Location via proxy:   [ UP ]  
[Report a bug]   [Manage cookies]                

Francis "Frank" Xavier Shields, Jr, född 18 november 1909, New York, New York, USA, död 19 augusti 1975 var en amerikansk högerhänt tennisspelare. Shields rankades vid flera tillfällen bland USA:s 10 bästa spelare perioden 1928–1945 och nådde som bäst förstaplatsen 1933. Han var farfar till skådespelerskan Brooke Shields.

Frank Shields
FöddFrancis Xavier Shields
18 november 1909[1]
New York[1], USA
Död19 augusti 1975[1] (65 år)
New York[1], USA
Medborgare iUSA
Utbildad vidCheshire Academy
SysselsättningSkådespelare, tennistränare, tennisspelare[2]
MakaMarina Torlonia di Civitella-Cesi
(g. 1940–)[3]
Katharine Mortimer
(g. 1949–)[3]
BarnFrancis Alexander Shields (f. 1941)[4]
Utmärkelser
International Tennis Hall of Fame (1964)[2]
Redigera Wikidata

Frank Shields upptogs 1964 i International Tennis Hall of Fame.

Tenniskarriären

redigera

Shields är känd som den ende tennisspelaren någonsin som förlorat en singelfinal i Wimbledonmästerskapen utan att sätta sin fot på banan. Han lämnade i 1931 års turnering walk-over till sin finalmotståndare Sidney Wood på grund av en lindrig ankelskada som han ådrog sig i semifinalmatchen mot Jean Borotra, där han besegrade fransmannen med 7-5, 3-6, 6-4, 6-4.

Säsongen innan spelade Shields sin första singelfinal i en Grand Slam-turnering. Han nådde det året som elfte-seedad finalen i Amerikanska mästerskapen där han mötte John Doeg. Han förlorade den mycket jämna matchen med 8-10, 6-1, 4-6, 14-16. Shields spelade ytterligare två GS-finaler men förlorade båda (dubbel i amerikanska mästerskapen 1933 och mixed dubbel i samma mästerskap 1930).

Davis Cup-spelaren

redigera

Frank Shields deltog i det amerikanska Davis Cup-laget 1931–1932 och 1934. Han spelade totalt 25 matcher av vilka han vann 19. I en senare intervju med Sidney Wood antyds möjligheten, dock obekräftad, att Shields tvingades avstå från finalspelet i 1931 års Wimbledon genom den amerikanske Davis Cup-kaptenen Sam Hardy, eftersom Shields och Wood två veckor senare skulle spela DC-interzonfinal mot ett brittiskt lag. Amerikanerna förlorade denna med 3-2, varvid Wood besegrades i sina båda singelmatcher av Fred Perry och Henry Austin, medan Shields besegrade Perry.

Referenser

redigera
  1. ^ [a b c d] Bud Collins, The Bud Collins History of Tennis : An Authoritative Encyclopedia and Record Book, andra utgåvan, New Chapter Press, 2010, s. 647, ISBN 978-0-942257-70-0.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Bud Collins, The Bud Collins History of Tennis : An Authoritative Encyclopedia and Record Book, andra utgåvan, New Chapter Press, 2010, s. 646, ISBN 978-0-942257-70-0.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] The Peerage person-ID: p31919.htm#i319181, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  4. ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]

Externa länkar

redigera