Location via proxy:   [ UP ]  
[Report a bug]   [Manage cookies]                
Skip to main content
Denna uppsats innehaller min tolkning av filmen Import/Export (2007) av Ulrich Seidl i syfte att skapa okad forstaelse for manniskan och kulturen i dagens Ost- och Vasteuropa och att fa fram de forestallningar som praglar kulturmoten... more
Denna uppsats innehaller min tolkning av filmen Import/Export (2007) av Ulrich Seidl i syfte att skapa okad forstaelse for manniskan och kulturen i dagens Ost- och Vasteuropa och att fa fram de forestallningar som praglar kulturmoten mellan ost- och vasteuropeer. Undersokningen genomfordes med hjalp av en hermeneutisk metod i kombination med Emile Durkheims funktionalistiska teori, postkoloniala teorier och Geert Hofstedes teori om kulturdimensioner. Undersokning visade att bade ost- och vasteuropeiska samhallen i filmen praglas av anomi. Varden grupperade kring dikotomierna individualism/kollektivism, maskulinitet/femininitet och osakerhetsundvikande framstalls tydligast i filmen. Livsaskadningsanalys visade att en materialistisk verklighetsuppfattning dominerar i bade Ost- och Vasteuropa tillsammans med overvagande pessimistisk och negativ grundhallning, vilket i sin tur paverkar bade karaktarernas manniskosyn och deras handlingar. Skillnader i livsaskadning mellan ost- och vasteu...
Den här uppsats innehåller min tolkning av filmen Import/Export (2007) av Ulrich Seidl i syfte att skapa ökad förståelse för människan och kulturen i dagens Öst- och Västeuropa och att få fram de föreställningar som präglar kulturmöten... more
Den här uppsats innehåller min tolkning av filmen Import/Export (2007) av Ulrich Seidl i syfte att skapa ökad förståelse för människan och kulturen i dagens Öst- och Västeuropa och att få fram de föreställningar som präglar kulturmöten mellan öst- och västeuropéer. Undersökningen genomfördes med hjälp av en hermeneutisk metod i kombination med Emile Durkheims funktionalistiska teori, postkoloniala teorier och Geert Hofstedes teori om kulturdimensioner. Undersökning visade att både öst- och västeuropeiska samhällen i filmen präglas av anomi. Värden grupperade kring dikotomierna individualism/kollektivism, maskulinitet/femininitet och osäkerhetsundvikande framställs tydligast i filmen. Livsåskådningsanalys visade att en materialistisk verklighetsuppfattning dominerar i både Öst- och Västeuropa tillsammans med övervägande pessimistisk och negativ grundhållning, vilket i sin tur påverkar både karaktärernas människosyn och deras handlingar. Skillnader i livsåskådning mellan öst- och västeuropéer bygger på skillnader i de förhärskande kulturella värdena och därmed på skild människosyn. Kulturmöten mellan öst- och västeuropéer i filmen präglas av främlingsrädsla och främlingsfientlighet. De bygger på västeuropéernas koloniala föreställningar om Östeuropa och dess invånare som ociviliserade barbarer, som ska ”civiliseras” av Väst samt på östeuropéernas föreställningar om Västeuropa och dess invånare som Antikrist och ärkefiende som man ska skydda sig mot. Europas nutid framställs i filmen på ett dystert sätt. Det finns även scener som utgör paralleller till Oswald Spenglers verk Västerlandets undergångoch kan tyda på filmskaparens pessimistiska syn på Europas utveckling i riktning mot undergång.
The ambition is to carry out a neutral, ideology-free interpretation of Oswald Spengler's philosophy. To fulfill this ambition was chosen metaphysical concepts of Oswald Spengler as a starting point. The aim of this thesis is to examine... more
The ambition is to carry out a neutral, ideology-free interpretation of Oswald Spengler's philosophy. To fulfill this ambition was chosen metaphysical concepts of Oswald Spengler as a starting point.
The aim of this thesis is to examine the concept of life and its role in the Oswald Spengler’s philosophical ideas. Furthermore, to examine and discuss actuality of his political ideas for our present and future. 
In the thesis for the first time examined Oswald Spengler’s educational ideas based on a pedagogical philosophical perspective. For adding thesis and the Western research new perspective includes the results of Russian research on the subject.
The study consists of a literature review carried out by using a hermeneutical inspired, qualitative method of analysis. The analysis of the Spengler’s political ideas by using Valeriy Afanasev’s historical-sociological method, also called cultural-civilizational approach. Oswald Spengler’s educational ideas are examined using Thyge Winther-Jensen's theory of educational basic categories.
I det här arbetet undersökte jag tre olika författares syn på det postmoderna: Alexandr Dugins, Jean- François Lyotards och Zygmunt Baumans. Vidare undersökte och diskuterade jag deras syn på postmodernitetens inverkan på kunskap och... more
I det här arbetet undersökte jag tre olika författares syn på det postmoderna: Alexandr Dugins, Jean- François Lyotards och Zygmunt Baumans. Vidare undersökte och diskuterade jag deras syn på postmodernitetens inverkan på kunskap och bildningsfrågor och de utmaningar den för med sig.
Undersökning har visat att världen har trätt in i en ny tidsålder – postmoderniteten som påverkade både kunskapssynen, vetenskapen och utbildningen i hela världen. Detta ledde till en kris inom nämnda området, eftersom modernitetens modeller och metoden har visat sig föråldrade. Krisen berörde frågan om legitimering av kunskapen och därmed vetenskapen. Situationen kräver därför nya, annorlunda modeller och tillvägagångssätt inom dessa områden som vore relevanta för vår tids utmaningar och detta arbetar man på i alla länder.
Det överordnade syfte var att med utgångspunkt i definitioner av arché och logos undersöka användning och betydelse av eldens metafor i Herakleitos’ och Oswald Spenglers metafysik. Undersökning har visat att tillblivelsen är centralt i... more
Det överordnade syfte var att med utgångspunkt i definitioner av arché och logos undersöka användning och betydelse av eldens metafor i Herakleitos’ och Oswald Spenglers metafysik.
Undersökning har visat att tillblivelsen är centralt i både Herakleitos och Oswald Spenglers metafysik. Bägge använder sig av eldens metafor som uttryck för den kosmiska processen. Denna eld kan därmed varken uppfattas som arché eller logos.
Undersökningen har visat att, trots påtagliga likheter i både Herakleitos’ och Spenglers användning av eldens metafor, finns det ett par skillnader i deras uppfattning av den kosmiska processen. Herakleitos uppfattning av den kosmiska processen är mera vidd än Spenglers. Dessutom är den heraklitiska logos mera omfattande än Spenglers ödesbegrepp.
...
.
Den här uppsats innehåller min tolkning av filmen Import/Export (2007) av Ulrich Seidl i syfte att skapa ökad förståelse för människan och kulturen i dagens Öst- och Västeuropa och att få fram de föreställningar som präglar kulturmöten... more
Den här uppsats innehåller min tolkning av filmen Import/Export (2007) av Ulrich Seidl i syfte att skapa ökad förståelse för människan och kulturen i dagens Öst- och Västeuropa och att få fram de föreställningar som präglar kulturmöten mellan öst- och västeuropéer. Undersökningen genomfördes med hjälp av en hermeneutisk metod i kombination med Emile Durkheims funktionalistiska teori, postkoloniala teorier och Geert Hofstedes teori om kulturdimensioner. Undersökning visade att både öst- och västeuropeiska samhällen i filmen präglas av anomi. Värden grupperade kring dikotomierna individualism/kollektivism, maskulinitet/femininitet och osäkerhetsundvikande framställs tydligast i filmen. Livsåskådningsanalys visade att en materialistisk verklighetsuppfattning dominerar i både Öst- och Västeuropa tillsammans med övervägande pessimistisk och negativ grundhållning, vilket i sin tur påverkar både karaktärernas människosyn och deras handlingar. Skillnader i livsåskådning mellan öst- och västeuropéer bygger på skillnader i de förhärskande kulturella värdena och därmed på skild människosyn. Kulturmöten mellan öst- och västeuropéer i filmen präglas av främlingsrädsla och främlingsfientlighet. De bygger på västeuropéernas koloniala föreställningar om Östeuropa och dess invånare som ociviliserade barbarer, som ska ”civiliseras” av Väst samt på östeuropéernas föreställningar om Västeuropa och dess invånare som Antikrist och ärkefiende som man ska skydda sig mot. Europas nutid framställs i filmen på ett dystert sätt. Det finns även scener som utgör paralleller till Oswald Spenglers verk Västerlandets undergångoch kan tyda på filmskaparens pessimistiska syn på Europas utveckling i riktning mot undergång.