Elinor Glyn
 |
Den här artikeln omfattas av Wikipedias policy om biografier. Den saknar källhänvisningar och kan inte verifieras. (2020-09) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Elinor Glyn (egentligen Elinor Sutherland) född 17 oktober 1864 på Jersey, död 23 september 1943 i London, var en brittisk författare som skrev för sin tid "vågade" kärleksromaner, såsom Three Weeks, vilken filmatiserades i Hollywood 1924.
| Elinor Glyn | |
 | |
| Född | Elinor Sutherland[1] 17 oktober 1864[2][3][4] Saint Helier, Jersey |
|---|---|
| Död | 23 september 1943[2][3][4] (78 år) London |
| Begravd | Golders Green Crematorium[5] |
| Andra namn | Elinor Glyn |
| Medborgare i | Storbritannien |
| Sysselsättning | Skådespelare, manusförfattare, filmregissör, författare[6], filmmanusförfattare[7] |
| Make | Clayton Louis Glyn (g. 1892–)[8] |
| Partner | George Curzon, 1:e markis Curzon av Kedleston[9] |
| Barn | Margot Elinor Glyn (f. 1893)[10] Juliet Rhys-Williams (f. 1898)[10] |
| Föräldrar | Douglas Sutherland[10] |
| Släktingar | Lucy Christiana Duff Gordon (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Biografi
redigeraElinor Glyn föddes i Saint Helier, Jersey, Kanalöarna. Efter att hennes far dog flyttade hennes mor till sitt föräldrahem i Guelph i Ontario i Kanada. Här blev Elinor Glyn undervisad av sin mormor i hur man för sig i den övre societeten. Denna träning gav henne inte bara entré till de aristokratiska sällskapen när hon återvände till Europa, utan gav henne också en ställning som en auktoritet när det gällde stil och god uppfostran när hon arbetade i Hollywood under 1920-talet.
Elinor Glyn hade en långvarig affär med George Curzon, 1:e markis Curzon av Kedleston mellan åren 1906 och 1916. Hon var yngre syster till Lucy Christiana Duff Gordon, lady Duff Gordon, känd som modedesignern "Lucile".
Karriär
redigeraElinor Glyn var pionjär inom de så kallade vågade kärleksromanerna för kvinnor, men hennes författande uppfattas med dagens mått inte som så särskilt skandalöst. Hon myntade begreppet It (det) som en eufemism för sexualitet, eller sexuell dragningskraft. Under det tidiga 1900-talet var hon den firade författaren av bästsäljarna It, Three Weeks, Beyond the Rocks och andra romaner som då uppfattades som ganska vågade.
Med den popularitet och ryktbarhet som hennes böcker givit henne flyttade Glyn till Hollywood för att arbeta inom filmindustrin. Hon tillskrevs äran för att ha omskapat Gloria Swanson från en fnissande ung stjärna till en elegant mogen stjärna. Beyond the Rocks gjordes som stumfilm 1922 med Sam Wood som regissör och Gloria Swanson och Rudolph Valentino som ett romantiskt par. År 1927 hjälpte hon till att göra en stjärna av skådespelaren Clara Bow, för vilken hon myntade uttrycket "the It girl", som spelade i succéfilmen It (1927), vilken bygger på en av Glyns romaner. Att vara flickan med "det" kom att bli en förskönande omskrivning för att ha sexuell dragningskraft.
Anthony Glyn, hennes sonson, skrev hennes biografi 1956, Elinor Glyn: en biografi.
Bland Elinor Glyns mest kända romaner, som översatts till svenska, märks Genom bränningarna, Tre veckor, Elizabeths debut i stora världen, Evangelines upplevelser och Ambrosine.
Bibliografi (Utgivet på svenska)
redigera- Elisabeths debut i stora världen (översättning E. Fogelmarck, 1902). Ny översättning av Oscar Nachman 1912 med titeln Elizabeths entré i stora världen, och av Ernst Grafström, 1918
- Tre veckor (översättning Axel Bergström, 1908). Ny översättning av Ernst Grafström, 1918, och E. Svanberg, samma år
- Den vackra Ambrosine (anonym översättning?, 1910)
- Hans timme (översättning Emilie Kullman, 1911). Ny översättning av Kerstin Wenström, 1928
- Skälet hvarför (översättning Emilie Kullman, 1912). Ny översättning av Tora Bergengren, 1986, med titeln Brudköpet
- Halcyone (översättning M. Isberg, 1913)
- En kvinnas roman (översättning Gunnar Örnulf, 1913)
- En äventyrerska (översättning Gabrielle Ringertz, 1913). Ny översättning av Gunnar Ek, 1918
- Guineveres kärlek (översättning Emilie Kullman, 1914)
- Synpunkten (översättning Emilie Kullman, 1915)
- Mannen och tillfället (översättning Emilie Kullman, 1916)
- Förbi klippor och blindskär (översättning E.R., 1917)
- Komtessan (översättning Ture Dahlin, 1917)
- Ambrosines funderingar (översättning Signe Gustafsson, 1918)
- Blått blod 1918
- Evangelines upplevelser (översättning G. Ringertz, 1918)
- Evangelines äventyr (översättning Ture Dahlin, 1918)
- Katherines karriär (översättning Emilie Kullman, 1918)
- Ett äktenskap (översättning Signe Gustafsson, 1918)
- En världsdam (översättning E. R., 1919)
- Evangelines dagbok (översättning Signe Gustafsson, 1919). Ny översättning av Eva Wennbom, 1986
- Genom bränningarna (översättning Ernst Grafström, 1919)
- Hans drottning (översättning E. R., 1919)
- Högt pris (översättning Emilie Kullman, 1919)
- Elisabeth på äventyr i U.S.A. (översättning E. R., 1920)
- En gentleman (översättning Gunnar Ek, 1920)
- Alathea (översättning Emilie Kullman, 1922)
- Det stora ögonblicket (översättning Emilie Kullman, 1923). Ny översättning av Ulla Henning, 1984
- Theodoras äktenskap (översättning Signe Gustafsson, 1923)
- Sex dagar (översättning Hildegard Wieselgren, 1924)
- Kärleken är blind (översättning Emilie Kullman, 1926)
- Ambrosines giftermål (översättning Signe Gustafsson, 1927)
- Bortom klipporna (översättning Signe Gustafsson, 1927)
- Det (översättning Emilie Kullman, 1927)
- Älska (översättning Emilie Kullman, 1928)
- Ambrosine 1929
- Kärlekens timma (översättning Emilie Kullman, 1932)
- Flammande lågor (översättning Emilie Kullman, 1933)
- Förr eller senare (översättning Emilie Kullman, 1934)
- Man och kvinna (översättning Ann Henning, 1981)
- Den gåtfulle fursten (översättning Lena Hansen, 1985)
- Allt har sitt pris (översättning Tora Bergengren, 1987)
- Ödets väv (översättning Lena Hansen, 1987)
- Dyrköpt lycka (översättning Tora Bergengren, 1988)
Källor
redigera- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Elinor Glyn, 11 september 2008.
Noter
redigera- ^ [a b] Virginia Blain, Isobel Grundy & Patricia Clements, The Feminist Companion to Literature in English : Women Writers from the Middle Ages to the Present, 1990, s. 433.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Internet Movie Database, IMDb-ID: nm0323325co0047972, läst: 15 oktober 2015.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6v70932, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Find a Grave, Find A Grave-ID: 1263, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Find a Grave, läs online, läst: 22 juni 2024.[källa från Wikidata]
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jn20000601907, läst: 27 juni 2023.[källa från Wikidata]
- ^ The Peerage person-ID: p42176.htm#i421759, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Colin Matthew (red.), Oxford Dictionary of National Biography, Oxford University Press, 2004, ODNB-ID: 33428.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]