Ätrastigen, eller som den kallades redvägen eller Ridstrigen, vilken börjar i Falkenberg, passerar Kindahus, Opensten, Säm, Åsunden, Ulricehamn (f.d. Bogesund), Vist och Lena samt leder vidare upp norröver, var en av de viktigare transportlederna under mer än tusen år.
Uppenbarligen var samma väg använd redan under stenåldern och beskrevs för tiden kring Adam av Bremens besök hos danske kungen. Adam skriver:
- om man tar vägen till lands från Skåne, genom Götaland och över Tälje och Birka, tar färden till Sigtuna en månad.
Längs denna ridväg har åtminstone en fem sex slag stått under medeltiden, det sista var kanske slaget på Åsunden när Sten Sture d.y. skadades dödligt. Anledningen är sannolikt att denna väg är den mest uppenbara för arméer från Danmark som tränger in i "Sverige" vid denna tid, och den mötande svenska försvarshären blir då den som i praktiken avgör var "slagen" hålls, dvs när de anfaller danskarna.
Flera av slagen under medeltiden hålls mellan Vänern och Vättern i dessa trakter som en följd av att danskarna upprepat begagnar Ätrastigen som transportled av fotfolk och kavalleri, och därför står slagen längs denna väg.
Av samma anledning byggs ett antal strategiska borgar längs vägen, huvudsakligen tornborgar av Motteborgstyp, alltså ett ensamt torn i trä eller sten (Kastal), med en vallgrav runt. När vallgraven grävts används jorden och leran för att åstadkomma en konstgjord kulle eller platå (Motte), där borgen byggs.
Lista över slag som hållits läng Redvägen
- 1208 slaget vid Lena. Sverker dy med danskt kavalleri förlorar mot Erik Knutsson
- 1277 dansk här norr om Ätradalen, förlorar vid Etak
- 1308 Hertig Erik möter danskar vid Säm i Kindshärad
- 1389 Albrekt av Mecklenburg med tyska legotrupper möter Margareta i slaget vid Åsle mosse, öster om Falköping, Albrekt förlorar.
- 1519-1520 slaget på Åsunden: Kristian II (tyrann) möter svenska hären på sjön Åsundens is vid Bogesund (nuvarande Ulricehamn). Sten Sture d.y. skadas och svenskarna flyr, och Kristian marcherar vidare mot Stockholm. kröningsfesten och blodbadet.
Referenser
Litteratur
- Folin Pia och Josefsson Anders "Redvägen, kulturhistoria kring en väg." Lunds universitet våren 1983 170 s - 1984:3 s 15.
- Andersson Haldor "Minnesbilder från 1800-talets Redväg" Två delar. Ulricehamn 1976 resp Borås 1982 - 1983:2 s 22.