Muskelcell
celltyp
Muskelcellen eller myocyten är den celltyp som skelettmuskler, hjärtmuskler och den glatta muskulaturen delvis består av.
Varje muskelcell utgör en muskelfiber, som innehåller myofibriller, som i sin tur innehåller långa kedjor av sarkomerer vilket är den enhet i cellen som gör så cellen kan dra ihop sig vilket är själva förutsättningen för muskelarbete.
Muskelceller bildas ur myoblaster.
Olika muskelceller
redigeraDet finns tre olika sorters muskelceller, som delar många drag men även till stor del är olika:
| Skelettmuskelceller | Hjärtmuskelceller | Glatta muskelceller | |
|---|---|---|---|
| Plats | Skelettmuskulatur | Hjärtats muskulatur | Kärlväggar, mag-tarmkanalen, iris |
| Cellform | Långa cylindrar | Korta grenade cylindrar | Avlånga spolar |
| Cellängd | 100 µm – 30 cm | 50–100 µm | 30–200 µm |
| Strierade | Ja | Ja | Nej |
| Cellkärnor | Flera, intill sarkolemmat | En cellkärna nära mitten av cellen |
En cellkärna, nära mitten av cellen |
| Relaterad bindvväv | Endomysium, perimysium, epimysium |
Endomysium | Endomysium |
| Sarkoplasmatiskt retikulum (SR) | Har gott om SR | Har en del SR | Har väldigt lite SR |
| Gap Junctions/ glansstrimmor (GJ) |
Har inga | Har GJ | GJ sällsynt |
| Reparationsförmåga | Begränsad, framförallt bildning av fibros. |
Begränsad, framförallt bildning av fibros. |
Relativt god regenerations- förmåga |
| Ca2+-källa | Sarkoplasmatiska retikulum | Sarkoplasmatiska retikulum och extracellulära koncentrationer. |
Främst extracellulära koncentrationer. |
| Innervering och kontroll |
Somatiska motorfibrer frivilligt styrda) |
Autonoma fibrer (retledningssystemet |
Autonoma fibrer |
| Kräver nervstimulans för kontraktion? |
Ja | Nej | Nej |
Referenser
redigera- Saladin, Kenneth S. (2011) (på engelska). Human Anatomy (3). New York: McGraw-Hill. ISBN 978-0073525600
- MeSH
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Myocyte, 13 december 2008.
Externa länkar
redigera
Wikimedia Commons har media som rör Muskelcell.