Freden i Kjutjuk-Kajnardzji
Freden i Kjutjuk-Kajnardzji var ett fredsavtal som slöts mellan Katarina II av Ryssland och den osmanske sultanen Abd-ul-Hamid I den 21 juli 1774 efter det rysk-turkiska kriget (1768–1774), vid Kjutjuk-Kajnardzji, en by i norra Bulgarien, 23 km sydost om Silistra. Freden lade grunden till Rysslands mycket starka ställning i sydöstra Europa.
Freden i Kjutjuk-Kajnardzji
| Land | Bulgarien  | |
|---|---|---|
| Plats | Kajnardzja | |
| Koordinater | 43°59′35″N 27°30′23″E | |
| Språk | ryska, italienska, turkiska | |
| Tidpunkt | 21 juli 1774 | |
| Deltagare | Osmanska riket, Kejsardömet Ryssland | |
| Undertecknare | Pjotr Rumjantsev, Muhsinzade Mehmed Pasha | |
Villkor
redigera- Krim, Jedisan, Budjuk och Kuban förklarades fria.
- Ryssland fick fri segelfart på Svarta havet
- Ryssland fick rätt att göra framställningar hos Porten till förmån för furstendömena Moldau och Valakiet samt för den "den nya kyrkan i Konstantinopel och dess tjänare". Det senare villkoret tolkades senare av Ryssland som giltigt för hela den ortodoxa kyrkan i Osmanska riket.
- Ryssland fick Kinburn, Jenikale, Kertj, Azov och Kabarda.