IV. arméfördelningen (1937–1942)
IV. arméfördelningen var en arméfördelning inom svenska armén som verkade i olika former åren 1937–1942. Förbandsledningen var förlagd i Stockholms garnison i Stockholm.[1][2]
IV. arméfördelningen | |
Information | |
---|---|
Officiellt namn | IV. arméfördelningen |
Datum | 1937–1942 |
Land | Sverige |
Försvarsgren | Armén |
Typ | Infanteriet |
Roll | Krigsförband |
Föregångare | Östra arméfördelningen |
Efterföljare | IV. militärområdet, IV. arméfördelningen |
Ingående delar | Östra militärområdet |
Storlek | Arméfördelning |
Högkvarter | Stockholms garnison |
Förläggningsort | Stockholm |
Tjänstetecken | |
Sveriges örlogsflagga |
Historik
redigeraIV. arméfördelningen bildades genom försvarsbeslutet 1936 den 1 januari 1937. Arméfördelningen ersatte då Östra arméfördelningen. Den nya organisationen bestod av en arméfördelningschef och en militärområdesbefälhavare. Arméfördelningschefen var i fred chef över arméns högre truppförband, samt ansvarade för regementenas utbildning, krigsplanläggning samt mobiliseringsverksamhet. Medan militärområdesbefälhavaren ledde den territoriella verksamheten.[2] Genom försvarsbeslutet 1942 delades arméfördelningen i två delar. Arméfördelningen utgick ur fredsorganisationen och organiserades som IV. arméfördelningen i krigsorganisationen. Militärområdet som tidigare ingick i arméfördelningen fick nu även den markoperativa uppgiften, då det territoriella ansvaret förenades med chefskapet för arméfördelningen. IV. arméfördelningens uppgifter fördelades den 1 oktober 1942 på IV. militärområdet och IV. arméfördelningen.[3]
Verksamhet
redigeraArméfördelningschef har sig underställda en militärområdesbefälhavare och en särskild stab, till vilken höra 1 beredskapsofficer, 1 stabschef och 1 mobiliseringsofficer (de båda sistnämnda på generalstabskårens stat), 2 såsom adjutanter ur underlydande truppförband kommenderade officerare, 1 fortifikationsofficer (på fortifikationskårens stat), i fördelningsintendent och 1 expeditionsintendent (på intendenturkårens stat), 1 fördelningsläkare och i fördelningsveterinär.
Östra militärområdet
redigeraGenom den värnpliktslag som infördes i samband med försvarsbeslutet 1901 infördes inskrivningsområden inom arméfördelningarna. Arméfördelningarna omfattade ett antal inskrivningsområden, vilka i sin tur hade i uppgift att skriva in och redovisa värnpliktiga. I regel motsvarade inskrivningsområdena geografiskt sett de svenska länen.[4] År 1937 bildades Östra militärområdet inom IV. arméfördelningen, vilken övertog den roll de geografiska inskrivningsområdena tidigare haft. År 1940 omfattade II. arméfördelningsområdet följande inskrivningsområden: Östergötlands, Örebro, Södermanlands, Stockholms och Uppsala inskrivningsområden.[5]
Ingående trupper
redigeraÅr 1940 bestod arméfördelningen av nedan förband.
- Svea livgarde (I 1)
- Livregementets grenadjärer (I 3)
- Livgrenadjärregementet (I 4)
- Upplands regemente (I 8)
- Södermanlands regemente (I 10)
- Livregementet till häst (K 1)
- Svea artilleriregemente (A 1)
- Östgöta luftvärnsregemente (A 10)
- Östgöta luftvärnsartilleriregementes detachement i Stockholm (A 10 S)
- Svea ingenjörkår (Ing 1)
- Signalregementet (S 1)
- Svea trängkår (T 1)
- Första intendenturkompaniet (Int 1)
Förläggningar och övningsplatser
redigeraStaben samt förbandsledningen för IV. arméfördelningen var förlagd till förläggas till Generalitetshuset på Östermalmsgatan 87 i Stockholm.[2]
Förbandschefer
redigera- 1937–1942: Erik Testrup
Namn och förläggningsort
redigera
|
|
Se även
redigeraReferenser
redigeraNoter
redigera- ^ Arméns indelning. i Sveriges statskalender 1940
- ^ [a b c] Holmberg (1993), s. 85
- ^ Holmberg (1993), s. 86
- ^ Arméns indelning. i Sveriges statskalender 1915
- ^ Arméns indelning. i Sveriges statskalender 1940
Tryckta källor
redigera- Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok]: en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6