Ludwig Zamenhof

Ludwig Zamenhof
	Ludwig Zamenhof
	Ludwig Zamenhof år 1908.
Född	Лейзеръ Заменговъ; 15 december (3 december enligt g.s.) 1859; Białystok
Död	14 april (1 april enligt g.s.) 1917 (57 år); Warszawa
Begravd	Judiska begravningsplatsen; kartor och grave of L. L. Zamenhof
Andra namn	Doktoro Esperanto, Gamzefon, Unuel, Anna R., Homo sum, Amiko och Hemza
Medborgare i	Kejsardömet Ryssland
Utbildad vid	medicinska fakulteten vid Moskvas universitet; Warszawas kejserliga universitet
Sysselsättning	Språkvetare, läkare, läkarförfattare, bibelöversättare, esperantist, esperantist, poet, översättare, ögonläkare, uppfinnare, filolog
Noterbara verk	esperanto och Homaranismo
Maka	Klara Zamenhof; (g. 1887–)
Barn	Adam Zamenhof (f. 1888); Zofia Zamenhof (f. 1889); Lidia Zamenhof (f. 1904)
Föräldrar	Markus Zamenhof; Rozalia Zamenhof
Utmärkelser
	Riddare av Hederslegionen (1905); Hedersordförande i Världsesperantoförbundet; Kommendör av Isabella den katolskas orden (1909)
Namnteckning
	Redigera Wikidata

Ludwig Lejzer Zamenhof (polska: Ludwik Łazarz Zamenhof), också känd som: Doktoro Esperanto, född 15 december 1859 i Białystok i dåtida Kejsardömet Ryssland (i nuvarande Polen), död 14 april 1917 i Warszawa i Rysslands tyskockuperade del (i nuvarande Polen), var en polsk-judisk ögonläkare och språkforskare och skaparen av esperanto, det planspråk som har den största utbredningen i världen.

Ludwig Zamenhof talar vid en kongress i Barcelona 1909.

Uppväxt och språkstudier

Zamenhof föddes i Białystok i Polen, som då var en del av det ryska imperiet. Befolkningen i hemorten bestod av ryssar, polacker, tyskar och en stor grupp jiddisch-talande judar. Han talade förutom språket från hemmet – ryska – även tyska och polska flytande. Senare lärde han sig också engelska, franska, grekiska, latin, hebreiska och intresserade sig också för italienska, spanska, litauiska och jiddisch.

Esperanto

Huvudartikel: Esperanto

Idén till ett konstgjort språk

Zamenhof bekymrade sig redan tidigt i sitt liv över hur mycket bråk och oenighet som uppstod mellan befolkningsgrupperna på grund av deras skilda språk, och på grund av de missförstånd som blev följden. Han såg ett behov av ett gemensamt språk, som skulle tjäna som ett neutralt kommunikationsmedel mellan grupper av skilda etniska och språkliga bakgrunder.

Under sin tid som elev vid gymnasiet i Warszawa började han göra försök att själv åstadkomma något av det slaget och han skapade ett språk, som hade en mycket utvecklad men också invecklad grammatik. Under sina studier av engelska, franska, latin och grekiska bestämde han sig för att ett internationellt språk måste ha en enkel och okomplicerad grammatik som byggde på ett omfattande bruk av ändelser för att skapa nya ord och ordformer.

Lingwe uniwersala

1878 vid knappt 19 års ålder var hans projekt Lingwe uniwersala praktiskt taget färdigt, men han insåg, att det knappast var värt besväret att vid så låg ålder publicera sin idé. Efter sin gymnasieexamen började han att studera medicin, först i Moskva och senare i Warszawa och 1885 blev han färdig med sina medicinska studier och började praktisera som ögonläkare. Medan han arbetade med att bota patienter fortsatte han att bearbeta sitt projekt. En tid var hans stora problem att skaffa fram pengar för att ha råd att trycka upp en liten bok med beskrivning av det nya språket.

Omslaget till Lingvo Internacia på ryska från 1887.

Doktoro Esperanto

Efter två år fick han finansiell hjälp av fadern till sin blivande hustru och 1887 kunde han ge ut boken med titeln Doktoro Esperanto. Lingvo internacia. Antauparolo kaj plena lernolibro (Doktor Hoppfull: Internationellt språk. Förord och komplett textbok).

För Zamenhof var esperanto inte bara ett kommunikationsmedel,^[17] utan ett medel för att sprida sina idéer om en fredlig samexistens mellan skilda folk och kulturer. Han utvecklade senare en medmänsklighetslära som han kallade Homaranismo, som bygger på samma idéer.

Esperantorörelsen

Zamenhof kom att bli ett slags informell ledare för den Esperanto-rörelse som uppstod i världen, utan att det innebar någon maktställning. Esperantister runt om i världen kallade honom Mäster och man beundrade honom som en osedvanlig medmänniska. Själv ville han inte kännas vid denna titel och han innehade aldrig någon post inom rörelsen.

Familj

Gift med: Klara Zamenhof, född den 5 oktober 1863

Barn :

Adam, född den 11 juni 1888
Zofia, född den 15 december 1889
Lidia, född den 29 januari 1904

Utmärkelser

Asteroiden 1462 Zamenhof är uppkallad efter honom.^[18]

Galleri

Ludwik Zamenhofs födelsehem i Bialystok. Fotot taget efter 1919 då Zielona gatan bytt namn till Zamenhof gatan.
Familjen Zamenhof vid första Esperanto Kongressen i Bolonga 1905.
Medalj med Ludwig Zamenhof, graverad av Józef Gosławski, 1959.
Ludwig Zamenhof 1879.
Ludwig Zamenhof 1910.
Ludwig Zamenhofs grav i Warszawa.

Referenser

^ Zamenhof birth certificate (på engelska), födelseattest, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Заменгоф Людвик Лазарь”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.^{[källa från Wikidata]}
^ Russians, Jews, and the Pogroms of 1881-1882 (på engelska), läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Kritika retrorigardo al la "tezoj" de 'Esenco kaj estonteco' (på esperanto), läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ La Esperantisto.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, eo.wikisource.org .^{[källa från Wikidata]}
^ HILELISMO : Projekto de solvo de la juda demando., läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ La Esperantisto, 1 september 1889, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ La Esperantisto, 20 januari 1980, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ This Week In History: The language of hope is born (på engelska), The Jerusalem Post, 22 juli 2012, läs online, läst: 11 maj 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ Zamenhof (på spanska), läs online, läst: 27 januari 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c] Zamenhof (på spanska), läs online, läst: 27 januari 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ Olomoucs stadsbiblioteks regionala databas, läs online, läst: 26 september 2024.^{[källa från Wikidata]}
^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jn20000701999, läst: 17 november 2024.^{[källa från Wikidata]}
^ Bernhard Tuider, Die Lingvo Internacia des Dr. Esperanto (på tyska), 20 juli 2017, läs online, läst: 15 september 2019.^{[källa från Wikidata]}
^ Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 143299026 7749153-1, läst: 13 december 2022.^{[källa från Wikidata]}
^ Zamenhof, Ludwig Lejzer (12 augusti 1907). ”Parolado antaŭ la Tria Kongreso Esperantista en Cambridge en la 12a de aŭgusto 1907” (på esperanto) (transkription). http://www.steloj.de/esperanto/paroloj/kongr3a.html. Läst 1 maj 2018. ”En Esperantujo regas ne sole la lingvo Esperanto, sed ankaŭ la interna ideo de la Esperantismo …”
^ ”Minor Planet Center 1462 Zamenhof” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=1462. Läst 3 mars 2024.

Vidare läsning

Nordenstorm, Leif & Lörnemark, Christer, Doktor Zamenhof och det internationella språket: en bok om esperanto och dess upphovsman, 2. uppl., LiteraTuro i samarbete med Svenska Esperantoförbundet, Göteborg, 2007, ISBN 978-91-975855-3-8

Externa länkar

Wikimedia Commons har media relaterad till Ludwig Zamenhof.

[a84123e9f17a6bad163c8ceaf13680ebb38461a7-1] Zamenhof birth certificate (på engelska), födelseattest, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[572280118e70c7d233500d13daf4ade20168cac7-2] [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Заменгоф Людвик Лазарь”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.^{[källa från Wikidata]}

[f359ab3a5ded09d316b066210f90148e5e9a5d97-3] Russians, Jews, and the Pogroms of 1881-1882 (på engelska), läs online.^{[källa från Wikidata]}

[504eee2195c64fa46453bef85e8bf194a9874847-4] Kritika retrorigardo al la "tezoj" de 'Esenco kaj estonteco' (på esperanto), läs online.^{[källa från Wikidata]}

[3f7512e3f6fa7d2a14f3fbeb5a6da39cf219343d-5] La Esperantisto.^{[källa från Wikidata]}

[5a7455e27f5082d120d98da90b962319862b9630-6] äs online, eo.wikisource.org .^{[källa från Wikidata]}

[f85ff13dbca89a6605299e9c69dc02b9f5de6882-7] HILELISMO : Projekto de solvo de la juda demando., läs online.^{[källa från Wikidata]}

[504557c1fed6939c8caa5df9c4b5e0e376a5c309-8] La Esperantisto, 1 september 1889, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[c3e50819bde39fd0c9d4fec54d9d7d7ba8a97418-9] La Esperantisto, 20 januari 1980, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[b0934845f861ac2592449188fb59b8cbe6e75338-10] This Week In History: The language of hope is born (på engelska), The Jerusalem Post, 22 juli 2012, läs online, läst: 11 maj 2020.^{[källa från Wikidata]}

[e5f02c238b5dc32edb3c3ed4b435e1927a13e9aa-11] Zamenhof (på spanska), läs online, läst: 27 januari 2017.^{[källa från Wikidata]}

[7e9dedb7e46f971fc3143e3b5af467a57f58c928-12] [a b c] Zamenhof (på spanska), läs online, läst: 27 januari 2017.^{[källa från Wikidata]}

[1fd70e95e657b7cfd31822005efcc185f4e1ba40-13] Olomoucs stadsbiblioteks regionala databas, läs online, läst: 26 september 2024.^{[källa från Wikidata]}

[b798d48d8475c906c8b1e4c4e2301d222ed8a32d-14] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jn20000701999, läst: 17 november 2024.^{[källa från Wikidata]}

[7a8889a5a20fb9240af0fd1af3b5c6e6ee314d5b-15] Bernhard Tuider, Die Lingvo Internacia des Dr. Esperanto (på tyska), 20 juli 2017, läs online, läst: 15 september 2019.^{[källa från Wikidata]}

[b8b6f9c58a3a3b68067747c0f7968b8205e2a271-16] Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 143299026 7749153-1, läst: 13 december 2022.^{[källa från Wikidata]}

[17] Zamenhof, Ludwig Lejzer (12 augusti 1907). ”Parolado antaŭ la Tria Kongreso Esperantista en Cambridge en la 12a de aŭgusto 1907” (på esperanto) (transkription). http://www.steloj.de/esperanto/paroloj/kongr3a.html. Läst 1 maj 2018. ”En Esperantujo regas ne sole la lingvo Esperanto, sed ankaŭ la interna ideo de la Esperantismo …”

[18] ”Minor Planet Center 1462 Zamenhof” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=1462. Läst 3 mars 2024.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

[18]