glänsa

From Wiktionary, the free dictionary
Jump to navigation Jump to search
See also: glansa

Swedish

[edit]

Etymology

[edit]

From glans (shine, brilliance).

Verb

[edit]

glänsa (present glänser, preterite glänste, supine glänst, imperative gläns)

  1. to shine (reflect light)
    Han städade köket tills det glänste
    He cleaned the kitchen till it shone
    • 1891, “Betlehems stjärna (Gläns över sjö och strand) [Star of Bethlehem (Shine over sea [most likely in this context, though unusual – see sjö (lake; sea)] and shore [Maybe to be understood as "land and sea/water"])]”, Viktor Rydberg (lyrics), Alice Tegnér (music)‎[1]:
      Gläns över sjö och strand, stjärna ur fjärran. Du som i Österland tändes av Herran.
      Shine over sea and shore, star from [out of] afar. You who in the East ["East-land" – the Orient] were lit by the Lord.
  2. to shine (excel)
    Nisse glänste vid SM 2012
    Nisse shone at the 2012 Swedish Championship

Conjugation

[edit]
[edit]

References

[edit]

Anagrams

[edit]