namnge
Étymologie
[modifier le wikicode]Verbe
[modifier le wikicode]| Conjugaison de namnge | Actif | Passif |
|---|---|---|
| Infinitif | namnge | namnges |
| Présent | namnger | namnges |
| Prétérit | namngav | namngavs |
| Supin | namngett | namngetts |
| Participe présent | namngivande | — |
| Participe passé | — | namngiven |
| Impératif | namnge | — |
namnge \Prononciation ?\
- Nommer.
Gården namngavs efter dess tidigare ägare.
- La ferme a été nommé d'après des anciens propriétaires.
- Dénoncer.
Polisen frågade om hon kunde namnge gärningsmannen.
- La police lui a demandé si elle pouvait dénoncer le coupable.