dakargviT:2 duds_>du-s, xojs_>xos;…… `fuZiseuli d T t j C > 0 (ikargeba) -s micemiTi brunvis niSnis win~ (yifSiZe 1914:022-023); `gamartiveba winamavali wevris CagdebiT micemiT brunvaSi~ (gudava, gamyreliZe 1981:211). Sdr.: arakanonikuri TanxmovanTmimdevrobis gamartiveba qarTuli enis dialeqtebSi fuZiseuli Tanxmovnis (saxls > saxs, ZaRls > ZaRs) dakargvis Sedegad (jorbenaZe 1989). • fonemis poziciuri cvla, kerZod, fuZiseuli l-s gadasvla r-Si q-sa da s-s win: lq > rq-Si, ls > rs-Si (yifSiZe 1914:022, gudava, gamyreliZe 1914:212); • fuZesa da brunvis niSans Soris i xmovnis gaCena (es aRniSnuli aqvs yvela mecniers, dawyebuli yifSiZidan). arakanonikuri TanxmovanTkompleqsebis daZleva (superacia) paradigmaSi i xmovnis gaCeniT mxolod megrulSi ar xdeba. amgvari tendenciaa imerul dialeqtSi, kerZod, vanur TqmaSi: yidulobs saxlis, Wams kitris, gatexavs bludis.. uxuTis metyvelebaSi: kacis, bofSis, qalis... (ZoweniZe 1948; 1973; kublaSvili 1985). amrigad, fuZesa da brunvis niSans Soris i-s CarTva ganpirobebulia arakanonikuri kompleqsebis daZlevis (superaciis) aucileblobiT. i-s raoba da distribucia. raki fonetikuri garemoa i-s gaCenis Semapirobebeli faqtori, garkveulia i-s raobis sakiTxic: is aris TanxmovanTgamyari. maSin logikurad mivdivarT im daskvnamde, rom i-s gaCena, rogorc TanxmovanTgamyarisa, mosalodnelia iq, sadac arakanonikuri TanxmovanTkompleqsebis gaCenis albaTobaa, anu moTxrobiTsa da micemiTSi (am sakiTxze damajerebeli msjeloba ix. e. gigiberiasa da k. danelias naSromebSi). mecnierTa umravlesoba i-s gaCenis fonetikur garemoze amaxvilebs yuradRebas, magram maT mier warmodgenil paradigmebSi, miuxedavad gansxvavebuli morfologiuri segmentaciisa, mkveTrad ar aris gamijnuli i Sexorcebuli da i Seuxorcebeli fuZeebi. ix. i. yifSiZis (gv. 028-029), arn. Ciqobavas (gv. 44), a. lomTaZisa (gv. 127) da al. onianis (gv. 83) mier warmodgenili paradigmebi. i xmovnis fuZesTan Sezrdis distribuciaze bevri daiwera (g. klimovi, a. lomTaZe), dadginda sigrZe orwevra, samwevra da oTxwevra TanxmovanTkompleqsebisa, romlis Tanaxmad, megruli auslautSi gaurbis 2 sxvaTa Soris, Tu metyveli piri TanxmovanTkompleqsebis daZlevis I wess iyenebs moTxrobiTi brunvisTvis, rogorc wesi, micemiTSi unda mimarTos II wess, Tumca SeiZleba dafiqsirdes Sereuli paradigmac (koC-q moTxrobiTisTvis, koCi-s micemiTisTvis) rogorc gamocemul teqstebSi, ise zepirmetyvelebaSi. 66 Tanxmovnebis Tavmoyras (gudava, gamyreliZe 1981); aseve, cal-calke iqna Seswavlili fuZis damaboloebel TiToeul TanxmovanTan -q da -s sufiqsebis Sexamebis sakiTxi, romlis mixedviT warmoiqmneba kanonikuri (sonori+q/s), meryevi (fq, cq, Tq, Cq) da arakanonikuri TanxmovanTkompleqsebi. ivaraudeba, rom rRveva swored meryev TanxovanTkompleqsebTan daiwyo (danelia 1986). relatiuri qronologiis sakiTxisaTvis. tendencia. Tanamedrove viTareba. qronologiurad, rogorc Cans, arakanonikuri TanxmovanTkompleqsebis superaciis sxva saSualebebi (asimilacia, gardaqmna, gamartiveba) win uswrebda i-s CarTvas, anu i TanxmovanTgamyaris gaCena gviandeli, meoreuli procesia.3 es gansakuTrebiT kargad Cans calkeuli leqsikuri erTeulebis paraleluri formebis (koCq||koCiq `kacma~) da auslautSi erTi da imave TanxmovanTkompleqsebis gansxvavebuli dawerilobis magaliTze (duTq `Tavma~, RarTiq `Coxam~), rac `sxvadasxva qronologiuri donis faqtebis aRrevis Sedegia~ (dawvr. msjeloba ix. gudava, gamyreliZe, gv. 211; danelia, 1986). formaTa siWreles iwvevs adre da gvian nasesxebi leqsikac:4 CaquCiq `CaquCma~, xarjiq `xarjma~, darajiq `darajma~, magram arwivq `arwivma~, flavq `flavma~ da sxva. paraleluri formebi uxvad dasturdeba rogorc gamocemul megrul teqstebSi, aseve Tanamedrove megruli metyvelebis nimuSebSi: dudis `Tavs~ (xub. 20930), jinjis `Ziras~ (xub. 20826), xojis `xars~ (28329), qomonjis `qmars~(xub. 22710), magram qomons `qmars~ (xub. 4833), simindiq (xub. 484), magram iqve: siminq (xub. 4731), maWirxoliq (xub. 24115), magram maWirxolq (xub. 24120); magaliTebi saeqspedicio Canawerebidan: koCq|| koCiq, simins || simindis, Rorons || RoronTis, obuc || obujis (sofeli walenjixis raionSi, sax-Si obuji). miuxedavad paraleluri formebis arsebobisa, enis ganviTarebis Sinagani logikidan gamomdinare, unifikaciis Tu paradigmatuli gasworebis tendencia SeiniSneba. leqsikuri erTeulebi arakanonikuri daboloebiT. rac Seexeba arakanonikuri daboloebis formebs _ boSq (ix. i. yifSiZis paradigma, gv. 029, teqstSi ar dasturdeba), toronjqG(yif. 8617) `mtredma~, Rejq (yif. 1075) `Rorma~, dudqu (yif. 5725) `Tavma~, dudsG (yif. 8614) `Tavs~, borc [borjis] `dros~, borcGTi [borjisiTi] `droiT~ (qajaia 2000, t. I:254) _ ar aris bunebrivi megruli metyvelebisTvis. amitomac, TiToeuli maTgani mxolod ramdenjermea gamoyenebuli, rac SeiZleba Janruli (mag., borc `dros~ leqsis enaSi) TaviseburebiT an informatoris mier, qvecnobierad, gramatikuli wesis erTgulebiTac aixnas. 3 gansxvavebuli TvalsazrisisTvis ix. klimovi 1962:17, 115; lomTaZe 1986:135. formaTa sesxebisas qronologiis ugulebelyofam SeiZleba mcdar Sedegamde miiyvanos mkvlevari: ix. msjeloba megrulSi vq mimdevrobis kanonikurobis Sesaxeb: gigiberia 1958:473, Sdr.: lakviq `lekvma~) 4 67 TanxmovanTgamyar `i~-sTan dakavSirebuli sakiTxebi. TanxmovanTgamyar i-s ukavSirdeba ori sakiTxi, romlebic ganxilulia bolo periodis naSromebSi:5 saxelis fuZesa da brunvis niSans Soris arakanonikuri TanxmovanTkompleqsebis dasaZlevad gaCenili i-s fardad aris miCneuli: 1. G neitraluri xmovani, imave poziciaSi; 2. i, u, G xmovnebi, darTuli moTxrobiTi da micemiTi brunvis formebs. pirvel sakiTxze msjelobisas orive avtori imowmebs i. yifSiZis magaliTs _ baRGq, baRGs `baRma~, `baRs~. c. janjRava amatebs galGq, galGs, kircxGq, kircxGs formebs. ismis kiTxva, ramdenad bunebrivia da gavrcelebuli es formebi megrulSi. gali, kircxi geografiuli saxelebia. aqedan gamomdinare, gabmul metyvelebaSi, TxrobaSi maTi gamoyenebis sixSire dabalia, miT ufro, moTxrobiTi da micemiTi brunvis formebiT. daaxloebiT 10-mde informatorTan (oCamCiridan, walenjixidan, Cxorowyudan) gadavamowmeT es da yvelam bunebrivad miiCnia galq, kircxiq. rac Seexeba baRGq, baRGs formebs, i. yifSiZe aRniSnavs, rom saxelobiTi brunvis niSani -i dialeqtebis mixedviT sustdeba `naxevarxmovan~ G-d. magaliTad mohyavs baRi ` а ~ > baRG (gv. 018, SeniSv. 2); imave formulirebas imeorebs brunvaTa paradigmis warmodgenisasac (gv. 28). `baRi~ leqsemas umatebs Rali || RalG `Rele~ formebs da dasZens, rom naxevarxmovani G, rogorc Semcvleli xmovani i-sa, Cndeba sxva brunvebSic: Ral+G-Si, Ral+G-Sa da a.S. i. yifSiZis es Tvalsazrisi, vfiqrobT, dazustebasa da axsnas saWiroebs. kerZod, megrulSi, TanxmovanfuZian saxelebTan, saxelobiTi brunvis niSani aris i da is, rogorc wesi, ar sustdeba, ar gadadis G-Si. maSin riT ixsneba baRG da RalG formebis arseboba? megrulSi arsebobs Semdegi omoformebi: zmnuri erTeuli baRu _ `sakmarisia~ da arsebiTi saxeli baRu _ `beReli~ (qajaia 2000, t. I:227), romelTa bolokiduri u-s dasusteba Cveulebrivi procesia: u > G-Si: baRu || baRG (yifSiZe 1914). Cemi azriT, baRG forma, baRis mniSvnelobiT, winamavali omoformebis warmoTqmis analogiis Sedegia. rac Seexeba Rali `Rele~ formas, moepoveba imave mniSvnelobis paraleluri Ralu (ix. dasax. leqsikoni, t. III:164). rogorc Cans, RalG forma u xmovnis dasustebiTaa miRebuli da ara i xmovnisa. amrigad, bolokiduri i-s dasustebis erTaderTi magaliTi (baRi || baRG) dasturdeba megrulSi, gamonaklisis saxiT.6 5 ix. c. janjRava 1999; m. maduaSvili 2008. megrulSi saxelobiTi brunvis niSnad G-s asaxelebs e. gigiberiac (gv. 471) da magaliTad mohyavs WkidG `mWadi~, magram amgvari forma arc teqstebSi dasturdeba da arc zepirmetyvelebaSi (ix. leqsikonSi: Wkidi || WkGdi, t.III, gv. 482); WkGs `mWads~ gamartivebis Sedegadaa miRebuli: WkGds > WkGs, G aq fuZiseuli i-s daviwroebis Sedegia. 6 68 marTalia, arakanonikuri TanxmovanTkompleqsebis dasaZlevad gaCenili i ufunqcioa morfologiurad, magram misi dasusteba ar xdeba; TanxmovanTgamyari aris sruli i. am Tvalsazriss amyarebs ori enobrivi movlena: 1. q-ze an s-ze daboloebul formebsa (saxeli an zmna) da sxvaTa sityvis -a nawilaks (qarTuli -o-s fardi) Soris CarTuli i arasodes ar gadadis neitralurSi, magaliTad, koCq-i-a `kacmao~, kos-i-a `kacsao~, vWarunq-i-a `vwero~ da a. S. 2. megrulSi -x `mde~ Tandebuls moepoveba paraleluri formebi: -xi || xG (yifSiZe 1914:396); magaliTad, TeiSaxi||xG||x. Tandebulian formaze sxvaTa sityvis -a nawilakis darTvisas mxolod -xi gamoiyeneba (TeiSaxia `iqamdeo~, FudeSaxia `saxlamdeo~ da sxva).7 Cemi azriT, swored amgvari SezRudva vrceldeba saxelTa brunebis paradigmaSi gaCenil TanxmovanTgamyar i xmovanzec.8 aseve, Cveni msjelobis sagania moTxrobiTi da micemiTi brunvis formaTa momdevnod i, u, G-s darTvis sakiTxi. boSiqi, boSiqu, boSiqG tipis formebSi bolokiduri xmovnebi miCneulia superaciis erT-erT saSualebad (janjRava 1999:39, 40, 59; maduaSvili 2008:108).Ddasaxelebuli xmovnebi mocemul poziciaSi kvalificirdeba emfatikurad (yifSiZe 1914: 012, 024; Ciqobava 1936:56; klimovi 1962:75; lomTaZe 1986:109-117; kartozia 2005:32). vfiqrobT, tradiciuli Sexeduleba gasaziarebelia, radgan: a. TiToeuli maTgani regularulad ar daerTvis saxelis formas: koCqi || koCqu || koCqG || koCq `kacma~ paraleluri formebia; b. daerTvis iseT formebs, romlebTanac superaciis sakiTxi ar dgas: marWixolqG (qxs, t. II, 266) `mercxalma~, CilqG (yif. 9327) `colma~, CxomqG (yif. 9327) `Tevzma~ da ar daerTvis arakanonikuri daboloebis formas: toronjq (yif. 8612; 8617;8623); g. superacia momxdaria da mainc daerTvis: qomonsG `qmars~ (yif. 246); kocG `kacs~ (yif. 1517); Roronsi…`RmerTs~... ; d. Cndeba xmovanfuZiani saxelebis moTxrobiTi da micemiTi brunvis formebTan: oroqG `Crdilma~, katusG `katas~…, sadac arakanonikuri TanxmovanTkompleqsebis superaciis sakiTxi ar dgas. 7 orive es faqti SeniSnuli aqvs Tavad c. janjRavas (ix. disertacia, gv. 57). aRsaniSnavia, rom naTesaobiTi brunvis formebTan gaCenili bolokiduri i ar viwrovdeba G-d. koCiSi `kacisa~ tipis formebSi -iSi erTaderTi daboloebaa (bolokiduri i geneturad saxelobiTi brunvis niSans ukavSirdeba) da `ar SeiZleba gavutoloT sxva irib brunvebSi darTul i-s (dawvr. ix. kartozia 2005: 63-64, 66, 72); 8 69 literatura gigiberia 1958: e. gigiberia, galis raionis megruli, Tbilisis ucxo enaTa pedinstitutis Sromebi, t. 1, Tbilisi. gudava 1979: t. gudava, bagismieri Tanxmovnebi CqamierTa win megrulSi, saenaTmecniero krebuli (eZRvneba givi maWavarianis xsovnas), Tbilisi. gudava, gamyreliZe 1981: t. gudava, T. gamyreliZe, TanxmovanTkompleqsebi megrulSi, Tsu-is krebuli `akaki SaniZes~, Tbilisi. danelia 1986: k. danelia, saxelobiTi brunvis -i niSnis fuZesTan Sezrdis sakiTxisaTvis megrul-WanurSi, Tsu-is Sromebi, t. 267, Tbilisi. kartozia 2005: g. kartozia, lazuri ena da misi adgili qarTvelur enaTa sistemaSi, Tbilisi. klimovi 1962: Г. А. К и в, С е ие в а ве их я ы ах в ав и е и иче а пе е, М ва. kublaSvili 1985: k. kublaSvili, qarTuli enis qvemoimeruli dialeqti, Tbilisi. lomTaZe 1986: a. lomTaZe, brunebis TaviseburebaTa istoriisaTvis megrulSi, Tbilisi. maduaSvili 2008: m. maduaSvili, micemiTi brunva morfologiuri aspeqtiT, enaTmecnierebis sakiTxebi, I, Tbilisi. oniani 1989: al. oniani, qarTvelur enaTa SedarebiTi gramatikis sakiTxebi (saxelTa morfologia), Tbilisi. JRenti 1960: s. JRenti, qarTvelur enaTa SedarebiTi fonetika, 1, marcvlis agebulebis problema, Tbilisi. qajaia 2000: o. qajaia, megrul-qarTuli leqsikoni, t. I, Tbilisi. qajaia 2002: o. qajaia, megrul-qarTuli leqsikoni, t. III, Tbilisi. yifSiZe 1914: И. Кипши е, Г а а и а и е (иве ) яы а х е а ие и ва е , СП . Ciqobava 1936: arn. Ciqobava, Wanuris gramatikuli analizi, tfilisi. ZoweniZe 1948: q. ZoweniZe, qvemoimerulis uxuTuri metyveleba, quTaisis pedinstitutis Sromebi, VIII, Tbilisi. ZoweniZe 1973: q. ZoweniZe, zemoimeruli kilokavi, Tbilisi. janjRava 1999: c. janjRava, saxelis morfonologiuri analizi megrulSi, sakandidato disertacia, Tbilisi. jorbenaZe 1989: b. jorbenaZe, qarTuli dialeqtologia, Tbilisi. Semoklebani qxs, t. .II _ qarTuli xalxuri sityviereba, megruli teqstebi, teqsti gamosacemad moamzades, Sesavali, SeniSvnebi da gamokvlevebi daurTes k. daneliam da a. canavam, Tbilisi 1991; yif. _ И. Кипши е, Г а а и а и е (иве ) яы а х е а ие и ва е , СП 1914. xub. _ m. xubua, megruli teqstebi, tfilisi 1937. daumowmebeli magaliTebi 2007-2008 wlebis saeqspedicio Canawerebis masalebidanaa aRebuli. 70 Maia Lomia About the Emergence of i Vowel in the Paradigm of Noun Declension Summary In Megrelian, in the paradigm of the declension of nouns with consonant stems emerges the vowel i, which has been known to the scientists for a long time. Nouns can be classified into two groups: the first group always adds i vowel between the stem and the case ending (e.g. borþ-i-k “time” (erg.), borþ-i-s “to the time”(dat.); the other group sometimes adds i vowel to the stem , at other times they don’t add it (k’oÄ-k || k’oÄ-i-k, k’o-s || k’oÄ-i-s “to the man”). The issue is given a great importance by both the existence of the parallel forms of one and the same stem (k’oÄ-k || k’oÄ-i-k), and the representation of one and the same consonant clusters with the lexical items with i and without i (E.g. dutk “head”{erg.}, but k’it-i-k “finger” {erg.}. I. Kipshidze, A. Chikobava, E. Gigiberia, T. Gudava, T. Gamkrelidze, G. Klimov, K. Danelia, Ts. Janjghava and M. Maduashvili emphasize the phonetic basis of the emergence of the vowel i in the ergative and dative cases of the nouns with consonant stems. The conducive factor to the merging of the vowel i with the stem means overcoming the non-canonical consonant clusters by different means, such as: assimilation, the simplification of the cluster, including the insertion of the vowel i between the stem and the case ending; Compare the similar phenomenon in Georgian dialects. Thus, I is the divisor of the consonants in two cases-ergative and dative; as there is no other phonetic reason to insert i in other cases (E. Gigiberia, K. Danelia); paradigms with different segmentation (I. Kipshidze; A. Chikobava; A. Lomtadze; A. Oniani). The vowels added to the forms of ergative and dative cases are considered one of the other k’oÄki||u||Ê “man” {erg.} (Ts. Janjghava, M. Maduashvili). We maintain the traditional view that the final vowels of this type are emphatic ( I. Kipshidze, A. Chikobava, G. Klimov, A. Lomtadze, G. Kartozia).I-the divisor of the consonants, in spite of the fact that it doesn’t have morphological function and is the phonetic insertion, never narrows. For a different point of view see Ts. Janjghava, M. Maduashvili.Much has been written on the distribution of the merging of the vowel i with the stem (A. Lomtadze, G. Klimov), the length of the two-part, three-part and four-part consonant clusters has been established, according to which, Mingrelian in auslaut avoids the clustering of consonants in (T. Gudava, T. Gamkrelidze); in addition, the combining of the -k and -s suffixes with each of the consonants ending the stem has been thoroughly studied. As a result, canonical (sonorant+ k/s), weak (pk, ck, tk, Äk) and non-canonical consonant clusters emerge. It is assumed that the breaking started with the weak consonant clusters (K. Danelia). 71 enaTmecnierebis sakiTxebi _ I-II, 2009 qeTevan margiani-subari rezultatiuroba-pirobiTobis gamoxatvisaTvis svanur gardamaval zmnebSi (zemosvanuri monacemebis mixedviT)1 svanur enaSi relatiur-gardamaval da brunvacvalebadsubieqtian absolutur zmnebs (avtoaqtivebs, resp. medioaqtivebs) moepoveba inversiuli formebi, romelTa zusti Sesatyvisoba mwkrivis saxiT qarTulSi ar aris. amitomac, saWiroebis SemTxvevaSi, qarTulad I TurmeobiTad (xemi `uWamia mas is~) an aRweriTi konstruqciiT (`naWami eqneba albaT~) Targmnian; amave formebs -Nl (bz.), -iE (bq.) afiqsiT ki II TurmeobiTs Seusatyviseben xolme: xemNl (bz.), xemiE (bq.) `eWama mas is~ an `naWami eqneboda albaT~ (Sdr. Turm. I _ xoma, Turm. II _ bz.: xomPn, bq.: xoma/@n), rac maTs realur semantikas ar Seesabameba. v. Tofurias `svanur zmnaSi~, romelic TiToeuli Cvenganis samagido wignia da romelic, rogorc z. WumburiZe aRniSnavs (WumburiZe 2008), `dRemde rCeba miuwvdomel mwvervalad svanuri enis kvlevis sferoSi~, es formebi msgavsi semantikiT ar Cans, rac, albaT, imiT aixsneba, rom 30-ian wlebSi, rodesac wigni iqmneboda, gamoyenebul masalaSi ver moxvdeboda da ver iqneboda fiqsirebuli yvela niuansis mqone leqsema. aRniSnuli monacemebi aqtiuri zmnebia, sinTezuri warmoebisaa da perfeqtulia: xedgøri `albaT {mo}uklavs mas is~, xedgarNl (bz.), xedgøriE (bq.) _ `albaT {mo}ekla mas is~. isini gadmogvcemen warsuli drois savaraudo, dauzustebel moqmedebas dinamikaSi, statikuri SedegiT _ pirvel SemTxvevaSi (xedgøri) awmyo-myofadSi, meore SemTxvevaSi (xedgaräl, xedgøriE) _ warsulSive. rogorc cnobilia, qarTvelologTa erTi nawili (n. naTaZe, d. meliqiSvili, a. arabuli, m. beriZe...) III seriis mwkrivebs istoriulad statikur zmnebs ukavSirebs. d. meliqiSvilis azriT, `I rezultativi, II rezultativi da III kavSirebiTi warmoSobiT statikuri zmnebis awmyos, wyvetilisa da II kavSirebiTis inversiaqmnili formebia, romlebic dRes dinamikuri gardamavali zmnebis paradigmis gagrZelebaa. am formebs erT jgufSi aerTianebs warmoebis wesi da inversiuli konstruqcia~ (meliqiSvili 2001, 48). svanur masalaze es ase aisaxeba: 1 wakiTxulia moxsenebad iv. javaxiSvilis saxelobis Tbilisis saxelmwifo universitetSi zurab sarjvelaZis dabadebis 70-e wlisTavisadmi miZRvnil samecniero konferenciaze 2009 wlis 17 marts. 72 statikuri xoxtaEa `uxatia is mas~ awmyo dinamikuri gardamavali I Turm. xoxtaEa `uxatavs mas is~ wyvet. xoxtaEPn `exata is mas~ II Turm. xoxtaEPn `exata mas is~ II kavS. xoxtaEëns `exatos is mas~ III kavS. xoxtaEëns `exatos mas is~ statikurTa romeli mwkrivebis inversiiT SeiZleboda migveRo saanalizo formebi? SevavsoT paradigma: statikuri myofadusruli xext@Ei _ `exateba is mas~ pirobiTusr. xextaENl/xextaEiE (bz., bq.) _ `exateboda is mas~ dinamikuri gardamavali saanalizo forma xext@Ei _ `albaT uxatia mas is~ saanalizo forma xextaEäl/xextaEiE (bz., bq.) _ `albaT exata mas is~ rogorc gamoirkva, YCven mier warmodgenili pirveli forma (xext@Ei) Sesabamisi statikuri zmnis myofadusrulis models imeorebs, meore (bz.: xextaEäl, bq.: xextaEiE) ki pirobiTusrulisas. garda amisa, es rezultatiuri formebi semantikuradac srul harmoniaSia aRniSnul mwkrivebTan: erTi gulisxmobs warsulis savaraudo moqmedebis pirobiT Sedegs awmyo-myofadSi, meore ki aseve pirobiT rezultats warsulSive: bz. xebìdi (`albaT uRvria~): alas maxEøó qim xebìdi miCa gezl@ bedJi; `amas ramdeni cremli uRvria albaT Tavisi Svilis gamo~; Sdr. qim xobida _ `cremli uRvria~ _ konteqstis mixedviT naxuli an unaxavi, magram ara savaraudo! bz. xëmi (`albaT uWamia~): laSédREêl ejRa xabJax niSgEeóméy søWiro, ere `eCabuêsd eser qa lehEdPli xêr, eSEPó dóør xëmi~ (sv. pr. I, 1939:8:31); `qelexi imitom miaCniaT CvenSi saWirod, rom `saiqioSi Camosarigebeli aqvso, visi puric ki albaT uWamia amqveynad~; bz. xemÃeri (`albaT||iqneb gaugia~): amkølib dìnas roqE xEeTxëli mi i eCi muTEri mawéx, h‘Ps ma xemÃeri ej dinPS (iqve 146, 18:19); `amnair gogos veZebo me da imisi maswavlebeli mWirdeba, Tu vinmes rame iqneb gaugia im gogosi~; bz. xedgøriE (`albaT moekla~): tariels aSirTeJi REaS Cu xedgøriE; `tariels asamde jixvi albaT moekla~; 73 bq. xecxEpiE (`albaT {mo}etacebina~): arzoman gurCians erEeSd simaq ejRøó xecxEpiE, qa mekhEe løsE; `arzoman gurCians oci asuli mainc moetacebina albaT, ganTqmuli iyo~. xeSxbiE onWEind! (`Tu ekera~): amis Somale osør xeSxbiE, ejis demeg `amas rodisme Coxa Tu {Se}ekera, amas (`imas~) ar movelodi!~ aRniSnul formebs aseve Tavisuflad awarmoeben avtoaqtivebi (resp. medioaqtivebi): bz. xebérgiëli (`uWidavia albaT~): maxobJi al mára xEøó xebérgiëli; `axalgazrdobaSi am kacs bevri uWidavia albaT~; bq. xezeløliE (`evlo albaT~): banCas miCa dreEJi TanRiørqa masørd xezeløliE! `banCas Tavis droze uReltexilebze bevri evlo albaT. SevniSnavT, rom saanalizo zmnebi formiT dinamikur e-prefiqsianTa identuricaa, radganac Tavad statikur da dinamikur zmnaTa formebi emTxveva sxvadasxva mwkrivSi erTmaneTs; Sdr. dinamikuri awmyo: xextøEi `exateba is mas~ _ statikuri myofadi: xextøEi `exateba is mas, misTvis iqneba daxatuli momavalSi~; dinamik. uwyveteli: xextaEäl|xextaEälda (bz.), xextøEiE (bq.) _ `exateboda is mas~ _ statik. pirobiT usruli: xextaEäl (bz.), xextøEiE (bq.) _ `exateboda is mas, misTvis iqneboda daxatuli~. amgvari formobrivi Tanxvedrebi qarTulSic araerTia cnobili: dauxatavs is mas (myofadi) _ dauxatavs mas is (I TurmeobiTi); daemalos is mas (II kavSirebiTi) _ daemalos mas is (III kavSirebiTi); ukidia is mas (statikuri awmyo) _ {da}ukidia mas is (dinamikuri I TurmeobiTi...). semantikiT ki es zmnebi, rogorc zemoT iTqva, swored statikur zmnaTa aRniSnul mwkrivebs (myofadi, pirobiTi) enaTesavebian. saanalizo zmnebs preverbiani formebi ara aqvT; swored amitom isini diuratiulobas gamoxataven. am mosazrebas mxars uWers bunebis movlenebis aRmniSvnel zmnaTa formebi: Sdu{E}e `Tovs~ _ xeSdu{E}i `uTovia albaT~; xeSduäl (bz.), áÄÛÃÖÉæ (bq.) `eTova albaT~. msgavsi semantikis zmnebSi ufro gamokveTilia moqmedebis diuratiuloba da gamoricxulia momentobrioba. cnobilia, rom `diuratiuli aspeqtis zog nakvTs mravalgzisi moqmedebis gamoxatvac SeuZlia~ (maWavariani 1974: 129); Tumca iTvleba, rom xolmeobiTi, rogorc gramatikuli kategoria, dRevandel svanurSi aRar gvaqvs (swored I xolmeobiTis badal mwkrivs uwoda v. Tofuriam pirobiTi), saanalizo formebSi niuansurad swored pirobiToba-xolmeobiTobis sinTezia, Tanac, bolos da bolos, xolmeobi74 Tis -i xom diuratiuli aspeqtis uZveles mawarmoebladaa miCneuli qarTvelur enebSi, magram es sxva sakiTxia. saanalizo formaTa Sinaarsidan gamomdinare, bunebrivia, maTs Semcvel winadadebebSi naTqvamis mimarTeba sinamdvilisadmi varaudis, SesaZleblobis, dauzusteblobis gamomxatvelia. qarTulSi msgavs viTarebaSi modaluri sityvebi moiSvelieba, svanurSi ki aRmoCnda, rom aRniSnuli semantika sinTezur formebSia Cadebuli. maTi aRweriTi formebi Tavad svanurSi udris I da II TurmeobiTi + nawilaki `mérës~ (bz.), maESEli (bq.) `albaT~: mérës _ `{mo}uklavs albaT [xolme]~; xedgøri=xodgara xetm‚ri=xotm‚ra mérës `utyavebia albaT [xolme]~, Tumca gadmoqarTulebisas, ragvarobis specifikis gaTvaliswinebiT, zogjer sxva modalur leqsemebsac (`iqneb~, `egeb~, `netav~...) moirgebs: alas lødi mámgEeS xLmi (bz.); `amas dRes araferi uWamia, albaT~, Sdr. alas lødi mámgEeS xLmia? _ `amas DdRes araferi uWamia, netav?~ al lebias mazu xefui, ønjøbiEmoS? (bq.) `am lobios ramdeni uduRia, netav, moixarSeboda?~ _ SekiTxva ritorikulia; sizustis (da ara pirobiTobis) SemTxvevaSi ki namyosruli Secvlis mas: al lebias mazu xofua? _ `am lobios ramdeni uduRia (||ramdeni iduRa?)~ maSasadame, zmnaTa aRniSnul formebs gamokveTili semantika da sakuTari warmoeba aqvT, rac ganapirobebs maT saTanado mwkrivebad gamoyofis aucileblobas. rac Seexeba mwkrivTa dasaxelebas, mxedvelobaSi misaRebad migvaCnia Semdegi faqtorebi: a) saanalizo formaTa pirveli rigi _ xemøri `umzadebia albaT~ _ perfeqtulobaSi gaTvaliswinebul droTa mixedviT (namyo _ awmyo) I SedegobiTs ekedleba, meore rigi ki _ xemáräl, xemøriE (bz., bq.) `egeb emzadebina~ (namyo _ namyo) _ II SedegobiTs; b) semantikur gansxvavebas I da II SedegobiTsa da aRniSnul formaTa Soris pirobiToba qmnis; 3) saanalizo monacemebSi aqtis niuansi gaTvaliswinebuli ar aris. aqedan gamomdinare, vfiqrobT, rom saxeldebisas pirobiTobasTan erTad umjobesia, SedegobiToba figurirebdes (nacvlad TurmeobiTisa,) da maT pirobiT-SedegobiTi I da pirobiT-SedegobiTi II ewodoT. Tu SevajamebT zemoTqmuls, svanurSi III seriaSi xuTi perfeqtuli dro gamoiyofa: TurmeobiTi (SedegobiTi) I, pirobiT-SedegobiTi I, TurmeobiTi (SedegobiTi) II, pirobiT-SedegobiTi II da kavSirebiTi III. paradigma ki aseT saxes miiRebs: TurmeobiTi (SedegobiTi) I áÏÌêÒÀ _ `umzadebia mas is~ áÏÛÃÒêËÀ _ `uTamaSia mas [is]~ 75 pirobiT-SedegobiTi I áÄÌóÒÉ _ `umzadebia albaT~ áÄÛÃÒóËÉ _ `uTamaSia albaT~ TurmeobiTi (SedegobiTi) II áÀ/ÏÛÃÒêËóÍ _ `eTamaSa mas [is]~ áÏÌêÒóÍ _ `emzadebina mas is~ pirobiT-SedegobiTi II áÄÌêÒíË _ `emzadebina mas is albaT~ áÄÛÃÒêËíË _ `eTamaSa mas [is] albaT~ kavSirebiTi III áÏÌêÒëÍÓ _ `emzadebinos mas is~ áÏÛÃÒêËëÍÓ _ `eTamaSos mas [is]~ literatura arabuli 1984: a. arabuli, mesame seriis nakvTeulTa warmoeba da mniSvneloba Zvel qarTulSi, Tbilisi. beriZe 1998: m. beriZe, statikur zmnaTa erTi jgufisa da gardamaval zmnaTa I TurmeobiTis warmoebis sakiTxisaTvis, saeneTmecniero Ziebani, VII, Tbilisi. Tofuria 1967: v. Tofuria, Sromebi, I, Tbilisi. maWavariani 1974: g. maWavariani, aspeqtis kategoria qarTvelur enebSi, qarTvelur enaTa struqturis sakiTxebi, IV, Tbilisi. meliqiSvili 2001: d. meliqiSvili, qarTuli zmnis uRlebis sistema, Tbilisi. naTaZe 1955: n. naTaZe, mesame seriis dro-kiloTa warmoebisaTvis qarTulSi, ike, VII, Tbilisi. sv.Ppr. t. 1939: svanuri prozauli teqstebi, I, Tbilisi. WumburiZe 2008: z. WumburiZe, svanuri ena, Tbilisi. Ketevan Margiani-Subari On the Expression of Resultativeness-Conventionality in Svan Transitive Verbs (On the Basis of Upper Svan Evidence) Summary In Svan have been attested some verb forms which are not recorded among the screeves known hitherto in the conjugation system. These are active verbs of synthetic formation and perfective: they convey the static (as well as conventional) result of an apparent, unspecified, conventional action having taken place in the past, either in the present-future (xēmi "he has probably have eaten it", xegi "he has probably built it") or in the past (xēmōl – Upper 76 Bal(UB) , xemiw – Lower Bal (LB). "he must have eaten it", xegol – UB., xegiw – LB. "he may have built it"); These verbs repeat the model of future imperfective (I form) and conventional imperfective (II form) of stative verbs and, in our view, are their inverted forms. The verbs under discussion have no forms with a preverb; therefore, they express durativeness. This view is supported by the forms denoting natural phenomena: šdu[w]e "it is snowing" _ xešu[w]i "it has probably snowed"; xeš-duōl (UB.), xešduiw (LB.) "it may have snowed". In verbs of the similar semantics the durativeness of the action is accentuated to a greater extent and momentariness is ruled out. As is known, "some features of the durative aspect may also denote a repeated action" (G.Machavariani). It is regarded that Conditional, as a grammatical category, is no longer found in modern Svan (V.Topuria called Conventional exactly the screeve corresponding to the First Conditional of Georgian), but in the analyzed forms there is exactly a synthesis of conventionality-conditionality as to nuances. Thus, the above-mentioned forms of verbs have a well-marked semantics (perfectiveness-conventionality) and their own formation, which, in our view, leads to the necessity of their division into relevant screeves in the third series. So, a) the first row of the forms under discussion (xemäri "he must have prepared") according to the tenses envisaged in perfectiveness (past – present) belongs to the First Evidential (Resultant), and the second row (xemārol UB., xemäriw LB., "he may have prepared", past – past) - to the Second Evidential (Resultant); b) a semantic difference between them is conventionality; c) in the analyzed material the act nuance is not considered. Proceeding from the above, we consider that at the time of naming it is better to use resultantness (rather than evidentiality; this does not have decisive importance, though) and to refer to the screeves Conventional-Resultative I and Conventional-Resultative II. 77 enaTmecnierebis sakiTxebi _ I-II, 2009 damana meliqiSvili qarTuli zmnis uRlebadi formebis gramatikuli klasifikaciisa da kvalifikaciis principebi (meTodologiuri imanentizmis Suqze) II. gvarisa da diaTezis kategoriebis urTierTmimarTebisaTvis qarTulSi1 1928 wels arnold Ciqobavam Tavis sadoqtoro disertaciaSi `martivi winadadebis problema qarTulSi~, dasva principuli sakiTxi enaTmecnierebaSi `meTodologiuri imanentizmis~ Sesaxeb, rac gulisxmobs (da moiTxovs) imas, rom gramatikuli movlenebis aRweriTi analizisas am movlenebis klasifikacia-kvalifikacia unda xdebodes Sesaswavli obieqtidan, konkretuli enis bunebidan, masalidan amosvliT (unda iTqvas, rom es moTxovna ara mxolod gramatikul, aramed nebismier empiriul mecnierebas unda edos safuZvlad). am meTodologiuri sakiTxis wamoweva saWiro gaxda imis gamo, rom aRweriTi gramatikebis `sxvadasxva mimdinareoba struqturul cnebaTa Camoyalibebisas emyareba funqciis niSan-Tvisebebs. am mimarTulebebSi (igulisxmeba logicizmi, fsiqologizmi) angariSi ar eweva istoriulSedarebiTi enaTmecnierebis ZiriTad daskvnas: erTi da igive aRsaniSni sxvadasxva enaSi (erTsa da imave enaSic misi ganviTarebis sxvadasxva periodSi) SeiZleba gadmoices sxvadasxvagvarad: funqciis erTgvaroba struqturis erTgvarobas ver gansazRvravs. erTi sityviT, ver gamarTlda racionaluri gramatikis (resp. filosofiuri gramatikis) ZiriTadi debuleba, TiTqos logikur kategoriaTa erTianoba SesaZlebels xdides `universalur~ (`zogad~) gramatikas: `universalurad~ (`zogadad~) es gramatika miaCndaT imitom, rom igi `racionaluri~ iyo, logikur kategoriebs emyareboda~ (Ciqobava 1928:09). mas mere gavida aTeuli wlebi da, miuxedavad imisa, rom zogi sakiTxis Seswavlas es sruliad samarTliani meTodologiuri moTxovna udevs safuZvlad, qarTul gramatikul literaturaSi `logikis eqspansiis~ problema daZleuli ar aris da igi yovel nabijze iCens Tavs, gansakuTrebiT ki qarTuli zmnis piris niSnebis kvalifikaciisa da uRlebadi formebis klasifikaciisas. 1„qarTuli zmnis uRlebadi formebis klasifikaciisa da kvalifikaciis principisaTvis, I. piris niSanTa gamoxatvis sistema qarTulSi~ ix. enaTmecnierebis sakiTxebi, I, 2008:123-128. 78 jer kidev ar aris daZleuli dionise Trakielidan gamosuli evropuli gramatikuli literaturis gavlena: qarTulisaTvis damaxasiaTebeli bevri specifikuri enobrivi movlena am, aRweriTi gramatikebis TvalTaxedviTaa gaazrebuli da kvalificirebuli (es gansakuTrebiT zmnasTan dakavSirebul sakiTxebs Seexeba). amitom saWirod mimaCnia, gavixsenoT arn. Ciqobavas ramdenime principuli debuleba misi fuZemdebluri naSromis II gamocemis winasityvaobidan (Ciqobava 1968): 1. `universaluri gramatika~ SeuZlebelia imitom, rom ar arsebobs universaluri gramatikuli struqtura (Tumca sxvadasxva enebis struqturaSi gamoricxuli araa gvqondes calkeuli saerTo struqturuli niSnebi). 2. enis mecnieruli Seswavla...…gulisxmobs rogorc struqturis, ise funqciis Seswavlas, magram SeuZlebeli xdeba struqtura (struqturuli kategoriebi) aRvweroT funqciis (funqcionalur kategoriaTa) mixedviT da piruku. 3. struqturuli cnebebi struqturuli niSnebis mixedviT unda CamovayaliboT, funqcionaluric, Sesabamisad _ funqcionaluri niSnebis mixedviT: manZili ar gaizomeba wonis erTeulebSi (kilogramebiT). 4. enis aRwerisas CvenTvis saxelmZRvanelo princips warmoadgens homogenurobis principi, rogorc safuZveli `meTodologiuri imanentizmisa~: cneba unda Seicavdes niSnebs, romlebic imanenturia aRsaweri obieqtisaTvis, Sesaswavli obieqtisaTvis Sinaganad damaxasiaTebeli erTi enis gramatika ver iqneba meore enis gramatikis `Targmani~: erTi qalaqis gegmis mixedviT ver davaTvalierebT (ver gavecnobiT) meores (iqve, gv. 010). arn. Ciqobava principulad icavda Tavis debulebebs logicizmis winaaRmdeg gramatikaSi (rac dionise Trakielis Tecnh, grammatikh,-dan moyolebuli, danergili iyo aRweriTs gramatikebSi), radganac es pozicia mecnierulad sworad miaCnda. es, TiTqos sruliad naTeli, gasagebi, mtkiced argumentirebuli da ucilobeli principebi davas ar unda iwvevdes, magram isini qarTuli zmnis kategoriebis gansazRvrisas da kvalifikaciisas, aseve, zmnuri formebis analizisa da klasifikaciisas xSiradaa darRveuli, rasac bevri auxsneli Seusabamoba da enobrivi faqtebis mcdari Sefaseba mosdevs. Cveni mizania vaCvenoT es Secdomebi, mizezebi am Secdomebisa da `meTodologiuri imanentizmis~ principidan gamomdinare, movaxdinoT qarTuli zmnis uRlebadi formebis gramatikuli klasifikacia, rac, Tavis mxriv, qarTuli zmnis gramatikuli kategoriebis swori kvalifikaciis saSualebas mogvcems. 79 Cveni kvleva emyareba qarTuli enis ganmartebiTi leqsikonis mTeli zmnuri bazis (9000-ze meti zmnuri fuZis) morfo-sintaqsur analizs, ris Sedegadac gamovlenilia qarTuli zmnis uRlebis ZiriTadi, logikurad gamarTuli sistemis suraTi sinqroniaSi, xolo diaqroniaSi am sistemis rgolebSi cvlilebebis tendenciebi da dinamika. pirvel rigSi pasuxi unda gavceT kiTxvas: ra aris gramatikis Seswavlis sagani da Sesabamisad, am sagnidan gamomdinare, vipovoT Sesaswavli obieqtis _ sityvis (iqneba es saxeli, Tu zmna) swori saklasifikacio kriteriumi, niSani. gramatikis sagania: 1. morfologiisa: sityvis formis anu struqturisa da 2. sintaqsis: Sesityvebis, sintagmis wevrebis (anu erTi sityvis meoresTan urierTobis) struqtura-meqanizmis Seswavla. Tu es asea, da amaSi SeTanxmebulni varT, maSin zmnis uRlebadi formebis Seswavlisas am formaTa saklasifikacio niSnad unda aviRoTAAzmnis struqtura da konstruqcia. ase moiqca qarTuli gramatikuli azris sistematizatori, akaki SaniZe, rodesac man gadauxvia im princips, romlis mixedviTac evropuli enebis gramatikebSiBzmnis dro-kiloTa formebis saklasifikacio niSnad, anu gvareobiT cnebad kilos kategoriaa miRebuli, drois formebi ki TiToeuli kilos SigniT saxeobiT qvejgufebadaa warmodgenili. man qarTuli zmnis dro-kiloTa sistematizaciisas saklasifikacio niSnad (kriteriumad) zmnis fuZis struqtura miiRo, rasac sintaqsuri konstruqciac uWers mxars: I seriaSi erTiandeba rTulTemiani (e.w. TemisniSniani) da fuZedrekadi zmnebi e gaxmovanebiT, gardamavali zmnebisaTvis nominatiuri konstruqciiT, romlebic upirispirdebian amave zmnebis II seriaSi gaerTianebul martivTemian da fuZedrekadTa formebs i gaxmovanebiT da gardamaval zmnebs ergatiuli konstruqciiT. III seria gviandeli Camoyalibebulia da aerTianebs I da II seriis struqturis gardamavali zmnebis datiuri (inversiuli) konstruqciis formebs: sami seriis gamoyofa istoriuli TvalsazrisiTac gamarTlebulia: aseTi klasifikacia qarTuli zmnis dro-kiloTa formirebis, diaqroniuli ganviTarebis suraTs emTxveva da adekvaturad warmoaCens.2 2 ufro adre niko marma Zveli qarTuli enis gramatikisaTvis gakeTebul `ZiriTad tabulebSi~ zmnebi amave _ dro-kiloTa gaerTianebuli formebis principiT daalaga, Zvel qarTulSi TxrobiTi kilos momavali droisa da kavSirebiTi kilos formaTa omonimurobis gamo, magram mas seriebad ar daujgufebia isini: ix. . . Ма в ые а и ы а а и е ев е и е а и я ы а, С-П 1912. 80 #1. seriebis sqema I seria struqtura: R-th.-0, R/e/; konstruqcia nominatiuri awmyos wre myofadis wre awmyo uwyveteli awmyos kavSirebiTi myofadi pirobiT-xolmeobiTi myofadis kavSirebiTi II seria struqtura martivi, konstruqcia ergatiuli wyvetili II kavSirebiTi III seria struqtura narevi, konstruqcia datiuri I rezultativi II rezultativi III kavSirebiTi 81 #2. seriebis istoriuli urTierTmimarTebis tabula I seria prev.+R+ th. suf. myofadis jgufi i-R+eb R+th.suf. awmyos jgufi II seria II xolmeobiTi wyvetili II kavSirebiTi III seria I rezultativi II rezultativi III kavSirebiTi magram qarTuli zmnis uRlebis tipebad klasifikaciisas akaki SaniZe gahyva evropuli gramatikebis kvals: klasifikaciis principad man aiRo gvaris kategoria _ gamoyo sami tipi uRlebisa: I. tipi _ moqmedebiTi gvaris zmnaTa (aqtivis) uRleba, II tipi _ vnebiTi gvaris zmnaTa (pasivis) uRleba, III tipi _ saSuali gvaris zmnaTa (mediumis) uRleba (2 qvetipiT: medioaqtivi da mediopasivi). Tumca, am SemTxvevaSic ar uRalatia ZiriTadi principisaTvis: klasifikacias gramatikuli (morfologiuri da sintaqsuri) safuZveli mouZebna: moqmedebiT gvarSi gaaerTiana awmyos R-0 struqturis ergatiuli konstruqciis zmnebi, xolo awmyos R-eb-i struqturis mqone nominatiuri konstruqciis zmnebi miiCnia aqtivis (moqmedebiTis) konversiuli pasivis (vnebiTis) formebad. anu pasivis maxasiaTeblad gamoyo formaluri, gramatikuli niSani. rac Seexeba e.w. mediums (saSual gvars), masSi gamoyo ori qvejgufi: ergatiuli konstruqciis medioaqtivTa (romelTac nakluli formebi, misi azriT, aqtivisagan aqvT nasesxebi) da nominatiuri konstruqciis mediopasivebisa (romelTac nakluli mwkrivebi TiTqosda `pasivis~ formebiT evsebaT). amasTan, es ukanaskneli axla ukve sxvadasxva TvalsazrisiT kidev or qvejgufad aqvs dayofili, ris gamoc darRveulia klasifikaciis principi 82 (formaluri principi icvleba semantikuriT), rac cnebis dayofis logikur wess ewinaaRmdegeba da klasifikaciis naklze miuTiTebs. marTalia, akaki SaniZem am klasifikacias safuZvlad daudo gramatikuli (morfo-sintaqsuri) principi, magram gvari (kerZod, „vnebiTi gvari~) miiCnia gramatikulad markirebul (awmyos R-th.suf.+-i struqturiT) opoziciur calad da, amgvarad, qarTuli zmnis uRlebis tipebi faqtiurad evropuli enebis gramatikebis kvaldakval gvaris kategoriis mixedviT daajgufa. amitom es klasifikacia bevr auxsnel kiTxvas badebs, romelTagan mTavaria: aris Tu ara gvari zogadgvareobiTi gramatikuli kategoria, romelic SeiZleba safuZvlad daedos qarTuli zmnis uRlebis tipebad klasifikacias, Tu igi saxeobiTi jgufia ufro zogadi gramatikuli kategoriisa? warmodgenili sqemis mixedviT ganvixiloT a. SaniZis klasifikaciis sqemis is rgolebi, romlebic garkveul kiTxvebs iwveven da aporiebs qmnian: #3. a. SaniZis sqema g v a r i aqtivi struqtura R- ∅ konstruqcia Snom.erg.dat. mediumi struqtura R- ∅ konstruqcia Snom.erg. Snom. medioaqtivi struqtura R- ∅ Snom.erg pasivi struqtura R-i konstruqcia Snom.dat. mediopasivi struqtura R- ∅ Snom. mdgomareobis aklia uwyveteli, I kavSirebiTi 1. grZnobis 2. yola-qonis 3. sxvadasxvaA aklia II seria 83 I vnebiTi gvari 1. Tu davtovebT sayovelTaod miRebul universalur semantikur definicias _ `aqtiuri gvarisaa zmna, Tu misi subieqti moqmedia da es moqmedeba gadadis pirdapir obieqtze~, xolo `pasiuria, Tu misi subieqti ganicdis moqmedebas~, aseT SemTxvevaSi aris Tu ara qarTul enaSi moqmedebiTi gvaris zmnaTa konversiuli eb-i struqturis formebi (daimala man is/imalavs is mas _ daimala is/imaleba is) pasiuri Sinaarsisa, an yovelTvis aseTi Sinaarsisa? anu: SeiZleba Tu ara es maxasiaTebeli miviRoT pasivis da mxolod pasivis niSnad, sxvagvarad rom vTqvaT, konversia am formiT yovelTvis iZleva Tu ara pasivis Sinaarss da SeiZleba Tu ara am struqturis zmnaTa uRlebas daerqvas pasiuri, vnebiTi gvaris uRlebis tipi? ufro rom davazustoT, aris Tu ara pasivis formalur maxasiaTeblad miCneuli eb-i struqturis formebi erTmaneTTan tradiciuli gagebiT `gvaris~ TvalsazrisiT dapirispirebuli? Tu es struqtura saziaroa moqmedebiTisTvisac, vnebiTisTvisac da kidev refleqsivisTvisac, xolo sakuTriv (da mxolod da mxolod) vnebiTis forma, riTic is moqmedebiTTan opozicias qmnis, aRweriTi warmoebaa (CanTa daimala mis mier ki ara, aramed _ `CanTa damalul iqna mis mier~)? aq ki saqme gvaqvs ara gvaris kategoriasTan (misi tradiciuli gagebiT), aramed raRac sxva, ufro farTo gramatikul kategoriasTan, romlis semantikuri saxesxvaobebia gvari da versia? aseT SemTxvevaSi -i/-e prefiqsebs SeiZleba Tu ara, mieces vnebiTi gvaris morfologiuri niSnis kvalifikacia? xom ar aris -i prefiqsi refleqsivis (subieqtisken mimarTuli TviTmoqmedebis) gamomxatveli, xolo -e prefiqsi _ pirTa sakorelacio niSani (iseve, rogorc -u da -a)? 2. „Tbeba~ tipis zmnebi _ e.w. „uniSno vnebiTebi~ da -d sufiqsiani zmnebi („TeTrdeba~, „qvavdeba~) vnebiTis Sinaarsisaa, Tu refleqsivebia? (maTi Sesatyvisi zmnebi svanursa da megrulSi -i prefiqsianebia). ra funqcias gamoxatavs -d sufiqsi? vnebiTis Sinaarsis matarebelia, Tu igi saxelisagan zmnis mawarmoebeli, moqmedebis intensivobis gamomxatveli sufiqsia? II saSuali gvari 1. e.w. `medioaqtivis~ myofad-wyvetilis -i prefiqsiani formebi, aqtivis `saTaviso qcevis~ formebisaganaa nasesxebi, Tu es refleqsivis -i prefiqsia, romelic Zvel qarTulSi da Tanamedrove qarTulis zog paradigmaSi iseve, rogorc megrulsa da svanurSi awmyos formebSicaa sistemurad dadasturebuli? (Tu asea, es sakuTari formebia da ara nasesxebi. aseT SemTxvevaSi ki safuZveli ecleba „medioaqtivis~ gamoyofas). 2. `mediopasivis~ _ grZnoba-aRqmis („miyvars~ tipis) gamomxatveli zmnebi ZiriTadad sulieri mdgomareobis (statikuri) defeqturi zmnebia. 84 SeiZleba Tu ara maT gagrZelebad CaiTvalos „Semiyvarda~ dinamikuri forma, romelic sinamdvileSi „miyvardeba~ zmnis paradigmas ekuTvnis? Tu asea, maSin safuZveli ecleba `mediopasivis~ gamoyofas). 3. mediopasivis II qvejgufSi a. SaniZes formaluri kriteriumis nacvlad semantikuri kriteriumi Semoaqvs da amis mixedviT anawilebs yvela sxva zmnas, romelic verc erT „kalaTaSi~ ver moTavsda, ZiriTadad anomaliuria da sinamdvileSi sistemis gareTaa darCenili. ganvixiloT dasmuli kiTxvebi: I vnebiTi gvari ramdenad sworia R-i struqtura miviRoT pasivis maxasiaTeblad, xolo i-/e- prefiqsebi da -d sufiqsi vnebiTis morfologiur niSnebad (markerad)? ra aris sakuTriv vnebiTis forma, romliTac igi moqmedebiTs upirispirdeba da masTan opozicias qmnis? sazogadod, gvaris kvalifikacia eZleva iseT zmnur formebs, romlebic erTmaneTs enacvlebian semantikisa da sintaqsis erTeulebs Soris Sesatyvisobis Sebrunebis SemTxvevaSi: kerZod, subieqt-obieqtisa da qvemdebare-damatebis urTierTSenacvlebis (konversiis) SemTxvevaSi: aqtivad kvalificirebulia zmnis forma, romlis subieqtic moqmedia, agensia (realurad qvemdebaris Sesatyvisia) pasivad ki saxeldebulia forma, romlis subieqti moqmedebis ganmcdelia, paciensia (realurad damatebis Sesatyvisia). amrigad, „gvaris~ formebi erTmaneTis mimarT konversiul damokidebulebaSi arian, anu erTis subieqti Seesatyviseba meoris pirdapir obieqts (mxatvari xatavs suraTs > suraTi ixateba mxatvris mier). magram qarTulSi es wesi yovelTvis (da, SeiZleba iTqvas, rom umetes SemTxvevaSi) ar muSaobs, gansakuTrebiT maSin, roca subieqti sulieria: 1. aqtivis R-0 struqturis opoziciuri i/e-R-th.suf.-i (imalebi), R-eb-i (TeTrdebi), R-i (Tbebi) formebidan mxolod I tipi (`i/emalebi~) aris miRebuli konversiis gziT. amasTan, Tu konversiuli formis subieqti sulieria, da miT ufro _ adamiani (persona), igi yvela SemTxvevaSi aqtiuri subieqtis mqonea: mag. dedam bavSvi da(i)mala > bavSvi daimala (TviTon). deda bavSvs (i)malavs > bavSvi imaleba; dedam bavSvi daumala mezobels > bavSvi (TviTon) daemala (e-maleba) mezobels. konversiuli formis subieqti aqtiuria, TviTon moqmedebs, i- prefiqsiani zmna ukuqceviTi Sinaarsisaa, misi orpiriani e- prefiqsiani forma ki moqmedi, aqtiuri subieqtis Semcvelia: R-i struqturis e- prefiqsiani relatiuri zmnebis umravlesoba, mag. `metyveleba~ wris yvela zmna (elaparakeba, eubneba, esaubreba, eCurCuleba, ebutbuteba, exmaureba, eduduneba, ebuzRuneba, ewuwuneba, elaqlaqeba, ekamaTeba da sxv.) aseve, evaWreba, eCxubeba, ejajgureba, ebRlarZuneba, edaveba, emuqreba, emtereba, exuteba, ealerseba, 85 esiyvaruleba eamxanageba,.. da sxva (meliqiSvili 2001, paradigma #11(45), romelSic aseTi 500-ze meti zmnaa)3, Tu amaT ricxvs i- prefiqsian e.w. deponensebs davamatebT (rogorebicaa ilanZReba, iloceba, igrixeba da sxva, romelTa raodenoba 100-mde aRwevs) aseve, axteba, acxreba (Tavs) (da)adgeba da sxva aseTebi, amaT emateba aseve, R-eb-i struqturis i-/eprefiqsiani ( imaleba/emaleba tipis) zmnebis didi raodenoba, romelTa subieqti aqtiuria. ase rom, am tipis zmnaTa umravlesoba aqtiursubieqtiania, e.i. ar aris vnebiTis Sinaarsisa da, aqedan gamomdinare, ver vityviT, rom i-/e- prefiqsebi vnebiTi gvaris niSnebia: i- prefiqsi refleqsivis, moqmedebis subieqtisken ukuqcevis, sasubieqto mimarTebis, versiis niSania, xolo e- prefiqsi ki saobieqto mimarTebisa.… 2. II da III tipi, anu -d sufiqsiani da uniSno dinamikuri zmnebis formebi ar aris R-0 struqturis konversiuli: piriqiT, `Tbeba~ tipis fuZe TviTonaa amosavali aqtiursubieqtiani a-Tb-ob tipis kauzatiuri warmoebisaTvis. amasTan, am tipis zmnebi SinaarsiT refleqsivebia, maTi subieqti TviTmoqmedia, „avtoaqtiuria~ (moxuci mzeze/RumelTan Tbeba). am tipis zmnebis fuZidan mxolod m- prefiqsiani mimReoba iwarmoeba, romelic subieqts miemarTeba, sasubieqto Sinaarsisaa (Tbeba-dan > ga-mTb-ar-i aris is, rac gaTba TviTon. aTbobs > gaTbob-il-i _ rac gaaTbes, anu gaTbobil iqna sxvis mier). qeTevan lomTaTiZem sagangebo statia miuZRvna am zmnebs (e.w. III tipis vnebiTebs) da swored imis safuZvelze, rom maTi fuZidan nawarmoebi mimReoba konversiis gziT miRebuli zmnebisagan gansxvavebuli warmoebisaa (radganac es ukanasknelni iyeneben Sesabamisi aqtivis saobieqto mimReobis formebs: malavs > damal-ul-i axmobs > gaxmob-il-i). arn. Ciqobava am tipis zmnebs istoriulad ugvaro dinamikur zmnebad miiCnevs, Tumca ki Tanamedrove qarTuli enis sistemaSi maT vnebiTi gvaris zmnaTa rigSi aTavsebs, radganac R-i struqtura masac vnebiTis maxasiaTeblad miaCnia. aseve, konversiis Sedegad ar aris miRebuli -d sufiqsiani dinamikuri zmnebi. maTi subieqti, iseve, rogorc „Tbeba~ tipis zmnebisa, TviTmoqmedia (anu misi moqmedeba Tavisi Taviskenaa mimarTuli). isini ZiriTadad saxelisganaa nawarmoebi -d sufiqsis darTviT, romelsac madinami3 aRsaniSnavia, rom am R-i struqturis orpirian e- prefiqsian formebs, rogorc wesi, Seesatyviseba R-0 struqturis erTpiriani refleqsivebi (elaparakeba _ laparakobs, esaubreba _ saubrobs, ejajgureba – jajgurobs, eamxanageba – amxanagobs, edavba – davobs..), rac kidev erTi argumentia erTi mxriv imis sasargeblod, rom es e- prefiqsi pirTa relaciis iseTive niSania, rogorc u- da iprefiqsebi, xolo meore mxriv, R-0 struqturis erTpiriani (laparakobs, kankalebs..) formebi istoriulad i- prefiqsiani refleqsivebia: elaparakebi ise Seefardeba laparakob formas, rogorc e-malebi _ i-malebi formas (magram amaze cota qvemoT). 86 kurebeli, maintensivebeli, procesis, moqmedebis dawyebiTobis funqciis gamoxatva akisria, anu saxelisagan moqmedebis, procesis aRmniSvneli sityvis warmoqmna SeuZlia (meliqiSvili 2001: paradigma #10 (44)), iseTive funqcia aqvs, rogoric -ob sufiqss ergatiuli konstruqciis nasaxelari refleqsivebis, avtoaqtiebis (mefe>mefobs tipis) warmoebisas da a-eb konfiqss nasaxelari (TeTri > a-TeTr-eb-s) aqtivebis warmoebisas. SemTxveviTi ar aris, rom igive -d sufiqsi awarmoebs awmyosagan „uwyvetlisa~ da „myofadis xolmeobiTis~ formebs, romelnic aSkarad intensiur moqmedebas, process gamoxataven. amasTan dakavSirebiT niSandoblivia da aRsaniSnavi is, rom Tanamedrove qarTulSi -d sufiqsiani warmoeba axasiaTebs mTel rigs zmnebisa, romlebic Zvel qarTulSi i- prefiqsiT iwarmoeboda (ix. l. nozaZe 2008, gv. 6. mag.: raÁTa daimarilos, SeierTnes ÃZmani, Seizavebis qristes mier, daimegobrnes urTierTas..), rac damatebiTi sabuTia imisa, rom es -d sufiqsi ukuqceviTobis SinaarsiTaa datvirTuli. rom e.w. D`doniani~ da „uniSno~ „vnebiTebi~ marTlac aqtiursubieqtiani refleqsivebi, anu „avtoaqtivebia~, amas mxars uWers da adasturebs svanuri da megruli masalac, sadac am tipis zmnebs i- prefiqsiani formebi Seesatyviseba (danelia 2006, aseve, n. futkaraZisa4 da T. bikaSvilis5 samagistro naSromebi). megruli: iWiTarebu „wiTldeba~, iabragebu `abragdeba~, ianTasebu „aTasdeba~, isiristebu „nestiandeba~, ijanyebu `janydeba~, ijveSebu „Zveldeba~; irtuafu „lbeba~, igemuanebu „tkbeba~, itibuafu „gaTbeba~; svanuri: ibgi „magrdeba (jiutdeba)~, ikerZix „naTesavdebian, moyvrdebian~, ilRedi „fasdeba~, imbJi „ocdeba~, imCi „berdeba~, ifSiri „mravldeba~, isyi „keTdeba~, ixrini „brazdeba~, iWreli „Wreldeba~, iwrŽni „wiTldeba~, ibzi „Zreba~, igni „dgeba~, inyi „cxveba~, itbidi „Tbeba~, iWkni „Wkneba~ da sxv. amgvarad, Tu i-/e- prefiqsian formebs mivumatebT -d sufiqsian da uniSno dinamikur zmnaTa did raodenobas, romelTa subieqti aseve aqtiuria da ara pasiuri, aRmoCndeba, rom awmyos R-i struqtura ar yofila (an yvelaze naklebad yofila) vnebiTis maxasiaTebeli. am struqturas iyeneben avtoaqtivebic da aqtivebic, xolo pasiur Sinaarss igi yvelaze iSviaTad gadmoscems. Zvel qarTulSi vnebiTis Sinarsis gamoxatvis saWiroeba berZnulisaTvis damaxasiaTebeli pasiuri konstruqciebis adekvaturad gadmocemis moTxovnilebam gamoiwvia. magram pirdapirobieqtiani sasubieqto versiis 4 n. futkaraZe, gistro Sroma, 5 T. bikaSvili, gistro Sroma, I da II diaTezis avtoaqtivebis Sesatyvisi zmnebi megrulSi, sama2009. I da II diaTezis avtoaqtivebis Sesatyvisi zmnebi svanurSi sama2009. 87 zmnebisa da maTi konversiuli formebi aoristSi emTxveva erTmaneTs (omonimuria) da amitom konversiuli forma yovelTvis ver gadmoscemda vnebiTis Sinaarss da konteqsts rTulad gasagebs xdida (mag.: aRmoiyvana man igi, magram: aRmoiyvana igi (=amoyvanil iqna igi): iesu aRmoiyvana sulisagan udabnod, (=amoyvanil iqna), daviviwye me, viTarca mkudari fsal. 30,12 (=daviwyebul viqeni), daiyo piri, romeli ityoda sicruvesa: fsal. 62,12; uflisa mier iqos suli Cemi fsal. 33,1; saRmrTo puri cxorebisa saSosa Sensa Seicxo da daicva (=gamocxva, dacul iqna) uvnebelad, ubiwoo (locv. galoba, 59); `Seiwire, viTarca cxovari (=Sewirul iqeni)(locva, 52); wignsa Sensa yovelnive STaiwernes (=Caweril iqnen); rameTu friad vscode da Sevigine (=Seginebul viqeni). amitom Zvelsave qarTulSi ukve Cndeba aRweriTi konstruqciis konversiuli forma mimReoba+iqna meSveli zmna: raÁTa ara gangdebul viqmnneT udebebiTa, aramed raÁTa mRÂZared vipovnneT, aRdgomilni saqmiTa keTiliTa; (bas. didis locva, 14), romelic sakuTriv pasivis gamomxatvelia da dRes sul ufro farTod ikidebs fexs (gansakuTrebiT samecniero da presis enaSi). berZnulidan Targmnis procesSi qarTulma enam gamoavlina Tavisi potencia da Camoayaliba axali, meSvelzmniani formebi saWiro Sinaarsis gadmosacemad. es gasagebia, radganac bevri zmna saerTod ver gadmoscems vnebiTis Sinaarss organuli R-i formiT. ase rom, sakuTriv vnebiTis funqcias jer kidev Zvelsave qarTulSi aoristis (wyvetilis) da myofadis jgufSi „iqmna _ iq(m)neba meSvelzmniani aRweriTi warmoebis formebi kisruloben, xolo awmyos jgufSi ki organul formebs vnebiTis funqciiT saWiroebis SemTxvevaSi SeiZleba ars meSvelzmniani konstruqcia Seenacvlos. amgvarad, aRmoCnda, rom R-i struqtura ar aris mxolod pasiuri semantikis matarebeli, ufro xSirad igi gadmoscems rogorc avtoaqtivis, ise aqtivis Sinaarssac, maSasadame mas, iseve, rogorc mis Tanmxleb i-/e- prefiqsebs da -d sufiqss ver CavTvliT vnebiTi gvaris niSnebad. maT, rogorc vnaxeT, sxva daniSnuleba, sxva funqciebi aqvT. maS, sadaa am struqturis adgili, rogorc gramatikuli kategoriisa? anu, sad unda moTavsdes es struqtura, rogorc gramatikuli kategoriis forma? sxvagvarad rom vTqvaT, romel gramatikul kategorias ganekuTvneba igi? II saSuali gvari axla SevexoT mediumis, `saSuali gvaris~ sakiTxs am sqemaSi. rogorc vxedavT, akaki SaniZe `saSual gvarSi~ or qvejgufs gamoyofs: I qvejgufi, e.w. medioaqtivi, struqturis mxriv (R-0) ar gansxvavdeba aqtivisagan. konstruqciis TvalsazrisiTac igi aqtivis msgavsia (konstruqcia amaTac ergatiuli aqvT), gansxvaveba mxolod isaa, rom 88 amaT ara aqvT pirdapiri obieqti, magram SeiZleba gauCndeT, da maSin isini aqtivTa jgufSi gadadian (swavlobs gigla titina _ swavlobs gigla gakveTils; gogona TamaSobs – gogona saxlobanas TamaSobs; biWi kargad cekvavs _ biWi `gandaganas~ cekvavs; wuxs is _ wuxs is mas: tiris is – tiris is mas da sxv.). es zmnebi myofad-wyvetilis formebSi i- prefiqss dairTaven: swavlobs _ i-swavlis _ i-swavla; TamaSobs _ i-TamaSebs _ iTamaSa, wuxs _ i-wuxebs _ i-wuxa, tiris _ i-tirebs _ i-tira, kankalebs _ i-kankalebs _ i-kankala...). a. SaniZis azriT, am zmnebs myofad-wyvetilis `nakluli~ formebi Sevsebuli aqvT Sesabamisi aqtivis `saTaviso qcevisgan~, e.i. i- prefiqsi nasesxebi aqvT moqmedebiTi gvaris `saTaviso qcevisagan~ (amitomac igi maT `saSual-moqmedebiTebs~, anu `medioaqtivebs~ uwodebs). magram Zvel qarTul teqstebSi (maT Soris uZveles, `xanmet~ teqstebSic) moipoveba didi raodenoba magaliTebisa, sadac am tipis zmnebs awmyos jgufSic aqvT es prefiqsi (xityÂ, xityÂan, xixarebs, xityebs, ximarxavs, ximoTxevs, xityoda, xiRÂZebda, xilocvida, vilocevdiT, iswavebs, ibrdRuens ibrdRuenda isiZavs, isiZvida, imruSebden, ityebda, `vefxistyaosanSic~: ilocavs, ityvis...). Tanamedrove qarTulSic ori paradigmaa (meliqiSvili 2001: #3 paradigmis nawili da #10 mTlianad, 50-mde zmna: ibanakebs, ibodiSebs, ibudebs, igvianebs, iZinebs, iRviZebs, ivakebs, iTenebs, izamTrebs, imorcxvebs da sxva). xolo, Tu am magaliTebs davumatebT megrul-Wanurisa da svanuris masalas, sadac am tipis zmnebis did nawils awmyoSi, rogorc wesi, i- prefiqsi dResac SenarCunebuli aqvs (amis damadasturebeli uxvi masala aqvs moxmobili Tavis specialur naSromebSi l. nozaZes, aseve, ix. n. futkaraZisa da T. bikaSvilis samagistro naSromebi: mag. svanuri: ikli `koWlobs~, imzir `loculobs~, igvni `tiris~, ilmsaxvar `msaxurobs~, iTamad `Tamadobs~ ilWvmi `marxulobs~; megruli: ipiCvans `marxulobs~, ixvamans `loculbs~, iburTans `burTaobs~, ingars `tiris~, igans `qris~, iguruans `swavlobs~; Wanuri: inCvirs `curavs~, ingors `goravs~, iburbals `brunavs~, igzals `mgzavrobs~, ipiCvams `marxulobs~ ibirs `mReris~). vfiqrob, eWvi aRar unda darCes imis Taobaze, rom yovelive zemoTqmuli miuTiTebs istoriulad awmyos i- prefiqsiani formebis pirveladobaze da imaze, rom isini amosavali formebia am tipis zmnebisaTvis. aqedan ki mxolod im daskvnis gamotana SeiZleba, rom es prefiqsi nasesxebi ki ar aris, aramed am zmnebis sakuTari, organuli prefiqsia, romelic myofadis Camoyalibebis procesSi awmyos formebma dakarges. es ki unda momxdariyo gacilebiT ufro adre, vidre dinamikur zmnaTa myofadis zmniswiniani formebi Camoyalibdeboda: uzmniswino formebi awmyoSi darCa, xolo zmniswinianma formebma momavlis Sinaarsi SeiZines da myofadSi gadairicxnen; aqac analogiur SemTxvevasTan unda gvqondes saqme erTi gansxvavebiT: uprefiqso da i- prefiqsiani formebidan prefiqsian formebs 89 usrulaspeqtiani myofadis gamoxatva daekisraT. sxvaTa Soris, i- prefiqsis dakargvis tendencia dResac Zlieria im paradigmaSi, sadac es prefiqsi awmyoSi jer kidev cocxlobs (paradigma #3: i-mReris > mReris, i- natris _ natrulobs, i-kvexis _ kvexulobs, i-naRvlis _ naRvlobs, iCqaris – Cqarobs, i-xaris – xarobs), igi am struqturis zmnebSic iseve, rogorc R-i struqturis zmnebSi refleqsivis niSania. yovelive zemoTqmuls mxars uWers arn. Ciqobavas Tvalsazrisi imis Sesaxeb, rom aoristis martivi formebi amosavalia awmyo-myofadis rTuli fuZisaTvis. ase rom i- prefiqsiani formebi am tipis zmnebisaTvis wyvetilis jgufSi aqtivis sasubieqto versiisagan nasesxebi nakluli formebis Semavsebeli ki ar aris, aramed refleqsivis sakuTari formebia. da, Tuki es asea, da i- prefiqsiani formebi ar aris nasesxebi aqtivis `saTaviso qcevis~ formebisagan, safuZveli ecleba `medioaqtivis~, rogorc aseTis, gamoyofas. maS, romel gramatikul kategorias miekuTvneba zmnebis es didi jgufi? II qvejgufi `mediopasivebia~. es mcire raodenobis jgufi defeqturi zmnebisagan Sedgeba, romlebsac a. SaniZe sxvadasxva kriteriumebiT aerTianebs. igi maT kidev or patara, mikrojgufad yofs, romelTagan pirvelSi aTavsebs mdgomareobis semantikis zmnebs, romelTac aqvT awmyos formebi, magram akliaT uwyveteli da I kavSirebiTi, II mikrojgufSi ki Tavs uyris erT garkveul jgufs, grZnoba-aRqmis gamomxatvel, e.w. „afeqtur~ zmnebs, romelTac aSkarad gansxvavebuli konstruqcia aqvT (maTi logikuri subieqti micemiTSia) amave mikrojgufSi gaerTianebuli sxvadasxva semantikis defeqturi (iregularuli) zmnebisagan, romelnic faqtiurad uRlebis sistemis gareT arian darCenilni da am mxriv gamonaklisebs warmoadgenen. am zmnebis gamaerTianebel niSnad miRebulia is, rom maT aqvT awmyos formebi da akliaT II seriis formebi. amasTan, myofadis naklul mwkrivebs ivseben „eniani vnebiTis~ formebiT, xolo wyvetilisas „donianiT~. magram, garda imisa, rom aq darRveulia klasifikaciis principi, zemoT vaCveneT, e- prefiqsi da d- sufiqsi ar aris pasivis gamomxatveli da, maSasadame, Sesabamisad, „mediopasivis` gamoyofac safuZvels moklebulia. uRlebis romel tips da romel gramatikul kategorias unda mivakuTvnoT es ori „mikrojgufi~, sad aris maTi adgili? da saerTod, aris ki gvari gramatikuli kategoria, romelic SeiZleba safuZvlad daedos qarTuli zmnis uRlebis tipebad dayofas? sanam zemoT dasmul kiTxvebs vupasuxebdeT, oriode sityviT SevexoT gvaris gramatikuli kategoriis Teoriis problemebs: gvaris kategoria zogadTeoriuli gramatikis urTules aRsawer da Sesaswavl obieqts warmoadgens. rogorc universaluri kategoria, igi 90 ZiriTadad semantikuri niSniT ganisazRvreba, rasac konversiis movlena udevs safuZvlad. zogadenaTmecnierul Tu kerZo enaTa gramatikul literaturaSi gvaris cnebis erTiani gageba ar aris gamomuSavebuli. didi sirTuleebi axlavs gvaris gansazRvrasa da aqtiv-pasivis, medium-refleqsivis, rogorc gvaris saopozicio calebis gamoyofis formaluri Tu semantikuri kriteriumebis dadgenas6. konkretul enebSi gvaris gansazRvrisas TiTqos daZebnilia gramatikuli (morfo-sintaqsuri) kriteriumebi (fuZis gansxvavebuli modelebi, gansxvavebuli piris niSnebi, pirdapiri damatebis qona-arqona). magram irkveva, rom enaTa erT wyebaSi (romelsac qarTuli enac miekuTneba), zmnuri fuZis esa Tu is modeli sruliadac ar aris dakavSirebuli erT romelime gvarTan da saziaroa meoresTan; enaTa meore wyebaSi (romelsac berZnuli da rusuli enebi miekuTvneba) piris niSnebi saziaroa sxvadasxva gvarisaTvis; aseT SemTxevaSi es saziaro modelebi Tu formantebi ramdenad SeiZleba CaiTvalos romelime erTi gvaris maxasiaTeblad? gvaris gansazRvrebis arc erTi kriteriumi (arc semantikuri da arc gramatikuli) ar iZleva safuZvels saSuali gvaris gamoyofisa. amis gamo svamen gvaris statusis sakiTxs semantikurad gansxvavebuli, magram erTnairi formis mqone zmnaTa mimarT. mag., rusuli enis gramatikis akademiur gamocemaSi SemoaqvT ZiriTadad semantikurad da ara gramatikulad (morfologiuri niSniT) gansxvavebuli sxvadasxva saxeobis „gvari~ ( а ), reciproki, refleqsivi (в ечае я/в еча я, ае я / ая, ве и я, и я). am problemebis gadaWris mizniT gasuli saukunis 60-70-ian wlebSi leningradis enaTmecnierul skolaSi daiwyes diaTezisa da gvaris universalur-tipologiuri koncefciis damuSaveba, rasac araerTi koleqtiuri Tu individualuri Sroma da krebuli mieZRvna. muSaobaSi moskovisa da ssrk-s sxva qalaqebis, sazRvargareTis lingvistebic Caebnen, magram problema mougvarebeli darCa, rasac TviT am koncefciis monawilenic aRiarebdnen. vfiqrobT, rom am gaurkvevlobis da bundovanebis mizezi klasifikaciis principebis darRveva da kriteriumebis aRrevaa: aRniSnuli koncefciis mixedviT gvari gansazRvrulia (gagebulia), rogorc „zmnaSi gramatikulad markirebuli diaTeza~. xolo diaTezis gageba ki efuZneba semantikuri (subieqt-obieqtis) planisa da sintaqsuri (qvemdebare-damatebis) planis urTierTSesabamisobas. mag. a. xolodoviCis gansazRvrebiT, diaTeza _ es aris sintaqsur donesa da semantikur dones Soris Sesa6 gvaris kategoriis aseTi bundovani interpretacia unda momdinareobdes dionise Trakielis „gramatikis xelovnebidan“, sadac darRveulia cnebis dayofis wesi da morfologiur-semantikuri kriteriumiT sami diaTezisia gamoyofili: aqtivis, pasivis da mediumisa. aseTi dayofa damkvidrda evropuli enebis aRweriTs gramatikebSi. 91 bamisobis sqema, xolo gvari _ gramatikulad markirebuli kategoria. magram aRmoCnda, rom gvari yovelTvis ar aris gramatikulad markirebuli, anu erTi da imave markeriT SeiZleba iyos gamoxatuli sxvadasxva gvaris semantika. maSasadame, gamodis, rom gvari aris diaTezis qvekategoria semantikuri niSniT diferencirebuli, da ara gramatikuli niSniT. misi gramatikul kategoriad formireba (aqtivisa da pasivis formaluri dapirispireba) sxvadasxva enaSi sxvadasxva dros, ufro mogvianebiT xdeba, rogorc, mag qarTulSi, vnebiTi gvaris gramatikuli formireba, anu moqmedebiTis gramatikul saopozicio calad aRweriTi konstruqciis Camoyalibeba (mimReoba + meSveli zmna = damalul iqna, aSenebul iqna, gamxmar iqna _ da ara konversiuli formebi: _ daimala/daemala, romlebic, rogorc vnaxeT, ufro xSirad aqtiur an avtoaqtiur subieqts gviCveneben). rogorc vnaxeT, akaki SaniZem scada klasifikaciisaTvis semantikurTan erTad vnebiTisaTvis morfologiuri kriteriumic gamoeZebna: vnebiTis modelad miiCnia R-th.suf+i, magram aRmoCnda, rom am modelis zmnur formaTa umravlesobaSi subieqti aqtiuria da, maSasadame, am klasifikaciaSi pasivis definiciasa da formas Soris Sesabamisoba darRveulia. ra Tqma unda, es dabrkolebebi da Seusabamobani SemCneuli da aRniSnulicaa qarTul gramatikul literaturaSi: mag. TviTon a. SaniZec aRniSnavs, rom e-prefiqsi „sasxviso qcevas~ gamoxatavs iseve, rogorc u- prefiqsi, magram mas mainc vnebiTi gvaris niSnad miiCnevs, radganac u- „moqmedebiTi gvaris~ zmnebsac erTvis, e- ki mxolod R-i struqturaSi gvxvdeba, romelsac igi `vnebiTi~ gvarisad miiCnevs (e-ricxeba is mas _ urigebs is mas maT _ u-rigdeba is maT); imasac aRniSnaven, rom e- prefiqsian „vnebiTebs~ „zogjer~ aqtiuri subieqtic Seewyoba (jorbenaZe 1980, 1983; suxiSvili 1980 da sxv.), rom „medioaqtivebSi~ i- prefiqsi nasesxebi ar aris (nozaZe 2008) da sxv. arn. Ciqobava saerTod ar cnobs „saSual gvaris~ arsebobas da am tipSi gaerTianebul zmnebs „ugvaro statikur~ zmnebs uwodebs, xolo „Tbeba~ tipis zmnebs _ istoriulad „ugvaro dinamikurebs~. magram aseTi calkeuli mosazrebebi problemebs ar xsnis, radganac yvela avtori am klasifikacias cnobs da mis farglebSi trialebs. problemebs ki, rogorc vnaxeT, swored es, zemoT ganxiluli klasifikacia qmnis. amitom, bunebrivia, mis farglebSi am problemebis gadawyveta SeuZlebelia. Cven vecadeT, qarTuli zmnis magaliTze gveCvenebina am problemebis gadaWris gza da gvepovna gramatikuli (morfo-sintaqsuri) kriteriumi, romelic saSualebas mogvcems statistikur monacemebze dayrdnobiT logikurad gamarTuli klasifikaciis pirobebSi saTanado adgili mivuCinoT „gvaris~ formebs. 92 #4 diaTezis sqema I diaTeza (ergatiuli) dinamikuri statikuri (relatiuri statika) gvari: aqtivi gvari: avtoaqtivi//refleqsivi struqtura: R - ∅; i-/u-R [e/i]- ∅; prev.-R- a-/i-/u-R-th.-∅ struqtura: a-/i-/u-R-∅; a-/i-/u-R [e/i]-∅; a-/i-/u-R-th suf.-∅ konstruqcia arasruli: [is – man; is mas – man mas] konstruqcia sruli: [is mas – man is; is mas mas – man mas is] II diaTeza (nominatiuri) statikuri (absoluturi statika) Uugvaro Ddinamikuri gvari: avtoaqtivi, aqtivi, pasivi struqtura: ∅-/i-/u-R-i konstruqcia arasruli: [is – is] struqtura: ∅-/u-R-eb-i; ∅-/u-R-d-eb-i; a-R-eb-i; e-R-eb-i; i-/e-R-eb-i konstruqcia sruli: [is –is; is mas – is mas] III diaTeza (datiuri) statikuri, dinamikuri. (ganmcdeli sub.) statikuri (ganmcdeli sub.) struqtura Zireuli: i-/u-R-∅ i-/u- R-i struqtura warmoqmnili: a-R-eb-∅ e-R-eb-i konstruqcia: [mas – mas; mas is – mas is] konstruqcia: [mas – mas; mas is – mas is] 93 saklasifikacio principad aRebulia morfologiuri da sintaqsuri kriteriumi, romlis safuZvelzec gamoiyofa diaTezis gramatikuli kategoria. diaTeza aris qarTuli zmnis ZiriTadi gramatikuli kategoria, romelic xasiaTdeba morfologiuri struqturisa da sintaqsuri konstruqciis erTianobiT. sqemidan Cans, rom „diaTeza~ warmoadgens morfo-sintaqsur donesa da semantikur dones Soris Sesabamisobis suraTs. gvari _ diaTezis qvesaxea, romelsac semantikuri datvirTva aqvs da gramatikulad ar aris markirebuli: avtoaqtivsa da aqtivs axasiaTebs rogorc R-0, ise R-i struqtura da rogorc ergatiuli, ise nominatiuri konstruqcia: pasivisaTvis aqedan saziaroa R-i struqtura da nominatiuri konstruqcia. gamoiyofa diaTezis sami tipi, romelTagan TiToeuls aerTianebs morfologiuri struqturisa da sintaqsuri konstruqciis erTgvaroba. rogorc sqemidan Cans, qarTuli zmnis uRlebis tipebad dayofisas Cven veyrdnobiT gramatikul (morfosintaqsur) kriteriumebs, kerZod: morfologiur struqturas (agebulebas) da sintaqsur konstruqcias (vrclad am sakiTxis Sesaxeb ix. meliqiSvili 2001, 2008). sabolood SeiZleba davaskvnaT: diaTeza aris gramatikulad markirebuli, struqturiTa da konstruqciis erTianobiT gansazRvruli kategoria, romlis semantikuri niSniT gansazRvruli qvesaxe aris gvari. gvari ver CaiTvleba qarTuli zmnis gramatikulad markirebul kategoriad, radganac diaTezis farglebSi Semavali sami semantikurad markirebuli gvaris _ avtoaqtivis (refleqsivis), (pirdapirobieqtiani da iribobieqtiani) aqtivisa da pasivis gramatikuli maxasiaTeblebi saziaroa: kerZod, ergatiuli konstruqciis avtoaqtivis (refleqsivis) da aqtivis struqtura (R-0) erTnairia. nominatiuri konstruqciis pasivis, iribobieqtiani aqtivis da avtoaqtivis (R-i) struqturac erTnairia. konversiiT miRebuli organuli forma yovelTvis (da xSirad) ar iZleva pasiur Sinaarss. amitom polisemiis dasaZlevad sakuTriv pasivis funqciis gamosaxatavad qarTulSi TandaTan Camoyalibda avtoaqtivisa da aqtivisagan gansxvavebuli sakuTari forma: aRweriTi konstruqcia (namyo dr. mimR. +iqmna meSv. zmna), romelic istoriulad meoreulia da tipologiurad ar jdeba qarTveluri zmnis amosavali sistemis _ diaTezis farglebSi. diaTeza saerTo qarTveluri zmnis morfologiuri struqturisa da sintaqsuri konstruqciisaTvis amosavali sqemaa, romelmac qarTveluri enebis ganviTarebis gzaze garkveuli cvlilebebi ganicada (rac vrceli Temaa da calke ganxilvas moiTxovs). 94 dabolos, Tu SevadarebT `seriebis~ da `diaTezebis~ sqemebs, aRmovaCenT saintereso kanonzomierebas, rac SemTxveviTi ar aris da orive klasifikaciis marTebulobaze miuTiTebs: orive klasifikacias erTi, gramatikuli kriteriumi udevs safuZvlad: TiToeuli seria da diaTeza morfologiuri struqturisa da sintaqsuri konstruqciis erTianobiT xasiaTdeba; amasTan, III seria, iseve, rogorc III diaTeza, datiuri konstruqciisa da narevi struqturisaa, kerZod, III seriis formebi I da II seriis Temas eyrdnoba da gviandeli Camoyalibebulia ugvaro statikuri (m-i-gd-i-e, m-i-wer-i-e) zmnebis inversiis Sedegad, III diaTezis II qvejgufis zmnebic narevi struqturis (m-a-kankal-eb-s, m-axvel-eb-s, m-e-Zin-eb-a, m-e-xvel-eb--a) zmnebis inversiuli gaazrebiTaa miRebuli. literatura danelia 2006: k. danelia, kolxuri enis gramatikuli analizi, wignSi: kolxuri ena, Semdgenlebi: n. danelia, r. niSnianiZe, gamomc. „universali“, Tbilisi. meliqiSvili 2001: d. meliqiSvili, qarTuli zmnis uRlebis sistema, Tbilisi. meliqiSvili 2008: d. meliqiSvili, qarTuli zmnis uRlebadi formebis klasifikaciisa da kvalifikaciis principisaTvis, I. piris niSanTa gamoxatvis sistema qarTulSi, enaTmecnierebis sakiTxebi, I, 2008, Tbilisi. nozaZe 2008: l. nozaZe, qarTvelur enaTa istoriuli morfologiis sakiTxebi, gamomc. `universali~, Tbilisi. suxiSvili 1980: m. suxiSvili, moqmedebiTi da vnebiTi gvaris warmoebisa da semantikis zogierTi sakiTxi qarTulSi, kreb. narkvevebi iberiul-kavkasiur enaTa morfologiidan, Tbilisi. SaniZe 1973: a.SaniZe, qarTuli gramatikis safuZvlebi, Tbilisi. Ciqobava 1928: arn. Ciqobava, `martivi winadadebis problema qarTulSi~, sadoqtoro disertacia, tfilisi. Ciqobava 1968: arn. Ciqobava, martivi winadadebis problema qarTulSi, I, Tbilisi. jorbenaZe 1980: b. jorbenaZe, qarTuli zmnis formobrivi da funqciuri analizis principebi, Tbilisi. jorbenaZe 1983: b. jorbenaZe, zmnis xmovanprefiqsuli warmoeba qarTulSi, Tbilisi. рр . ., в ые а и ы а а и е ев е и е а и я ы а С-П , 1912. 95 Damana Melikishvili On the Grammatical Principle of Classification of Inflective Forms of the Georgian Verb Summary In 1928 Arnold Chikobava in his doctoral thesis The Problem of Simple Sentence in Georgian posed a question of "methodological immanentism" in linguistics (grammar), which requires proceeding from the object under study, the nature of a particular language, the evidence of that language. The scholarly study of a language naturally implies the study of the structure as well as the function, but a structure cannot be described according to functional categories. Structural concepts must be formulated on the basis of structural features, and functional – according to functional features. A.Chikobava in principle defended his theses – those against logicism and psychologism in Grammar, as he regarded these theses to be scholarly correct. The object of grammar is the study of the word structure – form and the relationship with another word, the structure – mechanism of word-combination. Proceeding from this, the classification feature of inflective forms of the verb must be the verb structure and construction. In the classification of inflective forms of the Georgian verb A.Chikobava, like Akaki Shanidze, followed the model of Thracian (hence, European grammars). However, as is known, A.Chikobava had a totally different opinion concerning the Medium and verbs of the Tbeba type, because he could see that they failed to fit into the established frame of the grammatical category of voice. In the paper the weak sides of the classification of verb forms on the basis of the category of voice are shown, the morphological-syntactic criterion is offered and according to it three diatheses are singled out. The basis of the identification of each is the verb structure and construction (similarly as that of united groups of tenses and mood – series). Thus, diathesis is a grammatical category of the Georgian verb, as well as series and screeves singled out by A.Shanidze according to the verb structure and construction. The classification according to diathesis answers the questions and overcomes the obstacles the explanation of which is impossible within the generally accepted definition of voice. 96 enaTmecnierebis sakiTxebi _ I-II, 2009 irine meliqiSvili /J/ fonemis rekonstruqcia da saerTo-qarTveluri sibilanturi Sesatyvisobebi saerTo-qarTveluri konsonantizmis yvelaze rTul sferos sibilantur napralovanTa da afrikatTa sistema Seadgens. TanxmovanTa diferenciacias qarTvelur enebs Soris ZiriTadad fonemaTa swored am klasSi hqonda adgili. SemoTavazebulia ramdenime hipoTeza saerTo-qarTveluri sibilanturi sistemis Sedgenilobis rekonstruqciisa da memkvidre enebSi am sistemis transformaciaTa Tanmimdevrobis Sesaxeb. didi xnis ganmavlobaSi qarTvelologiisaTvis saerTo-qarTvelur sibilantur SesatyvisobaTa mxolod ori rigi iyo cnobili: 1. qarTuli sisina: megrul-lazuri da svanuri SiSina sibilantebi da 2. qarTuli SiSina: megrul-lazuri kompleqsebi sibilanti+velari (ix. Mmag. Ciqobava 1938; JRenti 1949:130-33; rogava 1953:42-43; Tofuria 1960:150 da bevri sxva naSromi). g. maWavarianisa da k. h. Smidtis mier TiTqmis erTdroulad moxda SesatyvisobaTa mesame rigis gamovlena: maT utyuari sabuTianobiT aCvenes, rom bgeraTfardoba: qarTuli sisina: megrul-lazuri sisina: svanuri sisina bgeraTSesatyvisobas warmoadgens da SeuZlebelia misi dayvana SesatyvisobaTa sxva rigebze kombinatoruli cvlilebebis Tu sesxebisa da adaptaciis procesebis meSveobiT (maWavariani 1960; 1965; Smidti 1962). g. maWavarianis ZiriTadi argumentacia aseTia: qarTuli enis sisina Tanxmovnebs megrul-lazursa da svanurSi sisina da SiSina Tanxmovnebi erTsa da imave fonetikur garemocvaSi Seesatyviseba (maWavariani 1965:47-48). amasTan, fardoba sisina: sisina gvaqvs fleqsiur morfemebSi: mesame subieqturi piris niSansa da micemiTi brunvis niSanSi; enaTa kontaqtebis Teoria ki naTlad mowmobs, rom gamoricxulia sesxeba iseTi fundamenturi fleqsiuri elementebisa, rogorebicaa brunvisa da piris niSnebi. amasTan, sisina: sisina rigis Semcvel leqsikur SexvedrebSi xmovanTa Sesatyvisobas aqvs adgili, rac diferenciaciis utyuar mowmobas Seadgens (maWavariani 1965:46-51). Ggivi maWavariani sibilantur SesatyvisobaTa sami rigisaTvis gvTavazobs sami sibilanturi rigis rekonstruqcias saerTo-qarTvelurSi. maT fonemur saxes igi Semdegnairad gansazRvravs: 1) winasibilanturi (sisina), 2) Suasibilanturi (sisin-SiSina) 3) ukanasibilanturi (SiSina). igi wers: `dasaSvebia aRniSnuli sami rigis ramdenadme gansxvavebuli interpretaciac: 1) sisina, 2) SiSina, 3) SiSina raRac damatebiTi niSniT (labio-velaruli? Zlieri?). ramdenadac ar arsebobs gadamwyveti argu97 mentebi arc erTi interpretaciis sasargeblod, amdenad erT-erTi maTganis arCeva erTgvarad mainc pirobiTi xasiaTis operacias warmoadgens. saqmes arTulebs agreTve is garemoebac, rom ar aris gamoricxuli sxvagvar interpretaciaTa SesaZleblobac. amitom Cven mier miRebuli fonologiuri interpretacia sami saerTo-qarTveluri sibilanturi rigisa ganxiluli unda iqnes rogorc problemis erT-erTi (da ara erTaderTi) SesaZlo gadawyveta...~ (maWavariani 1965:45-46). karl horst Smidti SesatyvisobaTa sami rigisaTvis aRadgens or sibilantur rigs: pirvelisaTvis sisinas da meoresaTvis SiSinas, xolo mesamesTvis _ sibilanti+velari tipis kompleqsebs (Smidti 1962). SesatyvisobaTa sami rigis gansxvavebuli interpretacia SemogvTavaza giorgi wereTelma. misi interpretacia axlos dgas k. h. Smidtis interpretaciasTan: emTxveva mas SesatyvisobaTa I da II rigebis interpretaciaSi, xolo III rigisaTvis aRadgens mesame sibilantur rigs _ SiSina [labio]velarizebul fonemebs (wereTeli 1965:7). k. h. Smidtis mier aRdgenil bgeraTkompleqss sibilanti+velaruli xSuli _ aq erTi fonema Seefardeba _ bgeraTkompleqsis meore wevrs Seesabameba sibilanturi fonemis damatebiTi diferencialuri niSani. sainteresoa h. fogtis mokle SeniSvnac qarTveluri sibilantebis Sesaxeb. igi ar exeba mTel sistemas, msjelobs mxolod qarTuli SiSina: zanur-svanuri sibilanti+velari Sesatyvisobis Sesaxeb. igi fiqrobs, rom am Sesatyvisobas safuZvlad unda edos labializebuli sibilantebi, romlebmac qarTulSi mogvces SiSina fonemebi, xolo sxva qarTvelur enebSi _ konsonanturi jgufebi (fogti 1961, gadabeWdilia h. fogtis Sromebis krebulSi, 1988:472).Aamrigad, sibilantur SesatyvisobaTa mesame rigis fogtiseuli interpretacia axlos dgas giorgi wereTlis mier SemoTavazebul intepretaciasTan. tabulis saxiT warmovadginoT qarTvelur enaTa Sesatyvisi sibilanturi rigebis rekonstruqciis cdebi saerTo-qarTvelur doneze: q. s: z-sv. s q. s: z-sv. S q. S: z-sv. Sq/sq maWavariani sisina sisinSiSina SiSina Ffogti labializebuli sibilanti wereTeli sisina SiSina Smidti sisina SiSina SiSina labiovelarizebuli sq/Sq tipis kompleqsebi vfiqrobT, rom Tanamedrove enaTmecniereba sakmao SesaZleblobebs flobs imisaTvis, rom bgeraTSesatyvisobebis safuZvelze saerTo enis fonemuri sistemis rekonstruqcias aRar movekidoT `algebrulad~, rogorc SesatyvisobaTa Semoklebul formulebs (a. meie), aramed fono98 logiuri Teoriisa da tipologiis safuZvelze gvaZlevs SesaZleblobas, sakmaod didi sandoobiT vimsjeloT aRdgenili erTeulebis fonetikuri bunebis Sesaxeb. tipologiis Rirebuleba aRdgenili sistemebis verifikaciisaTvis mkafio meTodologiuri principis saxiT pirvelad warmoadgina roman iakobsonma (iakobsoni 1958). tipologiis monacemebis safuZvelze SesaZlebelia ganvsazRvroT, romeli fonemebis Tanaarseboba aris dasaSvebi erTi sistemis farglebSi da romlebisa _ ara da rogori kvalifikacia SeiZleba mieces garkveuli funqcionaluri maxasiaTeblebis mqone fonemebs. Aamas garda, garkveuli winsvla arsebobs winare enaTa mimarTebebis kvlevaSi, iqneba es fuZe-enaTa uZvelesi kontaqtebi, Tu enaTa makroojaxebad gaerTianebis cdebi. am rigis kvlevebis Sedegebic SesaZlebelia gamoviyenoT winare enaTa rekonstruqciis problemebis gasaazreblad. am meTodologiur safuZvlebze damyarebiT Cven mxars vuWerT saerTo-qarTveluri sibilanturi sistemis k. h. Smidtis mier SemoTavazebul interpretacias (meliqiSvili 1980, 2001). amJamad SevecdebiT gaviazroT saerTo-qarTvelur doneze /J/ fonemis rekonstruqciis sakiTxi sibilanturi rigebis tipologiis TvalsazrisiT. D didi xania SemCneulia, rom sibilantur SesatyvisobaTa mesame rigi xarveziania, ar Cans Sesatyvisi masala fardobisaTvis qarT. J: zan/svan. zg/Jg. ukanasknel dros vaJa Sengeliam scada erTi aseTi Sesatyvisobis dadgena: qarT. Jlet-a: megr. Jgart-ua/JgarT-ua `magrad cema, dabegva~ doJgart//doJgarT `magrad scema, dabegva~. v. Sengelia SesaZleblad miiCnevs am formebTan daakavSiros svanuri JgH- li-JgH-ne `gamargvla, sarevelebisagan gawmenda~ (Sengelia 2006:23-24).M megruli forma aSkarad xmabaZviTi xasiaTisaa.Mmas qarTulSi bgerweriTi korelatebis mTeli wyeba SeiZleba SevuTanadoT, romlebic `cemis~ semantikas gamoxataven da /J/ fonemas Seicaven: TuSuri Jekva `cema, tyepa~, raWuli Jepa `Zlieri cema~, gur. JRvarTuni `wnelis raimeze cema~, JeJva `cema, beJva~, imer. Jvertva `Ronivrad risame danarcxeba~; SesaZlebelia qarTulSi mas bevri sxva msgavsi bgerweriTi korelatic daeZebnos: mag. zRarTani, jgleTa. /J/ fonemas da mis Semcvel kompleqsebs /JR-s, Jg-s/ aq `Zlieri dartymis~ semantika aqvT. amgvarad, naTelia, rom Sesatyvisobis _ qarT. J: zan/svan. zg/Jg _ Sesabamisi masala saerTo-qarTvelurSi an saerTod ar iyo, an imdenad mcire iyo, rom man Cvenamde TiTqmis ver moaRwia. saerTo-qarTveluri sibilanturi sistemis gansxvavebul interpretaciebSi es xarvezi sxvadasxva Sefasebas iRebs: givi maWavarianis mier SemoTavazebul sistemaSi es iqneba xarvezi SiSina fonemaTa rigSi da sistemas aseTi saxe eqneba: 99 z z‫י‬ _ s s‫י‬ S Z Z‫י‬ j c c‫י‬ C w w‫י‬ W rogorc vxedavT, aseTi sistema sruli iqneboda sisin-SiSina rigSi da xarveziani _ SiSina rigSi. aseTi viTareba tipologiuri TvalsazrisiT dauSvebelia. yvelgan, sadac gvaqvs sisin-SiSina fonemebi, isini periferiul mdgomareobas ikaveben sibilantur sistemaSi. Aar arsebobs ena, romelSic SiSina napralovnebis rigSi gveqneboda xarvezi, xolo sisin-SiSina napralovnebis rigi ki uxarvezo iqneboda.Aam tipis sibilantur sistemaSi xarvezi pirvel rigSi mosalodnelia sisin-SiSina rigSi. givi maWavarianiseuli sistema ki uxarvezoa swored sisin-SiSina rigSi, xolo xarveziania SiSina rigSi. xolo Tu SesatyvisobisaTvis qarT. SiSina: zanur-svanuri sibilanti+velari tipis kompleqsi saerTo-qarTvelurSi kompleqsebs aRvadgenT, miviRebT sruliad kanonzomier viTarebas fonologiuri tipologiisa da qarTvelur enaTa fonotaqtikis TvalsazrisiT: xarvezi gveqneba *zg/Jg kompleqsTa adgilas. es kompleqsebi dResac Zalze SezRudulia qarTvelur enebSi. qarTulSi /zg/ kompleqsisaTvis erTaderTi meoreuli forma dasturdeba: mzgavsi (<msgavsi<mas hgavs-i), romelic sg>zg asimilaciuri gadasvliT aris miRebuli. /Jg/ kompleqsi ki qarTul enaSi saerTod ar dasturdeba. megrulsa da svanurSi es kompleqsebi dasturdeba, Tumca arc ise xSiria: ix. megruli zgvinWua/ zgvinjua `gaqceva (mowyvetiT)~, zgilata `sxltoma, sxleta, acureba~, zginjali `amayi, ampartavani~ zgirtH `molipuli, sriala~, zgumonjua `magrad Sekvra, gaskvna~; JgarTali `didi sxeulis uSnod rxeva~, JgarTafi `zRarTani~, JgerTini `Zlieri farTxali, JRverTa~, JgerTua `magrad cema, JeJva~, JgirToni `xmauriT siaruli~ (masala amoRebulia o. qajaias `megruli leqsikonidan~. t. II, 2002). yvela es forma bgerweriT xasiaTs atarebs. svanurSi: mag., lizge `saxloba, dasaxleba~, lizge `tkivili~, lizgre `damTavreba, dasruleba~; liJgHne `margvla~; svanurSi aseTi kompleqsebi naklebia, ramdenadac sibilanti+velari SeerTebisaTvis /sg/ da /Sg/ kompleqsebs aqvT dominanturi mdgomareoba. Uunda iTqvas, rom tipologiuri TvalsazrisiT g. wereTlisa da h. fogtis rekonstruqciebic damakmayofilebelia, radgan am rekonstruqciebSi xarvezi gveqneba rTuli (labio-velarizebuli) fonemis adgilas. xarvezis varaudi maqsimalurad markirebul fonemaTa rigSi ierarqiulad ufro maRla mdgomi rigebis sisrulis pirobebSi savsebiT dasaSvebia. Aamrigad, SesaZlebelia vivaraudoT, rom saerTo-qarTvelurSi *zg da *Jg kompleqsebi an ar iyo, an uaRresad mcire sixSiriT iyo warmod100 genili. Sesabamisad warmoiSva xarvezi SesatyvisobaTa sistemaSi qarT. J: zan.svan. zg/Jg fardobis adgilas. saerTo-qarTveluri sistemis transformaciis Sedegad uZveles qarTulSi (bgeraTgadawevis Semdeg) savaraudoa etapi, rodesac sistemaSi ara gvqonda an Zalze iSviaTi iyo /J/ fonema: saerTo-qarTveluri *z *J *s *S [*zg/*Jg] *sq/Sq > > > > > > qarTuli z z s s [J] S aseTi sibilanturi sistema _ sruli sisina rigiTa da xarveziT mJReri SiSina napralovanis adgilas _ sruliad dasaSvebia tipologiuri TvalsazrisiT. qarTul enaSi /J/ dResac yvelaze iSviaTad xmarebuli fonemaa. mis meoreul xasiaTs giorgi axvledianma jer kidev 1923 wels miaqcia yuradReba. statiaSi `SeniSvna ‘vJarebi, Jares’ Sesaxeb~ igi miuTiTebs Á>J gadasvlaze, rogorc /J/ fonemis wyaroze qarTuli enisaTvis. igi wers: `radganac J-bgeriani sityvebi saliteraturo qarTulSi SedarebiT cotaa, amitom SesaZloa vifiqroT, rom igi (J bgera) ar iyo im kilos kuTvnileba, romelic safuZvlad daedo saliteraturo qarTuls~ (axvlediani 1923:80). SemdgomSi /J/ fonemis warmoSobis wyaroebiT dainteresda T. goniaSvili. igi muTiTebs im bgerweriT fonosemantikur jgufebze, romlebSic vlindeba es fonema. pirvel yovlisa es aris sisvelis, siTxiT gaJRenTvis amsaxveli leqsikur-semantikuri jgufebi: Jonva, Juri,NnaJuri, JuJRa//zuzRa `Cirqi~, gur. leJeri `Wyapi tyeSi~, liJriani `sveli, cvariani~, JRenTa; Jvinti //JRvinti, JRvintli, JRinti saba: `wveTi~, JuJuni `wvrili wvima~, Janti `sineste~; am masalas Cvenis mxriv SeiZleba davumatoT: JinJRvla `wvrili wvima~, duJi, qarTl. Jvani `naJuri, naJoni~, JRintli `wylis wveTi~; imer. Jvapi `didi da xangrZlivi wvima~, JRenTxi `WuWyiani, wyliani Tovli~, Jvepri `qafi~, gur. Jvanqi `cvari, wveTi~, gur. JinJRli `cota ofli~, javax. JinJo `wunwuxi~, aWar. JiJina `surdo~, Juri `mkvaxe yurZnis wveni~; qiziy. JRinti `wveTi~, Judi `duJi~, JuJRo `wylulis nadeni, Cirqi~, leCx. JReri, xevs. Janti, `nedli, sveli Zna~ (masala amoRebulia al. Rlontis „qarTul kilo-TqmaTa sityvis konidan“, II, 1974). sayuradReboa, rom sisvelis, siTxis, siTxiT gajerebis aRmniSvnel 101 leqsikaSi /J/ gvxvdeba yvela dialeqtur wreSi da aRmosavleT saqarTvelos mTisa da baris dialeqtebSi iseve xSirad, rogorc dasavlur dialeqtebSi. amitom ver vifiqrebT, rom es megrulis gavleniT warmoqmnili dasavluri movlenaa. /J/ fonemis Semcveli meore semantikuri wre, romelzedac T. goniaSvili miuTiTebs, aris JReradobis, bgerovnebis aRniSvna. am xmabaZviT elements igi ase axasiaTebs: " а а ывае а в , а а е ее ечев ха а е а, ши п е е е ве в ча ия" (Г иашви и, 1937:116). Mmas mohyavs Semdegi xmabaZviTi erTeulebi: JRera, fS. Jerneba, JRereba `ramdenime kacis xmamaRali simRera~, xevs. Jera, Jereba id. JRriali (Sdr. bgerweriTi dubletebi: Wyriali, wkriali), JRaruni, JRavili, JRivili, Jriamuli, eJvani (am formasTan dakavSirebiT T. goniaSvili miuTiTebs yalibze: erqvani, ebani da Tvlis, rom Ziri aq unda iyos *Jvar-). JRriali, JRurtuli; Japa-Jupi `cema rbil saganze~ (Sdr. dubleti zapa-zupi, zapuni).Aaq dartymis xma vrceldeba moqmedebis aRniSvnaze. sainteresoa sityva gamJRavneba-s gaazreba, romelsac T. goniaSvili ачае я ля ь, и ь, л gvTavazobs: " в gamJRavneba ш ь, аша ; чеви , в е е е JRav-/JRiv-, пе вич п п ача и л ш ь" (Г иашви и 1937: 147); yiJina, kiJina. Cvenis mxriv dialeqturi masalebidan SeiZleba davumatoT JivJivi, fSav. JanJari `Jriamuli~, qiziy. JrikJriki `JRurtuli, mercxlis WikWiki~, mox. JRavJRavi `Jriamuli, Jivil-xivili~, TuS. Joyini `xmauri, aurzauri~, leCx. Jritini `momabezrebeli, uTavbolo, dausrulebeli laparaki~. agreTve sinesTeziis safuZvelze bgerisa da moZraobis erTdroulad aRmniSvneli imer. JenJRva `cema, dartyma~, qarTl. raW. Jepa `Zlieri dartyma`, imer. Jvaruni `rtymeva, cema~, JeJva. mxedvelobiTi efeqtebis amsaxveli bgerweridan sainteresoa /J/ fonemiT susti, bnelTan Sereuli naTebis aRniSvna. aqedan viRebT SavTeTri narevis, nacrisferis aRniSvnas. pirvel yovlisa, es aris riJraJi (Sdr. svan. rHhi `ganTiadi~, Zv. qarT. SeriJUeba). Mmas SeiZleba gverdSi amovuyenoT bJutva, gur. JirJRili `lampris naTeba~, leCx. JinJRili `CiraRdani~, raW. JRmore `cotaTi sinaTle~, z. imer. JRuri lobio `Wreli lobio~, imer. JRali `momtredisfro, ruxi~, okrib. JroJani `frinvelis feri: Savi da TeTri, Savi da nacrisferi, TeTri da yavisferi~. amave rigisaa JRali `SavmowiTalo, Sav-TeTri, nacrisferi, ruxi; WaRara~ _ naTeli feris muqTan Serevis bevri niuansis gamomxatveli. yuradRebas ipyrobs /J/-s Semcvel bgerweriT leqsikaSi /r/ da /R/ fonemebis xSiri gamovlena, romlebic, iseve rogorc /J/, kinemikurad (artikulaciuri mibaZviT) vibracias asaxaven. leqsemebSi JrJola, Jruanteli, JiJini am kinemikuri Sinaarsis uSualo gadmocema SeiZleba davinaxoT. 102 MT. goniaSvili miuTiTebs, rom megrul-lazursa da svanurSi /J/ fonemas msgavsi fonosemantikuri Rirebulebebi aqvs. mas mohyavs Semdegi masala amis sailustraciod: svan. liJre `sineste, sisvele~, mHJir `sveli, Waobi~; megr. Jveri `namiani balaxi~, RiJini, RveJeli `yvirili~; SesaZlebelia bevri sxva erTeulis damateba: megr. JuJi Wvima `JuJuna wvima~, Jvepuri `qafi~, JveJvi `dorbli~, JinJRi `ganTiadSemdgari ca~ da sxva. SesaZlebelia vivaraudoT, rom im enebSi, sadac arsebobs /J/ fonema, mas analogiuri fonosemantika eqneba.Ee.i. Cven vvaraudobT, rom gamoyofili fonosemantikuri mniSvnelobebi universaluri xasiaTisaa. implikaciuri universaliis saxiT rom CamovayaliboT, gveqneba debuleba: Tu enaSi arsebobs /J/ fonema (sisina da SiSina sibilantebis sferoSi xarvezi pirvel rigSi /J/-s adgilas gvaqvs, amitom es fonema SedarebiT iSviaTia), maSin mis fonosemantikur mniSvnelobebs Soris iqneba: sisvelis, siTxiT gaJRenTvis semantika, dabali tonis JReradobis semantika (dabolos, SesaZlebelia, susti, bnelTan Sereuli naTebis aRniSvnac). sainteresoa am TvalsazrisiT rusuli da franguli enebis analogiuri masala, romlebSic CvenTvis saintereso fonema warmodgenilia. ix. mag. rus. Жи а, и и , " а, в я ы и е "; чи , ча , а ; е и я, а е и `iriJraJebs, inaTebs~. franguli: jabóter `JRurtuli~, japper `Wyavili~, jaboteur, javotte `ybedi~, jaspiner `ybedoba~, jaillissement `Sxefebi~; bgerwerasTan erTad, /J/-s ZiriTadi wyaroa sesxeba. T. goniaSvils mohyavs nasesxebi formebis nusxa: Jangi, avJanda, patiJi, niJara, Jini, baJi, giJi... (Г иашви и 1937:120-126);). mkvlevrebi miuTiTeben /J/-s sxva wyaroebzec: fonetikur gadasvlebze Á>J (axvlediani 1923; Г иашви и 1937; WanurisaTvis: ix. Ciqobava 1936:28), r>J, j>J, W>J, z>J (Г иашви и 1937:126-131); amrigad, /J/ fonemis Semcveli leqsika qarTulSi, Tuki is nasesxebi ar aris, TiTqmis mTlianad xmabaZviTi xasiaTisaa. qarTuli enis ganmartebiT leqsikonSi sul 103 leqsemaa Tavkiduri /J/-Ti. amaTgan 72 aSkarad xmabaZviTi xasiaTisaa. /J/ qarTuli enis Tanxmovnebs Soris yvelaze dabali sixSirisaa _ misi teqstobrivi sixSirea 0.04 (ix. mag. gaCeCilaZe, eliaSvili 1958; meliqiSvili 1976:73, 75). Sesabamisad, SesaZlebelia g. axvledianTan da T. goniaSvilTan erTad vivaraudoT, rom qarTuli enis winaistoriuli ganviTarebis xanaSi iyo iseTi etapi, rodesac enis fonematur sistemaSi ar iyo fonema /J/. amgvari rekonstruqcia savsebiT dasaSvebia tipologiuri TvalsazrisiT. Tumca vimeorebT, arc is aris gamoricxuli, rom /J/ fonema arsebobda, magram misi sixSire uaRresad dabali iyo. 103 amrigad, SeiZleba davaskvnaT, rom sibilantur SesatyvisobaTa meore rigisaTvis saerTo-qarTvelurSi SiSina fonemaTa aRdgenis SemTxvevaSi saerTo-qarTvelurSi */J/ fonemis adgilas xarvezi ar gveqneba. xarvezs an uaRresad dabal sixSires aRvadgenT *Jg kompleqsis adgilas, rac sruliad misaRebia fonologiuri Teoriisa da tipologiis TvalsazrisiT. qarTulSi ganxorcielebuli gadasvlebis Sedegad: *J > z da *sibilanti+velari (*Jg/*zg) > J _ gadawevis Semdgom etapze qarTulSi unda migveRo sistema, romelSic an ar iyo fonema /J/, an misi sixSire uaRresad dabali iyo. faqtobrivad, es viTareba grZeldeba dRemde: Tumca sesxebisa da bgerweris niadagze /J/ fonemis Semcveli leqsikis raodenoba izrdeba, es fonema dResac yvelaze dabali sixSirisaa qarTul enaSi. literatura axvlediani 1923: g. axvlediani, SeniSvna „vJarebi, Jares“ Sesaxeb, Cveni mecniereba, 6-7. gaCeCilaZe,EeliaSvili 1958: T. gaCeCilaZe a. eliaSvili, Tanamedrove qarTuli enis asoTa statistika, saq. mecn. akademiis moambe, t. 20, 5. ии в ав и я ы е, enimkis moambe, II-1. Tofuria 1960: v. Tofuria, qarTvelur enaTa SedarebiTi fonetikis zogierTi sakiTxi, ike, XII, Tbilisi. iakobsoni 1958: Jakobson R., Typological Studies and their Contribution to Historical Comparative Linguistics, Proceedings of the Eighth International Congress of Linguists, Oslo, 17-26. maWavariani 1960: Мачава иа и Г. И., ех я ах и и я ых пи а в и а и а в а ве их я ы ах, Mе а ы е в ве в, М ва. maWavariani 1965: g. maWavariani, saerTo qarTveluri konsonanturi sistema, Tbilisi. meliqiSvili 1980: i. meliqiSvili, saerTo-qarTveluri sibilantTa sistema funqcionaluri tipologiis TvalsazrisiT, Tanamedrove zogadi enaTmecnierebis sakiTxebi, V, Tbilisi. meliqiSvili 2001: i. meliqiSvili, sibilantur SesatyvisobaTa mesame rigi da pirvel da meore piris nacvalsaxelTa sistema qarTvelur enebSi, enaTmecnierebis sakiTxebi, 3. JRenti 1949: s. JRenti, svanuri enis fonetikis ZiriTadi sakiTxebi, Tbilisi. rogava 1953: rogava g. qarTvelur enaTa fonetikis istoriul-SedarebiTi Seswavlis ZiriTadi sakiTxebi, ike, IV. fogti 1961 (1988): Vogt H., Armenien et Georgien, Handes Amsorya. Zeitschrift für armenische Philologie, Vienne, 10-12, gadabeWdilia hans fogtis Sromebis krebulSi: HVogt H., Linguistique caucasienne et arménienne, Studia Caucasologica, II, Norvegian University Press, 1988. qajaia 2002: o. qajaia, megrul-qarTuli leqsikoni, t. I-IV, Tbilisi. goniaSvili 1937: Г иашви и ., К и 104 Rlonti 1974: al. Rlonti, qarTul kilo-TqmaTa sityvis kona, I, II, Tbilisi. Sengelia 2006: v. Sengelia, qarTvelur da Cerqezul enobriv sistemaTa istoriis zogi sakiTxi, Tbilisi, gamomcemloba „qarTuli ena“, Tbilisi. Smidti 1962: Schmidt K. H., Studien zur Rekonstruktion des Lautstandes der südkaukasischen Grundsprache, Wiesbaden. wereTeli 1965: g. wereTeli, winasityvaoba T. gamyrelisa da g. maWavarianis monografiisa `sonantTa sistema da ablauti qarTvelur enebSi~, Tbilisi. Ciqobava 1938: arn. Ciqobava, Wanur-megrul-qarTuli SedarebiTi leqsikoni, tfilisi. Irine Melikishvili The Reconstruction of the Phoneme /J / and Common -Kartvelian Sibilant Correspondences Summary The present paper discusses the question of the reconstruction of the phoneme /J/ on the Common-Kartvelian level. In the system of sibilant correspondences between the Kartvelian languages, there is a gap at the place of the correspondence Geo. J: Zan/Swan zg/Jg. This gap is evaluated in different ways in various interpretations of the CommonKartvelian sibilant system: in the system offered by Givi Machavariani this is the gap in the row of hushing phonemes and the reconstructed system has the following shape: z s Z c w z‫ י‬s ‫ י‬Z‫ י‬c‫ י‬w‫י‬ _ S j C W That is, the system is complete in the hissing-hushing row and defective - in the hushing row. Such a situation is impossible from the typological viewpoint. Wherever there are hissing -hushing phonemes, they occupy a peripheral position in the sibilant system. There are no languages in which a gap would be found in the row of hushing fricatives, whereas the row of hissing-hushing fricatives would be complete. In case of the reconstruction of hushing phonemes for the second row of sibilant correspondences in Common-Kartvelian (K.H.Schmidt), there would not be a defect at the place of the phoneme */J/ in common-Kartvelian. A gap or very low frequency would be at the place of the cluster *Jg. This is quite acceptable from the viewpoint of the phonological theory and typology. The changes which took 105 place in Georgian – *J > z and *sibilant+velar (*Jg/*zg) > J – at a certain prehistoric stage must have resulted in Georgian in a system in which the phoneme /J/ was absent or its frequency was extremely low. In fact, this situation continues to the present day: although on account of borrowing and sound symbolism the number of words containing the phoneme /J/ increases, this phoneme up to now has the lowest frequency in the phonemic system of the Georgian language. The problem of the reconstruction of the phoneme /J/ is one more argument in favour of the reconstruction of hushing phonemes for the second row of sibilant correspondences, and of phoneme clusters - for the third row. 106 enaTmecnierebis sakiTxebi _ I-II, 2009 hainc fenrixi zogierTi qarTveluri leqsikuri erTeulisaTvis *biqarTuli xis saxelwodeba ne-kerCx-al-i g. klimovma daukavSira megrul saxelwodebas la-kinCx-a `nekreCxali~ da aRadgina qarTulzanuri praforma *nekerCxa- (klimovi 1985:20). v. Tofurias da m. qaldanis mier Sedgenili svanuri leqsikonis gamocemis Semdeg (Tofuria, qaldani 2000:153) am masalas daemata svan. bi-kenCx-al `nekerCxali~ (feinrixi 2000:27). zemoT moyvanili formebidan Cans, rom isini darTulia sxvadasxva prefiqsebiT: qarTul-zanurSi gvaqvs *ne-, svanurSi bi-. prefiqsi bi- svanurSi iSviaTad gvxvdeba. gamoricxuli araa, rom igive prefiqsi mocemulia svanur sityvebSi bi-yronC-Ž-J `veeberTela~ da bi-y–r‘nC `korZebiani jirki~. prefiqsi bi- megrulSic dasturdeba, Sdr. bi-rk-ul-i `rikuli, moajiri~ (qajaia 2001:244), romelic birkvil-i/birkil-is saxiT dasavleTqarTul dialeqtebSia (imerulsa da gurulSi) nasesxebi (Rlonti 1974:75). megruli sityvis regularuli qarTuli Sesatyvisia rik-ul-i (qegl 1960:435), romelSic qarTuli Zireuli morfema *rik- srulxmovnian safexurzea warmodgenili. prefiqsi bi- sxva megrul sityvaSic Cans: bi-cik-e `cikani~ (qajaia 2000: 246), romelic SeiZleba daukavSirdes qarTul cik-an fuZes. orive fuZe Seicavs *cik- Zirs. ver gamovricxavT, rom bi- prefiqsi qarTulSic aris Semonaxuli. amis magaliTi SeiZleba sityva birTv-i iyos, romelsac saerTod burTformas ukavSireben, Tumca maTi gaerTianeba problemuria. qarT. birTv-i (Zv. qarT. birTW) (sarjvelaZe, fenrixi 2005:103) SeiZleba iyos nawarmoebi *rT–- zmnuri Zirisagan. igive prefiqsi bi- TiTqos sxva qarTul sityvebSi (bi-Cver-i, bi-lik-i/bi-lig-i) Cans. *-il qarT. -il sufiqsi (wer-il-i, kb-il-i, fqv-il-i, dum-il-i), megr. -ir sufiqsi (kib-ir-i `kbili~, mq-ir-i `fqvili~) da laz. -ir sufiqsi (kib-ir-i `kbili~, kiTx-ir-i `kiTxva~) erTmaneTs daukavSires g. deetersma da g. klimovma (deetersi 1930:217; klimovi 1964:101). am masalis safuZvelze g. klimovma aRadgina qarTul-zanuri praforma *-il, rome107 lic axasiaTebs mimReobebs da sawyisebs. vfiqrobT, rom qarTul-zanur sufiqss emateba svanuri -il sufiqsic, Sdr. beqT-il, pox-il `sapoxi, (Roris) qoni~, jÊmil `Zma~, Stam-il `kviristavi~, firR-il `Zrwola, caxcaxi, kankali~, pirp-il `satyuara~ da a.S., ase rom, *-il sufiqsi SeiZleba aRvadginoT qarTveluri fuZe-enis doneze. *TurqarT. sityva TrTvil-i gaorkecebuli formaa: *Tvir-Tvir > TvirTvil- (meore nawilis disimilaciiT) > Tr-Tvil-. Tvir-Tvil-i dadasturebulia CrdiloaRmosavlur kiloebSi: fSaurSi, xevsurulSi, TuSursa da mTiulurSi (Rlonti 1974:248). qarTuli Tvir- Ziri SeiZleba gaumlautebuli iyos: *Tur- >Tvir. aseT varauds gvaiZulebs svan. forma T–ir/T–Òr/Tór `orTqli, oxSivari~, romelic, marTalia, semantikurad SesamCnevad Sordeba qarTuli sityvis mniSvnelobisagan, magram enaTa ojaxebSic gvxvdeba aseTi saxis semantikuri gadasvla. *firqarT. ferfl-i formac SeiZleba miviCnioT gaorkecebul formad: *fir-fir- > *fir-fil- (meore nawilis disimilaciiT) > fir-fl(xmovnis dakargviT) > fer-fl-. svan. fil `ferfli~ (< *fir-, Sdr. qarT. pir-i: svan. pil `tuCi~ (gamyreliZe, maWavariani 1965:14)) qarTuli Ziris zusti Sesatyvisia (Cuxua 2000-2003:227). *Sebgurul kiloSi dasturdeba ga-Sp-ob-a zmna, romelsac `mosxletiT uceb gaqcevis~ mniSvneloba aqvs (Rlonti 1974:143). vfiqrobT, rom guruli Sp- Ziri SeiZleba davukavSiroT svanur Sgeb-/Sgb- Zirs [li-Sgeb `movardna, mixdoma, Tavdasxma~, x-o-Sgb-en-i `gamouvardeba~ (Tofuria, qaldani 2000:458, 659)]. gurulSi Sp- < *Sb- (asimilaciiT) *Seb(xmovnis dakargviT), fonemaTSesatyvisobebi regularul xasiaTs atarebs. *Sibmsgavsi Ziri gurulSivea mocemuli: Sp- (da-Sp-ob-a `daZroba tyavisa~ (Rlonti 1974:195)). am SemTxvevaSic svanuri ena gvaZlevs Sesadarebel masalas: Sgib-/Sgb- [li-Sgb-e `amoZraveba, amogleja~, a-x-Sgib `amoaZro, amoaglija~ (Tofuria, qaldani 2000:123, 457)], romlis safuZvelze aRdgeba qarTveluri Zireuli morfema *Sib-. *WuWkqarTuli WuWk- Ziri gvxvdeba fSaur, gurul da aWarul dialeqtebSi: fSav. WuWk-v-a `gaTbobis an damalva-dafarvis mizniT tanze Casacmelis mtkiced Semoxveva, Semokecva~, gur., aWar. WuWk-v-a `lamazad, erTi 108 meoreze moyolebiT wyoba~ (Rlonti 1074:349). qarTul Zirs regularulad esatyviseba megr. WkuWk-a `xSiri, axlo-axlo, mijrili~ (qajaia 2002:485). aRdgeba *WuWk- Ziri qarTul-zanur doneze. *xol`saxlis~ mniSvnelobis qarTul-zanuri leqsika a. Ciqobavam gaaerTiana: qarT. xel-/xl- (sa-xel-i/sa-xl-i), megr. xor- (o-xor-i `saxli~, do-xor-e `sasaxle, samosaxlo adgili, saxli~), laz. xor- [o-xor-i `saxli~ (Ciqobava 1938:150-151)]. am leqsikas emateba svan. xor- (na-mxor/na-m-xuir `nangrevebi~ (fenrixi 2002:45)), riTac qarTvelur fuZeenaSi SeiZleba aRvadginoT *xol- Ziri (fenrixi 2007:689-690). qarTul masalas SeiZleba davumatoT sityva xel-i `saxlis, niSis, salocavis~ mniSvnelobiT, romelic xevsureTSi ixmareba. xelia is niSi xaxmatis jvarSi, sadac mis dobilebs aSeqals, mzeqalsa da samZivars Tayvans scemdnen (makalaTia 1935:243). *tʿarqarTul kiloebSi dasturdeba war- Ziri raRac uaryofiTis mniSvnelobiT. mesxurSi gvaqvs war-a-wur-a `susti da miknavlebuli; uunaro, dasustebuli adamiani~, qiziyurSi war-ul-a `uxeiro, mawanwala, usufTao~ (Rlonti 1975:312-313). svanuri har-i `carieli~ (Tofuria, qaldani 2000:893-4) regularulad Seesatyviseba qarTul Zirs. *tʿuw1- (klimovi 1985:20) megruli WuW- (WuW-ut-u-a `muWSi mozela da dagundaveba, WmuWna [comisa, talaxisa]) (qajaia 2002:494) zustad Seesatyviseba svan h–iW/hiW–- Zirs (li-h–iW-i/li-hÒW–-i `zela, mocomva~) (Tofuria, qaldani 2000:488; fenrixi 2007:14, 20, 40-41, 247-248, 401, 580-581, 658-659, 705-706, 720-727). literatura gamyreliZe, maWavariani 1965: T. gamyreliZe, g. maWavariani, sonantTa sistema da ablauti qarTvelur enebSi, Tbilisi. Tofuria, qaldani 2000: v. Tofuria, m. qaldani, svanuri leqsikoni, Tbilisi. makalaTia 1935: s. makalaTia: xevsureTi, tfilisi. qajaia 2001, 2002: o. qajaia, megrul-qarTuli leqsikoni, t. I, 2001; t. III, 2002. qegl 1960: qarTuli enis ganmartebiTi leqsikoni, t. VI, Tbilisi. Rlonti 1974: a. Rlonti, qarTul kilo-TqmaTa sityvis kona, t. I, Tbilisi. 109 Ciqobava 1938: a. Ciqobava, Wanur-megrul-qarTuli SedarebiTi leqsikoni, tfilisi. Cuxua 2000-2003: m. Cuxua, qarTvelur ena-kiloTa SedarebiTi leqsikoni, Tbilisi. deetersi 1930: Deeters G., Das kharthwelische Verbum, Vergleichende Darstellung des Verbalbaus der südkaukasischen Sprachen, Leipzig. в Г. А., Э и иче и ва а ве их я ы в, М ва. klimovi 1985: К и в Г. А., п е ия и иче ва а ве их я ы в, III (Э и ия 1985). sarjvelaZe, fenrixi 2005: Sardshweladse S., Fähnrich H., Altgeorgisch-Deutsches Wörterbuch, unter Mitwirkung von I. Melikishvili und S. Sardshweladse, Leiden/Boston. fenrixi 1999: Fähnrich H., Lexikon Georgische Mytologie, Wiesbaden. fenrixi 2000: Fähnrich H., Kartwelischer Wortschatz, Jena. fenrixi 2002: Fähnrich H., Kartwelische Wortschatzstudien, Jena. fenrixi 2007: Fähnrich H., Kartwelisches Etymologisches Wörterbuch, Leiden/Boston. klimovi 1964: К и 110 enaTmecnierebis sakiTxebi _ I-II, 2009 tariel futkaraZe -isa, -iSa; -iSe, -iSen; -isad, isda, -iza, -izan, -ize... formamawarmoebeli formantebis istoriuli mimarTebisaTvis (saerTo-qarTvelurisa da qarTveluri qvesistemebis mixedviT)1 warmodgenil statiaSi Cveni mizania qarTvelur enobriv sistemaSi arsebuli viTarebisa da mimarTuleba-daniSnulebis gamomxatavi brunvis niSanTa alomorfebis SepirispirebiTi analizi. msjeloba aigeba Semdegi ori zogadi debulebis gaTvaliswinebiT: ¾ brunva aris morfologiuri kategoria, romelic sxvadasxva gramaTa saSualebiT asaxavs sintaqsur (gramatikul) an semantikur (posesiur, lokalur) mimarTebebs. konkretuli brunva (gramema) aris saxelis myari formawarmoebiTi yalibi (fuZe+brunvis niSani), romelsac erTi leqsikuri erTeulis farglebSi aqvs sintaqsur da semantikur funqciaTa sakuTari speqtri (msjelobisaTvis vrclad ix., futkaraZe 1997). ¾ morfema aris mniSvnelobis mqone iseTi umciresi morfologiuri elementi (erTeuli), romlis Semdgomi danawevrebiT Zireulad Seicvleba (daiSleba) misi mniSvneloba. formis mixedviT morfema aris martivi (-ma, -s...) da rTuli Tu Sedgenili; gramatikul mniSvnelobasac Tu gaviTvaliswinebT, sasurvelia gairCes Sedgenili morfema da rTuli morfema: Sedgenilia morfema,2 Tuki misi elementebi avtonomiurad inarCuneben sakuTar semebs, magram maTi erTianoba qmnis Tvisobrivad axal gramatikul mniSvnelobas: -is-Tvis, -is-gan... -isas, -isa/-iSa... rTulia morfema, Tuki mis elementTagan erT-erTs dakarguli aqvs semantika da mirTulia momdevno segmentze (da ara _ fuZeze): -nar-, -evin-, -ebin-... (futkaraZe 1986:32; futkaraZe 1997). mocemuli enobrivi erTeulis (enis, kiloTa jgufis, kilos, kilokavis...) farglebSi erTi morfemis alomorfebad unda miviCnioT is morfebi, romlebic erTnairia mniSvnelobisa Tu fun1 prof. zurab sarjvelaZisa da prof. baqar gigineiSvilis mier 1978 wels gamoqveynebuli statia _ `nanaTesaobiTari mimarTulebiTisa da nanaTesaobiTari daniSnulebiTis adgili Zv. qarTulisa da qarTveluri enebis brunvaTa sistemaSi~ _ iyo erT-erTi pirveli samecniero naSromi (prof. besarion jorbenaZisa da prof. Tedo uTurgaiZis naSromebTan erTad), romelmac studentobis dros sxvagvarad damanaxa skolaSi miRebuli codnis `simwyobre~ da stimuli momca, kritikulad Semexeda gabatonebuli kvalifikaciebisaTvis. didi madloba maT amisaTvis. 2 Sdr.: formanti _ rTuli sufiqsi, romelic miRebulia derivaciuli da samimarTebo (fleqsiuri) afiqsebis SerwymiT (b. jorbenaZe). 111 qciis TvalsazrisiT da vlindebian identur an urTierTgamomricxvel poziciebSi. mocemuli brunvis niSnis alomorfebad miiCneva rogorc fonologiurad, aseve morfologiurad Sepirobebuli alternatebi (termin `alomorfs~ viyenebT i. naidas mixedviT). Tanamedrove qarTvelur idiomebSi (qvesistemebSi, saxesxvaobebSi, kiloebSi) dadasturebuli segmentebis: -isa, -sa, -iSa, -Sa, -iSe, -iSen, -isad, -isda, -izda, -iza, -izan, -za (Cem-za), -ize, -iS-d, -aSd, -Sd, -iSEd (svan. dev-iS-E-d)... Sesaxeb mdidari samecniero literatura arsebobs. kvlevis am etapze sakamaTo ar aris warmodgenili formantebis pirveli komponentis warmomavloba da funqcia: -is/-iS _ naTesaobiTi brunvis niSania, romelsac saderivacio funqciac aqvs. samecniero literaturaSi diskusiis Temaa meore komponentTa warmomavloba da funqcia, -isa formantis formirebis dro (arsebobda saerTo-qarTvelurSi? Ee.w. zanur-qarTuli erTianobis periodSi?), alomorfTa identifikaciis sakiTxi da sxv. qvemoT msjelobas warvmarTavT 5 ZiriTadi kiTxvis mixedviT, kerZod: • ra warmomavlobisaa meore komponenti? • ZiriTadi morfemebi: -is-a, -is-ad mxolod arqauli qarTulis monacemebia, e.w. zanur-qarTuli erTianobis xanisaa Tu saerTo-qarTveluria? • sinqronul doneze, -is segmenti fuZeSi Sedis, damoukidebeli sufiqsia Tu momdevno komponentTan erTad erTian morfemas qmnis? • megrul-Wanuri -iS-e formantSi -e -iSa sufiqsis a-s transformaciaa Tu -de Tandebulis naSTi? • ramdenadac saerTo-qarTvelursa da qarTvelur qvesistemebSi (saxesxvaobebSi) paralelurad arsebuli segmentebi (-isa, sa, -iSa, -Sa, -iSe, -iSen, -isad, -isda, -izda, -iza, -izan, za (Cem-za), -ize, -iS-d, -aSd, -Sd, -iSvd... -isTvis, -isTvin, iTvin, -Tvin, -ad...) funqciebs inawileben an ufunqciobis gamo pasiurad rCebian, erTi enobrivi sistemis farglebSi isini ramden morfemad SeiZleba ganvixiloT? ra warmomavlobisaa - a, -d, -ad, -da komponentebi? sakiTxis istoria vrclad aris warmodgenili samecniero literaturaSi (gigineiSvili, sarjvelaZe 1978; lomTaZe 1987:65-102; danelia 1998:501-514), amitom aq kritikulad aRar ganvixilavT gansxvavebul mosazrebebs. 112 -a. mkvlevarTa erTi nawili (a. SaniZe, c. qurcikiZe, a. WinWarauli...) Tvlis, rom -isa/-iSa formantiseuli -a emfatikuri xmovnia; Sdr., emfatikuri -a ucxoa zanuri kiloebisTvis (arn. Ciqobava). st. Cxenkelis, v. Tofurias, h. fogtis, i. imnaiSvilis, a. martirosovis, a. kizirias, a. onianis, k. danelias... azriT (masalisa da sakiTxis mimoxilvisaTvis ix.: imnaiSvili 1957:380; danelia 1998:509-512), -a aris -ad brunvis niSnis gamartivebuli saxe: -is-ad > -isa.3 a. lomTaZis mixedviT (1987:77), -a miRebulia -ad-a segmentis gamartivebiT: -isada > isda > isa. Cveni azriT, ufro argumentirebulia arn. Ciqobavas, T. SaraZeniZis, b. gigineiSvilis, z. sarjvelaZis, b. jorbenaZis... msjelobani, romlis mixedviTac -a segmenti aris mimarTulebiTi brunvis uZvelesi niSani, romelic daculia arqaul samwignobro enaSi: saberZneT-a, ToSeT-a, kuxeT-a... salocvel-a, sadidebel-a... arqaul qarTulSi mimarTulebiTi brunvis niSnis -a alomorfi realizdeba -is, -Ás, -T, -eT4, -el segmentTa momdevnod. vfiqrobT: arqaul samwignobro qarTulSi mimarTulebiTisa da gardaqceviT-viTarebiTis funqciiT jer kidev iyo saerTo-qarTvelurisTvis damaxasiaTebeli martivi -a alomorfi (sadidebel-a), romelmac adreve dakarga formamawarmoeblis funqcia; Tumca, SemogvrCa –isa/-iSa formantis Semadgenel elementad arqaul samwignobro enaSi, dasavlur SiSina kiloebsa (megrul-lazursa) da fxour kiloebSi (moxeur-xevsurul-fSaur-TuSurSi); Sdr.: sxvagvari istoriisa da funqciisaa dasavlur qarTvelur sisina kiloebSi gamovlenili -iz-a formantis -a: isda > iza: gulisda > guliza; kacisda > kaciza... analogiiT: Cem-za, Sen-za... gasaziarebeli Cans n. marisa da arn. Ciqobavas mosazrebac, rom istoriulad -a Sedioda micemiTi brunvis niSnis SemadgenlobaSic: `Zir-a-s, napir-a-s~... 3 Sdr.: i. imnaiSvilis azriT, saberZneT-a tipis formebSi -a aris sxva dialeqturi wris arqauli niSani (viTarebiTi brunvisa), romelic -d-s paralelurad realizdeba garkveuli tipis saxelebSi (iqve, gv. 408-411). 4 h. fogts miaCnia (1968:274-275), rom TuS-eT-a tipis saxelebSi -eT- aris egris- tipis formebis -is- tolfardi: naTesaobiTis -is, instrumentalisis -T da viTarebiTis -ad sufiqsebi sinamdvileSi arian derivaciuli sufiqsebi. isini qmnian axal fuZeebs, romlebic, Tavis mxriv, isev SeiZleba vabrunoT. toponimTa mawarmoebeli -eT-/-aT (TuS-eTi, kax-eT-i, gel-aT-i, Tekl-aT-i...) zog SemTxvevaSi krebiTobis funqciis mqone Cans, zogSi – kuTvnilebiTobisa; Sdr.: somx-iT-i. 113 mimarTulebiT-micemiTis -a5 SeiZleba iyos SemorCenili Cqar-a, nel-a...6 tipis zmnisarTebsa da qarTuli enis ingilour Tu samxreTdasavlur (aWarulSi, maWaxlurSi, imerxeulSi...) kiloebis sxva zmnisarTebSi: sazebnela~ (saZebnelad), erTa~ (/erTad)... salocvel-a-~ (=salocvelad), uCumal-a-~, (/uCumalad/Cumad)... aq ~ palatalizebuli damarTvis Sedegad unda iyos ganviTarebuli; am varauds mxars uWers iseTi zmnisarTebis arseboba, romlebic sxva kiloebSi micemiTis formiT gvxvdeba: Zvila~, gamTenia~ (`gamTenias~; paralelurad ixmareba `gamTenios~), gavla~ (gavlas), Camovla~ (Camovlas), am Camosla~, gulgara~ (gulgara~ laparikofs)... Sdr., agreTve, aWaruli sxva masala: Seusvenebla~/Suusvenebla~, guuCerebla~, duukiTxva~, ukiTxava~, udunaxvebla~, (/duunaxvebla~), duuZaxebla~... uCumala~, ucba~, (Sdr., ucfaT)... advila~, fexnaqceva~ (fexnaqceva~ davwveT da deveteviT), tyvila~, kisrakunWla~ (kisrakunWla~ wamovda TavdaRmarTSi), erTgayola~ (niSnavs `cota xans~), naxevarkvala~ (naxevarkvala~ gaakeTa saqme), CemTvina~/CemTaTvina~ (SenTvina~/ misTvina~...), martva~, yvelafra~ (yvelafra~ geyofa; `yvelafrisTvis~, `yvelafrad~), gangeba~... aseTi masala gvaqvs gurulSic: uCumala~ (/uCumale), ukiTxava~, tyule (tyula~), Zule, calxele, gulgara~, Zvila~, Zule (Sdr., ZvilaRa), gangeba~, martua~, dRis sinaTla~ (dRis sinaTla~ Casuliyo Sin), ZaliTa~ (/ZaliTe), gangeba~ (/gangebe)... (futkaraZe 1986). Sdr., viTarebiTis a-Ti (<ad?) warmoqmnili zmnisarTebi, romlebic ~-s ar dairTaven (savaraudoa, rom aseTi formebi meoreuli iyos: colianad > coliana): a) samwignobro qarTulis zmnisarTebi, romlebic warmoadgenen -ian sufiqsiT nawarmoebi saxelis viTarebiT brunvas: coliana, saxliana... msgavsi magaliTebi ucxo araa sxva dialeqtebisTvisac. b) zmnisarTebi, romlebic warmoqmnili arian -ul/-ur sufiqsiT nawarmoebi zedsarTavebisagan: kacura, amxanagura, Zvelebura, maSindula, guSindula... g) zedsarTavisagan warmoqmnili zogi sxva zmnisarTi: karqa, cqvita; Sdr., karqaT, cqvitaT; Sdr., zmnisarTTa didi nawili ar dasturdeba 5 Sdr.: varaudoben, rom svanur kiloebSi micemiTis erT-erTi alomorfia -a; vfiqrob, ufro damajerebelia a. onianis msjeloba, romelsac miaCnia, rom svanurSi gamovlenili -a aris fuZiseuli e-s alofoni (oniani 1985:159-163). 6 sxva mosazrebiT: nelad > nela. 114 viTarebiTis T-s gareSe: TeTraT, wiTlaT, SavaT, yviTlaT... lamazaT, uSnoT, cudaT... samuSaoT, sasmelaT... Tu gaviTvaliswinebT imas, rom arqauli samwignobro ena efuZneba welTaRricxvaTa mijnaze arsebul saerTo-qarTvelur enas (msjelobisaTvis ix., futkaraZe 2005), ulogiko iqneba, zemoT ganxilul masalaSi warmodgenili qarTveluri -a morfema miviCnioT sxvadasxva droisa Tu warmomavlobis segmentad; vfiqrob, logikuri Cans, varaudi: -a+s7, -a+d, -i+s, -i+d (> iT) brunvis niSnebi warmoqmnilia saerTo-qarTvelur enaSi -a, -i8 da -d, -s niSnebis kombinaciebiT; saerTo-qarTvelurSi Tanaarsebobda rogorc martivi morfemebi (-a, -d), ise rTuli morfemebi (-ad) da Sedgenili formantebi (-is-a, -is-d...). -d. saerTo-qarTveluris -d9 viTarebiT-gardaqceviTobis, mimarTulebiTisa da daniSnulebiTobis funqciiT Semonaxulia svanur kiloebSi; kerZod, im SemTxvevaSi, roca -d daerTvis -iS- segments (befSv-iS-d), gamoxatavs mimarTulebas, daniSnulebas; xolo rodesac -d uSualod daerTvis fuZes, aRniSnavs rogorc viTarebasa da gardaqceviTobas, aseve, mimarTulebas, mizans, daniSnulebas; svanurSi martiv fuZeze darTuli d-s mier daniSnulebis gamoxatva arqauli viTareba Cans (Sdr., CantlaZe 1998:93-94). -d arqaul samwignobro qarTulSi gamoxatavs mimarTulebas, mizans, adgils: Semovida qarTl-d; movides ierusalim-d... arqaul qarTulSi -d viTarebiTis funqciiT ar dasturdeba; saerTo-qarTvelurSi mas es funqciac unda hqonoda (rasac adasturebs svanuris monacemebi). mogvianebiT, samwignobro enaSi -d morfemas yvela funqciiT cvlis -ad/-d. samecniero literaturaSi gamoTqmulia mosazreba, rom svanur kiloebSic ki -d miRebulia -ad-isgan (oniani 1989:211, 217-218). qarTvelur qvesistemebSi or Tanxmovans Soris moqceuli xmovnis reduqcia xdeba momdevno sufiqsiseuli xmovnis gavleniT; kerZod, bolo marcvalSi 7 -as Semonaxulia arqaul qarTulSic, svanur da sxva qarTvelur kiloebSic; Zir-as, adgil-as, pir-as... megr.; sqvam-as, Zvir-as, Sxir-as... svanuri; jvedi-as, Ban-as, zau-as... masalisaTvis ix.: Tofuria 1944:340-345; babunaSvili 1956:393- 402; i. CantlaZe 1998:23. 8 Cans, winareqarTvelurSi arsebobda e.w. kuTvnilebiTi -i brunva, romelsac, nawilakis cveTiT miRebuli saxelobiTis i-sgan gansxvavebiT, SeeZlo fuZiseuli xmovnis reduqcia (am ukanasknelis enklitikuri bunebis Sesaxeb: fogti 1968:17). 9 aseve, ar gamoiricxeba qarTveluri, urartuli da sxva iberiul-kavkasiuri enebis -d sufiqsis saerTo warmomavloba (msjelobisTvis ix.: Ciqobava 1956; jorbenaZe, 1988:15; es perspeqtiuli Tema damatebiT argumentebs saWiroebs). 115 warmoudgenelia -ad > -d procesi.10 ufro logikuria mosazreba beTlem-d tipis saxelebSi calTanxmovniani arqauli sufiqsis arsebobis Sesaxeb (Ciqobava 1956); Sdr., sxva calTanxmovniani sufiqsebi: -s: kac-s; l-: Tovs - Tov-l-i; -r-: wux-s - mwux-r-i, mama - mam-r-i...).11 -ad/-da. -ad sufiqsis istoriis Sesaxeb ori ZiriTadi mosazrebaa: 1. -ad miRebulia -a da -d sufiqsebis SerwymiT; 2. -ad erTiani sufiqsia, romlis cveTiTaa miRebuli -a; mag., h. fogtis hipoTezaze dayrdnobiT, k. danelia aviTarebs mosazrebas, rom uZveles (V saukunis uwinares) qarTulSi ori damoukidebeli brunva arsebobda; am brunvebis niSnebi -d da -ad (> a) mogvianebiT erTmaneTSi airia (danelia 1998:502, 504-510). vfiqrob, gasaziarebelia pirveli mosazreba, vinaidan, faqtia, rom adreul periodSi mimarTulebiTis funqciiT paralelurad dasturdeboda -a da -d morfemebi; garda amisa, igive a segmenti gvidasturdeba -as 10 aralogikurad migvaCnia *befSE-ad > befSE-d da *marem-iS-ad > marem-iSd procesebis daSveba. 11 igive -d Cans aWarul, maWaxlur, livanur, imerxeul kiloebSi dadasturebul ZirT (<*Zir-d) `Zirs~ zmnisarTSi (`ZirT devs~ = Zirs devs); mogvianebiT formamawarmoebeli sufiqsi (-d) fuZiseuladaa gaazrebuli, amitomac gvaqvs: ZirT-ul-i (iatakidan, miwidan aRebuli raime nivTis Sesaxeb ityvian); Sdr.: gamoTqmulia mosazreba, rom guSindeli, maSindeli... tipis formebSi d segmenti momdinareobs dRe sityvisgan (xvalin-dRe-el-i > xvalindeli; a. SaniZe); aqac xom ar aris SemorCenili mimarTulebiTobis gamomxatveli saerTo-qarTveluris -d sufiqsi, romelic, svanuri formebis msgavsad, daerTvis –in segments: -in+d (maS-in – *maS-in+d: maSind-ul-i – maSindula, maSind-el-i; guSin - guSin-d: guSinduli – guSindulad > guSindula; wuxandeli – wuxandula... xvalindeli; analogiiT: mermindeli, winandeli...)? qarTveluri dialeqturi masalac gvafiqrebinebs, rom es zmnisarTebi kompozitebisgan ar unda momdinareobdes; kerZod, zmnisarTSi Cans saerTo-qarTveluri Tu arqauli brunvis niSnebi (-an, d, -in, -is, iS...), xolo drois mimaniSnebeli zedsarTavis mawarmoebeli SeiZleba iyos warmomavlobis sufiqsi: -el-/-ar-/-er-; Sdr.: zanuri – goRan/goRa `guSin~; Sdr.: laz.: Roman, arqauli salit. qarTuli: ZoRan `guSinwin~, xevsuruli: ZoRan/ZoRans `amaswinaT, sami-oTxi dRis win~; axali salit. qarTuli: waRan > weRan... da: goRan-er-i, ZoRan-d-eli (xevs.), `guSindeli~. amdRa `dRes~ da amdR-ar-i `dRevandeli~; Wumani/Wuman/Wume `xval~ da Wumaneri/Wumaneri `xvalindeli~; geRani `zeg~ da geRan-er-i `zegindeli~; woxole '`win~, `adre~ da woxoleni/woxoleiani `winandeli~... Sdr.: svanuri: lKT `guSin~ da laTaS `guSindeli~; ladeR `dRe~, ladi/ladeRi `dRes~ da lad-iS `dRevandeli~; mHx@r `xval~ muxr-iS `xvalindeli~; mHx@reCex@n (< *mHx@r-eS-xan) `zeg~ da muxareCxan-iS `zegindeli~... sakiTxi Semdgom Seswavlas saWiroebs. 116 formamawarmoebel sufiqsSi (Sdr.: Zlivs, Zliv-as da Zvil-a-Á); Sdr., agreTve, mxolod -a sufiqsiT gamoxatuli mimarTulebiToba aWarulSi dadasturebul da micemiTis fard formaSi: gamTeniaÁ (/gamTeni-as)= gamTeniisas. urTierTgamomricxavi mosazrebebi arsebobs -da-s (Cem-da)Sesaxeb. -da realizdeba mxolod nanaTesaobiTar formasTan. misi warmomavlobis Sesaxeb ori ZiriTadi mosazrebaa: n. mari: -da aris Tandebuli (msjelobisaTvis ix.: SaniZe 1980:70-71, 601-602: `amis-da kvalad~); Sdr., aseve, jorbenaZe 1988:100, `-da – Tandebul-morfemoidi, gamoxatavs gankuTvnebas, daniSnulebas~ (Cem-da, Senda... kacisda > kacizda > kaciza)... arn. Ciqobava: -da sufiqsSi -d- arqauli mimarTulebiTis niSania, xolo -a emfatikuri xmovania (Ciqobava 1956:20-21). Sdr., aseve: a. martirosovi 1959:119-122: `Cem-da formaSi -da aris viTarebiTis niSani~; a. lomTaZe 1987:69-70: dinamikuri maxvilis moqmedebiT -da Camoyalibda zanur-qarTulis erTianobis xanaSi -ada segmentisgan: kacis-ad-a > kacisda; misi azriT (gv. 77), -da > -a: koCiS-da > koCiS-a. warmodgenili am ori mosazrebidan ufro meti argumenti eZebneba arn. Ciqobavas mosazrebas; kerZod, b. gigineiSvilisa da z. sarjvelaZis azriT, Sen-da-mde tipis formebSi gverdigverd or Tandebuls ver davuSvebT: `qarTul enaSi ori Tandebuli erTmaneTis momdevnod ar dasturdeba~ (gigineiSvili, sarjvelaZe 1978:133). garda amisa, qarTveluri ena-kiloebis TandebulTa warmomavloba gamWvirvalea; isini momdinareoben damoukidebeli sityvebisgan. damoukidebeli maxvilisa da leqsikuri mniSvnelobis mqone morfemis afiqsebad (Tu e. w. Tandebulebad) transformirebis safexurebi naTladaa warmodgenili samwignobro enis istoriaSic. -da morfemis analogiuri istoria ar Cans; garda amisa, es morfologiuri erTeuli amave formiTa da funqciiT aRdgeba saerToqarTvelurSic (ix., qvemoT). metic: kuTvnilebisa (-is) da mimarTulebis gamomxatveli sufiqsebis (-d/-ad/-da)kombinaciebi: *-isd (>/-iSd), -isad, -isda, nuli+da erTian sufiqsadaa gaazrebuli saerTo-qarTvelurSive. es formanti sxvadasxva variantiT dasturdeba arqaul samwignobro enaSic da qarTvelur kiloebSic; araiSviaTad mas cvlis -isTvis/-isTvin Sedgenili morfemac: mag., Sdr., saxarebis redaqciebi: maTe, 17,4: `miugo petre da hrqua iesus: ufalo, keTil ars Cuenda aqa yofaÁ. da, Tu gnebavs, vqmneT aqa sam talavar: erTi Senda da erT mosYsa da erTi elia~sa~~ (axali aRTquma~; wmida~ oTxTavi, Tb., 2003). markozi, 9,5: `da miugo petre da hrqua iesus: rabi, keTil ars Cuenda aqa yofaÁ; vqmneT aqa sam talavar: erTi Sendad, erT mosYsad, 117 erTi elia~sad~~ (qarTuli oTxTavis ori Zveli redaqcia sami Satberduli xelnaweris mixedviT, Tb., 1945). markozi, 9,5: `da miugo petre da hrqua iesus: rabi, keTil ars Cuenda aqa yofaÁ; vqmneT aqa sam talavar: erTi SenTAs, erT mosYsTAs da erTi elia~sTAs~~ (qarTuli oTxTavis ori bolo redaqcia, Tb., 1979; mcxeTuri xelnaweri, Tb., 1986). Zvel qarTul teqstebsa Tu Tanamedrove dialeqtebSi -d/-ad/-da alomorfi ZiriTadad realizdeba kuTvnilobiTobis semantikis mqone pirveli da meore piris nacvalsaxelur fuZeebTan (am SemTxvevebSi fuZis semantikiT xdeba -is- derivatis kompensacia) da mimarTulebas an daniSnulebas gamoxatavs12: Cem-da `CemTvis~, Sen-da, Tqven-da, mis-da...13 Sdr.: megruli: Cqim-da `Cemken~, skan-da `Senken~ (Sdr.: koCiSa `kacisken~); es -da unda iyos Semonaxuli svanuri -Te-s saxiT14: miSgEa-Te `Cemken~, isgEa-Te `Senken~, eCMS-Te `misken~; Sdr., agreTve, svanuri: miSgu `Cemi~ da miSgNE-d„`CemTvis~, isgu `Seni~ da isgNE-d15 `SenTvis~, eCMS `misi~ da eCMS-d `misken~ (< ejaiS < eja/ega) `misTvis~... gurul-imerulaWaruli: Cemda, Cemza (kaciza formis analogiiT) formaTa paralelurad qarTulSi zepir metyvelebaSi amJamadac Cans Cem-ad, Sen-ad tipis masala: `es Cemad (=CemTvis) minda~... (vimowmebT aWaruli kilos mixedviT).16 kuTvnilebiTobis semantikis mqone fuZeebTan -da alomorfis damkvidreba axsnili aqvs k. danelias (1998:503)17: `I da II piris nacvalsaxelTa sayrden nagenetivar uafiqso fuZeze darTuli -da Tandebuli 12 arqaul -d/-da da -ad sufiqsebs SeeZloT rogorc mimarTulebis, aseve daniSnulebis gamoxatva (T. SaraZeniZe 1956:425-426; i. imnaiSvili 1957:493-495; a. martirosovi 1968: 114-119). mogvianebiT, -Tvis, -ken `Tandebuliani~ brunvis formebi iyofen am semantikebs; arqaul qarTulsa da svanur kiloebs Semonaxuli aqvs Zveli viTareba (masalisaTvis ix., zemoT). 13 Sdr.: m-is+da, ma-T+da... pavle-s+da... (lomTaZe 1987:71). 14 -Te alomorfis (-da > -de > -Te procesis) Sesaxeb msjeloba ix., q. lomTaTiZisadmi miZRvnil krebulSi (ibeWdeba soxumis universitetis gadawyvetilebiT). 15 miSgNE-d - formaSi gasarkvevia E segmentis sakiTxi; vfiqrobT, igi analogiiTaa gadmosuli e.w. E-fuZiani brunebis viTarebiTi brunvidan: sax. WaS, mic. WaSEE, viT. WaSEd; Sdr., analogiiT E Cndeba -iS segmentis momdevnodac: dev-iS-E-d (Sdr.: CantlaZe 1998:95). 16 megruli: Cqim-oT `CemTvis~ gvafiqrebinebs, rom Cem-ad saerTo-qarTvelurisgan momdinare forma ufroa, vidre sazRvrulis Cavardnis Sedegi (Cem saxlad > Cemad). 17 oRond, misTvis -da aris Tandebuli; metic, k. danelias azriT, mimarTulebiTi brunva araTu saerTo-qarTvelurSi, aramed qarTul-zanuri erTianobis donezec Zneli dasaSvebia 1998:513-514. 118 ar SeiZleboda gamartivebuliyo, radgan, winaaRmdeg SemTxvevaSi, miviRebdiT *Cema, Sen-a, *Cuena, Tquena formebs, romlebSic mimarTulebiTobis (an daniSnulebiTobis) amocnoba SeuZlebeli iqneboda~. msjelobis logika marTalia, oRond, Cveni azriT, am tipis nacvalsaxelebTan mimarTuleb-daniSnulebiTobis gamomxatveli -d(a) formamawarmoebeli sufiqsia (-d brunvis niSans mirTulia -a emfatikuri xmovani) da ara - Tandebuli. g. klimovis, b. gigineiSvilisa da z. sarjvelaZis azriT, zanurqarTuli erTianobis xanaSia SesaZlebeli -is-a, -is-ad morfemuli jgufebis rekonstruqcia (b. gigineiSvili, z. sarjvelaZe 1978:134). vfiqrobT, ufro argumentirebulia msjeloba, rom saerTo-qarTveluri enis velSi jer warmoiqmna zanur-svanuri dialeqturi wre, romelmac Semdgom mogvca zanuri da svanuri kiloebi; Sesabamisad, naklebsavaraudoa e. w. zanur-qarTuli erTobis xanis arseboba (vrclad ix., futkaraZe, 2005:259-297). qarTveluri qvesistemebis monacemTa analizi safuZvels gvaZlevs, fuZe+is+a, fuZe+is+ad, fuZe+is+d(a) paraleluri yalibebis arseboba vivaraudoT saerTo-qarTvelurSive18. Zvel werilobiT ZeglebSi warmodgenili -isad, -isa, -isda segmentebi da maTi dialeqturi variantebi sinqronul doneze samgvarad SegviZlia ganvixiloT: • -is segmenti brunvis niSania, romelsac daerTvis meore brunvis niSani;19 • -is segmenti axal fuZes awarmoebs, xolo -d/-ad/-da brunvis niSani daerTvis nawarmoeb fuZes;20 • -is sufiqsi da momdevno komponenti axal, erTian morfemas qmnian. rangebis Teoriis mixedviT, sityvaSi Zireul morfemasTan mimarTebiT mkacradaa gansazRvruli sxva morfemaTa ganlageba (aranJireba); erT sityvaSi ar SeiZleba iyo warmodgenili erTi rangis ori morfema (qarTuli masalis mixedviT msjelobisaTvis vrclad ix. oniani 1989:50-51). sityva-formaSi erTi rangis morfemebis povnierebis SemTxvevaSi gansaxilvelia sami varianti: erT-erTi (fuZesTan axlos myofi) kargavs funqcias da fuZes erwymis (1); funqciadakarguli afiqsi erwymis axal sufiqss (2); erTi rangis orive afiqsi inarCunebs Tavis semantikas, 18 Sdr., k. danelia Tvlis, rom samsave qarTvelur enaSi -isad, -isa damoukidebladaa Camoyalibebuli: am enobriv faqtebs araferi aqvT saerTo (gv. 513). 19 e.w. ormag brunvebad kvalifikacia axali ar aris (ix., mag., SaniZe 1976); kacis-ad tipis formebSi ormagi brunebis Sesaxeb ix. CantlaZe 1998:120-121. 20 warmodgenil masalas amgvarad ganixilavs al. oniani (1989:142-144). 119 magram maTi SerwymiT miiReba Tvisobrivad axali morfema (rogorc formiT, aseve, semantikiT). T. uTurgaiZis azriT, funqciadakarguli sufiqsi fuZeSi gadairicxeba (uTurgaiZe 1983:1-8); Cveni azriT, rogorc wesi, funqciadakarguli sufiqsi (aseTis arsebobis SemTxvevaSi) erwymis misive msgavs axal sufiqss (futkaraZe 1986:138); am mosazrebas amyarebs analogiis faqtebi: mag., gurulSi -neb (danebi, Zmanebi...) analogiiT gadadis nasesxeb sityvebSic: badiS-neb-i, angeloz-neb-i; asevea, megruli -lef: jima – jimalefi, Sdr., indoevropuli nasesxoba: nosa – nosa-lef-i... garda amisa, -n fuZeSi rom iyos Sesuli, is mxolobiTSic iqneboda warmodgenili. asevea kauzativis niSnebic da sxv. fuZesTan mirTulad unda ganvixiloT, ZiriTadad, saderivacio afiqsebis rolSi movlenili segmentebi (gul-ad-i, xis...), an Zveli, funqciadakarguli afiqsebi (mama – mam-r-i). -isad/-iSoT, -isa/-iSa tipis morfemuli jgufis wevrebi inarCuneben TavianT semantikas, magram maTi gaxleCa SeuZlebelia. arqaul qarTulSi, zanur Tu fxour kiloebSi daniSnulebas Tu mimarTulebas damoukideblad ver gamoxatavs verc kuTvnilobiTobis gamomxatavi -is da verc mxolod -a/-ad segmentebi (mxedvelobaSi ar miiReba rTuli morfemis cveTiT miRebuli alomorfi21). vfiqrob, ufro logikuria maTi ganxilva erTian Sedgenil morfemad; Sesabamisad, brunvaTa ZiriTadi formebi ase SeiZleba warmovadginoT: fuZe-isa22, fuZe-isad. 21 mag., svanurSi nanaTesaobiTari viTarebiTis rTuli iS-d formanti, sxva brunvis niSnebis msgavsad, SeiZleba gamartivdes; ikargeba -d: bq.: jiml-@S < jiml-@Sd `ZmisTvis~; lSx.: zarul-iS (< zarul-iSd) `mzareulisTvis~; RerT-aS < RerT-aS-d `RvTisTvis~ (vimowmebT v. Tofurias masalas); Sdr. CantlaZe 1998:93. 22 arqaul samwignobro qarTulSi mimarTulebiTi brunva moepoveba mxolod adamianis, uflisa da angelozis aRmniSvnel sityvebs. amis miuxedavad, zog avtors is, rogorc meoreuli brunva, saerTod ar Seaqvs brunvaTa paradigmaSi (sarjvelaZe 1997:25-35), zogs ki sakuTar saxelTa brunvebSi Seaqvs, sazogado saxelebisaSi ki _ ara (r. saRinaZe 2008:54, 55). mimarTulebiTi saerTo-qarTveluri brunvaa; Sesabamisad, is warmodgenili unda iyos qarTveluri brunvebis yalibTa rigSi. megrul-Wanuris viTareba aCvenebs, rom arqaul samwignobro enaSi fuZeisa yalibis povniereba uflisa da adamianis aRmniSvnel sityvebTan gardamavali viTarebis amsaxvelia: saerTo-qarTvelurSi fuZe-isa realizdeboda yvela tipis saxelTan; arqaul samwignobro enaSi _ adamianisa da uflis aRmniSvnelTan, Semdeg ki sul ikargeba. Sdr.: naTesaobis (kuTvnilobis) formasTan msgavsi dinamika Cans sxva SemTxvevebSic; mag.: zeda, Sina Tandebulebi Tavdapirvelad mxolod naTesaobiTTan vlindeboda; arqaul samwignobro enaSi _ naTesaobiTTan mxolod adamianis aRmniSvneli saxelebia warmodgenili; bolos ki naTesaobiTiani varianti sul daikarga (ix., agreTve: t. futkaraZe 1986:108-109). 120 b. gigineiSvilisa da z. sarjvelaZis daskvniT (1978:134), `gramatikul mniSvnelobaTa is mravalferovneba da mWidro gadaxlarTva, romelic -ad/-a/-da afiqsebTanaa dakavSirebuli qarTvelur enebSi, agreTve SeuZlebloba imgvari ganawilebisa, rom TiToeul maTgans mxolod erTi funqcia mieweros, gvavaraudebinebs, rom mimarTulebiTobis, daniSnulebiTobis da gardaqceviTobis mniSvnelobani erTi brunvis niuansebs warmoadgens. niuansebis gamovlena damokidebulia viTarebiTi brunvis ama Tu im alomorfis warmodgenaze sxvadasxva morfemul konstruqciaSi. svanurma arCia naTesaobiTis formaze viTarebiTis -d alomorfis darTva, riTac SeinarCuna mxolod erTi funqcia _ daniSnulebiTisa. qarTulma da zanurma sxva alomorfebic gamoiyenes da qarTul-zanur qronologiur doneze ivaraudeba mimarTulebiTisa da daniSnulebiTis damoukidebeli, erTmaneTisagan gansxvavebuli formebis Camoyalibeba, magram qarTul-zanuri erTianobis daSlis periodisTvis SeimCneva tendencia nanaTesaobiTari mimarTulebiTis orgvari funqciiT gamoyenebisa~. am vrcel amonaridSi dausabuTebelia e.w. `qarTul-zanuri qronologiuri donis~ hipoTeza, magram faseulia mosazreba, rom mimarTulebiTobis, daniSnulebiTobis da gardaqceviTobis mniSvnelobani erTi brunvis niuansebs warmoadgens; marTlac, logikuri Cans vivaraudoT, rom saerTo-qarTveluris adreul periodSi fuZe-isad (mef-isad, Cem-ad) da fuZe-isa (mef-isa, Cemd[a]) paraleluri yalibebi iyo, romelTac funqciebi mogvianebiT gainawiles. Sdr., agreTve: T. SaraZeniZis daskvniT, adgilis gamoxatva da mimarTulebis funqcia erTmaneTs ukavSirdeba: `mimarTulebiToba momdinareobs adgilis gamoxatvidan; Tavis mxriv, mimarTulebiTobisganaa ganviTarebuli: miRweuloba, gardaqceva, daniSnuleba, mizani...~ (SaraZeniZe 1956: 432-433)23. 23 Sdr.: n. mari da i. yifSiZe megrul-Wanuris e. w. mimarTulebiT da daniSnulebiT brunvebs micemiTi brunvis variantebad Tvlian: mimarTulebiTs micemiT (mimarTulebiT) I-s, anu wminda micemiTs uwodeben da mis niSnad -Sa sufiqss gamoyofen (koC-i-S), meores micemiT (mimarTulebiT) II-s uwodeben da niSnad -So(T) sufiqss gamoyofen (koC-i-So(T). daSorebiT brunvas naTesaobiTisagan momdinared miiCneven, niSnad -Si sufiqsia gamoyofili. ganxiluli formebi sxvagvarad aris daxasiaTebuli arn. Ciqobavasa da v. Tofurias gamokvlevebSi. mkvlevarTa mtkicebiT, aRniSnuli brunvebi naTesaobiTi brunvis diferenciaciis Sedegad aris warmoqmnili (Ciqobava 1936:43-56; Tofuria 1937:179-182). arn. Ciqobavam micemiT (mimarTulebiT) I-s mimarTulebiTi uwoda, micemiT (mimarTulebiT) II-s _ daniSnulebiTi, xolo naTesaobiTs _ daSorebiTi da ZiriTadi brunvebis rigSi ganixila. v. Tofuriam diaqronuli TvalsazrisiT isini, rogorc nawarmoebni, meoradni, brunvebad ar CaTvala. 121 Sdr., aseve: a. lomTaZe Tvlis (1987:86), rom nanaTesaobiTari viTarebiTis formam (*fuZe-is-ada) diferenciaciiT mogvca ori brunva: mimarTulebiTi (fuZe-isa/-iSa) da daniSnulebiTi (fuZe-isad/-iSoT). saerTo-qarTvelurSi navaraudevi rTulformantiani brunvebis sxvadasxva variantTagan zogi aqtiurad aRar gamoiyeneba, zogi ki gabatonda romelime qarTvelur qvesistemaSi; kerZod: arqaul samwignobro qarTulSi, TuSurSi, fSaurSi, xevsurulsa da zanurSi daniSnulebiTi brunvis funqciiT damkvidrda -isad (-iSoT) formanti24; svanurSi _ -iS-d25; gurulSi, imerulSi, qvemoaWarulSi, leCxumurSi (da zog sxva dasavlur kiloSi) -iza (< isda); Tanamedro ve saliteraturo qarTulsa da sxva kiloebSi -isTvis/-isTvin26. mimarTulebiTis gamosaxatavad: arqaul samwignobro Sdr.: qarTulSi, TuSurSi, fSaurSi, xevsurulsa da zanurSi gvaqvs: -isa (-iSa)27; svanurSi - -Te (< de/da/d?)28; xolo Tanamedrove qarTulsa da sxva kiloebSi - -isken. Sdr.: arqaul qarTulSi -isa/-sa formanti daniSnulebasac gadmoscems: `warvediT savaWrod da iyideT Tavisa Tquenisa (zeTi)~ (maTe, 25,9)... Sdr., aseve: mimarTulebiTi brunva megrulSi aRniSnavs: mimarTulebas, mdebareobas, mizans, dros, mravalgzisobas (sumiSa qoTqu [xub. 32, 24])... dawvrilebiT ix. a. lomTaZe 1987:78-84. formobrivi analizis TvalsazrisiT samsjeloa saerTo-qarTveluri *-isa da *-isad formantebis zanuri refleqsebis sxvadasxvaobis sakiT24 megrulis daniSnulebiTis forma zusti fonetikur-morfologiuri ekvivalentia xevsuruli dialeqtis daniSnulebiTi brunvis formebisa: kac-is-ad, Zmis-ad, amxanag-is-ad (Ciqobava 1936:52). 25 svanurSi -iS-d daboloebiT warmoebuli nanaTesaobiTari viTarebiTi, Cveulebriv, gadmoscems daniSnulebiTis mniSvnelobas (mu-eS-d `mamisTvis~, ladR-iS-d `dRisTvis~, qalaq-iS-d `qalaqisTvis~, gum-iS-d `gulisTvis~ (Tofuria 1937: 180-181). 26 arqaul qarTulSi pirveli da meore piris nacvalsaxelebTan ZiriTadia Cemda tipis formebi; analogiiT Cans warmoqmnili Sendad: `da vqmneT sami talavari: erTi Sendad, erT mosYsad, erTi elia~sad“ mrk. 9,5. 27 sadac -a viTarebiT-micemiTis arqauli niSania; Sdr.: a. WinWaraulis azriT, mTis dialeqtTa uTandebulo formebi: mTebisa, gzisa, romlebic lokatiuri funqciiTaa naxmari, fonetikurad, morfologiurad da semantikurad tolfasia megr.-Wanuri -Sa/-iSa sufiqsiani saxelebisa. yvela amgvar SemTxvevaSi saqme gvaqvs naTesaobiTi brunvis formasTan, bolokiduri a mxolod da mxolod emfatikuri xmovani SeiZleba iyos (WinWarauli 1960:15). 28 Sdr., arn. Ciqobava (1956:22), -Te aris mimarTulebiTis mawarmoebeli sufiqsi. 122 xic. b. gigineiSvilisa da z. sarjvelaZis azriT, erTi da imave warmomavlobis *a orgvar refleqss iZleva: arabolokidur poziciaSi saerToqarTveluri *a > o, auslautSi ki *a ucvleli rCeba (1978, 134)29. SevniSnavT, rom bolokidur poziciaSi saerTo-qarTveluri *a o-s gvaZlevs; Sdr.: cxra > Cxoro, dawera > doWaru... Cveni azriT, saerTo-qarTveluri *-a zanurSi ucvleli rCeba im SemTxvevaSi, roca -a alomorfis paralelurad Cans Tanxmovniani variantic; Sdr.: mama – muma da mamali – mumuli; deda – dida da dedali – daduli... vvaraudobT, rom aq -a aris -an/-al/-ar sufiqsebis varianti (Sdr. futkaraZe 2005: 284-285); Sesabamisad, -is-ad/-is-a variantebidan zanurSi -is-ad iZleva -iS-od/iSoT-s (*a > o daxurul marcvalSi), -is-a Tavdapirveli alomorfis -a ki ucvleli rCeba. aqve sainteresoa megruli kilos mimarTulebiTi brunvis niSnisa (-iSa-/Sa) da daSorebiTi (dawyebiTi) brunvis niSnis (-iSe/-Se) formantebis mimarTebis sakiTxi; winaswarve aRvniSnavT, rom, Cveni azriT, -e daboloeba -a-s fonetikuri variantia. es ori brunva erTi formidan momdinareobs: amosavalia fuZe-isa; aseve: funqciebi ganawilebuli aqvs nacvalsaxeluri yalibis (Cem-[a]d[a]) sam variants: Cqimda `Cemken~ – Cqimde `Cemgan~ da CqimoT `CemTvis~. Sdr.: `lazur kilos viwur-arqabuli kilokavis arqabul TqmaSi da nawilobriv aTinurSi~ ar Cans; mis nacvlad daSorebiTi ixmareba (koC-iSe)... es ufro imis maCvenebeli unda iyos, rom `Wanuris wiaRSi jer kidev ar aris damTavrebuli am ori brunvis diferenciacia~ (Ciqobava 1936:48, 61); aqve (gv. 74) mkvlevari Cqim-da formas mimarTulebiT brunvad Tvlis, xolo – Cqim-de yalibs ki daSorebiT brunvad; arn. Ciqobavas -d(a) segmenti viTarebiTi brunvis niSnis -d/-ad-is alomorfad miaCnia (ix. zemoT); -da-s saxavs amosavlad -de/-e segmentebisaTvic, magram iqve dasZens, rom `sakiTxi mogvarebulad ver miiCneva~ (Ciqobava 1936: 55). v. Tofurias azriT, megrul-Wanuri mimarTulebiTi (-isa), dawyebiTi (-iSe) da daniSnulebiTi (-iSoT) brunvebi meoreulni arian da momdinareoben naTesaobiTisgan -da -de nawilakebisa da -oT (-ad) brunvis niSnis darTviT (Tofuria 2002 [1937]:141-144); 5 wlis Semdeg daweril statiaSi v. Tofuriam ganaviTara arn. Ciqobavas mosazreba Cqim-da formis -da-s viTarebiTis d-sgan momdinareobis Sesaxeb (Tofuria 2002[1942]:46129 avtorebi eyrdnobian g. maWavarianisa da g. klimovis mosazrebas. 123 468). ufro adre gamoiTqva mosazreba, rom -da da -de Tandebulebi arian (n. mari, a. SaniZe). amave pozicias iziarebda i. imnaiSvilic, romelic Tvlida, rom Cem-da-mde saxis formaSi -da fuZesTan Sezrdili Tandebulia, xolo -mde uSualod fuZes mierTvis. sagangebod SevniSnavT, rom, rogorc wesi, qarTulSi Tandebuli fuZes uSualod ar daerTvis da arc sxva Tandebuls; Sdr., a. martirosovi sagangebod msjelobs Cem-da-mde tipis formebis sufiqsebis warmomavlobis Sesaxeb da askvnis; `qarTuli enis istoriam ar icis imis msgavsi SemTxvevac ki, rom romelsame Tandebuls savsebiT dahkargoda mniSvneloba, saxelis fuZes Sexorceboda da mas kvlav axali Tandebuli darToda~ (martirosovi 1959:124-128). bunebrivia, Tandebulad ver ganvixilavT verc -de segments (Cqimde); miT umetes, verc koC-S+e formis -e-s. amiran lomTaZe saintereso masalas adasturebs megrulSi; misi cnobiT, Wanuris msgavsad, megrulSic daSorebiTis forma gadmoscems orive funqcias: mimarTulebasac da daSorebasac; mag.: daSoreba: ase qumorTH Te koCq GvanaSe (xub. 259, 90) `axla movida es kaci yanidan~; Wukiq gaSerulG xviriteSe (xub. 104, 21) `Tagvma amoirbina xvrelidan~... mimarTuleba: saTurqoSe piji urTHnia (xub. 215, 26) `TurqeTisken aqvs piri mibrunebulio~; marZgvani ganiSe qurs gamovoGoTa (xub. 51, 10) `marjvena mxare (mxrisaken) qusls movagdeb~... megrulSi daSorebiTi brunva sxva funqciiTac (Sedareba, arCeviToba, viTareba...) dasturdeba (vrclad ix. lomTaZe 1987:94-98); mkvlevari Tvlis, rom daSorebiTi brunva adre mimarTulebasac aRniSnavda, amitomac aTinur-arqabulSi gvaqvs `mcire masStabis anomalia~ (gv. 90): daikarga mimarTulebiTi brunva (-iSa). aqve a. lomTaZe megrul-Wanuris -da-s -ad brunvis niSnis alomorfad ganixilavs, xolo -de-s Tandebulad; a. lomTaZes am ukanasknelis naSTad warmoudgenia -iSe formantis -e. amave -de morfemas is aigivebs svanur -Te `ken~ segmentTan (gv. 91-92). Cveni azriT, ufro logikuri iqneba Tu erTmaneTis ar davaSorebT -iSa, -iS-e da -da, -de morfemebs. vfiqrobT, Cqimda iseTive mimarTebaSia Cqimde-sTan, rogorc koCiSa koCiSe formasTan; orive SemTxvevaSi savaraudoa, rom fonetikurma variantebma amosavali formis sxvadasxva semantikuri niuansebi gainawiles (daimkvidres). zanuri faqtebi izolirebuli dialeqturi movlena ar aris; Sdr.: `sio sarkmliT monaberi~ da kiTxva: `saiT midixar?~; -iT 124 brunvis niSani gamoxatavs rogorc mimarTulebas, aseve – gamosvliTobas. erTi enobrivi qvesistemis/sistemis farglebSi erTi morfemis alomorfebisgan (fonetikuri variantebisgan) damoukidebeli morfemebis warmoqmna yvela enobriv sistemas axasiaTebs. -iSa > -iSe da -da > -de fonetikuri procesebis daSvebis SemTxvevaSi asaxsnelia bolokiduri a-s e-d transformaciis mizezi. kvlevis am etapze mxolod imas aRvniSnavT, rom qarTvelur kiloebSi (imerulSi, leCxumurSi, TuSurSi...) Cveulebrivia bolokiduri -a segmentis e-d qceva; Sdr.: emfatikuri -a > -e: Zirsa – Zirse, kaciskena > kaciskene; sufiqsiseuli -a > -e: *Zira > Zire; nacvalsaxeliseuli -a > -e: Sena > Sene, Cvena > Cvene (ucfaTa/ucfaTe tipis mravalricxovani masalisaTvis ix., agreTve, t. futkaraZe 1986)... ufro niSandoblivia is, rom qvemoimerulSi arsebobs -ize alofoni: kacize `kacisTvis~ (jorbenaZe, kobaiZe, beriZe 1988:113-114, 226). kidev erTi arsebiTi kiTxva: Tanamedrove qarTvelur qvesistemebSi (saxesaxeobebSi) saerToqarTveluri -isa, -isad formantebs 10-ze meti alomorfi Tu meoreuli varianti udasturdeba: -isa, -sa, -iSa, -Sa, -iSe, -iSen, -isad, -isda, izda, -iza, -izan, -za (Cem-za), -ize, -iS-d, -aSd, -Sd, -iSvd... -isTvis, iTvin, -Tvin, -ad... erTi enobrivi sistemis Tu mocemuli qvesistemis farglebSi ramden morfemad SeiZleba ganvixiloT isini? rogorc wesi, ori Tu meti morfologiuri elementi erTi morfemis alomorfebad miiCneva, Tuki es elementebi erTgvarad miemarTebian Sinaarsis struqturis erTsa da imave wertils (msjelobisaTvis ix., t. futkaraZe 1997:164); Sesabamisad, qarTveluri dialeqtebis mixedviT sxvadasxvagvarad realizebuli alomorfebi sinqroniul doneze oTxi brunvis niSnad (morfemad) gvevlinebian; maTgan sami aris saerTo-qarTveluri movlena (viTarebiTi, daniSnulebiTi da mimarTulebiTi), erTi ki damaxasiaTebelia zanuri kiloebisaTvis30. kerZod, sxva brunvebTan erTad, saerTo-qarTvelur enaSi aRdgeba viTarebiTi (fuZe+d/ad), daniSnulebiTi mimarTulebiTi (fuZe+a: fuZe+d: fuZe+isa/-iSa) (fuZe+isad/-iSoT) da brunvebi; aseve, zanur kiloebSi calke brunvad Camoyalibda -iSe formantiT nawarmoebi daSorebiTi (fuZe+iSe) brunva. 30 Sdr., v. Tofuria, 2002:143-144: `mimarTulebiTi, dawyebiTi (daSorebiTi) da daniSnulebiTi specifikuri brunvebia megrul-Wanurisa. amitom isini, rogorc brunvebi, qarTulsa da svanurSi ar gvxvdeba da verc winareqarTulSi vivaraudebT maT~. 125 viTarebis, mimarTulebisa da daniSnulebis gamomxatav brunvis niSanTa paradigma ase gamoiyureba (masalas warmovadgenT saerTo-qarTvelurisa da ramdenime Tanamedrove qarTveluri qvesistemis mixedviT): qarTveluri idiomi viTarebiTi daniSnulebiTi mimarTulebiTi saerTo-qarTveluri ena arqauli samwig. qarTuli svanuri -d, -ad/-aT -isad -a, -d, -isa Mmegruli -ad/-aT31 -isad -a, -d, -isa -d -iSd -Te -oT -iSoT xevsuruli -ad/-aT -isad -isa TuSuri -ad/-aT -isad -isa fSauri -ad/-aT -isad -isa guruli -ad/-aT -iza -iske, isken qarTluri -ad/-aT -isTvin -iske, isken -ad -isTvis -isken Tanamedrove samwig. qarTuli -iSa -iSe literatura gigineiSvili, sarjvelaZe 1978: b. gigineiSvili, z. sarjvelaZe, nanaTesaobiTari mimarTulebiTisa da nanaTesaobiTari daniSnulebiTis adgili Zv. qarTulisa da qarTveluri enebis brunvaTa sistemaSi: mravalTavi, VI, Tbilisi. Tofuria 1937: v. Tofuria, zogierTi brunvis genezisisaTvis megrul-WanurSi: Sromebi, t. II, Tbilisi 2002[1937]. Tofuria 1942: v. Tofuria, viTarebiTi brunvis daboloebis sakiTxisaTvis qarTulSi: Sromebi, t. II, Tbilisi 2002[1942]. 31 viTarebiTis formaSi -aT/-T imdenad xSirad realizdeboda, rom cnobili enaTmecnieri s. xundaZe mis normad damkvidrebas iTxovda; amgvari mosazrebis logikuri dasabuTeba SesaZlebelia (msjelobisaTvis ix. saRinaZe 1996:33-34). 126 imnaiSvili 1957: i. imnaiSvili, saxelTa bruneba da brunvaTa funqciebi Zvel qarTulSi, Tbilisi. imnaiSvili 1971: i. imnaiSvili, qarTuli enis istoriuli qrestomaTia, t.I, naw. II, Tbilisi. klimovi 1962: Г. К и в, С е ие в а ве их я ы ах в ав и е а пе е, М ва. klimovi 1964: Г. К и в, Э и иче и ва а ве их я ы в, М ва. lomTaZe 1987: a. lomTaZe, saxelTa brunebis istoriisaTvis megrulSi, Tbilisi. mari 1910: . Ма , Г а а и а ча ( а ) я ы а, С.-П . mari 1925: . Ма , Г а а и а ев е и е а и я ы а. martirosovi 1959: a. martirosovi, Cemda, Senda... tipis nacvalsaxelTa warmoeba da funqciebi qarTvelur enebSi, ike, t. XI. oniani 1989: al. oniani, qarTvelur enaTa SedarebiTi gramatikis sakiTxebi, Tbilisi. sarjvelaZe 1975: z. sarjvelaZe, qarTuli saliteraturo enis istoriis sakiTxebi, Tbilisi. sarjvelaZe 1997: z. sarjvelaZe, Zveli qarTuli ena, Tbilisi. saRinaZe 1996: r. saRinaZe, silovan xundaZe da saliteraturo qarTuli, quTaisis universitetis moambe, # 1, quTaisi. saRinaZe 2008: r. saRinaZe, Zveli qarTuli ena (V-XI saukuneebi), Tbilisi. uTurgaiZe 1983: uTurgaiZe, saxelis fuZisaTvis qarTul enaSi; saenaTmecniero Ziebani, Tbilisi. futkaraZe 1986: t. futkaraZe, saxelis formawarmoebis Taviseburebani qarTuli enis samxreT-dasavleT dialeqtebSi, sadisertacio naSromi filologiis mecnierebaTa kandidatis samecniero xarisxis mosapoveblad, Tbilisi. yifSiZe 1914: И. Кипши е, Г а а и а и е (иве )я ы а х е а ие и ва е , С.П. SaniZe 1973: a. SaniZe, qarTuli enis gramatikis safuZvlebi, Tbilisi. SaniZe 1976: a. SaniZe, Zveli qarTuli enis gramatika, Tbilisi. SaraZeniZe 1956: T. SaraZeniZe, moqmedebiTi da viTarebiTi brunvebis warmoeba da funqciebi Zvel qarTulSi: saxelTa brunebis istoriisaTvis qarTvelur enebSi, I, Tbilisi. CantlaZe 1998: i. CantlaZe, qarTvelologiuri Ziebani, Tbilisi. Ciqobava 1936: arn. Ciqobava, Wanuris gramatikulo analizi, tfilisi. Ciqobava 1956: arn. Ciqobava, mimarTulebiTi brunvis mniSvnelobisa, warmoebisa da istoriisaTvis Zvel qarTulSi; saxelTa brunebis istoriisaTvis qarTvelur enebSi, I, Tbilisi. WinWarauli 1960: a. WinWarauli, xevsurulis Taviseburebani, Tbilisi. jorbenaZe 1998: b. jorbenaZe, qarTuli dialeqtologia, II, Tbilisi. и иче 127 Tariel Putkaradze On the Historical Relation of Form-Building Formants -isa, -iSa; -iSe, -iSen; -isad, isda, -iza, -izan, -ize... (According to Common-Kartvelian and Kartvelian Subsystems) Summary The affixes -d/-ad, -isa, -isad existing in common-Kartvelian are confirmed in modern Kartvelian dialects by more than ten variants. At the synchronic level they appear as markers of four cases (morpheme); in particular, three of them derive from common-Kartvelian (Adverbial, Intentional and Directional), and one is characteristic of the Zan dialects. The paradigm of the markers of the Adverbial, Directional and Intentional cases is the following (the material is presented according to common-Kartvelian and several modern Kartvelian subsystems): Kartvelian Idiom Adverbial -d, -ad Intentional -isad Archaic Literary Georgian -ad -isad -a, -d, -isa Svan -d -iSd -Te Megrel -oT -iSoT Khevsur -ad/-aT -isad -isa Tush -ad/-aT -isad -isa Pshavian -ad/-aT -isad Gurian -ad/-aT -iza -iske, isken Kartlian -ad/-aT -isTvin -iske, isken The Common- Kartvelian Language Modern Literary Georgian -ad -isTvis 128 Directional -a, -d, -isa -iSa -iSe -isa -isken enaTmecnierebis sakiTxebi _ I-II, 2009 Taia cxadaia III piris nacvalsaxelebi megrulSi samecniero literaturaSi aRniSnulia, rom megrulSi mesame piris nacvalsaxelia mu (<mun) `is~ (qarTuli man piris nacvalsaxelis morfologiur-fonetikuri Sesatyvisi). iqve miuTiTeben, rom aTena, Tena, eTina, Tina CvenebiTi nacvalsaxelebic, mu-sTan erTad, xSirad gamoiyeneba III piris nacvalsaxelis mniSvnelobiT (yifSiZe 1914:040; qajaia 2001:43; danelia 2006:121). meore mxriv, gamoTqmulia mosazreba, rom mu (<mun) nacvalsaxeli `TiTqmis gamoaZeva CvenebiTma nacvalsaxelma, romelmac Tavad ikisra III piris gamoxatva, ramac xeli Seuwyo mu nacvalsaxelis mniSvnelobis daviwroebas da ukuqceviTobis semantikiT Semofargvlas~ (ezugbaia 2009). mu nacvalsaxelis ukuqceviToba TvalSi sacemia Serwymul da rTul winadadebebSi. roca es nacvalsaxeli Semasmenlebis momdevnod an winadadebis boloSi dgas, maSinve subieqti [man] iZens aqtivobis niSans _ subieqtis aqtiuroba gulisxmobs, rom is moqmedebs TviTon. pirveli zmniT gamoxatuli moqmedeba gadadis sxvaze, meore moqmedeba ki orientirebulia Tavad subieqtze; xolo martiv konstruqciebSi, sadac winadadebis TavSi dgas mu//muq nacvalsaxeli, ukuqceviTobis semantika daCrdilulia da muq nacvalsaxelis pirielobaa win wamoweuli (ezugbaia 2009). i. yifSiZe aRniSnavs, rom ukuqceviTi nacvalsaxelis funqciiT megrulSi dasturdeba dudi `Tavi~ forma (yifSiZe 1914:98): dusG vavoZiranq `Tavs ar vanaxeb~, dusG vaZiranq `Tavs ar anaxeb~, dusG vaZirans `Tavs ar anaxebs~.... qarTuli Tavi-s Sesaferisi ukuqceviTi nacvalsaxeli sxva qarTveluri enebisTvis sazogadod damaxasiaTebeli ar aris. zogan igi sporadulad gvxvdeba, magram axlad Casaxuli Cans qarTulis uSualo gavleniT da jer kidev ganviTarebis Sesaferisi donisTvis ver miuRwevia. Sdr.: qarTulSic Tavi ukuqceviTi nacvalsaxeli SedarebiT axali warmonaqmnia (martirosovi 1964:109, 126). megrulSi qarTulis Tavi nacvalsaxelis analogiiT gaCenili dudi samive pirisTvis gamoxatavs ukuqceviTobis semantikas, magram iSviaTad gamoiyeneba. amasTanave, mas xSirad axlavs kuTvnilebiTi nacvalsaxelebi,1 romlebic erTgvarad xels uwyo1 qarTulSic Tavi nacvalsaxels xSirad axlavs kuTvnilebiTi nacvalsaxelebi (metwilad Tavisi, iSviaTad _ Cemi, Seni, Cveni, Tqveni da maTi), romlebic erTgvarad xels uwyoben nacvalsaxelis funqciis SesrulebaSi da, amave dros, sxvadasxva pirsa Tu brunebaSi misi gamoyenebis met SesaZleblobas qmnian, rac imaze miuTiTebs, rom Tavi nacvalsaxeli jer kidev ar aris mtkiced Camoyalibebuli (martirosovi 1964:106). 129 ben ukuqceviTi nacvalsaxelis funqciis SesrulebaSi (martirosovi 1964: 108-109): Cqim dus ma qobZirGnqG, si skani dusG mikule `Cems Tavs me mivxedav, Sen Sens Tavs mouare~; muS dusG koCi RolansGni, ina ters va aRolenia (yifSiZe 1914:046) `kaci Tavis Tavs rom uzams, imas mteri ver uzamso~. ukuqceviTobis gamosaxatavad megruli iSviaTad mimarTavs qarTulidan SeTvisebul TiTon//TviTon gansazRvrebiT nacvalsaxelsac: ma TiTon qobZirGnqG `me TviTon vnaxav~; si TiTon qoZirGnqG `Sen TviTon naxav~; mu TiTon qoZirGnsG `is TviTon naxavs~... TviTon nacvalsaxelis SemTxvevaSi termini ukuqceviTi ramdenadme pirobiTia: Sdr.: ukuqceviTi nacvalsaxeli Tavi aRniSnavs, rom pirovneba moqmedebs sakuTar Tavze, moqmedeba mimarTulia Tavad moqmedisken, xolo TviTon miuTiTebs, rom `pirovneba moqmedebs an moqmedebas ganicdis uSualod, damoukideblad, sxvisi daxmarebisa Tu monawileobis gareSe~ (martirosovi 1964:77). TiTon//TviTon nacvalsaxeli megrulSi, iseve rogorc qarTulSi, samive pirisTvis gamoxatavs ukuqceviTobis semantikas, magram iSviaTad gamoiyeneba, amasTanave, ZiriTadad pirveli da meore piris mimarT. mesame piris ukuqceviTobas, Cveulebriv, mu nacvalsaxeli aRniSnavs. termini ukuqceviTi pirobiTia mu nacvalsaxelis SemTxvevaSic, gamoxatavs, rom piri moqmedebda sxvaze, axla ki Tavad ganicdis moqmedebas, an mas exeba am moqmedebis Sedegi. rogorc samecniero literaturaSi miuTiTeben, mesame piris nacvalsaxelTa refleqsuri funqciiT gamoyeneba damaxasiaTebelia svanurisa da lazurisTvisac: `qarTuli TviT, TviTon tipis nacvalsaxeli sxva qarTvelur enebSi ar moipoveba. gansazRvrebiTi nacvalsaxelis refleqsuri funqciiT am enebSi gamoiyeneba mesame piris nacvalsaxeli~ (martirosovi 1964:221). svanurSi ukuqceviTobas gadmoscems ji (ja, je), romelic CvenebiT nacvalsaxel eja-s ukavSirdeba. igi samive pirs miemarTeba da mniSvnelobiT qarTul TviTon-s udris (martirosovi 1964: 221)2; WanurSi refleqsuri funqcia dakisrebuli aqvs III piris nacvalsaxels muq (romelic am formiT saxelobiTSic ixmareba). igi Tavisi mniSvnelobiT qarTul TviTon-s utoldeba (Ciqobava 1936:74, 76). rac Seexeba megruls, ar.Mmartirosovis mosazrebiT, megrulSi mu piris nacvalsaxelis moTxrobiTi brunvis forma (muq) Cveulebriv gamoiyeneba refleqsuri daniSnulebiT: muq gegnodirTu taxtiSe `TviTon gadadga taxtidan~ (martirosovi 1964:222). 2 TviTon-is mniSvnelobiT svanurSi gamoiyeneba agreTve min. amave dros, zogjer Tavs iCens xolme qarTulidan Semosuli TviT da TviTon nacvalsaxelebi (martirosovi 1964:221). 130 vfiqrobT, dResdReobiT megrulSi mu nacvalsaxelis rogorc moTxrobiTi, ise sxva brunvis formebic mxolod da mxolod refleqsuri daniSnulebiT gamoiyeneba: sax. br.: muaCqimi amseri xom qidinjirudG, fTxilandiT. dudiSi oFvilars irfels fCuandiT. ina var, mu mikinwyGndG bargisGni, Tis xolo fCuandiT (n. xazalia) `mamaCemi amaRam xom dawveboda, vdarajobdiT. Tavis mosaklavs yvelafers vmalavdiT. is ki ara, TviTon rom gaixdida tansacmels, imasac ki vmalavdiT~; ukuli aTaure, Cqin mxareSe, gilvoreT Cqi SarasGni, iSo, munefi soure gilarenani, Ti mxareSe gegGnomFunesGTenemq (m. anTia) `mere aqeT, Cvens mxares, rom vdgavarT Cven gzaze, iqiT, TviTon sadac dganan, im mxares gadagviyvanes amaT~... moTxr. br.: mis uCqGd,GTesG fara enuZuduni, mara ukuli muq gamxilG Teq (n. Sengelia) `vin icoda, amas fuli rom edo, magram mere TviTon gaamxila aman~; WiWe maSnaqG molarTG do Tenefi albaTG partizanebo mioCqGdesGTenensG [afxazens], Yaxado, aTaq woxle qawomrinuesG Cqi do munemq ukaxle qumkomdirTesG Cqi (m. anTia) `patara manqana wamovida da eseni albaT partizanebi egonaT amaT [afxazebs], hoda, aq win dagvayenes Cven da TviTon ukan mogvidgnen Cven~... mic. br.: meti oqro vaiRuniao, uwuu Turme, note musG inusorguduko lagvansGni, TeSi (d. Ciqovani) `meti oqro ara gaqvso, hkiTxa Turme, TiTqos TviTon bevri eyara qvevrSi~; qigGmorines afxazemqG Saras. gilvoreTG TaqG. molursG maSnani, munemsGxolo oSkurGna Te maSnaSa, mara munefiSi maSna re qoZirGnani, muTuni var (m. anTia) `dagvayenes afxazebma gzaze. vdgavarT gzaze. rom wamova manqana, TviTonac eSiniaT am manqanis, magram, rom naxaven, TavianTi manqanaa, araferi~... rogorc vxedavT, moyvanili magaliTebis mixedviT, mu semantikurad axlos dgas qarTulis TviTon gansazRvrebiT nacvalsaxelTan (Sdr.: rus. с м, ingl. self); mu aris ara ubralod III piris nacvalsaxeli, aramed III piris ukuqceviTi nacvalsaxeli, ara `is~, aramed `TviTon, TviTon is~; magram es ZiriTadad exeba mu nacvalsaxelis saxelobiT, moTxrobiT da micemiT brunvebs (mu `TviTon is~, munef-i `TviTon isini~; mu-q `TviTon man~, munem-q `TviTon maT~; mu-s `TviTon mas~, munem-s `TviTon maT~), anu rodesac mu-s Tandebuli ar daerTvis da, amasTanave, aRniSnavs zmnasTan Sewyobil pirs, Cveulebriv, subieqts an irib obieqts. aseT SemTxvevebSi megrulis mu da Tina (eTina//ina, aTena//Tena//ena) nacvalsaxelebs Soris iseTive mimarTebaa, rogoric qarTulis TviTon da is (es//eg//igi) nacvalsaxelebs Soris: mu Wume mours `TviTon xval modis~; Sdr.: Tina Wume mours `is xval modis~. mu-s, iseve rogorc TviTon nacvalsaxels, meti gansazRvruloba aqvs. is xazs usvams, rom moqmedebis ganmcdeli Tavad moqmedia, xolo Tina migviTiTebs, rom moqmedebs an 131 moqmedebis ganmcdelia ara is TviTon, aramed is sxva, viRac sxva. mag.: oWiSis gGmorRvafili gafuda, patGnefi laxalas si qidoitensG, muSenda musG vecilasGni,GmusGvecilasGmuSi namuderqGni (n. xazalia) `zurgze gamonayari Tu gaqvs, batonebi avadmyofobas Sen dagitovebs, rom TviTon mas (TviTonve) ar avnos, TviTon ar avnos Tavisma naqmnarma~; Sdr.: oWiSis gGmorRvafili gafuda, patGnefi laxalas si qidoitensG, muSenda eTis (//Tis//is, aTes//Tes//es) vecilasGni... `zurgze gamonayari Tu gaqvs, batonebi avadmyofobas Sen dagitovebs, rom imas(//mas//amas) ar avnos... e. i. pirveli winadadebis mixedviT, Tuki batonebi avadmyofobas ar dagitovebs, TviTonve daziandeba, xolo meore winadadebis mixedviT _ sxva. rac Seexeba danarCen brunvebs, mu dasturdeba naTesaobiTsa (oRond, mxolod ama Tu im TandebuliT) da masze dayrdnobiT Seqmnil specifikur brunvebSi, kerZod, daniSnulebiTSi, mimarTulebiTsa da daSorebiTSi. aq mu met semantikur siaxloves avlens qarTulis Tavi (rus. се я) piris ukuqceviT nacvalsaxelTan: muwkGma qGdanjiruu `TavisTan daawvina~ (Sdr.: TiwkGma qGdanjiruu `imasTan daawvina~); mujguras gorGnsG`Tavisnairs eZebs~ (Sdr.: Tijguras gorGns `imisnairs eZebs~); muSoT gimirinuans `TavisTvis gamoiyenebs~ (Sdr.: TiSoT gimirinuans `imisTvis gamoiyenebs~); muSa iWanuans `TavisTan ixmobs~ (Sdr.: TiSa iWanuans `imasTan ixmobs~); muSe qidiWyGginoTvalua `Tavisgan daiwyo gadaTvla~ (Sdr.: TiSe qidiWy ginoTvalua `imisgan daiwyo gadaTvla~)... moqmedebiTi brunvis forma mu nacvalsaxels ara aqvs, magram am funqcias nanaTesaobiTari muSiT forma asrulebs3 da isic avlens garkveul semantikur siaxloves Tavi nacvalsaxelTan: muSiT qimexvadG `TviTon, TavisiT mixvda~, muSiT iguruans `TviTon, TavisiT iswavlis~. am TvalsazrisiT sainteresoa mu nacvalsaxelisgan nawarmoebi kuTvnilebiTi nacvalsaxelic: muSi `Tavisi~ (<mu nacvalsaxelis naT. brunvis formisgan); Sdr.: aTena//Tena//ena, eTina//Tina//ina nacvalsaxelTagan nawarmoebi kuTvnilebiTi nacvalsaxelebi _ aTeSi//TeSi//eSi, eTiSi//TiSi// iSi `amisi, imisi, misi~. qarTulis Tavisi (<Tavi) kuTvnilebiT nacvalsaxels refleqsuri mniSvneloba aqvs. misi morfologiur-fonetikuri Sesatyvisi megrulma ar icis. am funqciiT ixmareba muSi (mr. munefiSi) (martirosovi 1964:124). muSi da TeSi (aTeSi//eSi; eTiSi//TiSi//iSi) nacvalsaxelTa Soris gansxvavebaa: orive aRniSnavs sagnis mikuTvnebas mflobelisadmi, magram pirvelSi (muSi) metyveli, rogorc saorientacio punqti, ara Cans, metyveleba mflobelis TvalsazrisiT aSuqebs sinamdviles, xolo meoreSi (TeSi, Ti- 3 mu nacvalsaxelis viTarebiTi an nanaTesaobiTari viTarebiTis formebi Cven mier Seswavlili masalis mixedviT ar dasturdeba. 132 Si...) saorientacio punqti metyvelia. am punqtidan mflobeli aRiniSneba mesame piris nacvalsaxeliT (Tena); sagnis mikuTvneba am TvalsazrisiT xdeba (martirosovi 1964:125): badidiq moleFon muSi squa (yifSiZe 1914:10) `berikacma wamoiyvana Tavisi Svili~; mewamaleq muSi Cili…meCxomes qimeCG (iqve, 11) `mewamlem Tavisi coli meTevzes misca~; Cqim muma rdG mangari Zlieri koCi do Zlieri koCi boloSa miFonansGmuSi cxovrebasG(d. Ciqovani) `Cemi mama iyo Zlieri kaci da Zlieri kaci bolomde miiyvans Tavis cxovrebas~; CqinwkGma wesi Teneri renia, ZRabiqG oko acilasia muSi saqomonjova (m. anTia) `CvenTan wesi aseTi ariso, gogom unda gaacilos Tavisi saqmroo~. Cqim jimasGmuSi osurqG enunwyuu bargi do muSi ZrabiqG (a. tufuria) `Cems Zmas Tavisma colma Caulaga tansacmeli da Tavisma Svilma~; WiWe xaniSi ukuli muSi TiSa guutu (yifSiZe 1914:7) `cota xnis Semdeg Tavis saxlSi gauSva~; midarTG muSi SaraSa (iqve, 10) `wavida Tavis gzaze~; muJams munefiSi sofeli duuRaribebunani, ukuli Sxvado duuWyafuna xirua (iqve, 12) `roca TavianTi sofeli gauRaribebiaT, mere sxvagan dauwyiaT moparva~; biZiskualefi reni, babuSi gamnaryi reno Tena, umravlesobas munefiSi sasaflao uRu (m. anTia) `biZaSvilebi rom arian, babuis STamomavloba, umravlesobas TavianTi sasaflao aqvs; jveSo arZasGFudesGnoRve muSuSi sasaflao do muSuSi samzareulo (m. anTia) `Zvelad yvelas saxlSi hqonia Tav-Tavisi sasaflao da Tav-Tavisi samzareulo~; CxupiS dros TaS vaWirdG, qobali ordG taloniT, irfeli muSuSi drosG, fcxovrendiT kanoniTG (b. jalaRonia) `omis dros ase ar Wirda, puri iyo taloniT, yvelaferi [gvqonda] Tav-Tavis dros, vcxovrobdiT kanoniT~; irkoCqG qiditu muSianqGni do qinoskidG uCinebu kaTawkGmani, babuqGqGmnasxapu cxens do Tenens qgiaTxozG (d. Ciqovani) `yvelam rom datova Tavisianma da rom darCa ucnob xalxTan, babua Semoaxta cxens da amaT gamoekida~... Sdr.: oFvilars FvilGnani, eTiSi tyebisG gofaCGna do boWokefs TisG qimSakirana do stoliSi Tudo muTodvana (n. xazalia) `saklavs rom daklaven, imis tyavs gaSlian da fexebs Sig gaaxveven da magidis qveS dadeben~; TiSi wamali qiFanas muTuni veFuafu (iqve, 6) `misi wamali qveynad araferi iqneba~; xenwifes qemeuRes aTeSi naragadi sityva (iqve, 6) `xelmwifes miutanes amisi naTqvami sityva~4... maSasadame, rodesac mu nacvalsaxeli saxelobiT, moTxrobiT da micemiT brunvebSi dgas, anu uTandebuloa da zmnasTan Sewyobil pirs aR4 uiSviaTesia muSi `Tavisi~ da TiSi//TeSi `misi~, `amisi~ nacvalsaxelTa aRrevis SemTxvevebi: orjginesG ndisG do muSi maFalefcG (yifSiZe 1914:17) `ajobes devsa da Tavis megobrebs~, unda iyos TiSi maFalefcG `mis megobrebs~. amgvari aRreva damaxasiaTebelia qarTuli metyvelebisTvisac. 133 niSnavs, TviTon gansazRvrebiT nacvalsaxelTan avlens semantikur siaxloves, xolo naTesaobiTsa da daniSnulebiT, mimarTulebiT, daSorebiT brunvebSi nawilobriv faravs Tavi nacvalsaxelis semantikas; srulad ki am funqcias Tavi nacvalsaxelis analogiiT gaCenili dudi forma asrulebs. miuxedavad amisa, Tavisi ukuqceviTi kuTvnilebiTi nacvalsaxelis semantikis gadmosacemad enam mu (da ara dudi) nacvalsaxels mimarTa, rac kidev erTxel miuTiTebs mis (mu-s) refleqsur bunebaze. am TvalsazrisiT sainteresoa, rom mu arasdros aRniSnavs usulo sagans, yovelTvis sulieri sagnis aRmniSvnelia (rogorc es ukuqceviT nacvalsaxelebs axasiaTebs zogadad. Sdr.: qarT. ukuqceviTi Tavi, gansazRvrebiTi TviTon). usulo saganTa gasulierebis, gapirovnebis SemTxvevebi, TavisTavad cxadia, ar ewinaaRmdegeba gamoTqmul mosazrebas. Sdr.: eTina//Tina//ina, aTena//Tena//ena Tanabrad aRniSnaven rogorc sulier, ise usulo sagnebs: muq aTena qoTqu do uZirafuo gorTG (yifSiZe 1914:11) `TviTon es Tqva da unaxavad (uCinarad) gadaiqca~; muaCqimi milajanG calke karesG, geudgG Taure boseli do milajanG mu calke (d. Ciqovani) `mamaCemi wevs calke karavSi, boseli aqeT udgas da TviTon calke wevs~. vagaigonebuno, koCi muSi dudis, cocxali reni TeSi, mu ingarsGni? (n. xazalia) `ar gsmenia, rom kaci Tavis Tavs, cocxali rom aris ise, TviTon tiris?~... Sdr.: aTena zalasG oko dgGdasG, Te stoli (n. xazalia) `es darbazSi unda idges, es magida~; Tena mafu ma gGnagona (m. anTia) `es maqvs me mosmenili~; Tina goxolG WGniSG facxa (i. akobia) `is gaxlavT wnelis facxa~... vaqiminesG ena TenenqG (m. anTia) `ar qnes es amaT~... mu nacvalsaxelis ukuqceviToba TvalsaCinoa ara mxolod Serwymul da rTul, aramed martiv winadadebaSic. rodesac mu martivi winadadebis wevria (da aseTi SemTxveva iSviaTia), uSualod wina winadadebiT an mTeli konteqstiT igulisxmeba, rom am nacvalsaxeliT aRniSnuli piris moqmedeba gadadioda sxvaze, amjerad ki Tavad aris moqmedebis ganmcdeli, an TviTon mas exeba am moqmedebis Sedegi. dabolos, qarTulis Tavi, TviTon da megrulis dudi nacvalsaxelebisgan gansxvavebiT, mu mxolod mesame pirs miemarTeba: mu mus orTG? `TviTon is ras Svreba?~, muq ZirG `TviTon man naxa~, mus oko `TviTon mas unda~, rac ganpirobebulia imiT, rom mu warmomavlobiT mesame piris nacvalsaxelia (`man~) da ukuqceviTobis semantika misTvis meoreulia (Sdr. qarT.: Tavi < ars. sax. Tavi; TviTon < TviTvan < TviT (Tavi sityvis moqm. br.) + man, SaniZe 1953:43). rac Seexeba aTena//Tena, eTina//Tina formebs, maT vrclad ganixilaven rogorc CvenebiT nacvalsaxelebs, maTi brunebis paradigmac, rogorc wesi, mohyavT CvenebiT nacvalsaxelebTan da ganasxvaveben SemTxvevebs, rodesac CvenebiTi nacvalsaxeli gamoiyeneba damoukideblad da gansa134 zRvrebad: `Tina, ina, Tena, ena gamoiyenebian damoukideblad III piris nacvalsaxelTa funqciiT da ibrunvian saerTo wesis mixedviT, xolo Te, e formebi gamoiyeneba rogorc gansazRvrebebi. isini yovelTvis uswreben sazRvruls, amitomac ar icvlebian arc brunvisa da arc ricxvis mixedviT. amave mniSvnelobiT gamoiyeneba Ti, i formebic~ (yifSiZe 1914:042). `CvenebiTi nacvalsaxelebi ibrunvis saerTo sqemis mixedviT, oRond mxolod maSin, rodesac, gamoiyeneba damoukideblad, amasTanave, mxolobiTi ricxvis iribi brunvebi iwarmoeba rogorc sruli, ise bolomokvecili formebisgan _ Tena-q, ena-q Te-q, e-q, Tina-q, ina-q, Ti-q, iq (iqve, 043). `Te, e da Ti, i megrulSi ufro ixmareba gansazRvrebad (zedsarTavis saxelSi): Te (e) osuri `es qali~, Ti (i) osuri `is qali~. xolo Tina/ina da Tena/ena damoukideblad ixmareba III piris nacvalsaxelebis rolSi: Tina ragadans, Waruns `is laparakobs, wers~ (danelia 2006:122). maSasadame, damowmebuli wyaroebis mixedviT, aTena//Tena, eTina//Tina CvenebiTi nacvalsaxelebia, romlebic piris nacvalsaxelTa funqciasac asruleben, maT gasarCevad konteqsts unda mivmarToT: roca gamoiyenebian damoukideblad, anu sintaqsur wyvils qmnian zmnasTan, piris nacvalsaxelebia (Tena mours `es modis~), xolo, rodesac sintaqsur wyvils qmnian saxelTan, _ CvenebiTi (Te koCi mours `es kaci modis~). aTena//Tena, eTina//Tina nacvalsaxelebi dasturdeba orgvari _ rogorc sruli, ise fonetikurad saxecvlili _ formiT: a) sruli: Tena (`es, eg~), Tina (`igi~); b) martivi (mokvecili): ena/Te/e (<Tena); ina/Ti/i (<Tina) (danelia 2006:122). `kveca xdeba xan sityvis TavSi (ena, ina), xan ki boloSi (aTe, Te, eTi, Ti), xan orivegan erTdroulad (e, i)~ (yifSiZe 1914:042). enam mocemul nacvalsaxelTa srul da fonetikurad saxecvlil variantebs Tav-TavianTi, mkveTrad gamijnuli funqcia mianiWa. sruli aTena //Tena, eTina//Tina, agreTve mokvecili ena da ina formebi arsad gvxvdeba CvenebiT nacvalsaxelis funqciiT. isini yovelTvis piris nacvalsaxelebia: aTena re Cqimi squa (yifSiZe 1914:10) `es aris Cemi Svili~; muWoTi qigegones Tena squalenqGni... (iqve, 7) `rogorc ki gaiges es Svilebma...~; ena qogmuucxades Jirxolo afxanakebs (iqve, 5) `es gamoucxades orive amxanag[eb]s~; koCi ma vari, Tina re... (iqve, 15) `kaci me ki ara, is aris~; ina TeSi gakvirvebuli rdG, namuda oWkomalqG va aWkomu (iqve, 22) `is ise gakvirvebuli iyo, rom saWmeli ver Wama~... meore mxriv, aTe, Te, eTi, Ti, e da i variantebi arsad dasturdeba rogorc piris nacvalsaxelebi. isini yovelTvis CvenebiTi nacvalsaxelebia: aTe arTi afxanakiqi maJira afxanakis uwuu (yifSiZe 1914:3) `am erTma amxanagma meore amxanags uTxra...~; muSi TiSa qGmorT Te koCqG…(iqve, 135 12) `Tavis saxlSi movida es kaci~; meCxomes SeecodG e Cxomq (iqve, 11) `meTevzes Seecoda es Tevzi~; Ti wagebuli afxanakiq xolo Rorons Severdu (iqve, 5) `is wagebuli amxanagi isev RmerTs Seevedra~; i koCqG gvalas geSaColu guda (iqve, 21) `im kacma… mTlianad amocala guda~...… zemoTqmulidan gamomdinare, dResdReobiT III pirisa da CvenebiT nacvalsaxelTa garCeva SesaZlebelia konteqstis gareSec. sinqroniul doneze, formis TvalsazrisiT, damTxveva ar xdeba ara mxolod saxelobiT brunvaSi, sadac piris nacvalsaxelebi sruli (fonetikurad ucvleli) saxiT dasturdeba, aramed irib (moTxrobiTsa da momdevno) brunvebSic, sadac paralelurad gvxvdeba III piris nacvalsaxelTa rogorc sruli, ise fonetikurad Secvlili formebi: aTenaq//aTeq, Tenaq//Teq, eTinaq//eTiq, Tinaq//Tiq, enaq//eq, inaq//iq (megrulSi ufro gavrcelebulia gamartivebuli formebi). irib brunvebSi piris nacvalsaxelebi dairTaven brunvis niSnebs (Te-q, Te-s;… e-q, e-s;… Ti-q, Ti-s;… i-q, i-s), xolo CvenebiTi nacvalsaxelebi (Te//e, Ti//i) arasodes gvxvdeba damoukideblad. isini gamoiyenebian rogorc msazRvrelebi, yovelTvis uswreben sazRvruls da ar icvlebian arc brunvis da arc ricxvis mixedviT (Te koCi `es kaci~, Te koCq `am kacma~... Te koCefi `es kacebi~, Te koCefq `am kacebma~). aqedan gamomdinare, sinqroniul doneze aTe//Te//e, eTi//Ti//i unda ganvixiloT rogorc CvenebiTi nacvalsaxelebi, xolo aTena//Tena//ena (mr.r. aTenefi//Tenefi//enefi) da eTina//Tina//ina (mr.r. eTinefi//Tinefi// inefi) rogorc piris nacvalsaxelebi (romlebic warmomavlobiT CvenebiTi nacvalsaxelebia) da ara CvenebiTi nacvalsaxelebi, romlebic garkveul konteqstSi piris nacvalsaxelis funqcias asruleben. brunebis paradigma: piris nacvalsaxelebi: aTena//Tena//ena; eTina//Tina//ina mx. r.: aTena Tena ena ai es, es sax. moTx. aTena-q//aTe-q Tena-q//Te-q ena-q//e-q ai aman, aman aTena-s//aTe-s Tena-s//Te-s ena-s//e-s ai amas, amas mic. aTena-Si//aTe-Si Tena-Si//Te-Si ena-Si//e-Si ai amis, amis naT. moqm. aTena-Ti//aTe-Ti Tena-Ti//Te-Ti ena-Ti//e-Ti ai amiT, amiT viT. aTena-T//aTe-T Tena-T//Te-T ena-T//e-T ai amad, amad daniSn. aTena-So(T)//aTe-So(T) Tena-So(T)//Te-So(T) ena-So(T)//e-So(T) ai amisTvis, amisTvis mimarT. aTena-Sa//aTe-Sa Tena-Sa//Te-Sa ena-Sa//e-Sa ai amasTan, amasTan daSor. aTena-Se//aTe-Se Tena-Se//Te-Se ena-Se//e-Se ai amisgan, amisgan sax. moTx. eTina eTina-q//eTi-q Tina Tina-q//Ti-q ina ina-q//i-q 136 ai is, is ai iman, iman mic. naT. moqm. viT. daniSn. Tina-s//Ti-s ina-s//i-s ai imas, imas Tina-Si//Ti-Si ina-Si//i-Si ai imis, imis Tina-Ti//Ti-Ti ina-Ti//i-Ti ai imiT, imiT Tina-T//Ti-T ina-T//i-T ai imad, imad Tina-So(T)//Ti-So(T) ina-So(T)//i-So(T) ai imisTvis, imisTvis mimarT. eTina-Sa//eTi-Sa Tina-Sa//Ti-Sa ina-Sa//i-Sa ai imasTan, imasTan daSor. eTina-Se//eTi-Se Tina-Se//Ti-Se ina-Se//i-Se ai imisgan, imisgan mr. r.: eTina-s//eTi-s eTina-Si//eTi-Si eTina-Ti//eTi-Ti eTina-T//eTi-T eTina-So(T)//eTi-So(T) aTenefi//Tenefi//enefi; eTinefi//Tinefi//inefi sax. moTx. mic. naT. moqm. viT. daniSn. mimarT. daSor. aTen-ef-i aTen-ef/-em/-en-q aTen-ef/-em/-en-s aTen-ef-iSi aTen-ef-iT(i) aTen-ef-o aTen-ef-iSo(T) aTen-ef-iSa aTen-ef-iSe sax. moTx. mic. naT. moqm. viT. daniSn. mimarT. daSor. eTin-ef-i eTin-ef/-em/-en-q eTin-ef/-em/-en-s eTin-ef-iSi eTin-ef-iT(i) eTin-ef-o eTin-ef-iSo(T) eTin-ef-iSa eTin-ef-iSe Ten-ef-i Ten-ef/-em/-en-q Ten-ef/-em/-en-s Ten-ef-iSi Ten-ef-iT(i) Ten-ef-o Ten-ef-iSo(T) Ten-ef-iSa Ten-ef-iSe Tin-ef-i Tin-ef/-em/-en-q Tin-ef/-em/-en-s Tin-ef-iSi Tin-ef-iT(i) Tin-ef-o Tin-ef-iSo(T) Tin-ef-iSa Tin-ef-iSe en-ef-i ai eseni, eseni en-ef/-em/-en-q ai amaT, amaT en-ef/-em/-en-s ai amaT, amaT en-ef-iSi ai amaTi, amaTi en-ef-iT(i) _ en-ef-o _ en-ef-iSo(T) ai amaTTvis, amaTTvis en-ef-iSa ai amaTTan, amaTTan en-ef-iSe ai amaTgan, amaTgan in-ef-i in-ef/-em/-en-q in-ef/-em/-en-s in-ef-iSi//i-Si in-ef-iT(i) in-ef-o in-ef-iSo(T) in-ef-iSa in-ef-iSe ai isini, isini ai imaT, imaT ai imaT, imaT ai imaTi, imaTi _ _ ai imaTTvis, imaTTvis ai imaTTan, imaTTan ai imaTgan, imaTgan CvenebiTi nacvalsaxelebi: aTe//Te//e, eTi//Ti//i sax. moTx. mic. naT. moqm. viT. daniSn. mimarT. daSor. aTe//Te//e eTi//Ti//i aTe//Te//e eTi//Ti//i aTe//Te//e eTi//Ti//i aTe//Te//e eTi//Ti//i aTe//Te//e eTi//Ti//i aTe//Te//e eTi//Ti//i aTe//Te//e eTi//Ti//i aTe//Te//e eTi//Ti//i aTe//Te//e eTi//Ti//i koCi/koCefi koCq(G)/koCefq(G) koCis(G)/koCefs(G) koCiSi/koCefiSi koCiT/koCefiT koCo/koCefo koCiSo(T)/koCefiSo(T) koCiSa/koCefiSa koCiSe/koCefiSe 137 es am am am am am am am am kaci/kacebi kacma/kacebma kacs/kacebs kacis/kacebis kaciT/kacebiT kacad/kacebad kacisTvis/kacebisTvis kacTan/kacebTan kacisgan/kacebisgan rogorc Cans, aTena//Tena//ena, eTina//Tina//ina formebis CvenebiT nacvalsaxelTagan gamijvnam da piris nacvalsaxelebad moazrebam xeli Seuwyo mu piris nacvalsaxelis semantikis daviwroebas da mxolod piris ukuqceviT nacvalsaxelis funqciiT Semofargvlas. literatura danelia 2006: k. danelia, kolxuri enis gramatikuli analizi, kolxuri (megrul-lazuri) ena, Tbilisi. ezugbaia 2009: l. Eezugbaia, mu- mesame piris nacvalsaxelis mravlobiTis formebi megrul-lazurSi, ibeWdeba guram kartoziasadmi miZRvnil saiubileo krebulSi `guram kartozia _ 75~. martirosovi 1964: a. martirosovi, nacvalsaxeli qarTvelur enebSi, Tbilisi. qajaia 2001: o. qajaia, megrul-qarTuli leqsikoni, t. I, Tbilisi. yifSiZe 1914: И. Кипши е, Г а а и а и е (иве ) я ы а, С. Пе . SaniZe 1953: a. SaniZe, qarTuli gramatikis safuZvlebi, 1. morfologia, Tbilisi. CarTolani 1985: n. CarTolani, CvenebiT nacvalsaxelTa sistemebi qarTulSi sxva qarTvelur enebTan SedarebiT, Tbilisi. Ciqobava 1936: arn. Ciqobava, Wanuris gramatikuli analizi teqstebiTurT, tfilisi. informatorebi d. n. m. i. b. a. Ciqovani: demur Ciqovani, Cxorowyus r-ni, sof. xabume. xazalia: naTela xazalia, galis r-ni, sof. oqumi. anTia: mTavar anTia, galis r-ni, sof. oqumi. akobia: irodi akobia, walenjixis r-ni, sof. paluri. jalaRonia: buxuti jalaRonia, Cxorowyus r-ni, sof. xabume. tufuria: aneta tufuria, galis r-ni, sof. oqumi. Taia Tskhadaia Third Person Pronouns in Megrelian Summary It is pointed out in scientific literature that the third person pronouns are mu “he”, munefi “they”, whereas atena, tena, etina, tina are deictic pronouns, which together with the pronoun mu, are often used in the meaning of the third person pronoun. In today’s times mu is only the third person reflexive pronoun, not “he”, “she” but “he himself”, “she herself”. It should be noted that in this respect mu always stands for an animate thing (as it is generally characteristic of reflexive pronouns), 138 whereas etina // tina // ina, atena // tena // ena equally stand for animate and inanimate things. The reflexive semantics of the pronoun mu is confirmed by the possessive pronoun muêi – (its derivative) “one’s own” (Compare: possessive pronouns ateêi // teêi // eêi, etiêi // tiêi // iêi: “amisi, misi” “his, her, its, this one’s” derived from the pronouns atena // tena // ena, etina // tina // ina). As for the pronouns atena // tena, etina // tina, are confirmed in their full, as well as phonetically altered forms: full forms are tena (“he” “she” “it” near us) tina (“he” “she” “it” far from us); simple(reduced) form: ena / te / e; ina / ti / i. The language attributed their own and clearly demarkated function to the full and altered phonetic variants of the given pronouns. The full atena // tena, etina // tina, as well as reduced forms ena and ina always serve the function of personal pronouns (atena re Äkimi skua “He is my child”); On the other hand, ate, te, eti, ti, e and i variants always function as deictic pronouns. ate apxanak’i - “ this friend”. According to the above-mentioned, nowadays the distinction between the third person pronoun and the deictic pronoun can be made without the context as well. On the synchronic level the coincidence of these forms doesn’t take place not only in the nominative case, but in the ergative and subsequent cases, as personal pronouns add case endings (te-k, te-s...), whereas deictic pronouns- (te // e...), as determiners don’t change either according to the case or number. (te k’oÄi “this man”, te k’oÄk “this man” {ergative}...). Consequently, on the synchronic level atena // tena // ena and etina // tina // ina should be considered personal pronouns and not deictic pronouns, which function as personal pronouns in certain contexts. 139 enaTmecnierebis sakiTxebi _ I-II, 2009 Zveli qarTuli ena da teqstologia Dem Andenken Surab Sardshweladses, des langjährigen Freundes und bewundernswerten Förderers der Kartwelologie Winfried Boeder Klassizistische Sprachkompetenz: Der altgeorgische Artikel bei Sulchan-Saba Orbeliani1 1. Die Fragestellung Die Geschichte der georgischen Sprache wird meist als eine naturwüchsige Veränderung konzipiert, bei der allmählich alte Laute, Formen und Strukturen durch neue ersetzt werden; dementsprechend wird sie nach dem mehr oder weniger systematischen Auftreten von Neuerungen periodisiert. Dabei darf aber nicht vergessen werden, dass eine Sprache sich nicht homogen als ganze verändert, sondern dass sich Neuerungen in verschiedenen Varianten verschieden ausbreiten. Solche Varianten gab es seit alter Zeit auch im Georgischen. Zu den herausragenden Entdeckungen von Surab Sardshweladse gehörte seine Beobachtung, dass die georgischen Autoren des Mittelalters bewusst zwischen einer in der kirchlichen Tradition verankerten "Buchsprache" (wignuri) und einer "weltlichen2 Sprache" (sofluri) unterschieden (sarjvelaZe 1984:233, zuerst 1981). Diese Unterscheidung war für das Selbstverständnis der georgischen Schriftkultur vieler Jahrhunderte von fundamentaler Bedeutung, und sie war auch noch für SulchanSaba Orbeliani lebendig.3 Die folgende Studie soll an einem kleinen Beispiel zeigen, wie lebendig die "Buchsprache" für S.-S. Orbeliani war und welche methodischen und sachlichen Folgerungen daraus für die Erforschung des Altgeorgischen und kulturell tradierter Sprachen überhaupt zu ziehen sind. Bisher neigt die Forschung dazu, S.-S. Orbelianis Sprache als eine Mischung aus "Altgeorgisch" und "Neugeorgisch" zu sehen. Die beabsichtigte Wiederherstellung des Altgeorgischen durch "Archaisierung" sei ihm nicht ganz gelungen und seine Sprache sei eigentlich eine Art Neugeorgisch, da das Altgeorgische schon tot gewesen sei. Ich möchte hier die umgekehrte Auffassung vertreten: S.-S. Orbelianis Sprache war ein Altgeorgisch mit neugeorgischen Elementen, nicht ein 1 Nino Doborjginidze (Tbilissi) danke ich für Korrektur und Ermunterung bei der Ausarbeitung dieses Aufsatzes. 2 Zur Deutung von sofluri als "weltlich"s. Boeder 2003: 203-204. 3 Dies sieht man in seinem Wörterbuch an der Übersetzung des alten Begriffspaars in die Sprache seiner Zeit: iaraRi ese ars WurWel(n)i ÃelovanTa saÃmarni [...] ese msoflioTa eniTa ars, xolo samRdeloTa eniTa Wuri, WurWeli [...] ewodeba. 140 Neugeorgisch mit altgeorgischen Elementen. Um diese Frage zu beurteilen, werde ich einen Bereich der Sprache untersuchen, der dem Bewusstsein weniger zugänglich ist als z.B. der Wortschatz, den S.-S. Orbeliani so intensiv bearbeitet hat. Ein solcher Bereich ist der Gebrauch des bestimmten Artikels. Während dessen Form teilweise ähnlich leicht wahrzunehmen ist wie andere Eigentümlichkeiten des Altgeorgischen, z.B. das kongruierende Genitivattribut, ist der Gebrauch des Artikels von textlinguistischen Unterscheidungen abhängig, die S.-S. Orbeliani nicht bewusst "lernen" konnte, die der bewussten Aufmerksamkeit und Korrektur entzogen sind und die einen tief verwurzelten Sprachgebrauch voraussetzen. Die Schwierigkeit lässt sich schon an dem ermessen, was die moderne linguistische Literatur über den Artikel zu sagen hat. Ein klassischer Aufsatz von Iwane Imnaischwili (imnaiSvili 1955), dem man eine hervorragende Kompetenz des Altgeorgischen zubilligen muss, benutzt als Kategorien ebenso wie Akaki Schanidze (SaniZe 1973) und Aram Martirosowi (martirosovi 1979) im Wesentlichen diejenigen der europäischen Artikelsprachen. Von den spezifischen Gebrauchsbedingungen des altgeorgischen Artikels, die sich von den europäischen wesentlich unterscheiden, ist nicht die Rede. S.-S. Orbeliani war gewiss in keiner besseren Lage: Er konnte Form und Gebrauch des Artikels nicht schulmäßig lernen, denn Antoni I. beschreibt noch 1769 den Artikel einfach als determinierendes Demonstrativpronomen.4 Wenn aber S.-S. Orbelianis Verwendung des Artikels ganz oder weitgehend altgeorgisch ist, kann dies nur bedeuten, dass sein Altgeorgisch eine vollkommen lebendige Sprache war. Wenn die klassische altgeorgische Literatur für ihn nur das Vorbild für eine "archaisierende" Sprache gewesen wäre, so wäre kein systematisch richtiger Sprachgebrauch bei einem so subtilen Phänomen zu erwarten, das in der georgischen Umgangssprache seiner Zeit nicht mehr existierte. 4 antoni 1997 § 418,1 ese mcnebani: ese ars CuÀnebiTi nacual-saxeli ganmaTuisebeli [=msazRvreli] vs. § 422 winamZRuari igi: nacual-saxeli arsebiTi, mdebare naculad CuÀnebiTisa nacual-saxelisa, zed Sesrul [= zedsarTavi] winamZRurisa; § 429 saqme ege: ege ars nacualsaxeli CuÀnebiTi, zedSesruli da ganmaTuisebeli arsebiTisa saxelisa. Antoni steht damit in der Tradition der mittelalterlichen Philologen, die den griechischen Artikel rhetorisch verstehen: ara ars arTroni enasa zeda Cvensa da ver SesaZlebel ars TargmnaÁ misi, vinaiÁTgan ar ars. rameTu arTroni winadasdebeli ars saxelisaÁ da Suenier-hyofs saxelsa da reca pativsa rasme mihmadlebs. "Es gibt in unserer Sprache keinen Artikel [wie im Griechischen], und seine Übersetzung ist unmöglich, da es ihn nicht gibt. Denn der Artikel ist ein Präpositivum [gr. protaktikón] des Nomens und verschönert das Nomen und verleiht ihm beinahe eine gewisse Würde." (m. SaniZe 1990:134 § 6). Die Bestimmung des Artikels ausschließlich als "Vorangesetztes" entspricht interessanterweise nur halb der Tradition von Dionysius Thrax, bei dem es vorangestellte und nachgestellte Artikel (= Relativpronomina) gibt. 141 Die empirische Basis der folgenden Beobachtungen ist schmal; sie beruht auf der Auswertung von Teilen des Werkes sibrZne sicruisa. Künftige Forschung wird die Ergebnisse sicher modifizieren müssen. Es soll zunächst nur darum gehen, in der Orbeliani-Forschung Interesse für eine bestimmte sprachwissenschaftliche Perspektive zu wecken. 2. Artikel vs. Demonstrativpronomen Zunächst sollen die Gemeinsamkeiten und Unterschiede zwischen den beiden Determinantien skizziert werden. 2.1. Stellung und Distribution in der Nominalphrase Morphologisch sind Demonstrativpronomen und Artikel identisch, während ihre Stellung innerhalb der Nominalphrase verschieden ist. Der altgeorgische Artikel ist ein klitisch gebrauchtes Demonstrativpronomen. Während das Demonstrativpronomen im engeren Sinne dem Kopf der Nominalphrase vorangeht, steht der Artikel in enklitischer Zweitstellung nach der ersten Konstituente der Nominalphrase (in Erweiterung der sogenannten Wackernagel-Stellung im Satz; Boeder 1994:457).5 D.h., die Regel ist "blind" für die morphologischen, syntaktischen oder semantischen Eigenschaften der Einheiten, an die sich der Artikel innerhalb seines Bereichs, der Nominalphrase, "anlehnt".6 Orbeliani folgt dieser Regel auch bei komplexen Strukturen:7 (1) [[axali] igi mouravi] (CXLV, p. 171) [[neu] jen- Verwalter] ‘der neue Verwalter’ 5 Es gibt bei vielen georgischen Autoren Listen der wenigen Ausnahmen, die hier nicht besprochen werden können. Auffällig ist in dieser Hinsicht die häufige Abweichung des Adischi-Evangeliars und der Chanmeti-Übersetzungen von der Norm der anderen alten Handschriften, und zwar bezüglich aller Klitika (vgl. Boeder 1994:449). Vgl. M. 9,31: yovelsa mas queyanasa (DE) vs. yovelsa queyanasa mas (C). Kaladse (kalaZe 1961:104 Anm. 87) meint mit Recht, dass erstere Form eher der altgeorgischen Norm entspricht Ob diese Variation auf einem Unterschied des "Dialekts" oder auf einen fremdsprachlichen Einfluss zurückgeht, bleibt zu klären. 6 Die älteren Beschreibungen stützen sich auf syntaktische Funktionen (Determinans bzw. Attribut oder Adjektiv, Determinatum bzw. Nomen). So z.B. die Kasuistik bei Imnaischwili (imnaiSvili 1955:265-267), bei dem Strukturen mit mehreren pränominalen Attributen wie in (2) unter die Rubrik "vom Nomen] abgetrennter Artikel (gaTiSuli nawevari)" fällt, oder bei Kaladse (kalaZe 1961:106), wo nur die dritte Regel richtig auf die Zweitposition Bezug nimmt: "1) In Syntagmen mit mehreren Determinantien folgt der Artikel dem Determinatum, wenn auch die anderen Determinantien folgen; er geht dem Determinatum voran, wenn a) auch die anderen Determinantien vorangehen, oder b) das Determinatum zwischen den Determinantien steht. 2) Der nachgestellte Artikel wird mit dem Determinatum verbunden. 3) Der vorangehende Artikel steht unbedingt nach dem ersten Determinans." 7 Hier und im Folgenden sind georgische Artikel unterstrichen, Demonstrativpronomina als Kapitälchen und Ø kursiv geschrieben. 142 cf. [[orTa] maT misTa SÀnebulTa monasterTa] (imnaiSvili 1955:266) [[zwei] jen- sein- gebaut- Klöster] ‘die zwei von ihm gebauten Klöster’ (2) [[didisa] mis da maRlisa mefisa] (Sesavali) [[groß-] jen- und hoch- König] ‘des großen und hohen Königs’ cf. [[wmidani] igi da didebulni da pativcemulni nawilni wmidisa SuSanikisni (SuSanikis wameba IXX,10-12) [heilig-] jen- und erhöht- und verehrt- Teile heilig- Schuschanik ‘die heiligen und edlen und verehrten Gebeine der heiligen Schuschanik’ (3) [mdabalsa da upovarsa] amas arabsa] (XXIII, p. 39) [niedrig- und bedürftig-] dies- Araber-] ‘d(ies)er niedrige und bedürftige Araber’ cf. [[daviTis galobisa muÃlTa] amaT warTqumaÁ] (giorgi merCule p. 7,23-24)8 [[Davids Gesangs Verse] dies(er) Aussprechen] ‘der Vortrag d(ies)er Verse des Gesangs Davids’ Demonstrativpronomen und Artikel sind nicht nur formal identisch, sie stehen innerhalb der Nominalphrase auch in komplementärer Distribution zueinander. Während im Griechischen und Armenischen Demonstrativpronomen und Artikel nebeneinander vorkommen, ist diese Verbindung im Georgischen ausgeschlossen. In diesem Sinne gehören die vorangestellten Demonstrativpronomina und ihre klitischen Formen zur gleichen Klasse. Ihre Stellung, textuelle Distribution und Bedeutung sind jedoch verschieden. Ob man die klitischen Formen "Demonstrativpronomina" nennt oder "Artikel", ist allerdings nicht nur eine terminologische Frage, weil der georgische Artikel, wie wir sehen werden, streng genommen nicht die Kriterien eines (prototypischen) bestimmten Artikels erfüllt (3.3). Trotzdem ist es aus praktischen Gründen sinnvoll, der Tradition zu folgen und die klitischen Demonstrativpronomina "Artikel" zu nennen und die nicht-klitischen Formen "Demonstrativpronomina (im engeren Sinne)".9 2.2. Distribution im Kontext Es gibt Kontexte, in denen der Artikel nicht durch Demonstrativpronomina ersetzt werden kann. Beispiele sind die von A. Martirosowi zitierten Stellen (martirosovi 1979:125): 8 Der Begriff "erste Konstituente" ist in (2) und (3) offenbar verschieden: In beiden Fällen liegt eine Verbindung von Adjektiv + Adjektiv vor, die in (3) eine Adjektivphrase bildet, in (2) aber nicht. Das Problem kann hier nicht behandelt werden. 9 Possessivpronomina treten in denselben Positionen auf wie Demonstrativpronomina und Artikel, nämlich pränominal und klitisch (s.u. (15) 3, 4, 19, 20, 27, 48, 57 vs. 6, 38, 69, 70, 76, 79, 82), und sie verhalten sich auch funktional wie diese. Auf eine Analyse muss hier verzichtet werden. 143 (4) (a) pirveliTgan iyo sityuaÁ (b) da sityuaÁ igi iyo RmrTisa Tana (c) da RmerTi iyo sityua igi (d) da ese iyo pirveliTgan RmrTisa Tana (J 1,1) ‘(a) Von Anfang an war das Wort, (b) und das Wort war bei Gott, (c) und Gott war das Wort, (d) und DIESES war von Anfang an bei Gott.’ (4) (a) iyo kaci erTi ierusalems (b) da saxeli misi sÂmeon (c) da iyo kaci igi marTal (mravalTavi 95,34-35) ‘(a) Es war ein Mann in Jerusalem, (b) und sein Name [war] Simeon, (c) und der Mann war gerecht.’ In (3d) ist die Nahdeixis ‘dieses’ möglich, aber ein ferndeiktisches Demonstrativpronomen ‘jener’ kann weder in (3b,c) noch in (4c) für den Artikel eintreten. Ähnlich zweifelhaft scheint die Verwendung eines Demonstrativums bei nur semantisch gegebenem Antezedens: (5) ori mola iyo erTsa qalaqsa Sigan [...] dResa erTsa erTi mola naxes sxvisa diacisa Tana mwoli. kacTa maT [??? maT kacTa] igi mola da diaci orniv Seipyres (XV, p. 27) ‘Es waren zwei Mullahs in einer Stadt [...] Eines Tages sah man ["sie.sahen"] einen Mullah bei einer anderen Frau liegen. Die Leute [???JENE Leute] ergriffen JENEN Mullah und die Frau beide.’ Das Antezedens kann hier nur die Verbalperson (3. Person Plural) sein, da für "die Leute" im Altgeorgischen keine indirekte Anapher in Frage kommt (3.2). Soweit ich sehe, ist die Verbalperson kein mögliches Antezedens für ein Demonstrativum, wohl aber für ein Nomen mit Artikel. Umgekehrt kann nur das Demonstrativpronomen fokussiert oder kontrastiv gebraucht werden: (6) aw eseca mivida mas qalaqsa (VI, p. 17) ‘nun ging auch DIESER in JENE [= dieselbe] Stadt’ (7) a) arca amas sofelsa [???sofelsa amas] arca mermesa (Mt 12,32) ‘weder in DIESER noch in der künftigen Welt’ b) igi kaci mis wil SeirTo (VII, p. 19) ‘[die Frau tötete ihren Mann und] heiratete statt SEÍNER JÉNEN Mann’ Ein Kontrast tritt regelmäßig auch bei Paarsequenzen auf (Rede – Gegenrede / Reaktion): (8)(a) man mdidarman saxeli Tvisi uTxra (III, p. 13) ‘[Wer bist du, der die Tür öffnen will?] JENER Reiche nannte seinen Namen’ (b) am sityvasa zeda mas kacsa gaecina (VI, p. 16) ‘über DIESE Rede [die ich eben wiedergegeben habe] musste JENER Mann lachen’ Demonstrativpronomina verankern den Referenten im situativen oder Redekontext. Artikel dagegen setzen den Referenten als gegeben voraus, nämlich in der 144 Redesituation oder anaphorisch im vorhergehenden Kontext;10 nur Demonstrativpronomina können kataphorisch gebraucht werden: (9) awe amas gizamT: kidobansa CagsvamT (I, p. 9) ‘Nun werden wir mit dir DIESES [= was wir jetzt sagen werden] machen: Wir stecken dich in einen Kasten’ Wir haben also mehrere Kontexte, wo Demonstrativpronomen und Artikel nicht austauschbar sind. 2.3. Person und Distanz Die Beschreibung des altgeorgischen Demonstrativpronomens und des Artikels muss sich zunächst am dreigliedrigen System der Demonstrativpronomina orientieren, das mindestens zwei Bedeutungskomponenten hat (CarTolani 1985:14, 16): 1) einen Bezug auf die drei "Personen" der Redesituation und 2) eine Komponente der Distanz (oder "Proximität"), d.h. die Nähe oder Ferne von der Origo (ich, jetzt, hier) im Zeigfeld des Sprachereignisses (Bühler 1934). Der Bezug zur Origo hat zwei Dimensionen: eine räumliche ("bei mir / dir"11 vs. "weder bei mir noch bei dir") und eine zeitlich-textuelle ("worüber ich sprach / du sprachst / gesprochen wurde"; "was ich sagte / du sagtest / gesagt wurde"). Ohne hier auf das komplexe Problem der alt- und neugeorgischen Deixis eingehen zu können, möchte ich versuchsweise die Hypothese vertreten, dass Demonstrativpronomina an beiden genannten Dimensionen, Artikel hingegen nur an der Kategorie der Person und, wie wir sehen werden (4.), an der Textstruktur orientiert sind. Das Demonstrativpronomen ese ‘dies (hier)’ bedeutet ‘was bei mir ist und nahe ist’ (10a) bzw. ‘worüber ich eben gesprochen habe (10b), was ich eben gesagt habe / jetzt sagen werde (Katapher12) (9)’, ege ‘dies (da)’ dagegen ‘was bei dir ist und nahe ist (11a)’ bzw. ‘worüber du eben gesprochen hast, was du eben gesagt hast’ und igi ‘jen-’: ‘was weder bei mir noch bei dir ist und entfernt ist (12a)’ bzw. ‘wovon früher die Rede war (12b), was früher gesagt wurde’. Der Artikel spezifiziert eine Beziehung zur Redesituation (1. / 2. Person) oder spezifiziert sie nicht (3. Person). Er bedeutet ‘was bei mir ist, was ich (vor mir) 10 Der Bedeutungsunterschied wird ikonisch kodiert durch den Unterschied zwischen Klisis und Nicht-Klisis (2.1). Vgl. Greenbergs (1985:276) Beobachtung zur Entstehung des Artikels: “Historically, loss of accent [...] in the change from deixis to anaphora mirrors the loss of prominence which comes with the change from making known to the mere expression of something as already known, a change from new to old information.” 11 Ich nehme an, dass es eine Distanzopposition nur zwischen Demonstrativpronomina der 1./2. Person einerseits und der 3. Person andererseits gibt (vgl. ak ‘hier’ vs. ik ‘dort’) und dass die Opposition zwischen den Demonstrativpronomina der 1. und der 2. Person nur eine der Person ist. 12 Kataphorisch gebraucht werden auch die Formen esret ‘so’, eseti, egeti ‘solch’, egodeni ‘so viel’; s.u. (15) 1, 3, 6, 7, 39, 48, 52, 64, 67, 83. 145 habe (10c)’ bzw. ‘wovon ich gesprochen habe’ (10d); ‘was bei dir ist, was du (vor dir) hast (11b)’ bzw. ‘wovon du gesprochen hast (11c)’. Der Artikel der 3. Person steht zu den Artikeln der 1, und 2. Person in privativer Opposition: Er bezeichnet die Beziehung zur 1./2. Person nicht.13 Während der Artikel der 1./2. Person anaphorisch sein kann, aber nicht muss (10a), ist der Artikel der 3. Person nur anaphorisch (‘wovon die Rede war’); er kann auch da gebraucht werden, wo der Artikel der 1./2. Person möglich wäre (wie in (12c), wo ein Referent genannt wird, "von dem du mir erzählt hast"). Die räumliche bzw. zeitlich-textuelle Distanzopposition ist beim Artikel neutralisiert.14 Der Artikel bezeichnet nicht die Nähe bzw. Ferne in Raum und Zeit (im Text): In (10d) ist, wenn ich recht verstehe, nicht von einem König die Rede, von dem ich soeben (im letzten Satz) gesprochen habe, sondern von dem ich gesprochen habe / von dem ich erzähle. Ebenso kodiert der Artikel der 3. Person nicht die Ferne, sondern kann sich auf ein "nahes" Antezedens im Vorgängersatz beziehen (z.B. in (3b)). (10) (a) es sofeli gavuSvi (XVI, p. 28) ‘Ich habe DIESE Welt (hier) verlassen [sagt der Fuchs]’ (b) ese yoveli gardasavali Tvisi uambo (VI, p. 16) ‘all DIESE seine Erlebnisse [von denen ich zuletzt gesprochen habe] erzählte er ihm’ (c) eCo hkar xesa amas, ra Zeso! (III, p. 14) ‘schlage mit dem Beil auf diesen Baum [den du auf meine Aufforderung hin gerade hereingeholt hast], was [darin] liegt’ (d) da naxa mefe ese saxiTa glaxakisaTa (I, p. 8) ‘[Es ist von einem Mann die Rede, der außerhalb der Stadt spazieren geht.] Und er sah diesen König [von dem ich erzählt habe] in Gestalt eines Armen’ (11) (a) mag diacis samoseli magas Semoseo (XV, p. 27) ‘das Kleid DÍESER Frau (DA) ziehe DÍESER [sc. Frau] (DA) an, sagte er’ 13 Die Bedeutung "bei mir" usw. hat, wenn nichts dagegen spricht, eine possessive Interpretation: daumZimeb ÃorcTa magaT zeda [...] egodeniTa magiT ficxla marxviTa (SuS. XIV 5) ‘du machst es deinem Leib ["diesem Fleisch"] schwer [...] mit deinem ["diesem"] so vielen Fasten” vs. Svilni igi Senni moaqcina mogobasa (ib. XII 6) ‘jene deine Kinder [d.h. deine Kinder, die du nicht bei dir hast] hat er zum Zoroastrismus übertreten lassen’. 14 Tschartolani (CarTolani 1985:16-17) hat richtig erkannt, dass es Fälle von Neutralisierung der Distanzopposition gibt (`gamovyoT iseTi SemTxvevebi, rodesac moxsnili Cans siaxlove-siSoris mixedviT dapirispireba da mxolod pirebTan mimarTeba aris gamoxatuli~.), und zwar bei Appositionen zur 1. oder 2. Person. Da sie aber keinen Unterschied macht zwischen Demonstrativpronomen und Artikel, bemerkt sie nicht, dass es sich immer um Artikel handelt: Rirs myav me uRirsi ese da codvili (gobronis wameba, hag. Z. 1,182,3) ‘du hast mich (diesen) Unwürdigen und Sündigen würdig gemacht’; Tquen, mÃevalni ege (sinuri mravalTavi 96,22) ‘euch (diese) Dienerinnen’. In diesem Fall spezifiziert der Artikel eine Identitätsbeziehung zwischen Pronomen und Apposition. 146 (b) RmerTman gidRegrZelos Ze ege Seni (I, p. 11) ‘Gott gebe diesem deinem Sohn [den du hast] langes Leben’ (c) kaci ege mas hgavs (XV, p. 28) ‘der Mann [von dem du erzählt hast] ist jenem [folgenden] ähnlich’ (12) (a) igi kaci RvTismoSiSi aris (III, p. 14) ‘[geh’ nach Bagdad zum Zimmermann Nasar und gibt ihm das Brot] JENER [entfernte] Mann ist gottesfürchtig’ (b) igi xriki maT ki ar icodes (VIII, p. 21) ‘JENEN Trick [von dem weiter oben die Rede war] kannten sie [sc. die anderen Wesire aber nicht]’. (c) Tuca TviT ar movides kaci igi, povna misi saWiro ars (II, p.12) ‘[Der König erzählt seinem Wesir einen Traum, in dem ihm ein Mann geraten hat, ihn zu suchen. Der Wesir antwortet:] Wenn der Mann nicht selbst kommt, muss man ihn suchen’15. Die Diskursfunktion des Artikels der 3. Person wird nun zu besprechen sein. 3. Das Problem 3.1. Betrachten wir zunächst einen altgeorgischen Text aus dem 10./11. Jahrhundert, an dem A. Schanidse (SaniZe 1973:§657) die Funktion des Artikels erläutert: (13) [(1) aw miTxar saxe sawuTroÁsaÁ da viTar acTunebs kacTa. (2) hrqua lalahvar:] (3) msgavs ars sawuTroÁ ese kacsa, romelsa sdevda piloÁ amrizebuli. (4) da miawyudia igi jurRmulsa saSinelsa. (5) da ixilna xeni, romelsa zeda aRÃda. (6) da ixilna kualad orni Taguni, erTi Savi da erTi TeTri, romelni sWrides ZirTa maT xeTasa, romelTa zeda aRsrul iyo kaci (igi). (7) da STaxedna jurRmulsa (mas) da ixila veSapi, romelsa aReSkmo piri da eguleboda STanTqmaÁ misi. (8) da aRixilna ze da ixila Tafli mcirÀ, romeli Camosdioda xeTa maT da iwyo lokaÁ misi. (9) da kualad arRara moiÃsena gansacdeli, romelsa STavrdomil iyo. (10) xolo TaguTa maT xeni igi warsWrnes da kaci igi daeca da piloman (man) aRitaca da mougdo veSapsa (mas). (11) aw, Zeo mefisao, piloÁ igi saxe ars sikudilisa, romeli sdevs ZeTa kacisaTa, da xeni igi sawuTro ars, da Taguni igi – dReni da Rameni, da Tafli igi sawuTroÁsa amis sitkboeba ars. [(12) da Seaqcevs kacsa gemovnebaÁ sawuTroÁsaÁ da dReni da Rameni aRsruldebian da sikvdili waritacebs da jojoxeTs veSapi igi STanTqams. (13) da ese ars cxorebaÁ kacTaÁ.] (balahvarianis Zveli redaqciebi, gamosca i. abulaZem, Tbilisi 1957, Txroba g. gv. 36-37) 15 Die Bedeutung "der nicht bei uns ist" ergibt sich daraus, dass nicht ege ‘dieser’ gebraucht wird, obwohl der Mann etwas ist, "von dem du mir erzählt hast". 147 ‘[(1) Nun sage mir, wie die Welt beschaffen ist und wie sie die Menschen betrügt. (2) Balahvar sagte zu ihm:] (3) Die(se) vergängliche Welt ist einem Menschen ähnlich, dem ein finster dreinblickender Elephant folgte. (4) Und er hat ihn in eine schreckliche Grube gedrängt. (5) Und er sah einen Baum, auf den er hinaufkletterte. (6) Und danach sah er zwei Mäuse, eine schwarze und eine weiße, die waren dabei, die Wurzeln des Baums durchzunagen, auf den der Mann (!) hinaufgestiegen war. (7) Und er schaute hinab in die Grube (!) und sah einen Drachen, der das Maul aufsperrte und ihn zu verschlingen wünschte. (8) Und er schaute nach oben und sah ein wenig Honig, der den Baum herunterlief, und er begann ihn zu lecken. (9) Und danach dachte er nicht mehr an die Gefahr, in die er geraten war. (10) Aber die Mäuse nagten den Baum ab und der Mann fiel nach unten und der Elephant ergriff ihn und warf ihn dem Drachen hin. (11) (a) Nun, o Königssohn, der Elephant ist ein Bild des Todes, der die Menschensöhne verfolgt, und der Baum ist die vergängliche Welt, und die Mäuse [sind] Tage und Nächte, und der Honig [ist] die Süßigkeit d(ies)er vergänglichen Welt. [(12) Und der Geschmack der vergänglichen Welt (!) lenkt den Menschen ab, und Tage und Nächte (!) gehen zu Ende, und der Tod (!) reißt ihn fort, und in der Hölle verschlingt ihn der Drache. (13) Und DIES ist das Leben der Menschen.]’ (Balahvariani) Nach Schanidse erfüllt der Artikel zwei Funktionen: a) die oben genannte Beziehung zur Person und b) die Bestimmtmachung eines Unbestimmten (gaurkvevelis garkveva). Bei der Ersterwähnung ist der Referent unbestimmt, danach bestimmt. Das Problem besteht nun darin, dass ein "bestimmter" Referent nicht immer durch den Artikel markiert ist. Schanidse ist sich dessen bewusst, denn er setzt den zu erwartenden, aber im Text fehlenden Artikel in Klammern. 3.2. Nun gibt es eine ganze Reihe Fälle von Artikellosigkeit, die begrifflich relativ gut fassbar sind. Ebenso wie in den europäischen Artikelsprachen fehlt der Artikel bei unspezifischen Nominalphrasen: (14) minda msgavsi Cemi saxe damixato (XIII, p. 26) ‘ich will, dass du mir ein Bild malst, das mir ähnlich ist’ Der Artikel fehlt aber auch in Fällen "semantischer Definitheit" (Löbner 1985), wo z.B. das Deutsche und Englische den Artikel haben, d.h. in Fällen, wo die Definitheit unabhängig von der Äußerungssituation durch semantische Eigenschaften bedingt ist. Dies sind insbesondere: a) der generische Gebrauch: qari xeliTa ar daiWirvis (II, p. 12) ‘(Der) Wind wird nicht mit der Hand gefangen’; b) der Gebrauch bei Unica bzw. der "larger situation use" (Hawkins 1978: 115; Vater 1991; Schroeder 2006:561): "das Paradies", "die Sonne"; c) der assoziativ-anaphorische Gebrauch (Hawkins 1978:123; "indirekte Anapher" Schroeder 2006: 547-548): ferxTsacmeli gascvivda (XVI, p. 31) ‘[er ließ ihn 148 über Berge und Hügel laufen.] Die Schuhe fielen ihm ab’; dResa erTsa klite gaelmda (VI, p. 17) ‘[Man vertraute ihm das Schatzhaus an.] Eines Tages verbog sich der Schlüssel’; Tuca reka gesmis, taZrad mived (XII, p. 24) ‘wenn du ein Läuten hörst, gehe zur Kirche’.16 3.3. Neben diesen "semantischen" Gebrauchsweisen kennen die Artikelsprachen "pragmatische" Verwendungen des Artikels, insbesondere den anaphorischen Gebrauch (wie in ((3)-(5), (12c)), der vom Kontext (einem Antezedens) abhängt. Wenn man die Möglichkeit der semantischen Gebrauchsweisen als Kriterium für die Kategorie des Artikels betrachtet (Himmelmann 1997: 41), weil Demonstrativa wie Artikel in pragmatischen Kontexten, aber nur in diesen auftreten und weil folglich der semantische Gebrauch des Artikels die Differentia specifica zum Demonstrativum bildet, so ist der altgeorgische "Artikel" kein Artikel im strengen Sinne, sondern formal und funktional eine Variante des Demonstrativums, auch wenn der Terminus "Artikel" aus praktischen Gründen gerechtfertigt ist (2.1). 3.4. Die mit ! markierten Nominalphrasen in obigem Text sind aber keine Fälle des Typs a)-c), denn sie haben zweifellos ein Antezedens und sind in diesem Sinne anaphorisch wie die Nominalphrasen mit Artikel. Anapher ist also eine notwendige, aber keine zureichende Bedingung für den Gebrauch des altgeorgischen Artikels. Es gibt viele, insbesondere kürzere Geschichten bei S.-S. Orbeliani, in denen Anapher häufig ist, wo aber der Artikel völlig fehlt (6.). 4. Die Verwendung des altgeorgischen Artikels 4.1. Die Wiederaufnahme von Referenten geschieht durch das betreffende Nomen, durch ein Synonym (z.B. in VII, p. 19: coli ‘Ehefrau’ > diaci ‘Dame’ > kali ‘Frau’) oder Pronomina (einschließlich der Personalzeichen des Verbs). In unserem Zusammenhang ist vor allem eine weitere Art der Wiederaufnahme von Interesse, nämlich diejenige durch Nomen plus Artikel, die ich als "Wiedereinführung" bezeichne. Sie tritt, wie wir gesehen haben, nicht in jedem Fall von anaphorischer Beziehung auf. Eine zusätzliche Bedingung für den Gebrauch des Artikels ist die Textstruktur, nämlich eine Diskontinuität zwischen Texteinheiten, die durch eine Diskontinuität von Raum, Zeit, Perspektive, Sachverhaltstyp oder dergleichen ("Kohärenz", "thematic coherence"; Givon 1995:327) voneinander abgegrenzt sind; man könnte in Anlehnung an A. Greimas’ semantische "isotopie du discours" von "struktureller Heterotopie" sprechen. Der Artikel wird bei einem wiedereingeführten Referenten gebraucht, der von seinem Antezedens durch mindestens einen Texteinschnitt (eine Diskontinuität des Textes) getrennt ist. Der Artikel markiert 16 Die Kirche ist hier assoziativ ("indirekt", 3.2c) mit dem Läuten der betreffenden Kirche verbunden, hat aber im Georgischen keinen Artikel. In anderen Kontexten kann "die Kirche" gemeint sein, die man üblicherweise hat, also eine beliebige Kirche ("larger situation use", 3.2b). 149 also eine Art "Distanz", aber nicht wie die Demonstrativpronomina eine Distanz im fortlaufenden Text, sondern eine strukturell bedingte Distanz zwischen der Letzterwähnung in einer Texteinheit und der Wiedereinführung in einer späteren Texteinheit. Nach der Wiedereinführung wird die anaphorische Beziehung in derselben Texteinheit nicht mehr durch den Artikel markiert. Schematisch: Textabschnitt n Textabschnitt n+x : Ersteinführung von X : Wiederaufnahme von X ohne Artikel : : : : Wiedereinführung von X mit Artikel : Wiederaufnahme von X ohne Artikel : Ein solcher Zusammenhang zwischen der Textstruktur und der Form des anaphorischen Ausdrucks ist nicht ungewöhnlich. Die Wahl zwischen verschiedenen Formen der Wiederaufnahme (volle Nominalphrase, Name oder Pronomen) hängt auch in der gesprochenen Sprache nicht nur von der Distanz zum Antezedens ab, sondern wesentlich von strukturellen Eigenschaften (der Gliederung in Texteinheiten) ab (Fox 1987:26 et passim). 4.2. Betrachten wir nun unter diesem Gesichtpunkt das obige Beispiel (13). In den Sätzen 3-5 werden verschiedene Referenten eingeführt, u.a. ein Mann und eine Grube, die in 6 bzw. 7 wiederaufgenommen werden, und zwar ohne Artikel. Eine scheinbare Ausnahme bildet der Baum in 5, der in 6 einen Artikel hat.17 Aber in 6 ist der zugehörige Relativsatz diskontinuierlich zu seiner Umgebung, insofern er auf frühere Information in 5 zurückgreift, die den Baum identifiziert (cf. Hawkins 1978:131-138; Himmelmann 1997:38: "etablierende Relativsätze"). Diese Diskontinuität wird entweder im Relativsatz kodiert (daher das altgeorgische Relativpronomen romeli-igi ‘welcher-der’ mit dem klitischen Artikel der 3. Person) oder durch den Artikel beim Bezugsnomen des Relativsatzes.18 (Die Relativsätze in 7 17 In ZirTa maT xeTa kann der Artikel zu ZirTa oder xeTa gehören: [[ZirTa maT] xeTa] oder [ZirTa] maT xeTa]. Aber ZirTa ist nicht anaphorisch, und indirekte Anapher (3.2 c) hat im Georgischen keinen Artikel. 18 Vgl. den "article précursif" im Gotischen and anderen germanischen Sprachen (Sauvageot 1929:73-77). 150 und 8 dagegen greifen nicht auf alte Information zurück, und ihre Bezugsnomina sind zwar (epistemisch) spezifisch, aber indefinit.) In 10 tritt eine textuelle Wendung ein ("aber"), eine Diskontinuität zwischen der Welt des Mannes, der die Gefahr vergisst und mit seinen Gedanken anderswo ist, und der Welt der realen Gefahr. Die vorerwähnten Referenten des neuen Abschnitts erscheinen mit dem Artikel. Warum der Elephant und der Drache im Gegensatz zu den Mäusen, dem Baum und dem Mann ohne Artikel auftreten, wissen wir nicht; man kann ohne weitere Untersuchungen nur vermuten, dass von der Reihe der vorerwähnten Referenten des neuen Abschnitts nur die ersten den Artikel haben müssen, um die Distanz der ganzen Reihe in der neuen Situation zu markieren. 11 und 12 bilden als auktoriale Erklärung wieder einen neuen Textabschnitt, in dem die vorerwähnten Referenten mit dem Artikel wiedereingeführt werden. Dabei ist zu beachten, dass "die Welt" und "der Tod" in 11 und 12 Unica sind, die keinen Artikel haben (3.2 b), es sei denn, dass der Bezug zur 1. oder 2. Person markiert wird (diese Welt = ‘diese unsere Welt hier bzw. über die ich spreche / über die wir sprechen’ am Ende von 11; 2.3). Die "Tage und Nächte" sind weder definit noch spezifisch, sondern generisch wie "die Menschen" in 1 oder "der Mensch" in 12. "Der Drache" in 12, der einen Artikel hat, wird hier nicht als Unicum (wie z.B. "der Teufel") konzipiert, sondern er bleibt "im Bild", d.h., er setzt die mit Artikel versehene Reihe von "Elephant", "Baum", "Mäuse", "Honig" von 11 fort. 5. Der Artikel bei Sulchan-Saba Orbeliani 5.1. A. Martirosowi vermutet, dass der Artikel in S.-S. Orbelianis Werk zu "einem eigenartigen Zweck" gebraucht werde: Er stehe nicht bei jedem Nomen commune, sondern nur, wenn es sich dabei um einen "Hauptgegenstand der Erzählung handle"; es handle sich um das Resultat einer für seine Zeit typischen Archaisierung, da der Artikel seit dem 12.-13. Jahrhundert verloren gegangen sei.19 Wie wir gesehen haben, wird der Artikel auch in den alten Texten nicht immer gebraucht, wo eine anaphorische Beziehung vorliegt (3.1), und im Folgenden wird sich zeigen, dass der Artikel nicht notwendig die Protagonisten der Erzählung markiert. 5.2. Im Folgenden soll die Determination von Referenten in einem längeren Textabschnitt untersucht werden, nämlich auf den ersten Seiten der "Weisheit der Lüge" von Sulchan-Saba Orbeliani: 19 `saWiro SemTxvevaSi igi yvela sazogado saxels ki ar axlavs, aramed mxolod imas, romelic Txrobis mTavar obieqts warmoadgens. zogadi STabeWdileba iseTia, rom gansazRvruli nawevari Tu gvxvdeba am periodis saliteraturo enis ZeglebSi, igi ufro metad arqaizaciis tendenciis gamovlenis Sedegia~ (martirosovi 1979:137). 151 (15) (1) Es war ein König (iyo xelmwife erTi), von dessen Taten man sich keinen Begriff machen kann und der durch Güte und Wohlwollen SO VIEL Gnade in seinem Herzen gesammelt hatte, dass sie unermesslich war. (2) Durch den sanften Wind der Gottesfurcht hatte er die Glut und die Erbarmungslosigkeit des Zorns aus dem Herzen verscheucht, kühler als die Feuchtigkeit der Wolken war seine Freigebigkeit geworden und reicher als der himmliche Regen die Geschenke, die er an alle Menschen vergab. (3) Furcht und Schrecken vor ihm ["SEIN(E) Furcht und Schrecken" (misi SiSi da zari)] waren auf der Oberfläche der Erde SO verbreitet, dass man sie für schrecklicher als Gewitter hielt. (4) SEINE Sanftmut und Zärtlichkeit wurden als so süß empfunden wie bei Säuglingen, die nach Milch und der Mutterbrust streben. (5) Und der Name des großen und hehren Königs war Pines (da iyo saxeli didisa mis da maRlisa mefisa finez). (6) Und er hatte einen solchen Wesir (da hyva vaziri egeTi), der durch seine Weisheit die Himmel erreicht, durch Klugheit die Länge und Breite der Kontinente gemessen, durch Wissenschaft bis in die Tiefe der Meere gelangt und die Vorgänge in der Atmosphäre und den Lauf der Sterne auf die Tafeln seines Herzens geschrieben hatte. (7) Er hatte eine solche Sanftheit des Wortes, dass er wilde Tiere den Menschen ähnlich machte, die Felsen wie Wachs schmelzen und die Vögel den Menschen gleich reden ließ. (8) Und der Name des Wesirs war Sedrak (da iyo saxeli vazirisa mis sedraq). (9) Der König liebte den Wesir sehr (didad uyvarda mefesa vaziri igi). (10) Und im Herzen des Königs waren weder Sorge noch Kummer, außer dem über seine Kinderlosigkeit, er hatte keinen Nachkommen. (11) Eines Tages (dResa erTsa) öffnete er seinen unermesslichen Schatz und gab sie an die Armen, damit sie Gott bitten sollten, ihm einen Sohn zu schenken. (12) Und es war ein Eunuch des Königs (da iyo saWurisi mefisa kaci), ein barscher und hitzköpfiger Mensch. (13) Er war Oberhaupt der Höflinge und des Königs Herzensfreund, der Ruka hieß. (14) Und er sagte: "Welcher König vergab jemals einen SO GROßEN Schatz?" (15) Da erzählte Sedrak eine Geschichte: (16) Es war ein König von Chorassan (iyo erTi mefe xorasansa), hehr, gut, klug, freigebig und gnädig. (17) Eines Tages (dResa erTsa) öffnete er drei Schatzkammern (samni salaroni) und lud sein ganzes Königreich ein, damit jeder Große und Kleine, Reiche und Arme zwölf Stunden lang sich nehme, was er irgend könne. (18) Und alle nahmen etwas mit und konnten die drei Schatzkammern (samni igi salaroni) nicht leeren. (19) An JENEM Tage (mas dResa) veranstaltete der König eine Festlichkeit und fragte seine Wesire unter Eid, ob sie je von einem König gehört oder [einen König] gekannt hätten, der so ["SEINESgleichen"] reich oder freigebiger sei als er. (20) Sechs Wesire schworen, dass sie von einem solchen ("SEINESgleichen") König (misi msgavsi mdidari da uuxvesi mefe) nicht gehört hätten. (21) Und der jüngste Wesir 152 (umcrossa vazirsa) lachte. (22) Da fragte ihn der König: (23) "Warum lachst du?" (24) JENER (man) bat um den Schwur des Königs, dass er ihn nicht töten werde ("über das Nicht-Töten", moukvlelobisaTvis). (25) Und der König schwor. (26) Als JENER Wesir (mas vazirsa) in seinem Herzen sicher war, sagte er: (27) "Im Lande von China wohnt ein Jude (erTi uria aris), er heißt Malkos, und SEIN Diener ist irgendein Vornehmer (misi moyme aris didebuli vinme). (28) Einen freigebigen wie JENEN hat es weder früher gegeben, noch wird es ihn künftig geben." (29) Der König war gekränkt, aber wegen des Schwures konnte er den Wesir (vaziri igi) nicht mehr töten, und brachte ihn in Gewahrsam. (30) Und er selbst zog seine königlichen Gewänder aus, legte andere an und ging, um JENEN Mann (mis kacisa) zu sehen. (31) Er ging DORTHIN, wo JENER wohnte (mun mivida sada igi esaxla). (32) Es war offenbar die Gepflogenheit des Mannes (kacisa mis): (33) Wo er nur jemanden fand, pflegte er ihn nach Hause zu bringen, ihn baden zu lassen, ihn zu kleiden, ihn ausruhen zu lassen, ihm Geschenke zu geben und ihn zu entlassen. (34) Eines Tages (dRe erT) ging er in die Umgebung der Stadt (qalaqTa maT garemos) und sah diesen König in Gestalt eines Armen (mefe ese saxiTa glaxakisaTa). (35) Er nahm ihn mit und, was er für die anderen zu tun pflegte, das tat ER für JENEN (igi mas uqmna). (36) Als er ihn kleidete, sah er: Er war sehr ehrwürdig. (37) Er fragte ihn, woher er komme und wer er sei, und ließ ihn alles erzählen. (38) Als er erfuhr, dass er ein König sei ("sein Königsein", mefoba misi), warf er sich demütig nieder und legte sein Haupt auf den Boden und bat um Verzeihung, dass er ihn nicht erkannt hatte. (39) Er lud ihn ein und führte ihn in ein solches Haus (saxlsa erTsa egeTsa), wie JENER König ein dem Haus ähnliches ("JENES Hauses ähnliches") (mas mefesa mis saxlis msgavsi) nicht besaß. (40) Es war wunderschön und wunderschön eingerichtet: (41) Teppiche oder Läufer, alles war aus Brokat. (42) Er veranstaltete eine Festlichkeit. (43) Jedes Geschirr war aus Edelsteinen zusammengesetzt. (45) Alles schenkte er ihm. (45) Neun Tage ließ er ihn ruhen, jeden Tag in einem schöneren Hause wohnen. (46) Er brachte besseres und kostbareres Geschirr, veranstaltete fröhlichere Festlichkeiten und schenkte ihm alles. (47) Der König bewunderte die Großzügigkeit und die Freigebigkeit JENES Mannes (mis kacisa). (48) Am neunten Tage führte er [= jener Mann] ihn in ein SOLCHES Haus (erTsa aseTsa saxlsa), das überaus schön war, und DESSEN Beschaffenheit (misi qmnuleba) war unbeschreiblich. (49) Teppiche und Läufer waren passend (?), und das Geschirr war ganz Edelstein. (50) Da waren geschnitzte Blumen und Bäume von Edelstein, ähnlich gefärbt und wunderschön. (51) Und alles schenkte er ihm. (52) Er schenkte ihm drei SOLCHE Sängerinnen, wie das Auge nichts Schöneres sehen und das Ohr nichts Angenehmeres hören konnte. (53) Da zog der König fort. (54) Er nahm nichts von den Schätzen außer einer Trinkschale 153 aus Diamant, einem Weinkrug aus Rubin, einer Blume aus Edelsteinen und den drei Sängerinnen. (55) Er entbot dem Gastgeber Dank: (56) "Durch Gottes Gnade möge auch ich dir entgelten." (57) Da brach er auf und kam nach SEINER Stadt (missa qalaqsa) zurück. (58) Dem gefangenen Wesir (vaziri igi patimari) gab er seine Würde zurück und freute sich. (59) Der Herr JENES Mannes, JENER Jude (mis kacisa patroni igi uria misani iyo), war ein Zauberer. (60) Er erkannte all das Geschehene (yoveli igi yofili), wurde zornig über den Mann (kacsa mas), nahm ihn gefangen, plünderte ihn aus und übergab ihn Henkern zum Töten. (61) JENE (maT) führten ihn zum Töten fort. (62) Er flehte die Henker an, ihn nicht zu töten ("flehte die Henker um Nicht-Töten an", evedra mkvlelTa maT mouklvelobisaTvis). (63) Und in einem Achselstück hatte er einen kostbaren Edelstein verborgen und damit erkaufte er sein Blut. (64) JENE Männer (maT kacTa) sprachen SO zu ihm: (65) "Du weißt selbst, dass unser Herr ein Magier ist, und wenn du auf der Erde wandelst, so wird er es durch seine Zauberkunst erkennen und statt deiner uns töten. (66) Nun werden wir mit dir DIESES machen (amas gizamT): (67) Wir stecken dich in einen Kasten und legen dich in die Gruft eines Toten. (68) Und sie legten ihn hinein. (69) Der Jude sah sein Zaubergerät (samisno misi), er war nicht mehr auf der Erde. (70) Er glaubte, er sei getötet worden ("seine Tötung", moklva misi). (71) In JENER Zeit (mas Jamsa) waren Diebe da, die kein mehr [unbehelligt], noch Gräber unausgegraben ließen. (72) Sie kamen an die Stelle, wo das Grab und der Kasten (saflavi da kidobani igi) waren, gruben nach, fanden ihn und nahmen ihn heraus. (73) Sie sahen DORT (mun), dass ein Mann darin saß (Sig kaci jda), und ließen ihn laufen. (74) Da ging der Mann (kaci igi) los, durchzog viele Länder und kam unbekannt nach der Stadt des Königs (qalaqsa mas mefisasa). (75) Der König saß beim Festgelage in oberen Räumen, und die Sängerinnen (mgosanni igi) sangen. (76) Eine von IHNEN (erTman maTganman) erkannte ihren Herrn (patroni misi), der unten vorbeiging, begann zu weinen, und die Harfe fiel ihr aus den Händen (da Cangi xelTagan ganvarda). (77) Der König fragte sie: (78) "Was ist dir geschehen?" (79) JENE (man) erzählte, was sie gesehen hatte ["ihr Gesehenes", naxuli misi]. (80) Da suchte man den Mann und fand ihn. (81) Man ließ ihn baden, kleidete ihn und ließ ihn ausruhen. (82) In der folgenden Woche setzte der König sich aufs Pferd, überfiel den Juden (uria igi), vernichtete ihn und gab seinen Besitz JENEM (sabatono misi mas misca). (83) JENEM Mann vergalt er SO (mas kacs esreT SehzRo). (Überarbeite Übersetzung von Micheil Tsereteli) 5.3. Referenten werden im Altgeorgischen, durch pränominales erti ‘ein’ oder iq&o ‘(es) war (einmal)’ oder dergleichen eingeführt, wenn sie "wichtig" sind (und eine "topic persistence / continuity" ankündigen; Givon 1995:347), z.B. die beiden 154 Könige 1, 16 und der Jude 27.20 Andere neue Referenten werden bei der Ersterwähnung durch postnominales vinme ‘irgendein’ oder postnominales erti ‘ein’ als spezifisch markiert: "eines Tages" in 11, 17, 34 und die beiden Häuser in 39, 48. Wieder andere Referenten bleiben auch bei Ersterwähnung aus bestimmten Gründen unmarkiert (z.B. das Herz des Königs in 2 wegen seiner Verankerung durch eine Teil-von-Beziehung (vgl. 10) oder weil der Referent unspezifisch oder pluralisch ist (z.B. der Kasten in 67 bzw. die Diebe in 71). 5.4. Der Gebrauch der Demonstrativpronomina entspricht den allgemeinen Regeln (2.3): Sie markieren z.B. Ferne 30, 31, einen Kontrast 35, 39, 47, 48, 82, 83; 57 (Possessivum) (cf. (7), (11)), eine Wendung zwischen Aktion und Reaktion 24, 61, 64, 79 (cf. 12), Fokussierung ("derselbe" in 19, 71; cf. (6)), und sie werden kataphorisch gebraucht (cf. (9) = 66-67). 5.5. Zu den "semantischen" Gebrauchsweisen, die den Artikel im engeren Sinne charakterisieren (3.2), gehört u.a. der Artikel beim Superlativ (Hawkins 1978: 148149, Himmelmann 1997: 37). Aber "der jüngste Wesir" 21 hat keinen Artikel. Dies ist ein weiterer Beleg dafür, dass es im Georgischen keine semantischen, kontextunabhängigen Gebrauchsweisen gibt.21 Ähnlich hat "die Harfe" 76 keinen Artikel, da ein indirekter anaphorischer Bezug (3.2 b) auf die Sängerin, zu deren Ausstattung - je nach unserem Weltwissen - ein Begleitinstrument gehört, im Georgischen nicht möglich ist. Interessant ist in diesem Zusammenhang der Artikel in 34: "Er ging in die Umgebung der Stadt". Die Stadt des Königs in 57 wird nach mehreren Einschnitten regulär in 74 wiedereingeführt, aber die Stadt des Juden bzw. seines Dieners ist nicht vorerwähnt, und so könnte man an einen "larger situation use" (3.2 b) denken (- der Jude und sein Diener sind Leute, die typischerweise in der Stadt leben). Wahrscheinlich handelt es sich jedoch um einen ähnlichen Fall wie (5): Das Antezedens ist pronominal gegeben: "(dort) wo er wohnte" 31. Betrachten wir den Gebrauch des Artikels in diesem Text nun im Einzelnen. 5.6. Die Sätze 1-5 und 6-8 sind parallel gebaute Texteinheiten, deren letzte Sätze 5 bzw. 8 jeweils eigene, neue Abschnitte bilden, die nicht mehr zu den jeweiligen Personenbeschreibungen gehören (5 ist auch in der Druckfassung ein eigener Absatz). Dementsprechend geschieht die Wiedereinführung des Königs bzw. Wesirs durch den Artikel. Textuelle Distanz wie beim Demonstrativpronomen 20 Paradigmatisch gehört "ein" in einer Ersterwähnung zu den Kardinalzahlen ebenso wie "drei" in 52: "(er schenkte ihm) drei Sängerinnen". 21 Eine weitere "semantische" Gebrauchsweise in Artikelsprachen (im engeren Sinne) ist der obligatorische Artikel bei Ordinalzahlen (Himmelmann 1997:37), wo der Artikel im Georgischen immer fehlt: Die Serie von 10 Erzählungen, die mit dem "König von Arabien" beginnt, wird eingeleitet durch: Tqva erTman ‘einer sagte’, Tqva meoreman ‘der zweite sagte’, Tqva mesameman ‘der dritte sagte’ usw. 155 spielt hier offensichtlich keine Rolle: Die beiden Personen sind jeweils in den benachbarten Vorgängersätzen erwähnt. 5.7. Im ersten Satz 9 des nächsten Abschnitts findet sich aber ein interessanter Unterschied: Während der Wesir mit dem Artikel wiedereingeführt wird, hat der König in 9, 10, 13 keinen Artikel, und dasselbe gilt für den König der eingebetteten Geschichte in 19, 22, 25, 29, 53, 74, 75, 82. Beide Könige werden durch die Art ihrer Einführung in 1 bzw. 16 als "wichtig" für den Text gekennzeichnet (5.3), während der Wesir in 6 nur in grammatischer Abhängigkeit vom König (und dadurch in einer Perspektive geringerer Empathie; vgl. Kuno 1987:207) eingeführt wird ("der König hatte einen Wesir" statt: "es war ein Wesir" mit pränominalem "ein"); ebenso auch der Diener des Juden ("sein Diener" in 27). Die einzige Ausnahme ist 34, wo der König nach dem deutlichen Beginn eines neuen Abschnitts ("Eines Tages") den Artikel hat: "dieser König [von dem ich sprach]". Der Unterschied der Perspektive mag bei dieser Ausnahme eine Rolle spielen: Der Mann war nur in der Welt des Erzählers "der König", nicht aber in der Welt dessen, der ihn als einen Armen sah, und muss deshalb explizit in der Welt des Erzählers lokalisiert werden. Dass der Unterschied der Welten für die Wahl der Kodierungsform eine Rolle spielt, kommt auch in 73 zum Ausdruck: Für die Räuber ist der Mann "ein (spezifischer) Mann", nicht der vorerwähnte "er" in der Welt des Erzählers wie in 72. Man könnte nun den König als Unicum betrachten (wie den Kalifen in XXIII, der wie ein Eigenname keinen Artikel hat). Aber das Phänomen ist allgemeinerer Art: Protagonisten haben die Tendenz, oft und kontinuierlich aufzutreten ("topic persistence", 5.3). Sie werden meist durch Pronomina bzw. Personalzeichen im Verb kodiert. Wenn sie durch ein Nomen wiederaufgenommen werden, ist ihre Markierung durch den Artikel seltener, weil sie unabhängig von kleinräumigen Strukturgrenzen des Textes für die gesamte Geschichte wichtig sind. Für die Beurteilung von Orbelianis Sprachgebrauch ist relevant, dass diese Sonderstellung von Protagonisten schon über 700 Jahre vorher in Giorgi Mertschules Werk zu finden ist (Boeder 1997:212). 5.8. Die übrigen Wiederaufnahmen (>) und die Angabe des jeweils relevanten Texteinschnitts (||) können summarisch aufgezählt werden: Wesir 7 > 8 (Name des Wesirs || 8 Befindlichkeit des Königs) > 29 (Erzählung des Wesirs || 29 Reaktion des Königs) > 58 (hier bezeichnet der Artikel einen Rückgriff auf alte Information ["gefangen" = "der gefangen worden war"; vgl. 4. zu (13) 6], ebenso wie "das Geschehene" in 60); Schatzkammern 17 > 18 (was der König tat || 18 was die Leute taten); Sängerinnen 52 > 75; Henker 60 > 62 (wobei die Wiederholung "zum Töten" in 60 und 61 den Einschnitt zwischen diesen beiden Sätzen unterstreicht); Diener des Juden 27 bzw. "Gastgeber" 55 bzw. "jener (Mann)" 30, 31 (vgl. 35, 47, 83) > "der Mann" 32 (Reise des Königs || 32 Gewohnheit des Mannes) > 60 (Eigenschaft des Juden || 60 seine Erkenntnis und Reaktion) > 74 (Tätigkeit der Diebe || 74 Tätigkeit des Dieners) > 80 (Ereignisse im Schloss || 80 Suche nach dem Diener). 156 6. Der Status des Artikelgebrauchs Wie sind vor diesem Hintergrund Texte zu verstehen, in denen kein Artikel vorkommt? Ein Beispiel ist die kurze Geschichte "Der Fuchs als Beichtvater (XVI: moZRvari meli)". Am Anfang werden Fuchs und Hahn durch pränominales "ein" eingeführt, der Geier und der Wiedehopf durch ihre Begegnung mit den beiden ersteren. Später kommen noch die Bergschlucht (mit pränominalem "ein") und "irgendein" Jäger hinzu. Die Geschichte ist eine Fabel mit einer Verkettung von einfachen, schnell aufeinanderfolgenden Handlungen bzw. Dialogen. Es kommen Ebenenwechsel vor, wie etwa der auktoriale Kommentar an der entscheidenden Wendung der Geschichte: "So stürzt einen Menschen Begehr nach Vielem ins Verderben" (bevris ndoma kacs ase waaxdens, XVI, p. 30). Aber eine solche Parenthese ändert nichts an der linearen "Eindimensionalität" der Textstruktur. Die Struktur ist insgesamt "flach", es werden keine Einschnitte durch den Artikel markiert. Diese Beobachtung verweist auf den Status des Artikelgebrauchs: Die Tatsache, dass viele Geschichten von S.-S. Orbeliani überhaupt keinen Artikel aufweisen, bedeutet, dass es keinen Kontext gibt, in dem der Artikel obligatorisch war. Der Gebrauch des Artikels ist zwar an bestimmte Bedingungen gebunden (Anapher und Textstruktur), aber sein Gebrauch ist nicht zwingend, und zwar offenbar nicht erst seit S.-S. Orbeliani, sondern schon in der klassischen altgeorgischen Literatur, einschließlich Giorgi Mertschules Werk. Der Gebrauch des Artikels ist ein Mittel struktureller Profilierung, das Orbeliani hervorragend beherrscht, aber nicht in jedem Text anwendet und anwenden muss. Wenn diese Interpretation richtig ist, versteht man auch, warum diese Formtradition jederzeit abbrechen konnte, sobald sie für Schriftsteller nicht mehr so lebendig war wie für S.-S. Orbeliani. 7. Ergebnisse und Folgerungen 1) Der altgeorgische Charakter von S.-S. Orbelianis Sprache lässt sich nicht allein anhand des Ausmaßes beurteilen, in dem er "neugeorgische" (oder dialektale) Wörter und Formen gebraucht. Methodisch gesehen sind insbesondere solche Aspekte der Sprache aussagekräftig, die dem Bewusstsein schwerer zugänglich sind, im Neugeorgischen fehlen, aber regelhaft gebraucht werden. Ein solches Phänomen ist der klitische Artikel.22 2) Regelhaftigkeit kann nicht durch eine Aufzählung heterogener und isolierter Beispiele ohne Kontext erkannt werden. Der Eindruck der Regellosigkeit ist in unserem Fall dadurch entstanden, dass entweder die Variation zwischen verschiedenen Redaktionen von Übersetzungen ein und desselben Textes als 22 Ein weiteres Phänomen dieser Art dürfte z.B. die Nominalisierung von Komplementsätzen sein ((15) 20, 24, 38, 62, 70, 79), die, soweit ich sehe, nicht der neugeorgischen Norm entspricht (vgl. boederi [Boeder] 1999). 157 Hinweis auf fehlende Systematizität gewertet wurde23 (anstatt als Hinweis auf eine Verschiedenheit von Dialekten oder Übersetzungsvorlagen) oder die sprachliche Ebene der Regularität verkannt wurde (insofern isolierte Beispiele statt zusammenhängende Texte untersucht wurden). 3) Auf der morphologischen Ebene sind Artikel und Demonstrativpronomen identisch. Phonologisch sind sie verschieden, insofern der Artikel klitisch ist. Im Rahmen der Nominalphrase steht der Artikel in komplementärer Distribution mit dem Demonstrativum im engeren Sinne. Aber es gibt mehrere Kontexte, in denen sie nicht austauschbar sind, und sie haben verschiedene Bedeutungen und Textfunktionen: Während beim Demonstrativum der Bezug zur Person mit einer entsprechenden räumlichen oder zeitlich-textuellen Distanzbedeutung (Nähe vs. Ferne) verbunden ist, kodiert der Artikel nur den Bezug zur Person (situative Gegebenheit) und in der 3. Person eine textstrukturelle Eigenschaft, nämlich die Wiedereinführung in einem anderen Textabschnitt (Gegebenheit im vorangehenden Kontext). Während das Demonstrativum eine situative oder textuell-lineare Distanz kodiert, kann der Artikel der 3. Person sein Antezedens in einem unmittelbaren Vorgängersatz haben, wenn zwischen Antezedens und Wiederaufnahme ein Texteinschnitt (eine Textstrukturgrenze) liegt ("Heterotopie"). 4) Diese Eigenschaften hat der Artikel, soweit ich sehe, schon in der alten Prosa, z.B. bei Giorgi Mertschule. Die genauere Untersuchung der älteren Texte ist ebenso ein Desiderat wie der umfassende Vergleich des Artikelgebrauchs in der Bibelübersetzung mit seinen griechischen und armenischen Entsprechungen; dabei sind wichtige Aufschlüsse über die sprachliche Sicherheit und interpretative Unabhängigkeit der Übersetzer und über die Filiation ihrer Vorlagen zu erwarten. 5) Der Artikel der 3. Person ist Ausdruck einer strukturellen Profilierung des Textes. Seine Wahl ist nicht obligatorisch, wenn die Bedingungen seines Gebrauchs gegeben sind, und viele Texte von S.-S. Orbeliani kommen ohne Artikel aus. In diesem Sinne ist die Wahl des Artikels auch ein Stilmerkmal. Es gibt bisher keinen Anhaltspunkt dafür, dass der Artikel in der älteren Prosa einen anderen Status hatte; von der älteren Prosa bis auf S.-S. Orbeliani ist insgesamt keine Abnahme der relativen Häufigkeit zu beobachten.24 Das schließliche Verschwinden 23 Vgl. z.B. `saxelis gansazRvruloba-ganusazRvrulobis kategoria Zv. qarTulSi erTiani da mtkiced SemuSavebuli sistema araa. nawevris xmareba-uxmareblobis norma darRveulia. araerTnairi suraTi gvaqvs SesityvebaSi misi poziciis TvalsazrisiTac. da es yvelaferi ara romelime erTi Zeglis an erTi romelime redaqciis TvalsazrisiT, aramed saerTo movlenaa~ (martirosovi 1979:136). 24 Contra Boeder 1997:213! Eine sicher allzu simple Auszählung der jeweils ersten fünf (vollen) Seiten erzählender Prosa (nach der Sammlung qarTuli proza) hat folgende Häufigkeiten des Artikels ergeben: SuSanikis wameba von Jakob Chuzesi (5. Jh.?) 17, grigol xanZTeli von Giorgi Mertschule (10. Jh.) 25, sibrZne sicruisa von S.-S. Orbeliani (17./18. Jh.) 23. Die Seiten 28-32 in Orbelianis Text enthalten aber z.B. nur 2 Artikel. Dies zeigt, dass die Statistik (wie so oft) nur die halbe Wahrheit darstellt. 158 des Artikels ist u.a.25 auf dem Hintergrund dieser Wahlfreiheit zu verstehen: Wer über die entsprechende kulturell tradierte differenzierte Ausdrucksfähigkeit nicht verfügte, konnte trotzdem korrektes Georgisch schreiben. 6) S.-S. Orbelianis Artikelgebrauch setzt wegen der Schwierigkeit, seine grammatische und textlinguistische Grundlage bewusst zu erlernen, eine Kontinuität der altgeorgischen Sprachpraxis voraus, die m. E. durch fleißige Lektüre nicht zu erklären ist. Dementsprechend beruhte der Artikelgebrauch in dieser Variante des Georgischen, die S.-S. Orbeliani neben anderen beherrschte, nicht einfach auf "Archaisierung".26 Orbeliani war ein ernsthafter und verantwortungsbewusster Mann mit großer Lebenserfahrung; seine Reformversuche zielten nicht auf eine unrealistische und zum Misserfolg verurteilte Wiederbelebung von etwas, was verloren war, sondern auf einen Klassizismus im typologischen Sinne: Nachahmung nicht als vollständige Replik, sondern als Erneuerung einer nach wie vor lebendigen, aber teilweise "verderbten" Sprache nach der Maßgabe von Vorbildern (Gelzer 1978:11; Boeder 2003). Er wollte seine Sprache als Teil der georgischen Kultur dadurch stärken, dass er sich am Vorbild der "klassischen" Texte der georgischen Schriftsprache orientierte. Er wollte nicht in einer "Renaissance" Dis25 Daneben gibt es einen "sprachinternen" Faktor: Die Klisis in Zweitstellung auf der Ebene des Satzes (vom Typ mo-raÁ-vida; Boeder 1997) ist offenbar bereits vorher verloren gegangen. Der Verlust des klitischen Artikels folgt also einer allgemeinen Entwicklung, die zuerst auf der höheren Satzebene und dann auf der niederen Ebene der Nominalphrase eintrat. 26 Vgl. dagegen die Charakteristik der `swavlebani~ bei I. Gigineischwili und M. Kobaladse: `ra Tqma unda, sulxan-saba orbeliani am SemTxvevaSi ver axerxebs Zveli qarTulis verc morfologiuri da verc sintaqsuri normebis dacvas – Zveli qarTulis normebi mas SeTvisebuli hqonda xelovnurad, Zveli teqstebis kiTxvaSeswavlis Sedegad, magram stilis mxriv sulxan-saba aRwevs Zveli qarTuli sasuliero Zeglebis enasTan saocar msgavsebas. kiTxulobT am nawarmoebs da xedavT, rom Zveli qarTulis morfologiur-sintaqsuri, agreTve fonetikurorTografiuli normebi umeteswilad darRveulia, magram winadadebaTa wyoba, winadadebebSi sityvaTa wyoba da stilebrivi Taviseburebebi imdenad kargadaa daculi, rom gamoucdeli mkiTxveli am nawarmoebs verc gaarCevs Zveli qarTuli sasuliero mwerlobis romelime Zeglebidan~. (gigineiSvili 1958:33-34). `sabam savsebiT Segnebulad mimarTa arqaizacias da amdenad, gadaxveva qarTuli enis ganviTarebis magistraluri xazidan kerZo xasiaTisaa. arqaizacias stilistikuri funqcia akisra. igi koloritisaTvis iyo aucilebeli. magram Zveli qarTulis aRdgena sabam ver SeZlo. es ukve SeuZlebeli iyo ultraklerikaluri Sinaarsis TxzulebaSic ki. tradicias Zala dakarguli hqonda~. (kobalaZe 1972:107). In Anbetracht der hier an einem Detail illustrierten altgeorgischen Sprachkompentenz S.-S. Orbelianis scheint es mir auch im Fall der `swavlani~ voreilig zu sein, von “Kolorit” und missglückten Archaisierungsversuchen zu sprechen. S.-S. Orbeliani beherrschte verschiedene Varianten seiner Sprache, die er je nach Genre einsetzen konnte (Hinweis von N. Doborjginidze) – nicht viel anders als gebildete Georgier von heute. 159 kontinuität aufheben; eine Diskontinuität zwischen "Altgeorgisch" und "Neugeorgisch" gab es für ihn nicht,27 sondern nur rhetorisch konzipierte ("stilistische") Varianten ein und derselben Sprache (wie sofluri und wignuri). S.-S. Orbeliani wollte vielmehr Kontinuität; deshalb war seine Sprache auch nicht puristisch wie das Latein des europäischen Humanismus, sondern ließ in seinem Werk "Die Weisheit der Lüge" viele "neugeorgische" Elemente der Gebildetensprache seiner Zeit zu - nicht weil er es nicht anders konnte, sondern weil er es für richtig hielt, zumal in einem Buch in usum Delphini! Verzeichnis der zitierten Geschichten von S.-S. Orbeliani I mefe xorasanisa, II xarbi glaxaki, III Zunwi vaWari, VI ubeduri didvaWari, VII saWurisi alabidan, VIII indoT mefe da vaziri, XII duka da aznauri, XIII mefe da mxatvari, XV ori mola, XVI moZRvari meli, XXIII xalifa da arabi, CXLV sanTliT saZebari mouravi Literatur antoni 1997: qarTuli Rrammatika (meore redaqcia _ 1767). teqsti gamosacemad moamzades e. babunaSvilma, n. goguaZem, l. kiknaZem. leksikoni daurTo e. babunaSvilma, Tbilisi. boederi [Boeder] 1999: v. boederi, `damatebiTi winadadebis kavSirebi Zvel qarTulSi~, enaTmecnierebis sakiTxebi 3: 28-44. meCvidmete-meTvramete saukuneTa mwerloba (= qarTuli proza. wigni V), g. gverdwiTeli et al. (ed.), sabWoTa saqarTvelo, Tbilisi. iv. gigineiSvili, `sulxan-saba orbelianis enisaTvis~, krebulSi: l. menabde (ed.) 1959: sulxan-saba orbeliani, saiubileo krebuli, Tsu gam-ba, Tbilisi, gv. 2942. imnaiSvili 1955: iv. imnaiSvili, `nawevari Zvvel qarTulSi~, Tsu Sromebi 61. kobalaZe 1972: m. kobalaZe, "sulxan-saba orbelianis `swavlanis~ enisaTvis", Tsu Sromebi 3 (142): 101-108. martirosovi 1979: a. martirosovi, `saxelis gansazRvruloba-ganusazRvrelobis kategoria Zvel qarTulSi (winaswari moxseneba)~, krebulSi;Aarn. Ciqobavas (dabadebis 80 wlisTavisadmi miZRvnili krebuli), mecniereba, Tbilisi, gv. 125-138. sarjvelaZe, zurab 1981: `wignurisa da sofluris Sesaxeb~, literaturuli saqarTvelo 20 noemberi 1981: 10. sarjvelaZe 1984: z. sarjvelaZe, qarTuli saliteraturo enis istoriis Sesavali, ganaTleba, Tbilisi. SaniZe 1973: a. SaniZe, qarTuli enis gramatikis safuZvlebi I. morfologia, Tsu gam-ba, Tbilisi. 27 Diese Diskontinuität gibt es für das Bewusstsein der Georgier m.W. erst seit dem Ende des 19. Jh.s (Boeder 2003). 160 SaniZe 1990: m. SaniZe, sityvaÁ arTronTaTÂs. Zveli qarTuli gramatikis traqtati, Tsu gam-ba. Tbilisi. CarTolani 1985: n. CarTolani, CvenebiTi nacvalsaxelTa sistemebi qarTulSi sxva qarTvelur enebTan SedarebiT. Tbilisi: mecniereba. Boeder 1994: Boeder, W., "Kartvelische und indogermanische Syntax: Die altgeorgischen Klitika", in: Indogermanica et Caucasica. Festschrift für Karl Horst Schmidt zum 65. Geburtstag, herausgegeben von Roland Bielmeier und Reinhard Stempel unter Mitarbeit von René Lanzweert (= Untersuchungen zur indogermanischen Sprach- und Kulturwissenschaft 6). Berlin - New York: de Gruyter, 1994, pp. 447-471. Boeder 1997: Boeder W., "Der Artikel im älteren Georgischen", in: Sprache im Fokus. Festschrift für Heinz Vater zum 65. Geburtstag herausgegeben von Christa Dürscheid, Karl Heinz Ramers und Monika Schwarz. Tübingen: Niemeyer, pp. 205-217. Boeder 2003: Boeder W., "Purity of language in the history of Georgian", in: Purism in minor languages, endangered languages, regional languages, mixed languages. Papers from the conference on ‘Purism in the Age of Globalisation’, Bremen, September 2001. Edited by Joseph Brincat, Winfried Boeder and Thomas Stolz. (= Diversitas Linguarum 2). Bochum: Universitätsverlag Dr. N. Brockmeyer, pp. 199-223. Bühler 1934: Bühler K., Sprachtheorie. Die Darstellungsfunktion der Sprache. Jena: Gustav Fischer. Fox 1987: Fox B.A., Discourse Structure and Anaphora. Written and conversational English (= Cambridge Studies in Linguistics 48). Cambridge: Cambridge University Press. Gelzer 1978: Gelzer Th., "Klassizismus, Attizismus und Asianismus", in: Le classicisme à Rome aux Iiers siècles avant et après J.-C. Entretiens préparés et présidés par Hellmut Flashar (= Entretiens sur l’Antiquité Classique [Fondation Hardt] 25). Genève: Vandœuvres, pp. 1-78. Givon 1995: Givon T., Functionalism and Grammar. Amsterdam - Philadelphia: Benjamins Himmelmann, Nikolaus 1997: Deiktikon, Artikel, Nominalphrase. Zur Emergenz syntaktischer Struktur (= Linguistische Arbeiten 362). Tübingen. Greenberg 1985: Greenberg J.,"Some iconic relationships among place, time, and discourse deixis", in: John Haiman (ed.): Iconicity in Syntax. Proceedings of a Symposium on Iconicity in Syntax, Stanford, June 24-6, 1983 (= Typological Studies in Language 6). Amsterdam - Philadelphia: Benjamins, pp. 271-287. Kuno1987: Kuno S., Functional Syntax. Anaphora, discourse and empathy. Chicago: The University of Chicago Press. Löbner 1985: Löbner S., "Definites", Journal of Semantics 4: 279-326. Sauvageot 1929: Sauvageot A., L’emploi de l’article en gotique (= Collection linguistique 28). Paris: Champion. Schroeder 2006: Schroeder C., "Articles and article systems in some areas of Europe", in: Giuliano Bernini – Marcia L. Schwartz (edd.): Pragmatic Organization of Discourse in the Languages of Europe (= Empirical Approaches to Language Typology. EUROTYP 20-8). Berlin: Mouton de Gruyter, pp. 545-611. Vater 1991: Vater H., "L’article défini et les noms institutionnels", Revista di Linguistica 3: 197-209. 161 vinfrid boederi klasicisturi enobrivi kompetenturoba: Zveli qarTuli nawevari sulxan-saba orbelianis `sibrZne sicruisaSi~ reziume sulxan-saba orbelianisTvis Zveli qarTuli cocxali enis varianti iyo, miuxedavad imisa, rom igi „axali qarTulis" bevr elements Seicavs. es Sesacnobia im niSnebis mixedviT, romelTac sulxan-saba Segnebulad ver iswavlida `Zveli teqstebis kiTxva-Seswavlis~ gziT. amis erT-erTi magaliTia `sibrZne sicruisaSi~ gansazRvrebiTi nawevaris xmareba, romelic arsebiTad iseTivea, rogoric Zvel qarTul prozaSi (rogorc, magaliTad, giorgi merCulis „grigol xanZTelis cxovrebaSi~). aqamdelma mkvlevrebma yuradReba gaamaxviles mxolod gansazRvrebiTi nawevris anaforul gamoyenebaze, romelic tipuria zogierTi evropuli enisTvis. magram yuradReba ar eqceoda iseT SemTxvevebs, magaliTad, roca, miuxedavad anaforuli damokidebulebisa, gansazRvrebiTi nawevari ar ixmareba. Zveli qarTulis gansazRvrebiTi nawevari aris klitikuri forma CvenebiTi nacvalsaxelisa, romelic saxeluri jgufis pirveli Semadgenlis Semdeg dgas (wmidani igi da didebulni da pativcemulni nawilni wmidisa SuSanikisni), da CvenebiTi nacvalsaxeli da nawevari saxeluri jgufis farglebSi erTmaneTis mimarT arian damatebiTi ganawilebis mimarTebaSi. magram aris zogi konteqsti, sadac ver enacvlebian erTmaneTs da mniSvnelobiTa da teqstualuri funqciiT gansxvavdebian. CvenebiTi nacvalsaxelis semantika gamomdinareobs a) sametyvelo situaciaSi monawile pirTa rolidan da b) moubarTan sivrciTi an droiT-teqstualuri siaxlovidan, maSin rodesac nawevari mxolod pirTan mimarTebas gamoxatavs da manZilis opozicia neitralizebulia (kaci ege mas hgavs (igav-arakSi `ori mola~) = kaci, romlis Sesaxeb Sen laparakob; eCo hkar xesa amas (`Zunwi vaWari~) = xe, romelic axla Cven win devs). mesame piris CvenebiTi, magaliTad, sivrciT an teqstualur siSores aRniSnavs teqstis xazze, maSin rodesac mesame piris nawevrian saxels Tavisi antecedenti SeiZleba hqondes uSualod winamaval winadadebaSi, Tu referentis pirvel Semoyvanasa (moxseniebas) da xelaxla Semoyvanas Soris gvaqvs teqstis gardatexa (sazRvari) _ e.i. erTi da imave referentis `heterotopia~ teqstis winamavalsa da erT-erT momdevno nakveTebSi. xelaxla Semoyvanis Semdeg ki am referents amave nakveTSi nawevari akldeba. amitom nawevari teqstis struqturuli profilis gamoxatulebacaa. misi xmareba savaldebulo ar aris maSinac, Tu mocemulia Sesabamisi 162 winapirobebi. sulxan-sabasTan aris bevri, ZiriTadad mokle igav-araki, romlebSic, miuxedavad arsebuli anaforuli damokidebulebisa, nawevari ar vlindeba. am gagebiT nawevris gamoyeneba stilisturi niSan-Tvisebaa. sulxan-saba orbelians ar Cautarebia `axali qarTulis~ xelovnuri `arqaizaciis~ eqsperimenti. nawevris teqstualuri funqcia mis bunebriv enobriv unars ekuTvnis, da nawevris xmarebis safuZvelze unda vivaraudoT, rom imdroindeli ganaTlebulebis ena iyo erT-erTi varianti Zveli qarTulis uwyveti tradiciisa. sulxan-sabas mizani iyo klasicizmi tipologiuri gagebiT: mas uniWo mibaZva ki ar undoda, aramed isev cocxali, `waryvnaTa~ ganSorebis gziT da samagaliTo Zveli teqstebis mixedviT ganaxlebuli ena. 163 enaTmecnierebis sakiTxebi _ I-II, 2009 eRvneba araCveulebrivi mecnierisa da Cemi uaxloesi qarTveli megobris zurab sarjvelaZis xsovnas iost giperti siaxleni xanmetobidan qarTuli xelnawerebis uZvelesi xanmeturi fenis saxasiaTo sabuTebi sistematuri lingvisturi kvlevisaTvis gamoyenebad1 masalad pirvelad zurab sarjvelaZem aqcia. saubaria mis mier 1971 wels gamoqveynebul xanmet da haemet2 zmnur formebze. gamoqveynebuli masala moicavda im droisaTvis cnobil teqstebs, romelTac ZiriTadad Semdeg wyaroebTan mivyavarT: ivane javaxiSvilisa da akaki SaniZis mier 1920 wels gamocemuli fragmentebi Tbilisuri palimfsesturi xelnawerebidan: A-737, A-89, A-844, H-999, H-1329 da S-39023; aseve iakobis pirvelsaxareba venuri palimfsestis Codex Vind. georg. 24-dan, oqsfordul-kembrijuli ieremias fragmenti5, gracis sinas leqcionari6 da ramdenime warwera7. mas Semdeg xanmetobis kvlevasTan dakavSirebuli sabaziso masala mniSvnelovnad gafarTovda. pirvel rigSi mas daemata l. qajaias mier gamocemuli A-89/A-844 palimfsesturi xelnawerebis xanmeti saxarebebi.8 amis garda 2007 wlidan saxezea zurab sarjvelaZis mier inicirebuli9 1 sarjvelaZe (1971). marTalia gamocema Molitor (1956) qarTul-laTinur-berZnul indeqss ("Index ibericus-latinus-graecus") Seicavs, magram aq mxolod masdari da ara fleqsiuri formebi moipoveba. 3 javaxiSvili (1922-23); SaniZe (1923 da 1927). 4 Birdsall (1970); Sdr. aseve SaniZe (1977). 5 Blake (1932); Sdr. aseve SaniZe (1937). 6 SaniZe (1944). 7 gamocemaSi Molitor (1956) Tavmoyrilia yvela manamde gamoqveynebuli xanmeti da haemeti teqstebi; sarjvelaZe (1971: 1) sworad miuTiTebs im faqts, rom es gamocema bevr beWdur Secdomas Seicavs. 8 ix. qajaia (1984) da masSi Sesuli sityva-formaTa registri (simfonia, 138-84). l. qajaias mier amokiTxuli calkeuli formebi, warmodgenili sarjvelaZesTan (1971), moipoveba l. qajaiasTan (1969). 9 zurab sarjvelaZesTan TanamSromloba daiwyo 1997 wels frankfurtis universitetSi misi moRvaweobis dros. 2 164 TanamSromlobis nayofieri Sedegi – venur palimfsestSi Codex Vind. georg. 2 Semonaxuli asomTavruli teqstebis gamocema10, sadac mocemulma saxarebaTa da Zveli aRTqmis fragmentebma, iakobis pirvelsaxarebis da hagiografiuli xasiaTis teqstebma (wmindanebis qristinas, kviprianesa da iustines Sesaxeb) mniSvnelovnad gaamdidra xanmeturi sabuTebis nusxa. gamokvleuli masalis moculoba naTeli xdeba masSi daculi xanmeturi formebis statistikiTac – gamocemis boloSi darTuli indeqsi11 aRnusxavs saerTo jamSi 472 x-prefiqsian formas, romlebic teqstis farglebSi 798 magaliTiT dasturdeba. Aam statiaSi aRvnusxavT xanmetur formaTa im magaliTebs, romlebic ar Sesula zurab sarjvelaZis zemoxsenebul nusxaSi da amitom axal xanmetur masalad moiazreba. mizanSewonilad migvaCnia zurab sarjvelaZiseul Sesavalze12 dayrdnoba, romelic Tavis mxriv xanmetobis zogadad gaziarebul oTx funqcias gulisxmobs13: 1. x-prefiqsi, rogorc me-2 subieqturi piris niSani. venuri palimfsestis xanmeti teqstebi14 Seicaven saerTo jamSi 92 xanmet formas 120 magaliTiT15, sadac x-prefiqsi me-2 subieqtur pirs aRniSnavs, Tumca bevr SemTxvevaSi zmnas me-3 obieqturi piric ewyoba, da aqedan gamomdinare, ori x-prefiqsi iyo mosalodneli. aRniSnul formebSi x-prefiqsi mxolod erTxel dasturdeba da igi orive pirs miemarTeba (magaliTad: , . . XV,2: 86vb,1); aseTi SemTxvevebi sistemu- 10 Gippert, Sarþvelaýe, Kaþaia (2007). naSromi moicavs Birdsall-isa (1970, 1971, 1972) da qajaias mier (2006) gamoqveynebuli teqstis fragmentebs, romelTa didi nawili Sesworebas moiTxovda. 11 Gippert, Sarþvelaýe, Kaþaia (2007, I-24–26). 12 sarjvelaZe (1971: 105-122). Gippert, Sarþvelaýe, Kaþaia (2007)-Si Sesuli indeqsi dazustebulia, dazustebis kriteriumi qvemoT aixsneba. 13 ix. Gippert, Sarþvelaýe (1998: 86). 14 qvemoT miTiTebulia rogorc teqstis nawilebi, ise xelnaweris gverdebi (-monakveTebi) da bwkarebi. es sia Seicavs agreTve Tbilisuri palimfsestis A737 gverdebs (134-dan 141-mde), romlebic imave wyarodan arian warmoSobiT, saidanac venur kodeqsSi Sesuli wminda qristinas wamebis teqstis fragmenti da ganavrcobs mas (ix. qajaia 1974: 419); es gverdebi aRiniSnebian windarTuli niSniT: "A". 15 ar miiTvleba gvian (ara-xanmetur) teqstebSi dadasturebuli formebi ( . . 26,15: 131vb,17) anda (I . 17,8: 77vb,23), romlebic x-prefiqss Seicaven. 165 ri TvalsazrisiT x-prefiqsis orive funqciiT16 unda iqnes ganxiluli, miuxedavad imisa, rom arsad ar gvxvdeba x-prefiqsis gaormageba17. amgvari SemTxvevebisagan gansxvavebiT unda gamoiyos me-3 obieqturi piris Semcveli brZanebiTis magaliTebi, sadac x-prefiqsi calsaxad erTi, obieqturi piris gamoxatvis funqciiT gamoiyeneba da ara nagulisxmevi me-2 subieqturi piris aRsaniSnavad (magaliTad: , ( . IV,12: 30vb, 20 (8)). sayuradReboa brZanebiTis erTi gamonaklisi, romelic ori magaliTiT dasturdeba da sadac x-prefiqsi me-2 subieqtur pirs miemarTeba: ( , (maT. 26,38: 44ra,1 (1); 41: 44rb, 4 (4))18. x-prefiqsis mier me-2 subieqturi piris gamoxatvis 91 arsebuli magaliTidan 21 zurab sarjvelaZesTanaa aRwerili ( , , , , , , , , , , , , , ), Tumca 10 magaliTi iakobis pirvelsaxarebis, ese igi, venuri kodeqsis teqstebSi dasturdeba, rac imas niSnavs, rom sinamdviles Seesabameba 71 aseTi formis siaxled CaTvla. uaRresad didi mecnieruli mniSvnelobisaa wmindanebis kviprianesa da iustinas legendaSi daculi forma ( . . III,1: 95va,23). es forma upirispirdeba manamde dadasturebul masdaris formebs / - 19 da Sesabamisad, koreqtuli masdaris formas * gvavaraudebinebs, romelic Tavis mxriv Suasparsulidan nasesxebi saxeluri Ziris -s `damcveli~20 safuZvelze momxdari saxelwarmoebis Sedegs warmoadgens21. amasTan es dadasturebuli xanmeti forma Suasparsulis istoriaSi mocemuli etimonis bgerobrivi gadaxmovanebisaTvis mniSvnelovan epoqalur qvakuTxeds warmoadgens, imitom, rom kompozitis *yātak-gōβ- (sityvasityviT: `danaSaulis , , , , , , , 16 sarjvelaZe (1971: 108) aRnusxavs iakobis pirvelsaxarebidan formas me-3 piris irib obieqtian formebSi. me-3 subieqturpiriani gageba aq gamoiricxeba. 17 formebSi, rogoricaa (qrist. II, 11: A136v,7 (7)) -u- ar warmoadgens qcevis aRmniSvnel xmovans, radgan aq sityvis fuZed daCndeba. Sdr. amasTan dakavSirebiT sarjvelaZe (1971:132). 18 Sdr. aseve sarjvelaZesTan (1971:107) motanili magaliTebi – brZanebiTis formebi aRniSnulia rogorc „ .“. 19 orive es forma dasturdeba wminda fokas wamebis SemorCenil xelnawerebSi (ix. imnaiSvili 1966:37,18 da SnS.17; Sdr. abulaZe 1973:573a s.v. , ). 20 21 magaliTebisaTvis ix. abulaZe (1973: 573 s.v.) da aseve Gippert(1993:341). ix. Gippert(1993:341). 166 molaparake~)22 ufro gvian formas ukavSirdeba, vidre somxuri Ôatagov, sadac fuZiseuli -t- SenarCunebulia.23 qvemoT motanili nusxa Seicavs venuri palimfsestis im xanmeti formebis srulyofil sias, sadac x-prefiqsi me-2 subieqtur pirs aRniSnavs an mas miemarTeba. nusxaSi erTmaneTisagan gansxvavdeba moqmedebiTi da vnebiTi, iseve rogorc qcevis sxvadasxva formebi:24 a) moqmedebiTis formebi qcevis aRmniSvneli xmovnis gareSe: : (1) . 3,4: 45vb,3; : : (2) . II,7: (1) . . III,1: 92ra,10; 70ra,11; VII,18: 23ra,18; - : (1) II . 22,9: 73v,6;* : : (1) II . 11,28: 79v,14; (1) . III,9: 22vb,9; + : (1) II . 11,25: 79v,3; : (1) . . + : (2) . 26,41: 44rb,6; . 10,15: 38vb,7; : III,3: 93ra,5; : (1) . 26,46: 44vb,6; (1) II . 11,28: 79v,12; : (1) . V,15: 9va,3;* : (1) II : . 11,31: 79r,10; : (1) . . III,5: 105va,23; + : (1) II . 22,9: 73v,10; : (4) (1) . VIII,21: 14va,14; : . . III,1: 92rb,5;* . II,6: 21rb,10; 7: 21vb,4; III,9: 19rb,22; + (1) II . 18,21: 56ar,13; : (1) . 10,19: 34va,19; : : (1) . VIII,20: (1) . VIII,20: 11ra,7; : (1) II . 11,28: 79v,14; : 15ra,14;* + : - (1) . III,11: A136v,7; (1) . III,11: 30va,17; - : - (2) . II,6: 21ra,12;* III,11: 26ra,4; : - (1) + : (1) . . XI,2: 68va,2; : . . III,2: 91va,5*; : - (1) . 7,32: 43ra,5;* (1) . 7,32: 43ra,2;* : (3) . . XV,2: 69ra,10; : (2) . V,15: 16ra,13 (1);* + 66va,22 (10); 4: 69rb,9; : (4) II . 12,31: 74v,3; 13,1: 74v,10; 22,12: 73v,15; : (2) II . 11,32: 79r,15; . VIII,20: 15vb,17; . VIII,20: 15rb,21; : (1) . . XI,2: 68va,6; : (1) . . III,3: 93ra,3; + 22 ix. Gippert(1993:344). ix. Gippert(1993:344). 24 Ddadasturebuli formidan gamomdinare, abulaZisa (1973) da aseve sarjvelaZis (1995) leqsikonebSi Setanilia formis Sesabamisi sawyisi da frCxilebSia mocemuli dadasturebuli magaliTebis raodenoba.Mmocemuli formis win dasmuli zemoT aweuli + niSani miuTiTebs sarjvelaZiseul (1971) indeqsze; momdevno * niSani miuTiTebs dazianebul anda nawilobriv SenarCunebul sityva-formebze, da momdevno ~ niSani miuTiTebs sityva-formebze, romlebic qaragmuladaa gadmocemuli. 23 167 : (2) : III,2: 91va,8;* 37rb,2; - : : 73v,12; . IV,12: 26va,9; VII,18: 18vb,10; : (1) . V,15: 9ra,8; : (1) . VIII,21: 14rb,23;* : + (1) . . III,1: 95va,23. (1) (1) (1) II . . . 10,19: . 22,10: b) moqmedebiTi, saTaviso qceva (-i-): (1) II . 19,19: 60v,8; + : (1) . . + : (1) . II,7: 64va,15; : XV,2: 69ra,12; : (2) . . (2) . . XV,2: 69ra,11; 4: 69va,2; XIII,2: 86ra,3; XV,2: 66va,16; : (1) . II,7: 64va,13; : : - (1) . . III,1: (2) II . 22,11: 73v,13; 17; : (1) . . XVI,1: 69va,12;* : 95va,13; + : (1) . 10,19: 37rb,1; : (1) . 26,41: 44rb,5; : (2) . . XV,4: 66vb,18; . . (1) . VII,19: 10ra,5; + : (2) . 7,33: 42va,11 (1); 34: 42va,16;* III,3: 90va,10;* + : (2) [ .] . 26,38: 44ra,1 (1); 41: 44rb,4; + : (1) : (1) . 10,19: 34va,18; : (2) . . III,5: 98va,2; : (1) . . III,4: 94ra,22.* II . 11,28: 79v,15; 13,3: 74v,17*; + : g) moqmedebiTi, saarviso/sazedao qceva: (-a-) : : (1) . . III,1: 95va,15; : : (1) . V,15: 9va,2;* : (1) . VIII,20: 11ra,1; (1) . VII,19: 10ra,7; : (1) . VIII,21: : (1) II . 19,3: 56av,15; : (1) 14vb,17; : : (1) . . III,2: 96rb,15; + . II,6: 21va,11;* (10) . . XI,1: 68rb,6; . . I,12: 101va,21; III,1: 92ra,6; . IV,12: + : (1) . I,4: 26va,5; 26vb,5; 13: 30rb,21; V,15: 9ra,10; VIII,20: 10va,7; : (1) . I,4: A141v,7; : (1) A140r,17; + : (1) . 10,14: 33ra,17. . III,10: A137v,15; d) moqmedebiTi, sasxviso qceva (-u-): - : (1) . V,15: 9ra,8; : (1) . VIII,20: 10va,10; : (1) II . 18,22: 56av,4;* : : (2) II . 19,19: 60v,6. (1) 15ra,13; . 13,5: 74r,8; : . VIII,20: (1) II e) uniSno vnebiTi: : (1) . . III,3: 97vb,15.* v) iniani vnebiTi: + : VIII,21: 11va,7;* : (2) (1) + : . . XIII,2: 83vb,21; XV,2: 66va,14; . II,7: 70ra,9; : (1) . (1) . . XV,2: 66va,20; + : 168 (1) . (1) . III,3: 90rb,11; . II,8: 70vb,1; : : (1) I (1) . 2,4 (6): 82rb,6; . 9,50: 29va,6. : z) eniani vnebiTi: : XV,2: 86vb,1. - (1) . III,10: A137v,13; : (1) . . 2. x-prefiqsiani formebi, romlebic me-3 piris irib obieqts aRniSnavs. iribi obieqtis me-3 piris aRmniSvnelad zurab sarjvelaZe 233 formas25 imowmebs. maTgan 59 Codex Vindobonensis palimfsestebSi gvxvdeba.Aam 59 formidan 19 moipoveba iakobis pirvelsaxarebaSi.26 saerTo jamSi venur teqstebSi dadasturebuli 457 magaliTi aRwers 255 sxvadasxva formas, sadac x-prefiqsi irib obieqts unda miemarTebodes, maT Soris qcevis aRmniSvneli xmovnebis (-u-, -a-, -e-) Semcveli formebi 176 magaliTiT ricxobriv umravlesobas warmoadgenen. qcevis aRuniSvneli (anu uniSno) formebi, rogoricaa, magaliTad, ,( . . IX,1: 35ra,6) aseve mravlad, 82 magaliTiT dasturdeba. am jgufs ganekuTvneba is 12 SemTxvevac, sadac bgeraTa jgufi ara obieqtis niSansa da Tanamdev qcevis aRmniSvnel xmovans warmoadgens, aramed obieqtisa da subieqtis 1. piris niSnebis kombinacias , mogvianebiT: ( . . III,5: 98ra,5). aseve -e-s Semcvel formebSi, rogoricaa ( . II,6: 20va,19) anda ,( . 10,21: 37va,2) saqme ar unda gvqondes qcevis niSanTan, aramed aseve aoristis sxva paradigmebSic povnier ablautis xmovanTan, romelic mxolod pirveli da me-2 piris formebSi moipoveba (Sdr. - da - - : me-2 pir. da me-3 pir. , . 4,20: 46vb,6, aseve da - - : II . 13,5 (4): 74r,8 da , . . XVII,2: 12rb,6), metadre maSin, roca aq sawyisi Tanxmovnis gareSe konstruirebuli fuZe ivaraudeba: √(e)C nacvlad √C(e)C-isa. x-prefiqsiT aRniSnuli obieqturi piris konteqstSi calsaxa referireba yovelTvis rodia SesaZlebeli, magaliTad: ( . II,7: 63rb,22).27 aseT SemTxvevvebSi lokaluri implikaciuri mimarTebaa savara25 sarjvelaZe (1971: 108-112). sarjvelaZesTan (1971:110) iakobis pirvelsaxarebidan citirebuli -s nacvlad unda ikiTxebodes uzmniswino forma ( . . XVI,2: 69vb,11). aseve SecdomiT (108) aRweril -sTan dakavSirebiT ixile zemoT SnS. 16. 27 qajaiasTan (2006:49) mocemuli forma x-s gareSea dadasturebuli („ “), TumcaRa x-s amokiTxvadoba eWvs ar iwvevs. 26 169 udo, romelic, bgeraTa dajgufebis formidan gamomdinare, xanmeti periodis Semdegac unda SenarCunebuliyo. amgvarad aixsneba wminda qristinas legendis gviandel redaqciaSi dadasturebuli forma: . qvemoT mocemuli nusxa srulyofilad aRwers venis palimfsestSi me-3 piris iribi obieqtis aRmniSvnel xanmet formebs, romlebSic x-prefiqsi imavdroulad me-2 subieqtur pirs ar aRniSnavs. amasTan, rogorc zemoT, aqac, calsaxad gairCeva moqmedebiTisa da vnebiTis, aseve sxvadasxva qcevis formebi. sicxadis SesanarCuneblad calke aRinusxeba erTpiriani (1.p.) da me-3 seriis inversiuli formebi. a) moqmedebiTi gvari, qcevis niSnis gareSe: : (1) . 8,29: 32rb,13;* : : (1) (1) . III,9: 19ra,22;* + : . III,9: 19vb,15;* : (1) II . 19,16: 60r,13; : (1) (2) . 10,13: 38va,5; II . 22,14: 73r,3;* . . III,3: 97va,18; : (1) . . XII,2: 83ra,4; : : / (1) II . 19,20: (1) . III,11: 30va,14; 60v,11; : (1) . II,7: 63rb,22; : (1) . . .] . II,6: 20va,19; : (2) [ III,1: 104ra,20; : (1) [ .] . I,4: A140r,21; VIII,20: 15ra,21;* + : (2) . . I,12: 101vb,15;* III,6: 100va,21; : (3) . II,7: 63va,15; 17; III,10: A138r, 20; + : (3) . I,1: 25rb,10;* II,7: 70ra,3; 8: 19va,19; + : (1) [ .] . 10,21: 37va,2; + : (4) . 4,20: 46vb,6; : (1) . . IX,1: 35ra,6; . II,8: 64rb,17; 22ra,3; 19va,16; : (1) . 2,23: 75va,18; : (1) . 3,6: 75ra,14;* : (5) . : (1) . . III,1: 104vb,18; + 10,21: 34vb,11; 27: 28ava,12; . . XVII,2: 13vb,16;* . III,9: 19rb,20; IV,12: 30ra,18; - : (1) . III,10: A138r,21; : : (1) . 10,32: 28vb,10; : (2) . 10,13: 38va,3; 8; .] . VI,16: 24ra,19; : (1) . 1,29: 78vb,23;* (1) [ : (1) . 1,25: 78va,8; : (1) . 2,23: 75va,16; : (1) . . XIV,2: 86va,3; : (1) . . I,12: + : (1) . 4,17: 40vb,13; : (1) . . 101rb,15; .] . 10,19: 37rb,3;* III,4: 93vb,10; : (1) [ : (1) . . III,1: 104ra,22; : (1) . : III,9: 19vb,18; : (1) . 10,14: 33ra,12; + (2) . 10,14: 33ra,11 (1); . 8,24: 32va,11;* : (1) I . 1,47 (49): 87Bvb,10; : (1) . . I,12: 99rb,10; 170 : (1) . . I,12: 104va,16; : (1) : (1) . . III,4: 93vb,1; : . II,6: 21va,1;* : (1) . 8,30: 32rb,19;* : (1) . 10,10: 38rb,8; + + : (3) . . III,1: 92ra,2; . III,9: 19ra,14;* 22vb,7; : (1) . 3,8: 75rb,7; (1) . 10,2: 29vb,3; + : (2) . 3,7: 75ra,21;* . VII,18: 23rb,15; : (1) . VIII,20: 15ra,23;* + : (1) + : (2) . . XVII,1: 12rb,2; . . III,1: . 3,6: 75ra,15;* + : (73) . 26,40: 41va,19; 45: 41ra,16; . 10,3: 27rb,11; 5: 95vb,14;* 27rb,19;~ 11: 33vb,11; 14: 33ra,13; 18: 34va,12; 20: 37rb,7; 21: 34vb,14; 23: 34ra,15; 24: 37vb,9; 27: 28ava,13; 28: 28rb,3; 29: 28rb,9; . 8,25: 32va,18; . . IX,1: 36va,17; 2: 35rb,3;* 11; 3: 35va,9; X,1: 36rb,21; XI,3: 67ra,18; 68vb,3; XIII,2: 83vb,16;* 3: 86ra,9; 13; XIV,2: 86rb,11; XV,1: 86va,13; 2: 86vb,3; 7; 69ra,7; 4: 69rb,6;* 66vb,15; XVI,1: 69va,8;* XVII,2: 13vb,19; 3: 12va,10;* 13ra,18; . . I,12: 101va,14; 20; III,1: 92ra,4; 2: 96rb,14; 3: 90ra,7; 90rb,9; 97vb,22;* 97rb,19; 4: 94ra,16; 5: 105va,16; . I,4: A140r,14; II,6: A135r,21; 21rb,5; 7: 20ra,17; 21vb,2; 63va,13; 20; 71va,9;* 8: 64ra,19; 70vb,7; 22ra,4; III,9: 22vb,8; 19rb,21; 10: A139v,11; 11: A137r,15; 21; 26ra,2; IV,12: 30ra,20; 13: 30rb,20; V,15: 9vb,10; VI,16: 24ra,17; VII,17: 23va,12; VIII,20: 10va,6; 21: : (1) II . 22,16: 73r,16; : 11ra,11; 11rb,11;* 11va,3;* 11; (2) . II,5: A134v,5; III,9: 19ra,18; : (2) I . 9,23: : (1) . . III,1: 95ra,18; : (3) 57vb,15; . I,3: 25vb,4; . . III,5: 98rb,8;* . VIII, 21: 11vb,4; 9; : (1) . 7,38: : (1) II . 12,31: 74v,5; : - (1) . . 43vb,3;* : : - (1) . . I,12: 101rb,21; III,3: 97vb,18;* (1) . VII,19: 23rb,20; : (1) . . III,2: : (1) . 7,39: 43vb,7; : (1) . II,8: 19va,21; 91vb,2; + : (1) . . X,1: 68ra,7. igive, oRond amjerad 1 subieqturi piris niSniT: : (1) . . XVII,3: 13ra,20;* : (2) . II,7: 20rb,21; 71rb,11;* : : (1) . (1) . VI,16: 17vb,10; : (1) II,6: 20va,15; : (1) . III,9: 19rb,14; + : (1) . . III,2: 95rb,21; . . XVIII,2: 13rb,21; : (1) II . 22,14: 73r,8; : (1) . . : : (1) . II,7: 70rb,7; + III,5: 98ra,5; : (2) . II,7: 70va,6; III,11: 26ra,12. (1) . VI,16: 24vb,23;* b) moqmedebiTi gvari, saarviso/sazedao qceva (-a-): : 103ra,9; (2) : . (1) 171 . IX,1: 35ra,3; . 4,13: 46ra,1; . : . III,6: (2) . III,11: A137r,14; IV,13: 30rb,18; : (1) . IV,12: 30ra,19; : (1) II . 22,15: 73r,13; : (1) I : (1) . . I,12: 102rb,3; . 9,14: 57ra,2; : (1) . V,15: 9va,4;* : (1) . 10,16: 38vb,10; : (1) . VII,18: 18vb,4; : (1) . . III,6: 103va,6;* + : (1) . . XII,1: 67rb,13; : (1) . . III,1: 92va,9;* : (1) . IV,13: 30rb,14; + : (1) . II,7: 71va,5; + : (1) [ .] . II,7: 71va,10;* + : (2) . . XVI,2: 69vb,2; 7; : (1) . . I,12: 102vb,11; : (1) [ .] . . III,5: 98rb,6; : - (1) . 10,22: 34ra,12; + : - (1) . + III,10: A138r,17; : - (1) . 10,23: 37vb,3; : (1) [ .] . 10,14: 33ra,13; : - (1) . . III,6: 103ra,1. igive, oRond amjerad 1 subieqturi piris niSniT: : : (1) : . II,7: 63vb,17;* (1) . I,1: 25va,3.* (1) . VIII,20: 15vb,17; . VI,16: 24vb,19; : (1) (1) II . 18,18: 56ar,1; : g) moqmedebiTi gvari, sasxviso qceva: + - : (1) . 7,38: 42ra,19; : . . III,6: 100va,20; . II,6: 21va,6;* : : (1) . . III,1: (1) . 3,9: 75rb,11; 95ra,19;* : (1) . . III,1: 92va,8;* : + (3) . 19,17: 80ra,8; 24: 80rb,14; 32: 80vb,18;* : : (1) (1) . . XV,2: 86vb,13; . . I,12: 99rb,9;* : (2) . . XVI,3: 66rb,22; . . III,1: 95ra,15;* : (1) . 1,25: 78va,12; : (1) . . XIV,1: 86rb,6;* : (1) . 10,11: 33vb,12; : (1) . . XII,2: 83ra,8; : : (1) . I,1: 25rb,8; (1) . III,9: 19vb,23; : (1) . . III,1: 95ra,22;* : (1) : (1) . 10,29: 28avb,12; . . XVII,2: 12rb,2;* : (5) . 26,44: 44va,8; . 2,21: 75va,5; 22: 75va,6; 23: 75va,14; 3,1: 75va,21; : : (1) . 10,7: 33va,12; + (23) . 10,3: 29vb,10; 5: 27rb,19; 20: 37rb,6; 24: 37vb,8; 29: 28rb,8; . . IX,2: 35rb,2;* XV,2: 86vb,15; . . I,12: 101va,16; 22; III,1: 95va,22; 2: 96rb,17; 3: 97vb,17;* 90va,9; 5: 105va,20; . I,3: 31rb,17; II,6: 21rb,4; 7: 20ra,16;* 21vb,2; 71ra,11; 63va,20; VIII,21: 11va,11;* 14ra,15;* 14rb,22; : (2) - (2) 172 . . XI,2: 68va,3;* 11; : (1) . . I,12: 99ra,9; : (1) . III,9: 19vb,19;* : (1) : (1) . . I,12: 101vb,13; . . III,5: 98rb,4; : (1) I . 1,48 (50): 87Bvb,19; : (1) . II,7: 71va,8;* : (1) . II,7: 71va,4;* + : (5) . . XIII,2: 83vb,15; . II,6: 135r,18; III,9: 19ra,12; 22vb,3; VIII,20: 10va,4;* + : (1) [ .] . . X,1: 35vb,4; + : (2) . 10,2: 29vb,2; . 8,24: 39ra,3;* : (1) [ .] . VIII,20: 10vb,10; + : (2) . . XVII,2: 12rb,6; . VI,16: 17ra,7; : (1) . VI,16: 17ra,1; : (1) . 8,28: 32ra,11; : : (2) . I,4: A135v,14; (1) . 10,21: 34vb,12; III,9: 19ra,17;* : (1) . . III,1: 92vb,5; + : + (1) . . III,1: 99va,12; : (1) . . XVII,2: 12rb,4;* : (1) [ .] . . X,1: 36rb,23; : (1) . 10,32: 28vb,6; + : (17) . 8,29: 39vb,1;* . . III,3: 90ra,4; 11;* 90rb,3;* 90vb,4; 4: 93vb,3; 5: 98ra,12; 6: 103rb,6; 100vb,14;* . III,9: 22vb,5; 10: A137v,17; A139r,6; IV,12: 30vb,22; 13: 26vb,9; V,15: 9rb,9; VII,17: 18ra,2; VIII,21: 11rb,7;* : (1) II . 18,20: 56ar,9;* : (1) . 8,25: 39rb,7; : (1) . . III,2: 96vb,14;* : (1) . VI,16: 17ra,10; + : (3) . . I,12: 102rb,10; III,1: 104ra,15; . III,12: 30va,23; + : (1) . VIII,20: 10rb,7;* + : (1) . . XVI,2: 69vb,11; : (1) . . III,5: : (1) . . III,1: 92va,3; : (1) 105ra,19;* . 1,34: 78rb,19; : (1) . . III,6: 103ra,6; : (1) [ .] II . 22,8: 73v,1;* : (2) . I,1: 31va,21; 25rb,5; : (1) . . III,1: 95ra,13;* + : (3) . . IX,2: 36vb,16; . III,10: A139v,3; IV,12: 26rb,6; : (1) . 1,25: 78va,5; : (1) . . I,12: 99rb,1;* + : (2) . 2,21: 8va,14;* . 1,26: 78va,17. mesame seriis formebi: (1) : . I,3: 25vb,8; (1) : (1) . II,5: A135r,17; . . XV,2: 86vb,6. : igive, oRond amjerad 1 subieqturi piris niSniT: (1) : . 10,28: 28rb,4; : (2) . (1) . VIII,21: 14va,20; : : (2) . . III,2: 91rb,9;* 96vb,13;* . III,5: 105va,17. 173 d) vnebiTi gvari, sazedao qceva: - : (1) . . III,2: 96va,13.~ e) eniani vnebiTi: : (1) . V,15: 16rb,15; : (3) . 4,21: 40rb,15; . . XIII,1: 83vb,5; . . III,6: 103rb,12; : (1) . . III,6: 100va,19; : (1) I . 1,53 (56): 87Bra,17; : (1) I . : (1) . . XIV,2: 86rb,10;* + : 2,1: 82vb,4;* + (1) . . IX,2: 36vb,19; : (1) . 4,13: 46ra,5; : (1) . . I,12: 99ra,1; + : : (2) . 2,19: 8rb,13;* 51: 45ra,1; (1) . . III,1: 99va,8;* : (1) . . III,5: : (2) II . 19,15: 60r,3; 10; : 98va,6;* (1) . 9,48: 27vb,12;* : (1) . 1,33: 78rb,8; .] II . 19,1: 56av,10; : (1) . : (1) [ + (1) I : . 9,14: 57ra,6; III,10: A139r,11; + + (1) : (1) . . III,4: 93vb,5; : . V,15: 16vb,14; : (1) . . III,5: 98rb,7;* : (1) . . I,12: 102va,11;* + : (1) . 26,45: 44vb,4; : (1) . 8,27: 32vb,17; : (1) . II,5: A140v,14; : (1) . . III,6: 103vb,4; : : (1) . 8,27: 39va,4; : (1) . . X,1: 36rb,12;* (1) . 10,12: 33vb,20; : (1) . V,15: 9vb,10; .] II . 13,5 (4): 74r,11; : (1) . : (1) [ 10,7: 33va,15; + : (5) . 8,25: 39rb,2; . . IX,3: 35va,4;* : (1) XII,3: 83rb,14; XIV,1: 86ra,16; . . III,3: 93ra,10; + : (1) . II,7: 70va,10;* : (1) . II,6: 21ra,8; [ .] . IV,12: 30vb,20;* : (1) . 7,39: 42rb,18;* + : (1) . . III,4: 93va,12; : (1) . 2,52: : (1) . II,7: 63vb,22; + : (2) 45ra,6; + . . III,6: 103ra,2; . I,1: 25ra,5; : (1) . VI,16: : - (1) . I,1: 25va,6;* : - (1) . 10,24: 34rb,12; 16rb,20; : (1) . . III,6: 103ra,10; : (1) + . I,1: 31vb,22; : (3) . 10,17: 37ra,3; . 7,36: : (1) . II,6: 21va,5;* : 43rb,8; . . I,12: 101rb,13; (1) . . III,4: 94rb,15; : (1) II . 19,21: 60v,14; + : (9) . . III,1: 95vb,21;* 5: 105va,15; 6: 100va,15; 103va,9;* . I,1: 25ra,1; 8; III,11: A137r,20; 26ra,1; VIII,20: 10rb,1; : (1) : (3) . 10,17: 37ra,4; . III,9: 19ra,14; . 8,25: 39rb,9; + : (1) . 8,24: 39ra,5;* + : (12) . 7,37: 11: A136v,1; + 43va,2; . . XI,2: 68va,7; XII,2: 83ra,5; 16; . . III,1: 104rb,15; 4: 93ra,12; 174 93va,6; 6: 100vb,22; . III,11: A138v,15; VII,17: 18va,3; 19: 23rb,22; : (2) II . 19,20: 60v,10; . III,12: 30va,19; 10rb,10; + + (1) . I,1: 31va,17; : (2) I . 9,18: 57rb,16;* . : (1) . . III,1: 95vb,22; : 100vb,19; . . I,12: 101ra,22;* : (1) . VIII,20: 10vb,6; + (1) . . I,12: 99ra,7; + : (1) . 10,32: 28arb,11; (2) II . 19,20: 60v,11; . II,7: 21vb,11; : (1) : (1) : (1) . 2,21: 8va,17;* + 70ra,12;* + XI,3: 68vb,2; : (2) . 10,26: 28ra,10; . : (1) . II,6: 21ra,7. 15ra,18;* VIII,20: : . III,6: (1) : : . II,7: . . VIII,20: igive, oRond amjerad 1 subieqturi piris niSniT: : (1) . VI,16: 24va,15; . VII,17: 18rb,3; 23vb,15;* VIII,21: 14vb,22; : : (1) . . I,12: 101va,17. 64vb,13;* - (1) : - (3) . II,7: . 10,26: 28ra,5; + : (2) : . 10,24: v) vnebiTi gvari, sasxvisi qceva: (1) 37vb,4; 32: 28vb,8. : . 8,25: 39rb,3; (1) 3. x-prefiqsiani formebi pirdapiri obieqtis me-3 piris aRniSvnis funqciiT. sazogadod cnobilia, rom pirdapiri obieqtis me-3 piris x-prefiq28 tipis zmnebiT Semoifargleba. am tipis siT gamoxatva awmyoSi zmnebTan xanmeti periodis Semdegac, konkretuli bgeraTa dajgufebidan gamomdinare, gvxvdeba Sesabamisi prefiqsi ( , - vs. aor. , 29 ) ;Apiris aRniSvna savaraudod Seesabameba pirdapiri obieqtis micemiTis gamoyenebas pirvel seriis formebSi, Tumca yovelTvis rodia SesaZlebeli pirdapiri da iribi obieqtebis formaluri gansxvaveba, gansakuTrebiT im SemTxvevaSi, rodesac aoristis formebi xanmetur teqstebSi ar mogvepoveba. zurab sarjvelaZis nusxaSi mocemuli 59 aseTi zmnuri formidan30 13 Codex Vindobonensis-Sia daculi. aqedan 6 iakobis pirvelsaxarebidanaa. venuri palimfsesti saerTo jamSi 45 amgvar formas Seicavs, romlebic 59 magaliTiT dasturdeba. savaraudod, aq motanili yvela SemTxveva x-prefiqsiT pirdapir obieqts unda aRniSnavdes. Yyvela forma ganixileba, rogorc moqmedebiTi. me-2 subieqturi piris aRsaniSni x-iani formebi zemoT 1-Sia aRnusxuli. 28 29 30 ix. Gippert, Sarþvelaýe (1998:86). Sdr. nusxa SaniZesTan (1981: 181-195). sarjvelaZe (1971: 114-115). 175 a) qcevis niSnis gareSe: : (1) . VIII,20: 15vb,12; : . 10,2: 29vb,8; : (1) . . III,5: 98vb,8; : (1) . . XI,1: 68rb,7;* : (1) : (1) . . III,1: 104vb,15; : . IV,13: 26vb,12; (1) . I,1: 25va,5;* : (1) . 8,29: 32rb,12;* : (1) : (1) . I,2: 31ra,18; : . XIV,2: 86va,5; + : (1) . 4,20: 46vb,11. . II,5: A134v,1; IV,12: 26rb,12;* + (1) + . (2) igive, oRond amjerad 1 subieqturi piris niSniT: : (2) . . XVII,2: 13vb,21;* 12va,3.* b) saTaviso qceva (-i-): (1) . I,2: 31ra,20;* + : : (1) . II,5: (1) . . XI,2: 68va,8;* A140v,23; : (1) . IV,12: 30vb,16;* : : (1) I . 9,17: (1) . III,9: 22va,9;* 57rb,7;* : (1) . I,2: 31ra,22;* : (1) . 10,16: 38vb,9; : - (1) . . III,2: : (9) . 96va,21; : (1) . I,1: 31vb,20;* + 26,39: 44ra,6; 42: 41vb,12; 44: 44va,10; . . IX,1: 35ra,2; . II,8: 64ra,13;* V,15: 9ra,2; 9va,1; VII,18: 23ra,12;* 19: 23rb,23; : (1) . . XVII,2: : (22) . 26,39: 44ra,6; 44: 41ra,13; . 7,39: 43vb,10;* 12va,5; + 8,28: 32ra,14; II . 13,6 (5): 74r,15;* 18,21: 56ar,15;* 22: 56av,2; 3; . . XIII,1: 83va,11; 3: 86ra,6; XV,2: 69rb,1; . . III,2: 96ra,19; 4: 94va,21; . II,5: A141r,3; 6: 20vb,22;* 21va,2; 7: 70ra,4; 8: 64ra,14; 19va,21; III,12: 26rb,1;* V,15: 9vb,4; : - : (1) . 26,47: 44vb,10; + VII,18: 23rb,12; (3) . 10,26: 28ra,8; . 8,25: 39rb,4; . IV,12: 30vb,19; : : (3) . 3,4: (4) II . 18,19: 56ar,3; 20: 56ar,8; 10; 22: 56ar,16; + : (1) 41ara,19; I . 2,2 (3): 82vb,18; . II,7: 71va,2;* . . XVII,2: 12va,6; : (1) . . III,2: 91vb,10; : (1) . I,2: 31ra,16. : igive, oRond amjerad pirveli subieqturi piris niSniT: (1) . : . XIII,1: 83va,16. (1) . VIII,21: 11va,4; : g) saarviso qceva (-a-): : (1) . . I,12: 99rb,5;* : : (1) . . III,1: . 10,9: 38rb,4; 92va,6;* : (1) . . III,1: 104vb,22;* : : (1) . . III,1: (1) . . III,2: 96va,23; : (1) . . III,1: 99vb,5; : (1) 99vb,2; : (3) . . XIV,2: 86va,1;* XVI,3: . . III,4: 93va,5;* + : (1) . . III,4: 94rb,23; 12ra,4; . III,9: 22va,4;* + (1) 176 + : (1) . . XVII,2: 13vb,15;* (2) . 10,16: 33rb,13; . . III,2: 91vb,1; + : (1) 10,1: 27ra,18; . 4,15: 40va,19; + : (1) . 10,13: 38va,7; : 82ra,19. : : (2) . . VIII,21: 11vb,10; (1) I . 2,3 (5): 4. x-prefiqsi absolutur vnebiTebSi. xanmeti periodis zmnuri formebis agebisas x-prefiqsis me-4 funqciad zogadad miiCneva iniani vnebiTebis warmoqmna. am formebSi x-prefiqsi piris samive formaSi gvevlineba da aqedan gamomdinare, SeuZlebelia misi romelime konkretul gramatikul pirze mikuTvneba.31 zurab sarjvelaZis mier dadasturebuli 53 aseTi formidan32 19 miekuTvneba Codex Vindobonensis-s da 10 maTgani dasturdeba iakobis pirvelsaxarebaSi. venuri palimfsesti saerTo jamSi 65 aseT formas 179 magaliTiT adasturebs. amasTan, wminda qristinas legendaSi gvxvdeba aqamde ucnobi zmnis forma ( . III,10: A137v,22), romelic semantikurad „cvlilebis“ Sinaarss unda ukavSirdebodes, iseve, rogorc legendis gviandeli qarTuli redaqciis ekvivalenti „ ~ da laTinur versiaSi arsebuli Sesabamisoba: mutati sunt, mutatis da mutavit33. mocemuli zmnuri Ziri ( ) savaraudod venuri palimfsestis xanmeti periodis Semdegi fragmentebis dadasturebuli zmnizedis formas unda Seesabamebodes, sadac teqstis Sesabamis adgilze (I . 26,16-18: 6ra 5; 12)34 „cvladad, mwyobrSi~ – cnebebi SeiZleba moviazroT. amis garda, venur kodeqsSi gvxvdeba xaniani vnebiTis ori forma inis gareSe: ( : . 9,48: 27vb,14) da ( : . . III,1: 99vb,11). bolo formasTan da lukas saxarebis gviandeli redaqciebidan mis SesabamisobebTan ` ~, ` ~ da „ ~ savaraudod unda ganixilebodes nawilobriv amokiTxvadi forma: , ( . 8,24: 32va,15). gamomdinare iqidan, rom xaniani uxmovno (-i-) vnebiTi sxvagan ucnobia da daudasturebeli Cans, am SemTxvevis axsna im Sida lokaluri mimarTebiT unda moxdes, sadac xprefiqsi irib obieqts miemarTeba. iniani vnebiTebis rigSi Semdegi formebi aRinusxeba: + 31 32 : : (5) . (2) . 8,23: 39ra,1;* . . XII,3: 83rb,13;* . III,1: 104rb,16; 2: 91va,10;* 3: 97ra,17;* 4: 93rb,5;* ix. Gippert, Sarþvelaýe (1998: 86). sarjvelaZe (1971:118-119). Ggaormagebuli nacvlad unda ikiTxebodes . 33 34 ix. Gippert, Sarþvelaýe, Kaþaia (2007:6-58). ix. Gippert, Sarþvelaýe, Kaþaia (2007:8-24 da 8-42 Fn. 42). 177 . IV,13: 26vb,7; : (1) . 3,5: 45vb,9; : (1) . . X,1: 67va,17; : (1) . II,7: 21vb,10; : (1) . . III,4: 93rb,12;* : (1) : (1) . . III,4: . . III,4: 94rb,19; 94rb,21; + : (2) . 9,49: 27vb,17; 50: 29va,2; + : (1) . . III,5: 98va,3; : (3) . 4,14: 46ra,9; . III,9: 22va,1; VII,18: 23rb,13; + : (2) . 2,20: 8rb,18; . 19,27: 80va,4; : (1) . . III,5: 98va,5; : (1) . 19,22: 80ra,23; + : (2) . . XVII,2: 12rb,7;* 3: 12va,8; : (1) . 19,27: 80va,7; + : (2) . . XVII,2: 12rb,10; . II,8: 64rb,19; + : (4) . 26,46: 44vb,8; . . XIV,1: 86rb,7;* . III,11: A136v,11; VIII,20: 15ra,12; + : (2) . . IX,2: 35va,2;* . VII,17: 18rb,7;* : (1) . II,5: A141r,4;~ : (1) . III,10: A139r,4; : (1) . 8,29: 32rb,15;* : (1) : (1) . 4,15: 46rb,2; : . . III,2: 91va,7;* (2) . II,7: 21vb,9; 8: 70vb,4; : (1) II . 22,8: 73v,4;* + : (1) . . XV,4: 69va,5;* + : (1) . . XVI,2: 66rb,13; : (1) . III,10: A138r,16; : (1) I . 9,18: 57rb,14;* - : (1) I . 9,16: 57ra,18;* : + (1) : (1) . . III,5: . III,10: A137v,22; 98vb,5; : (1) . III,10: A139r,1; : (1) . 8,23: 39ra,2;* + : (7) I . 9,17: 57rb,4;* . . XII,2: 67rb,23; . . I,12: 101vb,22; III,3: 97rb,17; 4: 93rb,10;* 94vb,14;* 6: 103vb,6; : (1) II . 18,20: 56ar,7; : (1) I . 1,47 (49): 87Bvb,12; : : (2) . 26,42: 44va,1;* I . 2,3 (5): (1) . VII,17: 23vb,21;* 82ra,12; + : (2) . 10,32: 28vb,3; . 1,33: 78rb,14; + : (47) . 10,1: 27ra,18; 10: 38rb,7; . 3,2: 41avb,19; 4,16: 46rb,7; 9; 17: 46va,3; 7,37: 42vb,17; 43va,1; 39: 42rb,13; 8,24: 32va,15;* . 19,29: 80vb,4; . 1,28: 78vb,18; 30: 78ra,7; 9; 31: 78ra,14;* 33: 78rb,10; 3,3: 75vb,15;* 4: 75vb,19; 10: 75rb,20; . . X,1: 36ra,20;* 36rb,16; XI,1: 68rb,1; 11;* XII,1: 67rb,18; . . I,12: 102vb,7; 101rb,17; III,6: 100va,14; 16; 103rb,2; 9; . I,1: 100rb,22; 25ra,3; 6; 10; 31va,13; 15; 19; 31vb,17; II,5: A140v,16; 7: 20ra,15;* 8: 22ra,1; IV,12: 26rb,5;* V,15: 9rb,6; 9vb,8; VI,16: 16rb,23; VIII,20: 10va,2; 15rb,18; + : (7) . 9,50: 29va,1; . 3,5: 41arb,14; II . 11,29: 79v,16; . 19,22: 80rb,4;* I . 2,3 (5): 82ra,11; . . : (3) . 10,8: 33va,17; 31: XVII,1: 12ra,10; . II,7: 71vb,9; 28ara,16; . . I,12: 102vb,10; + : (6) . 26,43: 44va,5; . 8,27: 39va,1; . 19,18: 80ra,12;* 33: 80vb,19;* . . III,1: 104rb,22; 4: : (1) . 8,27: 39va,7; + 94va,15; : (1) . . XI,3: 68vb,1; : (1) . . III,5: 98va,11;* : (1) [sic!]: (1) . . III,6: 100ra,22; . . III,6: 100ra,16; : (1) . . III,2: 91vb,8. 178 igive, pirveli subieqturi piris niSniT: + : (1) . . XVII,1: 13va,13; + (2) (1) . . III,2: 91rb,6;* : : (1) III,2: 96vb,18; . IV,13: 30rb,23; A141v,10;* + : (1) . . XIV,1: 86rb,1;* : + : (2) . . IX,2: 35rb,9; . . . III,2: 96rb,23; : (2) . . III,1: 92rb,6; 10; : (1) 102rb,7; 9rb,2 (2). : . . I,4: (1) . I,12: . V,15: . 5. zmnur formaTa garda xanmetoba gvxvdeba ( -) tipis SedarebiTi xarisxis formebSic, romlis sawyisi komponenti - savaraudod me-3 iribobieqturi piris niSnisa da sasxviso qcevis aRmniSvneli xmovnis igive Serwymas unda warmoadgendes, rac (ix. 2.b)35 tipis zmnur formebSia mocemuli. venur kodeqsSi amgvari formebic mravalricxovnadaa warmodgenili (13 forma 16 magaliTiT), maSin roca iseTi formebi, rogorebicaa: , da pirvelad dasturdeba: : - (1) . 10,25: 34rb,15; : : - (1) . . III,5: . III,3: 90ra,9; 98vb,4; : - (1) . 10,26: 28ra,5; : - (1) : - (1) . 3,9: 75rb,17; . . I,12: 102vb,6; - (3) . 9,45: 29ra,10; 47: 29rb,3; . . III,1: 95va,17; : : - (1) . VII,18: 23ra,20;* : (1) . . III,6: 103rb,6;* : - (1) . II,8: 22ra,1; : (2) I . 1,47 (49): 87Bvb,13; . II,8: 22ra,2; : - : - (1) . . III,3: - (1) . VIII,21: 14vb,19; 90ra,5. - (1) . 6. jer kidev 1922 wels aRniSnavda akaki SaniZe, rom toponimSi zmnuri xanmeti formis anarekli unda yofiliyo SemorCenili, rameTu es forma savaraudod mimarTebiTi vnebiTis daudasturebeli formidan (> ) `igi (mdinare) uerTdeba sxvas (mdinares)“ aris nawarmoebi. aqedan unda momxdariyo Zvel qarTulSi apelativis warmoqmna,36 romelic niSnavs , anda . saqme exeba sityvawarmoebis Semdeg process: finituri zmnis forma piris referentTan erTad saxeluri brunvis niSnis ubralo darTvis gziT yalibdeba saxelad. Tuki aseTi analizi sworia, maSin sityvawarmoebis es 35 ix. SaniZe (1981:402-409); Gippert, Sarþvelaýe (1998: 7) da dawvrilebiT Gippert (2000: 37-45). 36 SaniZe (1922-23:262-275). 179 tipi gerhard deetersis mier qarTveluri enebisaTvis gamovlenili wesebis mixedviT uCveulo ar aris37. venur palimfsestSi dasturdeba savaraudod msgavsi sityvawarmoebis erTi magaliTi. saubaria meore sjulis fragmentSi dadasturebul sityvaze (II . 22,12:73v,15), romelsac moses xuTwigneulis gvian redaqciaSi Seesabameba.38 Tu es saxeli inian vnebiTs -s ireklavs, maSin * formis Camoyalibeba xanmeti periodis yvela wesis dacviT unda momxdariyo. xazi unda gaesvas im faqts, rom palimfsestis Sesabamisi furceli isea gadaWrili, rom saxelis ori sawyisi aso SenarCunebuli ar aris, rac aq motanili restituciis safuZvels asustebs. 7. daskvna. venuri kodeqsis gamocemaSi Sesuli xanmeti formebis didi ricxvis miuxedavad Sorsa varT xanmetobis fenomenis srulyofili suraTisagan. palimfsestebis qveS dafaruli uamravi xanmeturi teqstis fragmenti momavalSiac elodeba Tavis AaRmomCens. Tanamedrove teqnologiis imgvari gamoyeneba, romelic Codex Vindobonensis-isa da wminda ekaterines monastris kavkasiis albanuri palimfsestebis39 gamokvlevis dros gansakuTrebiT efeqturi gamodga, gadamwyvet rols iTamaSebs momavalSic.40 am Sexedulebis ilustracia advilad xerxdeba ormaggverdiani xanmeti palimfsestis S-3902 magaliTze (3-6 gverdebi), romelic 2007 wels Tbilisis xelnawerTa institutSi multispeqtraluri sistemis MuSIS41 daxmarebiT gaiSifra.42 qvemore cxrilebSi mocemulia am xelnaweris axleburi wakiTxva (transliteracia da transkrifcia) da misi Sepirispireba akaki SaniZiseul wakiTxvasTan43 da teqstis Zvel-berZnul versiasTan.44 Cveni valia, kvlevis pirobebis sirTulisda miuxedavad, kvlavac gavagrZeloT xanmeti Zeglebis Semdgomi kvleva zurab sarjvelaZis Rvawlis sapativisacemod da mis mier dawyebuli Sromis dafasebisaTvis. 37 Deeters (1930: 240-241). ix. Gippert, Sarþvelaýe, Kaþaia (2007: 2-18). 39 ix. Gippert, Schulze, Aleksiýe, Mahe (2008). 40 am sakiTxTan dakavSirebuli saerTaSoriso proeqti, romlis dawyebac 2009 wlis zafxulSia gaTvaliswinebuli, dasafinanseblad aris wardgenili Volkswagenstiftung-is fondSi. 41 Sdr. amasTan Gippert (2007: 168-179) da Gippert, Sarþvelaýe, Kaþaia (2007: xxxiixxxiv). 42 monawileobdnen i. giperti, l. qajaia, d. TvalTvaZe da s. sarjvelaZe. 43 SaniZe (1927: 136). 44 saqme exeba ioane oqropiris qadagebas In illud: Exeunt Pharisaei (` ~) (berZnuli teqsti Migne-sTan, Patrologia Graeca, t. 61, gv. 705). 38 180 181 182 wyaroebi i. abulaZe, Zveli qarTuli enis leqsikoni (masalebi), Tbilisi, 1973. BIRDSALL N. B., A Georgian Palimpsest in Vienna. Oriens Christianus 53, 1969, 108-112. BIRDSALL N. B., Khanmeti Fragments of the Synoptic Gospels from Ms. Vind. Georg. 2. Oriens Christianus 55, 1971, 62-89. BIRDSALL N. B., Palimpsest Fragments of a Khanmeti Georgian Version of I. Esdras. Le Muséon 85, 1972, 97-105. BIRDSALL N. B., A Second Georgian Recension of the Protoevangelium Jacobi. Le Muséon 83, 1970, 49-72. BIRDSALL N. B., Ms. Vindob. Georg. 2: a Progress Report. Oriens Christianus 58, 1974, 39-44. BLAKE R.P., Khanmeti Palimpsest Fragments of the Old Georgian Version of Jeremiah. Harvard Theological Review 25, 1932, 225-276. Deeters G. D., Das Kharthwelische Verbum. Vergleichende Darstellung des Verbalbaus der südkaukasischen Sprachen, Leipzig, 1930. GIPPERT J., Iranica Armeno-Iberica. Studien zu den iranischen Lehnwörtern im Armenischen und Georgischen, Wien (Veröffentlichungen der Kommission für Iranistik, 26 / Sitzungsberichte der phil.-hist. Klasse der Österreichischen Akademie der Wissenschaften, 606), 1993. GIPPERT J., The Formation of Comparatives in the History of Georgian. Part I: The Prehistory of the Synthetic Comparatives, Enatmecnierebis sak'itxebi 1/2000, 37-45. GIPPERT J., Die georgische Palimpsesthandschrift Codex Vindobonensis georgicus 2. Biblos. Beiträge zu Buch, Bibliothek und Schrift 1–2, 2003, 31–46. GIPPERT J., The Application of Multispectral Imaging in the Study of Caucasian Palimpsests. Bulletin of the Georgian National Academy of Sciences / Sakartvelos mecnierebata erovnuli ak'ademiis moambe 175/1 (2007), 168-179. GIPPERT J., SARþVELýE Z., Für den sprachwissenschaftlichen Status der Chanmeti Texte. Caucasica 2, 1998, 86-92. GIPPERT J., SARþVELAýE Z., KAþAIA L., The Old Georgian Palimpsest Codex Vindobonensis georgicus 2, ed. by J. G. in cooperation with Z. S. and L. K., Turnhout: Brepols (Monumenta Palaeographica Medii Aevi, Series Ibero-Caucasica), 2007. GIPPERT J., SCHULZE W., ALEKSIýE Z., MAHÉ J.-P.,The Caucasian Albanian Palimpsests of Mt. Sinai, edited by J. G., W. Sch., Z. A. and J.-P. M. Turnhout: Brepols (Monumenta Palaeographica Medii Aevi, Series Ibero-Caucasica), 2008. i. imnaiSvili, sakiTxavi wigni Zvel qarTul enaSi, II. Tbilisi, 1966. l. qajaia, punqtuacia V-XII saukuneebis qarTul xelnawerebSi. Tbilisi, 1969. l. qajaia, Ха е ые па и п е ы, П л ы л фии и и л ии ССС , М ва 1974, 409-427. l. qajaia, xanmeti teqstebi. nakveTi I. Tbilisi: saq. ssr mecnierebaTa akademia, 1984. l. qajaia, wminda qristinas wamebis xanmeti teqsti, gelaTis mecnierebaTa akademiis Jurnali / Journal of Gelati Academy of Sciences 3/2006, 34–59. MOLITOR J., Monumenta Iberica Antiquiora. Textus Chanmeti et Haemeti ex inscriptionibus, S. Bibliis et patribus collegit et in linguam latinam convertit... J. M. Louvain: Corpus Scriptorum Christianorum Orientalium (Subsidia, 10), 1956. 183 z. sarjvelaZe, xanmet da haemet teqstebSi dadasturebul zmnis pirian formaTa saZiebeli, Tbilisi, 1971. z. sarjvelaZe, Zveli qarTuli enis leqsikoni, `mecniereba~, Tbilisi, 1995. a. SaniZe, naSTebi mesame obieqturi prefiqsis xmarebisa xmovnebis win qarTul zmnebSi, tfilisis universitetis moambe /Bulletin de l’Université de Tiflis 2, 1922-23, 262-281. a. SaniZe, xanmeti teqstebi da maTi mniSvneloba qarTuli enis istoriisaTvis, tfilisis universitetis moambe /Bulletin de l’Université de Tiflis 3, 1923, 354-388. a. SaniZe, xanmeti mravalTavi. tfilisis universitetis moambe / Bulletin de l’Université de Tiflis 7, 1927, 98-159. a. SaniZe, xanmeti ieremias kembrijuli nawyvetebi. enimkis moambe, 11, 1937. a. SaniZe, xanmeti leqcionari. fototipuri reproduqcia (Zveli qarTuli enis Zeglebi, 1), Tbilisi, 1944. a. SaniZe, iakobis pirvelsaxarebis xanmeti nawyvetebi. Zveli qarTuli enis kaTedris Sromebi, 20, 1977, 2-35. a. SaniZe, qarTuli enis struqturisa da istoriis sakiTxebi (Txzulebani Tormet tomad, t. II), Tbilisi, 1981. i. javaxiSvili, axlad aRmoCenili uZvelesi qarTuli xelnawerebi da maTi mniSvneloba mecnierebisaTvis (winaswari moxseneba nimuSebis darTviT), tfilisis universitetis moambe / Bulletin de l’Université de Tiflis 2, 1922-23, 313-391. Jost Gippert News from the Khanmetoba Summary The article summarises the new linguistic material of the Khanmeti period that has come to light in the edition of the Old Georgian palimpsest Cod. Vind. georg. 2 of the Austrian National Library, Vienna. On the basis of the analysis provided by Zurab Sarjveladze in 1971, the newly found Khanmeti forms are listed according to their different grammatical functions (second person subject, third person indirect object, third person direct object, third person subject of passive forms, comparative formations, other nominal formations). In an appendix, two pages of the Khanmeti palimpsest S-3902 are edited on the basis of multispectral images made in 2007. 184 enaTmecnierebis sakiTxebi _ I-II, 2009 nino doborjginiZe Zveli qarTuli filologiis istoriidan (antioqiis samefos roli XI-XIII saukuneebis politikur da kulturul-saganmanaTleblo procesebSi) Zveli qarTuli filologia Sua saukuneebis filologiuri disciplinis metad saintereso nawilia. misi sistemad Camoyalibeba, anu SemTxveviTi, spontanuri, praqtikul gamocdilebaze damyarebuli saqmianobis qceva normirebul disciplinad, rogorc cnobilia, efrem mcirisa da, saerTod, Savi mTis mTargmnelobiT skolas, anu antioqias ukavSirdeba. qarTulma mTargmnelobiTma da, zogadad, qarTulma filologiurma tradiciam sakmaod grZeli gza ganvlo, vidre teqstis Targmna, komentireba, ganmarteba, misi aRWurva saTanado filologiuri aparatiT sistematikis kanonebze damyarebul filologiur saqmianobad iqceoda. samarTlianad miuTiTebs a. xaranauli, rom I etapze Sesrulebuli Targmanebi spontanuri da intuiciuri unda yofiliyo. Sdr. „rodesac Cven wminda werilis pirveli Targmanis meTodze vlaparakobT, sruliadac ar igulisxmeba, rom mTargmnels hqonda garkveul principebze dafuZnebuli Targmanis meTodi. Cven mxolod im principebze vlaparakobT, romelTac Tavadve gamovyofT teqstSi. Targmanis I etapze mTargmnelis amocana cxadi da martivi iyo: zustad eTargmna RvTis sityva. raSi unda gamoxatuliyo es sizuste da ra xarisxisa unda yofiliyo igi, es sagangebo Teoriuli gansjis sagani, albaT, arc yofila. mTargmnelebi yoveli calkeuli SemTxvevisTvis intuiciurad irCevdnen Targmanis princips. amgvari xasiaTis gamo pirvel Targmanebs SeiZleba spontanuri an intuiciuri vuwodoT... SemdgomSi, roca intuiciuri Wvreta analitikurma azrovnebam Secvala da bibliis teqsti polemikis iaraRi gaxda, Targmanis dedanTan siaxlove ukve iseT principad iqca, romelic konkretul detalebSi gamoixata“ (xaranauli 2005:36). ucxo garemoSi filologiuri saqmianobis normalizaciisa da sistematizaciis amgvari procesi, rogorc wesi, seriozuli kulturuli urTierTobebis fonze mimdinareobs xolme. amis gaTvaliswinebiT antioqiaSi mdebare qarTuli kulturis kerebTan dakavSirebiT bunebrivad daismis kiTxva: iyo Tu ara antioqiasTan urTierToba oden religiursaganmanaTleblo xasiaTisa da, Sesabamisad, mas warmarTavdnen mxolod ber-monazvnebi, Tu sxva, seriozuli istoriul-politikuri safuZveli da winapirobebic hqonda, rogorc es aTonis samonastro kompleqsis an 185 sxva centrebis SemTxvevaSi?1 winamdebare statia swored am sakiTxebs exeba; evropel mecnierTa kvlevebsa da antioqiaSi Seqmnil laTinurenovan wyaroebze dayrdnobiT Sevecdebi vaCveno, rom XI-XIII saukuneebSi antioqiaSi qarTuli mTargmnelobiT-filologiuri saqmianobis sistematizacias sakmaod seriozuli istoriuli da politikuri safuZveli hqonda, romelic CvenSi naklebad aris Seswavlili. vgulisxmob antioqiis samefos rols imdroindeli saqarTvelos politikur cxovrebaSi da am rolis asaxvas Sua saukuneebis ucxoenovan wyaroebSi. konkretulad ki mxedvelobaSi maqvs ori uaRresad saintereso laTinurenovani qronika. maTgan erTis avtoria kiolneli sqolasti oliveri, romelic mexuTe jvarosnuli omis Semdeg, 1222 wels, antioqiaSi gaCerda, gaicno iq myofi qarTveli berebi da Tavis qronikaSi dawvrilebiT aRwera maTi saqmianoba.2 meore wyaros (Bella Antiochena) avtoria antioqiis mTavris, rojer antioqelis kancleri valteriusi.3 orive maTgani mogviTxrobs antioqiis samefos samediatoro rolis Sesaxeb qarTveli mefeebis dasakavSireblad evropis saxelmwifoebis umaRles saero da sasuliero pirebTan. am wyaroebis detalur analizs gvTavazobs germaneli istorikosi, peter halfteri (Halfter 2008:403-437), Tavis naSromSi, romelic 2008 wels gamoqveynda JurnalSi: "Le Muséon". winamdebare statia swored peter halfterisa da kavkasiis istoriis amsaxveli ucxoenovani wyaroebis (laTinuri, sparsuli, arabuli) Semswavlel evropel mecnierTa kvlevis Sedegebs eyrdnoba. me istorikosi ar var da, cxadia, ar vapireb saistorio mecnierebis TvalTaxedviT ganvixilo es qronikebi; me mainteresebs isini, rogorc wyaro im konteqstis, winapirobebis Sesaswavlad, romelSic qarTuli filologiuri azrovnebis sistematizaciis procesi mimdinareobda. qvemoT mokled SegaxsenebT Zveli qarTuli filologiis mimarTulebebs, romelTa Camoyalibeba uSualod ukavSirdeba antioqias: 1 v. boederma (Boeder 1983:85-95; misive 1998:68-81) da e. metrevelma (metreveli 1996; misive 2007:7-127) lingvisturi da istoriul-filologiuri kvlevebiT damajereblad aCvenes, rom aTonze qarTvelebis samonastro-saganmanaTleblo saqmianoba didi politikuri konteqstis nawili iyo. qarTveli berebis moRvaweoba erTmniSvnelovnad scdeba samonastro cxovrebis farglebs da aTonze qarTvelTa moRvaweobis, qarTuli enis kulturuli da politikuri legitimaciis, enaTa funqciuri saurTierTo velis: berZnuli – qarTuli ganmtkicebisa da SenarCunebis metad saintereso safexurs warmoadgens. enis legitimaciis safexurebis Sesaxeb (doborjginiZe 2009a:13-29). 2 oliveris qronikis laTinuri teqsti ix. Hoogeweg 1894. citatebi am qronikidan damowmebuli iqneba p. halfteris (Halfter 2008) publikaciis mixedviT. 3 am qronikis laTinuri teqsti ix. Hagenmeyer 1896. 186 a) Zveli qarTuli praqtikuli, hermenevtikuli gramatikis safuZvlebi. ra Tqma unda, vgulisxmob ara am disciplinis niSnebis an calkeuli komentarebis gaCenas, ama Tu im gramatikuli sakiTxis ganmartebas, rac qarTulad naTargmni an originaluri wyaroebis mixedviT gacilebiT adrindelia, aramed mis qcevas sagangebod SemuSavebul wesebze dafuZnebul saqmianobad; Sav mTaze moRvawe qarTvel mTargmnelTa lingvisturi xasiaTis Teoriuli naazrevi eyrdnoboda teqstis interpretaciis, komentirebis, erTi enidan meoreze Targmnis berZnul-laTinur da siriul tradiciebs, Sesabamisad, aleqsandriul gramatikebs da aleqsandriis biblioTekaSi SemuSavebuli teqstis `texnes~ mixedviT xsnida, ganmartavda qarTuli enis praqtikuli, hermenevtikuli gramatikis mniSvnelovan sakiTxebs. Zvel qarTul mTargmnelobiT komentarebSi dasmuli enobrivi problemebis kvlevas araerTi saintereso naSromi mieZRvna;4 Seswavlil iqna aleqsandriuli gramatikebis recefciis procesi XI-XIII saukuneebis qarTul egzegetikur komentarebSi: rogor Camoyalibda teqstis komentirebis modeli da swored sistematikis doneze rogor aisaxa masSi aristarxesa da gansakuTrebiT dionise Trakielis Tevcnh grammatikhv-s eqvsive Semadgeneli nawili (doborjginiZe 1998). aseve monografiulad damuSavda Trakielis gramatikis gavlena XVII-XVIII saukuneebis qarTul saenaTmecniero azrovnebaze (qarosaniZe 1998). b) teqstologiur-filologiuri mimarTuleba. Zvel qarTul Targmanebze darTuli lingvisturi komentarebi praqtikuli, hermenevtikuli xasiaTisaa da Tavdapirveli teqstis (Codex archetypus) dadgenisa da, saerTod, teqstis kvlevasa da kritikuli aparatis momzadebas isaxavs miznad. am saqmianobis sistematizaciac, rogorc cnobilia, Savi mTis mTargmnelobiT-saganmanaTleblo skolas, Sesabamisad, efrem mciris saxels ukavSirdeba.5 qarTuli filologiuri tradiciis problematika Sua saukuneebis filologiur-teqstologiuri disciplinis ganviTarebis konteqstSi, qarTuli tradiciis mimarTeba rogorc berZnul-laTinur, aseve siriul tradiciasTan sagangebod damuSavda saerTaSoriso samecniero 4 mravalricxovani literaturidan, romelSic Zveli qarTuli filologiis calkeuli sakiTxebia ganxiluli, davasaxeleb mxolod imaT, romlebic uSualod exeba Zveli qarTuli mTargmenlobiT-teqstologiuri aparatis kvlevas: bezaraSvili 2004; danelia 1983:296-386; Doborjginidze 2003b:119-140; TvalTvaZe 1997; keWaRmaZe, rafava 1983; d. meliqiSvili 1993 (1):6-24; (2):5-25; misive 1999; oTxmezuri 2005; rafava 1981:128-137; sarjvelaZe 1984; Shanidze 1984:53-68; SaniZe 1990; xaranauli 2005. 5 efrem mciris mTargmnelobiTi principebisa da filologiuri meTodebis Sesaxeb ix. bezaraSvili 2004; Doborjginidze 2009b; TvalTvaZe 1997; kekeliZe 1956:183-197; keWaRmaZe, rafava 1983; d. meliqiSvili 1999; n. meliqiSvili 1987: 119-129; oTxmezuri 2005. 187 proeqtis farglebSi. kvlevis saboloo Sedegebi 2009 wels daibeWda monografiis saxiT,6 romelSic naCvenebia, rom Targmanis da sazogadod, xelnaweri teqstis momzadebis, kritikuli aparatis, Sesavlis, anderZis, komentarebis darTvis, variantebis aRnusxvis, ikiTxvisebis SerCevis efremiseuli principebi aris kritikuli teqstis dadgenis is sistema, romelic sayovelTaod batonobda filologiaSi aleqsandriuli skolidan moyolebuli karl laxmanis CaTvliT, anu XIX saukunis axali filologiis dasawyisamde. rogorc irkveva, qarTuli tradicia Sua saukuneebis filologiur-teqstologiur disciplinas araerTi mniSvnelovani siaxliT amdidrebs. g) ritorika, sityvis xelovneba, da, Sesabamisad, poeziis ganviTareba, romlis mwvervali iyo `vefxistyaosani~. berZnul-laTinuri, aseve aRmosavluri wyaroebis mixedviT cxadi xdeba, rom swored antioqias ukavSirdeba qarTvelebis, somxebisa da qristianuli aRmosavleTis sxva xalxTa pirveli urTierTobebi, erTi mxriv, laTinurenovan qristianul da, meore mxriv, arabulenovan (maT Soris araqristianul) kulturasTan.7 qarTuli masalis mixedviT ritorikis sakiTxebis monografiulma Seswavlam aCvena, rom Cvens filologiur tradiciaSi swored Savi mTis moRvaweTa, kerZod, efrem mciris Teoriul komentarebSi damuSavda sistemurad Sua saukuneebis literaturis Teoriisa da ritorikis fundamenturi sakiTxebi, cnebebi (kompozicia, improvizacia, Janri, baZvis Teoria, mSveniereba) da rom efremis komentarebi bizantiis, sazogadod qristianuli aRmosavleTis Teoriuli azrovnebis mniSvnelovan nawils warmoadgens (bezaraSvili 2004). antioqiis samwerlobo-saganmanaTleblo centrebis kompleqsuri kvlevis mizniT ilia WavWavaZis universitetSi Seikriba mecnierTa jgu6 2000-2001, 2005-2006 wlebSi humboldtis samecniero grantis farglebSi profesorebis, v. boederisa (oldenburgi) da e. miulenbergis (giotingeni) xelmZRvanelobiT vmuSaobdi Zveli qarTuli Targmanebis berZnuli originalebis dadgenis, qarTuli enis istoriuli sociolingvistikisa da Zveli qarTuli filologiis calkeul sakiTxebze. minda udidesi madliereba gamovxato maT mimarT wlebis ganmavlobaSi Tanadgomisa da sasargeblo rCevebisTvis; sagangebod minda aRvniSno batoni vinfrid boederis gansakuTrebuli daxmareba Zveli qarTuli teqstebis germanulad Targmnasa da zogadad, monografiis rogorc enobriv, aseve Sinaarsobriv gadamuSavebaSi. kvlevis Sedegebi ix. Doborjginidze 2000:169-184; Doborjginidze 2003a:149-170; Doborjginidze 2003b:119-140; Doborjginidze 2009b. 7 evropeli istorikosebi didi xnis ganmavlobaSi uaryofdnen dasavleTi da aRmosavleTi qristianuli samyaros uSualo kavSirebs jvarosnul omebamde. ukanaskneli periodis kvlevebma laTinurenovani wyaroebis monacemebiT daadastures es kavSirebi. Sdr. Halfter 2008:1-34. am urTierTobebis amsaxveli ucxoenovani wyaroebi Seicavs Cveni istoriisTvis umniSvnelovanes cnobebs; isini sagangebo kvlevis sagani unda gaxdes. 188 fi,8 adamianebi, romelTac sagangebod umuSaviaT am problemis calkeul sakiTxebze. momdevno sami wlis ganmavlobaSi es jgufi rusTavelis fondis samecniero grantis farglebSi imuSavebs Temaze: „Sua saukuneebis qarTuli saganmanaTleblo saqmianobis rekonstruqcia antioqiuri kolofonebis mixedviT“. proeqtSi aqtiurad arian CarTulebi germaniasa da belgiaSi moRvawe cnobili orientalistebi; dagegmilia oTxi monografiis momzadeba, ucxoeli kolegebis monawileobiT samuSao seminarebis Catareba, saerTaSoriso simpoziumis mowyoba. antioqiuri kolofonebis proeqtze muSaobisas erT-erT pirvel sakiTxad gamoikveTa am saganmanaTleblo-mTargmnelobiTi saqmianobis istoriuli winapirobebis Tu konteqstis Seswavla. rogorc zemoT vTqvi, am konteqstis amsaxveli masala CvenTan naklebadaa Seswavlili. momavali kvlevisTvis, aseve saTargmnelad, SerCeul iqna ucxoenovani, gansakuTrebiT, laTinuri saistorio qronikebi. XI-XIII saukuneebis saqarTvelos da zogadad kavkasiis istoriis amsaxvel ucxoenovan wyaroebze, saqarTvelosa da dasavleTis urTierTobis problemebze Sua saukuneebSi sxvadasxva dros muSaobdnen evropeli mecnierebi _ p. peetersi, b. limperi, p. halfteri, m. v. esbroki, k. Todti. es ukanaskneli antioqiis sapatriarqos Sesaxeb daweril Tavis sadisertacio naSromSi dawvrilebiT exeba antioqiisa da saqarTvelos urTierTobis sakiTxebs (Todt 2005; misive 2006:33-80). 1980 wels daibeWda b. limperis monografia, romelSic gaanalizebulia kavkasiis xalxTa istoriis amsaxveli laTinuri, sparsuli da arabuli wyaroebi (Limper 1980). ramdenadac CemTvis cnobilia, am wayroebis sakmaod mniSvnelovani nawili, gansakuTrebiT laTinurenovani, CvenSi saerTod ar aris cnobili. zemoT dasaxelebuli laTinurenovani wyaroebis mixedviT ikveTeba Cveni istoriisaTvis axali, uaRresad saintereso perspeqtiva: antioqia, rogorc mediatori, Suamavali saqarTvelo-dasavleTis urTierTobaSi.9 valteriusis zemoT dasaxelebuli laTinuri qronika pirdapir ambobs, rom ierusalimis mefe boldvin pirvelma da daviT aRmaSenebelma ara marto icodnen erTmaneTis moqmedebebis Sesaxeb, aramed uSualo kontaqtebic hqondaT swored antioqiis samTavros, ufro konkretulad, antioqiis qarTul samwignobro kerebSi myofi qarTveli sasuliero pirebis gziT.10 qronika dawvrilebiT aRwers, Tu rogor iRebda monawileobas 8 q. bezaraSvili, T. oTxmezuri, d. TvalTvaZe, l. xevsuriani, m. maWavariani, n. gabriCiZe, T. suxiSvili, n. doborjginiZe. 9 es perspeqtiva pirvelad p. halfteris mier gaanalizebul wyaroebSi gamoikveTa; laTinurenovan wyaroTa monacemebs amjerad misi naSromebis mixedviT davimowmeb. ix. Halfter 2005:109-141; Halfter 2008:1-34. 10 es qronika Cveni istoriisTvis uaRresad saintereso, unikalur masalas Seicavs. masSi gadmocemulia daviTis epoqis amsaxveli zogierTi aqamde ucnobi epi- 189 didgoris omSi daviT aRmaSeneblis mxares orasi meomari franki jvarosanTa saerTo laSqridan. es daxmareba jvarosanTa mxridan iyo madlierebis gamoxatva daviTis mimarT, romelmac maTi saerTo mteri, seljukTa sulTani daamarcxa samSvildis brZolaSi da amiT rogorc siriis CrdiloeTiT mdebare antioqiis samTavros, aseve laTinTa ierusalimur samefosac amosunTqvis saSualeba mieca. qronikis avtori aqebs qarTvelebis sabrZolo gamocdilebas da daviTisa da misi dasavleli mokavSireebis SeTanxmebul qmedebebs. qronikis avtori sagangebod aRniSnavs, rom didgoris gamarjvebis Semdeg daviTma siriis da CrdiloeT erayis musulman suverenebs mosTxova im franki tyveebis gaTavisufleba, romlebic ilRazs Cauvardnen xelSi antioqiasTan brZolaSi da miaRwia kidec amas. evropul saxelmwifoebTan politikuri makavSireblis rols TamaSobs antioqia laSa giorgis drosac. cnobilia, rom laSa giorgis ierusalimze galaSqreba hqonda gamiznuli wminda qalaqis gasaTavisufleblad. amasTan dakavSirebiT papma inokenti III-m specialuri gamamxnevebeli werilic dawera laSa giorgisTvis, magram uSualod laSas ki ar swers, igi mimarTavs antioqiis mTavars da am werils oTx sxva werilTan erTad agzavnis antioqiis samTavroSi, rogorc makavSirebelTan. rogorc irkveva, es werilebi antioqiaSi myofi qarTveli berebis meSveobiT aRwevda adresatamde (Halfter 2008:18-34). p. halfteris amave kvlevam daadastura, rom laSa-giorgis ganzraxvis Sesaxeb yvela iyo informirebuli: papma honoris mesamem mexuTe jvarosnuli laSqrobis dros (1217-22 w.) frangi da germaneli episkoposebi gaafrTxila, rom kardinali pelagiusi elCebs agzavnida saqarTveloSi, raTa am meomar xalxs sisruleSi moeyvana keTili ganzraxva, daxmarebodnen jvarosnebs. aqve p. halfteri imowmebs daaxloebiT erTsa da imave periodSi erTmaneTisgan damoukideblad daweril or laTinur wyaros, romelTa mixedviT irkveva, rom es elCebi marTlac antioqiis samTavros uSualo daxmarebiT Camosulan saqarTveloSi da laSasgan piroba miuRiaT. qarTvelebis es gegma ver ganxorcielda da papma honoris mesamem amis mizezi gegmis Cavardnidan ori wlis Tavze Seityo mefe rusudanis werilidan, romelic bodiSs ixdida, monRolebi gamoCndnen da iZulebuli viyaviT maT SevbrZolebodiTo. rusudanis werilebi honoris mesamesTan isev antioqiis gziT Casula. is, rom jvarosnuli omebis dros qarTvelebsa da evropelebs Soris urTierToba, azrTa gacvla-gamocvla SesaZlebeli iyo, dadasturebulia araerTi laTinurenovani wyaros mixedviT. antioqia am urTierTobebisTvis yvelaze mosaxerxebeli adgili Cans. oliveris zemoT dasaxelezodi. ilia WavWavaZis universitetis zemoT dasaxelebuli samecniero proeqtis farglebSi daibeWdeba am wyaros qarTuli Targmani da mis Sesaxeb gamokvleva. 190 buli laTinuri wyaro uSualod adasturebs, rom antioqiaSi SesaZlebelia qarTvelebTan kontaqti pirdapir an mTargmnelis meSveobiT. misTvis moulodneli yofila imis aRmoCena, rom qarTvelebi berZnul damwerlobas ki ar iyeneben, sakuTari anbanuri damwerloba da mdidari literatura aqvT.11 samarTlianad miaCnia p. halfters amgvari kontaqtebi didi istoriuli konteqstis nawilad, romlis konceptualur sakiTxebs Tu konkretul detalebs mxolod am wyaroTa gamowvlilviT Seswavla warmoaCens (Halfter 2008:10-12). rogorc zemoT vTqvi, dagegmilia am da sxva ucxoenovani qronikebis moZieba da qarTulad Targmna, evropeli mecnierebis, pirvel rigSi, p. halfteris uSualo monawileobiT antioqiis kolofonebis proeqtis gafarToeba swored am tipis urTierTobebis amsaxveli berZnul-laTinuri wyaroebis kvlevisa da qarTulad Targmnis mizniT. udidesi gulistkiviliT mixdeba dRes imis Tqma, rom saistorio mimarTulebiT am proeqtis gafarToeba dagegmili iyo SesaniSnavi qarTveli istorikosis, lela patariZis aqtiuri monawileobiT. 2006-2007 wlebSi, roca am proeqtis sakvlevi problematika gamoikveTa da laTinurenovani wyaroebi moviZieT, lela jer ar iyo Cveni TanamSromeli, Tumca aqtiurad iyo CarTuli saistorio mimarTulebis seminarebSi. swored lelas xelmZRvanelobiT igegmeboda ucxoenovani wyaroebis kvleva da Targmna. Cven mivwereT kidec am sakiTxebze momuSave germanel da belgiel istorikosebs da gvqonda Tanxmoba, rom aqtiurad iTanamSromlebdnen am proeqtSi. maTTvis gansakuTrebiT saintereso da sasargeblo iyo lela patariZesTan, qarTuli pirvelwyaroebis SesaniSnav mcodnesTan da mkvlevarTan, urTierToba. warmodgenil statiaSi am wyaroebis ase zogadad mimoxilvas erTi mizani hqonda: mokled, fragmentulad mainc meCvenebina, rom antioqiis saganmanaTleblo centrebSi qarTuli filologiuri azrovnebis sistematizacias didi istoriuli safuZveli hqonda; rogorc Cans, antioqia mniSvnelovan rols TamaSobda saqarTvelos cxovrebaSi. vfiqrob, antioqiuri samwerlobo kerebis, aseve antioqiis Sesaxeb arsebuli ucxoenovani wyaroebis kompleqsuri Seswavla Cveni istoriuli, kulturuli da religiuri cxovrebis araerT saintereso sakiTxs warmoaCens. rogorc vTqvi, dagegmili kvleva koncentrirebulia filologiuri mecnierebis 11 Sdr."Georgiani et Greci per omnia concordant in officiis divinis, sed Georgiani litteram habent propriam, quorum codices in monte sancte Symeonis in columpna, ubi propriam habent ecclesiam, diligenter inspicientes per interpretem intelleximus, eos eundem ordinem ewangeliorum habere, quem habent Latini, canones etiam ewangeliorum per columpnellas arcuatas sicut et nos. Epistolarum Pauli idem prosus apud eos est ordo cum nostro, omnibus aliis epistolam Pauli ad Romanos premittunt“ (citata damowmebulia p. halfteris publikaciis mixedviT, gv. 6). 191 sistematizaciis istoriaze, magram es istoria izolirebulad ar arsebobs da misi gamowvlilviT Seswavla araerT mniSvnelovan kiTxvas dasvams, aqamde ucnob wyaros gamoavlens. literatura bezaraSvili 2004: q. bezaraSvili, ritorikisa da Targmanis Teoria da praqtika grigol RvTismetyvelis TxzulebaTa qarTuli Targmanebis mixedviT, Tbilisi. Boeder 1983: Boeder W., Die georgischen Mönche auf dem Berge Athos und die Geschichte der georgischen Schriftsprache, in Bedi Kartlisa. Revue de Kartvélologie 41, Paris. Boeder W., Sprache und Identität in der Geschichte der Georgier, in: B. Schrade - Th. Ahbe (edd.), Georgien im Spiegel seiner Kultur und Geschichte. Zweites DeutschGeorgisches Symposium: Vortragstexte. Berlin 1998, pp 68-81. danelia 1983: k. danelia, pavles epistoleTa Zveli qarTuli redaqciebi. efrem mciris redaqcia, qarTuli samwerlo enis istoriis sakiTxebi, Tbilisi. n. doborjginiZe, fsalmunTa gamokrebuli Targmaneba da Zveli qarTuli lingvisturi azrovnebis sakiTxebi, sadisertacio naSromi. Doborjginidze N., Die identitätsbildende Funktion der Sprache und Übersetzungsprobleme bei den altgeorgischen Exegeten”, in: U.-Chr. Sander –F. Paul (edd.), Muster und Funktionen kultureller Selbst- und Fremdwahrnehmung. Beiträge zur internationalen Geschichte der sprachlichen und literarischen Emanzipation. Göttingen, S. 169-184. Doborjginidze 2003a: Nino Doborjginidze, Einige Fragestellungen der Volkssprachenemanzipation im östlichen Christentum des Mittelalters, Oriens Christianus. Hefte für die Kunde des christlichen Orients, Bd. 87. Doborjginidze 2003b: Nino Doborjginidze, Die Argumente gegen die Bibelübersetzung in die Volkssprache und ihre Nachwirkung auf die Entwicklung des Georgischen in den 10.12. Jh., in: Winfried Boeder (ed.): Kaukasische Sprachprobleme. Beiträge zu den Kaukasistentagungen in Oldenburg 1995-2001 (= Caucasica Oldenburgensia 1). Oldenburg: Bibliotheks- und Informationssystem der Universität Oldenburg. Doborjginidze N., Die georgische Sprache im Mittelalter. Reichert-Verlag, Wiesbaden. Van Esbroeck M., Une Liste des Apôtres dans le Codex géorgien 42 d’Iviron, in Analecta Bollandiana, 86(1968), p. 139-150. TvalTvaZe 1997: d, TvalTvaZe, efrem mcire – bizantiuri mwerlobis komentatori, sadisertacio naSromi. kekeliZe 1956: k. kekeliZe, mTargmnelobiTi meTodi Zvel qarTul literaturaSi. etiudebi, I, Tbilisi keWaRmaZe, rafava 1983: n. keWaRmaZe, m. rafava, amonios ermisis Txzulebebi Zvel qarTul mwerlobaSi, Tbilisi. Limper 1980: Bernhard Limper, Die Mongoler und die christlichen Völker des Kaukasus, Köln. meliqiSvili 1993: d. meliqiSvili, gelaTis samonastro-literaturuli skola. ZiriTadi mimarTuleba da saazrovno-literaturuli interesebi. quTaisis universitetis moambe 1; 2. meliqiSvili 1999: d. meliqiSvili, Zveli qarTuli filisofiur- Teologiuri terminologiis istoriidan, Tbilisi. 192 meliqiSvili 1987: n. meliqiSvili, ramdenime dakvirveba efrem mcirisa da eqvTime aTonelis mTargmnelobiT meTodze, macne, enisa da literaturis seria (1987), 4, Tbilisi. metreveli 1996: e. metreveli, aTonis kulturul-saganmanaTleblo keris istoriidan, Tbilisi. metreveli 2007: e. metreveli, filologiur-istoriuli Ziebani, red. T. oTxmezuri, T. ceraZe, Tbilisi. oTxmezuri 2005: T. oTxmezuri: grigol nazianzelis TxzulebaTa komentarebi qarTul mTargmnelobiT tradiciaSi, sadisertacio naSromi. Peeters P., La première traduction latine de "Barlaam et Joasaph"et son original grec, in: Analecta Bollandiana, 49 (1931), p. 276-312. qarosaniZe 1998: l. qarosaniZe, dionisios Trakielis `gramatikis xelovneba~da Zveli qarTuli gramatikuli azrovneba, Tbilisi. sarjvelaZe 1984: z. sarjvelaZe, qarTuli saliteraturo enis istoriis Sesavali, Tbilisi. Shanidze M., An Old Georgian Grammatical Treatise in a Collection of Homilies Attributed to John Chrysostom, Bedi Kartlisa. Revue de Kartvélologie 42: 53-68. Todt 2005: Todt K.P., Region und griechischorthodoxes Patriarchat von Antiochia in mittelbyzantinischer Zeit und im Zeitalter der Kreuzzüge (969-1204), Wiesbaden. Todt 2006: Todt K.P., Griechisch-orthodoxe (Melkitische) Christen im zentralen und südlichen Syrien. Die Periode von der arabischen Eroberung bis zur Verlegung der Patriarchenresidenz nach Damaskus (635-1365); in: Le Muséon Revue. D’ Études Orientales, Tome 119 (2006). SaniZe 1990: m. SaniZe, sityuaÁ arTronTaTÂs – Zveli qarTuli gramatikuli traqtati, Tbilisi. xaranauli 2005: a. xaranauli, Zveli aRTqmis xanmeti fragmentebi da qarTuli bibliis teqstis istoriis sakiTxebi. disertaciis avtoreferati. Hagenmeyer H., Galterii Cancelarii Bella Antiochena, Innsbruck 1986. Halfter 2005: Halfter P., Das Papsttum und das Königreich Georgien in der ersten Hälfte des 13. Jahrhunderts. Die Bemühungen um eine Koordination der Kreuzzugsaktivitäten und die Aufforderung zur Kirchenunion im Lichte der lateinischen Quellen, in Le Muséon, Revue D’ Études Orientales. Tome 118 (2005), p. 109-141 Halfter 2008: Halfter P., Von den Kreuzfahrerstaaten in das Königreich Georgien, in: Le Muséon. Revue D’ Études Orientales. Tome 121 – Fasc. 3-4, Louvain-La-Neuve. Hoogeweg H., Schriften des Kölner Domscholasters, späteren Bischofs von Paderborn und Kardinalbischofs von S. Sabina Oliverus, hg. von H. Hoogeweg, Tübingen 1894. 193 Nino Doborjginidze From the History of Old Georgian Philology (The Role of the Kingdom of Antioch in the Political and Cultural-Educational Processes of XI-XII cc.) Summary The article deals with the political and cultural preconditions preceding the systematization of philological activity in the Antioch Georgian translation school. It also discusses Medieval Latin chronicles connected with Antioch. It turned out that the relationship with Antioch was not only of religious-educational nature but also of great historical-political importance. On the basis of researches made by the European scholars and the Latin sources created in Antioch, it is shown that in XIXII centuries Antioch played the mediating role between Georgia and Europe. The article discusses Latin sources reflecting these relations: 1.The chronicle by Oliver, a scholastic from Keln, written after the Fifth Crusade. 2. The chronicle under the name of Bella Antiochena by Valterius, a Chancellor of Roger from Antioch, a ruler of Antioch. The article analyses the process of systematization of Old Georgian philological activity on the basis of research results achieved by P. Halfter, K.P. Todt and foreign language (Latin, Persian, Arabic) sources describing the history of the Caucasus. 194 enaTmecnierebis sakiTxebi _ I-II, 2009 valerian kvantriSvili sinonimuri paralelizmi qarTuli oTxTavis or Zvel da or bolo redaqciebSi sinonimia enis leqsikur-semantikuri sistemis Semadgeneli nawilia, romelic erTi da imave Sinaarsis sxvadasxva niSniT gamoxatvas gulisxmobs da misi arsi mniSvnelobaTa srul an nawilobriv damTxvevaSi mdgomareobs (lingvisturi enciklopediuri leqsikoni 1990:446). sinonimTa warmoqmnis sxvadasxva meqanizmTa Soris mniSvnelovani adgili uWiravs sityvaTa sesxebas. `ucxouri sityvisa da misi `damxvduri~ ekvivalentis erToblioba qmnis sinonimebs~ (ZiZiguri 1982:51). umravles SemTxvevaSi amgvari sinonimuri wyvilebi erTi winadadebis farglebSi ixmareba, rac lingvistikaSi `sinonimuri paralelizmis~ saxeliT aris cnobili (ZiZiguri 1941:57). erT garkveul konteqstSi erTmaneTis gverdigverd naxmari sinonimur wyvilTa calebi xSir SemTxvevaSi damazustebel rols asruleben da mravalmxriv axasiaTeben cnebas (danelia 1998:472; gamyreliZe 1979:367). amitom, maTi gamoyeneba teqstSi umeteswilad mxatvruli mizniT aris ganpirobebuli, rac gadmosacemi Sinaarsis gaZlierebas da emociur gamoxatvas emsaxureba (danelia 1998:473). saxarebis teqstSi sinonimur wyvilebSi umeteswilad nasesxebi leqsemebi SeiniSneba da maTi fardi qarTuli ekvivalentebi erTgvari ganmmarteblis rolSi gamodian, rac ucxouri sityvis danergvis erTgvar saSualebad miiCneva (ZiZiguri 1941:57). sinonimuri paralelizmis xmarebis ramdenime SemTxveva gamoiyofa. kerZod: a) sinonimur wyvilTagan erTi wevri ucxouri warmomavlobisaa, xolo meore sakuTari enis fondis kuTvnilebas warmoadgens, b) sinonimuri wyvilis orive wevri nasesxebia, g) sinonimuri wyvilis orive wevri sakuTriv qarTuli warmoSobisaa. aRniSnulis gaTvaliswinebiT, ganvixilavT sinonimur wyvilTa xmarebis SemTxvevebs qarTuli oTxTavis ori Zveli da ori bolo redaqciebis masalis mixedviT, romlebic warmodgenilia DEC da GHIK redaqciebiT (SaniZe 1945:9). a) sinonimur wyvilTa Soris erTi wevri nasesxebia, meore ki sakuTari enis leqsikuri fondidan aris. sanTeli _ lampari: movida mun sanTlebiTa, lamprebiTa da saWurveliTa, l. 8, 16 DECFGHIK. ix. agreTve: i. 18, 3. sa-nT-el-i qarTveluri *naT- Ziridan momdinareobs. qarTul naTZirs Seesatyviseba megr. noT- da laz. noT-. Sesatyvisobebi vlindeba 195 aRniSnuli Zirebis semantikaSic (fenrixi, sarjvelaZe 2000). sanTeli ganimarteba, rogorc `aRsanTebeli~ (saba 1993); `patruqzed Camosxmuli cvili an qoni asanTebad, ве и и , веча~ (CubinaSvili 1961); `lampari, kandeli~ (abulaZe 1973). lampari berZnuli lampav",/lampavdo"-idan aris nasesxebi, romelic ganimarteba, rogorc `CiraRdani, sanTeli; manaTobeli...~ (dvorecki I 1958); `sanaTi, gina fanari~ (saba 1991); `asanTebeli kandeli, ве и и ~ (CubinaSvili 1961); `sanTeli, an kandeli~ (abulaZe, 1973). lampari berZnulSi polisemiuri leqsemaa, xolo oTxTavSi igi mxolod `sanTlis~ mniSvnelobiT aris Semosuli. lampari//sanTeli oTxTavis or Zvel redaqciaSi mxolod aRniSnul magaliTebSi gvaqvs (l. 8, 16; i. 18, 3) sinonimuri paralelizmis saxiT, romelsac berZnulSi erTi leqsema lavmpa" gadmoscems. brwyinvale _ spetaki: samoseli misi iqmna mbrwyinvale da spetak viTarca Tovli, mr. 9, 3 DE; samoseli misi iqmna brwyinvale, spetak friad, C. brwyinvale qarTveluri *berwy-/brwy- Ziridan momdinareobs da ganimarteba, rogorc `saCino, gina TeTri elvare, gina TeTri saCino~ (saba 1991); `elvare, bzinvare, anu naTlis feri, ве ы (CubinaSvili 1961); `naTeli~ (abulaZe 1973). spetaki falauri spēt/spētak sityvidan aris nasesxebi (andronikaSvili 1966:372-373) da niSnavs `TeTrs~ (saba 1991; abulaZe 1973; imnaiSvili 1986). berZnulSi spetaks gadmoscems leqsema leukhv, leukaiv `TeTri~ (dvorecki 1958). e. doCanaSvilis ganmartebiT, moxmarebis TvalsazrisiT spetaksa da TeTrs Soris niuansobrivi gansxvaveba iCens Tavs: `spetaks xmaroben Zalian naTelisaTvis, elvarisaTvis~ (doCanaSvili 1955:188). brwyinvale da spetaki sinonimuri paralelizmis saxiT dasturdeba mr. 9, 3-Si, romlebsac berZnulSi erTi leqsema leukhv `TeTri,~ (dvorecki 1958) gadmoscems. brwyinvale, rogorc aRiniSna, `naTlis fers, naTels~ ewodeba, xolo misi momdevno leqsema spetaki aseve `Zalian naTels~ gulisxmobs, rac Tvisebis yvelaze maRal xarisxze miuTiTebs. rabi _ moZRuari: hrques mas: rabi, romel iTargmanebis: moZRuar, sada iyofi, i. 1, 38 DECFGHIK. rabi//rabbuni: (ebr. rab, sir. rabiÐ, berZn. rJabb, somx. rabbi). es sityva berZnulis gziT aris Semosuli qarTulSi `didis batonis da Semdgom moZRvar-maswavleblis mniSvnelobiT~ (danelia 1998:140). k. danelia aRniSnavs, rom rabi formaSi `i qarTuli saxelobiTis niSani ki ar aris, aramed ebrauli, siriuli kuTvnilebiTi nacvalsaxeli `Cemi~ e.i. rab-i = 196 `moZRvari Cemi~. adre mas sapatio mwignobarT eZaxdnen, Semdgom axal aRTqmaSi ioane naTlismcemlisa da qristes mimarT ixmareba~ (danelia 1998:140). maSasadame, rabi `ebrauli sityvaa, = maswavlebels~ (imnaiSvili 1986). mo-ZRu-ar-i saerTo-qarTveluri *ZeR-/ZR- Ziridan momdinareobs. qarTul ZeRu-/ZRu- Zirs kanonzomierad Seesatyviseba megr. jR-/njRv-, laz. njR- da svan. JR-/JoR-, romelTa semantika aris `gagzavna; gaZRola; gaswreba~ (fenrixi, sarjvelaZe 2000). moZRuaris amosavali mniSvnelobac `gaswrebas~ ukavSirdeba (fenrixi, sarjvelaZe 2000). moZRuari ganimarteba, rogorc `ostati~ (saba 1993); `maswavlebeli, damrigebeli, mwurTneli, чи е , а ав и . //aRsarebisa an gandobis mama, х в и , е х в ы ~ (CubinaSvili 1961; imnaiSvili 1986). moZRuari moxmobil magaliTSi (i. 1, 38), rogorc misi ebrauli ekvivalenti (rabi), `maswavlebels, damrigebels~ niSnavs. abba/aba _ mama: aba, (abba, C) mamao Cemo, yovelive SesaZlebel ars Sen mier, mr. 14, 36. abba/aba: (ebr. ab, sir. abaÐ, berZn. ajbbav). es sityva semituri Ziris mqonea, romlis etimologiuri mniSvneloba ucnobia. sazogadod aRniSnavs mamas, wminda da sulier mamas; tomis, xalxis mamamTavars (abulaZe, 1973; imnaiSvili 1986; dvorecki 1958). mogvianebiT ki pativiscemis gamomxatvel epiTetad iqca. ebraulidan berZnulSi Semosuli ajbbav axali aRTqmis wignebSi sinonimadaa naxmari pathvr-isa da orive gverdi-gverd gamoiyeneba, rogorc sinonimuri wyvili (danelia 1998:144). mama saerTo-qarTveluri *mam- Ziridan momdinareobs (fenrixi, sarjvelaZe 2000) da polisemiuri leqsemaa. `mama ars RmerTi dambadeblobiTa, mama ars Semqmneli; mamad iTqmnian moZRvari, mR(vr)deli, aRmzrdeli, ostati, gina kaci uxucesi~ (saba 1991; CubinaSvili 1961). dasaxelebul magaliTSi (mr. 14, 36) mama `moZRvars, maswavlebels~ gulisxmobs. brZeni _ mecnieri: dahfare ese brZenTagan da mecnierTa da gamoucxade ese CCÂlTa, m. 11, 25 DEC. ix. agreTve: l. 10, 21. brZeni momdinareobs saS. sparsuli sityvidan frazaÐnak `brZeni, mecnieri~ (andronikaSvili 1966:296). brZeni ganimarteba, rogorc ,,didad Wkviani~ (saba 1991); `friad gonieri, anu mecnieri, ы , п е ы ~ (CubinaSvili 1961; abulaZe, 1973). brZens berZnulSi Seesatyviseba leqsema frovnimo" `gonieri, brZeni, Wkviani~ (dvorecki 1958). me-cn-ier-i qarTveluri *can-/cn- Ziris Semcvelia (fenrixi, sarjvelaZe 2000), rac niSnavs `mcnobels~ (saba 1991). `swavluls, gamocdils swavlaTa Sina, чё ы // nacnobs, а ы ~ (CubinaSvili 1961). Cveni 197 masalis mixedviT mecnieri `mcodnes, swavluls~ niSnavs. m. 11, 25 magaliTSi sinonimuri paralelizmis formiT warmodgenili wyvili brZeni// mecnieri berZnulSi gadmoicema erTi leqsemiT frovnimo" `gonieri, brZeni, Wkviani~ (dvorecki 1958). b) sinonimur wyvilTa wevrebi sakuTriv qarTuli warmomavlobisaa mcneba _ swavla _ moZRureba _ qadageba mcneba _ moZRureba _ swavla: dagitevebies mcnebaÁ RmrTisaM da gipyries moZRurebaÁ kacTaÁ, mr. 7, 8 DE; dagitevebies mcnebaÁ RmrTisaM da gipyries swavlaÁ kacTaÁ, C. ix. agreTve: mr. 7, 9; mcn-eb-a qarTveluri *mcen-/mcn- Ziris Semcveli leqsemaa, romlis amosavali semantika aris `dabareba; Setyobineba~ (fenrixi, sarjvelaZe 2000). mcneba ramdenime mniSvnelobas Seicavs: 1. `mcneba, sakuTrad: aTni saufloni mcnebani, RÂTisa mier micemulni mosesadmi, е я ап ве е ~; 2. `brZaneba, akrZalva~; 3. `niSani~... mcneba dasaxelebul konteqstebSi (mr. 7, 8; 7, 9) uflis mier danabareb `aT mcnebas~ aRniSnavs, romelsac berZnulSi gadmoscems leqsema entollhv `mcneba, aTi mcneba, brZaneba; Setyobineba~ (dvorecki I 1958). swavla qarTveluri *wav Ziridan momdinareobs (fenrixi, sarjvelaZe 2000) da ramdenime mniSvnelobas Seicavs: swavla 1. `ars raÁ(c) ara icodes, uTxras da swvarTos~; 2. `swavla ars qadageba~; 3. `xolo sxva swavla ars sakanonod Soltis miReba, viTarca weril ars 2, 12 fsalm., 23, 16-22 luka: `vswavlo ege da ganuteo~ (fenrixi, sarjvelaZe 2000; CubinaSvili 1961; abulaZe, 1973; imnaiSvili 1986). swavlas berZnulSi gadmoscems leqsema didavch `swavla; darigeba, Wkuis swavleba; qadageba~ (dvorecki I 1958). mo-ZRu-r-eb-a, rogorc zemoT aRiniSna, saerToqarTveluri *ZeRu/ZR- Ziridan momdinareobs (fenrixi, sarjvelaZe 2000). moZRuari niSnavs `damrigebels, maswavlebels~, xolo abstraqtuli saxeli moZRureba ki ganimarteba, rogorc `swavleba, darigeba, че ие, а ав е ие, п е а ие (CubinaSvili 1961), romelsac berZnulSi efardeba diØdaskw, /didachv `swavla, darigeba, qadageba, moZRvreba; swavleba, rCeva-darigeba~ (dvorecki 1958). mcneba//moZRureba//swavla moxmobil konteqstebSi erTi winadadebis farglebSi ixmarebian, romlebic ganirCevian Semdegi mniSvnelobaTa niuansebiT. Tu mcneba RvTis mier danabareb aT mcnebas aRniSnavs, moZRureba da swavla adamianis _ moZRvris, maswavleblis `darigebas, swavlebas~ gulisxmobs. swavla _ qadageba: raJams daasrulna iesu brZanebani ese aTormetTa mimarT mowafeTa TÂsTa, warvida mier qadagebad da swavlad qalaqebsa missa, m. 11, 1 DEC. 198 qadageba: 1. `maRlis xmiT swavleba~; 2. `ganTqma, xmis dagdeba~ (saba 1993; CubinaSvili 1961). qadageba moxmobil konteqstSi pirvel mniSvnelobas `swavlas~ Seicavs. m. 11, 1 magaliTSi leqsemebi qadageba//swavla sinonimuri paralelizmis saxiT dasturdeba, sadac qadageba meti eqspresiuli Sinaarsis Semcvelia anu igi maRali xmiT `swavlebas, moZRvrebas~ gulisxmobs. borkili _ sakrveli _ jaWu: mraval gzis jaWÂTa da borkiliTa Sekrul iyo igi, mr. 5, 4 DE; Seborkilian igi jaWÂTa da sakrveliTa, C. ix. agreTve: l. 8, 29. jaWu qarTuli *jaWu- Ziridan momdinareobs. `qarTuli jaWu- Ziris megruli ekvivalentia Zewkv- (*Zowkv- umlautis Sedegad)~ (fenrixi, sarjvelaZe 2000). zogierTi mkvlevari am sityvas megrul-Wanuridan nasesxebad miiCnevda (Ciqobava 1942:129-130; rogava 1951:96-97; klimovi 1964:237), magram b. gigineiSvilis mtkicebiT, am sityvis zanizmad miCneva gamarTlebuli ar aris da igi qarTuli warmomavlobisaa (gigineiSvili 1967:741). jaWu ramdenime mniSvnelobas Seicavs. igi aris `rkinisa da sxvaTa metallTagan Seqmnili Tvali an rgoli erTimeoreSi gayrilni abjarTa da javSanTani, я. // Sesaborkilebeli amgvaradve Seqmnili, еп , ве и а. // canda, qvabT sakidari. // Zewkvi, anu Siba TvalmargalitiT asxmuli gulzed da mxarzed Camosavlebi, romelsa ewodebis maniaki da farRuli, еп , еп ч а~ (CubinaSvili 1961). moxmobil konteqstebSi jaWu niSnavs `borkils~ (abulaZe 1973). bork-il-i qarTveluri *bark- Ziridan momdinareobs `megruli *bork- kanonzomierad Seesatyviseba bark- formas. megruli bork-il-i `fexi~... borkil fuZe, romelic uZveles werilobiT ZeglebSia dadasturebuli, megrulidan da lazuridan aris nasesxebi (goniaSvili 1940: 594). Zvel qarTulSi bark-al- fuZe `fexsac~ aRniSnavda: igi kelobda barkliTa, Sesaq. 32, 33. misi ZiriTadi mniSvneloba barkali Zvelsa da axal qarTulSi meoreuli Cans. aRsaniSnavia, rom `Zvel qarTulSi borkil- sityvis sinonimia sakrveli~ (fenrixi, sarjvelaZe 2000). borkili ganimarteba Semdegnairad: `ferxT Sesakravi~ (saba 1991); `fexT Sesakravi jaWvi rkinisa~ (CubinaSvili 1961). sa-krv-el-i iwarmoeba `saerTo-qarTveluri *kar-/kr- zmnuri Ziridan~, romlis semantikac `Sekvras~ ukavSirdeba. `Sekvris~ mniSvnelobiT efardeba mas qarTvelur enaTa Zirebi megr. kir-, laz. kor-/kir- (fenrixi, sarjvelaZe 2000). sakrveli ganimarteba, rogorc `Sesakravi~ (saba 1993); `raic ram Sesakravia, ы, вы~ (CubinaSvili 1961); `borkili~ (abulaZe 1973). 199 maSasadame, sinonimuri mimarTebebi sakuTriv qarTuli warmomavlobis leqsemebs Soris gvaqvs. Cveni masalis mixedviT wyvilis pirveli wevri jaWu aRniSnavs rkinis rgolebisagan damzadebul adamianis fizikuri moZraobis SemzRudav sagans, xolo momdevno leqsemebi borkili//sakrveli akonkreteben, rom es sagani gamoiyeneba fexebis Sesakravad. dasaxelebul wyvilebs berZnulSi efardeba mxolod erTi leqsema ajluvsion `jaWvi~ (dvorecki 1958). g) sinonimur wyvilTagan orive wevri nasesxebia parafsidi _ pinaki: ganswmed gareSesa sasumelisa da parafsidisa da pinakisasa, m. 23, 25 K. parafsidi//parafsiti nasesxebia berZnuli paroyiv" formidan da ganimarteba, rogorc `langari, sini an Tasi, fiala, jami~ (dvorecki II 1958); `sakmevlis WurWeli~ (saba 1991); `pinaki, badia an sini, ~ (CubinaSvili 1961); `TefSi, WurWeli~ (imnaiSvili 1986). pinaki fardia berZnuli sityvisa piØnavx, rac ganimarteba Semdegnairad: `dafa, ficari, fodnosi, an langari~ (dvorecki, II 1958); `didi jami an TefSi xisa, ~ (CubinaSvili 1961); `TefSi~ (abulaZe 1973). berZnulidan SeTvisebuli leqsikuri erTeulebi parafsidi da pinaki sinonimuri paralelizmis saxiT dasturdeba qarTuli oTxTavis ori bolo redaqciis nusxaSi, romelTac berZnulSi efardeba mxolod erTi leqsema paroyiv". isini orive `langars, jams aRniSnaven~, oRond pinaki xisgan damzadebul `did jams~ aRniSnavs. iv. imnaiSvilis dakvirvebiT, oTxTavis am adgilas jer erT-erTi amaTgani iyo, Semdeg moundomebiaT misi Secvla meore sinonimuri caliT, igi miuweriaT gverdiT, magram pirvelis waSla da amoReba daviwyebiaT da gadamwers orive forma gadauweria upretenziod (imnaiSvili 1979:359). kinsoni _ xarki: miCueneT me kinsonisaÁ xarkisaÁ, m. 22 19. kinsoni laTinuri censos formidan momdinareobs (lingvisturi enciklopediuri leqsikoni 1990). berZnulSi misi Sesatyvisia khÖnso" `xarki~ (dvorecki II 1958) forma. iv. imnaiSvilis dakvirvebiT, `efTvimes, rogorc Cans, Tavis redaqciaSi jer kinsoni Seutania uTargmnelad, Semdeg iqve miuweria misi Targmani _ xarkisaÁ, xolo berZnuli kinsonisa-s amoSla daviwyebia, an khÖnso" ubralod miuweria gverdiT imis saCveneblad, rom amis Targmania `xarkisaÁ~-o da darCa merme wauSleli~ (imnaiSvili 1979:87). SesaZloa, leqsema kinsoni laTinurSi Tavdapirvelad fulis, monetis saxeobas warmoadgenda, rogorc asari, kodrati da sxv. savaraudoa, rom xarkis gadaxda amgvari monetis (censos) saxiT xdeboda, xolo Semdgom mas unda SesZenoda zogadad xarkis, `gadasaxadis~ mniSvneloba. 200 xarki ganimarteba, rogorc `sameufo xarji, debuleba, asaRebi (saba 1993; CubinaSvili 1961); `gadasaxadi, gadasaxdeli~ (imnaiSvili 1986). xarki araqarTuli warmoSobis mqone sityvaa. maSasadame, igi romelime ucxo enidan unda iyos SeTvisebuli qarTulSi. zmnuri sinonimebis paralelurad xmarebisas wyvilis erT-erTi wevri, umeteswilad meore, ufro meti gamomxatvelobiTi da espresiuli Sinaarsis Semcvelia. tirilis semantikis Semcvel sinonimur zmnebSi dominanti wevria tirili, xolo mwkrivis momdevno wevrebi eqspresiuli niSnis matebiT emijnebian mas. tirili _ godeba _ tyeba _ glova tirili _ godeba _ tyeba: misdevda mas simravle erisaÁ mis da dedebisaÁ romelni tirodes da etyebdes mas, l. 23, 27 C; Seudga mas simravÀ erisaÁ da dedaTÁ, romelni etyebdes da hgodebdes, DE. rameTu hstirodeT da hgodebdeT Tquen, xolo sofelsa uxarodis, i. 16, 20 DEC. stirodes mas yovelni da etyebdes, l. 8, 52 DEC. tirili _ glova: vaÁ Tquenda, romelni iciniT aw, rameTu iglovdeT da hstirodiT, l. 6, 25 DEC. ix. agreTve: mr. 16, 10. tir-il-i: `tirilica esreT ganiyofebian: rameTu cremli ars uÃmo oden cremlis dena; vaeba ars avajiTa da keTilis sityviTa satirals rasme ityodes da cremleodes; godeba ars ÃmakeTilobiT zrun-SewyobiT gulis satkivarTa sityvaTa mgosnoba...~ (saba 1993); `mwuxareba, gamoCenili cremlis deniTa..., п ач~ (CubinaSvili 1961); `cremlva, moTqma~ (imnaiSvili 1986). tirils berZnulSi Seesatyviseba leqsema klaivw `tirili~ (dvorecki 1958). god-eb-a ganimarteba, rogorc `SeÃmobiT tirili~ (saba 1991); `moTqmiT tirili~ (CubinaSvili 1961). godebas efardeba berZnulSi zmna qrevnew `samgloviaro simRera; moTqmiT tirili~ (dvorecki 1958). ty-eb-a aris `moTqma TavSi cemiT; glova~ (abulaZe 1973); `tirili piris xokiTa da TavSi xelis SemokvriT~ (imnaiSvili 1986). tyebas berZnulSi Seesatyviseba leqsema kovptw `dartyma, cema; mwared atireba~ (dvorecki 1958). gl-ov-a qarTveluri *gl- Ziridan momdinareobs. `qarTul gl- Zirs Seesatyviseba megr. rg-.~ Sesatyvisobebi vlindeba aRniSnuli Zirebis semantikaSic (fenrixi, sarjvelaZe 2000). glova `ese ars samwuxarosa saqmesa zeda vaebiT, tiriliT da SewuxebiT yof(n)a~ (saba 1993); `vaeba, tirili, п а а , е ва ~ (CubinaSvili 1961); `datireba, mglovareba~ 201 (abulaZe 1973). glovas efardeba berZnulSi leqsema penqevw `datireba, sevdianoba, dardi~ (dvorecki II 1958). amdenad, sinonimuri rigis mTavari wevria tirili, xolo misi mewyvile zmnebi godeba//tyeba//glova erTi konteqstis farglebSi miemarTebian mas sinonimuri paralelizmis saxiT, romelTagan tirili eqspresiuli da emociuri niSniT neitraluri leqsemaa, romelsac winadadebaSi pirveli adgili uWiravs, xolo misi sinonimuri mewyvileebi mosdeven mas da ufro aZliereben, eqspresiuli ZaliT warmoaCenen `mwuxarebis~ mniSvnelobas. godeba `moTqmiT~, maRali xmiT tirils aRniSnavs; tyeba `piris xokiTa da TavSi xelis SemokvriT~ tirils gamoxatavs; glova raime samwuxaro ambis gamo `vaebiT~ tirils gulisxmobs. sinonimebis paralelurad xmarebis SemTxvevebi dasturdeba agreTve Semdeg wyvilebSi: sneuleba // uZlureba (m. 10, 1); sneuleba // araZleba (m. 4, 23); sneuleba // salmoba (l. 7, 21); sixaruli // mxiaruleba (l. 1, 14; 1, 28); sixaruli // Sueba (l. 15, 32); sixaruli // gancxroma (l. 15, 25); saxioba // pariT mRera (l. 15, 25); mofarduli // msyideli (m. 21, 12); msxuerpli // Sesawiravi (mr. 12, 39); msxuerpli // mrguliad dasawuveli (mr. 12, 39); pasqa // vneba// ucomoeba (l. 22, 7; l. 22, 1). brZeni // mecnieri // mwignobari (m. 11, 25; l. 10, 21; m. 23, 34); keTili // saxieri (l. 8, 15; 19, 17); tilo // ardagi (l. 24, 12; i. 19, 40; 20, 6; 7); mislva // miaxleba (l. 24, 15); moslva // moaxleba (l. 15, 25); moyvaneba // warmodgineba... cxadia, warmodgenili masaliT ar amoiwureba oTxTavis teqstSi arsebuli leqsikuri sinonimebi. zemoganxiluli erTeulebi warmoadgenen mxolod nawils im sinonimuri leqsikisa, romelic saxarebaSi dasturdeba. rogorc aRiniSna, teqstSi yvelaze meti raodenobiT sinonimuri zmnebi moipoveba, romlebic sxvadasxva semantikur jgufebSi erTiandebian. literatura abulaZe 1973: il. abulaZe, Zveli qarTuli enis leqsikoni, `mecniereba~, Tbilisi. andronikaSvili 1966: m. andronikaSvili, narkvevebi iranul-qarTuli enobrivi urTierTobebidan, Tsu, Tbilisi. gamyreliZe 2003: T. gamyreliZe, z. kiknaZe, i. Saduri, n. Sengelaia, Teoriuli enaTmecnierebis kursi, Tbilisi. gigineiSvili 1967: b. gigineiSvili, jaWvisa da Zewkvis urTierTmimarTebisaTvis, saq. ssr mecn. akad. moambe, XXXVIII, #3, Tbilisi. goniaSvili 1940: T. goniaSvili, leqsikuri Sexvedrebi CaCnursa da qarTvelur enebTan: enimkis moambe, V-VI, Tbilisi. danelia 1998: k. danelia, narkvevebi qarTuli samwerlobo enis istoriidan, I, Tbilisi. 202 dvorecki 1958: М ва. в е и И. Х., ев е ече - и ва , . I-II, doCanaSvili 1955: e. doCanaSvili, masalebi adiSis oTxTavis warmomavlobis sakiTxisaTvis, masalebi saqarTvelosa da kavkasiis istoriisaTvis, nak. 32, Tbilisi. imnaiSvili 1979: iv. imnaiSvili, qarTuli oTxTavis ori bolo redaqcia, Zv. qarT. enis kaT. Sromebi, 22, Tbilisi. imnaiSvili 1986: iv. imnaiSvili, qarTuli oTxTavis simfonia-leqsikoni, Tbilisi. klimovi 1964: К и в Г. А., Э и иче и ва а ве их я ы в, М ва. mari 1912: Ма ., К в п п е ии а ха c яы а е и я е иче их, Ма е иа ы п я е иче яы а и , V, С-П . lingvisturi enciklopediuri leqsikoni 1990: и ви иче и и пе иче и ва ."С ве ая и пе ия", М ва. rogava 1951: g. rogava, jaWv fuZis SedgenilobisTvis, afxazeTis en. lit. da ist. Sromebi, XXIV, soxumi. saba 1991: sulxan-saba orbeliani, leqsikoni qarTuli (avtobiografiuli nusxebis mixedviT moamzada, gamokvleva da ganmartebaTa leqsikis saZiebeli daurTo ilia abulaZem), w. I, `merani~, Tbilisi. saba 1993: sulxan-saba orbeliani, leqsikoni qarTuli (avtobiografiuli nusxebis mixedviT moamzada, gamokvleva da ganmartebaTa leqsikis saZiebeli daurTo ilia abulaZem), w. II, `merani~, Tbilisi. fenrixi, sarjvelaZe 2000: h. fenrixi, z. sarjvelaZe, qarTvelur enaTa etimologiuri leqsikoni; meore Sevsebuli da gadamuSavebuli gamocema, Tspu, Tbilisi. SaniZe 1945: a. SaniZe, qarTuli oTxTavis ori Zveli redaqcia sami Satberduli xelnaweris mixedviT, gamosca akaki SaniZem, Tbilisi. Ciqobava 1942: arn. Ciqobava, saxelis fuZis uZvelesi agebuleba qarTvelur enebSi, Tbilisi. CubinaSvili 1961: n. CubinaSvili, qarTuli leqsikoni rusuli TargmaniTurT, `sabWoTa saqarTvelo, Tbilisi. ZiZiguri 1941: S. ZiZiguri, cneba sinonimuri paralelizmisa: smam., t. II, #7, Tbilisi. ZiZiguri 1975: S. ZiZiguri, saenaTmecniero saubrebi, `nakaduli~, Tbilisi. H KAINH DIAQHKH, Second edition, The British and foreign bible society, London. 203 Valerian Kvantrishvili Synonymic Parallelism in the Two Old and Two Final Editions of the Georgian Four Gospels Summary In the text of the Gospel the following cases of synonymic parallelism are recorded: one of the members of the pair is borrowed, and the other is of Georgian origin: kinsoni (Greek ‐ khÖnso")//xarki//saxarko ("tribute//related to tribute"); lampari (Greek - lampavdo")//sanTeli ("lamp, candle"); spetaki (Pahlavi spēt/spētak)//brwyinvale ("brilliant, shining"). Both members of the synonymic pair are borrowed: parafsidi (Greek - paroyivdo")//pinaki (Greek - piØnavko") ("platter, dish"). The members of the pair are of Georgian origin: borkili//sakrveli//jaWu... ("fetters, shackle, chains"). In synonymous verbs used in parallel the first member is characterized by the neutrality of its emotional or expressive feature, whereas the other is more expressive. In particular: in the forms tirili//godeba//tyeba//glova ("weeping, lamentation, mourning"), tirili ("weeping") the expressive feature is emotionally neutral, while in its synonyms the expressive feature increases. In the verbs SeSineba//SeZrwuneba//damedgreba ("to be frightened, to be startled, to turn timorous"), SeSineba does not have an emotional connotation, whereas SeZrwuneba means "to shake with fear", and damedgreba means "to turn timorous", etc. Thus, parallel forms in the text of the Gospel are mostly used with the artistic purpose, which serves the intensification and emotional expressiveness of the content to be conveyed. 204 enaTmecnierebis sakiTxebi _ I-II, 2009 naTia mirotaZe kata, windebulis ekvivalentebi fsalmunTa wignis Zvel qarTul recenziebSi Targmanis procesi sakmaod rTulia, gansakuTrebiT sawyis etapze, roca ar arsebobs Targmanis principebi da mTargmnelebs spontanurad uwevT maTi SemuSaveba, ekvivalentebis moZieba da Semdeg maTgan erT-erTis arCeva. kidev ufro rTulia im elementebis gadmotana, romlebic mimRebi enisTvis ucxoa. am dros xdeba enaSi daunjebuli potenciis amoqmedeba. Sedegi sxvadasxvagvaria: zogjer ucxo enis modelis mixedviT Seqmnili elementebi mimRebi enis `nebad bunebiTad~ iqceva, zogjer ki amgvari enobrivi formebi romelime konkretuli teqstis farglebs ar scildeba. enis istoriaSi gansakuTrebuli adgili uWiravs TandebulTa sistemis Camoyalibebas. am procesze Targmanic mniSvnelovan gavlenas axdens. am debulebis marTebuloba kata, windebulis magaliTze SevamowmeT. Cveni arCevani ganapiroba iman, rom es windebuli polisemanturia, Zalze produqtiulia berZnulSi, misi gadmotana TargmanSi semantikur da formalur ZiebebTanaa dakavSirebuli. Zieba dResac ar dasrulebula – am windebulis zogierTi mniSvnelobis Sesatyvisi erTeuli qarTulSi axlac ar gvaqvs. kata, windebulis gadmocema SeviswavleT fsalmunis qarTuli Targmanis mcxeTuri, sinuri da giorgiseuli recenziebis mTeli teqstis mixedviT. davadgineT CvenTvis saintereso windebulis Sesatyvisebi da berZnuli dednis gaTvaliswinebiT ganvsazRvreT maTi mniSvnelobebi. garda amisa, windebulis gadmotanaze dakvirvebiT SevecadeT, gangvesazRvra giorgi mTawmindelis recenzirebis stili. fsalmunTa wignSi kata, windebuli sakmaod produqtiulia, ixmareba akuzativTan (ufro xSirad) da genetivTan (iSviaTia). igi qmnis frazeologizmebsac (cxrili # 1 da 2). fsalmunTa wignis qarTul recenziebSi dadasturebuli kata, windebulis mniSvnelobebi da ekvivalentebia (cxrili # 3)1: 1) vinmes winaaRmdeg, sazianod raimes Tqma an gakeTeba (16), yvelaze xSirad gadmoicema -TÂs TandebuliT, gamoiyeneba agreTve zeda da -damo (//-dami) Tandebulebi, samjer mTargmnel-recenzentebi mimarTaven Tavisu1 mniSvnelobebis gamoyofisas da dalagebisas visargebleT Semdegi leqsikonebiT: Lampe G.W.H., A Patristic Greek Lexicon, Oxford, 1961 da Liddell H.G. and Scott R., Greek-English Lexicon, Oxford, 1996. 205 fal Targmansac, Tandebulis Sinaarsi ki kompensirebulia zmnis semantikiT, ufro zustad rom vTqvaT, swored zmnis semantika ganapirobebs Tandebulis gamotovebas (ix. me-4, me-5 da me-6 magaliTebi). mag., 1) 108.2 evla,lhsan katV evmou/ glw,ssh| doli,a|] ityodes CemTÂs bagiTa (eniTa u) zakuliTa f,u; 2) 40.9 lo,gon para,nomon kate,qento katV evmou/] sityuaÁ us(Su)juloebisaÁ damdves Cem zeda f,u; 3) 40.8 katV evmou/ evlogi,zonto kaka, moi] da (> u) Cemdamo (CemTvis u) zraxvides borotsa f,u; 4) 108.20 kai. tw/n lalou,ntwn ponhra. kata. th/j yuch/j mou] da romelni ityodes ZÂrsa sulisa Cemisasa f,u; 5) 108.5 kai. e;qento katV evmou/ kaka. avnti. avgaqw/n] momages me boroti keTilisa wil f,u; 6) 31.5 evxagoreu,sw katV evmou/ th.n avnomi,an mou tw/| kuri,w|] uTxra (aRuvaro u) brali Cemi ufalsa f,u. 2) ficis dadeba vinmes mimarT, amis mxolod erTi magaliTi gvxvdeba da kata, windebuls -damo(//-dami) Tandebuli Seesabameba: 1) 101.9 kai. oi` evpainou/nte,j me katV evmou/ w;mnuon] da maqebelni Cemni Cemdamo fucvides f,u; 3) kata, windebuli xSiradaa gamoyenebuli drosTan dakavSirebul konstruqciebSi da gamoxatavs: a) moqmedebis dros (mag., 138.9 evan. avnala,boimi ta.j pte,ruga,j mou katV o;rqron] aR-Tu-vipyrne Ãelni (frTeni u) Cemni ganTiad f,u.) an b) dros, roca moqmedeba daiwyo (mag., 118.152 katV avrca.j e;gnwn evk tw/n marturi,wn sou] dasabamiTgan vicnode me wamebanni Senni f,; dasabamiTgan vcan me wamebaTagan SenTa u.), g) gamoyofs drois Tanabar periodebs (mag., 67.20 euvloghto.j ku,rioj h`me,ran kaqV h`me,ran] kurTxeul ars RmerTi dRiTi-dRed (dRiTi-dRe ,u) f,u.) da a.S. 4) aRniSnavs moqmedebis dawyebis adgils (mag., 67) 34 tw/| evpibebhko,ti evpi. to.n ouvrano.n tou/ ouvranou/ kata. avnatola,j] romel-igi (romeli-igi u) amaRlda casa caTasa aRmosavaliT f,u). 5) moqmedebis mizezs (mag., 9.25 kata. to. plh/qoj th/j ovrgh/j auvtou/ ouvk evkzhth,sei/] mravliTa guliswyromiTa misiTa ara gamoiZia (gamoiZois u) igi f,u). 6) kata, windebuli karg masalas iZleva dakvirvebisTvis, roca gamoxatavs Sesabamisad Sinaarss. uCa cindelianma mefeTa wignebis qarTuli Targmanebis magaliTze gaarkvia, rom am windebulis Targmnis procesSi sami qronologiur-stilisturi etapi gamoiyofa: 1) Ø, viTarca, -iTa; iSviaTad: egre, egreTve, egeviTari. 2) msgavsad. 3) -ebr. am sami jgufidan mefeTa III da IV wignebSi SeiZleba iTqvas, mxolod II da III gvaqvs (I Zalian iSviaTia da naSTis saxiT vlindeba, ZiriTadad kontaminirebul magaliTebSi). uCa cindelianis statiaSi naCvenebia, Tu raoden mniSvnelovania stilisturi kriteriumis gamoyeneba bibliis Targmna-recenzirebasTan dakavSirebuli sakiTxebis kvlevisas. mefe206 Ta III da IV wignebSi gamoiyo ara mxolod ori stilisturad gansxvavebuli teqsti (pirobiTad, `msgavsad stili~ da `-ebr stili~), aramed dadginda, rom sxvadasxva stilisturi jgufi sxvadasxva ucxoenovan wyarosTanaa dakavSirebuli da sxvadasxva qronologiur etaps gviCvenebs: `msgavsad stilis~ teqsti ufro arqaulia, vidre `-ebr stilisa~, hegzapluri tradiciis teqsts Seicavs da somxurTanaa axlos, xolo -ebr stilisturi fena lukianuri recenziis teqstia da aSkarad berZnuls ukavSirdeba. unda aRiniSnos, rom msgavsad ekvivalenti ufro myaria, xolo ebr stilisturi fena met siWreles gviCvenebs, ara mxolod mefeTa III da IV wignebSi, aramed saxarebis teqstSic. I jgufis ekvivalentebi Targmna-recenzirebis im safexurs unda asaxavdes, roca ena eZebs kata, windebulis optimalur Sesatyviss da ekvivalentTa siWrelec amiTaa ganpirobebuli. es stilisturi fena ufro arqaulia msgavsad da -ebr stilistur fenebTan SedarebiT (uCa cindeliani 1967:171-183). am TvalsazrisiT SeviswavleT kata, windebulis ekvivalentebi fsalmunTa wignis Zvel qarTul versiebSi. rogorc cnobilia, fsalmunTa wignis mcxeTuri da sinuri recenziebi ufro Zvelia, yvelaze bolos ki fsalmunis teqsti giorgi mTawmindelma Caaswora. am recenziaTa mixedviT ekvivalentebi ase ganawilda: LXX kata, qarTuli ekvivalentebi zeda -gan (naT.-Tan) -TÂs -ebr -iTa msgavs Ø ravden (raoden) viTarca f (mcxeTuri) , (sinuri) u (giorgi) sul 1 1 0 4 33 1 3 2 1 1 1 0 4 34 1 3 2 1 1 0 1 24 17 1 0 2 1 47 rogorc vxedavT, fsalmunis teqsti or stilistur-qronologiur jgufad daiyo. I jgufs (yvelaze arqauls) ganekuTvneba sinuri da mcxeTuri, xolo II-s (yvelaze gviandel `-ebr stilis~ fenas)_ giorgiseuli. msgavsad stilisturi etapi fsalmunebSi ar gvaqvs. I etapze kata, windebulis ZiriTadi ekvivalenti aris moqmedebiTi brunva. Targmna-recenzirebis amave etapze gamoyenebulia msgavsad da -ebr ekvivalentebic, rac miuTiTebs maTi, rogorc enobrivi movlenis, arqaulobaze, romelime maTganis dominireba ki gviCvenebs ara samwerlobo enaSi momxdar cvlilebas, 207 aramed mTargmnel-recenzentis stils. kata, windebulis gadmotanis magaliTze qarTuli Targmanis teqnikaSi momxdari cvlilebac Cans: dedani aisaxos ara mxolod azrobrivad, aramed formaluradac, amitom gviandeli xanis moRvaweni moqmedebiTi brunvis formas, romelic, rogorc Cans, Zalian myari da zusti ekvivalentia, Tandebuliani konstruqciebiT anacvleben. sayuradReboa kata, windebuliT Seqmnili frazeologizmebic: a) kata. pro,swpon _ ebraizmia, aRniSnavs winaSeobas, fsalmunTa wignSi sul oTxjer gvxvdeba. es frazeologiuri windebuli Sedgeba Tandebulisa da srulmniSvnelobiani sityvisagan _ piri, ebraulSi am sityvas dakarguli aqvs amosavali mniSvneloba da Sesabamis frazeologiur windebulSi is calke elementad ar aRiqmeba. rac Seexeba berZnulsa da qarTuls, am enebSi es Sesityveba mainc ar aris semantikurad dauSleli, misi bunebrivi ekvivalenti martivi Tandebuli iqneboda, magram literaluri Targmanis principidan gamomdinare mainc axdenen mis segmentacias Targmnisas (mag., 82.14 w`j kala,mhn kata. pro,swpon avne,mou] viTarca lerwamni winaSe qarsa f,; viTarca lerwami winaSe pirsa qarisasa u.), Tumca giorgi mTawmindeli am SemTxvevaSic ufro Tanmimdevrulad (magram ara yovelTvis) axorcielebs literaluri Targmanis princips, xolo Zveli recenziebi `Tavisuflad~ Targmnian (cxrili # 1b, 2b, 3a). b) kata. mo,naj _ ganmartoebuls, ganmxoloebuls, erTaderTs aRniSnavs, fsalmunTa wignSi gvxvdeba samjer. qarTulSi gadmodis erTi SesatyvisiT _ mxoloÁ sxvadasxva brunvis formiT (mag., 4.9 o[ti su, ku,rie kata. mo,naj evpV evlpi,di katw,k| isa,j me] rameTu Sen ufalman mxoloman (mxoloÁ u) sasoebiT damamkÂdre me f,u.) g) kaqV e`ka,sthn _ marad, yovelTvis, yovel (dRe), fsalmunTa wignSi gamoyenebulia 5-jer, qarTulSi Seesabameba marad, maradis, yovelsa ekvivalentebi (mag., 41.4 evn tw/| le,gesqai, moi kaqV e`ka,sthn h`me,ran pou/ evstin o` qeo,j sou] iginiRa metyodes me maradRe (< marad dRe): sada ars RmerTi igi Seni? f,; rameTu metyÂed me maradRe (< marad dRe): sada ars RmerTi igi Seni? u). kata, windebulis ekvivalentebi recenziaTa mixedviT ixileT cxrilSi # 3. kata, windebulebis mniSvnelobebisa da Sesatyvisebis dadgenis procesSi ufro zustad ganisazRvra zogierTi qarTuli Tandebulisa Tu brunvis mniSvneloba fsalmunis teqstSi. magaliTebi: 1) -iTa (-iT): a) Tanaxmad, msgavsad, Sesaferisad: mag., 50.3 evle,hso,n me o` qeo,j kata. to. me,ga e;leo,j sou kai. kata. to. plh/qoj tw/n oivktirmw/n sou evxa,leiyon to. avno,mhma, 208 mou] miwyale me, RmerTo, didiTa wyalobiTa SeniTa da mravliTa mowyalebiTa SeniTa aÃoce usjuloebaÁ Cemi f,u. b) gamo, mizeziT: mag., 9.25 kata. to. plh/qoj th/j ovrgh/j auvtou/ ouvk evkzhth,sei/] mravliTa gulis wyromiTa misiTa ara gamoiZia (gamoiZios u) igi (>u) f,u. g) moqmedebis dawyebis adgili (= -idan): mag., 67) 34 tw/| evpibebhko,ti evpi. to.n ouvrano.n tou/ ouvranou/ kata. avnatola,j] romel-igi (romeli-igi u) amaRlda casa caTasa aRmosavaliT f,u. 2) -damo/-dami: a) vinmes winaaRmdeg, sazianod raimes Tqma an gakeTeba: mag., 40.8; evpi. to. auvto. katV evmou/ evyiqu,rizon pa,ntej oi` evcqroi, mou katV evmou/ evlogi,zonto kaka, moi] CemTÂs cundrukebdes yovelni mterni Cemni da Cemdamo (Sdr. CemTÂs u) zraxvides borotsa f,. b) ficis dadeba vinmes mimarT: mag., 101.9 kai. oi` evpainou/nte,j me katV evmou/ w;mnuon] da maqebelni Cemni Cemdamo fucvides f,u. 3) zeda: a) vinmes winaaRmdeg, sazianod raimes Tqma an gakeTeba: mag., 40.9 lo,gon para,nomon kate,qento katV evmou/] sityuaÁ usjuloebisaÁ damdves Cem zeda f,u. b) Tanaxmad, msgavsad, Sesaferisad: mag., 109,4 su. ei= i`ereu.j eivj to.n aivw/na kata. th.n ta,xin Melcisedek] Sen xar mRdel ukunisamde wessa mas zeda melqiz(s u)edekissa f,u. 4) -gan: a) Tanaxmad, msgavsad, Sesaferisad: mag., 118.132 kai. evle,hso,n me kata. to. kri,ma tw/n avgapw,ntwn to. o;noma, sou] da Semiwyale me samarTalTagan (Sdr. samarTalTaTÂs u) moyuareTa saxelisa SenisaTa f,. b) moqmedebis dawyebis dro: mag., 118.152 katV avrca.j e;gnwn evk tw/n marturi,wn sou] dasabamiTgan vicnode me wamebanni Senni f,; dasabamiTgan vcan me wamebaTagan SenTa u. g) gamo, mizeziT: mag., 93.19 kata. to. plh/qoj tw/n ovdunw/n mou evn th/| kardi,a| mou] mravalTagan salmobaTa gulisa CemisaTa,. 5) -ebr: a) Tanaxmad, msgavsad, Sesaferisad: mag., 102.10 ouv kata. ta.j a`marti,aj h`mw/n evpoi,hsen h`mi/n ouvde. kata. ta.j avnomi,aj h`mw/n avntape,dwken h`mi/n] ara codvaTa CuenTaebr miyos (miyo u) Cuen ufalman (> u), arca urCuloebaTa CuenTaebr momagos (momago u) Cuen f,u. b) gamo, mizeziT: mag., 93.19 kata. to. plh/qoj tw/n ovdunw/n mou evn th/| kardi,a| mou] mravalTaebr salmobaTa CemTa gulsa Sina Cemsa u. 6) -Tvis: a) vinmes winaaRmdeg, sazianod raimes Tqma an gakeTeba: mag., 40.8; evpi. to. auvto. katV evmou/ evyiqu,rizon pa,ntej oi` evcqroi, mou katV evmou/ evlogi,zonto kaka, 209 moi] CemTÂs cundrukebdes yovelni mterni Cemni, CemTvis zraxvides borotsa u. b) Tanaxmad, msgavsad, Sesaferisad: mag., 118.132 kai. evle,hso,n me kata. to. kri,ma tw/n avgapw,ntwn to. o;noma, sou] da Semiwyale me samarTalTaTÂs moyuareTa saxelisa SenisaTa u. g) gamo, mizeziT: mag., 93.19 kata. to. plh/qoj tw/n ovdunw/n mou evn th/| kardi,a| mou] mravalTaTÂs salmobaTa gulisa CemisaTaf. dasasrul, oriode sityva vTqvaT giorgi mTawmindelis moRvaweobis Taobaze. anderZSi, romelic fsalmunTa wigns erTvis, igi ambobs, rom man fsalmunni axlad Targmna, dRevandeli kriteriumebiT misi namuSevari axali Targmani ar aris. misi saqmianoba SeiZleba davaxasiaToT, rogorc recenzentisa. axali recenziis Seqmna gulisxmobs Txzulebis sworebas raime gaazrebuli principis mixedviT, roca am sworebas sistemuri xasiaTi aqvs. TandebulTa magaliTze davinaxeT, rom giorgi mTawmindeli cdilobs, SeZlebisdagvarad daicvas ekvivalentebis simyare da mudmivoba, zustad asaxos dednis ara mxolod Sinaarsobrivi, aramed formaluri mxarec. cxrili # 1a. kata, windebulis mniSvnelobebi berZnulSi gen. Acc. 1. moZraoba zemodan qvemoT: a) zedapirisaken b) siRrmisaken g) raimes gavliT d) raime wertilis mimarTulebiT kata, 2. a) ficis dadeba an aRTqmis micema vinmes mier b) ficis dadeba vinmes mimarT 3. winaaRmdeg, pirispir 4. miaxloebiTi dro 5. mizezi (-Tvis) 210 1. a) moZraoba qveviT b) moZraoba adgilidan g) pirispir, sawinaaRmdego mxares d) moZraoba raime miznisken an wertilisken 2. a) mTelis dayofa nawilebad (sityva sityvis miyolebiT) b) drois dayofa: dRiTidRe, yoveldRiurad... g) ricxvebTan (erTxel, orjer, mravalgzis...) 3. a) ganmavlobaSi b) miaxloebiT am dros 4. Sesabamisad 5. instrumentalisi a) RvTis wyalobiT b) meSveobiT cxrili # 1b. kata, windebulis monawileobiT Seqmnli idiomebi kata. pro,swpon kata. mo,naj kaqV e`ka,sthn winaSe (es frazeologiuri windebuli ebraizmia, ebrauli dednidan Sesuli jer septuagintaSi, xolo Semdeg am ukanasknelidan Sesrulebul sxva TargmanebSi, maT Soris qarTulSi) ganmartoebuli, ganmxoloebuli, mxoloÁ, erTaderTi yovelTvis, mudam cxrili # 2a. fsalmunTa wignis qarTul recenziebSi dadasturebuli kata, windebulis mniSvnelobebi da ekvivalentebi mniSvnelobebi ekvivalentebi 1) vinmes winaaRmdeg, sazianod raimes Tqma an gakeTeba (16) a) -TÂs (f9 / ,10 / u11), -damo (/dami) (f,1 / u0), zeda (f 3 / ,u 2) Tandebulebi; b) Ø (f,u 2); g) naTesaobiTi brunva (f,u 1). -damo(/-dami) (f,u 1) Tandebuli 2) ficis dadeba vinmes mimarT (1) 3) Tanaxmad, msgavsad, Sesaferisad (47) kata, + c. gen (16) /+ c. acc (70) 4) moqmedebis dro(1) 5) moqmedebis dawyebis dro (2) 6) drois Tanabari monakveTebi, romlebSic ganmeorebadi moqmedeba xdeba (2) 7) gamo, mizeziT (4) 8) moqmedebis dawyebis adgili (-idan) (1) 211 a) zeda (f,u 1); -gan (f, 1 / u 0); -TÂs (f, 0 / u 1) -ebr (f, 4 / u 24) Tandebulebi; b) moqmedebiTi brunva (f 33 / , 34 / u 17); g) Ø (f, 3 / u 0); d) msgavs (f,u 1) e) ravden (raoden) (f,u 2); v) viTarca (f,u 1); Ø (f,u 1) a) -gan Tandebuliani moqmedebiTiT (f,u 1) b) uTandebulo micemiTiT (f,u 1) gadmoicema semantikurad sityvis redublikaciiT (asevea berZnulSic) (f,u 2) a) -TÂs (f 1 / ,u 0); -gan (fu 0 / , 1); -ebr (f, 0 / u 2) Tandebulebi b) -iTa (f, 3 / u 2); uTandebulo moqmedebiTi (f,u 1) cxrili # 2b. fsalmunTa wignis qarTul recenziebSi dadasturebuli kata, windebulis monawileobiT Seqmnili idiomebis mniSvnelobebi da ekvivalentebi myari Sesityvebebi mniSvnelobebi kata, + c. gen (16) / + c. acc (70) ekvivalentebi a) kata. pro,swpon (4) _ win, winaSe winaSe (f, 4 / u 1) winaSe pirsa (u 3) b) kata. mo,naj (3) _ 1. ganmartoebuli 2. mxolod, erTaderTi 3. erTad mxoloÁ (Sesabamis g) kaqV e`ka,sthn _ marad, yovelTvis (5) `marad~ (f 3 / ,u 4), `maradis~ (f 1 / brunvebSi) (f,u 3) ,u 0), `yovelsa~ (f,u 1) cxrili # 3a. kata, windebulis monawileobiT Seqmnil idiomaTa ekvivalentebis statistikuri cxrili recenziaTa mixedviT LXX qarT. ekv. f mniSvnelobebi kata. mo,naj winaSe 4 4 1 winaSe pirsa 0 0 3 sul 4 ganmartoebuli, mxoloÁ, erTaderTi mxoloÁÁ 3 3 3 3 yovelTvis, mudam mniSvnelobebi kaqV e`ka,sthn u winaSe mniSvnelobebi kata. pro,swpon , marad 3 4 4 maradis 1 0 0 yovelsa 1 1 1 212 5 cxrili # 3b. kata, windebulis ekvivalentTa statistikuri cxrili recenziaTa mixedviT LXX mniSvnelobebi kata, mniSvnelobebi kata, mniSvnelobebi kata, qarT. ekv. f , u sul vinmes winaaRmdeg, sazianod raimes Tqma an gakeTeba -TÂs 9 10 11 -damo/-dami 1 1 0 16 uTand. naT. 1 1 1 zeda 3 2 2 2 2 2 Ø ficis dadeba vinmes mimarT -damo/-dami 1 1 1 1 Tanaxmad, msgavsad, Sesaferisad zeda 1 1 1 -gan (naT.-Tan) 1 1 0 -TÂs 0 0 1 -ebr 4 4 24 47 -iTa 33 34 17 msgavs Ø ravden (raoden) viTarca mniSvnelobebi kata, mniSvnelobebi kata, mniSvnelobebi kata, mniSvnelobebi kata, mniSvnelobebi kata, 1 1 1 3 3 0 2 2 2 1 1 1 moqmedebis dro 1 1 1 Ø moqmedebis dawyebis dro -iT-gan 1 1 1 1 1 1 Ø drois Tanabar monakveTebi, romlebSic ganmeorebadi moqmedeba xdeba dRiTi-dRe[d] 1 1 1 Ramed-Ramed 0 0 1 Rame 1 1 0 gamo, mizeziT -TÂs 1 0 0 -gan 0 1 0 -ebr 0 0 2 -iT 3 3 2 moqmedebis dawyebis adgili (-idan) -iT 1 1 1 213 1 2 2 4 1 literatura i. abulaZe, Zveli qarTuli enis leqsikoni, `mecniereba~, Tbilisi, 1973. i. imnaiSvili, saxelTa bruneba da brunvaTa funqciebi Zvel qarTulSi, Tsu. Tbilisi, 1957. a. martirosovi, Tandebuli qarTulSi: ike I, Tbilisi, 1946. z. sarjvelaZe, qarTuli saliteraturo enis istoriis Sesavali, `ganaTleba,~ Tbilisi, 1984. m. SaniZe, qarTuli fsalmunis Zveli qarTuli redaqciebi X _ XIII saukuneTa xelnawerebis mixedviT, I, teqsti. Zveli qarTuli enis Zeglebi, 11, Tbilisi, 1960. u. cindeliani, axali masalebi giorgi mTawmindelis mTargmnelobiTi meTodis Sesaxeb, `macne~, enisa da literaturis seria, IV, Tbilisi, 1978. cindeliani 1967: u. cindeliani, kata, windebulis ekvivalentebi mefeTa wignebis qarTul TargmanebSi, `mravalTavi~, IV, Tbilisi. Johannessohn M., Der Gebrauch der Prapozitionen in der Septuaginta, 1925. Lampe G.W.H., A Patristic Greek Lexicon, Oxford 1961. Liddell H.G., and Scott R., Greek-English Lexicon, Oxford 1996. Rahlfs A., Septuaginta, Vetus Testamentum Graecorum, Auctoritate Academiae Scientiarium Gottingensis editum, X, Psami cum Odis, Ed.. Natia Mirotadze The Equivalents of the Preposition kata, in the Old Georgian Recensions of the Psalms Summary The article analyses the equivalents of the preposition kata, and their meanings in Georgian recessions of the Psalms. Also some stylistic peculiarities of transfer of this preposition into Georgian and the issues related to the technique of translation. 214 enaTmecnierebis sakiTxebi _ I-II, 2009 sofio sarjvelaZe xelnawerTa erovnul centrSi daculi ori xanmeti palimfsesturi fragmentis Sesaxeb prof. zurab sarjvelaZem gasuli saukunis 80-ian wlebSi Seqmna oTxTavis qarTuli Targmanis akademiuri teqstis damdgeni jgufi, romlis wevrebic iyvnen: gulnara ninua, elguja giunaSvili, manana maCxaneli da darejan TvalTvaZe. 1997 wlidan am jgufs mec SevuerTdi. jgufi Seiswavlis rogorc oTxTavis qarTuli Targmanis teqstis Semcvel srul xelnawerebs, ise maT fragmentebs, adgens am xelnawerTa teqstebis redaqciul urTierTmimarTebebs da amzadebs gamosacemad oTxTavis akademiur teqsts. xelnawerTa erovnuli centris fondebsa da saqarTvelos sazRvrebs gareT biblioTekebSi oTxTavis winareaTonuri redaqciis teqstebis Semcveli mravali metad sayuradRebo fragmentia daculi. maTi Seswavlis Sedegad ramdenime maTgani sxva ufro srul xelnawerTan gaerTianda, zogic _ vera, rac adasturebs, rom winareaTonuri redaqciis teqstis Semcveli meti sruli nusxa arsebobda, vidre dRes Cvenamdea moRweuli. metad mniSvnelovnad migvaCnia xelnawerTa erovnuli centris fondebSi daculi ori palimfsesturi fragmentis xelaxali gamovlena da maTi teqstebis publikacia, radganac am fragmentebis qveda fena xanmetia. esenia: svanuri palimfsesti # 4 da H fondis # 1445 xelnaweris erTi furceli. am fragmentebis teqstebi dRemde gamuqveynebelia da maT Sesaxeb samecniero literaturaSi Zalzed mwiri cnobebia. orive palimfsesturi fragmentis qveda fenis teqstebs icnobda da ganixilavda pavle ingoroyva. aq Cven TiToeul xelnawers cal-calke SevexebiT. pavle ingoroyva wignis „Zveli qarTuli literaturis mokle mimoxilva~ erT-erTi Tavis „Targmnili Teologiuri literatura~ III SeniSvnaSi (oTxTavis ZvelqarTuli redaqciebi) uTiTebs, rom Tavad adiSis saxarebis garda adiSuri redaqciis saxarebis teqstebi warmodgenilia „sam xanmetur palimfsestebSi: xanmeti oTxTavi _ xelnaweri saq. muzeumisa 999-a/H; xanmeti oTxTavi _ xelnaweri saq. muzeumisa 844-b/H; xanmeti oTxTavi _ xelnaweri svanuri (axlad aRmoCenili)“ (ingoroyva 1978:341-2). pirveli ori xelnaweri, romelTac p. ingoroyva imowmebs, aris dRes xelnawerTa erovnul centrSi daculi xanmeti oTxTavis ori palimfsesturi xelnaweri, romelTa qveda fena gamoaqveynes iv. javaxiSvilma da l. qajaiam (javaxiSvili 1949; qajaia 1984). Tu sad aris daculi mesame xelnaweri an 215 ra nomeriT, p. ingoroyva ar azustebs. is mxolod wers _ „xelnaweri svanuri (axlad aRmoCenili).“ xelnawerTa erovnuli centris fondebSi svaneTidan Camotanili mravali xelnaweria daculi, isini, ZiriTadad, centris H fondSia daculi, magram arsebobs mcire raodenoba xelnawerebisa, romelic calke, e.w. „svanur fondSi“ inaxeba. aq, #4 erTeulis konvertSi xelnaweris erTfurclian palimfsestur fragmentTan erTad mivakvlie p. ingoroyvas erTfurclian xelnawers, sadac mis mier amokiTxuli amave fragmentis qveda fenis teqstia or svetad warmodgenili. Cemi azriT, p. ingoroyvas mier miTiTebuli mesame xelnaweri _ „xelnaweri svanuri (axlad aRmoCenili)“ _ aris dRes xelnawerTa erovnul centrSi daculi fragmenti, romelic SeuerTda svaneTidan Camotanil sxva xelnawerebs da e.w. „svanur fondSi“ inaxeba nomriT 4. samwuxarod, p. ingoroyvas fragmentis teqsti ar gamouqveynebia da arc oTxTavis teqstebis sxva mkvlevrebs miuqceviaT misTvis yuradReba. amdenad, samecniero literaturaSi es metad mniSvnelovani fragmenti arsad figurirebs. svanuri palimfsesti #4-is qveda fenis teqsti me amovikiTxe ultraiisferi naTuris daxmarebiT da gavocdi, Tu ra sizustiT amoikiTxa is pavle ingoroyvam „SeuiaraRebeli TvaliT“. svanuri palimfsesti #4 erTfurcliani fragmentia. misi qveda fena dawerilia metad msxvili asomTavruliT da Seicavs maTes saxarebis 19,20-21; 23-24; 26-28 muxlebs. es aris oTxTavis qarTuli Targmanis adiSuri redaqciis xanmeti teqsti. konvertSi arsebul furcelze p. ingoryvas fragmentis wakiTxvas ganmartebebi ar axlavs. striqonebisaTvis miniWebuli nomrebis mixedviT SeiZleba davaskvnaT, rom p.ingoroyva varaudobda, rom xelnaweris TiToeuli gverdi 18-striqoniani unda yofiliyo. misi gamoTvlebiT xelnaweris wina mxares (r) 10 striqoni unda hkleboda, xolo ukana mxares (v) _ 11. xelnaweris gverdi dRes arsebulTan SedarebiT minimum orjer didi formatisa unda yofiliyo. xelnaweris meoreuli gamoyenebisaTvis misi gverdi oradaa gaWrili. rogorc oTxTavis umravles xelnawerSi, aqac, saxarebis teqstis svetebs qveS, fragmentis orive gverdze, warmodgenilia amoniusis saTanxmebli. svanuri palimfsesti 4, fragmenti 216 warmovadgen pavle ingoroyvas da Cems wakiTxvebs: pavle ingoroyvas wakiTxva: 8 [ma] _ _ _ _ _ _ me:. 9 [r]Tliad ge[ty 10 [...... ] [ ]qua mas iÂ: ╔g╗[ne] 11 [.... baÂs To ramca 12 velsa ca[Tasa] sroÂl xiyav mived 13 merme get[y TqoÂen] gax(?)yide monagebi 14 xoÂadvil[Às ars] Seni da mixec gla 15 zomT s[abelisaÁ] [xa]kTa da moxiRo 16 ÃoÂrels[a nemsisasa] [saf]as[À] caTa Sina 17 ganslv[aÁ vidre mdid] da moed da S ..... 18 risaÁ Ses[lvad] ............ sasoÂfe] rJv _______________________________________ [k]acTa[gan] 9 [ese ver Ses]aZlebel 10 rasJams dajdes [ars x̃ Rĩ]gan yo 11 Z╔ À╗ kacisaM sayda[r] [veli Sesa]Zlebel 12 Ta zeda didebisa [a]rs 13 misisaTa: [maSin mi]xoÂgo 14 da xsxdeT TqoÂen [petre] da xrqoÂa 15 ca aTormetsa [mas ah]a esera C̃n 16 saydrebsa zeda [daxoÂte]veT yl̃i 17 da ganxSjideT a [da Seg]idegiT 18 TormetTa naTe rJv som rJz 217 Cemi wakiTxva: r a b [mar] 20. ... me:. 21. [xr]qua mas i˜Â: [gne] bavs To r˜amca sroÂl xiyav mived ganyide monagebi Seni da mixec gla [x]akTa da moxiRo [saf]as[e] caTa Sina da moed da S… 23. Tliad [getyD Tqu] en [r˜ mdidari Zniad] Sevid[es sasufe] velsa ca[Tasa] 24. merme get[y TqoÂen] xoÂadvil[Às ars] zomTsa[blisaÁ] ÃoÂrels[a nemsisa] sa ganslva[Á vidre mdid] risaÁ Ses[lvad] … r˜Jv v a 26. [k]acTa[gan] [ese verSesaZl]ebel [ars x̃ Rĩ]gan yo [veli Sesa]Zlebel [a]rs 27. [maSin mi]xoÂgo [petre d]a xrqoÂa [mas ah]a esera C̃n [daxoÂte]veT yove[li] [da Seg]idegiT b 28. rasJams dajdes ZÀ kacisaÁ sayd[ar] Ta zeda didebisa misisaTa::_. daxsxdeT TqoÂen ca aTormetsa saydrebsa zeda da ganxSjideT a TormetTa naTe rJv som rJz 218 Cveni fragmentis teqsti warmoadgens maTes saxarebis pasaJs, sadac saubaria mdidris Sesvlis Sesaxeb zeciur sasufevelSi. warmovadgenT Cveni fragmentisa da adiSis oTxTavis1 maTes saxarebis 19,20-28 muxlebis teqstebs paralelur svetebSi: svanuri palimfsesti r 20. ... me 21. [xr]qua mas i˜Â: [gne] bavs To r˜amca sroÂl xiyav mived ganyide monagebi Seni da mixec gla [x]akTa da moxiRo [saf]as[e] caTa Sina da moed da S… adiSis oTxTavi 20. hrqua mas Wabukman man: yoveli ese damimarxavs siyrmiT CemiTgan; merme raÁRa makls me? 21. hrqua mas iesu: gnebavs Tu, raÁTamca srul iyav, mived da ganyide monagebi Seni, da miec glaxakTa da moiRo safase caTa Sina, da moed da Semomideg me. 23. xolo iesu hrqua mowafeTa TÂsTa: marTliad 23. [mar]Tliad [gety Tqu] en [r˜ mdidari Zniad] Sevid[es sasufe] velsa caTasa. 24. merme get[y TqoÂen] xoÂadvil[Às ars] zomTsa[blisaÁ] ÃoÂrels[a nemsisa] sa ganslva[Á vidre mdid] risaÁ Ses[lvad] … … v 26. ... [k]acTa[gan] [ese verSesaZl]ebel marTalsa gety Tquen, rameTu mdidari Zniad Sevides sasufevelsa ca[Tasa] 24. merme gety Tquen: uadvilesa zomTsablisaÁ Ãurelsa nemsisasa ganslvaÁ, vidre mdidrisaÁ Seslvad sasufevelsa RmrTisasa. 25. viTar esma ese mowafeTa misTa, daukÂrda friad da etyodes: vinme ukue SeuZlos cxorebad? 26. mixeda iesu da hrqua maT: kacTagan ese verSesaZlebel 1 adiSis oTxTavis teqsts vimowmebT wignidan: adiSis oTxTavi 897 wlisa, zurab sarjvelaZis saerTo redaqciiT, Tb., 2003. 219 [ars x̃ Rĩ]gan yo [veli Sesa]Zlebel [a]rs 27. [maSin mi]xoÂgo [petre d]a xrqoÂa [mas ah]a esera C̃n [daxoÂte]veT yove[li] [da Seg]idegiT ... 28. rasJams dajdes ZÀ kacisaMsayd[ar] Ta zeda didebisa misisaTa daxsxdeT TqoÂen ca aTormetsa saydrebsa zeda da ganxSjideT a TormetTa naTe ars, xolo RmrTisagan yoveli SesaZlebel ars. 27. maSin miugo petre da hrqua mas: aha, esera, Cuen dauteveT yoveli da SegiTqT Sen; raÁme ukue yofad ars Cuenda? 28. xolo iesu hrqua maT: marTliad gety Tquen, rameTu romelni-ege SemomidegiT me, mermesa mas Sobasa, raJams dajdes Ze kacisaÁ saydarTa zeda didebisa misisaTa, dasxdeT Tquenca, aTormetni, saydarTa zeda da gasjideT aTormetTa naTesavTa israelisaTa. fragmentis teqsti misdevs adiSis oTxTavSi dacul adiSuri redaqciis teqsts. fragmentis teqstSi ikiTxeba 8 xanmeti forma, aqedan 7 zmnaa da erTic zedsarTavi saxelis ufroobiTi xarisxis forma. zmnebia: xiyav, mixec, moxiRo, [mi]xugo, xrqua, daxsxdeT da ganxSjideT, zedsarTavi _ xuadvil[Às]. aRvadgenT kidev or xanmet zmnur formas [xr]qua (fragmentis dasawyisSi, meore striqonze) da [daxute]veT (v, pirveli svetis 17-e striqoni). samwuxarod, Cvens fragmentze msjeloba ar gvxvdeba arsad, garda p. ingoroyvas dasaxelebuli naSromisa. rogorc ukve aRvniSneT, svanuri palimfsesti 4-is qveda fena adiSuri redaqciisaa. es garemoeba metad mniSvnelovania, radganac SeiZleba vivaraudoT, rom es fragmenti nawilia oTxTavis vrceli xelnawerisa, romlis minimum maTes saxarebis teqsti adiSuri redaqciis xanmet teqsts Seicavda. rogorc cnobilia, xanmet oTxTavSic dasturdeba maTes saxarebis adiSuri redaqciis teqsti (m. 5,18-11,7 muxlebis fragmentebi, ix. am sakiTxze farTo msjeloba da literatura _ qajaia 1984:303-30). fragmentis qveda fena SeiZleba davaTariRoT ara ugvianes VII saukunisa. igi oTxTavis akademiuri teqstis Cveni jgufis momaval publika220 ciasa da oTxTavis teqstis Semcveli xelnawerebis katalogSic saTanado adgils daikavebs. pavle ingoroyva Cven mier dasaxelebuli naSromis _ „Zveli qarTuli literaturis mokle mimoxilva“ _ imave SeniSvnaSi msjelobs oTxTavis qarTuli Targmanis redaqciebze da calke gamoyofs leqcionaris xanmet fragments, romelic dRes xelnawerTa erovnuli centris H fondSi inaxeba nomriT 1445. moviyvanT citatas: „mesame teqsti _ arqauli leqcionarisa. daculia xanmet palimfsestSi 1445/H (xelnaweri saq. muzeumisa; warmoadgens leqcionars oTxTavidan). teqsti am mesame redaqciisa gansxvavdeba sxva cnobili redaqciebidan“ (ingoroyva 1978: 342). mxolod aq vxvdebiT am metad saintereso leqcionaris xanmet fragmentze miTiTebas. rogorc svanuri palimfsestis SemTxvevaSi, p. ingoroyvas arc am fragmentis teqsti gamouqveynebia. mas rom palimfsestis qveda fenis teqsti amokiTxuli hqonda, es udavoa, radgan is uTiTebs, rom teqsti xanmetia, gansxvavdeba oTxTavis sxva cnobili redaqciebisagan da fragmenti leqcionaris nawils warmoadgens. es samive dakvirveba marTebulia da Zlier mniSvnelovani, radganac saqme gvaqvs CvenTvis aqamde ucnob mesame xanmet leqcionarTan, romelic, miuxedavad dRes SemorCenili metad mcire zomisa, gracsa da venaSi daculi xanmeti leqcionarebis gverdiT dgeba.2 xelnawerTa erovnul fondSi daculi H-1445 erTeuli XII saukuniT daTariRebul etratze nusxuriT naweri xelnaweris 9-furcliani fragmentia, aqedan sami furceli palimfsesturia (aRweriloba H, 1948). xelnaweris zeda fenaSi fragmentuladaa daculi lukas saxarebis giorgi mTawmidlis redaqciis teqsti. CvenTvis saintereso xanmeti palimfsesturi furcelia xelnaweris 3r-v. am furclis qveda fena naweria metad msxvili asomTavruliT. palimfsestis qveda fena unda davaTariRoT ara ugvianes VII saukunisa. teqsti warmoadgens ioanes saxarebis meoce Tavis 19-25 muxlebis sakiTxavs. teqsti xanmetia. es sakiTxavi ioanes saxarebidan dasturdeba xanmet, latalis, kalis da sinis leqcionarebSi. sakiTxavi aRvsebis, anu aRdgomis dResaswaulze ikiTxeboda. samwuxarod, xelnaweris qveda fenis teqsti Zlier dazianebulia. fragmentis ukana mxaris 2 xanmeti leqcionari, fototipiuri reproduqcia, gamosca da simfonia daurTo a. SaniZem, Zveli qarTuli enis Zeglebi, I, Tb., 1944; B. Outtier, Un feuillet du lectionnaire géorgien Ñanmeti à Paris, Le Muséon 85, 1972:399-402, igive statia qarTulad: bernar utie, qarTuli xanmeti leqcionaris erTi furceli parizSi, macne, enisa da literaturis seria, 1, 1973:173-175; The Old Georgian Palimpsest, Codex Vindobonensis Georgicus 2 (Monumenta Palaeographica Medii Aevi, Series IberoCaucasica), Vol. 1, Edited by Jost Gippert in co-operation with Zurab Sarjveladze and Lamara Kajaia, Brepols, 2007. 221 teqsti TiTqmis ar ikiTxeba, mxolod ramdenime asos garCeva movaxerxe. amdenad, aq warmovadgen mxolod erTi gverdis wakiTxvas. [3ra] 19. da xiyo mwoÂx r dResa mas er TSabaTTasa da v˜e bWeni igi daÃsoÂlRa xi yvnes sada ca damaloÂl [xiyvnes mowa feni SiSisa] TÂs hoÂriaÁ TaÁsa Sevi da ĩ dadga So... [3rb] 20. da ese ṽa Tq[oÂa xo] ÂCoÂenna [Ãel] ni misni [da g] oÂerdni m[isni] da ganixa[res] mowafeT[a] ṽa xesma iÂD̃[Ási] 21. merme xq̃a mSÂdobaÁ Tq˜n Tana v˜a momavl[ina] me mamam[an] meca warg[av] linneT [Tq˜n] 22. da ese v˜a T[qoÂa] STaxbera xelnaweris pirvel svetSi Tavad sakiTxavis teqsti iwyeba mexuTe striqonidan. pirvel svetSi striqonebis raodenoba SeiZleba gamoviTvaloT meore svetis mixedviT. dRes cariel striqonebze unda yofiliyo singuriT (wiTeli melniT, romelic xelnaweris meoreuli gamoyenebisaTvis gadarecxvisas advilad iSleboda) naweri sakiTxavis miTiTeba, albaT, daaxloebiT imgvari, rogorsac vxvdebiT xanmeti leqcionaris 19v-20r gverdebze, sakiTxavis teqstis win, anu: dResa axusabasa mwuxri naTeli. mxiaruliRa warTquan. xiTquas fsalmuni, r˜mTsa xugalobdiT. ufali galobiTa. axliTa qebaÁ misi eklesiasa wmidaTasa. saxarebaÁ iohanes Tavisagani (SaniZe, 1944), ris Semdegac iwyeba Tavad sakiTxavis teqsti. H-1445 palimfsestis Cem mier amokiTxul am monakveTSi xuTi xanmeti zmnis forma dasturdeba: xiyo, xiyvnes, xesma, xrqua da STaxbera. xelnaweris meored gamoyenebisas CamoWrilia meore svetis marjvena nawili, sadac pirvel-meore striqonebze aRdgeba kidev erTi xanmeti forma _ xuCuenna. pirveli svetis dRes arsebul me-8 striqonze aRvadgenT zmnas _ xiyvnes. radganac Cveni fragmentis sakiTxavis teqsti dasturdeba xanmet leqcionarSic, SedarebisaTvis warmovadgenT am ori leqcionaris teqstebs gverdi-gverd: 222 H-1445 [3ra] xanmeti leqcionari 19. da xiyo mwoÂx r dResa mas er TSabaTTasa da v˜e bWeni igi daÃsoÂlRa xi yvnes sada ca damaloÂl [xiyvnes mowa feni SiSisa] TÂs hoÂriaÁ TaÁsa Sevi da ĩ dadga So... [3rb] 20. da ese ṽa Tq[oÂa xo] ÂCoDenna [Ãel] ni misni [da g] oÂerdni m[isni] da ganixa[res] mowafeT[a] ṽa xesma iÂD̃[Ási] 21. merme xq̃a mSÂdobaÁ Tq˜n Tana v˜a momavl[ina] me mamam[an] meca warg[av] linneT [Tq˜n] 22. da ese v˜a T[qoÂa] STaxbera 19. da xiyo mwuxr dRÀ igi erTSabaTTaÁ da karni igi daÃsul xiyvnes sada igi xiyvnes mowafeni damalul SiSisaTÂs huriaTaÁsa. movida iesu, dadga Sovris 20. da ese viTarca Tqua xuCuenna maT Ãelni da guerdica TÂsi ganixares mowafeTa, ixiles raÁ ufali 21. xrqua mas meored iesu mSÂdobaÁ Tquen Tana viTarca momavlina me mamaman, meca wargavlineb Tquen. 22. da ese raÁ Tqua STaxbera rogorc ukve aRvniSneT, H-1445-is mesame furclis qveda fenis teqti sityvasityviT ar emTxveva CvenTvis cnobili arc erTi oTxTavis redaqciis wakiTxvas da arc leqcionarebSi warmodgenili sakiTxavebisas, Tumca garkveul siaxloves mainc iCens zogierTi maTganis variantebTan. sakiTxavis dasawyisi sxvadasxvanairadaa warmodgenili Cvens fragmentsa da danarCen leqcionarebSi: H-1445: da xiyo mwuxr dResa mas erTSabaTTasa. xanmeti leqcionari: da xiyo mwuxr dRÀ igi erTSabaTTaÁ. 223 latalis da sinis leqcionarebi: da viTarca damwuxrda dRÀ igi erTSabaTisaÁ. am frazas xelnawerSi mosdevs: H-1445: da vidre bWeni igi daÃsulRa xiyvnes, sadaca damalul [xiyvnes mowafeni SiSisa]TÂs huriaÁTaÁsa, Sevida iesu da dadga So... am adgilas H-1445-Si monakveTi „xiyvnes mowafeni SiSisa“ Cemi aRdgenilia. xelnawerSi aq ori striqoni isea amofxekili, rom arc erTi aso aRar ikiTxeba. es varianti axlos dgas xanmeti oTxTavis wakiTxvasTan da sxvaobs adiSis oTxTavis (C) variantisagan, sadac „sada-igi Sekrebul iyvnes mowafeni SiSisaTÂs huriaTaÁsa“ gvaqvs: xanmeti leqcionari: da karni igi daÃsul xiyvnes, sada-igi xiyvnes mowafeni, damalul SiSisaTÂs huriaTaÁsa, movida iesu, dadga Sovris. C: Sevida iesu bWeTa ÃSulTa, sada-igi Sekrebul iyvnes mowafeni SiSisaTÂs huriaTaÁsa. miuxedavad am variantis siaxlovisa, H-1445-sa da xanmet leqcionars Soris mraval sxvaobas vxvdebiT, maT Soris erTi yvelaze mniSvnelovania. aq H-1445-Si dasturdeba „bWeni“ xanmeti leqcionaris „karni“-s sapirispirod. „bWeTa“ gvxvdeba adiSis oTxTavSi, xolo amave muxlSi „karni“ dasturdeba oTxTavis protovulgatiseuli redaqciebis xelnawerebSi: protovulgatiseuli redaqciis xelnawerebi: karni daÃSul iyvnes, sada-igi iyvnes mowafeni damalul SiSisaTÂs huriaTaÁsa. sakiTxavis momdevno, 20-e muxlSi H-1445-Si daculi varianti gvxvdeba mxolod adiSis oTxTavSi: H-1445: da ese viTarca Tq[ua, xu]Cuenna [Ãel]ni misni [da g]uerdni m[isni] da ganixa[res] mowafeT[a], viTarca xesma iesu[Ási]. C: viTarca ese Tqua, uCuenna Ãelni da guerdni, da ganixares mowafeTa maT, viTarca ixiles ufali. aq dadasturebul variantSi „xuCuenna Ãelni misni da guerdni misni“ yuradRebas ipyrobs wakiTxva „guerdni misni.“ adiSis oTxTavis garda oTxTavis qarTuli Targmanis redaqciebsa da leqcionarebSi daculi am sakiTxavis teqstebSi aRdgomis Semdeg ieso aCvenebs mowafeebs mis xelebze arsebul Wrilobebs da mxolod erT gverdze arsebul iaras, romelic mas jvarze gakruls SubiT miayena romaelma jariskacma. iesos orive gverdze iarebs ar vxvdebiT arc berZnuli dednis arc erT redaqciaSi da arc TargmanebSi: i. 20,20 αὶ ῦ π ἔ χ ῖ α ἐχ αὶ ὴ π υ αὐ ῖ . η α ὖ αϑη αὶ . arc oTxTavis somxur TargmanSia iesos orive gverdze arsebul iaraze saubari: 224 i. 20.20 Ի Խ ։ , ք . ioanes saxarebis kidev erT, 20,25 muxlSi, adiSis oTxTavSi dasturdeba wakiTxva, sadac iesos orive gverdze arsebul iarebzea saubari. mowafeebi mouTxroben Tomas aRmdgari uflis xilvis Sesaxeb. is ki eubneba, rom Tu ar naxavs mis xelebze lursmnebis nakvalevs da ar Seaxebs xels mis gverdebs, ar irwmunebs: i. 20,25 C: uTxrobdes sxuani igi mowafeni, viTarmed: vixileT ufali. da man hrqua maT: ara Tu vixilo ÃelTa misTa saswauli samsWualTaÁ maT da STavÃado TiTi Cemi adgilsa mas samsWualTasa da Sevaxo Ãeli Cemi guerdTa misTa, ara mrwmenes. H-1445-sa da adiSis oTxTavSi dadasturebuli variantebis Sesaxeb i.20,20 da 20,25 muxlebSi saubari mqonda 2009 wlis oqtomberSi xelnawerTa erovnul centrSi gamarTul saerTaSoriso simpoziumze „qarTuli xelnaweri“ holandiel mecnierTan b-n albert Ten qeiTTan, romelic ZiriTadad eTiopur teqstebze muSaobs da davinteresdi, xom ar icnobda amgvar wakiTxvas eTiopur TargmanSi. misi axsna i. 20,25 muxlSi iesos orive gverdze arsebul iarebTan dakavSirebiT amgvaria: „es somxuri problema unda iyos: sityva "kol" umetesad mravlobiTis formiT gvxvdeba, magram erT-erT Zvel somxur xelnawerSi (M) is mxolobiTSia. sxva Zvel somxur xelnawerSi mravlobiTSia (an mxolobiTSi denominatiuri bgeriT). aq adiSis oTxTavis teqstze somxuris gavlenis kvals vxedavT“.3 i. 20,25 Ա . ք , ք ։ Ե , , , ՝ ։ SesaZloa, gaviziaroT b-ni Ten qeiTis mosazreba adiSis oTxTavSi i. 20,25 muxlSi somxuri Targmanis kvalis Sesaxeb, radganac jerjerobiT mxolod aq dasturdeba CvenTvis saintereso sityva mravlobiTSi, magram sainteresoa isic, rom ori muxlis Semdeg (i. 20,27), roca ieso eubneba Tomas, rom man Seaxos TiTebi, Sexedos mis xelebs da xeliT Seexos mis iaras gverdze, rom irwmunos, ukve adiSis oTxTavSic gverdi mxolobiT ricxvSia: i. 20,27 C: maSin hrqua Tomas: moyven TiTni Senni da Semaxe aqa da ixilen Ãelni Cemni da moyav Ãeli Seni da STaÃade guerdsa Cemsa da nu iyofi urwmuno, aramed grwmenin. i. 20,20 muxlSi H-1445-is teqstSi vxvdebiT meore variants, romelic ar dasturdeba CemTvis cnobil oTxTavis arc erT qarTul xelnawerSi da arc leqcionarSi: 3 b-nma Ten qeiTma Tavisi dakvirveba eleqtronuli fostiT momawoda, risTvisac mas did madlobas movaxseneb, magram mis raime naSroms aq ver mivuTiTeb. 225 H-1445: da ganixa[res] mowafeT[a], viTarca xesma iesu[Ási]. am adgilas xanmet leqcionarsa da oTxTavis xelnawerebSi vkiTxulobT: ganixares mowafeTa, ixiles raÁ ufali. H-1445-Si dadasturebuli varianti „xesma“ da sxva xelnawerebSi arsebuli „ixiles“ Targmania berZnuli i0do2ntec-i. i0do2ntec aris mamrobiTi sqesis aoristis moqmedebiTi gvaris mimReoba mravlobiT ricxvsa da saxelobiT brunvaSi. misi amosavali zmnis formaa ei/don, romelic ixmareba rogorc o1ra2w-s 2 aoristi da niSnavs: danaxvas, Sexedvas, SemCnevas, raimes gancdas, raimeTi dainteresebas, gamoCenas, (Danker-Bauer 2000:279-80; Lampe 2005:968; Mounce 1993:341). berZnuli Zveli da axali aRTqmis erT-erT Tanamedrove gamocemaSi, romelsac inglisurenovani bwkaredic axlavs, TiToeul sityvas Tavze nomeri uzis (The Apostolic Bible Polyglot), romelic miuTiTebs jeims sTrongis konkordansis gansamart sityvaze. am gamocemaSi i. 20,20 muxlis i0do2ntec-s Tavze nomers mivyavarT strongis konkordansis leqsemasTan ei4dw, rac aqve ganmartebulia, rogorc zmna, romelic mxolod warsuli drois garkveul mwkrivebSi gvxvdeba da niSnavs: danaxvas (gadataniTi da pirdapiri mniSvnelobiT), codnas, Sexedvas, raimeSi darwmunebulobas, Tqmas, gagebas, survils (Strong:1492). rogorc vxedavT, ei4dw-saTvis j. sTrongis leqsikonSi mocemulia ori mniSvneloba: Tqma da gageba, romliTac, SesaZloa, avxsnaT H-1445-Si dadasturebuli xesma i0do2ntec-s fardad. i. 20,21 muxli H-1445-Si ase iwyeba: H-1445: merme xrqua: mSÂdobaÁ Tquen Tana! xanmeti leqcionari: xrqua mas meored iesu: mSÂdobaÁ Tquen Tana! latalis leqcionari: da hrqua maT meored: mSuidobaÁ Cemi Tquen Tana! xanmeti leqcionarisa da latalis wakiTxvebi erTmaneTs uaxlovdeba, magram sxvaobs H-1445-Si daculi variantisagan, romelic axlos dgas adiSis oTxTavis, oTxTavis protovulgatiseuli redaqciis jruWis, parxlis, Sin-15, Sin-30-38, urbnisuli da palestinuri oTxTavebis wakiTxvasTan: protovulgata: hrqua maT iesu merme: mSÂdobaÁ Tquen Tana! (urbnisuli, palestinuri: da merme hrqua maT) C: hrqua maT merme: mSÂdobaÁ Tquen Tana! rac Seexeba muxlis meore nawils, aq mxolod zmna warvlenaa gansxvavebuli formiT warmodgenili H-1445-Si: H-1445: viTarca momavlina me mamaman, da meca wargavlinneT Tquen. sxva danarCen leqcionarebsa da oTxTavis nusxebSi vkiTxulobT: viTarca momavlina me mamaman, da meca wargavlineb Tquen. rogorc zemoT ganxiluli magaliTebidanac Cans, pavle ingoroyvas Sexeduleba H-1445 palimfsesturi leqcionaris xanmeti fragmentis teqs226 tis gansxvavebuli redaqciis Sesaxeb sruliad marTebulia. leqcionaris sakiTxavis es xanmeti teqsti ioanes saxarebidan sityvasityviT ar misdevs oTxTavis qarTuli Targmanis arc erTi redaqciis teqsts da arc leqcionarebSi dacul sakiTxavebs emTxveva, magram misi calkeuli variantebi uaxlovdeba adiSis oTxTavSi dacul oTxTavis teqsts. literatura ingoroyva 1978: p. ingoroyva, TxzulebaTa krebuli Svid tomad, t. IV, Tbilisi. qajaia 1984: xanmeti teqstebi, nakveTi I, teqsti gamosacemad moamzada, gamokvleva da simfonia daurTo l. qajaiam, Tbilisi. SaniZe 1944: xanmeti leqcionari, fototipiuri reproduqcia, gamosca da simfonia daurTo a. SaniZem, Zveli qarTuli enis Zeglebi, I, Tbilisi. javaxiSvili 1949: i. javaxiSvili, qarTuli paleografia, Tbilisi. aRweriloba H, 1948 _ saqarTvelos saistorio da saeTnografio sazogadoebis yofili muzeumis xelnawerebi (H koleqcia), k. kekeliZis saerTo redaqciiT. t. III, Sedgenilia da dasabeWdad damzadebuli qr. SaraSiZis xelmZRvanelobiT da redaqciiT, Tbilisi. xanmeti leqcionaris eleqtronuli versia: Manuscript: Gr.: 2058/2, Textus Chanmetici Lectionarium Gracense, Codex Chanmeticus, On the basis of photographs of the original manuscript, preserved in Handschriftenabteilung, University Library, Graz / Austria, as part of the bequest of Hugo Schuchardt, and by collating the edition Xanmeïi lekcionari, poïoïiåiuru reårodukcia, gamosca da simponia daurto AÖaÖi Šaniýem, (ýveli kartuli enis ýeglebi, 1), Tbilisi 1944, edited by J. Gippert / V. Imnaishvili / Z. Sarjveladze, 1996-2000; colour photographs by courtesy Handschriftenabteilung, University Library, Graz; greyscale photographs of page 0 belonging to the Paris ms. géorgien 30, fol. 1 as edited by B. Outtier, Un feuillet du lectionnaire géorgien ḫanmeti à Paris, Le Muséon 85, 1972, 399-402 (Pl. I-II), TITUS version by Jost Gippert, Frankfurt a/M, 1.9.1999 / 1.6.2000 / 18.11.2001/1.7.2003/17.3.2007, http://titus.uni-frankfurt.de/texte/etcs/cauc/ageo/ xanmeti/ grlekt/grlek.htm The Apostolic Bible Polyglot 2006: The Apostolic Bible Polyglot, edited by Charles Van der Pool, The Apostolic Press. Danker-Bauer 2000: A Greek-English Lexicon of the New Testament and other Early Christian Literature, revised and edited by Frederick William Danker based on Walter Bauer’s Griechisch-deutsches Wörterbuch zu den Schriften des Neuen Testaments und der frühchristlichen Literatur, Chicago and London. Lampe 2005: A Patristic Greek Lexicon, edited by G.W.H. Lampe, Oxford. Mounce: The Analytical Lexicon to the Greek New Testament, William D. Mounce, Michigan. Strong:Unified Strong's Dictionaries of Hebrew and Greek in XML (alpha release) (eleqtronuli versia). Hovhannēs Zōhrapean, Astowacašowncՙ matean hin ew nor ktakaranacՙ, Venetik 1805 (the so-called Zohrab-Bible), entered by H. PalanÔian, J. Gippert, D. Čitunašvili, N. Čanïlaýe, TITUS version by J. Gippert, http://titus.uni-frankfurt.de/texte/etcs/arm/zohrab/armnt/ar . 227 Sophio Sarjveladze Two Khanmeti Palimpsestic Fragments Kept in the National Centre of Manuscripts Summary The article discusses two khanmeti palimpsestic fragments (Svanuri palimpsesti 4 and 3rd folio of the ms H-1445) kept in the National Centre of Manuscripts (Tbilisi, Georgia). Both mss may be dated not later than VII c. The text of the lower layer of the ms Svanuri palimpsesti 4 is the text of verses 19,20-21; 23-24 and 26-28 of Matthew’s Gospel. The text is identical to the Adishi recension of Georgian version of the Gospels, kept in the ms Adishi Gospels (copied in 897) and a number of lectionary readings. There are 8 khanmeti forms in the text of the fragment, 7 of them are verbs and one – a superlative form of an adjective. The lower layer of the 3rd folio of the ms H-1445 is a fragment of a lectionary. The text is identified as verses 20,19-25 of John’s Gospel, presented in several other VII-X cc lectionaries: Khanmeti, Latali, Kala and Sinai lectionaries. There are 5 khanmeti verbs and one more maybe restored in the khanmeti fragment of the 3rd folio of the ms H-1445. The text of the reading is unlike the existing recensions of the Georgian version of the Gospels and the texts of the same lactionary reading of other Georgian lectionaries, while several variant readings of it are very close to the text of Adishi Gospels. Both palimpsestic fragments are briefly discussed and identified by the Georgian scholar Pavle Ingorokva in the book "The Short Review of Old Georgian Literature" (P. Ingorokva, Collected Works, v. IV, Tbilisi, 1978, p. 341-2). In the envelope together with the ms Svanuri palimpsesti 4 is kept a handwritten copy of the text of the fragment by P. Ingorokva. Unfortunately, P. Ingorokva has never published the texts of these significant fragmets, thus, they have never been discussed in the scholarly literature. 228 enaTmecnierebis sakiTxebi _ I-II, 2009 bernar utie zmniswinebi da qarTuli bibliis dedani ukve erT saukuneze metia, rac mecnierebi ikvleven sakiTxs: romeli enidan iTargmna biblia qarTulad? am sakiTxze sxvadasxva pasuxi arsebobs. CvenTan, dasavleT evropaSi, ZiriTadad Semdegi pasuxia gavrcelebuli: biblia qarTulad iTargmna somxuridan, xolo TviT somxuri biblia Targmnili iyo siriulidan. da, radgan es ar Cans aSkarad TviT teqstebSi, am mosazrebas Cveulebriv emateba Semdegi dazusteba: qarTulis somxuri dedani dakargulia, dakargulia agreTve somxuris siriuli dedani. ese igi xdeba varaudis varaudze daSeneba. xolo TviT varaudebi, cxadia, Seumowmebelia. aSkaraa, rom am problemis kvleva SesaZlebelia sxvadasxva mxridan: istoriulad, teqstualur-redaqciulad, enaTmecnierulad. am statiaSi me minda am problemis kvleva davafuZno wminda enaTmecnierul Tvalsazriss, da es gavakeTo batoni zurab sarjvelaZis Sromebis nakvalevze. oTxTavis, da misi uZvelesi redaqciis, adiSuris Sesaxeb z. sarjvelaZe wers: `uTuod berZnuli dednis zegavlenis Sedegia adgilobiTi zmniswinebis Semcveli formebi~ (sarjvelaZe 2003:122-123), da moaqvs ramdenime nimuSi, rogoricaa: Tanawarmavalni, garemiiqcev, zedamiadga, winawahTqra da sxv. amas garda, ufro adre k. danelias hqonda erTi gamokvleva swored am sakiTxis Taobaze (danelia 1981:139-154). xolo klasikuri gamokvleva zmniswinebis Sesaxeb, rogorc sayovelTaod cnobilia, aris i. veSapiZis `zmniswini Zvel qarTul enaSi~ (veSapiZe 1967:263-304). avtors ara aqvs gakeTebuli daskvnebi specialurad bibliis Zveli qarTuli Targmanis dednis Sesaxeb. vfiqrob, albaT saintereso da axali gzis mimTiTebelia franguli xalxuri andaza: `vin aris erT Turqze ufro Zlieri?~ pasuxia: `ori Turqi~. radganac ar arsebobs zmniswini siriulsa da somxurSi (bibliis Zveli qarTuli Targmanis savaraudo dednebSi), vfiqrob, logikuria rom Cvens saZiebel sakiTxTan dakavSirebiT argumentacia davamyaroT zmniswinebis xmarebas. amis safuZvelze SeiZleba vipovoT Zveli aRTqmis qarTuli wignebis teqstebSi berZnulis zegavlenis sabuTianoba. vfiqrob, kidev ufro Zlieri iqneba dasabuTeba, Tu ormag zmniswinebs vipoviT qarTulsa da berZnulSi. ra Tqma unda, am mxriv mTeli Zveli qarTuli biblia ar wamikiTxavs: ase rom, Cemi sia sruli ar iqneba. mainc imedi maqvs, rom es wminda 229 enaTmecnieruli argumenti damajerebeli iqneba, imitom rom sakmarisi mowmobebi mogvepoveba am mimarTulebiT. masala sxvadasxva saxiT SeiZleba davalagoT: an qarTuli zmniswinebis mixedviT, an berZnuli zmniswinebis mixedviT, an bibliis wignebis mixedviT, da me es ukanaskneli varCie. gvainteresebs dedani, ese igi, SemTxvevebi, rodesac berZnulSi aris ormagi zmniswini. vnaxoT nimuSebi: Sesaqme/dabadeba 6, 16: ze-Se-krebulad hyo (parizis leqcionaris mixedviT, aq naklulia oSkis xelnaweri): π - υ -α . siriulad ‫ܒ‬ ‫( ܘܙܘ ܐ‬da sarkumlni qmna); somxurSi ori zmna aris, zmniswinis gareSe: ք (SekrebiT qmna). Sesaqme/dabadeba 19, 17: nuuke Tana-Se-ipyra1: υ -πα αφ . siriulad Targmnili ar aris zmniswinebi: ‫=( ܖ ܐ ܬܐܒ‬raÁTa ara mokude), somxurad Tana- windebulia, da ara zmniswini: (=nuuke maT Tana ipyra). Sesaqme/dabadeba 50, 25: Tana-aR-ixueniT siriulad ‫=( ܐ‬waritaneT), somxurad Zualni Cemni: υ -α ք (=waritaneT). . ase rom, aSkaraa: siriuli Targmnis erTi zmniT (uzmniswinod) an zmniT da saxeliT; somxuri erTi zmniT (uzmniswinod) an ori zmniT (orive uzmniswinod), an erTi uzmniswino zmniTa da windebuliT. arasodes ar aris zmniswiniani zmna, arc siriulSi da arc somxurSi _ da arc SeiZleba iyos. msajulTa 12, 5: winawar-da-ipyres: π - α - α . 3 mefeTa 2, 19: ze-aR-dga: -α . ezra 8, 51: wina-aR-gÂdges: -α - υ υ . esTer 7, 7: ze-aR-emarTa: -α . tobia 8, 7: Tana(d)-da-vberdeT: υ - α α- α α fsalmuni 87, 15: gare-mi-iqcev: - π. fsalmuni 93, 16: Tana-warmo-midges: 93, 16: υ -πα αigavni 11, 29: Tana-Se-ezavebodis: 11, 29: υ -π -φ sibrZne 2, 12: wina-aRmi-dgebis: 2, 12: -α - υ α . esaia 9, 18: Tanad-Se-Wama: υ - α α-φα α . 1 α. . citatebs yovelTvis vimowmeb uZvelesi redaqciis mixedviT, aq, oSkis bibliidan, radgan qarTuli biblia berZnulis mixedviT mravaljer aris Sesworebuli pirveli Targmanebis Semdeg) 230 ezekieli 16, 55 (samgzis) da 17, 23: kualad-mo-egnen: απ - α α- α α. ambakumi 2, 10: Tana-gan-xued: υ - π-α α α (ara zusti ganyofa). luka 6, 38: ze(da)-garda-Txeuli: υπ - - υ . luka 10, 31 da 32: Tana-war-Ãda: α -πα . luka 23, 51: Tana-Se-rTul: υ - α α. saqme mociqulTa 1, 26: Tana-Se-eracxa: υ - α φ . saqme mociqulTa 3, 18: winaÁswar-aR-uTqva: π - α . saqme mociqulTa 12, 25: Tana-war-iyvanes: υ -πα α- α . saqme mociqulTa 15, 37: Tana-war-iyvana: υ -πα α- α . romaelTa 5, 20; ufroÁsad-garda-emata: υπ - -π υ . romaelTa 8, 26: Tana-Se-ewevis: υπ - - υ α . 1 korinTelTa 5, 9: Tana-aR-ereviT: υ -α αυ α. 2 korinTelTa 7, 3: Tana-mo-sikudid: υ -απ - α . 2 korinTelTa 9, 5: winaÁswar-gan-gekrZalnen: π - α -α . 2 korinTelTa 12,18: Tana-mi-vayvane: υ -απα. efeselTa 2, 6: Tana-da-msxna: υ - - α . 2 TesalonikelTa 3, 14: Tana-aR-ereviT: υ -α αυ α. 2 timoTes 2, 25: wina-aR-mdgomTa: α - αυ . 2 timoTes 4, 16: Tana-da-midga: υ -πα . rogorc Cans, calke unda ganvixiloT maTe 23, 6: ze-STa-jdomaÁ (adiSis xelnawerSi); albaT mTargmnelma aq ori zmniswini dainaxa: π - α α , radgan sxvagan zeSTa-s Sesatyvisad gvaqvs υπ . da saerTod, π -s Sesatyvisia pirvel, pirveli (ezekieli 44, 30), pirvelad (ieremia 4, 31) an pir-(pirmSoebaÁ π : meore sjulisa 21, 17; ebraelTa 12, 16). imave struqturiT aris warmodgenili zogjer kompoziti, romelic ormag zmniswins ar warmoadgens; am saxiT aris Targmnili: luka 11, 48: Tana-saTno-eyofiT: luka 11, 48: υ - υ. saqme mociqulTa 8, 1: Tana-jeris-mCinebel: υ - υ. da albaT agreTve: iuda 12: Tana-Se-gcxrebian: υ - υυ . ra Tqma unda, ormagi zmniswini ZiriTadad damaxasiaTebelia klasikuri berZnuli literaturuli stilisaTvis. is Zalian iSviaTia berZnul bibliaSi, sadac dedani _ Zveli aRTqmisaTvis da zegavlenis wyaro _ axali aRTqmis bevri wignisTvis _ semituri enaa, sadac ar arsebobs zmniswini. sxvaTa Soris, es aSkarad Cans saxarebaSic: TiTqmis yvela 231 zmniswini lukas TavSia, radgan luka cdilobs literaturuli eniT weras. ase rom, vfiqrob, SeiZleba davaskvnaT: arsebobs enaTmecnieruli sabuTi, romlis mixedviTac uciloblad unda vifiqroT, rom bibliis Zveli qarTuli Targmanis dednis udidesi nawili, Tu ara mTlianad, berZnuli iyo. netavi axlac CvenTan iyos gamoCenili mecnieri da araCveulebrivi megobari, b-ni zurab sarjvelaZe, rom gagvego misi azri am problemis Sesaxeb! literatura danelia 1981: k. danelia, berZnul adgilobiT zmniswinTa gadmocemisaTvis Zvel qarTulSi, macne, enisa da literaturis seria, 2. veSapiZe 1967: i. veSapiZe, zmniswini Zvel qarTul enaSi, Tbilisi. sarjvelaZe 2003: adiSis oTxTavi 897 wlisa, z. sarjvelaZis saerTo redaqciiT, Tbilisi. Bernard Outtier The Preverbs and the Origin of the Georgian Bible Summary The analysis of functioning of double preverbs in the text of Georgian Bible (ze-Se-, ze-STa-, ze-aR-, Tana-Se-/mo-/mi/da-/war-, Tanad-Se, wina-aR/aRmi-, gare-mi-, kualad-mo, winaswar-aR/gan) is in full accordance with the functioning of double preverbs in the text of Greek Bible. This gives evidence for the assumption that the text of Georgian Bible is translated from Greek, but not from Syrian or Armenian, where the preverbs of this type do not exist and the same meaning is expressed without preverbs. 232 enaTmecnierebis sakiTxebi _ I-II, 2009 mzeqala SaniZe homilia `farisevelTa SurisaTÂs~ xanmet mravalTavSi xanmeti teqstebis gamovlineba da Seswavla, rogorc cnobilia, meoce saukunis ocian wlebSi daiwyo. swored am dros miakvlia akaki SaniZem wera-kiTxvis gamavrcelebeli sazogadoebis nomer 3902 xelnawerSi (amJamad xelnawerTa erovnuli centris xelnaw. S-3902) qveda, gadarecxil fenaSi teqsts, romelic man 1927 wels „xanmeti mravalTavis~ saxelwodebiT dabeWda. Zveli teqstis erTi, gansakuTrebiT dazianebuli nawili, imdroindeli praqtikis Sesabamisad, qimiurad damuSavebuli da gacxovelebuli iyo (SaniZe 1927:100). miuxedavad amisa, gadarecxili naweris mTlianad amokiTxva a. SaniZem ver SeZlo, amitom gamoqveynebul teqstSi, sadac gverdebi dabeWdilia ise, rogorc xelnawerSia (TiToeul gverdze or-or svetad, svetSi 22 str.), bevrgan carieli adgilebi darCa. magaliTad, erT-erT gverdze mosalodneli 44 striqonis nacvlad aris mxolod 16, amaTgan zogierTSi mxolod ori an sami asoa amokiTxuli. a. SaniZe TviTon aRniSnavda am palimfsestze muSaobis siZneles (SaniZe 1927:122). magram man mainc amoicno am fragmentebSi rva Txzuleba, romelTagan saTauri da dasawyisi mxolod ors hqonda. fragmentebis raobis gasarkvevad gamomcemelma gamoiyena im dros xelmisawvdomi sxva xelnawerebi (amJamad yvela maTgani xelnawerTa erovnul centrs ekuTvnis): udabnos (A-1109), svanuri (A19) da parxlis (A-95) mravalTavebi. zogierTi Sesabamisi monakveTi am xelnawerebidan a. SaniZem aqve dabeWda. Sedarebam aCvena, rom ufro gviandeli (IX-X saukuneTa) xelnawerebis es monakveTebi TiTqmis sityvasityviT emTxveoda xanmeti palimfsestebisas, amitom zogan nakluli Tu Znelad amosakiTxavi adgilebis gasamarTavad iyo gamoyenebuli. a. SaniZe miuTiTebda, rom „mermindel mravalTavebSi daculi teqstis ganxilva da xanmetTan Sedareba gvarwmunebs, rom isini yvelani xanmeti teqstidan momdinareoben~ (SaniZe 1927:107). mogvianebiT, rodesac sinuri xelnawerebis fotopirebi gaxda xelmisawvdomi, 864 wels gadawerili sinuri mravalTavis Seswavlis Semdeg akaki SaniZem daazusta xanmet mravalTavSi amokiTxuli sami fragmentis raoba da avtoroba (SaniZe 1957:189). xanmet mravalTavSi meeqvse nomrad dabeWdilia teqsti, romlis saTauri TviTon palimfsestSi aris dasaxelebuli. saTauris mixedviT, es aris ioane oqropiris homilia („sityua~) „farisevelTa SurisaTÂs~ (SaniZe 1927:135-141). es fragmenti, romelic sxvebTan SedarebiT didia (xanmeti teqstis 13 sveti, anu eqvs-naxevari gverdi) sakmaod Zneli amosakiTxavi gamodga. magaliTad, erT-erT svetSi TiToeul striqonze amokiTxulia mxolod TiTo-orola aso striqonTa dasawyisebSi: gamo...ve....ni...ym...ve...sa... da ase Semdeg (SaniZe 1927:137a). garda amisa, teqstis bolo nawili (SaniZe 1927:139-141) dawerili yofila Suaze 233 gakecil furcelze; es orfurcela mogvianebiT, roca etrati xelmeored gamouyenebiaT sawerad, daupataravebiaT – gareSemo SemouWriaT; amis gamo sruliad dakargulia Zveli gadarecxili naweris xuTi striqoni (svetebis Tavsa da boloSi). danarCeni nawili striqonebisa xeluxlebeli darCa mxolod yuis mxares nawer sam svetSi, aSiis mxares nawer sam svetSi ki teqsti CamoWrilia ise, rom TiToeul striqonze darCenilia 3-4 aso. am bolo nawilSi gamomcemelma teqstis aRdgena-Sevseba SeZlo udabnos mravalTavis mixedviT, sadac moiZia igive Txzuleba (gamocemaSi 139-142 gverdebze gamoxazulia CamoWrili furclebis konturebi). samwuxarod, danarCeni daklebuli teqstis aRdgena udabnos mravalTavis mixedviT SeuZlebeli iyo, radgan masSi, furcelTa klebis gamo, am homiliisa mxolod bolo nawilia SemorCenili. udabnos mravalTavis dabeWdil teqstSi am Txzulebas – usaTaurod – erT gverdze cota meti adgili uWiravs (SaniZe, WumburiZe 1994:182-183). m. van esbroki Tavis kapitalur naSromSi qarTuli mravalTavebis Sesaxeb agreTve aRniSnavs, rom am teqstis saTauri qarTulSi arsad Cans, garda xanmeti mravalTavisa (van esbroki 1975: 145). Txzuleba ar aris arc sinur mravalTavSi. sabednierod, sxva, ufro gviandel xelnawerebSi, sadac mravlad gvxvdeba homiletikuri Txzulebani, SesaZlebeli gaxda saTanado masalis mikvleva. qarTuli xelnaweri, romelic amJamad ekuTvnis berZnuli sapatriarqos biblioTekas ierusalimSi (# 4 r. bleikis katalogis mixedviT, # 18 n. maris katalogiT), xelis mixedviT XIV-XV saukunisa aris (r. bleiki mas XIV saukuniT aTariRebs, n. mars TariRi ara aqvs aRniSnuli). Tavnakluli xelnaweri, romelsac TavSi 10 rveuli aklia, Seicavs ramdenime homiletikuri xasiaTis „sityvas~. r. bleiks xelnaweris 65r-66v-ze miTiTebuli aqvs ioane oqropiris avtorobiT Txzuleba, romlis dasawyisi („ravdenni xarT eliaÁs mowafeni~) xanmeti mravalTavisas emTxveva (bleiki 1922-23). n. maris katalogSi xelnawerSi amave furclebze miTiTebulia И а а, а и п а хиепи па, в , аа е в ве и е ев и а и еев, dasawyisi sityvebis gareSe (mari 1955:48). unda SeiniSnos, rom xanmeti mravalTavis gamoqveynebis dros dawvrilebiTi cnobebi am xelnaweris Sesaxeb ar moipoveboda: a. cagarlis katalogSi es SeiZleba iyos #129 an #130 (TiToeuli or striqonSia Cateuli) (cagareli 1889:38). r. bleikis katalogi ufro gvian daibeWda, xolo 1902 welSi Sedgenili katalogi n. marisa mxolod 1955 wels gamoqveynda; ierusalimis xelnawerTa fotopirebi ki xelmisawvdomi qarTvel mecnierTaTvis gaxda 1956 wels. ierusalimuri xelnaweris Seswavlam gamoavlina Semdegi: zemoaRniSnuli homilia am xelnawerSi Tavisi teqstiT TiTqmis sityvasityviT emTxveva rogorc xanmeti, ise udabnos mravalTavebisas maT SemorCenil nawilebSi. es xelnaweri saSualebas gvaZlevs SevavsoT is daklebuli adgilebi xanmet mravalTavSi, romlebic a. SaniZis gamocemaSia. rogorc qvemoT Cans, teqsti ierusalimur xelnawerSi ise axlo misdevs xanmetisas, rom am ukanasknelis cariel adgilebSi zustad jdeba Tavis adgilze. es gansakuTrebiT TvalsaCinoa iq, sadac calkeul sityvebSi mxolod TiTo-orola aso iyo amokiTxuli. 234 ra Tqma unda, sasurveli iqneboda gadarecxili teqstis amokiTxva Tanamedrove meTodebiT da saTanado teqnikuri aparaturis gamoyenebiT (risi saSualeba Cven amJamad ar gvaqvs). magram ierusalimur xelnawers mainc aqvs erTi upiratesoba: mxolod masSia Semonaxuli am homiliis mTliani teqsti: xanmet mravalTavSi naxevarze naklebia (daaxloebiT ori mexuTedi), udabnos mravalTavSi ki mxolod erTi meoTxedia boloSi DdarCenili. ierusalimuri xelnaweris teqstis Sedareba berZnulTan agreTve adasturebs, rom es nusxa homiliis mTlian teqsts Seicavs (PG, 61, 705-710). marTalia, a. SaniZe adreve gamoTqvamda eWvs, rom xanmet mravalTavSi Sesuli Txzulebebi berZnulidan ar unda yofiliyo naTargmni: „qarTuli Targmani xanmeti mravalTavis Semadgeneli nawilebisa (yvelasi Tu ara, didi umravlesobisa mainc) berZnulidan uSualod ar unda momdinareobdes~. konkretulad am homiliisaTvis ki igi aRniSnavs, rom es Txzuleba `TavSi kargad udgeba berZnul teqsts, magram boloSi didi gansxvavebaa~ (SaniZe 1927:119). es sxvaoba Cans homiliis Sua nawilSic (PG, 31,705-710). magaliTad, qarTul teqstSi sul ar aris berZnulis is fraza, romelSic Suri Sedarebulia mwvane xvlikTan ( αυ α χ ω α). qarTuls aklia momdevno frazac, sadac naTqvamia, rom Suri iseve RrRnis da Srets moSurneTa guls, rogorc matli xravs da axmobs xis guls (PG, 708,24-28). es danaklisi SeiZleba gadamweris uyuradRebobas mivaweroT, magram sxvaobebi orive teqstisaTvis saerTo nawilebSic aris: magaliTad, berZnulSi naTqvamia, rom saulis gulidan Suri ver aRxoca xuTma qvam (πε ε ο ) (anu qvebma, romlebic man akrifa SurdulisaTvis, goliaTis dasamarcxeblad. Sdr. I mef. 17,40), xolo qarTulSi zogadad naxsenebia daviTis „erTgulebiT msaxurebani~. Cvens mizans ar warmoadgens qarTuli Targmanis warmomavlobis kvleva; berZnuli teqsti amjerad CvenTvis sxva mxriv aris saintereso: miuxedavad sxvaobisa, orive (berZnuli da qarTuli) teqstis erTiani Sinaarsisa da Txrobis Tanmimdevrobis msgavseba erTxel kidev adasturebs, rom ierusalimur xelnawerSi am homiliis teqsti mTlianad aris daculi (ff. 65,67,66; arc erT aRmwers ar SeuniSnavs, rom xelnawerSi furclebi areulad aris akinZuli). homilia „farisevelTa SurisaTÂs~ ioane oqropirs miewereba rogorc xanmet mravalTavSi, ise ierusalimur xelnawerSic. berZnuli teqsti dabeWdilia saeWvo avtorobis TxzulebaTa ganyofilebaSi Spuria. m. van esbrokic miuTiTebs, rom es homilia fsevdoqrizostomeulia (van esbroki 1975:145). imaves ambobs Txzulebis avtorobis Sesaxeb n. meliqiSvili (meliqiSvili 2000:102). oRond teqstis Semcvelad asaxelebs mxolod xanmet da udabnos mravalTavebs. e. gabiZaSvilis bibliografiul cnobarSi, xanmet da udabnos mravalTavebSi Sesuli homilia da is teqsti, romelic ierusalimur xelnawerSia, SecdomiT or sxvadasxva nawarmoebad aris miCneuli (## 1496 da 1497, meore nomriT dasaxelebuli teqsti ki xelaxla aris miTiTebuli, rogorc # 1728). rogorc zemoT aRvniSneT, ierusalimur xelnawerSi homiliis teqsti TiTqmis sityvasityviT emTxveva xanmeti mravalTavisas orive- 235 saTvis saerTo nawilebSi. es safuZvels iZleva imisaTvis, rom davaskvnaT: ier. #4 xelnawerSi daculia sruli saxiT xanmetobis epoqaSi naTargmni Txzuleba; oRond Zneli saTqmelia, uSualod xanmeti dednidan aris gadawerili igi Tu ara. amis gasarkvevad saWiroa mTliani xelnaweris Seswavla rogorc Sedgenilobis, ise enis mxriv (sayuradReboa is garemoebac, rom ierusalimur xelnawerSi Sesuli ramdenime Txzuleba agreTve moipoveba Zveli tradiciebis mimdevno xelnawerebSi). uZvelesi qarTuli Targmanebis didi mniSvnelobis gamo saWirod miviCnieT ioane oqropiris saxeliT cnobili am homiliis xelaxla dabeWdva Sevsebuli saxiT. xanmet palimfsestSi Semonaxuli teqsti dabeWdilia svetebad – ise, rogorc xelnaweris mixedviT dabeWda a. SaniZem, xolo Sua nawili, romelic xanmet palimfsests aklia da mxolod ierusalimur xelnawerSia, _ miyolebiT. a. SaniZis mier aRdgenili nawili teqstisa Casmulia (rogorc wina gamocemaSi) mrgval frCxilebSi, Cven mier aRdgenili Tu Sematebuli – kvadratulSi. teqstSi TvalnaTliv Cans, rom ierusalimuri xelnaweris teqsti zustad avsebs naklul adgilebs, oRond asoTa raodenoba TiToeul striqonSi SesaZloa yvelgan zustad iseTi ar iyos, rogorc realurad iyo palimfsestSi: masSi asoTa raodenoba striqonebSi erTnairi ar aris (umetesad aris 15-18 aso striqonSi, magram zogan asoTa raodenoba meryeobs xuTidan ocamde). amitom, Tu striqonebSi sityvebze miniSneba ar iyo Tundac TiTo-orola asos saxiT, danawileba varaudiT gvixdeboda. a. SaniZis mier amokiTxul nawilSi SesworebaTa Setana mxolod aqa-iq gaxda saWiro. igi TviTon Zalian frTxilobda da werda: „yvela aq mocemuli masala erTnairad sando ar aris~. gansakuTrebul siZneles, rogorc TviTon wers, swored aq ganxiluli homilia warmoadgenda. Zalze dazianebulia palimfsesturi gverdebi 12 da 13, anu gamocemis gv. 136-137 (SaniZe 1927:123). magram, rogorc gairkva, is, risi danaxvac SeiZleboda marto TvaliT, am furclebzec TiTqmis sruliad uSecdomod aris amokiTxuli. dasasrul, xanmeti formebis Sesaxeb unda iTqvas Semdegi: homiliis bolos, sadac a. SaniZem nakluli teqsti udabnos mravalTavis mixedviT Seavso, man aRadgina xanmeti formebic, romlebic udabnos mravalTavSi, ra Tqma unda, ar aris. aseve moviqeciT Cven teqstis Sevseba-aRdgenisas, oRond mxedvelobaSi unda viqonioT Semdegi: xanmeti mravalTavi gadawerilia im dros, rodesac xanmetoba, rogorc gramatikuli sistema, ukve darRveulia da xanmeti formebi `ufro mwignobrul da literaturul tradiciebzea dafuZnebuli~ (SaniZe 1927:116). a. SaniZis mier dasaxelebul magaliTebSic da sxvaganac Cans, rom teqstSi formaTa siWrelea: zogjer xanmetoba ar gvxvdeba iq, sadac igi mosalodneli iyo da ar aris iq, sadac normis mixedviT igi saWiroa. amitom Cven mier aRdgenili xanmeti formebi (romlebic kargad cnobil normebs Seesabameba) met-naklebad pirobiTad unda CaiTvalos; sruli dabejiTebiT ver vityviT, rom xanmeti mravalTavis aw naklul adgilebSi maincdamainc aseTive formebi iyo. 236 teqstSi gamoyenebulia Semdegi daTqmuli niSnebi: A _ a. SaniZis mier dabeWdili xanmeti teqsti; U _ udabnos mravalTavi (gamocemuli teqsti); J _ ierusalimis #4 xelnaweri. svetebSi miTiTebulia a. SaniZis gamocemis gverdebi. literatura SaniZe 1927 : a. SaniZe, xanmeti mravalTavi, tfilisis universitetis moambe, t.VII, tfilisi. SaniZe 1957 : a. SaniZe, axali cnoba xanmeti mravalTavis Sesaxeb. Tsu Sromebi, t. 67. Tbilisi. SaniZe, WumburiZe 1994 : udabnos mravalTavi, akaki SaniZisa da zurab WumburiZis redaqciiT, Zveli qarTuli enis kaTedris Sromebi, 28, Tbilisi. van esbroki 1975 : Les plus anciens homéliares géorgiens, par M. Van Esbroeck, Publicationes de l’Institut orientaliste de Louvain, 10, Louvain-laneuve. bleiki 1922-23 : R. P. Blake, Catalogue des manuscrits géorgiens de la bibliothèque patriarchale grecque de Jérusalem, Revue de l’Orient Chrétien, t.23 (1922-1923), gv. 345-413. mari 1955 : n. mari, ierusalimis qarTul xelnawerTa mokle aRweriloba, Tb. 1955. cagareli 1889 : А. Ца а е и, Све е ия па я и ах и пи е и, вып. II, СП . meliqiSvili 2000 : n. meliqiSvili, basili kesarielis, grigol nazianzelis, grigol noselisa da ioane oqropiris homiletikuri Txzulebebi qarTul enaze. Tbilisi. e. gabiZaSvili, Zveli qarTuli mwerlobis naTargmni Zeglebi, bibliografia. 3. homiletika, Tbilisi. 237 teqsti A135b 135a 1 2 1* 3 [J65ra] 4 (sityuaY) Tqu 5 muli iohanEsi epis 6 koposisaY farise 7 velTa maT SurisaTÂs 8 (i‚Â)Ásisa v‚a saxare 9 baY xity–is v‚d ga 10 movides gare da 11 zraxva yves misTÂs 12 r‚amca warwymides 13 igi1* da Semdgomi 14 amisi 15 raodenni xarT 16 eliaYs mowafeni 17 r‚n igi qurivisa 18 mis tablaY [J65rb]ara 19 Seuracx yo gla 20 xakisaY C‚n Tana 21 daxadgeriT r‚ 22 [C‚n]ica sityuaY maTe12,14 A 135b 4 sityuaY]didsa oTxSabaTsa J. 5 iohanEsi episkoposisaY]wmidisa ine‚ mTavarebiskoposisaY kostatantinepovlelisaY J. 7 maT] _ J. 8 iO‚sTOs J. 9 ityOs J. 11 misTOs] _ J. 14 amisi] +gvakurTxen mamao J. 15 ravdenni J. 19 glaxakisaY] _ J. 21 daadgeriT J. 22 C‚nica]r(l)ica A. 238 A136b A136a simdablisaY da 1 C‚n vWamT da igi da [esreTisa]Y[ve tabl] 2 usrulebel ars is[aY ismineT] 3 m[aradis] amas [rl‚sa erTi] 4 [pursa Cem] glaxak [puri za‚ Zes] 5 [isa tablasa ]z‚a da [ri‚-igi] arca 6 [gigeb] [fqvilT]a[gan daxifqva] 7 m[inda r‚a]mca [v]d arca cecxli[Ta ga] 8 [umen] da dumiliT mo[xicxva] a‚d [r‚i] 9 [mca daxuadgre] ig[i TÂnier Teslisa] 10 [a‚d maT R‚Tis ]mo qalwul[i]sa[gan xiS] 11 [SurneTa huriaTa] va da aRorZnda 12 [r‚li ikadres macxo] da j‚riTa [gÂÃsnna] 13 [varisaTÂs qvaTaca] da mamaman sro 14 [iZulebiT aRZravs] Âl yo 15 [sityuad] queyanasa [da mociqul] 16 [aw r‚li guesmis] m[an ganaTormeta godorTa] 17 [saxarebisagan v‚d] m[oisTula] 18 [ganvides farise] ese [puri qalwulisagan xiS] 19 [velni igi da zr] [v]a [da ekle] 20 ax(va yves mi)sTÂs r‚a si[aman Seiwynara 21 mca warwymides igi da d[RiTi dRed] 22 raY ars igi mizezi A136a 1 da] _ J, sityva kiTxvis niSniT aris A. 6 arca]ara J. 7 fqvilTagan cecxlTagan gamoicxva J. daxifqva]H....a.....s A, daifqva J. 8 10 Teslisa]cecxlisa J, rac gadamweris Secdoma unda iyos. Sdr. α ευ α ο ου α πε α ο PG. 11 qalwulsa A. iSva J. 12 aRorZinda J. 14 srul yvna J. 16 queyanasa ]_ J. 17 ganaTormetna J. 19 xiSva]ma (striqonis dasawyisSi) A, [v]a winamd. gam.), iSva J. A136b. 1 C‚n mas J. 4 glaxakisa]codvilisa J. 9 davadgre J. 11 hriaTaY J. 14 aRZravs] _ J. 19 zraxva yves]Seizraxnes J. 20 misTÂs] i‚sTs J. 22 mizezi igi J. 239 5 10 15 20 25 [J65rb] [romlisaTOsca warwymides? ese ars mizezi igi maTi, rameTu SabaTsa Sina kaci gankurna da ganHmeli igi Heli dResa uqmsa gankurna da saqmed war[x]marTa.1* Ä ugunurno, ara jer-[x]iyoa ganHmelisa mis Helisa da yovlad uqmisaY, [J65va] romlisaTOs sasoebaY kurnebisaY da kualad gebisaY war[x]ewira, raYTamca Semoqmedman ganHmeli igi kualad mo[x]ago? amisTOs same mwuxare [x]iyveniT da gSurda, rameTu sargebeli misTOs kacisa da cxorebisaTOs sulTaYsa yo ese? da reca SabaTsa pativ-[x]cemen da saswaulTa TOsTa ver [x]cnoben! raYsaTOs, huriano da farisevelno, manases zeda ara esreT gan[x]risxeniT da Se[x]iTqueniT wina-aRdgomad, odes-igi esaia winawarmetyuelsa gan[x]xerxvida da igive ZeTa da asulTa TquenTa eSmakTa da[x]uklvida da taZarsa mas kerpiTa Se[x]aginebda? anu herodes zeda rad ara gan[x]risxeniT, odes-igi yrmaTa TquenTa mosrvida2* da dedani Tquenni uSvilo qmnna? odes-igi [x]iyo tirili da godebaY mamaTaY da dedaTaY qalaqsa Sina da ubanni igi beTlemisani savse [x]iyvnes sisxliTa, maSin manases zeda da herodes ara gan[x]risxeniT, romelni-igi uwyalod da[x]Txevdes sisxlTa TquenTa? xolo romeli-igi ubiwo ars da marTal, mas [x]devniT, rameTu [x]ityOs sjuli, viTarmed: “marTali da ubraloY ara movkla”.3* rameTu [J65vb] wesi uwesoTa da sjuli usjuloTaY SecTomilni eSmakisagan – viTar ars ese sjuli? mosisxleTa [x]acxovneben da mkudarTa aRmadginebelsa war[x]wymeden! romeli-igi kacis klvisaTOs Se[x]egdo sapyrobilesa, mas gamo[x]iTxoen pilatesgan da romeli-igi eSmakisagan dacemulTa aR[x]marTebs, misTOs juar-cumasa [x]evedrebian!4* da [x]ityOs: “gamovides farisevelni da Se[x]izraxnes” Ä zraxvaY ugunuri, savse zakuviTa, rameTu romelTa-igi wyalobaY ara aqunda, SuriTa [x]iwylvodes da tkivilsa SecOves. mSierni maTni udabnosa zeda ganZRebodes misgan, xolo igini gualviTa daymebodes. wyalsa ROnod5* garda[x]aqcevda, da igini TOnier ROnisa SuriTa da[x]iTrvebodes. [x]xedvides igini gankurnebasa dedakacisasa 1* m. 12,13. 2* m. 2,16. 3* gam. 23,7. 4* m. 27,22. 5*i. 2,9. 3 warhmarTa J. iyoa J. 5 warewira J. 6 moago J. iyveniT J. 8 pativ-scemen J. scnoben J. 9 ganhrisxeniT J. SeiTquEniT J. 10 ganhxerxvida J. 11 dauklvida J. 12 Seaginebda J. ganhrisxeniT J. 13 mosrvida J. 14 iyo J. 15 iyvnes J. 16 ganhrisxeniT J. dasTxevdes J. 18 sdevniT J. ityOs J. 21 acxovneben J. warswymeden J. 22 Seegdo J. gamoiTxoen J. 23 aRhmarTebs J. 24 evedrebian J. ityOs J. 25 Seizraxnes J. 26 iwylvodes J. 28 wyalsa] wyli J. gardaaqcvda J. 29 daiTrvebodes J. xedvides J. 240 5 10 15 20 25 da dacxromasa sisxlisa mis mdinarisasa SexebiTa fesOsa mis samoslisa misisaYTa,1* xolo maT Surisa igi sisxli [x]diodave. eSmakeulni maTni gan[x]ikurnebodes da gonier [x]iqmnebodes, da igini [x]uZOres eSmakeulisa [x]iqmnebodes. brmani maTni [x]xedvides,2* da mxedvelni dabrmebodes; yruni maTni [x]ikurnebodes, [J67ra] da gulni maTni ukeTurebad garda[x]iqceodes. zRuaY RelvaTagan3* da[x]cxreboda, raYTamca ufalsa gan[x]umzada Sesavali, xolo maTTa gulTa Relvani igi zakulebisagan [x]ufroYs pirTagan aRmo[x]ecenebodes. niavqarni da[x]cxrebodes brZanebisa misisagan, xolo igini SuriTa [x]ufroYsad aR[x]ivsebodes da juarcumasa gan[x]izraxvides. Ä Suro, mSobelo sikudilisao yovlad SeTxzulo, romelimca samsWuali [x]ipova [x]umaxOles Surisa, romeli-igi maT [x]aqus da [x]werts, raYTamca salmobaman pirisa igi SuenierebaY ganryuna.... viTarca Surisagan da sruli igi siyuaruli ganaqarvis. cecxli wyalman daSritis, xolo bevreulTa wyaroTa ver daSriton Suri. salesvelman erTman gesli rkinasa garda[x]Hadis, xolo yovelTa maT erTgulebiT msaxurebaTa daviTisTa saulisgan Suri igi ver gan[x]aSores. da raodenica raY moviHsenoT SurisaTOs, Zmano, dasrulebad ver Zal-gOc, vercaRa yovelTa moZRuarTa Se[x]uZlon. garna dasasruli sjulisaY siyuaruli ars da dasasruli aRTqumisaY[!] Suri ars, romeli Se[x]amTxuevs sikudilsa. rameTu SuriTa guelman adami[!] samoTxiT gamoHada da SuriTa kaenman[!] ZmaY TOsi mokla. da raodeni raY vTquaT [J67rb] da raodeni raY da[xu]akloT? romeli-igi navi SuriTa savse [x]iyo da ver Se[x]uZliso wyliT rRunaman warwymedad, ese iesu ZaliTa sulisa wmidisaYTa daacxrvo wyaroYTa miT naTlisRebisaYTa. [x]aqunda navsa mas samsWuali rkinisaY, romliTa ganmtkicnis navi, aramed samsWualiTa miT, romliTa iesu gan[x]iHurita, yoveli samsWuali navisaY mosra. [x]aqunda navsa mas Zeli aRmarTebuli afrisaY, aramed odes aR[x]emarTa Zeli juarisaY, gantyda Zeli afrisaY. [x]aqunda navsa 1* m. 9,20 2* m.12,22. 3*l 8,24. 2 sdiodave J. 3 ganikurnebodes J. iqmnebodes J. 4 uZOres J. iqmnebodes J. xedvides J. 5 ikurnebodes J. 6 gardaiqceodes J. dascxreboda J. 7 ganumzada J. 8 ufroYs J. aRmoecenebodes J. 9 dascxrebodes J. ufroYsad J. 10 aRivsebodes J. ganizraxvides J. 11 ipova J. 12 umaxOles J. aqus J. swerts J. 13 SuEnierebaY J. ganryuna] am sityvis Semdeg teqstSi raRac unda iyos J-Si gamorCenili. 16 gardahHadis J. 17 ganaSores J. 19 moZRurebaTa J. SeuZlon J. 21 SeamTxuevs J. guElman J. 22 gamoHda J. 23 davakloT J. 24 iyo J. SeuZliso J. iesuYs J. 25 aqunda J. 27 ganiHurita J. 28 aqunda J. 29 aRemarTa J. aqunda J. 241 5 10 15 20 25 mas sabelica, aramed miTve sabliTa SiSTvil-iba iudaca. amasve navsa aR[x]Hdes huriani da da[x]ecnes lodsa mas da urwmunoebiT da[x]inTqnes da moaqamde ufskrulTa ugunurebisaTa sxenan. raodenni maTganni [x]cnoben da gulisHma [x]yofen, WeSmaritad cxovndebian ukunisadmde. xolo maT, romelni-igi da[x]inTqnes, netarRamca misrul [x]iyvnes ionaYsa,1* odes danTqmul [x]iyo mucelsa veSapisasa da misgan[m]ca [x]ekiTxa da [x]eswava; da viTarca-igi qadagebiTa misiTa ninevelTa Seinanes da cxovndes, egreca iginimca ara warwymdes. aramed Tualni igi gulTa maTTani daiwuxnes [J67va] da arca brwyinvalesa mas da WeSmaritsa sarwmuno[sa], romeli Soris queyanasa dgas, [x]xedvides da arca qadagebaY ionaYsi da sinanuli ninevelTaY Seiwynares, raYTamca mo[x]iqces da cxovndes. da [x]ityOs: “gamovides farisevelni igi da Se[x]izraxnes” aw vinaY gamovides sjulisagan raYme da ara Surisagan da Tumca sjulsa ara gardasrul [x]iyvnes, aramca sjulis mdebeli [x]igina. gamovides farisevelni igi vinaYme mcnebisagan RmrTisa, romeli gan[x]naTlebs TualTa gulisaTa, rameTu “mcnebani uflisani brwyinvale arian da gan[x]anaTleben TualTa.2* gamovides farisevelni vinaY cxorebisagan, rameTu igini sxuasa sikudilsa [x]uzraxvides da [x]upirates cxorebisa igi naTeli maTve da[x]aklda. “gamovides farisevelni da Se[x]izraxnes”. da ara Tqua werilman, Tu “Se[x]izraxneso”, aramed “zraxva moiReso”. amas egre, romeli dasabamiTgan kacis mklveli igi eSmaki, […] raYTamca iesu warwymides. da [x]ityodes: romliTa-me saxiTa warvwymidoT: qvisa-me dakrebiTa anu maxOliTa anu cecxliTa anu wyliTa? xolo ganmzraxvelman maTman [J67vb] eSmakman STa[x]ugdo gulsa, viTarmed romliTa-igi ZeliTa mokla adami[!], igive moiHsena da ganazraxa, raYTamca Zelsa zeda juars[x]acua iesu. da man ver cna, rameTu Zuelica igi da pirveli misi dacemuli aR[x]marTos da sofelsa cxorebaY [gagrZeleba Semdeg gverdze] 1* iona 2,1. 2* fs. 18,9. 2 aRHdes J. daecnes J. dainTqnes J. 3 moaqamden]asea J. 4 scnoben J. hyofen J. 5 dainTqnes J. iyvnes J. 6 iyo J. 7 ekiTxa J. eswava J. 10 sarwmunoY xedvides J. 12 moiqces J. ityOs J. 13 Seizraxnes J. 14 iyvnes J. 15 igina J. 16 gananaTlebs J. 17 gananaTleben J. 18 uzraxvides J. 19 upirates J. daaklda J. 20 Seizraxnes J. 21 Seizraxneso J. 22 […] aq TiTqos sityva aklia 23 ityodes J. 25 STaugdo J. 26/27 juars acua J. 28 aRhmarTos J. 242 A137b A137a [mo]xaniWos 1 [aw maT] xrcxuenian da gamo[vides farise] 2 [ver] gOTxroben x‚ ve[lni r‚amca ga] 3 [C‚n vTquaT da g]amo ni[zraxes da warw] 4 [vacxadoT] maTi ym[ides i‚O] 5 [igi gesli da xit] [r‚ ucxo da sakOr] 6 [yodes] v‚d raY[sa] ve[l didebulebisa igi] 7 [TOs]o [sjulisa m]aTsa sa[qmE movida] 8 [mkO]o[darsa] aRxad i‚O [r‚amca moxisra] 9 [ginebo] da wyl da [acxovna war] 10 o[OlebaTa ganx]kur wym[eduli naTesa] 11 [nebo an]u ra vi kacTaY [x‚] 12 [YsaTOs] saswaul e[s]en[i meZiebelsa] 13 [Ta xiqm]o [d]a xas mas da [macxovar] 14 waveb[a] esev‚r sa [warwymedul] 15 [sa bralsa] daxk T[asa xeZiebdes] 16 [rebdes z‚a iO‚s] wa[rwymedad] 17 [aw esev‚risa a]misTOs [r‚isa bralisaTOs] 18 [gunebavs] C‚n r‚a [gOTxarT C‚n hu] 19 [mca warvwy]mideTo ri[ano raYsaTOs] 20 [odes igi yr]mani [SexizraxeniT] 21 baiaY[Ta mix]egebo mi[s zeda] 22 [des da xugal]obdes A137a 1 moaniWos J. 6 ucxoY J. sakOrveli J. 8 saqme J. 9 moisra J. 13 eseni]enen A. 16 eZiebdes J. 21 SeizraxeniT J. A137b 1 hrcxuEnian J. 5 ityodes 6 viTarmed] _ J. raYsaTOs J. 7 Sjulisa J. maTsa] _ J. 8 aRadginebo J. 10 ganhkurnebo J. 11 anu ra]kura A. 13 iqm J. aswaveba J. 15 dahkrebdes J. 21 miegebvodes J. 22 da] _ J. ugalobdes J. 243 A138b A138a da xityodes osa na r‚i xa(r m)aRal Ta Sina kurT xeul ars momava li saxeliTa oY‚Ta1* meufE (iE)l‚isaY [J66ra]x‚ igini [maTsa] galobasa mas mWu[var xiqmne] bod[e]s [da kbilTa xi] RrWe[ndes r‚ qe] [bani igi] uSur[veli] [sa]ni [i]sa[r xiqmne] bodes moSurne Ta maT[TOs] da mo[xuHdes iO‚s] da [xrques ara ges] misa[ rasa [U182,4]ese xit] yOan r‚ (i)gin(i) sit yuasa winawar metyuelisasa aRxasrulebdes 1* m.21,9. 2* fs. 8,2; m. 21,16. 3* 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 III mef. 21,15. v‚d “piriTa yrmaTa CCOlTa mwovarTaY Ta daxemtkicos qebaY2* odes igi iezabels xeguleboda da pyrobad venaHi igi nabuTEsi”3* da w‚i igi sicruvisaY migiwera v‚r erT gulobiT Sexiwyna reT x‚ odes pi late juarsa mas z‚a daxwers WeSma ritsa ficarsa mas maSin guli giwyre bis da xayenebT da (xetyOT) nu daxwer meufed huriaTad4* da nu g(am)oxaCineb W(e)S(m)a(rit)sa nu 4* i. 19,21. A138a 1 ityodes J. osanna J. 7 maTsa mas galobasa J. 8 mas] kiTxvis 9 mWuvar]mWue A. mWuvar xiqmnebodes]viTarca isriTa iwertebodes J. 10 bodis (sityvis boloa) A. 10/11iRrWendes J. 11/12 qebani igi] bades (?) A. 13 isar]asa A iqmnebodes J. 14 moSurneTa maTTOs] moSurneTani J. 16 mouHdes J. 17 hrques J. 18 ityOan J. 19 sityuasa mas UJ. 22 aRasrulebdes UJ. niSniT A. A138b 3 daemtkicos UJ. 6 guleboda U, eguleboda J. 8 naboTesi J. 10 miwera J. v‚r]v‚d J. erTgulebiT U. 11 SeiwynareT UJ. 14 daswers UJ. WeSmaritsa mas U. 15 ficarsa mas] _ UJ. 17 da] _ UJ. ayenebT UJ. 18 etyOT UJ. 19 daswer U, daswerT J. 20 da] _ UJ. 21 gamoaCineb UJ. 244 A139b A139a (guamxileb C‚nsa) 1 (xiswavebdes ege) (mas uSjuloeba) 2 (v‚ri igi xufroYs) sa nuca RT‚is kad 3 gon(ier ars) rebasa 4 r‚ sar(gebel arian yl‚i) Ä uSjulono hu 5 saT(Os swavlani [J66rb] igi) riano da Tum 6 saRm(rToni da jer) ca xayenebdiT maT 7 ars( maradis wur) (r)l‚(ni) igi ujerosa 8 TaY (maTi da ara) saqmesa Sina aried 9 sab(ralobel ars) gina Tumca TOTca 10 misi i(gi gonierad) (TO)s(T)a (T)a(vTaSexik) 11 daw(eraY da xityOT) dimeT da xTquT 12 nu d(axwer meufed) (v)‚d raY ese vyavT 13 rad x(ityOT nu daxwer) a‚d esoden Tu r‚l 14 da r(asa gavnebs) igi daxwers marTl 15 Tq‚n (werili igi) didebasa mas me 16 anu (rl‚isa erTisa) ufisasa rl‚isa 17 Tq‚n(ganisaY sac) gan C‚n cad aRvalT 18 xov(rebeli migiRo) mas xayenebT 19 WeSm(aritisa mis) (daRaTu vin ugu) 20 (daweraman da xa) (nur xiyos a‚d sit) 21 (yenebdes igini) (yuaTave RTisaTa) 22 (dawerasa mas ) A139a 2 usjuloebasa J. 3 RT‚isa J. kadrebasa]kadnrebasa J.. 5 usjulono J. 6 Tuca J. 7 ayenebdiT UJ. 8 ujerosa]uSjulosa UJ. 10 TOTca] _ U, TOTcamca J. 11 SeikdimeT U, SevikdemT J. 12 sTquT UJ. 14 eseoden J. r‚li igi U,-J. 15 daswers UJ. 18 zecad J. 19 ayenebT UJ. 20 vinme UJ. 21 iyos UJ. A139b 1 iswavebdes UJ. 2 igi] _ J. ufroYs UJ. 4/5 yovlisaveTOs U. 7/8 wurTaY maTi maradis J. 11 ityOT UJ. 12 daswer U, daswerT J. meufed huriaTa J. 13 ityOT UJ. daswerT J, daswer meufed U. 14 da] _ UJ. 16 erTisa] _ J. 17 sacxorebeli U, samsaxurebeli J. 20 ayenebdes UJ. 245 A140b A140a 1* (x‚ igi maT xetyoda) 1 (yves r‚amca war) (r‚i davwere davwere)1* 2 (wymides igi) (x‚ ese sityuaY) Cn‚da 3 da v‚r cna i‚ warvi (ca sargebel ar)s 4 da mier2* ara Tu (xufroYs x‚ mci)red 5 visgan xeTxra a‚d (swavlulTa)TOs 6 (TO)T gulisxma yo (r‚a ukueTu v)inme 7 r‚ igi ars gulTa mec (tyuviliT xa)cTu 8 nieri (r‚ xityOs fsal) (nebdes esev‚ri) sax 9 muni v‚)d o‚n icnis (E sityuaY x‚qas) v‚d 10 zraxvani brZen (r‚i igi Sendamde m)‚s ek 11 Tani a(ri)a(n) a(m)ao3* (lesiisagan m)iswa 12 (da) v‚(a) saxarebaY (vies mrwams) d 13 (xityOs) v‚(d) ara (aRaTu ganva)grZ 14 (xuHmda mas kac) (ve sityuaY e)se a‚d 15 (Tagan wamebaY) (aRSEnebisaT)Osve 16 (r‚ man icoda ra)Y (vyav) 17 (xiyo kacisa mis T)ana4* (amieriTgan m)asve 18 da (v‚r cna i‚O mixr)ida (sityuasa m)ovi 19 [J66va] mie(r adgiliT) (deT da gam)ovi 20 (des farisevelni) 21 (dilisa a‚d v‚ds mo (igi da zraxva) 22 (xiwios Jami misi) i. 19,22. 2* m. 12,14. 3*fs.93,11. ara Tu SiSisagan siku 4* i. 2,25. A140a 5 ufroYs UJ. 8 acTunebdes UJ. 9/10 saxe sityOsaY J. 10 hrquas UJ. 11 Sendamden J. m‚s] _ UJ. 11/12 eklesiasa J. 12 gOswavies J. 15 a‚d] _ U. 16 aRSenebisaTOsve J. A140b 3 warvida igi J. 5 eTxra UJ. 6 gulisHma yo J. 7 gulTmecnieri UJ. 8 ityOs UJ. 9 v‚d] _ UJ. icnis]uwynis UJ. 10 brZenTani rameTu UJ. 13 ityOs UJ. viTarmed]rameTu J. 14 uHmda UJ. 16 man]r‚n J. 17 iyo UJ. 18 mihrida UJ. 20 SiSisaTOs J. 21 moiwios UJ. 22 misisa sikudilisaY da J. 246 A141b A141a 1* (juarcumisaY) 1 (da mier sada za) (Sexgvanda misa r‚a) 2 (kuvaY ara xipo) pirvelad m(k)udar 3 vebi(n mun xiqce) ni aRadginnes (da) sne 4 vin (da sada Suri ara) ulni gankurnnes 5 arn( mun xixa) (mSierni simarTliTa) 6 rebn (sada uSurve) ganaZRnes( da sar) 7 li igi (siyuaruli) wmu(noebiTa gana) 8 aRxe(srulebin) m(tkicnes da ami) 9 da xi(didebin mm‚Y) sa (Semdgomad mosl) 10 da Z(E da sl‚i wd‚Y) v(ad patiosansa) 11 da aw (da maradis) mas siku(dilsa) 12 da u(kuniTi uku) da j(er xiyo r‚amca) 13 (nis)a(mde a‚n) ju(ars xecua i‚O) 14 da ma(Sin r‚lni xi) 15 (yvnes jojoxeTs) 16 (r‚amca mislviTa) 17 mi(siTa ganarinna) 18 (r‚lni sxdes bnel) 19 sa da aCdilTa si 20 (kudilisaTa)1* 21 (da v‚r cna i‚O warvi) 22 fs. 106,10. A141a 2 Sehgvanda UJ. 4 da] _ UJ. 9/10 missa J. 12 mas] _ J. 13 iyo UJ. 14 ecua UJ. 15 iyvnes UJ. 19 romelni-igi J. 20 aCrdilTa UJ. A141b 1 mier]+mun J. 2 ipovebis U, ipoebin da J. 3 iqcevin UJ. 4 da] _ UJ. 5 ixarebn U, ixareben J. 6 sada-igi U. 7 igi] _ UJ. 8 aResrulebin UJ. 9 ididebin UJ. 10 da1] _ J. Ze J. 11 da] _ UJ. 247 Mzekala Shanidze The Homily "On Jealousy" in the Khanmeti Homiliary Summary Uncial underwriting on palimphsest parchment folios of Ms.S-3902 (National Centre of Manuscripts, Tbilisi) was deciphered in 1927 by A. Shanidze. Large folios of the original manuscript - which had been cut and reshaped to fit the size of the new manuscript - were found to contain fragments of several homiletical works, copied, as indicated by the palaeographical and linguistic features of the text, in the first half of the eighth century. Less than half of the homily "On Jealousy", ascribed in the manuscript to John Chrysostom, has survived on the mutilated folios, the rest is lost. The remaining text of the underwriting was well-nigh illegible; no other manuscript containing the complete text of the homily was accessible at that time, only in the Udabno Homiliary there was an acephalous fragment identical with the ending. Neither were there, eighty years ago, technical devices to help the reader’s naked eye when trying to read the washed-out text. Because of this, the published text has several large gaps, and some sections are nearly blank, except for some words or letters here and there on the page. In the present article the text of the Pseudo-Chrisostomian homily "On Jealousy" is complemented and reconstructed on the basis of the same text in a manuscript unavailable at the time of the first publication (Ms. No. 4 in the collectiom of the Georgian Mss. in the Library of the Greek Patriarchate in Jerusalem). In this manuscript, dated to the fourteenth century, the text of the homily is complete and follows the surviving Khanmeti fragments literally.The text in the Jerusalem manuscript fits neatly into the gaps of the palimphsest, supplying the correct reading for missing letters, words or even whole lines. This leads us to assume that the text of the homily in the Jerusalem manuscript is a faithful copy from an older manuscript. Therefore, it is possible to suggest, with considerable certainty, that the homily "On Jealousy" in the Jerusalem ms. has as its source a translation made very early, but the text itself, in all probability, was copied from a ms. of the type of the Sinai or any other Homiliary (Mravaltavi).The absence of khanmeti forms in Jer. 4, as a feature characteristic for the Homiliaries, could be an indication of this fact. The complete text of the homily "On Jealousy" is published here with a brief Introduction.The text of the palimphsest is presented in two columns (as in the manuscript). The text reconstructed by A. Shanidze is in parenthesis, (as in the edition of 1927), the readings following Jer.4 the present writer has put in square brackets. Sigla: A - Publication by A. Shanidze; J - Ms. Jerusalem 4; U - Udabno Homiliary. 248 enaTmecnierebis sakiTxebi _ I-II, 2009 nino cixiSvili -a da -e sufiqsiani II kavSirebiTi saSual qarTulSi II kavSirebiTi II seriis erT-erTi ZiriTadi mwkrivia rogorc Zvel, ise axal qarTulSi. aRniSnuli mwkrivis mawarmoeblebia -a, -e, -o sufiqsebi (SaniZe 1976:98-99). Zvel qarTulSi am funqciiT gamoiyeneboda kidev -i afiqsi. igi `oriode zmnaSi Tu ixmareboda, isic ara yovelTvis da ara yovelgan (imnaiSvili, imnaiSvili 1996:188). axal qarTulSi II kavSirebiTis mawarmoeblad mxolod -a, -e, -o sufiqsebi gvxvdeba (SaniZe 1980). winamdebare naSromSi saubari gveqneba -a da -e sufiqsiani II kavSirebiTis warmoebis Sesaxeb saSual qarTulSi. Zvel qarTulSi sayrdeni morfemis struqtura ganapirobebs -a da -e sufiqsTa ganawilebas I da II yalibis (uniSno da -i elementiani wyvetilis mqone) zmnebTan. `II kavSirebiTSi -e sufiqsi gamovlindeba im zmnebSi, romelTa sayrdeni morfemiseuli e xmovania gauCinarebuli; yvela sxva SemTxvevaSi uniSno da -i elementiani namyo ZiriTadis mqone zmnebSi am nakvTis mawarmoeblad -a sufiqsi gveqneba~ (gogolaSvili 1984: 88). axal saliteraturo qarTulSi Zveli viTareba mxolod uniSno da -d sufiqsian vnebiTebSi SenarCunda. moqmedebiTi gvaris zmnebTan Tanamedrove qarTulSi, sayrdeni morfemis struqturis miuxedavad, yvelgan -a bolosarTi gabatonda (garda misca zmnisa). aRniSnuli sufiqsis unifikacia aq ukve damTavrebulia. prefiqsian vnebiTebSi paralelizmis SemTxvevebma iCina Tavi. -e sufiqsian formaTa gverdiT -a bolosarTiani zmnebic gamovlindeba da, piriqiT, -a sufiqsian zmnebs zogjer -e bolosarTiani formebic axlavs. prefiqsiani vnebiTebisa da moqmedebiTi gvaris zmnaTa SemTxvevaSi `axali sistemis Camoyalibebis procesTan da zogjer ukve Camoyalibebul viTarebasTan gvaqvs saqme~ (gogolaSvili 1983:85). saSual qarTulSi xsenebuli mwkrivis kvlevisas mniSvnelovania gansxvaveba, rac am niSniT Zvelsa da axal saliteraturo enebs Soris gamoikveTa. saSuali qarTulis ZeglebSi II kavSirebiTis -a da -e sufiqsTa ganawileba axali qarTulis msgavsad xdeba, Zveli warmoebis kvali ki mxolod aqa-iq Tu SeiniSneba. es gansakuTrebiT moqmedebiTi gvaris zmnebTanaa sacnauri. moqmedebiTi gvaris zmnebi TiTqmis mTlianad axal warmoebazea gadasuli. Tu Zvel qarTulSi maTTan -a da -e mawarmoebelTa gamovlenas sayrdeni morfemis xmovani ganapirobebda, saSuali qarTulis TiTqmis yvela ZeglSi II kavSi249 rebiTis niSnad -a sufiqsi gvxvdeba ganurCevlad imisa, sayrden morfemaSi romeli xmovania gauCinarebuli. aRniSnuli gvaris formebSi -a sufiqsis unifikacia jer kidev saSual qarTulSi damTavrebuli Cans, -e bolosarTi ki mxolod naSTis saxiT aris SemorCenili. -a sufiqsia warmodgenili iq, sadac sayrden morfemaSi -a xmovani moiazreba: ™ magra giTxra pirvel xvalme, seni me mWirs raca Wirad (vefx., 126, 4); ™ romelsaca queyanasa SemiCinoT, Tavi Cemi ara Seviwyalo, anu aRgisrulo sawadeli anu movikla Tavi (am., 202, 5); ™ Wirni rad aRvZra saCemod, saqmeni rad davimaSe? (T. I, 116, 4); ™ aseTs saqmesa iqms, Senve Tavsa Semoikra da aRara geSvelos ra (saba, s.s., gv. 27); ™ RmerTman nu romeli mijnuri daapyras eseTsa unebelsa yofasa guldamwuari da dauTmobeli (vis., 279, 24); ™ aTas wel versiT SeuvalT, Tu zed dagvixSan karia (vefx., 1379, 4). -a sufiqsia II kavSirebiTis niSani zmnebSi, romelTa sayrden morfemaSic sxva xmovania reducirebuli anda umarcvloa: ™ aR-Tu-uTqua aRnaTquemi Seni ufalsa RmerTsa Sensa, ara daayeno aRsrulebaÁ misi (sam. Zegl. I, 120); ™ ukeTu Zalad ara STavacvaT xalaTi ese, imkacvris beri ese qarTvelTagan (batoniS., II, gv. 176); ™ da miumcno manca egreT, raTa paemansa Sekrben erTad, da daamÃuan abaRa yaeni da daipyran Ãelmwifoba (q. cx., II, 258, 14); ™ da samdRvirod RÂnoÁ Jamsa sTulisasa Semsgavsebulad mosulisa SinaT moarTuan msaxurTa monastrisaTa yovelTa erTi sawyavi (ist. sab., 56, 8); ™ romel gixuaiSnoT mefeT-mefisa winaSe, da gagiSuas mSuidobiT (am., 143, 3). ™ guli asre dauyenos, egonos Tu Toki abas, erTi rame salaRobo zed xumroba wamoabas (arC., II, 17, 3); viT siTboT vardman yvavili, suni gamosces iama, dabuÃebulman, nazamTrma mÃari aRisxas Wiama (daviTiani, 55.200, 2). Zveli qarTulisagan gansxvavebiT, II kavSirebiTSi -a bolosarTi dasturdeba im zmnebSic, romelTa sayrden morfemaSi -e xmovania gauCinarebuli. moqmedebiTi gvaris formaTa II kavSirebiTis amgvar warmoebaze gadasvla saSual qarTulSi ukve dasrulebulad gamoiyureba. amaze migvaniSnebs aRniSnuli periodis adreul ZeglebSi -a sufiqsis gamovlena yvelgan, sadac, Zveli tradiciisamebr, -e bolosarTi iyo mosalodneli. amis magaliTebi ki mravladaa: ™ rome damxsna SeWirveba, eSma bilwi asapyre (vefx., 130, 2); 250 ™ da Tavman mefobisa Tquenisaman, erTi turfa aseTi ram giZRuna, rome kacisa Tualisagan egeTi ara naxul iyoso (am., 198, 9); ™ anu movkvde anu Sevigna mizezi mwuxarebisa misisa (T. II, 140, 8); ™ ganvrcxaT samoselni sulTa CvenTani cremliTa mduRariTa (saba, swavl., 188, 582); ™ avi saqme, avi sityva guliT aRar gaicado, ra ese hqna, daxalasde, nawvelman gamoica do (arC., II, 1126, 4); ™ dedam ra Svas Ze, pirvelTa WirT aRar moiÃsenebsa (daviTiani, 31. 31, 1); ™ aramed romelman ara daicvas sawoli TÂsi wmidad, ara jer ars mis Tana daTmena (q. cx., II, 121, 10); ™ es yvelam SevityeviT, rom, vinc vis mouWras, erTi didi mteroba isic aris (sam. Zegl., I, 307); ™ Tqva, `naqmari nuTu migZnan, marjve sityva moviaxlo (bes., 56. 66, 3); ™ vazirT sityva unda Seamowmon da, romeli amjobinon, igi daaskvnan (saba, s.s., 45); ™ vici, ragind kargada gwvrTna, maSinca mmzer isev mterad (arC., I, 40. 171, 1); ™ ukeTu ara daiSTo Tavi Seni da ganryvna frTeni sulisa Senisani (saba, swavl., 149, 453). bolo magaliTSi zmnasTan narian mravlobiTSi pird. obieqtia Sewyobili, norma -e bolosarTs moiTxovs kavSirebiTis niSnad. garda amisa, `ryven~ Zireul morfemaSi -e xmovania gauCinarebuli da mainc axali warmoeba gvxvdeba. Tumca `swavlanSi~, religiuri Janris nawarmoebSi, gamomdinare TviT Zeglis xasiaTidan, mosalodneli iyo, Zvel warmoebas SevxvedrodiT. msgavsi SemTxveva arCilTanacaa. Tumca pird. obieqtis mixedviT ricxvSi monacvle zmnasTan mx. ricxvSi mdgari pird. obieqtia Sewyobili: ™ droa Sevide saunjes Zvelad xel-miuyofelsa, ganvaxvna larTa zardaxSa, gauyo yovlsa sofelsa (arC., I, 142. 69, 2). es cxadyofs imas, rom XVII saukunisTvis moqmedebiTi gvaris zmnebTan II kavSirebiTis -a sufiqsiani warmoebis unifikacia ukve didi xnis dasrulebulia. aqa-iq naSTis saxiT Semonaxul -e bolosarTian formebsac zogjer Tavisi safuZveli aqvs. Cven mier Seswavlil saSuali qarTulis ZeglebSi moqmedebiTi gvaris -e bolosarTiani aTiode forma dadasturda. maTi umravlesoba `qmne~ da `iÃsne~ zmnebia da isini `qarTlis cxovrebaSi~ gvxvdeba. juanSeris istoriaSi aseTi 4 zmna moviZieT: ™ romel ginda Cemgan, me vqmne aw (q. cx., I. 184, 1). 251 juanSerisave Txzulebis sxvadasxva xelnawerSi igive zmna orive sufiqsiTaa warmodgenili. `qmnes~ forma gvxvdeba 1633-1646 wlis mariamiseul nusxaSi, romelsac XVIII saukunis dadianiseul nusxaSi `qmnas~ enacvleba: ™ da ubrZana, raTa gamonaxos Ãevsa mas Sina adgili samonastre da aRaSenos eklesia, da qmnes monastrad (q. cx., I. 178, 1). aqve, anaseul (XV s.) da dadianiseul (XVIII s.) xelnawerebSi aris `giÃxsnes~ zmna, romelsac ramdenime sxva xelnawerSi (WalaSviliseuli (XVI s.-is II naxevari), mariamiseuli (1633-1646 ww.), maCabliseuli (1736 w.), janaSviliseuli (XVIII s.-is Sua wlebi)) -a sufiqsiani forma cvlis: ™ maSin gixilos Sen Wirsa Sina da giÃsnes RmerTman (q. cx., I, 162, 19). amave fuZis mqone zmnebi -e sufiqsiT dasturdeba leonti mrovelis istoriaSi: ™ da madlobda RmerTsa da evedreboda, raTa moxednes wyalobiT ersa mas SecTomilsa da iÃsnes eSmakisagan (q. cx., I. 92, 16); ™ man gixilos Wirsa Sina da giÃsnes Sen (q. cx., I. 105, 21). `samarTlis ZeglebSic~, kerZod, moses samarTalSic vnaxeT moqmedebiTi gvaris -e sufiqsiani forma: ™ romelman qmnes boroti winaSe uflisa RmrTisa Senisa da gardahÃdes mcnebaTa misTa (sam. Zegl., I. 109). moqmedebiTi gvaris formebi II kavSirebiTis -e bolosarTiT gvxvdeba Teimuraz I-Tan da Teimuraz II-sTan. Teimuraz I `mijnurT ambavSi~ -e sufiqss leqsis sazomisaTvis unda mimarTavdes: ™ maT misi cxeni mihyvandaT, netar misTana Sesva ra! sxva msgavsi iosebisa, veWob, dedaman Sves ara! (T. I, gv. 65. 40, 4). Teimuraz II-is poemaSi `sarke TqmulTa~ saxarebiseuli Tematika unda ganapirobebdes Zveli qarTulisaTvis damaxasiaTebeli warmoebis gamoyenebas: ™ Sen muclad iRo da Sve Ze, ieso ewodisao (T. II, 27. 216, 4). sxva avtorebTan igive zmna mxolod -a bolosarTiT gvxvdeba. magaliTad, daviT guramiSvili, roca iesos Sobaze gviambobs, aRniSnul zmnasTan -a sufiqss moixmars: ™ ocdaxuTs marts gabriel angelozman axara, zegardmo mokiTxva hrqva: yrma Svao patara (daviTiani, 117). sulxan-sabasTanac -a bolosarTiT gvxvdeba es zmna: ™ mamaman Svili Svas eseTi da mzrdelman aRzardos msgavsi amiso (saba, s.s., 66). arCilic mxolod -a sufiqsian warmoebas mimarTavs: ™ aha, miudges qalwuli, Svas Zeo-gankvirvebuli (arC., II, 138, 2); ™ sxva am bediTa nuRar Svas, riT raebada maT visi (arC., I, 173. 312, 2). 252 Tu gaviziarebT gamoTqmul Tvalsazriss imis Sesaxeb, rom `viec~ zmnaSi e sayrdeni morfemiseulia, maSin kavSirebiTis `vice~ formaSi -e mawarmoeblis arseboba logikuria da rusTaveli am SemTxvevaSi amgvar warmoebas mxolod riTmis saWiroebiT ar mimarTavs: ™ gnaxe sulTan gauyrelman, fici asre davamtkice: aw damexsen, sikvdilamdis vitiro da Tavsa vice (vefx., 863, 3). ™ arvis uTxra suliersa, saficari momec mtkice, fici fica saSineli: `Tavicao kldeTa vice!~ (vefx., 1141, 4). saleqso sazomiT ver avxsniT -e bolosarTis gamoyenebas sxva taepSi: ™ modi da gavxsnaT, SevigneT, saWurWle Tu ra zomia (vefx., 1352, 2). `vefxistyaosanSive~ igive zmna -a mawarmoebliT gvxvdeba: ™ ra Semoviden indoeTs, Sevigna maTi gvaroba, vuCveno Cemi Zal-guli da Cemi meomaroba (vefx., 534, 2). ™ mefe brZanebs: `ra SevignaT, guli Cveni raT ixsnebis? (vefx., 1171, 1). `Sevigna~ formebia Teimuraz II-is `TimsarianSi~ da sulxan-sabas `sibrZne sicrueSic~: ™ anu movkvde anu Sevigna mizezi mwuxarebisa misisa (T., II, 140, 8). ™ me ugunuri nu ggonivarT, vera Sevigna ra (saba, s.s. 130). aRniSnuli zmna e bolosarTiT dasturdeba `visramianSic~. rogorc cnobilia, `visramianis~ qarTuli xelnawerebi gviandeli xanisaa. Tumca, aqac auxsnelia jer kidev am periodisaTvis iSviaTi warmoebis formaTa gamovlena: raca SemiZlia, moviWirveb, romel gulisa Cemisa nadebi ver Seignes (vis., 132, 14). zemoT ganxilul formaTagan yvelas, rogorc Zveli qarTulisaTvis iyo Cveulebrivi, sayrden morfemaSi -e xmovani aqvs gauCinarebuli (-qmen-, -Ãsen-, -ec-, gen-, -Sev-). gairkva, rom saSual qarTulSi moqmedebiTi gvaris I da II yalibis zmnebi II kavSirebiTs axali qarTulis msgavsad iwarmoeben. TiTqmis yvela ZeglSi -a sufiqsi gvxvdeba mawarmoeblad. -e bolosarTi ki, romelic Zvel qarTulSi Cveulebriv gamovlindeboda iq, sadac Zireul sayrden morfemaSi e xmovani iyo gauCinarebuli, Cven mier mokvleul masalaSi sakmaod iSviaTia. am iSviaT formaTagan zogierTis gamoyenebas Tu leqsTwyobis mizeziT an Tavad Zeglis TematikiT avxsniT, ramdenime maTganis arseboba zogjer amgvari mizezebis miRma rCeba. sayrdeni morfemiseuli xmovani Seapirobebda -a da -e II kavSirebiTis sufiqsTa ganawilebas prefiqsian vnebiTebTan Zvel qarTulSi. aq mkafiod iyo gansazRvruli -a da -e bolosarTTa gamovlenis areali. kerZod, uniSno da -i elementiani wyvetilis mqone zmnebi, romelTa fuZiseul sayrden morfemaSi e xmovania gauCinarebuli, II kavSirebiTs -e bolo253 sarTiT iwarmoebda; xolo is uniSno da -i elementiani wyvetilis mqone zmnebi, romelTa Zireul morfemaSi nulTan monacvle xmovani ar dasturdeboda, II kavSirebiTSi mwkrivis niSnad -a sufiqss dairTavdnen. axal qarTulSi formaTa paralelizmma iCina Tavi. `aris SemTxvevebi, roca prefiqsiani vnebiTi gvaris zmnebSi II kavSirebiTis -e sufiqsian formebs uCndeba paraleluri -a sufiqsiani formebi da piriqiT, -a sufiqsian formebs uCndeba -e sufiqsiani paraleluri formebi (gogolaSvili 1984: 88-89). saSual qarTulSi viTareba gansxvavebulia. sayrdeni morfemiseuli xmovani TiTqos ukve kargavs Zvel funqcias da masze moniSnuli sademarkacio xazic fermkrTaldeba. saSual qarTulSi ukve moCans paraleluri formebi, Tumca am formobriv paralelizmSi -a sufiqsis upiratesobac ikveTeba, gansxvavebiT axali qarTulisagan, sadac II kavSirebiTis es ori mawarmoebeli Tanabrad gvevlineba paralelur afiqsebad. saSuali qarTulis ZeglebSi vxvdebiT zmnebs, romelTa sayrden morfemaSic e xmovani monacvleobs nulTan, xolo II kavSirebiTis tradiciuli -e sufiqsis gverdiT -a mawarmoebelic aris. piriqiT ki ar xdeba: Cven mier mokvleul masalaSi ver davadastureT verc erTi faqti, roca sayrden morfemaSi ar aris nulTan monacvle e xmovani, II kavSirebiTs ki -a sufiqsis paralelurad -e bolosarTic awarmoebs. SeiZleba, vifiqroT, saSuali qarTuli enis ganviTarebis is etapia, roca am tipis prefiqsiani vnebiTi gvaris zmnaTa II kavSirebiTis mawarmoeblad jer mxolod -a bolosarTi gvevlineba. saSuali qarTulis ZeglebSi prefiqsiani vnebiTi gvaris zmnaTa didi nawili, ra Tqma unda, sayrdeni morfemiseuli xmovnis mixedviT iwarmoebs II kavSirebiTs. zmnebi, romelTa sayrden morfemaSi ar aris nulTan monacvle e xmovani, -a sufiqss dairTavs mwkrivis mawarmoeblad. yvela ZeglSi analogiuri viTarebaa: ™ sxva mefe dajdes indoeTs, me mertyas Cemi xrmalia? (vefx., 558, 4); ™ ra igi maT Seebnes, igi asi kaci zeda gardaesxas (am., 185, 6); ™ Sen rom SemcdrobiT daiwva, sisxli rad Cemsa qedobiT? (T., I, 20. 45, 4); ™ yovelTave sTvalavs da swers, raTa mierTvas qristesa (saba, swavl., 126, 376). ™ raRas Seveswra, an Tu daveswra siWabukesa qve damdebare? (arC., I, 238. 68, 7); roca daifqvas, rogorc gagxvdeT fqvili, ise gaiyaviT, radgan gakliaT fqvili (batoniS., I, 201); ™ vinicoba aris, romlisgan maradis RmerTman dagvicvas swored, Cvensave qveyanaSi erTi-erTmanerTisagan SfoTi aRiZras (sam. Zegl., II, 434); ™ Tu warvide, ubralo eri moisras (q. cx., II, 290, 6); 254 ™ ukeTu enebos mokudineba Seni, me movikla da ara Sen (q. cx., II, 197, 16); ™ sadaca iqadagos saxareba ese, munca iTquas dedakaci ese (q. cx., I, 86, 12). rac Seexeba zmnebs, romelTa sayrden morfemaSic e xmovani monacvleobs nulTan, mxolod mcire nawili dairTavs II kavSirebiTSi -e bolosarTs: ™ miT viswavlebiT mogveces SerTva zesT mwyobrTa wyobisa (vefx., 781, 4); ™ nuTu anazdad gatydes da Senve geces (vis., 215, 15); ™ pirispir WvretiT ganvnaTleT, miveceT didsa Svebasa (T., II, 119.. 16, 3); ™ nu Semiyvaneb Rrma zRvaTa, rom ar davinTqeo (daviTiani, 81. 384, 1); ™ ra aRvides dasasrulsa, kibeTa xarisxi Seimusros da qveCamoingres (saba, swavl., 116, 340); ™ eklesia qvaTa odesme dairRues da aRaSenian miTve qviTa (q. cx., I, 164, 15). nawili zmnebisa, romelTa sayrden morfemaSic nulTan monacvle e xmovania, -a sufiqsiT iwarmoebs II kavSirebiTs. amgvari warmoeba SeiniSneba saSuali qarTulis rogorc adreuli, ise mogviano periodis yvela Janris ZeglSi: ™ Svid dRis Semdgomad warirRvnas cxoveli uSen-SenobiT (T., II, 10. 71, 4); ™ erTs Wazed rom modido saxli feCiani daidgas, rom aTi magisTana maSina daetios, aTi Tvali wisqvili iqneba (daviTiani, 286). sulxan-sabasTan -a sufiqsiani warmoeba sxvadasxva Tematikis TxzulebaSi dasturdeba. -a bolosarTi gvxvdeba ara mxolod `sibrZne sicrueSi~, sadac axali formebi Cveulebrivia, is dasturdeba `swavlanSic~, sadac didaqtikur-moralisturi Txroba umetesad sasuliero Temebs Seexeba, rac, Sesabamisad, Zvel samwerlobo normebs gulisxmobs: ™ amiT scan, rome ulvaSni da wverni misni Tan aRmoifxvras (saba, s.s. gv. 10); ™ da viTarca marglasa Sina frTxil iyos kaci, raTa ekalTa wil ara aRmoifxvras jejili (saba, swavl., 84, 225). amave TxzulebaSia: ™ moiRe da dasTxie miwaTa da ra ganibnas, arRara ixilvebian da uCinar (saba, swavl., 332, 247). axal warmoebas ufro xSirad mimarTavs arCili: ™ gijobs, iwvrTna, daidumo, garedamec bage miadg (arC., I, 92. 80, 2); 255 ™ gaikrtnas, Cajdes vards Sua, maSin hkravs rast-muRamebsa (arC., I, 139. 41, 3). amgvari warmoeba xSiria samarTlis ZeglebSic. vaxtang VI-is mier Sedgenil samarTlis wignTa krebulSi, saxeldobr, berZnuli samarTlis qarTul versiaSi dasturdeba aseTi -a bolosarTiani formebi: ™ ukeTu vinme qalwuli qali, dauniSnavi visganme, ganixrwnas, cotas xans SeiCvenos kaci igi (sam. Zegl., I, 152); ™ ukeTu Tavis Sua ezoSi xe edgas visme da imisma fesuma mezoblis saxlis saZirkvels avnos rame, brZanebiTa mTavrisaTa ZiriTurT aRmoifxuras (sam. Zegl., I, 189). aseTi formebis damowmeba kidev SeiZleboda, Tumca, Cven mier mokvleul masalaSi ufro sainteresoa formobrivi paralelizmi, romelic dasturdeba zmnebTan, romelTa sayrden morfemaSic e xmovani monacvleobs nulTan. -a da -e bolosarTTa paraleluri gamoyeneba yvelaze xSiri `qmen~ zmnis II kavSirebiTSia. Tavidanve aRvniSnavT, rom -a bolosarTiani warmoeba aSkarad sWarbobs -e sufiqsian formebs. -a bolosarTiani warmoebis damowmeba SesaZlebelia Cven mier Seswavlili Zeglebis udides nawilSi, mxatvrulsa Tu aramxatvrul teqstebSi, poetursa Tu gauleqsav TxzulebebSi. magaliTad, `vefxistyaosanSi~, `visramianSi~, `daviTianSi~, `sibrZne sicrueSi~, `samarTlis ZeglebSi~ aRniSnuli zmnis mxolod -a sufiqsiani formebi gvxvdeba: ™ me waval da Sen dagagdeb, iqmnas Seni saqadeli! (vefx., 880, 4); ™ Seundobeli risxva movides Tquengan mas zeda da agreca iqmnas neba da wadili Tqueni (vis., 33, 18); ™ sjobs, rom Cven erTni SeviqnaT, ageb gveRirsos Zilebi (daviTiani, 60. 240, 4); ™ maT yvelas eqmnas wylis gamo danTqma, me SenTan Cemi vamkvidro aRTqma! (daviTiani, 253. 523, 1); ™ ukeTumca odesme aRdgnebul iqmnas axali raÁme qalaqi samefosa Sina imereTisasa, ... visargeblo meca romelimesa nawiliTa misgan SemosvlisaTa (sam. Zegl., II, 562); ™ raTa srul iqmnas wyaloba da wadili patronisa tkbilisa da saxierisa laSqarTa da spaTa misTa zeda (q. cx., II, 35, 11); ™ da mivida Zisa Tana lang-Temurisa, da evedreboda, raTamca TanaSemwe eqmnas mamisa misisa (q. cx., II, 467, 28); ™ amisTÂs hyo saqme igi, raTa sacnaur iqmnas cixisa myofTa mier kadniereba maTi (q. cx., II, 470, 25). `qmen~ zmnis II kavSirebiTis paraleluri warmoeba dasturdeba `qarTlis cxovrebaSi~. kerZod, leonti mrovelisa da juanSeris TxzulebaTa sxvadasxva xelnawerSi sxvadasxva formiT vnaxeT dasaxelebuli zmnis II kavSirebiTi. magaliTad, -a bolosarTiani forma vnaxeT leonti 256 mrovelis Txzulebis erT-erT CanarTSi, romelic XVIII saukunis I meoTxedis Teimuraziseul xelnawerSia da agreTve juanSeris istoriis erT-erT CanarTSi, romelic 1803 wliT TariRdeba: ™ raTa me viyo ganmgebel cxovrebisa maTisa, xeli aRupyra da Sevewio maT, da aravin mterTagani mZle eqmnas maT (q. cx., I, 38, 13); ™ da ukeTu ara gza geqnas, iyav saxlad da sarwmunod mnebebelad (q. cx., I. 211, 3). -e sufiqsian warmoebas vxvdebiT leonti mrovelis TxzulebaTa da `matiane qarTlisas~ sxvadasxva nusxaSi: ™ Cueneba ese Seni ars, rameTu adgili ese Sen mier iqmnes samoTxe (q. cx., I, 102, 4); ™ ukeTu uRono iqmnes yofa Cueni, umjobes ars, raTa SevideT saberZneTad da mivmarToT qristianeTa, vidreRara Seiginos Svili Cueni warmarTTa mier (q. cx., I, 249, 10). sainteresoa, rom paraleluri formebi erTsa da imave nusxaSi aRmoCnda. magaliTad, leonti mrovelis WalaSviliseul xelnawerSi `iqmne~ zmnas anaseuli xelnaweris `iqmna~ forma cvlis. aseve leonti mrovelisave istoriaSi anaseuli nusxis `iqmnas~ zmna enacvleba mariamiseuli xelnaweris `iqmnes~ formas: ™ rameTu Senve gÂpyren da Senve yav ese Cuen zeda, da ubralo iqmne sisxlisa Cuenisagan, axovano (q. cx., I. 73, 9); ™ esreTve iyos waryvaneba Seni, odes ege ekali, romeli ars garemos Sensa, yoveli iqmnes vardis furcel sulnel (q. cx., I, 85, 2). maSin roca juanSeris istoriis anaseuli xelnaweri `eqmnes~ formas inaxavs, am ukanasknels broseseul, WalaSviliseul, dadianiseul variantebSi `eqmnas~ zmna cvlis: ™ da evedreboda, raTa ipyras Svili misi mamulsa Sina missa, da mourav eqmnes igi sparsTa mefesa winaSe (q. cx., I, 144, 16). aq broseseul, WalaSviliseul, dadianiseul variantebSi `eqmnas~ formaa damowmebuli. ioane batoniSvilis `kalmasoba~ da sulxan-saba orbelianis `swavlani~ saukeTeso magaliTebia imisa, roca aRniSnuli zmnis paraleluri formebi erTi avtoris erTsa da imave TxzulebaSia. Tumca, konkretuli safuZveli -e da -a bolosarTian formaTa gadanawilebas ar moeZebneba sulxan-sabas nawarmoebSi, sadac xsenebuli zmnis II kavSirebiTis Zveli (-e sufiqsiani) formebi raodenobrivad CamorCeba -a sufiqsian formebs: ™ ukeTu ara aRasrula sawadeli Seni, ixile, Tu viTar gulklebul misa iqmne da kvnesiT RmerTsa Seasmino (saba, swavl., 96, 268); ™ da saSvebelni sasufevlisani dausrulebelni ukunisamde maSin ixilo Sen, ukeTu sofelsa amas sZlio da eSmaksa mre eqmna (saba, swavl., 165, 507). 257 aseve ar aris motivirebuli -e da -a bolosarTTa ganawileba ioane batoniSvilis `kalmasobaSi~: ™ odes iqmnebis droÁ, raTa winamZRvar gveqmna saqarTvelosa zeda (batoniS., II, 97); ™ ukeTu aw amas zeda geqmne morCil, mermeRa mawvio me sjuli mamadisa (batoniS., II, 104). Tanabari sixSiriT gvxvdeba isini arCilTanac: ™ mnaTobT Suqi ar moakldes, duxWirT eqmnas turfada viT (arC., II, 51, 4); ™ Semwynarebeli obolTa mZle eqmnes Tvissa mZlevelsa (arC., I, 73. 6, 2). SeiZleba iTqvas, rom saSual qarTulSi -e bolosarTis tradiciul adgils -a sufiqsi ikavebs. Tqmulis safuZvels Cven mier moZiebuli paraleluri formebi gvaZlevs. magaliTad, gesmas//gesmes zmnasTan -a bolosarTiani formebi dasturdeba `vefxistyaosanSi~, `visramianSi~, Teimuraz I-Tan, arCilTan, sulxan-sabas `swavlanSi~, samarTlis ZeglebSi: ™ marTal xarT, momkalT, ra gesmas ambavi gakvirvebuli (vefx., 744, 2); ™ waed, romel ara gesmas sityua gulisa dambnedeli (vis., 248, 31); ™ sayvirTa ismas maSin xma, samkvdreTi aiyarosa (T., I, 129. 25, 2); ™ raca gmsaxuro, mogesmas, mowmad myves Tqveni sadria (arC., II, 429, 2). -e bolosarTi am zmnasTan gvxvdeba `swavlanSi~ da samarTlis ZeglebSi. Tumca aq aRniSnuli bolosarTis paralelurad -a sufiqsis arsebobac faqtia: ™ enuqi aRfrindebis SemTxvevad gabrielisa, raTa esmas saidumlo dafaruli angelozTagan (saba, swavl., gv. 47, 103); ™ ixile da ganekrZale, raTa mogces RmerTman da ara gesmes Ãma igi sazareli (saba, swavl., 71, 183); ™ da gvesmas Ãma saSineli maT RrubelTa ganpobisa da uwodoT quxilad (sam. Zegl., II, 349); ™ da raTa gvesmes sanatreli igi ÃmaÁ (sam. Zegl., II, 142). paraleluri formaTwarmoeba `Ãsen~ Zireuli morfemis mqone zmnaTa II kavSirebiTTanac gvxvdeba. Tu samarTlis ZeglebSi es zmna -e sufiqsiT aris warmodgenili, `visramianSi~, Teimuraz II-is `Timsariansa~ da arCilis poemebSi igi -a bolosarTiT gvxvdeba. 1470 wliT daTariRebul Sewirulobis wignSi -e mawarmoebeli iprefiqsiani vnebiTi gvaris zmnasTan aris: ™ da raTa viÃsne saukuneTa satanjvelTagan da Rirs-myos nawilsa marTalTasa da xilvad naTlisa pirisa misisasa RmerTman utyuelman (sam. Zegl., II, 142). 258 `visramianSi~ -e prefiqsiani vnebiTi gvaris zmnasTan ramdenjerme Segvxvda -a sufiqsi: ™ anu didsa wyalsa Tavsa Cavigdeb, romel daveÃsna Cemsa yofasa (vis., 92, 32); ™ romel daveÃsna Wirsa da Senisa saeWuisagan gamovide (vis., 196, 3); ™ guli mivsce ama mzesa, daveÃsna visis Wirsa (vis., 252, 22); ™ nuTu esre daeba erTxel, romel veRaraiT RoniTa daeÃsna (vis., 176, 27). e gaxmovanebis Zireuli morfemis mqone (Ãsen) zmnasTan II kavSirebiTis mawarmoeblad -a sufiqsi gvxvdeba Teimuraz II-is `TimsarianSi~: ™ rom aseTsa SeWirvebasa da SiSsa davexsnaTo (T. II, 167, 17). -a sufiqsiani formis gamoyeneba arCilis poemebSi riTmiT an romelime sxva saleqso sazomiT ar aris Sepirobebuli: ™ sjobs, gamityde, Camomexsna, Tvarem moggvri TvalTa namas (arC., II, 74, 3); ™ agre yofas dia gijobs, lxiniT sofels Seeqceo, umecrebas Camoexsna, Cems mcnebazed moiqceo (arC., I, 200. 542, 4); ™ raca etlsa gaebedos, vin daexsnas anu sveso? (arC., I, 165. 243, 2). `Sev~ Zireuli morfemis mqone prefiqsiani vnebiTi gvaris zmnaTa II kavSirebiTSi paraleluri formebi davadastureT ramdenime ZeglSi, kerZod, -a sufiqsiani forma vnaxeT `daviTianSi~, arCilis poemebSi, vaxtang VI-is samarTlis wignTa krebulSi: ™ nu goneb, kidev Ãelaxla viSva da movkvdeo, an misebr jojoxeTSigan meRa mivideo (daviTiani, 128. 52, 1); ™ dawere da, vir ar naxo, Sen ar mohkvde, iyo zeze, qvabsa iSvas beTlemisas, sad miuSvan xari bzeze (arC., II, 140, 3); ™ aRmcixoceba qveyana, sad Senebr iSvas arjali (arC., I, 204. 583, 1); ™ ra sxva sxvas gvarsa miudges, miT iSvas, miT moSendeba (arC., I, 281. 41, 2); ™ ukeTu dedis mucliTgan brma iSvas vinme anu senTagan dabrmavda, man rom anderZi qmnas uwignod,... daijereba (sam. Zegl., I, 160). Teimuraz II-is `sarke TqmulTaSi~ da sulxan-sabas `swavlanSi~ ki aRniSnuli zmnis II kavSirebiTs -e bolosarTi awarmoebs: ™ qriste rom iSves RamiTa, iyos ra Seni qmniloba (T., II, 29. 230, 2); ™ amisTvis eneba yovelTa Svilier yofa, nu ukve Svilisa misgan iSves qriste (saba, swavl., 304, 162). Cven mier Seswavlil ZeglebSi prefiqsian vnebiTTa II kavSirebiTSi formobrivi paralelizmi gamovlinda `Wer~ Zireuli morfemis Semcvel zmnasTan, romelic gaqcevis, velad gaWris mniSvnelobiT ixmareba. -e sufiqsi gamoyenebulia `vefxistyaosansa~ da besikis `rZal-dedamTilianSi~: 259 ™ va Tu gaviWre, gaWrilsa sada, glax, damwvavs sam-ali (vefx., 699, 1); ™ guli mindors ar gaiWres, ar iirmos, arca iTxos (vefx., 658, 2); ™ Tu mkvdaria, meca movkvde, kldes gardviWre dafarulad (bes., 57. 71, 3). amave Txzulebis erT-erT xelnawerSi `kldes gaviWra~ fraza amovikiTxeT. aRniSnuli zmnis II kavSirebiTis -a bolosarTiani formebi ki dasturdeba rogorc poetur, ise arapoetur teqstSi, saxeldobr, `amirandarejanianis~ damatebaSi, Teimuraz I-is `leil-majnunianSi~, `sibrZne sicrueSi~, arCilis galeqsil `visramianSi~: ™ esreT viTa martorqa dedis mucliT gamoiWras, egre sagebliT axltis (am., 717, 8); ™ ityvis: `momca bedman xelqmna, aw gaviWra, netar, me sad?~ (T., I, 29. 38, 4); ™ daRonda: `viri arsad gardameWras da ar davkargoo (saba, s.s. 70); ™ gaiWras velad, gavardes, cudi xeloba swadevdes (arC., I, 136. 16, 3). imave Zireuli morfemis (Wer) mqone zmna sxva mniSvnelobiTac gvxvdeba, saxeldobr, Wris, kveTis Sinaarsis matarebeli. paraleluri formebi II kavSirebiTisa am zmnasTanac dasturdeba. magaliTad, ioane batoniSvilis `kalmasobaSi~ vkiTxulobT: ™ da mere ganaCina sulTanman sikvdili biZinasi esegvariTa saxiTa, raTa TviTeuli asoÁ sxeulisa misisa moiWras saxsarTa Sina (batoniS., II, 116). -a sufiqsiTvea warmodgenili es zmna vaxtang VI-is samarTlis wignTa krebulSi, berZnuli samarTlis qarTul versiaSi: ™ xolo ukeTu ara SeeZlos da ara hqondes ra, marcxena xeli moeWras (sam. Zegl., I, 141). Tumca iqve imave ZeglSi es zmna -e sufiqsiT gvxvdeba: ™ vincavin mÃedari wavlen laSqarsa, iq rom daiWres da gzaze mokudes, da iq qna anderZi sam kacs winaSe anu ors kacTana,... daijereba (sam., Zegl., I, 160-161). erTi avtoris erTsa da imave ZeglSi arsebuli formobrivi paralelizmis kidev erTi saukeTeso magaliTia sulxan-sabas `swavlanSi~ gamovlenili SemTxveva. `ryven~ Zireuli morfemis Semcvel prefiqsiani vnebiTi gvaris zmnas II kavSirebiTis mawarmoeblad erTgan Tu -e sufiqsi mierTvis, meoregan mas -a bolosarTi moudis: ™ igi saqme dauteos da sxvasa romelsame saubarsa iwyos Tqmad, Tuca saqme igi ara ganiryvnes (saba, swavl., 27-28). ™ frinvelnica ganhyrian, ra ganeryvnas frTeni da daumwikvldes TvisiTa nakrteniTa (saba, swavl., 159, 486). 260 rogorc mokvleulma masalam cxadyo, II kavSirebiTSi paraleluri formebi prefiqsian vnebiTTagan ewarmoeba mxolod im zmnebs, romelTa sayrden morfemaSic e xmovani monacvleobs nulTan. Tu Zvel qarTulSi am zmnebs II kavSirebiTis mawarmoeblad yovelTvis -e sufiqsi moudis, saSual qarTulSi -e sufiqsis gverdiT ukve -a bolosarTic gvxvdeba _ ufro metic, am tipis (e gaxmovanebis) zmnebSi II kavSirebiTs umetesad -a sufiqsi awarmoebs. SevecadeT, paralelizmis Cven mier moZiebuli faqtebis mixedviT miaxloebiT mainc gangvesazRvra -e bolosarTian da -a bolosarTian formaTa Tanafardoba. aRmoCnda, rom yvela SemTxvevaSi -a sufiqsian zmnaTa ricxvi Sesabamisi zmnis -e bolosarTian formebs aRemateba. magaliTad, gesmas//gesmes formaTa Sepirispirebisas gairkva, rom -a sufiqsiani formebi TiTqmis oTxjer sWarbobs -e bolosarTian formebs, andac viSva//iSves zmnaTa wyvilSi -a sufiqsiani formebi -e sufiqsian formebs TiTqmis 10-jer aRematebian. amgvar zmnebTan -e bolosarTis gverdiT -a sufiqsi gvxvdeba nebismieri Janris ZeglSi, poetursa da arapoetur teqstSi. paralelizmis faqtebi dasturdeba am periodis rogorc adreuli, ise mogviano xanis ZeglebSi. avtoris enobrivi pozicia unda Seapirobebdes paralelur formaTagan erT-erTis arCevans. Tumca erTsa da imave TxzulebaSi erTsa da imave zmnasTan dadasturebuli paraleluri formaTwarmoebis SemTxvevebs ukve axali qarTulis faqtebad miviCnevT. literatura gogolaSvili 1983: g. gogolaSvili, -e da -a sufiqsiani II kavSirebiTis Sesaxeb axal qarTulSi, qarTuli sityvis kulturis sakiTxebi V, Tbilisi. gogolaSvili 1984: g. gogolaSvili, dro-kiloTa meore seriis formebi axal qarTulSi, Tbilisi. imnaiSvili... 1996: i. imnaiSvili, v. imnaiSvili, zmna Zvel qarTulSi, I, mainis frankfurti. SaniZe 1976: a. SaniZe, Zveli qarTuli enis gramatika, Tbilisi. SaniZe 1980: a. SaniZe, Txzulebani III, Tbilisi. damowmebuli wyaroebi da SemoklebaTa ganmartebani vefx. _ SoTa rusTaveli, vefxistyaosani i. abaSiZis, a. baramiZis, p. ingoroyvas, a. SaniZis, g. wereTlis redaqciiT, Tbilisi 1966. vis. _ visramiani, gamosacemad moamzades, gamokvleva da leqsikoni daurTes al. gvaxariam da m. Toduam, Tbilisi 1962. am. _ mose xoneli, amirandarejaniani, gamosacemad moamzada, gamokvleva da leqsikoni daurTo l. aTanelaSvilma, Tbilisi 1967. abus. tb. _ abuseriZe tbeli, bolok-basilis mSenebloba SuartyalSi da abuseriZeTa sagvareulo matiane, 1233 w. teqsti. gamosca l. musxeliSvilma, Tbilisi 1941. 261 q. cx. I _ qarTlis cxovreba, I, teqsti dadgenili yvela ZiriTadi xelnaweris mixedviT s. yauxCiSvilis mier, Tbilisi 1955. q. cx. II _ qarTlis cxovreba, II, teqsti dadgenili yvela ZiriTadi xelnaweris mixedviT s. yauxCiSvilis mier, Tbilisi 1959. sam. Zegl. I _ qarTuli samarTlis Zeglebi, vaxtang VI-is samarTlis wignTa krebuli, I, teqstebi gamosca, gamokvleva da leqsikoni daurTo i. doliZem, Tbilisi 1963. sam. Zegl. II _ qarTuli samarTlis Zeglebi, saero sakanonmdeblo Zeglebi (X-XIX ss.), II, teqstebi gamosca, SeniSvnebi da saZieblebi daurTo i. doliZem, Tbilisi 1965. ist. sab. _ qarTuli istoriuli sabuTebis korpusi, qarTuli istoriuli sabuTebi IX-XIII ss, I, Seadgines da gamosacemad moamzades T. enuqiZem, v. silogavam, n. SoSiaSvilma, Tbilisi 1984. lapid. warw. _ qarTuli warwerebis korpusi, lapidaruli warwerebi, II, dasavleT saqarTvelos warwerebi, nakv. I (IX-XIII ss.), Seadgina da gamosacemad moamzada v. silogavam, Tbilisi 1980. eqvT. Tay. _ eqvTime TayaiSvili, 1917 wlis arqeologiuri eqspedicia samx. saqarTveloSi, Tbilisi 1960. T. I _ Teimuraz I, TxzulebaTa sruli krebuli, teqsti, gamokvleva, leqsikoni al. baramiZisa da g. jakobias redaqciiT, tfilisi 1934. T. II _ Teimuraz II, TxzulebaTa sruli krebuli. al. baramiZisa da v. Tofurias redaqciiT, tfilisi 1932. arC. I _ arCili, TxzulebaTa sruli krebuli or tomad, I, al. baramiZisa da n. berZeniSvilis redaqciiT, tfilisi 1936. arC. II _ arCili, TxzulebaTa sruli krebuli or tomad, II, al. baramiZisa da n. berZeniSvilis redaqciiT, tfilisi 1937. saba, s.s. mogz. evr. _ sulxan-saba orbeliani, Txzulebani, I, sibrZne sicruisa, mogzauroba evropaSi. gamosacemad moamzades s. yauxCiSvilma da r. baramiZem, Tbilisi 1959. saba, swavl. _ sulxan-saba orbeliani, Txzulebani, III, swavlani. gamosacemad moamzada, gamokvleva, SeniSvnebi da leqsikoni daurTo iv. lolaSvilma, Tbilisi 1963. bes. _ besiki, TxzulebaTa sruli krebuli. al. baramiZisa da v. Tofurias redaqciiT, tfilisi 1932. daviTiani _ daviT guramiSvili, TxzulebaTa sruli krebuli. i. abaSiZis, al. baramiZis, n. berZeniSvilis, k. kekeliZis, g. leoniZis, s. Ciqovanis redaqciiT, Tbilisi 1955. batoniS. I _ ioane batoniSvili, kalmasoba, I, k. kekeliZisa da al. baramiZis redaqciiT, tfilisi 1936. batoniS. II _ ioane batoniSvili, kalmasoba, II, k. kekeliZisa da al. baramiZis redaqciiT, Tbilisi 1948. 262 Nino Tsikhishvili The Second Subjunctive with -a and -e Suffixes in Middle Georgian Summary The derivation with -a and -e suffixes is different in Old and New Georgian. In Old Georgian in verbs having Aorist without a marker and with -i element (I and II patterns) the distribution of these formative markers of the screeve is determined by the structure of the basic morpheme. The factor of the category of voice is also introduced as a foundation of the distribution of affixes in New Georgian. In Middle Georgian the distribution of -a and -e suffixes with verbs of this type is mostly similar to that of New Georgian. However, in written monuments of this period the situation of Old Georgian is found as well. The demonstration of old and new forms depends on the themes of a written text. The choice of parallel forms (gaiWras // gaiWres) in most cases has the stylistic basis. 263 enaTmecnierebis sakiTxebi _ I-II, 2009 ana xaranauli fsalmunTa qarTuli Targmanis leqsika1 qarTuli enis istoriuli gramatika jer kidev dasaweria da Zveli qarTuli enis dokumentirebuli leqsikoni – Sesadgeni. erTsac da meoresac qarTuli werilobiTi wyaroebis dawvrilebiTi analizi unda edos safuZvlad. zurab sarjvelaZis mravalmxrivi moRvaweobis erTi mimarTuleba swored es iyo: wyaroebis, rogorc Tavisi epoqis enobrivi nimuSebis avTenturi gamocema, maTi niuansuri da statistikuri Seswavla, cocxali enis istoriis Seqmna, leqsikis mis bunebriv diskursSi kvleva. z. sarjvelaZe Zvel qarTul samwerlobo enas, rogorc cocxal movlenas, ise uyurebda da axasiaTebda. es iyo misi, rogorc Zveli qarTuli enis mkvlevaris saetapo Rvawli. cocxali ena cocxal garemoSi arsebobs – z. sarjvelaZe wlebis manZilze nergavda am enas universitetSi, Tbilisis sasuliero akademiasa da seminariaSi. igi am qveynidan maSin wavida, rodesac mis saqmes misi mowafeebic unda gahyolodnen... qristianobis Semosvlam saqarTveloSi msoflmxedvelobriv cvlilebebTan erTad sruliad axali cnebebi, axali gamomxatvelobiTi sistema Semoitana enaSi da ubiZga mas neologizmebisken, derivaciuli sistemis ganviTarebisken, axali sintaqsuri konstruqciebis Seqmnisken. qristianoba saqarTveloSi Semovida berZnuli eniT, misi enobrivi TaviseburebebiT da simdidriT, magram im berZnuliT, romelic ukve Tavad iyo gajerebuli ebrauli saazrovno sistemiT da misi Sesabamisi gamomxatvelobiTi saSualebebiT (danelia 1998). dRes Znelia imis warmodgena, Tu ramdeni da ramdennairi amocanis winaSe idgnen wmida werilis qarTveli pirvelmTargmnelebi, rogor xdeboda qarTuli enis emansipacia da adaptireba axal saazrovno sistemasTan (Dobordžginidze 2003). qarTuli samwerlobo enisa da misi istoriis kvleva swored im enobrivi viTarebis aRdgenas ukavSirdeba, romelic am pirvelmTargmnelebs daxvdaT. amisaTvis ki, pirvel rigSi, is wignebi unda iqnes Seswavlili, romlebic, savaraudod, qristianobis SemosvlisTanave iTargmna qarTulad. erT-erTi pirveli amaTgan fsalmuni unda yofiliyo. axali religiuri azrovneba, pirvel rigSi, leqsikur fonds unda dastyoboda. amdenad, wmida werilis Targmanebis kvleva enis leqsikogra1 statia nawilobriv eyrdnoba adre gamoqveynebul masalas (Ckaranauli 2000). 264 fiuli kuTxiT SeswavlisaTvis gansakuTrebiT aris saWiro da gasaTvaliswinebeli. saWiroa, pirvel rigSi, enis istoriis Sesaswavlad: im qarTulis `aRsadgenad~, romelic jer ar iyo Sexvedrili ama Tu im saTargmni TxzulebiT Semosul cnebiT sistemasTan da, meore mxriv, im qarTulis Sesaswavlad, romelic am sistemas ukve gaecno da mis asaTviseblad sxvadasxva enobrivi saSualeba gamoimuSava. ase rom, Targmanebis leqsikografiuli kuTxiT Seswavla mniSvnelovania Tavad wmida werilis enis Sesaswavladac da mis safuZvelze warmoqmnili literaturis enis sakvlevadac.2 leqsikuri mniSvnelobebis dadgena Targmanis mixedviT, erTi mxriv, ufro obieqturia, vidre am mniSvnelobebis dadgena originaluri mwerlobis safuZvelze, rac, Cveulebriv, imazea damokidebuli, Tu rogor esmis leqsikografs konteqsti. TargmanSi mocemuli leqsikuri ekvivalentebis mniSvnelobaTa dadgena originalis daxmarebiT xdeba: Cven im mniSvnelobas vaniWebT TargmanSi gamoyenebul ekvivalents, rac aqvs mis Sesatyviss originalSi (cxadia, imis gaTvaliswinebiT, rom es mniSvneloba didi da kargad Seswavlili masalis safuZvelzea dadgenili). es meTodi gansakuTrebiT sarwmunoa iseTi sityvasityviTi Targmanebis SemTxvevaSi, rogoric wmida werilia. ase rom, originalis leqsikoni erTgvari sakontrolo saSualebaa TargmanSi gamoyenebuli leqsikis mniSvnelobebis dasadgenad. magram, meore mxriv, isic angariSgasawevia, rom TargmanSi gamoyenebul, enaSi arsebul sityvas SesaZloa Targmnis momentSi arc hqonoda zustad is mniSvneloba, romelic mis originals aqvs da es mniSvneloba man mxolod mere, swored Targmanis zegavleniT miiRo. Sesabamisad, sityvaSi unda gavarCioT mniSvneloba, romelic hqonda sityvas Targmanis enaSi da – mniSvneloba, romelic mas mianiWa mTargmnelma saTargmni teqstis zegavleniT. magram arc amosaval sityvasTan mimarTebiT SegviZlia calmxrivi saubari: sxvaa mniSvneloba, romelic aqvs sityvas teqstis avtorisTvis (Tu mTargmnelisTvis – wm. werilis berZnuli Targmanis SemTxvevaSi) da sxva – mniSvneloba, romelic man mogvianebiT, teqstis interpretaciis Tu egzegezis safuZvelze SeiZina(Tov 1999:8587). amdenad, ama Tu im teqstis leqsikografis saqmea gaiTvaliswinos sityvis mniSvnelobis ganviTarebis yvela es done. cnobilia, rom sityvis mniSvnelobis ganmsazRvreli (gansakuTrebiT wmida werilis SemTxvevaSi) ama Tu im molaparake enobrivi jgufis diskursia (Dorival... 1988:251). amdenad, da, gansakuTrebiT, wminda werilis leqsikis Seswavlisas, gaTvaliswinebuli unda iyos sociolingvisturi 2 Zveli aRTqmis leqsikis mravalmxrivi analizi mocemulia ezekielis wignis gamocemisTvis darTul T. cqitiSvilis gamokvlevaSi (cqitiSvili 1976:291 da Smd.). 265 faqtorebic, romlebic zemoqmedebas axdenen leqsikuri erTeulis zemoT naxseneb semantikur doneze (originalis, mTargmnelis, misi Tanadrouli Tu momdevno xanis, bilingvuri Tu mxolod mSobliur enaze molaparake mkiTxvelis doneze). rodesac qarTvel pirvelmTargmnelTa winaSe mdgar sirTuleebze vlaparakobdiT, da, aqedan gamomdinare maT Rvawlze qarTuli enis leqsikuri fondis semantikur Tu formalur gamdidrebaSi, vgulisxmobdiT, magaliTad Semdeg viTarebas: sxvadasxva enas sxvadasxva semantikuri jgufisaTvis sityvaTa sxvadasxva raodenoba aqvs. Sesabamisad, enas SeuZlia cneba an diferencirebulad gamoxatos, an zogadad. aqedan gamomdinare, originalisa da Targmanis Sesatyvisobis ama Tu im doneze misaRwevad mTargmneli sxvadasxva gadawyvetilebis winaSe dgas. garda amisa, leqsikur ekvivalentebs sxvadasxva enaSi sxvadasxva semantikuri veli aqvT, amdenad maTi ekvivalenturoba, faqtobrivad, konteqstzea damokidebuli (Dorival... 1988:245) . imis mixedviT, Tu sityvasityviTobis ra xarisxis miRweva unda mTargmnels, xdeba enaSi arsebuli viTarebis – sityvis semantikis – cvla. amdenad, Zveli qarTuli enis leqsikuri fondis Seswavla wmida werilis Targmanis teqnikis SeswavlasTanaa dakavSirebuli. statiaSi Cvenc am kuTxiT warmovadgenT fsalmunTa wignis leqsikis suraTs. ucxo semantikis teqstis leqsika, sazogadod, sxvadasxvagvarad gadmodis TargmanSi (Tov 1999): 1. transliteraciiT: aseTia ebrauli da berZnuli sityvebi, romlebic an sakuTar saxelebs gadmoscemen, an teqnikur terminebs, an mTargmnelisaTvis gaugebar sityvebs, umetesad hapax legomenon-ebs. 2. nasesxebi sityvebiT: sityvebiT, romlebic mocemuli teqstis Targmnamdea nasesxebi da damkvidrebuli enaSi. es sityvebi SeiZleba momdinareobdes, an ar momdinareobdes im enidan, saidanac xdeba mocemuli teqstis Targmna. 3. homofonuri, msgavsi JReradobis sityvebiT, romlebsac zogjer erTi da igive mniSvneloba aqvs Targmanisa da saTargmn enaSi. 4. Targmanis enis leqsikiT, romelic sxvadasxva TvalsazrisiT SeiZleba Seesabamebodes dedans: semantikurad da formalurad (danelia 1998:58-75). pirveli, semantikuri Sesabamisoba iSviaTad aris sruli, umetes SemTxvevaSi adgili aqvs saTargmni an Targmanis sityvis semantikis Seviwroebas an gafarToebas. aseT SemTxvevaSi konkretuli mniSvnelobis miniWeba sityvisTvis mxolod konteqstiT xdeba. amgvari Sesatyvisobebi semantikuri neologizmebic SeiZleba iyos. semantikur neologizmebs xSirad adgili aqvs ucxo idiomebis sityvasityviT gadmotanisas, anda maSin, rodesac mTargmneli myarad icavs leqsikuri ekvivalenturobis princips da 266 erTxel moZebnil ekvivalents uCveulo Tu Seuferebel konteqstSic xmarobs. meore SemTxvevaSi mxedvelobaSi gvaqvs saTargmni sityvis semantikuri kalki da mis yalibze Sedgenili Tu nawarmoebi sityvebi. am SemTxvevaSi sruli semantikuri Sesabamisobis arseboba ufro mosalodnelia, radganac saqme, rogorc wesi, gvaqvs 1. neologizmebTan saTargmn teqstSi, romelsac is mniSvneloba umkvidrdeba SemdgomSi, romelsac mas mTargmneli an mkiTxvel-interpretatori aZlevs da 2. TargmanSi arsebul formalur neologizmebTan, rodesac mTargmneli cdilobs enaSi arsebuli Ziris afiqsaciis gziT awarmoos axali sityva. amgvari neologizmebi xan Zalian gamWvirvalea da, amdenad, gasagebia konteqstis gareSec, xan ki imdenad ucvlis Zirs mniSvnelobas, rom axali sityvis Sinaarsi konkretul konteqstzea mibmuli. fsalmunTa qarTul TargmanebSi transliteraciiT mxolod sakuTari saxelebia gadmotanili: toponimebi (mag. sioni, babiloni). anTroponimebi (mag. daviTi, asafi) da Tavad fsalmuni da misgan nawarmoebi sityvebi. amiT sruliad cxadia mTargmnelis tendencia – qarTuli enis resursebiT SeZlos teqstis gadmotana. rac Seexeba homofonias, es movlena qarTul TargmanebSi gamovlenili da Seswavlili ar aris. erTi SexedviT, fsalmunTa Targmans igi ar axasiaTebs, Tumca, mag., avlalagmo,j – RaRadeba, cai,rein – xareba, avgalia,w – galoba Sesatyvisobebi albaT aseTad SeiZleba miviCnioT. aseve Sesaswavlia nasesxobebis da, gansakuTrebiT, somxuri nasesxobebis da maTi qronologizaciis sakiTxi fsalmunis qarTul TargmanebSi, radganac igi Targmanis warmomavlobis kvlevasTan aris xolme dakavSirebuli. magram, sanam fsalmunTa Targmanis leqsika ase diferencirebulad iqneba Seswavlili, me Sevecdebi mis zogad daxasiaTebas Targmanis teqnikidan amosvliT. radganac Targmanis teqnika – mTargmnelis damokidebuleba dednisadmi da Targmanis adekvaturobis miseuli gageba _ ganapirobebs leqsikuri ekvivalentebis sxvadasxva saSualebiT Ziebas. pirobiTad fsalmunTa Tavdapirveli Targmanis Cvenamde moRweul uZveles Sred im teqsts miviCnev, romelic saerTo aqvT giorgi mTawmidelamdeli teqstis erTmaneTisagan gansxvavebul wyaroebs – sinur xelnawerebsa (Sin. 42, Sin. 22, Sin.29, Graz, Georg.2 ) da e.w. mcxeTur fsalmuns (A 38) da am teqsts pirobiTad Geo´-iT aRvniSnav. fsalmunTa Targmanis erT-erTi maxasiaTebeli isaa, rom masSi ekvivalentebis SerCeva xSir SemTxvevaSi konteqstidan amosvliT xdeba. amasTan, konteqsti, romelsac mTargmneli angariSs uwevs, an isaa, romelSic uSualod ixmareba saTargmni sityva, an – misi paraleluri periodi (ix. qvemoT, 935). konteqstze dayrdnobiT ekvivalentebis SerCevisas mTargmneli an srul leqsikur Senacvlebas axdens, an afarToebs (//aviwroebs) 267 saTargmni sityvis semantikas.3 amgvar cvlilebas zog SemTxvevaSi ebraulidan berZnulSi Sesuli gamoTqmebis qarTulisaTvis ufro bunebrivi frazebiT Secvla mohyveba: 13 to.n karpo,n nayofi GeoG]4xili Geo´: xe, romelman gamosces xili; 84 evqemeli,wsaj daafuZne GeoG ] dahbade (= e;plasaj)5 Geo´: cani, qmnulni xelTa SenTani, mTovare da maskulavebi, romel Sen dahbade; 63 i;asai ganmkurne GeoG] milxine Geo´: miwyale me, ufalo ..., milxine me; 923 sullamba,nontai Sepyrobil iqmnen GeoG] daiyenen (daeyenen E) Geo: daiyenen igini zraxvaTa maTTagan (ix. amave muxlSi 916 sunelh,mfqh] Seipyar(n) ferÃi maTi Geo); 924 evneulogei/tai ikurTxevin GeoG] iqadin (= kauca/tai) Geo´:6 gulisTqumasa Tavisa TÂsisasa uRmrToÁ iqadin; 935 evgkatale,leiptai daSTomil ars GeoG] daicev (= fu,lasse) Geo´: Sen daicev glaxaki da oblisa Sen iyav mwe; 105 avdiki,an] codvaÁ (=a`marti,an) Geo´, sicruve (= yeu/doj) GeoG: vis uyuars codvaÁ, mas hsZuls Tavi TÂsi. septuagintas im neologizmis Targmnac, romlebic berZnulSi ver damkvidrda, konteqstidan amosvliT xdeba, mag. 186 pastou/] ezoÁT Geo. pasto,j am SemTxvevaSi saqorwino sarecels an axaldaqorwinebulTa oTaxs unda niSnavdes (Lust... 1992). Targmanis ekvivalenti gacilebiT ufro farTo semantikisaa, vidre saTargmni sityva, misi dakonkreteba konteqstSi xdeba (viTarca siZe raÁ gamovaln ezoÁT TÂsiT). mTargmnelis tendencia, rom leqsikuri ekvivalentebi konteqstidan amosvliT SearCios, da, Sesabamisad, es ekvivalentebi konteqstis Sesabamisad cvalos, ar gamoricxavs sapirispiro tendenciasac, rac garkveuli leqsikuri Sesatyvisobebis gamoyenebis simyareSi gamoixateba. gansakuTrebiT exeba es im terminebis Sesatyvisebs, romelic fsalmunebSi intensiurad gamoiyeneba:7 magaliTebi pirveli oci fsalmunidan aris moyvanili. GeoG-Ti aRvniSnavT m. SaniZis mier giorgi mTawmideliseulad miCneul recenzias. 4 magaliTebi cxadyofen, rom giorgi mTawmidelis recenziis erT-erTi mimarTuleba amgvari gamoTqmebis dedanTan daaxloebaa. 5 frCxilebSi Casmulia fsalmunis qarTuli TargmanisaTvis damaxasiaTebeli qarTuli sityvis Cveuli da zusti berZnuli Sesatyvisobebi. zmna qemeliou/n) TargmanSi sxvadasxvagvarad gadmoitaneba: dafuZneba (232 479 865); ganmtkiceba (118152); damtkiceba (776,9 1035,8 11890); damyareba (8811 10126), arsebiT saxels (ta. qeme,lia, 178,16 815 861) ki misi ZiriTadi mniSvnelobis mqone myari ekvivalenti Seesabameba: safuZvelni. 6 sxva SemTxvevebSi orive berZnuli sityvis ekvivalenti myaria. 7 qvemoT CamoTvlilia terminTa ekvivalentebi fsalmunTa mTeli teqstidan. 3 268 avgallia/sqai gaxareba 34,8 mxiarul yofa 1, galoba 9 (6 euvfrai,nein, 3 konteqsti),9 Sueba 6 (euvfrai,nein), avgalli,asij sixaruli 10, mxiaruleba 1 (euvfrai,nein), galoba 5 (1 euvfrosu,nh, 1 avlala,zein, 1 aivnei/n, 1 cai,rein, 1 konteqsti); euvfrai,nein xareba 50, Sueba 7 (avgallia/sqai); te,rpein gancxroma 2 (1 euvfrai,nein( avgallia/sqai), Sueba (avgallia/sqai%, mxiaruleba 1; cai,rein xareba, ca,rij dideba, madli. sixaruli, mxiaruleba, Sveba, gancxroma – sulieri sixarulis aRmniSvneli terminebia. amaTgan (ga)xareba am cnebas, rogorca Cans, yvelaze intensiurad gamoxatavs. am sityvis (xareba) Zirisgan nawarmoebi formebi ori berZnuli leqsemis (euvfrai,nein-s da avgallia/sqai) sakmaod myari ekvivalentebia. euvfrai,nein-s da avgallia/sqai berZnulSi, rogorca Cans, erTmaneTisagan intensivobis xarisxiT gairCevian [avgallia/sqai ufro Zlier sixaruls unda niSnavdes (Liddell, Skott 1869). rodesac es ori berZnuli sityva erTmaneTis mezoblobaSia, xan erTs ecvleba ekvivalenti da xan meores da, rogorc erTisTvis, ise meorisTvis Sueba ixmareba (erTaderTi gamonaklisiT avgallia/sqai-sTvis, rodesac konteqsts ufro galoba Seesabameba: amisTÂs ixarebdes guli Cemi da galobdes enaÁ Cemi). amdenad, sulieri mdgomareobis aRmniSvneli terminebi fsalmunTa qarTul TargmanSi sakmaod uxvadaa warmodgenili da mkafiodaa garCeuli. RvTisadmi mimarTvis formebi kidev ufro mravalferovani saSualebebiT gamoixateba fsalmunTa wignSi da qarTuli enisa da mTargmnelis SesaZleblobebzec kargad metyvelebs: a;|dein galoba 13, qeba 14, kurTxeva 2 (ya,llein%; aivnei/n qeba 44, galoba 2 (orive SemTxvevaSi ekvivalentis cvlileba imiTaa gamowveuli, rom erTmaneTisgan ganirCes aivnei/te da evpaine,sate), aRiareba 1; ai;nesij yovelTvis qeba an qebuleba; avlala,zein yovelTvis RaRadeba, avlalagmo,j RaRadeba 11, galoba 1, kurTxeva 1, qeba 1 de,hsij locva 25, vedreba 4 (proseuch,%, Txova 1 (proseuch,%; evxomologein aRiareba evxomologi,a aRsareba; euvlogei/n( euvlogi,a yovelTvis kurTxeva; 8 ricxvi miuTiTebs ekvivalentis gamoyenebis raodenobas fsalmunSi. frCxilebSi vuTiTeb ekvivalentis cvlilebis mizezs. es mizezi aris an is, rom berZnuli teqstis mocemul konteqstSi gvxvdeba CvenTvis saintereso leqsemis sinonimi (frCxilSi vuTiTeb am sinonims da misi gamoyenebis raodenobas) an is, rom ekvivalentis SerCeva konteqstiT aris ganpirobebuli. 9 269 eu;cesqai aRTquma 2, euvch, aRnaTquemi, aRTquma 4, locva 3, proseuch, $esqai%locva 24, vedreba 2 (de,hsij%, Tayuanis-cema (= prosku,nhsij% 1 (de,hsij%; kalei/n mowodeba 3, evpikalei/n xda 27, xadili 1, Tquma 1 (konteqsti) kiqa,ra kurTxeva 8, galoba 2, dubleti 914 ; kra,zein( kraugh, RaRadyofa / RaRadeba 32, Ãma-yofa 9, xadili / xda / xmoba 4, locva (177 cf. evpikalei/n%; fwnei/n( fwnh, yovelTvis Ãma-yofa, Ãma; ya,lein galoba 37, qeba 2 (a;|dein( avgallia/sqai), madloba 1 (a;|dein), yalmo,j fsalmuni yalth,rion safsalmune 5, fsalmuni 2, sagalobeli 2, saqebeli 1; wv|dh (ixmareba ZirTadad zedawerilebSi) galoba 32, kurTxeva 6. RvTisadmi adamianis mimarTva sxvadasxva xasiaTisaa da ekvivalentebis SerCevac diferencirebulad xdeba: RvTisadmi Txovna – locva de,hsij-is da proseuch,-s ekvivalentia. rodesac orive berZnuli sityva erTsa da imave muxlSi gvxvdeba (610 161 3813 542 602 856 873 10118 1421 = 9-jer), samjer proseuch,-s ekvivalenti icvleba (610 3813 856), xuTjer de,hsij-is; `saTadarigo~ Sesatyvisi orive berZnuli sityvisTvis vedrebaa. maTi gverdigverd xmarebis or SemTxvevaSi (602 632) orive sityva locviT aris gadmotanili. mTargmneli, etyoba, zmniswiniani (proseuch,) da uzmniswino (euvch,) formebis garCevasac cdilobs da Tu pirvels umetesad locviT Targmnis, meores aRTquma /aRnaTquemic Seesabameba. xmamaRali mimarTva ramdenime leqsikuri erTeuliT gamoixateba: Ãma-yofa (fwnei/n – etimologiuri Targmani); xda, xmoba, xadili (evpikalei/n); RaRadeba (avlala,zein( avlalagmo,j – homofonuri Targmani(?), kra,zein( kraugh,), mowodeba (kalei/n). RvTis didebiT, qebiT mimarTva ramdenime sityviT gamoixateba: galoba, romelic ramodenime berZnul sityvas Seesabameba: ya,llein (37), w|vdh, (32), a;|dein (13), avgallia/sqai /-sij (14) (homofonia. ukanasknel Sesatyvisobas ufro konteqsti ganapirobebs, vidre berZnuli sityvis mniSvneloba). qeba Semdegi berZnuli sityvebis ekvivalentia: aivnei/n (44), a;|dein (14). galoba da qeba erTmaneTs erTsa da imave frazaSic enacvlebian: a;|sate tw/| kuri,w| (/auvtw/|% a|=sma kaino,n 323-Si Targmnilia rogorc aqebdiT ufalsa qebiTa axliTa, xolo 951 971 1491-Si, sxva SesatyvisiT: ugalobdiT ufalsa galobiTa axliTa. unda aRiniSnos, rom 323-Si galoba orjer ya,late-s ekvivalentadaa gamoyenebuli, 1491-Si ki ai;nesij-is ekvivalentia qebaÁ. aRsareba/aRiareba, romelic myari ekvivalentia evxomologein, evxomologi,a-si. 270 kurTxeva gamoxatavs adamianis mier RvTisadmi aRvlenil xotbasac. aseT SemTxvevaSi igi euvlogi,a-s Seesabameba. amave SesatyvisobaSi kurTxeva RvTis sityvasac niSnavs adamianis mimarT.10 RvTis atributebis amsaxveli leqsikac uxvadaa warmodgenili fsalmunebSi. mTargmneli cdilobs dedanSi xSirad naxmar sityvebTan (swth,r, bohqo,j, katafugh,) SeinarCunos ekvivalentebi da aqedan amosvliT gaanawilos isini.11 amasTan, igi sruliad sxvadasxvagvarad arCevs ekvivalentebs: erT SemTxvevaSi (kratai,wma( u`peraspisth,j) Ziris mniSvnelobidan amodis da etimologiur Targmans akeTebs, sxvaSi (swth,r, bohqo,j( lutrwth,j) – erTi Ziridan nawarmoebi ekvivalentebis SenarCunebas cdilobs: swth,r – yovelTvis _ macxovari; bohqo,j – yovelTvis _ (Se)mwe; katafugh,12 – Sesavedrebel (13), ganmaZlierebel (2); avntilh,mptwr13 – (Se)mwe (5), Sesavedrebeli (2), Semwynarebeli (2), Ãelis ampyrobeli (4), mfarvel (2); u`peraspisth,j14 – mfarvel (10), Sesavedrebeli (4), nugeSinis-mcemeli (1), mwe (1), Semwynarebel (2); kratai,wma15 – Zal (3), ganmaZlierebeli (1); stere,wma16 – damamtkicebeli, simtkice; r`u,sthj17 – mÃsneli; lutrwth,j18 – mÃsneli; e;leoj( evlehmosu,nh – wyalobaÁ. 10 kurTxeva meore mniSvnelobiT musikaluri instrumentsac (kiqa,ra) aRniSnavs, romelsac giorgi mTawmidelTan bobRani enacvleba xolme. 11 ix. mag. muxlebi, sadac RvTis yvela es atributi erTad dgas: 17 ku,rioj 3 stere,wma, mou kai. katafugh, mou kai. r`u,sthj mou( o` qeo,j mou bohqo,j mou kai. evlpiw/ evpV auvto,n u`peraspisth,j mou kai. ke,raj swthri,aj mou avntilh,mptwr mou# ufalo, damamtkicebelo Cemo, Sesavedrebelo Cemo, Semweo Cemo da mÃsnelo Cemo; RmerTi Cemi mwe Cemda ars da me vesav mas; mfarveli Cemi, rqaÁ cxorebisa CemisaÁ da Ãelisampyrobeli Cemi. 1432 e;leo,j mou kai. katafugh, mou avntilh,mptwr mou kai. r`us, thj mou u`peraspisth,j# wyalobao Cemo da Sesavedrebelo Cemo, Semweo Cemo da mÃsnelo Cemo; nugeSinis-mcemeli Cemi. 12 feu,gw-dan (gaqceva) nawarmoebi forma. avntilamba,nw-dan (monawileobis miReba, daxmareba) nawarmoebi sityva. 14 sityva nawarmoebia a;spij–dan (fari) da niSnavs mfarvels (mas, vinc zemodan afarebs fars). 15 kra,toj-dan (Zala, Zliereba) nawarmoebi forma. 16 myari, mtkice sxeuli. 17 evru,w-dan (dacva, darajoba) momdinare septuagintaSi naxmari forma. 18 lu,w-dan momdinare forma. 13 271 zemoCamoTvlili semantikuri jgufis sityvebi, rogorc vTqviT, fsalmunTa wignisTvis damaxasiaTebel leqsikas Seadgens. yvela maTganisaTvis ekvivalentis daZebna, sinonimebis garCeva da maTi diferencirebuli gamoxatva, gansakuTrebiT ki, Sesatyvisebis ganawileba maTi konteqstSi gverdigverd xmarebis SemTxvevaSi imaze metyvelebs, rom qarTuli enis leqsikuri fondic, erTi mxriv, da, meore mxriv – mTargmnelis ostatobac ukve met-naklebad SemZlea niuansurad gadmosces dedani da, saboloo jamSi, Seqmnas metaena qarTveli qristianebisaTvis. Tumca cxadia, `ufskrul Rrma~ berZnuli enis sruli leqsikuri adekvaturobisTvis – mTargmnelTa am, sazogadod, ganuxorcielebeli maqsimisaTvis – arc am Targmans miuRwevia da erTi qarTuli sityva, Cveulebriv or an ramdenime berZnul leqsemas Seesabameba. kompozitebi cnobilia, rom berZnuli ena uaRresad mdidaria kompozitebiT da maTi sxvadasxvagvari warmoebiT.19 ramdenad saWiro da aucilebeli iyo berZnuli kompozitebis segmentireba Targmnisas da ramdenad gaazrebuli iyo es saWiroeba pirvelmTargmnelebis mier, ramdenad iyo qarTuli ena mzad am kompozitebis formaluri asaxvisaTvis da ra xerxebs flobda igi amisTvis? pirveli Targmanebis analizma, sxva kiTxvebTan erTad, am kiTxvebsac unda upasuxos. fsalmunTa Targmanis periodis qarTulSi, rogorc Cans, aseTi nairgvaroba kompoziciisa ar arsebobda. amas adasturebs, erTi mxriv, berZnuli Sedgenili sityvebis martivi, semantikuri ekvivalentebiT gadmocema fsalmunTa uZveles fenaSi, meore mxriv ki – maTi mouxeSaoba da is, rom es kompozitebi ar damkvidrebula enaSi, miuxedavad maTi xmarebis produqtiulobisa iseT xSirad kiTxvad teqstSi, rogoric fsalmunia. amasve adasturebs qarTuli enis ganviTarebis tendenciac: droTa viTarebaSi, da, rogorca Cans, berZnulidan Targmnis intensiurobis kvaldakval, qarTulSi izrdeba swrafvac kompoziciisaken. fsalmunebSi kompozitebi sxvadasxva wesiT gadmodis: an formalurad – kompozitis orive segmentia gadmotanili, an semantikurad – aseT dros mTargmneli umetesad kompozitis meore nawils eyrdnoba. TiTqmis yovelTvisaa segmentirebuli mega-, makro-, polu-Ti Sedgenili kompozitebi da moZebnilia maTi formaluri ekvivalentebi, mag. 939 megalauqein mdidrad sityuaÁ; 712 8515 1028 makro,qumoj# sulgrZel; 855,15 1028 1448 polueleoj didadmowyale. Tumca isic unda iTqvas, rom am segmentebis 19 berZnulis gavleniT Zvel qarTul TargmanSi aprobirebuli sityvawarmoeba dawvrilebiTaa ganxiluli (meliqiSvili 1975; danelia 1998:76-93). 272 ekvivalentebi myari araa da maTi SerCeva, umetesad, konteqstidan amosvliT xdeba. sxvadasxvagvaradaa gadmotanili euv- kompozitebSi: euvergasi,a-sa da sxva, amave Zirebisagan (euv- da erg-) Semdgar kompozitebSi euv-s yovelTvis keTili Seesabameba (mag. keTilis-yofa, keTilis-myofeli). mTargmnelis meryeoba da enis adaptaciis SesaZleblobebi kargad Cans euvkairi,a-s gadmocemaSi: 922, 10327, 14415-Si euvkairi,a-s (kargi, mosaxerxebeli, zusti, saWiro dro, momenti) ekvivalentad qarTul xelnawerebSi martivi forma – Jamia dadasturebuli. magram araa gamoricxuli, rom mTargmneliseuli ekvivalenti dednis formaluri Sesatyvisi – kompoziti yofiliyo, rogorc esaa 910-Si: bohqo.j evn euvkairi,aij evn qli,yei mwe keTilJamsa oden Wirisasa. keTilJami, berZnulis mixedviT Sedgenili neologizmia da iseve, rogorc euvkairi,a, mTargmnelisaTvis `saWiro moments~ unda niSnavdes. am adgilas kompozitis SenarCuneba xelnawerebSi imiT unda aixsnas, rom keTili gadamwerTa mier mwe-s atributad iqna gagebuli.20 euv-iT nawarmoebi berZnuli kompozitebis gadmotanisas martivi Sesatyvisia naxmari euvpre,peia-s SemTxvevaSic: 258 492 921-Si mas SuenierebaÁ Seesabameba, imis miuxedavad, rom qarTul enaSi SemdgomSi damkvidrda berZnulis mixedviT naxmari kompoziti keTil-SuenierebaÁ da fsalmunis teqstSic vxvdebiT amave tipis kompozits: didad-SuenierebaÁ, romelic megalopre,peia-s Seesabameba mag.182 206 284-Si. imis magaliTad, Tu rogor eZebs mTargmneli berZnulis Sesabamis formalur ekvivalents nomoqe,thj, -ei/n-is Targmani SeiZleba davasaxeloT: 921-Si am kompozits Seesabameba formalurad da semantikurad zusti ekvivalenti sjul-mdebel (no,moj - sjuli, tiqe,nai - deba). magram nomoqetei/nSi meore segmenti, Cveulebriv, yofa-Ti (=poiei/n) gadmoicema xolme: Sjulier-yofa (248, 12 2611 11833, 102). derivantebi enisa da mTargmnelis dasaxasiaTeblad saintereso masalas iZleva dakvirveba nawarmoebi leqsikis gadmocemazec: zogierT SemTxvevaSi isini maTi pirveladi mniSvnelobidan amosvliT iTargmnebian. amgvari, etimologiuri Targmanis magaliTia evnwti,zein21-is iseTi ekvivalentebi, rogoricaa, mag. yurad iRe (161 3813 542 839 856), yuri moyav (534 1421). magram, amave evnwti,zein-is semantikuri Targmanic araa iSviaTi: 52 1397 ismine; 13417 esmis; 482 merCdiT. konkretuli ekvivalentis SerCevis sxvadasxva argumenti SeiZleba arsebobdes: mag., platu,nw-s gadmotanisas mTargmneli xan konteqsts an 20 21 rogorca Cans, ase esmis es sityva fsalmunis gamomcemels, m. SaniZesac. ou;j-dan (yuri) nawarmoebi sityva. 273 paralelur adgils (3421, 8011) eyrdnoba, xan Ziris (platu,j) amosaval mniSvnelobas (farTo, vrceli): 42 evn qli,yei evpla,tuna,j moi] Wirsa Cemsa milxine Geo´, ganmivrce GeoG ;22 1737 evpla,tunaj ta. diabh,mata# farTo hyven slvani Geo; 11832 evpla,tunaj th.n kardi,an mou# ganavrce guli Cemi Geo; 3421 evpla,tunan evp evme. to. sto,ma# aRaRes (ganavrces GeoG) Cem zeda piri: ex 2114 3810 118131 = 2 Kor. 611; 8011 pla,tunon to. sto,ma sou# aRaRe (ganavrce GeoG) piri Seni: ex 2114 3810 118131 = 2 Kor. 611 erTi Ziridan nawarmoebi berZnuli sityvebis gadmosatanad mTargmneli aseve erTi Ziris derivaciul modelebs qmnis: bohqei/n – (Se)wevna (erTi, paraleluri adgilidan momdinare gamonaklisiT Geo-CG: 10612 mÃsnel (r`uo,menoj): cf. 73 4922 7011), boh,qeia _ (Se)wevnaÁ (erTi gamonaklisiT 2120: wyalobasa (ton oiktirmon): ex 3912, bohqo,j - (Se)mwe; evleei/n( e;leoj, evlehmosu,nh – wyaloba, mowyale, mowyalebaÁ; katafeu,gein (mxolod 1429-Si) – Sesavedrebel giyav, katafugh, _ Sesavedrebeli (ori gamonaklisiT: 703 da 9322 (ex 1719)-Si – ganmaZlierebeli, rac sxvagan kratai,wma-s Targmania). lutrou/n( lu,trwsij( lutrwth,j _ (gamo)xsna, mxsneli (erTi23 gamonaklisiT: 6819 ganarine, radganac konteqstSi gvxvdeba r`u/sai). r`u,esqai – Ãsna da, zogierT SemTxvevaSi, ganrineba: 6815 1237 1437 14311, r`u,sthj – mÃsneli swth,r _ macxovari, swthri,a _ cxoreba, macxovarebaÁ (ori gamonaklisiT 3217 ganrinebad, 343 mÃsneli), swth,rion _ cxoreba, macxovarebaÁ (erTi gamonaklisiT: 118166 sasoeba (= evlpi,j)). rac Seexeba zmnur formas sw,zein, igi sxvadasxva ekvivalentiT gadmoicema: cxoreba-Ti, umetesad maSin, rodesac maradiuli cxovrebis mopovebazea saubari da, agreTve, Ãsna da ganrineba-Ti. fsalmunTa da saerTod, bibliis Zv. qarTul TargmanebSi, sxvadasxva semantikuri jgufebis (mag. codvis, saTnoebis, sxvadasxva sulieri mdgomareobis, RvTismsaurebisa da misi atributebis...), sxvadasxva tipiT nawarmoebi leqsikis sxvadasxva kuTxiT (etimologiuri, Targmanis teqni22 IX s-is xelnawerebis fsalmunTa citatebSi platu,nein-s Seesabameba: farTo miyav (Sua saukuneTa novelebis Zveli qarTuli Targmanebi, II). daCis mier somxuridan Targmnil Teodorite kvirelis fsalmunTa ganmartebaSi platu,nein-is Sesatyvisad, aseve, sxvadasxva ekvivalenti aqvs gamoyenebuli (Satberdis krebuli): milxine (377.30); vrcel-myav (377.38); lxinebad da vrcel-yofad Cemda (405.30). 23 m. SaniZis gamocemaSi 33 -is Sesatyvisad naxmari icvnes-is nacvlad unda iyos 23 iÃsnes-s, rogorcaa giorgi mTawmidelis TargmanSic. 274 kis), sinqronuli (wm. werilis erTi wignis farglebSi) da diaqroniuli (wm. werilis sxvadasxva wignSi, rac Tavad bibliis, rogorc krebulis Targmnis TanamimdevrobisTvisac SeiZleba iyos saintereso) Seswavla, vfiqrob, rom sakmaod saintereso da perspeqtiulia rogorc Tavad naTargmni Txzulebebis sakvlevad, ise qarTuli leqsikografiisaTvis. Cemi mizani iyo statiis farglebSi biZgi mimeca amgvari kvlevebisaTvis. literatura danelia 1998 : k. danelia, narkvevebi qarTuli samwerlobo enis istoriidan, I, Tsu gamomcemloba, Tbilisi. meliqiSvili 1975 : d. meliqiSvili, ioane petriwis filosofiur SromaTa ena da stili, ganaTleba, Tbilisi. SaniZe 1979 : m. SaniZe, fsalmunTa wignis Zveli qarTuli Targmanebi, Tbilisi. cqitiSvili 1976 : T. cqitiSvili, ezekielis wignis Zveli qarTuli versiebi, teqsti gamosacemad moamzada, gamokvleva da leqsikoni daurTo T. cqitiSvilma, Tbilisi. Charanauli 2000 : Charanauli A., Einführung in die georgische Psalterübersetzung, Der Septuaginta-Psalter und seine Tochterübersetzungen, Herausgegeben von Anneli Aejmelaeus und Udo Quast, MSU XXIV, Vandenhoeck&Ruprecht in Göttingen, 248-308. Dobordžginidze 2003 : Dobordžginidze N., Das Problem der Bibeluebersetzung und seine Bedeutung fuer die Entwicklung der georgischen Sprache im christlichen Mittelalter, krebulSi: Boeder W., Kaukasische Sprachprobleme, Oldenburg. Dorival... 1988 : Dorival J., Harl M., Munnich O., La Bible Greque des Septante, Serf. Tov 1999 : Tov E., Three Dimensions of Words in the Septuagint, krebulSi: Tov E., The Greek and Hebrew Bible, 85-87. gamocemebi _ m. SaniZe, fsalmunis Zveli qarTuli redaqciebi, Tbilisi 1960. _ Septuaginta, Vetus Testamentum Graecorum, Auctoritate Academiae Scientiarium Gottingensis editum, X, Psami cum Odis, Ed. A. Rahlfs. _ Sua saukuneTa novelebis Zveli qarTuli Targmanebi, II. anbanur-anonimuri pateriki, gam. Mmanana dvali, Tbilisi 1974. _ Satberdis krebuli, gam. b. gigineiSvili da el. giunaSvili, Tbilisi 1979. leqsikonebi Hatch, Redpath 1897: A Concordance to the Septuagint, by E. Hatch and H.A. Redpath, Oxford. Liddel, Skott 1869: Greek-English Lexicon, compiled by H.G. Liddell and R. Skott, Oxford. Lust... 1992 : A Geek-English Lexicon of the Septuagint, compiled by J. Lust, E. Eynikel, K. Hauspie, Stutgart. 275 Ana Kharanauli The Vocabulary of the Georgian Translation of Psalms Summary On the example of rendering the vocabulary of the Georgian translation of Psalms (derivatives, compounds, words of a certain semantic group characteristic of the Book of Psalms) it has been demonstrated that the vocabulary of the Georgian language, on the one hand, and the translator’s mastery, on the other, to a greater or lesser extent are already able to express the Christian system of notions from the semantic, as well as formal (word-formation) viewpoints. 276 enaTmecnierebis sakiTxebi _ I-II, 2009 semantika, leqsikologia lia abulaZe, andreas ludeni gasaRebi-sityvebi da megobrobis sityvaTveli qarTulSi `leqsikoni aris xalxis kulturis Zalze mgrZnobiare maCvenebeli“ _ es sityvebi eduard sepirs ekuTvnis. Cven SegviZlia xalxis xasiaTi da kultura ukeT gavigoT, Tu misi enis leqsikasa da calkeul sityvebs, am sityvebis mniSvnelobebsa da xmarebas safuZvlianad da dawvrilebiT gamovikvlevT. sityvebs, romlebic garkveuli enobrivi sazogadoebisa da misi kulturisaTvis gansakuTrebiT mniSvnelovania da arsebiTi, gasaReb-sityvebs (key-words) uwodeben. dResdReobiT gaxSirda kulturis garkveuli problemebis enisa da misi gasaRebi-sityvebis meSveobiT kvlevis cdebi. romeli sityvebia ufro mniSvnelovani ama Tu im eris kulturisaTvis, rogor unda moxdes sakvlevad aseTi sityvebis SerCeva _ amis dadgenis obieqturi kriteriumi ar arsebobs. zogierTi mkvlevari sityvaTa sixSireebis maCveneblebs mimarTavs, zogierTi _ sakuTar intuicias. Keyword anu gasaRebi-sityva, rogorc termini, jerjerobiT sayovelTaod ar ixmareba, mxolod iSviaTad vxvdebiT mas lingvistur leqsikonebSi, mag., meTius leqsikonSi:1 Key word – A word or concept characteristic of the thought of a particular community in a particular period. `gasaRebi-sityva _ sityva an cneba, damaxasiaTebeli garkveul periodSi garkveuli sazogadoebis azrovnebisaTvis~. hartmanisa da jeimsis leqsikografiul leqsikonSi2 es sityva Semdegnairadaa ganmartebuli: keyword 1. A word or phrase which has become representative of a field, movement or lifestyle, e.g. communicative, green, postmodern. `gasaRebi-sityva _ sityva an Sesityveba, romelic garkveuli sferos, moZraobis an cxovrebis stilis warmomadgeneli xdeba, mag., komunikaciuri, mwvane, postmodernistuli~. 1 P. H. Matthews (1997): Oxford Concise Dictionary of Linguistics. Oxford University Press., Oxford, New York. 2 R. R. K. Hartmann and G. James (1998): Dictionary of Lexicography. Routledge. London and New York. 277 amave leqsikonSi literaturul wyaroebad gasaRebi-sityvebis ganmartebisas dasaxelebulia ori avtori: raimond viliamsi da ronald karteri.3 raimond viliamsi Tavisi wignis SesavalSi aRniSnavs, rom rodesac is II msoflio omis Semdeg daubrunda studentur cxovrebas oTxi wlis Sesvenebis Semdeg, man SeamCnia, rom studentTa axali Taoba sxva enaze metyvelebda. zogi, sazogadoebisTvis arsebiTad mniSvnelovani sityva sxva mniSvnelobiT ixmareboda. man xeli mihyo aseTi sityvebis kvlevas da daarqva maT gasaRebi-sityvebi, radgan isini mniSvnelovan rols asruleben garkveul saqmianobaSi. amave dros es sityvebi warmoadgenen aqtiuri leqsikonis elementebs. bevr problemas, kulturisas da sazogadoebisas, ver gavigebT, Tu ar ganvixilavT gasaReb-sityvebs, rogorc am problemis elementebso. viliamsis wignSi Semdegi sityvebia ganxiluli (CamovTvliT mxolod nawils): kariera, civilizacia, kriticizmi, komunizmi, demokratia, dialeqtika, evolucia, elita, formalizmi, humanuroba, interesi, miTi, monopolia, nacionalizmi, progresi da sxv. karteris wignSi ZiriTadad lingvistikisa da literaturismcodneobis ZiriTadi cnebebia ganxiluli, sul 76 sityva, maT Soris: bilingvizmi, konteqsti, kultura, dialeqti, diskursi, intonacia, lingvistika, literatura, metaena, purizmi, registri, stilistika, teqsti... avtori ganixilavs am sityvaTa xmarebas Jurnalistebis, politikosebis, lingvistebis mier. sainteresoa sakiTxis istoriis TvalsazrisiT is faqti, rom bonSi 1959 wels gamoica ori mcire zomis krebuli saTauriT: kulturis gasaRebi-sityvebis SedarebiTi kvlevebi.4 krebulebis mTavari gamomcemelia _ bonis saenaTmecniero kolokviumi gerhard deetersis, leo vaisgerberis, fric Salkis, verner betcis, margaret voltnerisa da volfgang Smidthidingis SemadgenlobiT. aRsaniSnavia, rom gamocemul krebulebs aweria II da III. pirveli krebuli, rogorc Cans, ar gamosula. II da III krebulebis TavSi deetersis xelmoweriT moyvanilia cnoba imis Sesaxeb, rom iunesko da germaniis kvleviTi sazogadoeba afuZneben grants kulturis gasaRebi-sityvebis SedarebiTi kvlevebis gasagrZeleblad da rom bukletebi ibeWdeba am ori organizaciis daxmarebiT, risTvisac maT bonis saenaTmecniero kolokviumis monawileebi madlobas uxdian. SesavalSi aRniSnulia, rom krebulebis gamocemis ZiriTadi miza3 Reymond Williams (1985): Keywords: A Vocabulary of Culture and Society, NewYork, (pirveli gamocema 1976); da Ronald Carter (1995): Keywords in Language and Literacy, London & New York. 4 Comparative Studies in Key-words of Culture, Bonn 1959. 278 nia didi enebis im gasaRebi-sityvebis Sedareba, romlebic mniSvnelovan rols TamaSoben saerTaSoriso diskusiebSi. sityvebi da cnebebi, romlebic iwveven gaugebrobas, iqnebao axsnili maTi kulturuli safuZvlebis warmoCeniT da maTi dRevandeli xmarebebis Sedarebis gziT. Sesavlidanve naTeli xdeba, rom pirvelad swored mesame krebuli dabeWdila, radgan misi avtori iuwyeba, rom sruli kvlevebi daibeWdeba I da II krebulebSi. moyvanilia I krebulis saTauri: Y`xumroba da iumori inglissa da germaniaSi~ (ar gamosula). aseve moyvanilia II krebulis saTauric: kultura da civilizacia safrangeTSi, inglisSi, amerikasa da germaniaSiU (gamovida imave, 1959 wels). masSi dabeWdilia hanelore Selis gamokvleva: `kultura da civilizacia~ _ enaTa SedarebiTi kvlevis dasawyisi.5 avtori ixilavs am sityvebs _ kulturasa da civilizacias _ frangulSi, inglisursa (amerikuli calkea gamoyofili) da germanulSi. III krebulSi dabeWdilia mcire statiebi Semdegi sityvebis ganxilviT: morali, enTuziazmi, humanizmi, debatebi, diskusia, interviu.6 am statiebSi yuradReba gamaxvilebulia ufro istoriul, vidre SedarebiT aspeqtze. amasve aRniSnavs Sesaval werilSi volfgang Smidthidingi, romelic miiCnevs, rom jerjerobiT mxolod winaswari safexuria miRweuli kulturis gasaRebi-sityvebis kvlevaSi. yovel epoqas aqvs misTvis damaxasiaTebeli leqsika. yvela enas da yovel dros aqvs sakuTari sityvebi, romlebic adamianTa sulebSi gvaxedebs. Tanamedrove qarTuli ena ucxo enidan SemoWrili leqsikis siuxviT xasiaTdeba. isini SeiZleba Cveni drois gasaReb-sityvebad miviCnioT. guCa kvaracxelias piesis _ `Cven, ZilSi gaparulebi~ personaJebi _ fiora da violeta _ erTmaneTs ar aclian Tanamedrove qarTuli presisaTvis damaxasiaTebeli sityvebis CamoTvlas _ masmedia, menejmenti, marketingi, investicia, ombudsmeni, dijei, Tineijeri... es sityvebi SeiZleba CaiTvalos Cveni drois gasaReb-sityvebad, romelTac Secvales wina, sabWoTa periodisaTvis damaxasiaTebeli leqsika _ kompartia, msoflio proletariati, komkavSireli, pioneri, imperializmis agenti da a.S. magram arsebobs iseTi sityvebic, romlebic Taobebidan Taobebs gadaecemian da erTgvar maCveneblebs warmoadgenen xalxis kulturisa da msoflxedvis kvlevaSi. swored aseT sityvebs ikvlevs ana verJbicka. igi cdilobs gamoavlinos iseTi sityvebi, romlebic ama Tu im xalxis kulturaSi mniSvnelovan rols asruleben da SeiZleba gasaRebsac warmoadgendnen am xal- 5 Hannelore Schell: Kultur und Zivilization – Anfang einer sprachvergleichenden Studie. Moral (Friedrich Wilhelm Gester), Gentle - Genteel (Heribert Rasbach), Enthusiasm (Peter Spoo), "Humanism" and the "Humanities" in the 20th Century America (Otto Hesse), Debate – Discussion – Interview – Words and Practices (Alfons J. W. Hilgers). 6 279 xis erovnuli xasiaTis gamosavlenad. verJbickas monacemebiT, magaliTad, rusuli enisa da kulturis gasaRebi-sityvebia: а, ша, а.7 verJbicka svams kiTxvas, ra SinaarsiT xasiaTdebian universaluri cnebebi, arian Tu ara isini kulturulad specifikurni, anu ra Sinaarss ukavSireben am cnebebs sxvadasxva enebi. universaluria Tu ara sxvadasxva enebSi am cnebebis Sinaarsebi. is ikvlevs, magaliTad, iseT zogad cnebas, rogoricaa megobrobis cneba.8 megobroba aris adamianTa Soris erT-erTi umniSvnelovanesi urTierToba, romelic yvela kulturisaTvis aris damaxasiaTebeli. adamianebs Soris urTierTmimarTebis es saxe kargadaa cnobili sxvadasxva sazogadoebebSi. gansakuTrebiT ganviTarda is antikur periodSi saberZneTsa da romSi. Sua saukuneebis literaturaSi ZiriTadi maxvili adamianebs Soris religiur mimarTebebze gadadis. renesansis dros ki megobroba kvlav yuradRebis centrSi eqceva. verJbicka zemoT dasaxelebul wignSi ikvlevs megobrobis cnebas, gansakuTrebiT sityva `megobris~ da mis leqsikur velSi Semavali sityvebis Sinaarss inglisur, rusul, avstraliur inglisursa da polonur enebSi.9 principSi Tavis ZiriTad debulebas _ rom megobrobis cneba ar aris universaluri, is asabuTebs msjelobiT imis Sesaxeb, rom inglisur sityvas friend `megobari“Uara aqvs zusti ekvivalentebi sxva enebSi. aRsaniSnavia, rom amiT verJbickas axali araferi uTqvams. sityvebs rom zusti ekvivalentebi sxva enaze Targmnisas Zalze iSviaTad daeZebneba, adrec yofila SeniSnuli, mag., es SeniSnuli aqvs germanel mecniers karl abels da Tanac imave megobariUsityvis frangulidan germanulad TargmnasTan dakavSirebiT. abeli dawvrilebiT ixilavs franguli sityvis ami da misi germanuli Sesatyvisis Freund-is Sinaarsebs da maT xmarebas.10 axali verJbickasTan is aris, rom mas sityvebis Sinaarsi sakuTar metaenaze anu e.w. bunebriv semantikur metaenazeUaqvs warmodgenili. sityvebis Sinaarsis amgvari warmodgena ki, Cvenis azriT, mxolod abundovnebs am sityvaTa mniSvnelobebs. gvinda amasTan dakavSirebiT gavixsenoT florenskis sityvebi imis Sesaxeb, rom veraviTari axsna-ganmarteba ver 7 Wierzbicka, A., (1992): Semantics, Culture, and Cognition: Universal Human Concepts in Culture-specific Configurations. Oxford University Press, Oxford, New York. 8 Wierzbizka, A. (1997): Understanding Cultures through their Key Words (English, Russian, Polish, German, and Japanese). Oxford University Press, Oxford, New York. 9 Ibid, 32-125: Lexicon as a Key to Ethno-Sociology and Cultural Psychology (Patterns of "Friendship" across Cultures). 10 Carl Abel (1885): Über Sprache als Ausdruck nationaler Denkweise. Vorlesung gehalten in der Royal Literary Society zu London, in: Sprachwissenschaftliche Abhandlungen. Friedrich. Leipzig. (1-31). 280 gadmoscems sityvis Sinaarss ukeTesad, vidre TviTon sityva (florenski 1989, 126).11 es ar niSnavs, ra Tqma unda, imas, rom Cven saerTod sityvis ganmartebis, misi mniSvnelobis eqsplikaciis winaaRmdegi viyoT, ubralod, verJbickas semantikuri primitivebis meSveobiT sityvis Sinaarsis gadmocema Cveni dakvirvebiT mxolod abundovnebs sityvis azrs. sxvaTa Soris, aRsaniSnavia, rom verJbicka bunebriv semantikur metaenazeUsityvis mniSvnelobis warmodgenamde Zalze dawvrilebiT ganixilavs sityvis mniSvnelobasa da mis xmarebas metyvelebaSi, ase rom, vfiqrobT, Semdeg aRarc aris saWiro damatebiT am sityvis mniSvnelobis eqsplikacia primitivebis meSveobiT. yovel SemTxvevaSi ZiriTadad abelisa da verJbickas Sromebma gvibiZga imisaken, rom gamogvekvlia, ra mniSvnelobiTaa datvirTuli sityva megobariUqarTul enaSi, rogor aris warmodgenili am sityvis leqsikuri veli Zvelsa da Tanamedrove qarTulSi. „qarTveli xalxis cxovrebasa da kulturaSi megobrobas gansakuTrebiT mniSvnelovani adgili uWiravs“, _ wers guram asaTiani da agrZelebs:Y`Cven im SedarebiT mcirericxovan xalxTa rigs vekuTvniT, romelTa sulier yofierebaSi megobrobas _ ara praqtikuli mosazrebebiT Seamxanagebas, SeTqmas, SeTanxmebas, aramed swored megobrobas, am sityvis maRali, yovelive utilitarulisgan daclili, wminda sulieri mniSvnelobiT (rogorc sulTa, pirovnebaTa urTierTltolvas) upiratesi adgili uWiravs zneobriv RirebulebaTa ierarqiaSi. swored aseTi megobrobis Tandayolili wyurvilia is mTavari zRude, romelic qarTvel kacs martoobas ukrZalavs“.12 qarTveli kacisTvis martooba gausaZlisia. mas mudam sWirdeba viRac, visac is Tavis fiqrebsa da grZnobebs gauziarebs. `marto kaci WamaSiac braliao“,U_ ambobs erTi qarTuli andaza. Y `roca aravis ar vuyvebi, rac Cems cxovrebaSi xdeba, iseTi grZnoba maqvs, TiTqos araferic ar momxdara~, _ es sityvebi erT cnobil qarTvel msaxiobs ekuTvnis. guram asaTians SeniSnuli aqvs, rom qarTul hagiografiul literaturaSi aRwerili martosuli mowameebi sxva, araqarTuli erovnebis warmomadgenlebi arian. SuSaniki somexia, evstaTi mcxeTeli _ sparsi, abo Tbileli _ arabi. `xolo yvelaze srulyofili nimuSi netarTa cxovrebis sakuTriv qarTuli variantisa _ grigol xanZTeli warmosaxavs ara "... а е в , и и а е е ев е е ы а е ип х ее, е е и вы а ае а е я" (Florenskij P. (1989): Termin. VQ, 6. 12 guram asaTiani (1982), saTaveebTan. ramdenime cda qarTuli xasiaTisa da esTetikuri bunebis gasarkvevad, t. 2, gv. 64. 11 281 gancalkevebul erTeulTa Tavgadasavals, aramed monoliTurad Sekruli jgufis erTsulovani saqmianobis ambavs~ (asaTiani: 62). D guram asaTiani qarTuli xasiaTis mTavar Tvisebad megobrobas miiCnevs, gandobis, Tanaziarobis wyurvils. qarTvel kacs mudam sWirdeba gulSematkivari. gulSematkivari _ es sityva Cven qarTuli kulturis erT-erT gasaReb-sityvad migvaCnia. saerTod sityva guliUZalian mniSvnelovania qarTuli kulturis wvdomis TvalsazrisiT. aq sakmarisia gavixsenoT a. frangiSvilis statia, romelSiac avtori SeniSnavs, rom guli qarTul enaSi warmodgenilia rogorc azrovnebisa da grZnobebis centri. aRqmis organoebiT aRviqvamT Cven gare samyaros, xolo Sinagan samyaros, grZnobebis, emociebis, ganwyobebisa da Sexedulebebis samyaros Cven mxolod gulis meSveobiT vwvdebiT.13 gulSematkivari _ es sityva aRniSnavs adamians, romelsac sxvisTvis Sestkiva guli. „Cven gviyvars Cveni tkivilis sxvisTvis gaziareba... qarTvelebs saerTod gviyvars Wiris gamxela, TanagrZnobis aRZvra, zogjer gazviadebac ki sakuTari tkivilisa. ...qarTuli suli TanagrZnobis maZiebeli sulia, im TanagrZnobisa, romlis uflebac mas fsiqologiurad mopovebuli aqvs, vinaidan Tavis mxriv yovelTvis mzad aris (an yovel SemTxvevaSi, valdebulad Tvlis Tavis Tavs) mowyalebis maqsimumi gaiRos sxvaTa mimarT“ (asaTiani: 66). samwuxarod, am sityvam amJamad icvala mniSvneloba da miiRo inglisuri "fan"-is mniSvneloba (mag., fexburTis gulSematkivrebi); adre ki is megobrobisUsityvaTvels ganekuTvneboda (gavixsenoT ilia: `nuTu Tvis dReSi ara gyolia mokeTe, gulis Sematkivari?“). adamianTa Soris aranaTesaobrivi mimarTebebis gamomxatveli sityvebidan yvelaze mniSvnelovania sityva megobari, romelic Zvel qarTul teqstebSiac gvxvdeba, mag. axali da Zveli aRqmis TargmanebSi. am sityvis gverdiT Zvel qarTulSi gvaqvs agreTve: miyuasi, moyuasi da moyuare: magaliTebi: `megobari siZisai//miyuasi siZisai mis“(i. 29), an: `moyuareni Cemni da megobarni Cemni Cem winaSe momeaxlnes~U(fs. 37, 12).14 Zvel qarTulSi gvaqvs agreTve abstraqtuli saxeli _ megobroba: `ukueTu gnebavs megobrobai RmrTisai, nu eZieb megobrobasa kacTasa~U(m. sw. 157, 9). 13 ix. a. frangiSvili, gulU_ sityvisa da misgan nawarmoeb sityvaTa semantikasTan dakavSirebiT fsiqologiis zogierTi sakiTxis Sesaxeb. fsiqologia, t. III, Tbilisi 1944. 14 magaliTebi moyvanilia il. abulaZisY`Zveli qarTuli enis leqsikonidan~, Tbilisi 1973. 282 SuSanikis wamebaSi adamianTa Soris garkveuli mimarTebis gamomxatvel sityvaTagan gvxvdeba sakuTari:Y`da hrqva vinme pitiaxSsa sakuTarman misman, viTarmed: amaT wmidaTa marxvaTa nuras etyvi mas~. konteqstidan ar Cans, vin aris es sakuTari, naTesavi Tu megobari. erTi cxadia, rom is varsqenTan daaxloebuli piria, axla vityodiT _ axlobeli an maxlobeli. il. abulaZis Zv. qarT. enis leqsikonSi sakuTariUganmartebulia, rogorc kerZo, Tavisi, daaxloebuli: `didad warCinebul iqmna giorgi winaSe romanoz mefisa da didad sakuTar da pativcemul~ (i.-e. 50, 12.) axlobeli da maxlobeli qegl-Si asea ganmartebuli: naTesavi an megobruli urTierTobiT dakavSirebuli, sulierad axlo myofi. grigol xanZTelis cxovrebaSiUvkiTxulobT, rom grigolma `povna moyvasni keTilni SewevniTa qristes madlisaiTa~, anu ipova Tanamzraxvelebi, megobrebi. Teodore da qristefore SemdgomSic grigolis moyvasebad moixseniebian: `xolo pirveliTgan moyvasTa maT keTilTa netarisa grigolisTa, Tevdores da qristefores, aqvnda gulsa maTsa saRmrToi Suri monastrisa Senebisai~. monastris wevrebi, rogorc es saerTod miRebulia qristianul samyaroSi, Zmebad moixseniebian. `grigolma aRaSena sayudeli Tvisi da TiTo senakebi ZmaTa maTTvis mcirei~. amrigad Zvel qarTulSi megobrobis leqsikuri velis kuTvnilebad Semdegi sityvebi SeiZleba miviCnioT: megobari, miyuasi/moyuasi/moyuare, sakuTari, Zma. ra suraTi gvaqvs vefxistyaosanSi? `saqarTveloSi yovelTvis maRla idga megobrobisa da Zmadnaficobis kulti... amitom savsebiT bunebrivia, rom am xalxis wiaRSi iSva iseTi eposi, romelic ara mxolod siyvaruls, aramed megobrobasac umReris~, _ wers ruT noikomi `vefxistyaosnis“Ugermanuli Targmanis bolosityvaobaSi. da agreTve: `rusTavelTan megobrobas siyvarulis toli mainc, Tu masze ufro meti mniSvneloba ar eniWeba“.15 sainteresoa, rom vefxistyaosanSi sityva megobariUsaerTod ar gvxvdeba. samagierod xSiria: moyvare. es sityva mxolod vefxistyaosnis prologSi oTxjer aris naxmari da oTxivejer satrfos, sayvarlisUmniSvnelobiT: (25): ra moSordes moyvaresa, gaamravlos sulTqma, uSi. (28): daTmos wyroma moyvrisagan, misi hqondes SiSi, krZalva (29): xams, Tavissa xvaSiadsa arvisTana amJRavnebdes, ar bediTad haisUzmides, moyvaresa ayivnebdes, arsiT aCndes mijnuroba....` 15 Schota Rustaveli, Der Mann im Pantherfell, Übertragung aus dem Georgischen und Nachwort von Ruth Neukomm, s. 466-67. Manesse-Verl., Zürich 1991. 283 (30): mas uSmago vin miendos, vin moyvare gaamCivnos? da iqve: ra hgava, Tu moyvaresa kacman guli ar atkivnos. moyvare niSnavs megobarsac (kerZod, megobar qalsac), rogorc es Semdegi strofidan Cans (asmaTi eubneba avTandils): (252): aw moyvare gipovnivar, disaganca ufro desi. megobari qali vefxistyaosanSi upiratesad dad moixsenieba, mag., avTandili asmaTs das uwodebs: (868): dao, metsa saubarsa aRar momcems Jami da dro. avTandili asmaTs tarielis dobils uwodebs: (907): pirvel, glax, misi naWvreti, TviT merme Seni dobili. TinaTins da nestans rusTaveli dobilebs an dad-ficT uwodebs: (1576): erTmaneTisa gayrilni qalni ornive dobilni, erTmaneTisa dad-ficni, sityvisa gamodnobilni. A amrigad, kacisTvis megobari qali vefxistyaosanSi aris misi da, an dobili, an moyvare. qali megobrebi erTmaneTisTvis debi, dad-ficni an dobilni arian. tarieli Tavis Tavs xan fridonis amxanags, xan ki moyvares anu megobars uwodebs: (637): aw giambob, radgan Tavi ginda Cemad amxanagad. germanul TargmanSi amxanagis Sesatyvisad Freund gvaqvs, rac savsebiT gamarTlebulia. (641) : ar avi gesva moyvare, Jami Tu momxvdes Jamisad. rusTaveli avTandils da tariels xan moyvareebs uwodebs, xan _ amxanagebs. magaliTad: (673): amazeda Seificnes moyvareni gul-sadagni, da iqve: mas Ramesa erTgan iyvnes Svenierni amxanagni. A amxanagi Tanamedrove mniSvnelobiT (rogorc raime saqmianobaSi Tanamonawile) naxmaria Semdeg strofebSi: (1061): amoa, kargsa moymesa ra omi gahmarjvebodes, amxanagTaTvis ejobnos, vinca mas Tana hxlebodes. (261): egre uTxra: amxanago, iyav manda, momicade. avTandili tariels moyvares uwodebs: (871): moyvareman vardis kona gulsa mkra da damiwylula, igi fici, Cemgan sruli, man aRara gamisrula, mas Tu gamyri, sawuTroo, Cemi lxini gasrdasrula, sxva moyvare Tvalsa Cemsa gakicxula, gabasrula. asmaTi tariels avTandilis Zmobils uwodebs: (858) Sen umarTle xar, emdurvi, Sen gaeyare Zmobilsa. avTandili Tavis Tavs tarielis Zmad-fics uwodebs: (993): var ucxo vinme Raribi, sayofTa moSorvebuli, Zmad-fici tarielisa, Tqvens wina momgzavrebuli. 284 A avTandili Tavis Tavs fridonis Zmad-naficars uwodebs: (1326): ubrZana: `wadiT, waiReT, gza wavleT misve arisa, fridons miarTviT ustari Cemgan, Zmad-naficarisa~. rusTaveli avTandils tarielis Zmad-Seficebulad moixseniebs: (1391): axlos daisvams avTandils, missa Zmad-Seficebulsa. tarieli da avTandili vefxistyaosanSi Zmebadac moixsenebian: (879): veRar asmina, gardiWra, Zma gamoaCens Zmobasa! tarieli avTandilisTvis moyvare da Zmaze umtkicesi Zmaa: (798): me rad gavwiro moyvare, Zma, umtkicesi Zmobisa. magram isic unda SevniSnoT, rom avTandili zogjer sruliad ucxo xalxsac Zmebs uwodebs. ucxo menaveebs igi ase mimarTavs: (981): ymaman uTxra: `Zmano Cemno, kargTa kacTa gardgekide, me mefesa Tqvensa veZeb, maswavleT Tu sad wavide. A aseve mimarTavs is vaWrebsac: (1064): he, Zmano, weRanca mogismenia, RmerTsa Seesma nakadi, rac TqvenTa TvalTa gdenia. magram orive am bolo SemTxvevaSi ubralod mimarTvis formasTan gvaqvs saqme (rogorc es Tanamedrove qarTulSiac SeimCneva), da ara WeSmarit ZmobasTan. A amrigad, megobrobisUsityvaTvelSi vefxistyaosnis mixedviT Semdegi sityvebi Sedis: moyvare, Zmobili, dobili, dad-fici, da, Zma, Zmadnaficari/Zmad-fici/Zmad-Seficebuli, amxanagi. ra Tvisebebi unda axasiaTebdes moyvares, megobars? megobarma megobrisTvis araferi ar unda dainanos, TviT sicocxlec ki. avTandili: xams moyvare moyvrisaTvis, Tavi Wirsa ar damridad. guli misces gulisaTvis, siyvaruli gzad da xidad. tarieli: ...vinca kacman Zma iZmos, Tu daca idos, xams, Tu misTvis sikvdilsa da Wirsa Tavi ar dahridos. megobari yvela adamians sWirdeba: vin moyvaresa ar eZebs, igi Tavisa mteria. megobrobis amgvari gageba, misTvis Tavis ardazogva da gaWirvebis dros daxmareba saukuneebis manZilze SeinarCunes qarTvelebma.Mmegobari adamianis sulieri Zmaa. Zmaze axlobeli ki qarTvelisTvis warmoudgenelia. Zmobili Zmad miCneuls, Zmis magiers niSnavs. Zmobili SeiZleba iyos an Zmadnafici anu ZmadSeficuli, an ZuZus moziare anu ZuZusmte, ZiZiSvili. sulieri Zma anu megobari Zmobilze axlobelic ki SeiZleba iyos, Tumca qarTul da saerTod kavkasiis xalxTa kulturaSi ZuZusmte igive Zmaa, TiTqmis sisxliTa da xorciT naTesavia da am Zmobis damrRvevi sayovelTao gakicxvis Rirsia. 285 gavixsenoT akakisY`gamzrdeli~: `Sen eg saqme me momande, me vizam Sens magivrobas: an mogiyvan im cxens, an Tavs Sevwirav Sens megobrobas.~ _ eubneba baTu Tavis ZuZumtes. Zma da megobari akakisTanac sinonimebia: `mapatia Secodeba rogorc Zmam da megobarma,~ _ ambobs safar-begi baTuze. saerTod me-19 saukunis literaturaSi mravlad daiZebneba Tavdadebuli megobrobis magaliTebi (gansakuTrebiT al. yazbegis moTxrobebSi). dRevandel qarTulSi aranaTesaobrivi mimarTebebis aRmniSvnel sityvaTvelSi Semdegi sityvebi Sedis: nacnobi, amxanagi, [aseve (Tana)klaseli da (Tana)kurseli] axlobeli, megobari, Zmakaci, daqali, agreTve Zma da da. Zmakaci niSnavs (qeglis mixedviT) karg amxanags, megobars, am sityvam amJamad Secvala XIX saukuneSi xSirad xmarebuli Zmadnafici (yazbegi), Zmobili (barnovi, gogebaSvili). daqali qegl-Si arc aris warmodgenili, imdenad axalia es sityva, nawarmoebi Zmakacis analogiiT. saliteraturo enaSi misi xmareba Cven ar Segvxvedria. Tavdapirvelad igi ucxod xvdeboda yurs, mas socialuri Jargonis ieri dahkravda, radgan misi xmareba ufro provinciul metyvelebaSi iyo gavrcelebuli. amJamad es sityva aRniSnavs qal megobars, rogorc qalisas, iseve kacisasac. faqtiurad misi xmareba Caenacvla dobilis xmarebas, romelic sakmaod xSiri iyo 50-ian, 60-ian wlebSi. SeiZleba imitom, rom qarTveli adamianis Semecnebasa da kulturaSi megobruli urTierToba vaJsa da qals Soris yovelTvis daZmur urTierTobasTan iyo gatolebuli, dRes ase Tavisuflad ixmareba es ori, Tavis fuZeSi ZmisaUda disUSemcveli sityva megobris sanacvlod. ar aris gamoricxuli agreTve ucxo enebis gavlena: girlfriend, boyfriend inglisurSi da Freund, Freundin germanulSi ar niSnavs megobars Cveni gagebiT. aq erTi SemTxveva gvinda gavixsenoT: erTxel erT qarTvel axalgazrdasTan germaneli stumari iyo Camosuli. saRamos maspinZelma stumari rusTavelis prospeqtze saseirnod gaiyvana. aq mas jer erTi megobari gogona Sexvda, gadakocna da stumars rogorc Freundin-i warudgina, Semdeg meore megobari Sexvda, mere mesame da a.S. bolos gakvirvebulma germanelma hkiTxa, Sen ra haremi xom ar gyavso. megobari Freund-isa da Freundin-is pirdapiri Targmania da piruku, magram es sityvebi gansxvavebuli azriT ixmarebian, Cven ki gvWirdeba imis gaxazva, rom gogo, magaliTad, swored megobaria da ara Seyvarebuli. 286 amitom ixmareba albaT dRes ase xSirad megobris nacvlad daqaliUda Zmakaci, radgan am sityvebSi eqsplicituradaa mocemuli is damokidebuleba adamianisadmi (anu daZmuri urTierToba), rasac adre sityva megobari gamoxatavda. amJamad TandaTan qarTulSiac (yovel SemTxvevaSi sazRvargareT mcxovrebi qarTvelebis metyvelebaSi) sityva megobari _ ukve mets niSnavs, vidre mxolod sulier megobars. A SeiZleba iTqvas, rom arc-erT sxva sazogadoebaSi ar aris ise gavrcelebuli megobruli urTierToba (wminda megobruli) qalsa da vaJs Soris, rogorc es saqarTveloSia (an, Tu gnebavT, saqarTveloSi iyo 60-ian wlebSi). albaT amitom gaCnda swored qarTul sinamdvileSi amgvari (daZmuri) urTierTobis zustad gamomxatveli sityvebis aucilebloba, anu am urTierTobis kategorizaciis aucilebloba. D dabolos, zogadad Tu aranaTesaobrivi urTierTobis gamomxatvel sityvaTvelebs SevadarebT Zvelsa da axal qarTulSi, Semdeg suraTs miviRebT: Zvel qarTulSi, gansakuTrebiT vefxistyaosanSi, moyvares uWiravs centraluri adgili, Tanamedrove literaturaSi ki megobars. sabWoTa periodis sityvaTxmarebaSi xSiria _ amxanagi, romelic SeiZleba am periodis (gansakuTrebiT 20-iani wlebidan 50-ian wlebamde) gasaReb-sityvadac CaiTvalos. amJamad ki megobars Zmakaci da daqali enacvleba, gansakuTrebiT yoveldRiur sityvaTxmarebaSi. Zmadnafici, ZuZumte da ZiZiSvili saerTod gamovida sityvaTxmarebidan, radgan saTanado instituti aRar arsebobs. iklo Zmobilisa da dobilis xmarebis sixSiremac. samagierod yvela am sityvis nacvlad Warbad ixmareba Zmakaci da daqali, rac albaT imis uflebas gvaZlevs, rom isini Cveni drois e.w. gasaRebsityvebad CavTvaloT im sityvebis gverdiT, romlebic zemoT ukve iyo moyvanili qarTuli mediis monacemebis gaTvaliswinebiT. Lia Abuladze, Andreas Ludden Die Schlüsselwörter und das Wortfeld "Freundschaft" im Georgisch Zusammenfassung Die Wörter, die besonders wichtig für die Sprachgesellschaft und ihre Kultur sind, nennt man Key words. Heutzutage versuchen die Wissenschaftler verschiedene Probleme der Kultur anhand der Sprache und ihrer Schlüsselwörter zu erforschen. Jede Epoche hat eine für sie charakteristische Lexik. Es gibt jedoch auch solche Wörter, die, von Generation zu Generation überliefert, uns Hinweise auf bestimmte Erscheinungen der Kultur und Weltanschauung eines Volkes geben können. Zu solchen Wörter gehört das Wort Freund. 287 "Freundschaft" ist eine der wichtigsten menschlichen Beziehungen, die in keiner Kultur fehlt. Im georgischen Leben und Kultur nimmt die Freundschaft eine äußerst wichtige Rolle ein. Guram Asatiani schreibt: "Wir gehören zu den einigen wenigen Völkern, in deren seelischer Existenz die Freundschaft, nicht mit praktischem Zweck gehemmte Verbindung, sondern gerade Freundschaft in höchester, rein geistlicher Bedeutung, (als ein seelisches persönliches Streben zueinander) in der Hierarchie der ethischen Werten auf der Spitze steht. " In unserem Artikel beschäftigen wir uns mit dem Wortfeld "Freundschaft" im Altund Neugeorgisch. Einige von ihnen kann man die Key-words zur heutigen Zeit nennen. 288 enaTmecnierebis sakiTxebi _ I-II, 2009 qeTevan mirzikaSvili metyvelebis aRmniSvneli onomatopoeturi sityvebi qarTulsa da frangulSi Cveni Tavdapirveli mizani iyo metyvelebisa da smeniTi aRqmis aRmniSvneli qarTul-franguli onomatopoeturi leqsikis Sedareba. smeniTi aRqmis aRmniSvneli sityvebi saerTodac mcirericxovania, onomatopoeturi struqturisa ki ar aRmoCnda arc erT enaSi. es mosalodnelic iyo Sinaarsobrivi specifikidan gamomdinare. amjerad SevapirispireT metyvelebis aRmniSvneli onomatopoeturi sityvebi, rac sakmaod rTuli aRmoCnda, radgan am SemTxvevaSi udidesi da xSirad radikalurad Semcvleli mniSvneloba aqvs konteqsts. magram aseve sainteresoa calke, ganzogadebuli mniSvnelobiT ramdenad Cans ama Tu im cnebaSi metyvelebis gamorCeuli maxasiaTebeli, ris gamoc Cven maT gamovyofT. amJamad mxolod saliteraturo enaSi damkvidrebuli formebiT SemovifarglebiT. qarTul enaSi avarCieT sityvebi, romlebic aucileblad sametyvelo xmianobis mniSvnelobas gamoxataven da ara _ mxolod xmabaZviTobas, sxva SemTxvevaSi gacilebiT meti sityva mogrovdeboda. esenia: `bodiali~ (sisulelis, CvenTvis miuRebelis laparaki da ara avadmyofis uazro bodva. situaciis gaTvaliswinebiT gadataniTi mniSvnelobiT gvxvdeba xolme); `qaqani~, `dadRani~, `WiWyini~, `titini~, `tiktiki~, `tatani~ (dautatana), `jijRini, jajRani~, `yayani~, `CiCini~, `CifCifi~, `Clifini~, `roxroxi~, `Wartali~ (enis), `cacxani~ (daucacxana). am sityvebs sxvadasxva doziT axasiaTebT xmabaZviToba. frangulSi msgavsi emociiT datvirTuli sityvebi, rasakvirvelia, arsebobs, magram zusti Tanxvedra qarTul-frangul TargmniT leqsikonebSi daculi ar aris. es sityvebia: bavarder (le bavardage); le verbiage; coqueter (le coquetage; le caquet); jaser (la jaserie); babiller (le babiage); jacasser; le babil; le babillement; le ramage; balbutier; murmurer; gazuiller (le gazuillement); le grognement (la grognerie); le bougonnelent; le ronchonnement (fam.). ramdenime qarTuli cneba TargmniT leqsikonSi erTi sityviT ver gamoisaxeba da aRweriTi formebia gamoyenebuli, rac mosalodnelicaa, xmabaZviTobis elementi aqac aris, magram qarTulSi ufro Warbobs. qarTul-frangul leqsikonSi Sesabamisi qarTuli forma ramdenime sityviTaa ganmartebuli, magram aq erTadaa Tavmoyrili daaxloebiT msgavsi mniSvnelobis sityvebi da sulac ar aris gaTvaliswinebuli is specifikuri mniSvnelobebi, romlebiTac es sityvebia Rirebuli da ris dasadgenadac isini Cven calke jgufad gamovyaviT. erTi ram udavoa, aRniSnuli mniSvnelobis onomatopoeturi sityvebi qarTulSi ufro mravalricxo289 vania da mravalferovani (Sinaarsis gadmocema yvela enaSia SesaZlebeli da es, ra Tqma unda, gadamwyvetia, magram aq Cven im rigebis Sesaxeb vsaubrobT, romelTa msgavsic frangulSi ar Segvxvedria: tatani _ titini _ tutuni, WaWyani _ WiWyini _ WuWyuni da a.S.). Cven qarTuli formebis mcire ganxilvas SemogTavazebT istoriis gaTvaliswinebiT, Tan qarTulfrangul TargmniT leqsikonSi arsebul Sesabamisobebze gavamaxvilebT yuradRebas (risi moZiebac SesaZlebeli aRmoCnda). etimologiur leqsikonSi *bod- Zirs ori mniSvneloba ukavSirdeba, rogorc dRevandel qarTulSi, moipoveba Sesatyvisobebi megrulsa da lazurSi: megr. bord-, bord-iS-i `bodva~; laz. bod-, o-bod-u `bodva; arevdareva; kruxis mousvenroba~. svanuri ekvivalenti jer ucnobia, sabasTan es sityva saerTod ar aris ganmartebuli, xolo Tanamedrove gageba qarTvelur enebSi dadasturebul uZveles viTarebas emTxveva. ase rom, es sityva dRemde myarad inarCunebs semantikur mniSvnelobas. qaqani, WiWyini, jijRini-jajRani-jujRuni, yayani, CiCini, CifCifi, roxroxi, Wartali, cacxani _ etimologiur leqsikonSi ar Segvxvda. sulxan-saba naTqvamis nairferovnebis CamoTvla-klasifikaciisas iseT sityvebsac ixseniebs, romlebic dRes calke aRebuli ar gulisxmoben mniSvnelobis mqone xmianobas, aseTia, magaliTad: alersi _ `kacTa momadlebisa da tkbilTa Sesaqcevelad~ (saba); dRes aseve cota gansxvavebuli mniSvnelobis matarebelia cundruki, rac ganmartebiTi leqsikonis mixedviT ugvanod xtomas an mCated qcevas, qarafSutobas niSnavs; xolo sabasTan igi isea ganmartebuli, rogorc saubris erT-erTi saxeoba: `yurTa Sina sityvisa Tqmasa _ cundruki, romel ars CurCna~; e. i. saba CurCuls dabal xmaze laparaks eZaxis _ `Cumsa da dabalsa sityvisa Tqmasa _ CurCuli~, sadac Tanamosaubre SeiZleba igulisxmebodes da SeiZleba _ ara, Tumca calke gamotanili CurCuli yurSi Tqmada aqvs ganmartebuli; cundruki ufro dakonkretebuli mniSvnelobis mqonea da iseT saubars gulisxmobs, romelic aravis esmis, radgan TanamosaubrisTvis yurSia naTqvami. es ori sityva imitom gavmijneT, rom saba maT sinonimebad ar miiCnevs; dRes cundruki sakmaod uaryofiT konteqstSi ixmareba xolme da imaze ityvian, vinc uadgilod, Seufereblad iqceva sazogadoebaSi, am sityvas CurCulTan namdvilad anaTesavebs gamoyenebis Sefaseba, radgan arc CurCuli iTvleba sazogadoebaSi karg tonad. magram faqtia, rom dRes CurCuli Tavis ZirZvel mniSvnelobasac inarCunebs (dabal xmaze laparaks) da Tavisi meore mniSvnelobac ar daukargavs (yurSi Tqma), piriqiT, ufro meti intensivobiT ixmareba; xolo cundrukma sruliad dakarga metyvelebis gamomxatveli sityvis funqcia da qcevis aRmniSnvelad iqca. sainteresoa sityva CurCna, rac CurCulis Semdegaa leqsikonSi da `mcire CurCuls~ niSnavs. es sityva saliteraturo qarTulSi aRar arsebobs am mniSvnelobiT da sruliad sxva Zirs 290 daemTxva. etimologiur leqsikonSi CurCulis gagebiT warmodgenilia *furC- Ziri, romelic mxolod qarTulsa da megrulSi realizdeba: qarTulSi _ furC-ul-i (imerulsa da gurul dialeqtebSi), xolo megrulSi _ furcq-in-i/fucq-in-i. ver vityviT, ratom daikarga es Ziri qarTulSi da ratom itvirTa `CurCulis~ mniSvneloba sxva Zirma, romlis Sesatyvisobebic sxva qarTvelur enebSi ar dasturdeba. qegl-Si qaqani ganmartebulia Semdegnairad _ 1. aCqarebulad, xmauriT pirRia sunTqva (daRlilobisagan, sicxisagan...) 2. gauTavebeli, gabmuli, xmamaRali laparaki. rogorc aRvniSneT, es sityva etimologiur leqsikonSi ar aris; sabasTan ki mxolod pirveli mniSvneloba aqvs, rac Cven amJamad ar gvainteresebs. rogorc Cans, saubris mniSvneloba gvian SeiZina da Tavdapirvelad aCqarebul sunTqvas niSnavda. WiWyini aseve ar moiZebna arc etimologiur da arc sabas leqsikonSi, dRevandel ganmartebiT leqsikonSi ki naTqvamia: WiWyini _ usiamovno, wvrili xma, Wirveuli laparaki an tirili (WiWyina = zurna). rogorc vxedavT, es sityvac gadataniTi mniSvnelobiT SeiZleba vixmaroT: sxva xmianobasac niSnavs da adamianzec SeiZleba gadavitanoT. WiWyini frangulad ganmartebulia _ le grognement (la grognerie); le bougonnelent; le ronchonnement (fam.); TiToeulis ganviTarebis istoriasTan erTad, davinteresdiT, rogor aris ganmartebuli ukve franguli sityvebi qarTulad frangul-qarTul TargmniT leqsikonSi: grogner (le grognement, la grognerie) _ 1. Rrutuni (Roris); Rriali, brdRvinva (daTvis); 2. buzRuni (ufro protestis niSnad); es sityva frangul enaSi 1180 wels dadasturda `buzRunis, CurCulis~ mniSvnelobiT, iyo aseve Roris xmianobis aRmniSvneli da 1190 wels simReris aRmniSvneladac gvxvdeba; amave Ziridan modis msgavsi mniSvnelobis sityva, romelmac odnav sxvagvari ganviTareba pova (igi qarTul-frangul leqsikonSi ar Segvxvedria): gronder _ amis Sesabamisi forma 1120 wels aRiniSna msgavsi mniSvnelobiT. dRes zemoaRniSnul or sityvas Soris xmarebis sixSireSia gansxvaveba, pirveli ufro intensiurad gamoiyeneba CvenTvis saintereso mniSvnelobiT, xolo es ukanaskneli ufro Rrenis, gadataniTi mniSvnelobiT quxilis aRmniSvnelad gvxvdeba, misTvis `buzRuni~ da saTqmelis `kbilebSi gamocra~ ukve moZvelebulia. am zmnas sxva, radikalurad gansxvavebuli mniSvnelobac aqvs: `bavSvis datuqsvis, sayveduris Tqmis~. WiWyinis meore da mesame Sesabamisobas etimologiur leqsikonebSi ver mivageniT: le bougonnelent (bougonner) _ buzRuni, jujRuni, sityvis kbilebSi gamocra; mesame Sesabamisobac identurad ganimarteba: le ronchonnement (fam.) _ buzRuni, jajRani, burtyuni; aq mocemuli samive sityva msgavsi mniSvnelobisaa, magram arc erTi araa ganmartebuli WiWyinad, ris ekvivalentadac Tavdapirvelad zemoT moyvanil sityvebs mivageniT. 291 jajRani _ es sityva ar aris etimologiur leqsikonSi, sabasTan mxolod erTi maTgania ganmartebuli or adgilas, oRond odnav gansxvavebuli agebulebiT: `diacTa yayansa Z i Z g i n i da j i j g i n i~; `jijgini _ uSveri laparaki, ZiZgini~. principi kargadaa daculi, aRniSnuli sityva CamonaTvalSi aqvs naxsenebi da Semdeg calkecaa gamotanili, Tanac absoluturad identuri mniSvnelobiT. Tumca dRevandel qarTulSi fexmokidebulia msgavsi agebulebis aSkara onomatopoeturobiT gamorCeuli sami sityva: jajRani-jijRini-jujRuni, romlebic gansxvavebuli elferiT gamoirCevian da ramdenadme Tavisebur metyvelebas gamoxataven. qeglSi asea ganmartebuli: jajRani _ xmamaRla, ukmayofilo kiloTi laparaki, _ buzRuni; jijRini _ 1. ukmayofilo laparaki, _ buzRuni; jiyjiyi _ ulazaTo, gaurkveveli laparaki, _ jiRjiRi; jujRuni _ 1. cxvirSi laparaki, _ dudRuni 2. igivea, rac buzRuni. am sityvebs Soris Zalian mcirea sxvaoba, magram mainc aris. jajRani da jijRini _ orive ukmayofilebas gamoxataven erTgvari buzRuniT, magram jajRani xmamaRlobis faqtorsac Seicavs, gansxvavebiT jijRinisgan, romelic ufro dabal tons gulisxmobs. jujRunis meore, Cveni azriT, gviani mniSvneloba aseve buzRunia, magram pirveli mniSvneloba gaurkveveli laparakia, rasac gvian unda mimateboda buzRunis mniSvneloba, radgan misi warmoTqma Zalian hgavs am mniSvnelobis mqone wina or sityvas (etimologiur leqsikonSi gvxvdeba aSkarad onomatopoeturi agebulebis RijRij-eb-s (*Rij- Ziridan), rac uTavbolos laparaksa da sicils niSnavs, megruli Sesatyvisia i-Rinjg-in-an-s `icinis, iRriWeba~. rogorc Cans, am formam mogvianebiT dakarga metyvelebis gageba da sicilis, Rrejis mniSvneloba SeiZina). `yayani _ mravalT laparaki, RaRadeba~; _ sabas ganmarteba zustad emTxveva yayanis dRevandel gagebas, e.i. SegviZlia vTqvaT, rom mas saerTod ar Seucvlia mniSvneloba. ganmartebiT leqsikonSi msgavsadaa ganmartebuli (yayani _ xmamaRla da uTavbolod laparaki bevrisa), oRond ratomRac dakargulia bevri adamianis xmianobis gageba, radgan mocemuli ganmarteba bevr laparaks ufro niSnavs, vidre bevri adamianis erTobliv yayans. ganmartebiT leqsikonSivea gamotanili sityva yaryari _ 1. yayani, xmauroba; 2. igivea, rac yaSyaSi (arwivis, orbis da misTanaTa xmauri, yivili); saliteraturo enaSi naklebaa gavrcelebuli da ufro meore mniSvnelobiT ixmareba, Tumca dialeqturma masalam SeiZleba sul sxva suraTi gviCvenos. qarTul-frangul leqsikonSi yayanis Sesatyvisi aRmoCnda _ vociférer (gamxecebuli adamianis Rriali), faire du boucan (xmauris atexva); pirveli mniSvneloba mxolod xmis simaRliT Seesabameba yayans, arc intensivoba da arc adamianTa simravlis xmianoba aq gaTvaliswinebuli ar aris, meore mniSvneloba ufro Seesabameba azrobrivad, magram, rogorc vxedavT, igi erTi sityviT ar gadmoicema. 292 `CiCini _ maradis idumal saqmes urCevdes da ara saanmjmnod (sajarod)~; rogorc vxedavT, es sityva sabas metad saxasiaToda aqvs ganmartebuli, dRes CiCins igive mniSvneloba aqvs, magram ratomRac gafermkrTalda arasajaroobis elementi, amas ganmartebiTi leqsikonic adasturebs: CiCini _ erTisa da imaves daJinebiT laparaki (raimes Cagonebis mizniT); aseve ar Sescvlia mniSvneloba CifCifs _ flafniT laparaki, flafna, ukbilos saubari; identuria Tanamedrove ganmartebac: CifCifi _ ukbilo adamianis gaurkveveli laparaki; am SemTxvevaSi sabaseul da Tanamedrove leqsikonis ganmartebas Soris sxvaoba xelSesaxebia, flafnis ganmarteba Cven moviZieT calke, xolo sabaseuli midgoma sainteresoa, radgan sulac ar gulisxmobs mxolod `ukbilos saubars~, aramed _ `ukbilosaviT saubarsac~, gansxvavebiT dRevandeli leqsikonisagan. Cvens Temas pirdapir ar exeba da sruliad gansxvavebul problemad gveCveneba defeqturi metyvelebis aRmniSvneli sityvebi, magram mainc mogvyavs isini, Tumca klasifikaciisa da calke gamoyofis gareSe. erT-erTi aseTi sityvaa Clifini, romelic mxolod ganmartebiT leqsikonSi moviZieT da metyvelebis (warmoTqmis) naklia, rodesac s-s magivrad S-s warmoTqvamen. am sityvas zogadad enamoCleqilobis aRsaniSnavad xmaroben da Cveni azriTa da gamokiTxviT sulac ar aris aucilebeli metyvelebaSi mxolod s-s S-d Secvla, raTa Clifini vuwodoT. qarTul-frangul leqsikonSi CifCifis Sesabamisia _ marmotteur, euse; rac zmna marmotter-danaa nawarmoebi da CifCifs, burtyuns niSnavs, etimologiur leqsikonSi misi Sesabamisi ver vipoveT. roxroxi _ uSno, boxi xmiT xmamaRla laparakia. Tumca Zvel leqsikonebSi ver moviZieT da, Sesabamisad, mZafri xmabaZviTobis gaTvaliswinebiT gvian unda iyos Semosuli raxraxis gavleniT. sabas aRniSvniT, Wartali/Wardali somxuria, `mravalmetvyels kacsa hqvian~. xolo ganmartebiT leqsikonSi vkiTxulobT _ Wartali igivea, rac enis Wartali _ gauTaveblad da uadgilod laparaki, tartari. dRes es sityva konteqstis gareSe saerTod ar gamoiyeneba (enis Wartali). qarTul-frangul leqsikonSic enasTan konteqstSi moipoveba, misi Sesabamisi sityvebia _ le bavardage, le verbiage, le caquet, jaser (la jaserie), l`babillage, le babil (bavSvis); le bavardage (bavarder). TargmniT frangulqarTul leqsikonSi ki laybobas, `laqlaqs, ybedobas~ niSnavs, aqvs wamoroSvisa da wamocdenis mniSvnelobac. igi XIV saukuneSi Semovida frangul enaSi xalxuri laTinuridan, misi pirveladi forma iyo baver da `laybobas~ aRniSnavda, dRevandeli formis miRebamde mravalferovani saxe hqonda. le verbiage _ fuWmetyvelebas, laybobas niSnavs, sainteresoa misi Ziri verbe, romelic laTinuri forma verbum-dan miviReT frangulSi; Tavdapirvelad niSnavda `sityvas~, Semdeg _ warmoTqmul sityvebs, e.i. 293 `metyvelebas~; 1220 wels odnav Secvlili formiT gvxvdeba (verble) da metyvelebis paralelurad `gagebinebasac~ gamoxatavs. amave wels gvxvdeba `xamamaRali laparakis, kamaTis~ mniSvnelobiT. dRes es sityva (le verbe), upirveles yovlisa, gramatikuli mniSvnelobiT gamoiyeneba xolme da `zmnas~ aRniSnavs (es gageba mas enaTmecnierebis ganviTarebasTan erTad unda mieRo da, rogorc yvela termini, isic xelovnuria), xolo Cveulebriv metyvelebaSi niSnavs `sityvas, saubars~. le caquet niSnavs layboах а е, х а е а е и. etimologiur leqsikonSi ver mivagebas, niT jaser (la jaserie)-s, rac ybedobas niSnavs, misi meore mniSvnelobaa wamocdena, wamoyrantaleba. 3. Zviris Tqma vinmeze, vinmes gakilva. 4. Cxavili (Cxikvis). es zmna imiTaa saintereso, rom yvela xmabaZviTi sityvisgan gansxvavdeba semantikuri gadasvliT, rogorc wesi, danarCenebisTvis pirveladi mniSvneloba ramis xmianobaa (cxovelis, frinvelis da a.S.), xolo ukve Semdeg asociaciiT unda migveRo adamianis ama Tu im ganwyobis aRmniSvneli, ramisTvis mimsgavsebuli xmianoba. aseT sityvebs Tavdapirveli mniSvneloba pirvel adgilze aqvT SenarCunebuli da mxolod amis mere gadataniTi gagebiT gamoxataven adamianis metyvelebas, ris aRsaniSnadac sixSiris mixedviT sazogadoebaSi ufro aqtiurad gamoiyenebian. am SemTxvevaSi ratomRac piriqiT momxdara, rac imas gviCvenebs, rom semantikuri TvalsazrisiT sawinaaRmdego movlenac bunebrivia, SeiZleba adamianis metyveleba gamoviyenoT Cxikvis xmianobis aRsaniSnavad. la babillage, babiller, le babil (bavSvis) _ bavSvis sasiamovno xmianoba araerT enaSi ukavSireba bagismier Tanxmovnebs. aRniSnuli sityva jer ybedobas niSnavs, xolo meoreul mniSvnelobad bavSvis titini aqvs. am SemTxvevaSi qarTulSi bagismier Tanxmovnebs swored es enacvleba. aseve SeiZleba niSnavdes Citebis Jrurtulsac. igi 1160 wels Cndeba frangulSi, Tavidanve onomatopoeturobiT gamoirCeva, radgan bab- Ziri tuCebis moZraobaze miuTiTebs, Tavidan igi borZikiT laparaks, enabluobas niSnavda, xolo ybedobis gageba XIII saukunidan itvirTa. cacxani _ `gawyromiT SeZaxeba~. es sityva mxolod Tanamedrove leqsikonSia da ufro xSirad piriani formiT Tu gvxvdeba, sawyisSi _ TiTqmis ara. frangulenovan TargmniT leqsikonSi misi Sesatyvisoba ratomRac aRmoCnda _ crier (yvirili), crier après qn (vinmesTvis yvirili). es, ra Tqma unda, cacxanis niuansobriv maxasiaTeblebs ver gadmoscems, magram frangulSi misi Sesatyvisi sxva ar aris. WukWukebs _ 1. WukWuks gamoscemen frinvelebi. 2. WukWukiT laparakobs, saubrobs; moxucebi tkbilad WukWukebdnen. sabasTan WukWuki mwyerT neli xmianobaa. aqac imave movlenasTan gvaqvs saqme, radgan metyveleba am sityvaSic gvian gamoixata da frinvelTa xmianobidan gadavida analogiiT, rasac, Cveni azriT, kvlav asociaciuri axsna unda hqondes. 294 tatani-titini-tutuni; sainteresoa, rom tatani sabasTanac da Tanamedrove ganmartebiT leqsikonSic jer cis tatnobs niSnavs da mere ukve datatanebis mniSvnelobas iZens: tatani _ 1. tatnobi, mzis Saravandedi; 2. (dautatana) _ gawyromiT, gajavrebiT laparaki; xmamaRla datuqsva, cacxani; titinis mniSvnelobam gadaiwia, radgan sabasTan cudi saubari, cudi diacuri ubnobaa; xolo Tanamedrove qarTulSi ufro axlad enaamodgmuli bavSvis laparaks niSnavs da tiktikis sinonimia. misi mxolod meore mniSvnelobaa uTavbolo laparaki, ybedoba, risi gagebiTac dRes TiTqmis aRar xmaroben. tiktiki _ (gazuiller (le gazuillement); babiller (le babiage); le babillemen; le ramage; balbutier; murmurer). sityva tutuni mxolod sabasTan Segvxvda da niSnavs Cum drtvinvas, tutunobas _ cundruks; tatyani-tityini; tatyani _ xmamaRla, uSnod laparaki; tityini _ uTavbolo laparaki, _ ybedoba; rogorc vxedavT, aq mxolod xmis tonalobaSia gansxvaveba, sxva SemTxvevaSi orive sityva uSno, uTavbolo laparaks gamoxatavs, oRond tatyani ufro xmamaRalia, es a xmovnis prerogativa unda iyos, rac sxva msgavsi agebulebis sityvebSic gasaTvaliswinebelia. tartari-turturi; `ena-dauyenebelisa mraval sityvasa hqvia tartari~; swored sabas identuradaa ganmartebuli es sityva dRevandel qarTulSi. tartaris wyvili sityva sabasTan saerTodac ar aris ganmartebuli, xolo qegl-Si _ 1. CurCuls, butbuts niSnavs 2. risame uSnod qneva, moRereba (xelis, joxis). saliteraturo enaSi am sityvis meore mniSvneloba TiTqmis ucnobia, pirveli mniSvnelobis mixedviT ki a da u xmovnebis dapirispireba kvlav dadasturda. sainteresoa, rom etimologiuri leqsikonis mixedviT *turtur-(i) `tuCebs, pirs~ niSnavda qarTulSi, xolo igive Ziri garkveuli saxesxvaobiT _ tintvir-(i) (qarTulSi i varianti saerTod ar gvaqvs) _ lazurSi aseve `tuCebs~ niSnavs. dRes sityva turturi leCxumur dialeqtSia moqmedi. etimologiuri monacemebis mixedviT SegviZlia vimsjeloT, rom am Ziris Tavdapirveli mniSvneloba metyvelebasTan iyo dakavSirebuli, xolo ganmartebiT leqsikonSi dadasturebuli meore mniSvneloba gviandeli SenaZeni unda iyos. luRluRi aramkafio, gaurkveveli laparakia. sabasTan misi mniSvneloba identuradaa ganmartebuli, oRond ufro specifikuri, misaxvedri da qarTuli enis ukeT Cawvdomaze orientirebuli axsniT: `sneulTagan ukafiod, Znelad amoubnoba~. mniSvnelobiT ki gansxvavedeba, magram Ziris msgavsebis TvalsazrisiT aqve gvinda aRvniSnoT *Rul- Ziri, rasac qarTulsa da svanur enebSi eZebneba Sesatyvisoba, qarTuli enis gurul 295 dialeqtSi RurRuli `gajavrebas, Cumad laparaks~ niSnavs, xolo svanurSi li-Rul-i `buzRuns~ niSnavs. wuwuni _ ukmayofilo gamoTqma, _ Civili. sabasTan undomi, cudi tirilia. Civili _ 1. sayveduris, ukmayofilebis gamoxatva sityvierad (raime usiamovnebis, tkivilis da misT. gamo), 2. saCivris Setana sasamarTloSi. sabasTan Civili _ mowyinaris hambavi (aCivla, maCivla, naCivlebi); aCivla _ Civili aTqmevina. Civili _ 1. sayveduris, ukmayofilebis gamoxatva sityvierad (raime usiamovnebis, tkivilisa da misTanaTa gamo); 2. saCivris Setana (sasamarTloSi); RaRadi garkveuli xmabaZviTobiT xasiaTdeba, magram Sinaarsobrivadac saintereso sityvaa, amitom qveviT ganvixilavT sxva, aseTive specifikuri mniSvnelobis matarebel formebTan. rogorc Cans, aseTma sityvebma mogvianebiT itvirTa adamianis xmianobis aRniSvna, isini erTgvari asociaciis gziT mimsgavsdnen adamianis metyvelebas imis mixedviT (imis gaTvaliswinebiT), manamde rasac gamoxatavdnen. rogorc cnobilia, xmabaZviT sityvebSi aRsaniSnsa da aRmniSvnels Soris kavSiri motivirebulia, bgeras garkveuli mniSvneloba eniWeba. `bgerweriT leqsikas axasiaTebs mWidro kavSiri bgerasa da mniSvnelobas Soris. am tipis leqsikaSi mcire bgeriTi cvlilebebi semantikur mniSvnelobaTa elferis cvlas iwvevs. amitom variaciuloba, romelic bgerweriTi derivaciis saxes iRebs, erTgvarovani mniSvnelobis mqone sityvaTa konebs qmnis. monaTesave mniSvnelobis mqone leqsemebs monaTesave bgeriTi struqtura aqvT. amitom SeiZleba vilaparakoT fonemur diferencialur niSanTa da semantikur diferencialur niSanTa kavSirebze~ (meliqiSvili 1999:80). magram es procesi sxvadasxva enaSi gansxvavebulad mimdinareobs. am SemTxvevaSi, qarTuli da franguli enebis magaliTis gaTvaliswinebiT, erTi ram udavoa, qarTulSi aseTi sityvebi gacilebiT mravalricxovania da struqturulad ufro mowesrigebul, sistemur suraTs qmnis, vidre frangul enaSi. qarTulSi /a-i-u/ xmovnebis monacvleoba erTgvarovan Tanxmovnur yalibSi sakmaod xSiria. saSualo aweulobis /e, o/ xmovnebi bgerweriTi sityvebis gadmosacemad ar gamoiyeneba xolme. es erTgvari ukiduresoba mkveTri dapirispirebis Seqmnis mizniT unda aixsnas. `diferencialur niSanTa doneze fonosemantikuri kavSiris gamovlena SesaZlebelia bgerweriTi leqsikis Seswavlis, poeturi Semoqmedebis analizis, fsiqolingvisturi eqsperimentebis meSveobiT. am gziT xerxdeba metyvelTa enobrivi kompetenciis Rrma Sreebis gamovlena~ (meliqiSvili 1999:83). ganxiluli onomatopoeturi sityvebi SevecadeT Sinaarsisa da struqturis mixedviT garkveul klasifikaciaSi mogveqcia da gagverkvia, ramdenad daemTxvevoda Sinaarsobrivi mxare fonetikur-struqturul age296 bulebas. amis mixedviT gamovyaviT sityvebi, romlebic a) maRal xmianobas gulisxmoben; b) saSualo, Cveulebriv xmianobas gamoxataven da g) xmadabla saubars. aq calke gamoiyofa defeqturi metyvelebis aRmniSvneli leqsika. rogorc cnobilia, qarTulSi aqtiuria sami xmovniT dapirispirebuli xmabaZviTi sityvebi, am SemTxvevaSi erTmaneTs upirispirdeba a/i/u, romelTa meSveobiTac yovelTvis ar realizdeba triada an yovelTvis adamianis metyvelebas ar gamoxatavs. [babani] _ [bibini] _ [bubuni]; dadRani _ ____ _ dudRuni; _____ _ _____ _ duduni; tatani _ titini _ tutuni; _____ _ wiwini _ wuwuni; jajRani _ jijRini _ jujRuni; _____ _ CiCini _ [CuCuni]; _____ _ WiWyini _ WuWyuni; _____ _ _____ _ [guguni]; [kakani] _ [kikini] _ [kukuni]; _____ _ _____ _ [zuzuni]; _____ _ [sisini] _ _____ ; _____ _ [SiSini] _ _____ ; RaRani _ RiRini _ RuRuni; yayani _ [yiyini] _ _____ ; raxraxi _ roxroxi _ _-___ ; am SemTxvevaSi garkveuli klasifikacia xerxdeba, a xmovniT warmoebuli sityva ufro maRal tonalobas gamoxatavs, i da u ki cota gansxvavebul suraTs iZleva. i xmovani mkveTr, gamkivan xmovanebaze migvaniSnebs, rasac gamaRizianebeli da sijiutis elementic axlavs (jijRini, WiWyini, wiwini, CiCini). Tumca yvela leqsikuri erTeuli am klasifikacias ar eqvemdebareba, magaliTad, titini da RiRini sasiamovno, dadebiT efeqtTan aris dakavSirebuli. u xmovani dabalxmiani uaryofiTi xmianobis gamomxatvelia yovelTvis, roca is adamianis metyvelebas guelisxmobs (garda RuRunisa, romelic mtredis xmianobas gamoxatavs, magram gadataniTi mniSvnelobiT adamianebTan dakavSirebiTac ixmareba). Sesabamisad, zemoT aRniSnuli sami tonalobis gamosaxatavad qarTulSi sami xmovani gamoiyeneba da Tumca triadebi arasrulia da xSir SemTxvevaSi adamianis metyvelebazec ar migvaniSnebs, magram specifika mainc erTnairi aqvT. SegviZlia vivaraudoT, rom carieli ujrebi Tavisuflad Seivseboda dialeqturi masaliT da axal saintereso masalasac mogvcemda. rac Seexeba Tanxmovnebs, maRal xmas ukeT gamoxataven ukanaenismieri xSuli Tanxmovnebi, rac ufro ukanawarmoebisaa Tanxmovani, miT ufro 297 maRal tonalobas gamoxatavs; sainteresoa, rom fSvinvieri Tanxmovnebi saerTod ar monawileoben msgavsi sityvebis warmoebaSi. literatura meliqiSvili 1999 : i. meliqiSvili, bgerweriTi leqsikisaTvis qarTulSi, enaTmecnierebis sakiTxebi, 3, Tbilisi. r. naTaZe, zogadi fsiqologia, Tbilisi 1956. g. ramiSvili, enaTa Sinaarsobrivi sxvaoba enaTmecnierebisa da kulturis Teoriis TvalsazrisiT, Tbilisi 1995. a. a. sereiCikova, franguli enis gramatika, Tbilisi 1975. z. jafariZe, percefciuli fonetikis ZiriTadi sakiTxebi, Tbilisi 1975 Г . ., а ичии е ия че вече их я ы в и е в ия ии а х в е а ви ие че вече ва, И а ые ып я ы а и , 1984. TombaMecz I., La sémantique, Paris 2006. saanalizo masala amoRebulia Semdegi leqsikonebidan : i. abulaZe, Zveli qarTuli enis leqsikoni, Tbilisi 1973. r. gaCava, sinonimebis frangul-qarTuli saswavlo leqsikoni, Tbilisi, 1996. a. neimani, sinonimTa leqsikoni, Tbilisi 1978. s.s. orbeliani, leqsikoni qarTuli, I-II, Tbilisi 1991. z. sarjvelaZe, Zveli qarTuli enis sityvis kona, Tbilisi 2001. h. fenrixi, z. sarjvelaZe, qarTvelur enaTa etimologiuri leqsikoni, Tbilisi 2000. b. foCxua, qarTuli enis leqsikologia, Tbilisi 1974. n. qadeiSvili, franguli enis Tematur-dargobrivi leqsikoni, Tbilisi 2005 qarTuli enis ganmartebiTi leqsikoni 8 tomad, a. Ciqobavas redaqciiT, Tbilisi 1950-64 ww. qarTuli enis ganmartebiTi leqsikoni, erTtomeuli, arn. Ciqobavas redaqtorobiT, Tbilisi 1985. qarTul-franguli leqsikoni, I, II, III tomi, red. n. qadeiSvili, Tbilisi 1998. s. yauxCiSvili, mokle qarTul-laTinuri leqsikoni, Tbilisi 1959. Га и а A., а и ва , М ва 1946. Bertaud du Chazaud H. , Dictionnaire de synonymes et mots de sens voisin, 2003. Dubois J., Mitterand H., Dauzat A., Dictionnaire étimologique et historique du français, 1999. Genonvrier E., Désirat C., Hordé T., Larousse, Nouveau dictionnaire des synonymes, Paris 1997. Merveilles et secrets de la langue française - est une réalisation de selection du Reader Digest, Paris, 2002. Greimas A.J., dictionnaire de l`ancien français jusqu`au milieu du XIV siècle, Canada, 1987. Micro Robert, Dictionnaire du français primordial, 1987. Ripert P., Dictionnaire des synonymes de la langue française, 1994. Lingvo 11. 298 Ketevan Mirzikashvili The Onomatopoetic Words in Georgian and French Languages Summary Onomatopoetic words differ according to their characterization in the Georgian and French languages. There are various Onomatopoetic words in Georgian and they create ternaries or pairs through the alternation of vowels and syllables, though the same words are characterized as less systematic ones in the French language. The differentiation of meanings either does not take place or is generally characterized in the translating dictionaries. 299 enaTmecnierebis sakiTxebi _ I-II, 2009 ramaz qurdaZe qarTuli leqsika rusul JargonSi rusuli Jargoni da skabrezuli gamoTqmebi metad mravalferovani da Taviseburia. mas karga xania swavloben rogorc TviT ruseTSi, ise mis farglebs gareTac. sruliad gasagebia rusuli saenaTmecniero-leqsikologiuri wreebis interesi rusuli Jargonisadmi, magram aranakleb mniSvnelovania am sakiTxisadmi sxva qveynebis interesic, radganac Jargoni erTgvarad SeuniRbavad, daufaravad warmoadgens ama Tu im xalxis bunebasa da xasiaTs. JargonSive Cans ama Tu im xalxis damokidebuleba sxva xalxebis mimarT. am TvalsazrisiT, bunebrivia, CvenTvis ar aris interess moklebuli, Tu rogor aris warmodgenili qarTveli xalxi da qarTuli leqsika rusul Jargonsa da skabrezul gamoTqmebSi. ra Tqma unda, erT werilSi SeuZlebelia am kuTxiT ganvixiloT mTeli rusuli Jargonuli leqsika, romlis Sesaxebac sakmaod mdidari literatura arsebobs rogorc nabeWdi, aseve sainterneto eleqtronuli versiebis saxiT. winamdebare werili mxolod xuTi leqsikonis masalas emyareba; amaTgan pirveli oTxi uSualod rusuli Jargonis leqsikonia, mexuTe ki XX saukunis rusuli sazogadoebriv-politikuri leqsikonis masalebs warmoadgens. rogorc cnobilia, Jargoni viwro socialuri jgufis metyvelebaa, socialuri dialeqtis saxea, romelic metyvelebis iseT nairsaxeobas warmoadgens, romelic gasagebia adamianTa viwro wrisaTvis da gaugebaria sazogadoebis sxva wevrebisaTvis. sxva maxasiaTeblebTan erTad Jargoni Seicavs damcirebis, aTvalwunebis (peioratiul) momentebsac (gamyreliZe, kiknaZe, Saduri, Sengelaia 2003:383-384; qarTuli ena, enciklopedia 2008:383). dacinvas, peioratiulobas ufro mZafri xasiaTi eZleva maSin, rodesac mas erTi eris warmomadgenlebi iyeneben meore eris mimarT da Tanac dacinvisa da gakilvis mizniT maTi mSobliuri enis leqsikas mimarTaven. swored am TvalsazrisiT sainteresoa, ra adgili uWiravs qarTul leqsikas rusul JargonSi da rogor iyenebs mas rusuli slengis momxmarebeli. rusul JargonSi, upirveles yovlisa, sayuradReboa, Tu rogor ixsenieben qarTvels an rogor mimarTaven mas. aseT mimarTvas ironiuli elferi aqvs, rasac naTlad gamoxatavs qarTuli leqsikis gamoyeneba: aseTia qarTuli sityva kaci qarTuli wodebiTi brunvis formiT: kaco. es 300 magaliTi amerikaSi gamocemuli rusuli Jargonis leqsikonidan mogvyavs. am SemTxvevaSi saleqsikono formas aqac da qvemoTac srulad warmovadgenT sailustracio masalasTan erTad. konkretulad kacosTan dakavSirebiT SevniSnavT, rom am leqsikonSi kaco arasworad qarTul sityva megobarTanaa dakavSirebuli: , m., indecl. A Georgien (from the Georgian word for friend). ♦ и ё ? "Where does that Georgian guy live?" (Shlyakhov, Adler 1999). qarTvels moixsenieben qarTuli anTroponimebiTac. amisaTvis iyeneben sxvadasxva qarTuli saxelis moferebiT formebs, mag.: Ó , и ., ш .-и . и . и а в, 94 ( и и и а 2003). am saleqsikono formas ganmartebisas miwerili aqvs: ш .-и . – xumrobiT, ironiulad. aseve xumrobiT da ironiulad gvxvdeba: gogi, givi, vano, romelTa Sesaxeb qvemoT visaubrebT. aseve xumrobiT, ironiulad, ufro zustad rom vTqvaT, dacinviTaa Seqmnili ruseTSi moRvawe zogi qarTvelis an qarTuli warmoSobis adamianis Jargonuli metsaxeli. am SemTxvevaSi zogjer qarTul sityvas iyeneben, romelic eriTmeba am adamianis gvars: , еи ., ., ш .-и . С ль ли ( апи 1999 .) ( и и и а 2003). zogjer ki qarTuli gvaris daboloebas inarCuneben da erTgvar sityvaTa TamaSs mimarTaven, kerZod, JReradobiT qarTuli gvaris msgavs sityvas qmnian, mag.: , еи ., . ** ер рме е, ш ., П л и л . – , 1997, № 38 ( и и и а 2003). qarTvels aRniSnaven araqarTuli sityvebiTac. dReisaTvis rusul Jargonze didi gavlena aqvs inglisur enas da es qarTvelTan dakavSirebul Jargonul terminebSic gamovlinda, kerZod, qarTvels eZaxian -s, rac inglisuri Georgian – qarTveli sityvidan momdinareobs: , а, ., . . и . – а . а и , 21 – 22. Georgian – и . П их и и и ф и. + и вааша е , 112 ( и и и а 2003). ra Tqma unda, qarTvels moixsenieben yvela im terminiT, riTac saerTod kavkasielebs ixsenieben. aseTi Jargonuli sityvebia, magaliTad, abragidan momdinare , rac kavkasiels, upatiosnos, qurds, matyuaras niSnavs: , - , m., neg. A Caucasian; a dishonest person, cheater (lit., an armed horseman of Caucasian origin). ♦ ь , я ь. "In this market it’s just one thief after another, all trying to rip you off" (Shlyakhov, Adler 1999). 301 saerTod kavkasielis da, bunebrivia, maT Soris qarTvelis aRmniSvneladac rusul JargonSi arsebobs somxuri anTroponimic, rac somexsac aRniSnavs da zogadad kavkasielsac: . Хачи а п я и и в и и , а, ., п е е . е п п п а е. ( апи 1999 .). и , а, ., п е е . 1. я и . а ы е в а ах – хачи и. а ве а в а я и ( апи 1989 .). + а вы, 237. и и . И е а 2. П и ль а е я и а вя я "хачи и" (п а е я е и я я п е ави е и ве и их и , а я и их а в). а ыва и в , е в х а ч ах, и чи е ы чых ав е а аев. С и а, 1992, № 38, 35 ( и и и а 2003). yvela kavkasiels mimarTaven Semdegi somxuri saxeliTac: – П е е е и е е а ва ие ав а а (С Ж) (К е и в, К и в 1996). maSasadame, somxuridan momdinare sityvebiT: , , aRniSnaven yvela kavkasiels. Tumca, qarTvelis aRsaniSnavad gamoyenebuli saxelebi ufro mravalferovania: , , , , , р da, ra Tqma unda, р . sainteresoa, rom amave leqsikonebSi dasturdeba ме , ме , magram is Suaaziels aRniSnavs da ara azerbaijanels. sainteresoa, rom rusul Jargonul sityvebSi xSirad vxvdebiT qarTul gvarTa daboloebebs negatiuri mniSvnelobiT. kerZod, rusul JargonSi gvxvdeba -Svili da -Ze daboloebebis mqone Semdegi Jargonuli sityvebi: – aRniSnavs sulels, idiots. es sityva sakmaod gavrcelebulia, igi or sxvadasxva rusul Jargonul leqsikonSi dasturdeba. , m., indecl., joc. A fool, an idiot (from м and typical Georgian surname formative -шви и). ♦ ш или? "What does that idiot want?" (Shlyakhov, Adler 1999); meore leqsikonis mixedviT es sityva aseve sulels aRniSnavs da Tanac kavkasiels: – п а – в ав а и п е ии. е а е – М АК, М ИК, М И , М , М П, М (Ма в и, К я , Щ п в 1999). am sityvis pirvel nawils bevri varianti aqvs da amave leqsikone, , romelebbis mixedviT ukavSirdeba Jargonul sityvebs: sac mamakacis welsqvemoTa nawilad, genitaliebad ganmartaven; gadataniT 302 ki umniSvnelo ambavs, wvrilmansac niSnavs (К е и в, К и в 1996; Shlyakhov, Adler 1999). rusuli Jargonuli leqsikuri erTeuli qarTuli gvaris -Ze daboloebiT zemoTac davasaxeleT, magram is konkretulad momReral valeri melaZes exeboda. amjerad ki moviyvanT -Ze daboloebis mqone magaliTs, romelic sizarmaces, raimis keTebis survilis uqonlobas aRniSnavs: – е , ех е ие (Ма в и, К я , Щ п в, 1999). marTalia, am magaliTis ganmartebaSi araa naxsenebi arc qarTveli da arc kavkasieli, magram daboloebis mixedviT aSkaraa, rom is qarTul gvarTa mawarmoebel formants -Ze-s ukavSirdeba. aRsaniSnavia isic, rom am magaliTTan warmodgenilia folkloruli nimuSebi, romlebic qarTvelebzea, maTi moqmedi gmirebi arian zogadad vinme qarTveli, givi, gogi da vano. es personaJebi homoseqsualistebi arian. aq xuTi folkluruli nimuSia. Cven bolo ors moviyvanT, radgan maTSi pirveli samisagan gansxvavebiT ar gvxvdeba uxamsi sityvebi, Tumca gasagebia, Tu rogoraa warmodgenili qarTvelis saxe am leqsikonSi: а е *** – е и, а е и е п е е ие: "Г и и Гиви п ш и ы я в ". – е Г и – а е а ее, Гиви – п е а ее, а я – и е ие, а п и я – п е . *** – – – – – еча я а , е М чи а , х . Же и а , х . ва п и и чи . . е . . и и а. и в я аш ы ? и ? я! (Ма и : ! . . . в и, К я , Щ п в 1999). saintereso mniSvnelobebi aqvT rusul JargonSi sityvebs р -s р я-s: , и ; л , ы и , а, ., ш . , . Г и – " и ", ае е в я ( апи 1996 .). и е ё, ши п ав я п апш ( апи 1996 .); , лиш яя, я и ф ия. А , и, ., ш . чи е я е в я ипа , ч е ия ваша – а ая ия, ы и а и ае п в ё ( апи 1996 .) ( и и и а 2003). da 303 arc am sityvebis ganmartebisas da arc aq moxmobil sailustracio magaliTebSi qarTveli araa naxsenebi, es sityvebi ukavSirdeba rusul zmnas и , rasac JargonSi Semdegi mniSvnelobebi aqvs: . 1. и ы , ы Ь, ý, и , е в., е л ы ы. . . 2. ь, ы ь -л. . . 3. п . Силь и ь я , ь ( ф л )... 4. , и ., и . и ь -л . ль л ия л ... amasve ukavSirdeba sityvebi: ( и и и а 2003). Ь , sayuradReboa, rom amaTgan momdinare sityva qarTul JargonSic ixmareba: `gruzavs _ bevri laparakiT tvins ulayebs, `tvirTavs~ (Sdr. rus. и – tvirTva). ` _ sandriko, ici, am bolo dros uxeSi gaxdi. _ wadi, ra, an gaCumdi, nu mgruzav~ (daviT qarTveliSvili) (bregaZe 2005). magram amjerad Cvens yuradRebas iqcevs is garemoeba, rom layboba, fuWi laparaki anu is mniSvnelobani, rac rusul JargonSi rusulive и sityvidan momdinare Jargonul leqsikur erTeulebs aqvT, qarTvelis ( р ) da saqarTvelos ( р я) aRmniSvnel leqsikur erTeulebs emTxveva. ra Tqma unda, am SemTxvevaSi sagangebod ar SeurCeviaT qarTvelisa da saqarTvelos saxelebi rusuli Jargonis momxmareblebs, magram faqtia, rom am sityvebis Tundac SemTxveviTma damTxvevam kidev erTxel gaxaza qarTvelebisa da saqarTvelos mimarT ironiuli, damcinavi damokidebuleba. ironiuli damokidebulebiT sxva qarTuli sityvebic gvxvdeba rusul JargonSi. vfiqrobT, asea, roca popularuli amerikuli musikaluri jgufis saxels `bon jovi~ masTan xmovanobiT erTgvarad axlo mdgomi qarTuli sityviT borjomiT cvlian: " и", , е . ш . и я ль я я ля ь С (С ). МК, 07.08.92+ – , 1995, №6; – , 1997, №45 ( и ии а 2003). asevea maSinac, rodesac romelime qarTul sityvas ironiiT gansxvavebuli mniSvnelobiT xmaroben, kerZod, Tamadas ( а а а) dacinviT sufraze TviTneburad moTave qaliSvils an qals uZaxian: – КА, ве х в я ая а . е а е – МАСС ИК- А ИК (Ма в и, К я , Щ п в 1999). rusuli Jargonuli leqsikonebis Semdgenlebs zogjer iseTi qarTuli sityva SeaqvT leqsikonSi, romelic arc qarTulSia Jargonizmi da arc rusulSi. kerZod, aseTad miaCniaT qarTuli saxeli koba: – па и ая и ха И. С а и а……(Ма в и, К я , Щ п в, 1999). sxvaTa Soris, am sityvas Jargonuli sityviTve ganmar304 taven " "-c Jargonulia, is metsaxels niSnavs (Shlyakhov, Adler 1999). am SemTxvevaSi koba mxolod imitom miaCniaT leqsikonis Semdgenlebs Jargonizmad, rom is stalinis revoluciuri metsaxelia. avtorebi ar aqceven yuradRebas im garemoebas, rom amgvari metsaxelebi, romlebic zog SemTxvevaSi SemdgomSi fsevdonimebadac gaformda, bevr revolucionersa da politikur liders aqvs, yvelafers rom Tavi davaneboT, TviTon leninic da stalinic fsevdonimebia. magram kobas ki Jargonizmad Tvlian. saqarTveloSi yvelasaTvis kargadaa cnobili, rom koba iakobis moferebiTi formaa da stalinis revoluciuri periodis metsaxelia. rusuli Jargonuli leqsikonis avtorebma ki koba Jargonad miiCnies da am leqsikur erTeulTan TiTqmis gverdnaxevriani minaweri warmoadgines, romlis mixedviTac stalini somxuri warmoSobisaa da sakmaod garyvnili pirovnebaa, romelsac sisxlis aRrevac ki braldeba. rasakvirvelia, yovelive es qarTvelisa da qarTulis mimarT uaryofiTi damokidebulebis gamovlenaa. magram Cveni mizani am SemTxvevaSi ar aris stalinis dacva, aRvniSnavT mxolod, rom yvela rusuli leqsikoni ar aris aseTi tendenciuri, zogierT maTganSi imave stalinTan dakavSirebiT saintereso masalebsac vxvdebiT, romlis mixedviTac kargad Cans, rom stalini da stalinizmi ar aris qarTuli movlena. kerZod, erT-erT leqsikonSi, romelSic sale. . р , е р qsikono formad dasaxelebulia: " е С ли " warmodgenilia aseTi minaweri: " а в е п Чи ва и пе ев чи А. Г. Се и ви я а ы – аш С а и ... – аш С а и !? – а чив п в и Чи ва и и и иче и х ы . – П че – аш? Г ии ы в е ы п я ч и- яч а ( а ав е а и вы ава ача а а а и и). Э ва а ап и а, а п а а че в " ы "! С и- а, а ы ы – аш, ви и е и, С а и ! аш, А а и Ге а иевич! аш!" (Г е и в 2003). aq moyvanili magaliTebi cxadyofen, rom qarTuli sityvebis gamovlena rusul Jargonul leqsikaSi momavalSic unda gagrZeldes. miT umetes, rom zogierTi qarTuli sityva saocrad gansxvavebuli mniSvnelobiT gvxvdeba rusul JargonSi. aseTia, magaliTad: , rac bgerobrivi SedgenilobiT zustad emTxveva qarTuli xalxuri musikaluri sakravis saxels – Congurs, Tumca mniSvnelobiT warmoudgenlad gansxvavebulia, is Soreuli aRmosavleTidan dedaqalaqSi Camosul homoseqsualists aRniSnavs: 305 – е , п иехавши в и а е а. Ч е ша – е ае в а аш (Ма в и, К я , Щ п в 1999). am SemTxvevaSi bgerobrivi Sedgenilobis msgavsebis garda araviTari safuZveli ara gvaqvs es ori sityva erTmaneTs davukavSiroT, aqve imasac -s raime sxva mniSvneloba rusulSi CvenTvis SevniSnavT, rom ucnobia, vfiqrobT, aseTi calkeuli magaliTebi specialur kvlevas moiTxovs. warmodgenili masalis mixedviT aSkaraa is ironiuli, damcinavi da erTgvarad zizRnarevi damokidebuleba qarTvelis, qarTul realobaTa da saqarTvelos mimarT, rac rusul JargonSi gvxvdeba. rasakvirvelia, es ar niSnavs imas, rom aq moyvanili magaliTebi asaxavs mTeli ruseTis damokidebulebas qarTvelebis mimarT, magram sazogadoebis erT nawilSi, romelic am Jargonuli leqsikis momxmarebelia, qarTvelebis mimarT aseTi damokidebuleba namdvilad arsebobs. literatura bregaZe 2005: l. bregaZe, qarTuli enis Jargonis leqsikoni, Tbilisi. gamyreliZe, kiknaZe, Saduri, Sengelaia 2003: T. gamyreliZe, z. kiknaZe, i. Saduri, n. Sengelaia, Teoriuli enaTmecnierebis kursi, Tbilisi. qarTuli ena, enciklopedia 2008: qarTuli ena, enciklopedia, Tbilisi. С ва Г е и ов 2003: Г. Г е и в, . С. П, Ма е иа ы е ве -П и иче ы а ХХ е а, и ва а а, . Коле и ов, Кор илов 1996: . П. К е и в, . А. К и в, П е ы л и ы и ли ( . С. а и, Сл ь и . С. П ш и ши ), " е и ", в- а,. а лов и, Кля , Щ лов 1999: . Ма в и, М. К я , А. Щ п в, Жа -Э и пе ия Се а в и я е е 8 18 е , а ч е и а ие ( е -1), М ва; . Ма в и, М. К я , А. Щ п в, Жа -Э и пе ия Се а в и я е е 18 80 е и а ше, а ч е и а ие ( е -2), М ва. ё С е а, Са и и и а 2003: . Г. и и и а, С ва М Пе е . Shlyakhov, Adler 1999: V. Shlyakhov and E. Adler, Dictionary of Russian Slang & Colloquial Expressions, 2nd Edition, Hauppauge, New York. 306 Ramaz Kurdadze Georgian Lexical Units in Russian Jargon Summary The article deals with several Georgian words which are testified in Russian speech and are registered in Jargon Dictionaries. These words usually have a derogatory ironic meaning. The examples of such words are: anthroponyms: Gogia, Gogi, Givi, Vano, Koba, etc; Russian jargon words containing the endings denoting Georgian family names: -shvili, or -dze, such as Mudashvili – a stupid person,Vlominadze – laziness. Other words of Georgian origin can also be used ironically in Russian jargon: Rkatsiteli (a sort of Georgian wine), used to refer to a sculptor Zurab Tsereteli; Borjomi a modified form used to refer to an American musical group "Bon Jovie", Tamada – an active self-imposed female person at the feast, etc. 307 enaTmecnierebis sakiTxebi _ I-II, 2009 tipologia rusudan asaTiani enis dominanturi kategoria da ergatiul konstruqciaTa Taviseburebani qarTulsa da wova-TuSurSi I. Sesavali: Teoriuli midgoma 1.1. enaTa relaciuri tipologia informaciis lingvisturi struqturireba bunebriv enebSi ZiriTadad sami mTavari ganzomilebis mixedviT mimdinareobs: 1. situaciaSi CarTuli monawileebis markireba; 2. sainformacio nakadSi Rirebuli informaciis markireba; 3. sakomunikacio aqtSi CarTuli pirebis markireba. pirveli tipis enebi orientirebulia enis gareT arsebuli situaciis struqturirebaze da, situaciidan gamomdinare, gramatikuli formebiT ganasxvaveben saxelTa ZiriTad semantikur rolebs: agensi, paciensi da adresati. meore tipis enebSi aqcenti gadatanilia informaciis fsiqologiur aRqmaze da lingvisturi, formaluri struqturebiT gamoikveTeba informaciis gadamcemis TvalsazrisiT mniSvnelovani, Rirebuli informacia. mesame tipis enebis SemTxvevaSi ki amosavalia sakomunikacio aqtis monawileebis _ mosaubris (I piri), msmenelisa (II piri) da saubris sagnis (III piri) _ formaluri Sepirispireba. imisda mixedviT, Tu ramdenadaa enaSi gramatikalizebuli es sami ganzomileba, ganarCeven sami tipis enebs (kibriki 1997): 1. enebi, romlebic arc erTi ganzomilebis gramatikalizacias ar axdenen; 2. enebi, romlebic mkacrad mxolod erTi ganzomilebis lingvistur markirebas aniWeben upiratesobas; 3. enebi, romlebic ramdenime ganzomilebis gramatikalizaciis saSualebiT ageben struqturebs. am relaciuri tipologiis mixedviT bacburi da qarTuli erT tipologiur klasSi Tavsdeba, ramdenadac am enebSi gramatikuli struqturebi aigeba rogorc semantikuri rolebis, ise sakomunikacio rolebis markirebis safuZvelze. 308 1.2. sakiTxis dasma miuxedavad imisa, rom es enebi msgavsia relaciuri tipologiis TvalsazrisiT, isini mniSvnelovnad gansxvavdebian ergatiuli konstruqciebis ganmsazRvreli semantikuri niSnebiTa da TaviseburebebiT. ergatiul konstruqciebs bacbursa da qarTulSi gasxvavebuli safuZveli aqvT da sakiTxic Semdgom analizs moiTxovs. II. ergatiuli konstruqciebi da misi ganmsazRvreli kategoriebis ierarqiebi qarTulSi 2.1. saxelTa brunvebsa da piris niSanTa Soris arsebuli mimarTebebi rogorc cnobilia, qarTulSi gamoiyofa piris niSanTa ori rigi: vinisa da manis: v-tipi Mm-tipi mx. mr. mx. mr. I. vv-T mgvII. _ -T gg-T III. -s,a,o -n,en,an, h,s,Øh,s, Ø- (-T) nen,es ø tradiciulad vinis rigis niSnebi miiCneva subieqtis niSnebad, manis rigisa ki obieqtis, Tumca es Sesabamisoba xSirad irRveva: perfeqtul droebSi, agreTve, afeqtur zmnebTan Sebrunebuli viTarebaa _ subieqti warmodgenilia manis rigis niSnebiT, obieqti ki _ vinis. swored amis gamoa, rom am formebs ‘inversiuls’ uwodeben. brunvis niSnebsa da subieqt/obieqtis cnebebs Soris aseTi aracalsaxa damokidebulebis gamo, ufro adekvaturi Cans am niSnebis gaanalizeba yovelgvari funqcionaluri kvalifikaciebis gareSe, ubralod, brunvebTan fomaluri mimarTebebis aRweris safuZvelze: 1. micemiTSi mdgari saxeli zmnaSi yovelTvis manis tipis piris niSnebs aCens; 2. moTxrobiTSi mdgari saxeli _ vinis rigis piris niSnebs; 3. saxelobiTSi mdgari ki (a) vinis tipisas (Tu masTan erTad zmnasTan mimarTebas ar amyarebs moTxrobiTSi mdgari saxeli); (b) manis tipisas (Tu masTan erTad zmnasTan warmodgenilia moTxrobiTSi mdgari saxeli); (g) nuls (Tu masTan erTad zmnas ukavSirdeba orive, rogorc micemiTSi, ise moTxrobiTSi mdgari saxeli). saxelTa brunvebs, Tavis mxriv, gansazRvravs zmnis gansxvavebuli semantikuri klasebi (moqmedebiTi, vnebiTi, saSuali) da aspeqtsa da dro-kiloTa 309 seriebs Soris arsebuli sxvaobebi. uRlebis oTxi tipisa da sami seriis mixedviT gansxvavebuli brunvaTa modelebis aRweraze dafuZnebul Semajamebel sqemas Semdegi saxe eqneba: I-seria argumentebi I-klasi II-klasi III-klasi IV-klasi (pasiuri) (afeqturi) II-seria III-seria I II III I II III I II III NOM DAT DAT ERG NOM DAT DAT NOM (PP) NOM (DAT) DAT NOM (DAT) DAT NOM (DAT) DAT NOM _ DAT ERG _ DAT DAT _ (PP) NOM _ DAT NOM _ DAT NOM _ DAT DAT _ NOM DAT _ NOM DAT _ NOM warmodgenili sqemis interpretaciis Sedegad SeiZleba Camoyalibdes Semdegi debulebebi: 1. gamoiyofa sami tipis brunvaTa yalibebi: nominatiuri (I argumenti _ saxelobiTSi, meore (Tu aseTi aris) da mesame _ micemiTSi), ergatiuli (I argumenti _ moTxrobiTSi, meore (Tu aseTi aris) _ saxelobiTSi, mesame _ micemiTSi) da datiuri (pirveli argumenti _ micemiTSi da mesame _ saxelobiTSi); 2. afeqturi (e.w. inversiuli) zmnebi yvelaze Tanmimdevrulia brunvaTa yalibebis SerCevis TvalsazrisiT _ isini yovelTvis (seriebis ganurCevlad) datiuri modelis Sesabamisad aformeben maTTan dakavSirebul saxel(eb)s (resp. argumentebs): eqsperienceri (I argumenti, funqciurad subieqti) yovelTvis micemiTSia, stimuli ki (II argumenti, funqciurad obieqti) _ saxelobiTSi; 3. II da IV(pasiuri) klasis zmnebi yovelTvis nominatiur yalibs irCeven: pirveli argumenti (resp. subieqti) saxelobiTSia, mesame ki (resp. obieqti) micemiTSi (zogierT II klasis zmnas (e.w. deponensebs) SeiZleba axldes kidev erTi obieqti micemiTSi); 4. ergatiuli konstruqcia gvaqvs mxolod I da II klasis zmnebis II da III seriaSi: pirveli argumenti (semantikurad _ agensi, funqcionalurad ki subieqti) II seriaSi warmodgenilia moTxrobiT brunvaSi, IIISi ki micemiTSi; 5. II da III argumentebs Soris formaluri gansxvaveba mxolod II seriaSi gvaqvs: II argumenti aris saxelobiTSi, xolo III _ micemiTSi. amdenad, SeiZleba am funqciuri rolis calke gramatikul kategoriad gamoyofa da pidapiri da iribi obieqtebis gansxvaveba; 6. moTxrobiTi aris erTaderTi brunva, romelic funqcionalurad mxolod erT arguments ukavSirdeba _ Tu gvaqvs moTxrobiTi, saxeli subieqtia. yvela sxva brunva polifunqciuria: micemiTi SeiZleba iyos 310 rogorc subieqtis (I da III klasis zmnebisTvis III seriaSi da IV (afeqturi) zmnebisTvis), aseve pirdapiri (I seriaSi) da iribi obieqtis (I da II seriaSi) brunva. saxelobiTic polifunqciuria; is gamoxatavs, rogorc subieqts (I seriaSi da II/III (vnebiTi) klasis zmnebTan), aseve pirdapir damatebas (I da III klasis zmnebis II seriaSi), aseve stimuls IV (afeqturi) zmnebisa. amdenad, brunvebis calsaxa dakavSireba sintaqsur funqciebTan, aseve, ver xerxdeba; 7. moTxrobiTi brunva sami pirobis dakmayofilebis SemTxvevaSi Cndeba: (a) saxeli unda iyos III piris (I an II piris nacvalsaxelebi saerTod ar ibrunvian da arasodes dairTaven brunvis niSnebs); (b) zmna unda iyos I an III klasis (aqtiuri, gardamavali; e.i. saxeli unda iyos agensi); seria ki II. e.i qarTulSi gvaqvs e.w. gaxleCili ergativi (diqsoni 1994) _ zmnis aqtiurobis, dro-kiloTa seriebisa da I/II:III pirTa diqotomiis mixedviT. am interpretaciebis Sedegad SeiZleba davaskvnaT, rom manis brunvebi, piris manisa da vinis rigebis msgavsad, ar gamoxataven dapirispirebas subieqtsa da obieqts Soris; e.i. ar arian funqcionalurad, sintaqsuri mimarTebebiT gansazRvrulni. amdenad, saZiebelia is semantikuri niSani, romelic gansazRvravs brunvaTa yalibebsa da piris niSanTa sistemebs Soris dapirispirebas. manisa da vinis rigis piris niSnebi, aseve, gamoxataven dapirispirebas iseT moqmedebebs Soris, romelTa subieqtebi moqmedeben an ar moqmedeben sakuTari ‘Tavisufali nebis’ Sesabamisad; mag.: (a) gavtexe davxarje davkarge vtiri vmReri (b) gamityda damexarja damekarga metireba memRereba (a) magaliTebSi subieqti moqmedebs Tavisi ‘Tavisufali nebiT’, maSin rodesac (b)-Si is moqmedebs Tavisi ‘Tavisufali nebis’ gareSe (uneburad, ucabedad, moulodnelad). Tu am monacemebsac gaviTvaliswinebT da ‘Tavisufali nebis’ semantikuri niSnis TvalsazrisiT gavaanalizebT brunvebsa da piris niSnebs, davinaxavT, rom yovelTvis, rodesac subieqti moqmedebs Tavisufali nebis gareSe (asea afeqturi zmnebis SemTxvevaSic), an rodesac ucnobia subieqtis Tavisufali neba, CarTulia Tu ara moqmedebaSi (asea III seriis perfeqtuli droebis SemTxvevaSi), subieqti warmodgenilia micemiTi brunviT da zmnaSic Sesabamisad Cndeba micemiTis fardi 311 manis rigis piris niSnebi. axla, Tu sxva argumentebsac gavaanalizebT am niSniTa da semantikuri rolebis mixedviT, cxadi gaxdeba, rom qarTulisTvis ufro adekvaturia piris niSanTa analizi funqcionaluri kvalifikaciebis gareSe. maTi kodirebis meqanizmebis dadgena SesaZlebelia semantikur rolebze dayrdnobiTa da argumentebis ‘Tavisufali nebis’ semantikuri niSnis daxmarebiT. es niSani marTlac Rirebul rols TamaSobs piris niSanTa marTvis procesSi da gansazRvravs, Tu romeli rolis saxeli romeli niSniT (manisa Tu vinis) iqneba warmodgenili zmnaSi. kodirebis sxvadasxva SesaZleblobebi garkveuli regularuli wesebis saxiT SeiZleba Camoyalibdes: I wesi: zmnasTan dakavSirebul saxelTagan is saxeli, romlis ‘Tavisufali neba’ moqmedebaSi CarTuli araa (an ar aris cnobili, misi neba CarTulia Tu ara), yovelTvis markirebulia manis rigis niSnebiT (aseTebia: Ad, perfeqtul droTa Ag, afeqtur zmnaTa Exp.); II wesi: zmnasTan dakavSirebul saxelTagan is saxeli, romlis ‘Tavisufali neba’ moqmedebaSi CarTulia, yovelTvis markirebulia vinis rigis niSnebiT (aseTebia: Ag, afeqtur zmnaTa St.); III wesi: zmnasTan dakavSirebul saxelTagan is saxeli, romlis ‘Tavisufali neba’ moqmedebasTan mimarTebaSi yovelTvis gamoricxulia* (aseTia mxolod P), markirebulia: 1. viniT, Tu masTan erTad zmnasTan araa dakavSirebuli sxva saxeli; 2. viniT, Tu masTan erTad zmnas ukavSirdeba saxeli, romlis ‘Tavisufali neba’ araa CarTuli moqmedebaSi; 3. maniT, Tu masTan erTad zmnas ukavSirdeba saxeli, romlis ‘Tavisufali neba’ CarTulia moqmedebaSi; 4. nuliT, Tu masTan erTad zmnas ukavSirdeba orive saxeli, romelTagan erTis neba CarTulia, meoresi ki – ara; es wesebi ierarqiulad mowesrigebulia: I>II>III-1/III-2/III-3/III-4; e.i. jer moqmedebs pirveli wesi da Tu rolebis Sesabamisad ver xerxdeba piris * Ad da P rolebi, orive, Ag-sgan gansxvavebiT, moqmedebaSi CarTulebi arian ‘Tavisufali nebis’ gareSe. gansxvaveba maT Soris isaa, rom Ad semantikurad SeiZleba iyos Tavisufali nebis matarebeli, P ki prototipulad yovelTvis ‘nebis’ armqone rolia, im SemTxvevaSic ki, rodesac is semantikurad aqtiuria (e.i. ‘nebis mqone’), Tumca, rogorc moqmedebis qveS myofi argumenti (resp. undergoer), ‘neba warTmeulia’. 312 niSanTa miniWeba, gadavdivarT meoreze da a.S. magaliTad, forma m-iyvar-s miiReba Semdegi generaciuli procesiT: mas Seewyoba ori roli – Exp. da St. amaTgan Exp. aris roli, romelic ver moqmedebs Tavisi Tavisufali nebis Sesabamisad. amdenad, I wesis Tanaxmad is zmnaSi markirebuli unda iyos manis rigis niSnebiT (meore arguments rCeba vinis rigis niSnebi _ III-3 wesi); da a.S. magaliTebi: s-civ-a ––– I>II cxovrob-s ––– II ixateb-a ––– III-1 xatav-s ––– II>III-3 v-uxatav ––– II>III-2 m-ixatav-s ––– I>II >III-4 g-axatvineb-s ––– I>II>III-4 v-uyvar-var ––– I>II ase rom, qarTulis piris niSanTa ganawileba orientirebulia ara sintaqsur funqciebze (subieqti/obieqti), aramed semantikur rolebze, sadac gadamwyveti mniSvneloba aqvs semantikuri rolebis mTavar ganmasxvavebel niSans, ‘Tavisufal nebas’. 2.2. dominanturi kategoria axla gasarkvevia, Tu im kategoriaTagan, romlebic gansazRvraven ergatiul konstruqcias, romelia ierarqiulad ufro Zlieri, dominanturi. aseTad migvaCnia I/II:III piris diqotomia da am Tvalsazrisis gasamyareblad warmovadgenT Semdeg argumentebs: 1. brunvaTa modelebi: I/II piri arasodes dairTavs brunvis niSnebs (e.i. ar ibrunvis), maSin rodesac III piris nacvalsaxelebsa Tu saxelebs aqvT metad ganviTarebuli, Svidbrunviani sistema; 2. zmnuri piris niSnebi: I/II piri zmnaSi yovelTvis markirebulia prefiqsebiT, III piri ki ZiriTadad sufiqsebiT; 3. III piris niSanTa alomorfTa siWrele: I/II piris alomorfebi erTgvarovania da ZiriTadad fonetikur variantebs warmoadgens, maSin rodesac III piris alomorfebi mravalferovania da sxvadasxva morfologiuri niSnebiT ganpirobebuli: sulieroba, dro-kiloTa formebi, aqtiv-pasivis dapirispireba; 4. ricxvSi SeTanxmeba: I/II piri yovelTvis upirobod iTanxmebs zmnas ricxvSi, maSin rodesac III piri am TvalsazrisiT SezRudulia: mxolod sulieri subieqti iTanxmebs zmnas ricxvSi; 313 5. mravalpirianobis ZiriTadi funqcia: I/II piri (subieqti iqneba is Tu obieqti) yovelTvis unda iyos warmodgenili zmnaSi, III piri ki mxolod im SemTxvevaSi, Tu is subieqtia; 6. qcevis kategoria: Tu moqmedebis Sedegi ekuTvnis (an gamiznulia) I/II pirs, zmnaSi yovelTvis warmodgenilia mxolod -i- xmovani prefiqsi (e.w. saTaviso da sasxviso qcevis formebi), xolo Tu III pirs, an -i(saTavisos dros) an -u- (sasxvisos dros); 7. orientaciis kategoria: Tu moqmedeba mimarTulia I/II pirisken zmnaSi gvaqvs e.w. rTuli mo-iani zmniswinebi, xolo Tu III pirisken, _ e.w. martivi zmniswinebi. aRniSnuli argumentebi naTlad mowmoben, rom qarTuli enis gramatikul kategoriaTa sistemaSi privilegirebuli, dominanturi roli swored rom I/II:III diqotomiis gramatikul markirebas eniWeba. informaciis enobrivi struqturirebis dros, upirveles yovlisa, I/II:III diqotomiis safuZvelze imijneba I/II da III piris qvesistemebi da ukve Semdeg III piris qvesistemaSi brunvebis saSualebiT xdeba semantikuri rolebis gansxvaveba. 2.3. morfosintaqsuri konstruqciebis ganmsazRvreli ierarqiebi zemoT mocemuli argumentebisa da analizis safuZvelze warmovadgenT Semdeg ierarqias: I/II III (gaudiferencirebuli argumentebi) Ø (P) FW (Ag/Ad) +FW (Ag) +aoristi ERG v-tipi -FW (Ad) +aoristi -aoristi NOM v-tipi -aoristi +awmyo -awmyo DAT m-tipi 314 NOM v-tipi DAT m-tipi NOM v-tipi III. ergatiuli konstruqciebi da misi ganmsazRvreli kategoriebis ierarqiebi wova-TuSurSi 3.1. saxelTa brunvebsa da zmnaSi warmodgenil klasis da piris niSanTa Soris arsebuli mimarTebebi wova-TuSurSi zmnuri formebi icvleba saxelTa klasebis mixedviT. mxolobiTi ricxvis saxelebi zmnaSi aCenen oTxidan erT-erT niSans: v-, b-, j-, d-, xolo mravlobiTi ricxvisa _ samidan erTs: b-, d-, j-. am e.w. klasis niSnebis semantikuri kvalifikacia da klasebis raodenobis zusti gansazRvra sakmaod garTulebulia (sxvadasxva mkvlevrebi sxvadasxva dros gamoyofen 7-dan 20-mde klass), magram am niSnebis funqcia garkveulia: gardamavali zmnebi gviCveneben obieqtis klass, gardauvlebi ki subieqtisas (WrelaSvili 2002, gagua 1953). amgvarad, klasis niSnebis mixedviT wova-TuSuri tipiuri ergatiuli enaa: gardauvali konstruqciebi st’ak’ v-aßŏ ‘kaci modis’ gardamavali konstruqciebi st’ak’ov voħ v-ʕevin ‘kacma mokla vaJiSvili’ nan j-aßŏ ‘qali modis’ st’ak’ov nan j-ʕevin ‘kacma mokla deda’ bader d-aßŏ ‘bavSvi modis’ st’ak’ov pxak’al d-ʕevin ‘kacma mokla kurdReli ’ vaser b-aßŏ ‘cxeni modis ’ st’ak’ov ča b-ʕevin ‘kacma mokla daTvi’ wova-TuSurSi moTxrobiTi brunva, qarTulis msgavsad, gviCvenebs I/II piris diqotomias: I/II piris nacvalsaxelebs moTxrobiTSi yovelTvis erTi da igive forma aqvT, maSin rodesac III piris (nacval)saxelebs _ gansxvavebuli: ricxvi brunvebi I piri II piri mxolobiTi NOM ERG so as ħo aħ mravlobiTi NOM ERG txo atx šu ajš mesame piris alomorfebia -s da -v. maTi ganawileba ganisazRvreba specifikuri semantikuri niSnebiTa da zmnuri klasebiT. wina an gverdiTi Taobis naTesaobis terminebi, sakuTari saxelebi, III piris nacvalsaxeli mxolobiTSi, aseve, profesiis aRmniSvneli saxelebi warmodgenilia -s alomorfiT, sxva saxelebi ki -v alomorfiT. mravlobiTSi III piris nacvalsaxeli warmodgenilia - Ø alomorfiT, xolo yvela sxva saxeli -v alomorfiT. es ukanaskneli (-v alomorfi) SezRudulia zmnuri semantikiTac _ mxolod gardamavali da aqtiuri zmnebis subieqti SeiZleba iyos warmodgenili moTxrobiTSi. metic, I/II piris subieqti moTxrobiTSia ara mxolod gardamaval da gardauval aqtiur zmnebTan, aramed im 315 SemTxvevaSic, rodesac zmna aris erTpiriani, dinamikuri Sinaarsisa da misi subieqti moqmedebs Tavisufali nebiT da akontrolebs situacias (holiski 1987). magaliTad: as (ERG) v-ože-s (ERG) ‘Cemi nebiT, iniciativiT waviqeci’; magram so (NOM) v-ože-s˚(NOM) ‘uneburad waviqeci’. am SezRudvebis gaanalizebis Sedegad SeiZleba vivaraudoT, rom erT-erTi semantikuri niSani, romelic gansazRvravs moTxrobiTis gaCenas, aris ‘argumentis Tavisufali neba’. mxolod is saxelebi, romlebic miiCneva Tavisufali nebis mqoned, SeiZleba iyvnen warmodgenilni -s ergativSi. kognitiuri safuZvlebi saxelTa ‘Tavisufali nebis mqoned’ interpretaciisa emyareba socialur, kulturul warmodgenebsa da tradiciebs. zmnuri formebi, aseve, mxars uWeren amgvar daSvebas. klasis markerebTan erTad, romlebic gviCveneben ergatiuli konstruqciis morfosintaqsur variantebs, wova-TuSuris zmnuri forma gviCvenebs piris niSnebsac. nacvalsaxelovani warmoSobis sufiqsebi gamoxataven ergatiul da nominatiur subieqtsac. amdenad, wova-TuSuris zmna SeiZleba kvalificirdes rogorc polipersonaluri: gardamavali zmnebi erTdroulad gviCveneben obieqtis klass (prefiqsebiT) da subieqtis pirs (sufiqsebiT). zogierTi gardauvali zmnac gviCvenebs subieqtis rogorc klass (prefiqsebiT), ise pirs (sufiqsebiT). zmnuri piris niSnebi, aseve, asaxaven I/II:III piris diqotomias: zmnaSi markirebulia mxolod I da II piris subieqtebi, xolo III piri warmodgenilia - Ø-iT. magaliTad: d(O-class)-aq’o-s(S.1.ERG), d(O-class)-exk’o-h(S.2.ERG); magram: d(O-class)-aq’o- Ø (S.3.ERG), d(O-class)-exk’o- Ø(S.3.ERG). amgvarad, wova-TuSuric miiswrafvis komunikaciis aqtSi monawile da aramonawile pirebis dapirispirebis formaluri markirebisken, Tumca kategoriebi, romlebic gansazRvraven morfosintaqsur variantebs, qarTulisgan gansxvavebul ierarqiul mimarTebebs emorCilebian. Sejamebis saxiT unda davaskvnaT _ wova-TuSurSi ergatiul konstruqcia (gansakuTrebiT zmnuri formebi) gansazRvrulia sami pirobiT: saxeli unda iyos (a) agensi, (b) I/II piris da (g) unda moqmedebdes sakuTari ‘Tavisufali nebis’ Sesabamisad. rogorc Cans, wova-TuSurSi ergatiuli konstruqciis tipiuri modelidan, romelic daculia sxva naxur enebSi, ganviTarda axali modeli, dafuZnebuli piris niSnebis I/II:III diqotomiur dapirispirebaze, Tumca klasis niSnebi kvlavindeburad naxuri enebis models inarCuneben _ klasis niSnebis ganawileba ar aris 316 SemosazRvruli piris diqotomiiT da obieqtic ar ganasxvavebs I/II:III dapirispirebas. amgvarad, wova-TuSurisaTvis qarTulisgan gansxvavebuli ierarqiebi unda moqmedebdes da dominanturi kategoriac ara piris kategoriaa, aramed semantikuri rolebia: upirveles yovlisa semantikuri rolebis struqturireba xdeba da ukve momdevno safexurze I/II da III pirebis dapirispirebis formalizeba. 3.2. dominanturi kategoria da ierarqiebi Ø (P) FW(Ag) +FW I/II -FW III I/II III ERG ERG-s NOM ERG-v Ag-class Ag-class Ag-class Ag-class ERG-suf Ø NOM-suf Ø NOM P-class Ø IV. daskvnebi ergatiuli konstruqciis Taviseburebebi wova-TuSurSi, savaraudod, qarTuli enis gavleniT SeiZleba aixsnas, ramdenadac swored qarTulSia I/II:III diqotomiis fomaluri markireba dominanturi (asaTiani 1994) da ierarqiulad is sjobnis semantikuri rolebis markirebas. miuxedavad imisa, rom wova-TuSuri garkveulwilad emsgavseba qarTuls _ orive axdens semantikuri rolebisa da I/II:/III diqotomiis formalizebas _ isini gansxvavdebian erTmaneTisgan am kategoriebis ierarqiuli organizebis TvalsazrisiT. qarTulTan mWidro kontaqtebis Sedegad wova-TuSurmac daiwyo piris diqotomiis formalizeba, Tumca mxolod ierarqiulad ufro dabal safexurze, klas-kategoriis markirebis momdevnod (klas-kategoriis markireba prototipuli ergatiuli konstruqciebis erT-erTi ganmsazRvreli niSania). amdenad, man SeinarCuna klas-kategoria rogorc ufro Zlieri, da mas ierarqiulad organizebul gramatikul kategoriaTa sistemaSi mianiWa dominanturi funqcia. aseTi Teoriuli midgomiT, cxadi xdeba, rom enaTa amomwuravi tipologiisaTvis ar aris sakmarisi mxolod kategoriaTa gramatikalizaciis pro317 cesebis dafiqsireba da aucilebelia am kategoriebs Soris ierarqiuli mimarTebebis dadgena. ierarqiebi avlenen enobrivi sistemis funqcionirebis ganmsazRvrel mniSvnelovan faqtorebs. literatura asaTiani 1994 : r. asaTiani, qarTvelur enaTa tipologiis sakiTxebi, `mecniereba~, Tbilisi. bretveiti 1973 : K. Braithweithe, Case Shift and Verb Concord in Georgian. PhD thesis. Department of Linguistics, the University of Texas at Austin. gagua 1953 : r. gagua, zmnis cvla gramatikuli klas-kategoriis niSnis mixedviT bacbur enaSi, ike VIII. diqsoni 1994 : R. M. W. Dixon, Ergativity. Cambridge: Cambridge University Press. kibriki 1997 : Beyond Subject and Object: Toward a Comprehensive Relational Typology. LinguisticTypology 1, Berlin-New Jork: Mouton de Gruyter, 1997, p. 279-346. maWavariani, SavxeliSvili 1998 : m. maWavariani da b. SavxeliSvili, ergatiuloba da bunebiTi (pirveladi) zmnebi wova-TuSurSi, `gza enisaken~, Tbilisi. rogava 1953 : g. rogava, klasiani uRvlilebis pirian uRvlilebaSi gadasvla iberiul-kavkasiur enebSi, moambe-XIV, 7, `mecniereba~, Tbilisi. SaniZe 1973 : a. SaniZe, qarTuli enis gramatikis safuZvlebi, `mecniereba~, Tbilisi. WrelaSvili 2002 : k. WrelaSvili, wova-TuSuri ena, Tsu gam-ba, Tbilisi. holiski 1987 : D. A. Holisky, The Case of the Intransitive Subject in Tsova-tush (Batsbi). Lingua, 71, 103-132. Rusudan Asatiani Dominant Category of Language and the Peculiarities of Ergative Constructions in Tsova-tush and Georgian Summary Georgian, according to the general typology, is defined as a mixed language, more precisely, as a role-deixis-oriented language, but the same qualification would apply to Batsbi (or Tsova-tush, the designation now preferably used by native speakers). According to the suggested theoretical approach for a comprehensive description of languages, it is not enough to define languages as merely mixed systems, but also state which hierarchies they make use of. The hierarchies are defined according to the priority given to marked categories during linguistic realizations: they reflect dynamic synchronic and/or diachronic processes of linguistic structuring. 318 Although Tsova-tush is similar to Georgian in one respect (both can be qualified as role-deixis-oriented languages), it also differs from Georgian in a significant way: it seems that due to the contacts with the Georgian language, Tsova-tush distinguishes the I/II versus III dichotomy, although its formalization takes place only after the grammaticalization of the class category which is basic for the prototypical ergative constructions. That is, it keeps the original category as the stronger one and puts it on a higher position in the hierarchy. We suppose that hierarchies can give us a new understanding of the nature of linguistic changes in the situation of language interferences: when new categories or structures rise in languages because of contacts (or because of internally motivated variations), the old ones do not disappear, on the contrary, they occupy a high position in a hierarchically organized linguistic system of grammatical categories. 319 enaTmecnierebis sakiTxebi _ I-II, 2009 Alice C. Harris SUNY Stony Brook Emergence of Morphological Classes1 1. Introduction Perlmutter (1978) established that unaccusative intransitive verbs are systematically distinguished from unergative intransitive verbs in Italian, where the former group take the auxiliary "be" and the latter take instead "have", as transitive verbs do. Not long after, Harris (1982) showed that the same groups of intransitive verbs are distinguished in Georgian by differential case marking in Series II, by differences of inversion in Series III, and by several morphological criteria. Since then, the three-way classification of verbs into transitives, unergatives, and unaccusatives has been widely accepted (e.g. Burzio 1986, Levin and Rappaport 1995, and Alexiadou et al. 2004), and a wide variety of phenomena have been associated with this classification of verbs in many languages. While Harris (1985) deals in detail with the syntactic changes that led to the syntax that distinguishes among transitive, unergative, and unaccusative verbs, the morphology that distinguishes these classes was not systematically investigated there, and the present article seeks to rectify that omission. Corbett (1991) and Wurzel (1992), in their works on gender, have studied the origins of gender in classification. While differing in many respects, both agree that gender systems are originally semantically determined. As they develop, they often become less semantically defined. In this paper I look at semantic and morphological classes of verbs from the same point of view, and I believe that because the changes involved are relatively recent ones, many aspects of the origins of this system are transparent. I agree with Wurzel that a general problem in morphology is that inflectional classes have no synchronic motivation; they can only be explained historically. The following definition of verb classification is adapted from Wurzel’s definition of noun classification. A system of verb classification is said to be present if the verbs (verbal lexemes) of a language are divided into a limited number of classes, such that the class membership, at least in certain contexts, is indicated formally. If the class to which a verb belongs determines that the verb takes one set of inflectional affixes rather than another set that encodes the same categories and values, the class is an inflectional one. Wurzel argues further that nouns are constantly re-classified according to semantic criteria. Once noun classification is established, it tends toward desemanticization. Membership in a class becomes conventional, arbitrary. Some parallels to these observations can be found in the Georgian verb classification, though I do not dwell here on these similarities. 320 2. Transitive, Unergative, and Unaccusative in Georgian The difference between unergative and unaccusative verbs is very important in the syntax of Georgian (Harris 1981); but this has not always been true, and this syntactic distinction was only nascent in Old Georgian (Harris 1985). In this paper I identify these classes in Modern Georgian in the following way: In Series II, transitives can be identified by their ergative subject and nominative case direct object, unergatives by their ergative case subject, and unaccusatives by their nominative case subject. These facts hold only in Series II paradigms, the aorist, imperative, and optative screeves.2 There is not a single marker to set apart all the forms of any class - transitive, unergative, unaccusative; but since Old Georgian, several changes have made some forms in each class distinct. Even in Old Georgian some very minor morphological differences of frequency were present, but here I examine only those morphological markings that have changed in historical times. In Georgian, transitive, unergative, and unaccusative are inflectional classes assigned by derivational rule (cf. Aronoff 1994, 131). For example, inchoatives are formed with the derivational suffix -d-, and the rule that assigns this marker also assigns the derived forms to the unaccusative class. The first three changes I discuss distinguish unaccusatives from other classes of verbs; the last distinguishes unergatives from other classes. 2.1. Series Marker -eb in Series I In Old and Modern Georgian alike, verbs of all classes have a series marker (SM) in Series I forms, but not in Series II forms. A variety of SM’s are used for transitive and unergative verbs, including zero, -am, -av, -eb, and -ob. In Old Georgian, a variety of SM’s were also used for unaccusatives; but unaccusatives have systematically replaced other SM’s with -eb, except in statives. (15) illustrates the present paradigm of some unaccusative verbs in -av and -am in Old Georgian, together with the corresponding forms in the modern language. Old Georgian v-i-xarš-v-i i-xarš-v-i i-xarš-v-i-s v-i-sx-m-i i-sx-m-i i-sx-m-i-s Modern Georgian v-i-xarš-eb-i i-xarš-eb-i i-xarš-eb-a "it cooks, is cooked" v-i-sx-m-eb-i i-sx-m-eb-i i-sx-m-eb-a "it pours, is poured" Table 1. Changes in Series Markers in Series I Forms. This is perhaps not a surprising change, since a very large number of unaccusatives already had the SM -eb in Old Georgian.3 However, substituting eb in Series I for another SM in all unaccusatives that had previously used another SM did not make this class completely different from transitives and unergatives, 321 since some basic transitive verbs, such as ak’etebs "she does, makes it", and some unergative verbs, such as t’rialebs "she turns"also make use of this SM. 2.2. Third Person Singular Subject -a in Present and Future In Old Georgian all verbs use the third person singular subject suffix -s in the present tense, as well as in several other tenses. In Modern Georgian all unaccusatives use the suffix -a instead in the present (and in the future, which was later formed from the present). The effect can be seen in Table 2, which lists only present tense-aspect-mood (TAM) forms (screeves). (A related TAM form has a final -n in third person singular subjects.) Old Georgian Transitives drek’-s c’er-s hk’itxav-s suam-s scem-s gvi-s brýaneb-s icnob-s Unaccusatives drk’-eb-i-s i-mal-eb-i-s e-mal-eb-i-s c’ux-n-eb-i-s axl-d-eb-i-s s-c’er-ie-s Unergatives glov-s t’ir(i)-s brc’q’inav-s kadageb-s mepob-s Modern Georgian drek’-s c’er-s (h)k’itxav-s svam-s (s)cem-s gvi-s brýaneb-s icnob-s drk’-eb-a i-mal-eb-a e-mal-eb-a c’ux-d-eb-a axl-d-eb-a s-c’er-i-a glov-s t’iri-s brc’q’inav-s kadageb-s mepob-s "she bends it" "she writes it" "she asks it" "she drinks it" "she hits it" "she sweeps it" "she requests it" "she knows him" "she bends, is bent" "she hides" "she hides from him" "she bothers, disturbs herself" "she is being renewed" "it is written" (stative) "she mourns" "she cries" "it glitters, glows" "she preaches" "she reigns" Table 2. Changes in Marking of Third Person Singular Subjects in the Present Paradigm. There are two possible sources for the new -a. (i) The suffix -a is the marker of the third person singular subject in the aorist screeve, where it is used by verbs of all classes.4 Thus, in its use in Old Georgian, -a does not set one verb class apart or even occur more often with one class than another. In spite of this, in the present it is adopted just for unaccusatives. (ii) A second possible source is -a, the 322 simple clitic form of aris "she is". This is, of course, an unaccusative verb (although it is irregular and did not make this change). Unlike the change considered in @2.1, this one applies to all unaccusative verbs (apart from a handful of irregular ones) and to no transitives or unergatives. However, it distinguishes these unaccusative forms only in the third person singular subject forms of the present and future. 2.3. The Third Person Plural Subject Marker -nen In Old Georgian, third person plural subjects in the aorist were marked with -es for verbs of all morphological types. In Modern Georgian, these forms are different for unaccusative verbs in the aorist. The effect is shown in Table 3. Each verb in the table represents a different morphological subgroup. Old Georgian Transitives midrik’-es dac’er-es hk’itx-es misc-es icn-es Unaccusatives mi-drk’-es da-i-mal-n-es da-e-mal-n-es še-c’ux-n-es Modern Georgian midrik’-es dac’er-es (h)k’itx-es misc-es icvn-es "they bent it" "they wrote it" "they asked it" "they gave it" "they knew him" mi-drk’-nen da-i-mal-nen da-e-mal-nen še-c’ux-d-nen gan-axl-d-es ga-axl-d-nen "they bent, were bent" "they hid" "they hid from him" "they were bothered, disturbed" "they were renewed" Unergatives i-t’ir-es kadag-es mep-es i-t’ir-es i-kadag-es i-mep-es "they cried" "they preached" "they reigned" Table 3. Changes in Marking of Third Person Plural Subjects in the Aorist Paradigm (Some examples are from Imnaišvili 1971). The source of this -nen is double plural marking in Old Georgian. Plural unaccusative subjects and plural direct objects conditioned the suffix -en in Series II, though not in I.5 This suffix combined with markers of singular and plural subjects in transitive verbs as shown in (1-2). (1) mo-v-k’al mo-h-k’al mo- k’l-a "I killed her" "you killed her" "she killed her" mo-v-k’al-t mo-h-k’al-t mo- k’l-es 323 "we killed her" "y’all killed her" "they killed her" (2) mo-v-k’l-en "I killed them" mo-v-k’l-en-(i)-t "we killed them" mo-h-k’l-en "you killed them" mo-h-k’l-en-(i)-t "y’all killed them" mo- k’l- n-a "she killed them" mo- k’l- n-es "they killed them" (Examples from Imnaišvili 1971: 226, 237.) In unaccusative verbs, the initial direct object is also the subject, and a plural conditions two different plural markers, -(e)n and -es or a second -en.6 In the optative, this is realized as shown in (3). (3) da-v-i-mal-o "I would hide" da-v-i-mal-n-e-t "we would hide" da- i-mal-o "you would hide" da- i-mal-n-e-t "y’all would hide" da- i-mal-o-s "she would hide" da- i-mal-n-en "they would hide" (Examples from Imnaišvili 1971:239.) Between Old and Modern Georgian, productive en-Agreement is lost; but in unaccusative verbs, the sequence -n-en is reanalyzed as a single morpheme, -nen, and generalized from the optative to the aorist (Harris 1985, Chapter 10). Like the change in the third person singular subject marker (@2.2), this change is strictly limited to unaccusative verbs and applies in all subclasses. It thus distinguishes unaccusatives morphologically from other classes, but does so only with the third person plural subject, and not in every paradigm. 2.4. i- in Series II Forms The last change considered distinguishes unergative forms from all others. Old Georgian Present i-cin-i-s "he smiles" i-marx-av-s "he fasts" t’ir-s "he cries" mep-ob-s "he reigns" γaγadebs "he cries" Aorist gan-i-cin-a i-marx-a i-t’ir-a mep-a γaγad-q’o Modern Georgian Present Aorist "he smiled" i-cin-i-s ga-i-cin-a "he fasted" marx-ulob-s i-marx-a "he cried" t’ir-i-s i-t’ir-a "he reigned" mepob-s i-mep-a "he made a cry" γaγadeb-s i-γaγad-a Table 4. Changes in the Use of i- in Unergatives in Georgian. In Old Georgian, unergative verbs fall into four morphological types. In the first, verbs such as icinis "he smiles, laughs" and imarxavs "he fasts", i- occurred in both Series. In the second type, verbs such as t’irs "he cries", the i- occurred in Series II forms, but not in forms of Series I. In the third type, exemplified by mepobs "he reigns", i- did not occur in Old Georgian. I describe the fourth type below. The change we see reflected in Modern Georgian is that verbs of the first and third types changed to the second type, where i- distinguishes Series II from Series I. As icinis "he smiles, laughs" shows, not every verb made this change. 324 The fourth group, exemplified by γaγadebs, γaγadq’o "he cries, he made a cry", is not fully and truly unergative in the aorist in Old Georgian. A complete analysis can be found in Harris (1985), but briefly, in Old Georgian the aorist form is transitive with an incorporated direct object. Because the changes described in this paper had not yet taken place, we really can say of the Series I form only that it was intransitive. Like the first and third morphological types described here, this type developed the prefix i- in Series II forms and not in Series I forms. Several prefixes of the form i- occur in this position in the Georgian verb, but the most likely source of the i- shown in Table 4 is the i- that forms a productive group of unaccusatives, often called mediopassives. However, in the mediopassives, if i- occurs, it occurs in all paradigms, not just in those of Series II. 3. Conclusions In Georgian the unaccusative is more clearly distinguished morphologically from the other two classes than they are from each other. Attested changes in Georgian show that morphological classification in the verb does not always arise through grammaticalization and does not always resemble the process described for the development of gender. Georgian seems to pull together disparate pre-existing morphological resources to set apart the three classes considered here. References Alexiadou, Artemis, Elena Anagnostopoulou and Martin Everaert, eds. 2004. The Unaccusativity Puzzle. Oxford: OUP. Aronoff, Mark. 1994. Morphology by itself: Stems and inflectional classes. Cambridge, MA: MIT Press. Burzio, Luigi. 1986. Italian syntax: A government-binding approach. Dordrecht: Reidel. Corbett, Greville G. 1991. Gender. Cambridge: Cambridge University Press. Harris, Alice C. 1981. Georgian syntax: A study in relational grammar. Cambridge: Cambridge University Press. Harris, Alice C.. 1982. Georgian and the Unaccusative Hypothesis, Language 58: 290-306. Harris, Alice C. 1985. Diachronic syntax: the Kartvelian case. (Syntax and Semantics, 18.) New York: Academic Press. Imnaišvili, I. 1971. Kartuli enis ist’oriuli krest’omatia, t’. 1, nac’ili II. [Historical chrestomathy of the Georgian language, vol. 1, part 2.] ýveli kartuli enis k’atedris šromebi, 14. Tbilisi: Universit’et’i. Levin, Beth and Malka Rappaport Hovav. 1995. Unaccusativity: At the syntax-lexical semantics interface. (Linguistic Inquiry Monograph 26.) Cambridge, MA: MIT. Perlmutter, David M. 1978. Impersonal passives and the Unaccusative Hypothesis. BLS 4.157-89. Wurzel, Wolfgang Ullrich. 1992. Die wiederholte Klassifikation von Substantiven: Zur Entstehung von Deklinationsklassen. Zeitschrift für Phonetik, Sprachwissenschaft und Kommunikationsforschung 39: 76-96. 325 Notes 1 The research reported here was supported in part by the National Science Foundation under Grants Number BNS-8217355, SRB-9710085, and BCS-0215523 and by the International Research and Exchanges Board under the ACLS-Academy of Sciences Exchange with the Soviet Union (1989). 2 By identifying the class by its syntax and comparing this with its morphology, I am taking an approach opposite to that taken in my 1981 book on the syntax of Georgian. At the time I wrote that book, the notions unergative and unaccusative were just being introduced, and it was essential to argue that they were real. The situation is very different today, and I can assume the existence of these classes and now examine the development of the morphology that marks them. 3 In particular, all of the verbs in three of the four subgroups used the SM -eb, namely the dsubconjugation, the en-subconjugation, and the markerless subconjugation. However, it is the fourth, i-subconjugation that is largest and most productive. 4 A few verbs used -o instead, and a handful still do. But even in Old Georgian the vast majority used -a. 5 This statement of the trigger is approximate; for a more precise statement, see Harris (1985, Chapter 10). 6 See additional conditions on en-Agreement in Harris (1985: 218-222). 326 enaTmecnierebis sakiTxebi _ I-II, 2009 axali wignebi Kartvelsprachen. Altgeorgisch, Neugeorgisch, Mingrelisch, Lasisch, Swanisch, Herausgegeben von Heinz Fähnrich, Reichert Verlag, Wiesbaden, 2008. gamoCenili germaneli qarTvelologis, hainc fenrixis iniciativiTa da redaqtorobiT germaniaSi gamovida mniSvnelovani qarTvelologiuri krebuli: `qarTveluri enebi~. wigni moicavs eqvs gamokvlevas: 1. qarTveluri fuZe-ena _ hainc fenrixi (gv. 7-54); 2. Zveli qarTuli _ zurab sarjvelaZe (gv. 55-116); 3. axali qarTuli _ hainc fenrixi (gv. 117-182); 4. megruli _ oTar qajaia (gv. 183-246); 5. lazuri _ guram kartozia (gv. 247-304); 6. svanuri _ aleqsandre oniani (gv. 305-346); es wigni qarTvel kolegebTan hainc fenrixis TanamSromlobis kidev erTi mniSvnelovani Sedegia. hainc fenrixma am qarTvelologiuri krebulis gamocema didi xnis win Caifiqra da qarTvel kolegebs SesTavaza saTanado gamokvlevebis dawera Zveli qarTuli enis, megrulis, lazuris da svanuris Sesaxeb. samwuxaroa,Arom am Canafiqris ganxorcielebas ver moeswrnen zurab sarjvelaZe da aleqsandre oniani. krebulis Semadgeneli nawilebi Sesabamisi enobrivi erTeulebis mokle mimoxilvebs Seicavs, magram ramdenadac avtorebi am sferoebis gamorCeuli specialistebi arian, bevr originalur, problemur da saintereso mosazrebas gvawvdian maTi sakvlevi enebis Sesaxeb. hainc fenrixis gamokvlevaSi warmodgenilia saerTo-qarTveluri fuZe-enis mokle fonologiuri, morfonologiuri, gramatikuli da leqsikuri daxasiaTeba. fonologiur nawilSi yuradRebas ipyrobs lateralebis rekonstruqcia, rac mas ukve mocemuli hqonda „qarTvelur enaTa etimologiuri leqsikonis“ 2000 wlis gamocemaSi. igi or Cqamier laterals aRadgens: *l' (qarT. s : megrul-lazuri 0 : svanuri l Sesatyvisobis safuZvelze) da *L (qarTuli w : megrul-lazuri W : svanuri h Sesatyvisobis safuZvelze). gansakuTrebiT Rirebulad gvesaxeba am mimoxilvis leqsikuri nawili, sadac mocemulia saerTo-qarTveluri leqsikis semantikuri jgufebi: 1. naTesaur urTierTobaTa aRmniSvneli leqsika, 2. sxeulis nawilebi, 3. mesaqonleobasTan dakavSirebuli leqsika, 4. avadmyofobebi, 5. landSafti, 6. mcenareuli samyaro, 7. cxovelebi, 8. drois aRmniSvneli sityvebi, 9. ricxviTi saxelebi, 10. zedsarTavi saxelebi, 11. zmnuri Zirebi da fuZeebi. saerTo-qarTveluri leqsikis diferencirebuli Seswavla mniSvnelovan amocanas warmoadgens, magram jerjerobiT es qarTvelologiis mcired damuSavebuli ubania, amitom gamokvlevis es nawili gansakuTrebiT Rirebulad gvesaxeba. 327 Zveli qarTuli enis aRwera warmoadgens zurab sarjvelaZis „Zveli qarTuli enis“ Semoklebul variants. masSi kompaqturad aris warmodgenili ZiriTadi informacia Zveli qarTuli enis fonetikis, fonologiisa da damwerlobis, morfologiisa da sintaqsis Sesaxeb. narkvevSi yvela ZiriTadi saxeluri Tu zmnuri paradigmaa warmodgenili, rac TvalsaCinos da advilad asaTvisebels xdis Zveli qarTuli enis rTul morfologias. sayuradReboa, rom avtori nawevars ar gamoyofs Zvel qarTulSi. sainteresoa avtoris mosazrebebi berZnuli enis gavlenis Sesaxeb Zvel qarTul enaze. am gavlenis Sedegad miaCnia mas vnebiTi gvaris formebis xSiri xmareba iseT konstruqciebSi, rogoricaa: maSin iesu aRmo- iyvana sulisagan udabnod; TTuesa mas meequsesa miivlina gabriel angelozi RmrTisa mier qalaqsa galilevelTasa; aseve, mimReobaTa xSiri xmareba, Tandebulebis prepoziciuli xmareba _ arcaRa aRanTian sanTeli da qveSe Sedgian igi HOmirsa, aramed zeda sasanTlesa da sxva. axali qarTuli enis mimoxilva ekuTvnis hainc fenrixs. am nawilSi CemTvis saintereso iyo zogierTi qarTuli gramatikuli terminis germanuli ekvivalenti, romelsac hainc fenrixi iyenebs: Handlungspassiv dinamikuri vnebiTisaTvis da Zustandspassiv statikuri vnebiTisaTvis, Intransitives Aktiv saSual-moqmedebiTisaTvis. es ukanaskneli gansakuTrebiT sainteresoa, radgan igi am zmnuri klasis garkveul gaazrebasac gulisxmobs. dRes qarTul enaTmecnierebaSic aqtiurad dadga vnebiTi gvaris formaTa interpretaciis problema, amitom sainteresoa avtoris msjeloba: zogierT vnebiTi gvaris zmnur formas ara aqvs gardamavali aqtivis Sesabamisi formebi da amitom mxolod formalurad arian isini pasivebi. amasTan, maTi mniSvneloba germanuli aqtiuri gardauvali zmnebis fardia (mag. vvardebi "ich falle", vkvdebi "ich sterbe") gv. 147. sainteresoa micemiTqvemdebarian zmnaTa germanuli ekvivalentebi, romliTac avtors surs am zmnaTa konstruqcia gasagebi gaxados evropeli mkiTxvelisaTvis: miyvars "mir ist sie lieb", aqvs "ihm ist es im Besitz", gZulvar "dir bin ich verhasst". sintaqsis nawilSi h. fenrixi miuTiTebs, rom ramdenime Semasmenlis Semcvel winadadebaSi qvemdebaris brunvas uaxloesi zmna gansazRvravs. magaliTi: adamianma, wera ra iyo, ar icoda, magram laparaki maSinac SeeZlo. aq igi ganmartavs, rom meore zmna (SeeZlo) qvemdebaris brunvad micemiTs moiTxovs, magram pirveli zmnis (icoda) konstruqcia aris ganmsazRvreli.Aam debulebis sailustracio meore winadadeba Cven xelovnurad gvesaxeba: giorgi leoniZes icnobs da uyvars qarTvel xalxs. vfiqrobT, es ar aris marTebuli qarTuli winadadeba. unda iyos an: qarTveli xalxi icnobs giorgi leoniZes da uyvars is, an: giorgi leoniZes icnobs qarTveli xalxi da uyvars is. saqme isaa, rom nacvalsaxelis gamoyenebis gareSe referencia ver ganxorcieldeba obieqtebis mimarT. 328 aucilebelia obieqtis gansxvavebuli brunva nacvalsaxeliT dazustdes.Ppirveli winadadeba ki marTebulia, radgan subieqtebis referencia SesaZlebelia maTi brunviTi gansxvavebebis miuxedavad (amgvari viTareba sintaqsuri nominatiurobis maCveneblad aris miCneuli Tanamedrove tipologiur kvlevebSi. sintaqsuri ergatiulobis enebSi sxvadasxva brunvaSi dasmuli subieqtebis identifikacia nacvalsaxelis CarTvis gareSe dauSvebelia). obieqtebis aseT identifikacias ki qarTuli sintaqsi ver guobs. es saintereso sferoa qarTuli sintaqsisa, romelic calke dawvrilebiT kvlevas moiTxovs. saerTod unda iTqvas, rom hainc fenrixis mimoxilva adekvaturi da ucxoeli mkiTxvelisaTvis sakmaod sruli informaciis mimwodebelia. megrulis mimoxilva ekuTvnis oTar qajaias. igi sakmaod amomwurav da TvalsaCino informacias gvaZlevs megruli fonetikis, morfologiisa da sintaqsis Sesaxeb. qarTveli mkiTxvelisaTvis mis mier Sedgenili megruli enis mokle analizi misawvdomia „qarTul-megruli“ leqsikonisTvis darTuli versiis safuZvelze. lazuris Sesaxeb gamokvleva ekuTvnis guram kartozias. am naSromSi didi adgili uWiravs qarTvelur enaTa urTierTmimarTebis, diferenciaciis procesis, bgeraTSesatyvisobebis ganxilvas. avtori gvacnobs Tavis Sexedulebebs megrulisa da lazuris Camoyalibebis Sesaxeb; vrclad ganixilavs lazuri dialeqtebis urTierTmimarTebas rogorc fonetikis, ise morfologiis TvalsazrisiT. SeiZleba iTqvas, rom am gamokvlevaSi sinqroniul monacemebTan Tanabari datvirTviT aris warmodgenili istoriul-SedarebiTi xasiaTis msjelobebi. avtori adarebs erTmaneTTan megrul da lazur faqtebs, aseve lazuri dialeqtebis faqtebs erTmaneTTan da gansxvavebebs diaqroniul axsnebs uZebnis. amgvarad, am gamokvlevaSi mkiTxveli lazurs istoriul-SedarebiT perspeqtivaSi ecnoba. svanuris Sesaxeb gamokvleva aleqsandre onians ekuTvnis. es gamokvleva Semoklebuli versiaa avtoris mier 1998 wels gamoqveynebuli monografiisa „svanuri ena“ (germanuli versia or nawilad gamoqveynda 2005 wels). es mimoxilvac bevr originalur mosazrebas Seicavs, gansakuTrebiT morfologiis sferoSi _ brunebis sistemis, piris kategoriis da sxva movlenaTa warmodgenisas. krebuli "Kartvelsprachen" germanulenovani qarTvelologiis kidev erTi mniSvnelovani SenaZenia. igi kargad asaxavs qarTvelur enaTa rogorc sinqroniuli, ise diaqroniuli kvlevis Tanamedrove etaps, sakmaod srul informacias awvdis ucxoel mkiTxvels qarTveluri enebis Sesaxeb da mTel rig axal saintereso mosazrebebsac Seicavs. irine meliqiSvili 329 * * * eTer soselia, semantikuri universaliebi da qarTveluri enebi: ferTa kategorizaciis modelebi, gamomcemloba `nekeri~, Tbilisi 2009, 159 gv. gasuli saukunis 50-iani wlebidan enaTmecnierebaSi SeiniSneba semantikisadmi interesis zrda. amerikeli lingvistebi qmnian sxvadasxva Teoriebs, romelTagan mniSvnelovania komponenturi analizis Teoria. am yalibiT kvlevam xeli Seuwyo semantikis tipologiur kvlevas da, Sesabamisad, semantikuri universaliebis formulirebas. avtori albaT sxva sakiTxiT dakavdeboda da es naSromi, SeiZleba iTqvas, ar daiwereboda, 1969 wels rom ar gamoqveynebuliyo b. berlinisa da p. keis `feris bazisuri terminebi~, romelic aRmoCnda saetapo naSromi, radgan masSi warmodgenilia ferTa kategorizaciis universaluri modeli. swored am naSromis gamoqveynebis Semdeg gaaqtiurdnen enaTmecnierebi feris terminTa kvleva-ZiebaSi. eTer soselia ZiriTadad eyrdnoba b. berlinisa da p. keis models, Tumca gamoyenebisas xvews da azustebs mas ama Tu im rakursSi. feris kategorizaciis universaluri modelis amosavali cnebebia bazisuri da arabazisuri feris terminebi, rac miiReba oTxi ZiriTadi da oTxi damatebiTi kriteriumiT. es modeli ufro moqnili xdeba e.w. fuzzy simravleTa Teoriis gamoyenebiT, ris Sedegadac bazisuri feris kategoriebis sami tipi gamoiyofa. avtori qarTuli masalis analizis safuZvelze amatebs meoTxe tipis bazisuri feris rTul kategorias, romlis daSvebiT SesaZlebeli gaxda zogi gamonaklisis axsna. mkvlevari ar sjerdeba mxolod am models da dawvrilebiT mimoixilavs feris terminTa sistemebis komponentur, fsiqolingvistursa da semantikuri primitivebiseul analizs; fsiqolingvisturi xasiaTis naSromebidan gamoyofs r. frumkinas eqsperimentebs da adgens maT Sesabamisobas b. berlinisa da p. keis ZiriTad debulebebTan. semantikuri primitivebis mkvlevris a. veJbickas kvlevis wiaRSi avtori aRmoaCens feris terminTa semantikuri analizisadmi SeTavsebad midgomas. amdenad, pirvel TavSi akumulirebulia Teoriuli bazisi, romelzedac agebulia naSromis ZiriTadi nawili. skrupulozurad, kritikulad da TanaSemoqmedebiTad aris ganxiluli da Sefasebuli ferTa sistemis Sesaxebi met-naklebad mniSvnelovani gamokvleva. am mimoxilviT TavSi faqtobrivad is `xnulia~ gavlebuli, romelSic meore Taviseuli `marcvlebia~ Casayreli. da marTlac, meore Tavi sakuTriv kvlevaa, romelSic gamowvlilviT mowodebuli meTodologia qarTveluri masalis kvlevas aris misadagebuli. 330 bazisuri feris terminebSi dadgenili qarTvelur enaTa feris terminTa sistemebi srulad Seesabameba ferTa kategorizaciis universalur meTods. qarTulisaTvis damaxasiaTebelia: TeTri, Savi, wiTeli, yviTeli, mwvane, lurji, yavisferi (es ukanaskneli avtorma sakuTari, e.w. siis, eqsperimentiT daadastura). megruli enis feris terminTa sistema bazisuri feris Semdegi terminebiT xasiaTdeba: Ce, uCa, WiTa, FvinTeli, mwvane/lurji. lazuri enis feris terminTa sistema Semdegi terminebiT xasiaTdeba: xCe/qCe/Cqe, uCa, WiTa /mWiTa, sari/sai, JeSili. svanurSi gvaqvs: T–eTne/T–eT–ne, meSxe, wÊrni, y–inTel, w–anil/ÊrJi. monaTesave enaTa feris terminebis Seswavla sainteresoa imiTac, rom SesaZlebeli xdeba, ferTa kategorizaciis universalur modelze dayrdnobiT, diaqroniuli analizis Catareba fuZe-enis doneze bazisuri feris kategoriebis rekonstruqciisaTvis. es ki iZleva im evoluciuri gzis warmoCinebis SesaZleblobas, rac saerTo-qarTveluridan moyolebuli ganvles Tanamedrove qarTvelurma sistemebma. saerTo-qarTvelur doneze eTer soselia calsaxad aRadgens or kategorias: [TeTri] ⊕ [wiTeli] ⊕ [yviTeli] = [naTel-Tbili] da [Savi] ⊕ [mwvane] ⊕[lurji] = [muq-grili]. avtori uaRresad saintereso da yuradsaReb konceptualur svlebs gvTavazobs. kerZod, aseTia: msjeloba ruxze, yavisfersa da mreSze; svla _ yviTel-yvic-RviZl-; mwvane/lurjis gaudiferencireba da sxv. eTer soselias naSromSi ferTa kategorizaciis universalur modelze dayrdnobiT rekonstruirebulia bazisuri feris kategoriebi saerTo-qarTvelur doneze da warmodgenilia evoluciuri gza, romelic feris terminTa qarTvelurma sistemebma ganvles saerTo-qarTveluri donidan Tanamedrove saxiT Camoyalibebamde. naSromi Seunelebuli interesiT ikiTxeba. marika jiqia 331 Sinaarsi zurab sarjvelaZe _70 damana meliqiSvili _ zurab sarjvelaZe _ mecnieri da pirovneba .... 5 guram kartozia _ zurab (zura) sarjvelaZe .................................................. 8 marina qacarava _ qarTuli saliteraturo enis istoriis ubadlo mkvlevari .................................................................................. 9 iza CantlaZe _ zurab sarjvelaZis etimologiaTa mniSvneloba qarTvelologiaSi ............................................................................... 11 Iza Chantladze - The Significance of Zurab Sarjveladze’s Etymologies for Kartvelology ........................................................................................ 18 zurab sarjvelaZis samecniero Sromebis bibliografia ............................ 19 qarTveluri enebi rusudan gersamia _ iotizaciis sakiTxisaTvis megrulSi ....................... 32 Rusudan Gersamia - About Iotization in Megrelian .................................................. marine ivaniSvili _ mcenareTa saxelebi qarTvelurSi: `kowaxuri~ ......................................................................................................................... Marine Ivanishvili - Proto-Kartvelian Plant Names: "koc’axuri" (barberry) ....................................................................................................... vaxtang imnaiSvili _ mrCobli xmovnebis marTlwerasTan dakavSirebuli zogierTi sakiTxi ......................................................................... Vakhtang Imnaishvili - Some Questions Linked with the Spelling of Double Vowels ............................................................................ guram kartozia _ natvriTis warmoeba megrulSi .............................................. Guram Kartozia - The Formation of Optative Mood in Megrelian ..................... maia lomia _ saxelTa brunebis paradigmaSi i xmovnis gaCenis sakiTxisaTvis megrulSi ........................................................................... Maia Lomia - About the Emergence of i Vowel in the Paradigm of Noun Declension ........................................................................... qeTevan margiani-subari _ rezultatiuroba-pirobiTobis gamoxatvisaTvis svanur gardamaval zmnebSi .................................................. Ketevan Margiani-Subari - On the Expression of Resultativeness-Conventionality in Svan Transitive Verbs ........................... damana meliqiSvili _ qarTuli zmnis uRlebadi formebis gramatikuli klasifikaciisa da kvalifikaciis principebi ................. 332 41 43 45 46 60 61 64 65 71 72 76 78 Damana Melikishvili - On the Grammatical Principle of Classification of Inflective Forms of the Georgian Verb ..................................... 96 irine meliqiSvili _ /J/ fonemis rekonstruqcia da saerTo-qarTveluri sibilanturi Sesatyvisobebi ...................................... 97 Irine Melikishvili - The Reconstruction of the Phoneme /J / and Common-Kartvelian Sibilant Correspondences ............................................. 105 hainc fenrixi _ zogierTi qarTveluri leqsikuri erTeulisaTvis ................................................................................................................. Heinz Fähnrich - About some Kartvelian Lexical Units ......................................... tariel futkaraZe _ -isa, -iSa; -iSe, -iSen; -isad, isda, -iza, -izan, -ize... formamawarmoebeli formantebis istoriuli mimarTebisaTvis ....................................................... Tariel Putkaradze - On the Historical Relation of Form-Building Formants -isa, -iSa; -iSe, -iSen; -isad, isda, -iza, -izan, -ize ............. 107 110 111 128 Taia cxadaia _ III piris nacvalsaxelebi megrulSi ................................... 129 Taia Tskhadaia - Third Person Pronouns in Megrelian ................................... 139 Zveli qarTuli ena da teqstologia Winfried Boeder - Klassizistische Sprachkompetenz: Der altgeorgische Artikel bei Sulchan-Saba Orbeliani ......................................... 140 vinfrid boederi _ klasicisturi enobrivi kompetenturoba: Zveli qarTuli nawevari sulxan-saba orbelianis `sibrZne sicruisaSi~ .. 162 iost giperti _ siaxleni xanmetobidan .............................................................. 164 Jost Gippert - News from the Khanmetoba ................................................................... nino doborjginiZe _ Zveli qarTuli filologiis istoriidan ......................................................................................................................... Nino Doborjginidze - From the History of Old Georgian Philology (The Role of the Kingdom of Antioch in the Political and Cultural- Educational Processes of XI-XII cc.) ....................................................... valerian kvantriSvili _ sinonimuri paralelizmi qarTuli oTxTavis or Zvel da or bolo redaqciebSi ........................ Valerian Kvantrishvili - Synonymic Parallelism in the Two Old and Two Final Editions of the Georgian Four Gospels ........................................ naTia mirotaZe _ kata, windebulis ekvivalentebi fsalmunTa wignis Zvel qarTul recenziebSi .............................................. Natia Mirotadze - The Equivalents of the Preposition kata, in the Old Georgian Recensions of the Psalms ........................................................ 333 184 185 194 195 204 205 214 sofio sarjvelaZe _ xelnawerTa erovnul centrSi daculi ori xanmeti palimfsesturi fragmentis Sesaxeb ....................................... Sophio Sarjveladze - Two Khanmeti Palimpsestic Fragments Kept in the National Centre of Manuscripts ............................................................. bernar utie _ zmniswinebi da qarTuli bibliis dedani .......................... Bernard Outtier - The Preverbs and the Origin of the Georgian Bible ................................................................................... mzeqala SaniZe _ homilia `farisevelTa SurisaTÂs~ xanmet mravalTavSi ....................................................................................................... Mzekala Shanidze - The Homily "On Jealousy" in Khanmeti Homiliary ..................................................................................................... nino cixiSvili _ -a da -e sufiqsiani II kavSirebiTi saSual qarTulSi .......................................................................................................... Nino Tsikhishvili - The Second Subjunctive with -a and -e Suffixes in Middle Georgian .............................................................. 215 228 229 233 233 248 249 263 ana xaranauli _ fsalmunTa qarTuli Targmanis leqsika .......................... 264 Ana Kharanauli - The Vocabulary of the Georgian Translation of Psalms ........................................................................................................ 276 semantika, leqsikografia lia abulaZe, andreas ludeni _ gasaRebi-sityvebi da megobrobis sityvaTveli qarTulSi ............................................................. Lia Abuladze, Andreas Ludden - Die Schlüsselwörter und das Wortfeld "Freundschaft" im Georgisch ...................................................... qeTevan mirzikaSvili _ metyvelebis aRmniSvneli onomatopoeturi sityvebi qarTulsa da frangulSi ............................... Ketevan Mirzikashvili - The Onomatopoetic Words in Georgian and French Languages .............................................................................. ramaz qurdaZe _ qarTuli leqsika rusul JargonSi ................................. Ramaz Kurdadze - Georgian Lexical Units in Russian Jargon ........................... 277 287 289 299 300 307 tipologia rusudan asaTiani _ enis dominanturi kategoria da ergatiul konstruqciaTa Taviseburebani qarTulsa da wova-TuSurSi ............................................................................................................ 308 Rusudan Asatiani - Dominant Categories of a Language and the Peculiarities of Ergative Constructions in Tsova-tush and Georgian ............................................................................................ 318 334 Alice C. Harris - Emergence of Morphological Classes .......................................... 320 axali wignebi Kartvelsprachen. Altgeorgisch, Neugeorgisch, Mingrelisch, Lasisch, Swanisch, Herausgegeben von Heinz Fähnrich, Reichert Verlag, Wiesbaden 2008 (irine meliqiSvili) .......................................... 327 eTer soselia, semantikuri universaliebi da qarTveluri enebi: ferTa kategorizaciis modelebi, gamomcemloba `nekeri~, Tbilisi 2009, 159 gv. (marika jiqia) ......................................... 330 335 gamomcemlobis redaqtori cira jiSkariani 0179 Tbilisi, i. WavWavaZis gamziri 14 14 Ilia Chavchavadze Avenue, Tbilisi, 0179 Tel 995(32) 25 14 32 www.press.tsu.ge