Det var i grund och botten ett klokt beslut. Skötsamma mindre aktiebolag ska inte behöva betala tiotusentals kronor för en revision som inte är befogad.
Slopandet av revisionsplikten, i kombination med en nedsättning av kravet på aktiekapital till 25.000 kronor, har dessutom lett till att antalet aktiebolag sedan 2010 nästan fördubblats till 720.000.
Av alla anställda i den privata sektorn jobbar 46 procent i ett företag med färre än 50 anställda. Fyra av fem nya jobb skapas i sådana företag. De mindre företagen står för nästan 60 procent av näringslivets bidrag till Sveriges BNP.
Småföretagandets positiva kraft är viktig att komma ihåg när företagandets avigsidor diskuteras: till exempel att aktiebolag har blivit ett brottsverktyg. Det används för momsbedrägerier, penningtvätt och som en falsk fasad för att låna pengar och köpa saker på kredit.
Av Lasse Wierups pågående granskning i Di framgår hur en auktoriserad redovisningskonsult satt i system att fejka årsredovisningar. Omsättning och vinst blåses upp, vilket innebär att aktiebolagets kreditvärdighet stärks.
EBM hävdar att detta problem har ökat sedan revisionsplikten avskaffades. Det finns ingen anledning att betvivla att det är en del av förklaringen. Kriminella hittar alltid kryphål.
Ska den slopade revisionsplikten fungera som det är tänkt måste man alltid förvissa sig om att den inte missbrukas. Kontrollerna måste därför förbättras.
Hur kan det komma sig att den brottsanklagade redovisningskonsulten i Di:s artiklar fortfarande har kvar sin auktorisation? Branschorganisationen SRF Konsulterna borde naturligtvis leva upp till sina höga ambitioner vad gäller affärsetik och utesluta medlemmen.
”Ska missbruket av aktiebolag kunna motverkas måste kontroller ske och register vara korrekta.”
Men kritik måste också riktas mot Bolagsverket. Det är till denna myndighet som den aktuella redovisningskonsulten skickat in uppblåsta årsredovisningar. Men ”inga kontroller av om siffrorna stämmer” görs, enligt EBM. Det är häpnadsväckande.
Bolagsverket ansvarar för bland annat aktiebolagsregistret. Att uppgifterna i detta register är korrekta är grundläggande, både vad gäller förtroendet för näringslivet och för att förhindra att brott begås inom företag.
I regeringens offensiv mot den kriminella ekonomin är Bolagsverkets roll central. I en förordningsförändring i våras slog regeringen fast att myndigheten ska förvissa sig om att registren är korrekta och förhindra att felaktiga uppgifter registreras.
Uppdraget må ha vässats men problemet med falska årsredovisningar i registren visar inga tecken på att klinga av. Problemet bekräftas av The Intelligence Company, startat av entreprenören Jens Nylander.
Bolagets AI-lösning har sedan januari 2024 upptäckt 42.000 felaktigheter i Bolagsverkets register, enligt Di:s artiklar. Dessa uppgifter säljer företaget vidare till kreditupplysningsföretag som därmed kan slå larm till sina kunder om felaktigheter.
Självfallet borde Bolagsverket använda denna lösning. Men det verkar finnas en oklarhet inom myndigheten vad gäller uppdraget. En källa uppger för Di att det finns två falanger, en som anser att brottsförebyggande arbete är en del av jobbet och en som bara nöjer sig med att registrera det som inkommer.
Regeringen måste uppenbarligen bli ännu tydligare om vad som förväntas av Bolagsverket. Ska missbruket av aktiebolag kunna motverkas måste kontroller ske och register vara korrekta.
