C30 (tunnelbanevagn)
C30 är ett tunnelbanetåg som körs av Storstockholms Lokaltrafik. De första C30 vagnarna invigdes i trafik 2020 på Röda linjen. En vagn består av fyra vagnkorgar som är fast sammansatta, till skillnad mot de flesta tidigare levererade tunnelbanevagnar som består av endast en korg, och som kan kopplas ihop med andra vagnar.
C30 | |
Ett C30-tåg anländer T-Centralen, 2022. | |
Fordonstyp | Tunnelbanevagn |
---|---|
Tillverkningsår | 2016–2022 |
Byggt antal | 116 (för SL) |
Tillverkare | Alstom |
Längd (över koppel) | 70 000 mm |
Spårvidd | 1 435 mm (normalspår) |
Största tillåtna hastighet | 90 km/h |
Acceleration | 1,1m/s² |
Sittplatser | 140 st |
Ståplatser | vid 5 stående/kvm: 514 st |
Operatörer | MTR Tunnelbanan |
Ägare | Storstockholms Lokaltrafik |
I tjänst | 2019 - ? |
Korgbredd | 2 915 mm |
Strömavtagningsmetod | Strömskena |
Vagnsnummer | 2301–2396 |
Vagntypen är baserad på plattformen Movia,[1] vilket är samma plattform som föregångaren C20.[2] C30 har klimatanläggning och har fler platser för barnvagnar samt rullstolar jämfört med C20.[3] Fler passagerare får plats då sittplatser har ersatts med ståplatser som är mindre utrymmeskrävande.[4]
Upphandling och leverans
redigeraUpphandlingen av vagnarna fördröjdes då kostnaden rusade på grund av förändringar av specifikationskraven. Det kom endast in ett godkänt bud.[5] I januari 2012 beslutades det att genomföra upphandlingen med de nya kraven, bland annat med automatisk, förarlös drift.[6] Den här gången ställde SL krav på hur de ville att tågen skulle fungera, men inga detaljkrav på exakt hur tillverkarna skulle klara funktionskraven.[5] Priset ska också ha reducerats genom att SL köpte in halvtåg (längd 70 meter) i stället för tredelade tåg (längd 46,5 meter), detta eftersom halvtåg är standard i tunnelbanevärlden.[5]
Kontraktet tilldelades Bombardier i slutet av maj 2013. Beställningen gick till dåvarande Bombardier Transportation som sedan uppgick i Alstom.
Beställningen avsåg 96 vagnar, som kan utgöra 48 stycken tågset, främst avsedda för en upprustning av Röda linjen.[7] 16 av de 96 vagnarna,(nummer 2381-2396) ska gå i trafik på Blåa linjen. I upprustningen moderniseras även signalsystemen och en ny depå byggs i Norsborg.
Leveransen påbörjades 2018 och ska vara avslutad 2025.[3][4][8] De nya tunnelbanetågen invigdes den 11 augusti 2020 på tunnelbana 2 (röda linjen) och används från och med den dagen i reguljär passagerartrafik.[9] Kostnaden för vagnarna beräknas till cirka 5 miljarder kronor.
Vagnarna tillverkas i Hennigsdorf utanför Berlin.[10] Den första transporten av ett tåg från fabriken till Stockholm skedde den 9 juni 2018; tåget drogs då av ett godstågslok från Tyskland via Skåne.[11]
2023 beställdes ytterligare 20 vagnar (10 tåg), varav 16 kommer användas för tunnelbanans utbyggnad till Barkarby, Nacka och Hagsätra. De 4 kvarvarande vagnarna ersätter 6 vagnar (2 tåg) av C20, som plockas på reservdelar.[8]
Tekniska detaljer
redigeraVagntypen är baserad på plattformen Alstom Movia,[1] vilket är samma plattform som föregångaren C20.[2] Plattformen togs fram av Adtranz och har efter uppköp även hetat Bombardier Movia. Varje enhet har en total längd på 70,0 meter. Eftersom alla plattformar i tunnelbanan klarar minst 140 meter tåglängd kan två C30-sätt kopplas samman vilket motsvarar 2 × 70 = 140 meter. Omräknat till "hel-tågs-ekvivalenter" motsvarar det ett tillskott på totalt 58 tåg till Stockholms tunnelbana.
De nya vagnarna av typen C30 från Bombardier är 70,0 meter långa över stötytorna, vilket är längre än de äldre C20 vagnarna som var 46,50 meter över stötytorna, och betydligt längre än de ännu äldre CX vagnarna på omkring 17 meter över stötytorna. Två C30-enheter kan kopplas ihop och bli 140 meter. Plattformslängden i tunnelbanan är 145 meter och det behövs 5 meter bromsmarginal. En enhet kopplas normalt inte isär, med undantag för vissa verkstadsbesök och underhåll.
Varje C20-enhet består av tre vagnkorgar medan varje C30-enhet består av fyra vagnkorgar. Dessa skillnader har även påverkat utförandet av boggierna, då C20 har fyra boggier medan C30 har den ”klassiska lösningen” med två boggier per vagnkorg. Avståndet i längsled mellan vagnkorgarna (92 centimeter) är ovanligt långt men täcks på sidan av en bälg liknande C20.
Varje C30-enhet består av fyra vagnsdelar med totalt 146 sittplatser; vagnarna har beteckningarna A1, B1, B2 och A2. A1 och A2 har 36 sittplatser var och mittpartierna B1 och B2 har 37 sittplatser var.
Hela underredet, inklusive boggierna, är inklätt med paneler vilket minskar buller, luftmotstånd, och isbildning vintertid. Vagnkorgen är – till skillnad mot föregångaren C20 – tillverkad av lättmetall. SL har tidigare, i vagntyp C5 med leveransstart 1963, delvis använt lättmetall i sina vagnkorgar.
Varje C30-mellanvagn är 16,756 meter lång, som normalt inte går att koppla bort. Jämfört med konventionella personvagnar är det kort. Normallängden för fjärrtågsvagnar hos SJ är till exempel 26,4 meter över stödytorna. Långa vagnar i Stockholms tunnelbana skulle inte klara plattformskanten vid snäva kurvor.[förtydliga]
Ett komplett C20-tågsätt med tre enheter har endast 24 hjulaxlar medan C30-tåget har 32 hjulaxlar. Varje C30-enhet väger cirka 116 ton (tomvikt), vilket motsvarar en specifik vikt på cirka 1,66 ton per meter. Motsvarande siffra för föregångaren C20 var 1,44 ton per meter vilket innebär att C30-tåget väger cirka 15 % mer, per meter räknat. Jämfört med första generationen tunnelbanevagnar av (typ C1) var tomvikten cirka 241 ton eller motsvarande en specifik tomvikt på 1,73 ton per meter.
Modell | Driftstart | Min längd [m] | Max längd tågsätt [m] | Max antal säten | Specifikt sätesantal [antal/m] | Korgbredd [cm] | Antal entréer/sida, tågsätt [antal] | Total tomvikt [ton] | Specifik tomvikt [ton/m] | Antal hjulaxlar tågsätt | Elektr drivmotorstyp | Tillåten hastighet [km/h] |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
C1-vagn | 1950 | 17,40 | 139,2 | 384 | 2,76 | 270 | 24 | 240 | 1,73 | 32 | likström | 80 |
C20-tågsätt | 1997 | 46,5 | 139,5 | 378 | 2,71 | 290 | 21 | 201 | 1,44 | 24 | induktion | 80 |
C30-tågsätt | 2019 | 70,0 | 140,0 | 292 | 2,08 | 292 | 24 | 232 | 1,66 | 32 | induktion | 90 |
Korgbredden och korghöjden bestämdes i praktiken redan under 1930-talet, när den nya spårvägstunneln från Slussen till Ringvägen (dagens Skanstull) byggdes. Plattformslängden bestämdes till 145 meter. Tidigt i planeringen avsågs dock stationerna endast vara utförda för sex vagnar.
Då SL:s plattformar under 1940-talet (vid systemkonstruktionen) utformades för en maximal tåglängd av 140 meter på den Gröna linjen utfördes typen C20 med en längd så att tre enheter (C20) kunde kopplas samman (3 × 46,5 = 139,5 meter över stödytorna), medan C30-enheten utfördes med längden 70,0 meter (2 × 70,0 = 140 meter), vilket endast tillåter två C30-enheter i ett tågsätt. Tidigare generationer av tunnelbanevagnar från ASEA, ASJ och Hägglunds hade dock endast en längd på 17,4 meter. (Vissa var dock fast sammankopplade med två vagnar.)
Varje C20-enhet hade (innan ombyggnaden) 126 sittplatser och C30-enhet har 146 sittplatser. Eftersom vagnlängden varierar har det specifika antalet sittplatser sjunkit från C20-tågets 2,71 säten per meter till C30-tågets 2,08 säten per meter. Det innebär en minskning av det specifika antalet sittplatser per tåg med 23 %. Ett C20-tåg med det maximala antalet vagnar har således 378 (=3 × 126) säten, medan C30-tåget endast har 292 (= 2 × 146) säten.
En avsevärd komforthöjning kan också konstateras, dels att C30-tåget har klimatanläggning, vilket betyder att ventilationsluften även kan kylas under varma sommardagar, dels en lägre bullernivå samt en lugnare gång; de två sistnämnda egenskaperna beror på en ny generation boggier av typen Flexx. Stolavståndet vid motsittning är 89 cm, dock har sätena betydligt tunnare stoppning än sätena i de gamla C20-vagnarna. Antalet ingångar per tågsätt var för C20-tåget 21 stycken, men för C30-tågsättet finns 24 stycken, vilket minskar på- och avstigningstiderna något.
Redan från början tillverkades Stockholms tunnelbanevagnar i Sverige (mekaniska delen ASJ, Hägglunds och den elektriska delen främst Asea). Viss elutrustning och bromsutrustning samt koppel var dock inledningsvis tillverkad i USA efter ett svenskt studiebesök vid New Yorks tunnelbana. Även C20-vagnen följde denna tradition, men C30-vagnens korg är tillverkad i Kina (företaget BST) och sätts samman i den före detta AEG-fabriken i Hennigsdorf, strax utanför Berlin. Då fabriken hamnade i den sovjetiska ockupationssektorn efter delningen av Tyskland förstatligades verksamheten kort därefter. C30 har även provkörts i en klimatkammare (Wien Rail Tec Arsenal) i den österrikiska huvudstaden Wien.
I första omgången beställdes 96 stycken C30-tåg för totalt 5,1 miljarder kronor (prisnivå 2013). Det innebär att varje C30-tågsätt (=två enheter, totalt 140 meter långt) kostar cirka 106 miljoner eller motsvarande 363 000 kronor per säte. I andra omgången beställdes ytterligare 20 vagnar.
Utvändigt har C30 släta ytterytor och en tilltalande front med ett kraftigt ljussken från så kallade LED-lampor (ljusemitterande dioder, som bygger på energisnål halvledarteknik). Den gamla tekniken med korrugerad plåt (modell SJ) har SL övergett för en mer miljövänlig och slät ytteryta, vilket innebär mindre buller och mindre luftmotstånd.
SL har gått tillbaka till den gamla tåg-konfigurationen från 1940-talet med det nya valet av C30, alltså åtta vagnar i bägge fallen, för ett maximalt långt tågsätt. Till och med boggiavståndet är exakt på millimetern detsamma för bägge (11 000 mm), samtidigt som fyra vagnar har öppnats upp för passage dem emellan. Vid planeringen av den gröna linjen under 1940-talet fanns dock två vagnalternativ, dels typ A1 (vagnlängd 17,4 meter, vikten 48 ton och max 8 vagnar) dels typ A2 (vagnlängd 18,6 meter, vikten 52 ton och endast 7 vagnar). Alternativ A1 tillät axellasten 12,0 ton, medan alternativ A2 tillät 13,0 ton (det senare med boggiavståndet 13,0 meter).
I trafik
redigeraC30-vagnarna kommer helt och hållet att trafikera tunnelbanans Röda linje.[7] Till det åtgår 40 tågsätt, när alla 48 tågsätt är levererade kommer resterande att köras på blå linjen.[12] C20-vagnarna som i samband med detta ersätts på Röda linjen och kommer i stället att trafikera Gröna och Blå linjen.
Interiör
redigeraI vagnarna används talsyntes för standardmeddelanden. Det är företaget Acapelas standardröst Elin, och den ersatte rösten Linda som använde förinspelade ord och meningar.[13]
C30 har klimatanläggning och har fler platser för barnvagnar samt rullstolar jämfört med C20.[14] Fler passagerare får plats då sittplatser har ersatts med ståplatser som är mindre utrymmeskrävande.[15][16][4]
Stolarnas tyg är gjort av ylle och tillverkat av Bogesunds väveri, efter en design de tagit fram tillsammans med IDesign i Stockholm.[17] Det har en hög slitstyrka, 100 000 Martindale, är framtaget för att vara enkelt att rengöra och är inspirerat av markbeläggningen på Sergels torg som har ett svartvitt triangelmönster.[18] Mönstret är lite tiltat och på några slumpvis utvalda säten kan människofigurer och deras skuggor ses, som en flicka med ballong och ett par som håller varandra i handen. Mönstret är blågrått, men stolar för passagerare med särskilda behov har gult tyg så att de blir mer synliga.[18]
I en del av de hålplåtar som täcker fönstrens ventilation har något eller några hål ersatts av andra symboler.[19] Även det är slumpvis valt, och symbolerna är bland annat kronor, så att de bildar mönstret tre kronor, Pac-Man-figurer som en hyllning till datorspelsinsdustrin och något enstaka hjärta.[19]
-
Dörrarna, på långsidan med säten längs väggen.
-
På kortsidan, gula säten signalerar att platsen är avsedd för resenärer med särskilda behov.
-
Elektronisk informationstavla i taket och färre säten, men mer golvyta till barnvagnar och stående.
-
Stolsrad längs långsidan.
-
Slumpvis utvalda sitsar har personer i mönstret.
-
Några eller något av hålen i vissa hålplåtar för ventilation under fönstren har former av symboler. Här vattendroppar.
-
Hålmönster med play-, record-, pause- och stoppknappssymbolerna som fanns på kassettbandspelare.
-
Pac-Manfigurer i ventilationsplåtarnas mönster.
-
Ett hjärta i andra raden.
-
Tre av hålen stansade som symbolen Tre kronor.
Referenser
redigera- "Första nya tunnelbanetåget på plats", My Newsdesk 19 juni 2018 (tekniska detaljer)
Noter
redigera- ^ [a b] ”Stockholms nya tunnelbanetåg står modell i Jönköping”. www.infrastrukturnyheter.se. https://www.infrastrukturnyheter.se/20190804/15481/stockholms-nya-tunnelbanetag-star-modell-i-jonkoping. Läst 26 december 2023.
- ^ [a b] ”SL C20 — Trainspo”. trainspo.com. https://trainspo.com/model/4053/. Läst 26 december 2023.
- ^ [a b] ”Stockholms nya t-banetåg får designpris – här är detaljerna”. www.stockholmdirekt.se. http://www.stockholmdirekt.se/nyheter/stockholms-nya-t-banetag-far-designpris-har-ar-detaljerna/repqbf!XmMV3YZjdTGO7hDlLl2gg/. Läst 7 februari 2017.
- ^ [a b c] ”Nya tunnelbanetåg på Röda linjen”. www.regionstockholm.se. Arkiverad från originalet den 8 mars 2022. https://web.archive.org/web/20220308161925/https://www.regionstockholm.se/C30. Läst 3 augusti 2022.
- ^ [a b c] Sundström, Anders (9 februari 2012). ”Krav på plats för cykel när SL köper nya t-banevagnar”. DN.SE. http://www.dn.se/sthlm/krav-pa-plats-for-cykel-nar-sl-koper-nya-t-banevagnar. Läst 10 juli 2012.
- ^ Genomförande- och anskaffningsbeslut avseende projektering och anskaffning av nya tunnelbanefordon
- ^ [a b] Anna Orring (5 juli 2017). ”Röda linjen testkör i Berlin”. www.nyteknik.se. https://www.nyteknik.se/fordon/roda-linjen-testkor-i-berlin/635833. Läst 26 december 2023.
- ^ [a b] Hitta rätt i vården. ”Sammanträdeshandlingar för trafiknämnden 2023”. www.regionstockholm.se. https://www.regionstockholm.se/politik/politiska-organ/trafiknamnden/trafiknamndens-sammantraden-2023/#--chn-7c3e42bbb32b3227617-5aa952a95a3c5079712-f23f371719215780924. Läst 14 juli 2023.
- ^ ”Nu börjar de nya tågen rulla i Stockholms tunnelbana”. DN.SE. 12 augusti 2020. https://www.dn.se/sthlm/nu-borjar-de-nya-tagen-rulla-i-stockholms-tunnelbana/. Läst 15 augusti 2020.
- ^ Röda linjen testkör i Berlin
- ^ ”Tunnelbanevagn C30 nu på väg”. Arkiverad från originalet den 30 juni 2020. https://web.archive.org/web/20200630154517/https://www.postvagnen.com/sjk-forum/showthread.php/4089-Tunnelbanevagn-C30-nu-p%C3%A5v%C3%A4g-Bilder. Läst 12 juni 2018.
- ^ ”Nya tunnelbanevagnar även till blå linje”. www.stockholmdirekt.se. Arkiverad från originalet den 30 oktober 2019. https://web.archive.org/web/20191030141836/https://www.stockholmdirekt.se/nyheter/nya-tunnelbanevagnar-aven-till-bla-linje/repsjw!vXP823KyX38hqH5r7XFg/. Läst 30 oktober 2019.
- ^ Karin Lindgren Strömbäck (15 februari 2023). ”Rösten i trafiken”. Språktidningen: s. 40-47. Läst 17 december 2023 (via Mediearkivet).
- ^ ”Stockholms nya t-banetåg får designpris – här är detaljerna”. www.stockholmdirekt.se. http://www.stockholmdirekt.se/nyheter/stockholms-nya-t-banetag-far-designpris-har-ar-detaljerna/repqbf!XmMV3YZjdTGO7hDlLl2gg/. Läst 7 februari 2017.
- ^ SVT 13 mars 2019
- ^ SVT 23 oktober 2019
- ^ Klara B. Orreteg (1 september 2022). ”Här är SL:s hemliga mönster på tunnelbanans säten”. www.mitti.se. https://www.mitti.se/nyheter/har-ar-sls-hemliga-monster-pa-tunnelbanans-saten-6.27.38498.4c5dff25f8. Läst 2 oktober 2023.
- ^ [a b] ”Nytt tyg för de nya tunnelbanevagnarna”. Region Stockholm. 7 mars 2019. Arkiverad från originalet den 16 december 2023. https://web.archive.org/web/20231216214101/https://www.regionstockholm.se/verksamhet/kollektivtrafik/aktuella-projekt/C30/Nyheter/2019/03/slitstarkt-och-tidlost-med-den-nya-kladseln/. Läst 2 oktober 2023.
- ^ [a b] Richard Orange (27 maj 2018). ”The secret Pac-Man feature on Stockholm's new metro trains”. The Local. https://www.thelocal.se/20190527/in-pictures-the-secret-pac-man-feature-on-stockholms-new-metro-trains. Läst 2 oktober 2023.
Webbkällor
redigera- ”SL köper nya t-banevagnar”. Tåg-nytt på Internet. Svenska Järnvägsklubben. Arkiverad från originalet den 28 juli 2009. https://web.archive.org/web/20090728130014/http://www.sjk.se/tag/tagnytt.htm#sl_tbanev. Läst 24 juni 2009.
- ”Tunnelbanevagn C30 på Spårvägssällskapet”. Svenska Spårvägssällskapet. http://www.sparvagssallskapet.se/vagnhallen/typ.php?id=1019&PHPSESSID=bd7e764269cdfcbf5d5755b0669cf5bc.
- ”Stockholm får självkörande tåg”. Dagens industri. http://www.di.se/artiklar/2013/5/21/stockholm-far-sjalvkorande-tag/.
- ”Tilldelning C30”. Stockholms läns landsting. Arkiverad från originalet den 6 juli 2013. https://archive.is/20130706121121/http://sll.se/SLL/Templates/NewsPage.aspx?id=65042. Läst 23 maj 2013.
- ”MOVIA C30 Metro – Stockholm, Sweden”. Bombardier Transportation. http://www.bombardier.com/en/transportation/projects/project/project-lightbox.MOVIA-C30-Stockholm-Sweden.html.
Se även
redigeraExterna länkar
redigera- Wikimedia Commons har media som rör C30.