Vatikanstaten: Skillnad mellan sidversioner

| namn = Vatikanstaten<br>Status Civitatis Vaticanae<br>Stato della Città del Vaticano

| nationalsång = [[Inno e Marcia Pontificale]]<ref>{{Webbref|url=https://www.vatican.va/news_services/press/documentazione/documents/sp_ss_scv/inno/inno_scv_storico_it.html|titel=Inno Pontificio e la sua storia|hämtdatum=29 mars 2020|utgivare=Vatikanstatens officiella hemsida|språk=italienska|datum=8 januari 2002}}</ref><br><small>([[Svenska|svensk]] översättning: "Hymn och påvlig marsch")</small><div style="padding-top:0.5em;"br>[[File:United States Navy Band - Inno e Marcia Pontificale.ogg|centerthumb|Vatikanstatens nationalsång, Inno e Marcia Pontificale.]]</div>

| bildtext_karta = Vatikanstatens läge (grön) i [[Europa]] (mörkgrå)<br>med omgivande regioner (grå).

| språk = [[Italienska]]{{Anmärkning|Många andra [[språk]] används av [[Institution|institutionerinstitution]]er som är belägna i [[Stadsstat|stadsstatenstadsstat]]en, som exempelvis [[Heliga stolen]], [[Schweizergardet]] och den [[Påvliga vetenskapsakademin]]. Heliga stolen använder [[latin]] som officiellt språk, [[italienska]] som lagstiftningsspråk och franska som diplomatiskt språk; dessutom så använder [[Heliga stolens statssekretariat]] [[engelska]], [[tyska]], italienska, [[polska]], [[portugisiska]] och [[spanska]]. Schweizergardet, där kommandon oftast ges på tyska, använder också franska och italienska, samt två av de tre officiella schweiziska språken, i sina officiella ceremonier.<ref>{{Webbref|url=https://www.youtube.com/watch?v=QTeh9_3VGLQ|titel=Solemn oath of the Vatican Swiss guards|hämtdatum=30 mars 2020|utgivare=[https://www.youtube.com/channel/UC7E-LYc1wivk33iyt5bR5zQ Vatican News]|datum=6 maj 2014|format=Videofil på [[Youtube]]}}</ref>}}

| statsskick = [[Enhetsstat|Enhetsstatlig]] lig<br>[[absolutAbsolut monarki]] under ett [[Ecklesiologi|ecklesiologisktecklesiologi]]skt [[Teokrati|teokratisktteokrati]]skt [[Valmonarki|valrike]]{{Anmärkning|⁽<ref>{{Webbref|url=https://www.vaticanstate.va/it/EN/State_and_Government/StateDepartments/index.htm|titel=State Departments|hämtdatum=30 mars 2020|utgivare=Vatikanstatens officiella webbplats|arkivurl=https://web.archive.org/web/20110524030947/http://www.vaticanstate.va/EN/State_and_Government/StateDepartments/index.htm|arkivdatum=24 maj 2011|språk=engelska}}</ref><ref name=":cia">{{Webbref|url=https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/vt.html|titel=Europe :: Holy See (Vatican City)|hämtdatum=30 mars 2020|utgivare=''[[The World Factbook]]''. [[Central Intelligence Agency]]|arkivurl=https://web.archive.org/web/20190107082440/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/vt.html%20|arkivdatum=7 januari 2019}}</ref><ref>{{Bokref|efternamn=Robbers|förnamn=Gerhard|titel=Encyclopedia of World Constitutions|hämtdatum=30 mars 2020|år=2006|sid=1009|url=https://books.google.se/books?id=M3A-xgf1yM4C&pg=PA1009&redir_esc=y|språk=engelska|isbn=978-0-81606078-8|utgivare=Infobase Publishing}}</ref><ref>{{Bokref|efternamn=Megoran|förnamn=Nick|titel=International Encyclopedia of Human Geography|datum=|hämtdatum=30 mars 2020|år=2009|sid=226|språk=engelska|isbn=978-0-08-044911-1|volym=11|url=https://www.staff.ncl.ac.uk/nick.megoran/pdf/theocracy.pdf|format={{PDF}}|utgivare=Elsevier}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/vatikanstaten/politiskt-system/|titel=Vatikanstaten: Politiskt system|hämtdatum=30 mars 2020|utgivare=[[Utrikespolitiska Institutet]]}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.vaticanstate.va/it/IT/Stato_e_Governo/OrganidelloStato|titel=Organi dello Stato|hämtdatum=30 mars 2020|utgivare=Vatikanstatens officiella webbplats|arkivurl=https://web.archive.org/web/20100522225439/http://www.vaticanstate.va/IT/Stato_e_Governo/OrganidelloStato/|arkivdatum=22 maj 2010|språk=italienska|citat=La forma di governo è la monarchia assoluta.}}</ref>⁾ Notera att [[Påve|påvenpåve]]n är såsom [[Påve|biskopen av Rom]] ''[[ex officio]]'' statsöverhuvud.}}

| ggt2 = Suverän/Påve

Vatikanstatens främsta funktion är att tillförsäkra [[Heliga stolen]] ett oberoende så att påven och den romersk-katolska kyrkan inte skall vara beroende av någon annan världslig makt, på det sätt som den varit mellan 1870 och 1929.<ref name=mini>{{webbref |url=http://www.vaticanstate.va/IT/Stato_e_Governo/NoteGenerali/Origini_e_Natura.htm |titel=Origini e Natura |utgivare=Stato della Città del Vaticano |citat=... le strutture dello Stato Vaticano sono ridotte al minimo indispensabile per il suo funzionamento. |hämtdatum=14 maj 2010 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20100411075657/http://www.vaticanstate.va/IT/Stato_e_Governo/NoteGenerali/Origini_e_Natura.htm |arkivdatum=11 april 2010}} {{it}}</ref> Befolkningen i Vatikanstaten är runt 800 personer av vilka endast cirka 450 är medborgare.<ref>{{webbref|url=http://www.vaticanstate.va/IT/Stato_e_Governo/NoteGenerali/Popolazione.htm|titel=Popolazione|utgivare=Stato della Città del Vaticano|hämtdatum=14 maj 2010 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20100408214552/http://www.vaticanstate.va/IT/Stato_e_Governo/NoteGenerali/Popolazione.htm |arkivdatum=8 april 2010}} {{it}}</ref> Till både yta och befolkning rör det sig om världens minsta självständiga stat. [[Vatikanen]]s namn kommer från VatikanbergetVatikankullen i Rom, och runt dess territorium löper en [[mur]] som är cirka 3&nbsp;200 meter lång. Vatikanstaden skrevs 1984 in i [[Unesco]]s [[Lista över världsarv i Europa|världsarvslista]].<ref name=extr>{{webbref |url=http://www.vaticanstate.va/IT/Stato_e_Governo/NoteGenerali/Extraterritorialita.htm |titel=Extraterritorialità |utgivare=Stato della Città del Vaticano |hämtdatum=14 maj 2010 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20100111081503/http://www.vaticanstate.va/IT/Stato_e_Governo/NoteGenerali/Extraterritorialita.htm |arkivdatum=11 januari 2010}} {{it}}</ref>

[[Fil:Vatican City map EN.pngsvg|miniatyr|Karta över Vatikanstaten.]]

Som högste ledare för den romersk-katolska kyrkan är påven Vatikanstatens suverän och härskare (italienska: ''Sovrano dello Stato della Città del Vaticano''). Som [[statschef]] och med [[absolut monarki]] som [[statsskick]] har påven genom den suveräna [[lagstiftande makt|lagstiftande]], [[verkställande makt|verkställande]] och [[dömande makt]]en möjlighet att enväldigt ingripa i styret, men i praktiken sköts statsförvaltningens verksamhet löpande genom [[Påvliga kommissionen för Vatikanstaten]] som på egen hand är [[lagstiftande församling]].AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHH. Vatikanstaten är en av endast några få stater i världen som inte ens på pappret (de jure) är någon demokrati.

[[Kardinal]] [[GiuseppeFernando BertelloVérgez Alzaga]], som är ordförande för [[Påvliga kommissionen för Vatikanstaten]], agerar samtidigt regeringschef som ordförande i det råd som utövar [[Vatikanstatens guvernör|Vatikanstatens guvernorat]].<ref>{{webbref |url=http://www.vaticanstate.va/IT/Stato_e_Governo/StrutturadelGovernatorato/Presidenza/ |titel=Presidenza del Governatorato dello S.C.V. |utgivare=Stato della Città del Vaticano |hämtdatum=14 maj 2010 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20100514114823/http://www.vaticanstate.va/IT/Stato_e_Governo/StrutturadelGovernatorato/Presidenza/ |arkivdatum=14 maj 2010 }} {{it}}</ref> [[Lagstiftning]]en sker på [[italienska]] och rättsakterna kungörs i ''Supplemento per le leggi e disposizioni dello Stato della Città del Vaticano'' vilket är ett supplement till Heliga stolens officiella tidning [[Acta Apostolicae Sedis]]. Vatikanstatens funktioner upprätthålls endast på en miniminivå för att få staten att fungera, och det är istället Heliga stolen som utgör det mer betydelsefulla organet.<ref name=mini/>

[[Heliga stolen]] (latin: ''Sancta Sedes'', italienska: ''Santa Sede''), som är skild från Vatikanstaten, har inte något eget territorium, men erkänns ändå som ett internationellt rättssubjekt och har diplomatiska relationer med 176 stater och internationella organisationer som [[Förenta nationerna]] och [[Europeiska unionen]].<ref name=dipl/> [[Kurian]] utgör Heliga stolens regering och det är genom denna som påven leder kyrkans verksamhet. Den äldsta instansen i kurian är [[Heliga stolens statssekretariat]] vilket leds av [[kardinalstatssekreterare]] [[TarcisioPietro Bertone]]Parolin. Statssekretariatet är indelat i sektionen för allmänna frågor som leds av en ärkebiskop med titeln ''substitut'' och sektionen för internationella relationer som leds av en ärkebiskop med titeln ''sekreterare för relationer med stater''. Ärkebiskop [[Dominique Mamberti]] leder den andra sektionen och är Heliga stolens [[utrikesminister]]. Lagstiftningen för Heliga stolen sker till skillnad från Vatikanstaten på [[latin]], vilket även det officiella språket i kurian.<ref>{{webbref |url=http://www.vatican.va/holy_father/paul_vi/apost_constitutions/documents/hf_p-vi_apc_19670815_regimini-ecclesiae-universae_it.html |titel=Regimi Ecclesiae Universae |utgivare=[[Heliga stolen]] |citat=La Curia Romana, oltre alla lingua ufficiale latina, può far uso anche delle lingue oggi largamente conosciute. |hämtdatum=14 maj 2010}} {{it}}</ref>

Vatikanstaten är inte medlem av den [[ekonomiska och monetära unionen]], men tack vare sin [[valutaunion]] med Italien bytte man från [[vatikansk lira]] till [[euro]] samtidigt som [[euroområdet|euroländerna]]. Genom ett särskilt avtal med [[Europeiska unionen]] har Vatikanstaten även rätt att prägla [[Vatikanska euromynt|sina egna euromynt]].<ref>{{webbref |url=http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=CELEX:52001XC1228%2804%29:SV:HTML |titel=Euromyntens utseende |hämtdatum=2010-05-13 |utgivare=[[Europeiska unionen]]s [http://publications.europa.eu/official/index_sv.htm officiella tidning] nr C 373 , 28/12/2001 s. 0001 - 0030}}</ref> Euromynten och sedlarna introducerades den 1 januari 2002, men Vatikanstaten ger inte ut egna sedlar. Utfärdandet av euromynt är strikt reglerat genom fördrag, även om ett något större antal tillåts ge ut då det tillträder en ny påve.<ref>{{webbref |url=http://europa.eu/legislation_summaries/economic_and_monetary_affairs/institutional_and_economic_framework/l25040_en.htm |titel=Agreements on monetary relations (Monaco, San Marino, the Vatican and Andorra) |hämtdatum=2009-08-21 |utgivare=Activities of the European Union: Summaries of legislation}}</ref> Mynten är dock sällan i cirkulation då de köps upp av myntsamlare.<ref>{{webbref |url=http://www.cathnews.com/news/604/100.php |titel=Benedict Vatican euros set for release |hämtdatum=2009-08-21 |utgivare=Catholic News |datum=2009-08-21 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20080705161645/http://www.cathnews.com/news/604/100.php |arkivdatum=2008-07-05 }}</ref> Fram till antagandet av euro var Vatikanstatens mynt och frimärken märkta med den egna valutan vatikansk lira, vilken var knuten till den [[italiensk lira]]n.

Vatikanstatens sevärdheter består av bland annat [[Peterskyrkan]], [[Petersplatsen]], [[Sixtinska kapellet]], [[Vatikanmuseerna]] (inkluderande [[Stanze di Raffaello]]), [[Vatikanträdgårdarna]], [[Cortile del Belvedere]] samt [[påve]]ns bostad i ''[[Palazzo Apostolico]]'', administrativa byggnader och [[kuriakurian]]nss möteslokaler. Vatikanen har varit påvens residens sedan tidigt [[1400-talet|1400-tal]]. I Vatikanen finns det både egen [[Television i Vatikanstaten|television]]- och [[radio]]station, vilken bland annat sänder på [[svenska]]. En dagstidning ges ut som heter ''[[L'Osservatore Romano]]'', och det finns en nyhetsbyrå. Vatikanstaten har också ett eget postväsen, och en [[Järnväg i Vatikanstaten|järnvägsstation]].

<center><gallery>

</gallery></center>

<references responsive="" />

* [http://www.vaticanstate.va/ Vatikanstatens officiella webbplats]