|
'''Ätrastigen''', eller som den kallades '''redvägen''' eller '''RidstrigenRidstigen''', vilken börjar i [[Falkenberg]], passerarföljer [[KindahusÄtran|Ätradalen]], passerar [[OpenstenKindahus]], [[SämOpensten]], Säm, [[Åsunden, Västergötland|Åsunden]], [[Ulricehamn|Ulricehamn (f.d. Bogesund)]], [[Vists socken, Västergötland|Vist]] och Lena i [[LenaTimmele]] samt leder vidare upp norröver, var en av de viktigare transportlederna i Sverige under mer än tusen år.
Uppenbarligen var samma väg använd redan under stenåldern och beskrevs förvid tiden kring [[Adam av Bremen]]s besök hos danske kungen. Adam skriver: ''om man tar vägen till lands från Skåne, genom Götaland och över Tälje och Birka, tar färden till Sigtuna en månad''.
:''om man tar vägen till lands från Skåne, genom Götaland och över Tälje och Birka, tar färden till Sigtuna en månad''.
Längs denna ridväg har åtminstone enminst fem sex slag stått under [[medeltiden]],. detDet sista var kanske [[slaget på ÅsundenÅsundens is]] när [[Sten Sture d.y.den yngre]] skadades dödligt. Anledningen är sannolikt att denna väg är den mest uppenbara för arméer från Danmark som tränger in i "Sverige" vid denna tid, och den mötande svenska försvarshären blir då den som i praktiken avgör var "slagen" hålls, dvsdet vill säga när de anfaller danskarna.
Av samma anledning byggs ett antal strategiska [[borg]]ar längs vägen, huvudsakligen tornborgar av [[Motteborg]]styp, alltså ett ensamt torn i trä eller sten ( Kastal[[kastal]]), med en vallgrav runt. När vallgraven grävts används jorden och leran för att åstadkomma en konstgjord kulle eller platå ( Motte''motte''), där borgen byggs. ▼Flera av slagen under medeltiden hålls mellan Vänern och Vättern i dessa trakter som en följd av att danskarna upprepat begagnar Ätrastigen som transportled av fotfolk och kavalleri, och därför står slagen längs denna väg.
==Lista över slag som hållits länglängs Redvägen== ▼▲Av samma anledning byggs ett antal strategiska [[borg]]ar längs vägen, huvudsakligen tornborgar av [[Motteborg]]styp, alltså ett ensamt torn i trä eller sten (Kastal), med en vallgrav runt. När vallgraven grävts används jorden och leran för att åstadkomma en konstgjord kulle eller platå (Motte), där borgen byggs.
* ;1208 :[[ slagetSlaget vid Lena]]. [[Sverker dyden yngre]] med danskt kavalleri förlorar mot [[Erik Knutsson ]]▼* ;1277 dansk:Dansk här norr om Ätradalen, förlorar vid Etak ▼;1308:[[Erik Magnusson (hertig)|Hertig Erik]] möter danskar vid [[Södra Säms socken|Säm]] i [[Kinds härad]]
* ;1389 :[[Albrekt av Mecklenburg ]] med tyska legotrupper möter [[drottning Margareta ]] i [[slaget vid Åsle mosse]], öster om Falköping, Albrekt förlorar. ▼* 1519-;1520 :[[ slagetSlaget på ÅsundenÅsundens is]]: [[Kristian II]] (tyrann) möter svenska hären på sjön Åsundens is vid [[Bogesund ]] (nuvarande [[Ulricehamn]]). [[Sten Sture d.y.den yngre]] skadas och svenskarna flyr, och Kristian marcherarmarscherar vidare mot Stockholm ., kröningsfesten och [[Stockholms blodbad |blodbadet]]. ▼;1565:[[Slaget vid Axtorna]]: Under [[Nordiska sjuårskriget]] skulle danskarna passera Ätran, och vid Axtorna vadställe väntade svenskarna; danskarna vann.
==Se även==
▲==Lista över slag som hållits läng Redvägen==
*[[Redvägs församling]]
*[[Redvägs härad]]
▲* 1208 [[slaget vid Lena]]. Sverker dy med danskt kavalleri förlorar mot Erik Knutsson
▲* 1277 dansk här norr om Ätradalen, förlorar vid Etak
* 1308 Hertig Erik möter danskar vid Säm i Kindshärad
▲* 1389 Albrekt av Mecklenburg med tyska legotrupper möter Margareta i [[slaget vid Åsle mosse]], öster om Falköping, Albrekt förlorar.
▲* 1519-1520 [[slaget på Åsunden]]: [[Kristian II]] (tyrann) möter svenska hären på sjön Åsundens is vid [[Bogesund]] (nuvarande [[Ulricehamn]]). [[Sten Sture d.y.]] skadas och svenskarna flyr, och Kristian marcherar vidare mot Stockholm. kröningsfesten och [[Stockholms blodbad|blodbadet]].
==Referenser==
===Litteratur===
* Folin Pia Folin och Josefsson Anders Josefson, "Redvägen, kulturhistoria kring en väg." Lunds universitet våren 1983 170 s - 1984:3 s 15.
* Andersson Haldor Andersson, "Minnesbilder från 1800-talets Redväg" Två delar. Ulricehamn 1976 resp Borås 1982 - 1983:2 s 22.
[[Kategori:VägarMedeltida vägar i Sverige]]
| 