Location via proxy:   [ UP ]  
[Report a bug]   [Manage cookies]                

Riksdagsvalet i Finland 2023

val år 2023 av ny riksdag för republiken Finland

Det 38:e riksdagsvalet i Finland hölls den 2 april 2023. Under den föregående mandatperioden leddes Finland av en majoritetskoalition bestående av Socialdemokraterna, Centern, De Gröna, Vänsterförbundet och Svenska folkpartiet. Regeringschef var Sanna Marin.

Riksdagsvalet i Finland 2023
Finland
← 2019 2 april 2023 2027 →

Riksdagens 200 platser
  Första parti Andra parti Tredje parti
 

Ledare Petteri Orpo Riikka Purra Sanna Marin
Parti Samlingspartiet Sannfinländarna Socialdemokraterna
Ledare sedan 11 juni 2016 14 augusti 2021 23 augusti 2020
Föregående val 38 mandat, 17,0 % 39 mandat, 17,5 % 40 mandat, 17,7 %
Erhållna mandat 48 46 43
Mandatförändring 10 7 3
Andel 20,8 20,1 19,9
Väljarströmmar 3,8 2,6 2,2

  Fjärde parti Femte parti Sjätte parti
 

Ledare Annika Saarikko Maria Ohisalo Li Andersson
Parti Centern De gröna Vänsterförbundet
Ledare sedan 5 september 2020 15 Juni 2019 6 juni 2016
Föregående val 31 mandat, 13,8 % 20 mandat, 11,5 % 16 mandat, 8,2 %
Erhållna mandat 23 13 11
Mandatförändring 8 7 5
Andel 11,3 7,0 7,1
Väljarströmmar 2,4 4,5 1,1

  Sjunde parti Åttonde parti Nionde parti
 

Ledare Anna-Maja Henriksson Sari Essayah Hjallis Harkimo
Parti Svenska folkpartiet Kristdemokraterna Rörelse Nu
Ledare sedan 12 juni 2016 28 augusti 2015 21 april 2018
Föregående val 9 mandat, 4,5 % 5 mandat, 3,9 % 1 mandat, 2,3 %
Erhållna mandat 9 5 1
Mandatförändring 0 0 0
Andel 4,3 4,2 2,4
Väljarströmmar 0,2 0,4 0,1

Största parti per valkrets och kommun.

Statsminister före valet

Sanna Marin
Socialdemokraterna

Statsminister efter valet

Petteri Orpo
Samlingspartiet

Valresultatet ledde till en öppning för ett maktskifte då Samlingspartiet ökade till att bli största parti och därmed fick uppdraget att bilda en ny regering. Sannfinländarna blev det näst största partiet. Regeringspartierna minskade i valet förutom statsministerpartiet Socialdemokraterna som gick framåt både i röster och mandat. Centern och De Gröna angavs av Hufvudstadsbladet som valets stora förlorare.[1] Centern gjorde sitt sämsta riksdagsval någonsin. Sannfinländarna gjorde sitt bästa riksdagsval genom tiderna och partiledaren Riikka Purra blev den kandidat som fick flest röster i hela landet och utkorades till "röstdrottning" av tidningarna Hufvudstadsbladet och Helsingin sanomat.[2][3]

I slutet av april 2023 meddelade Samlingspartiets ledare Petteri Orpo att han ville bilda en regering bestående av hans eget parti, Sannfinländarna, Svenska folkpartiet och Kristdemokraterna. Regeringsförhandlingar inleddes i maj, med målet att en ny regering skulle kunna tillträda under juni.[4] Den 20 juni 2023 tillträdde följaktligen Regeringen Orpo.

Bakgrund

redigera

I enlighet med Finlands grundlag skall riksdagsval hållas vart fjärde år, enligt vallagens 107 § (sedan valet 2011) den tredje söndagen i april, det vill säga den 16 april 2023. Riksdagsvalet 2023 kommer dock att hållas den 2 april 2023. Förhandsröstningen började 22 mars i Finland och utomlands, och avslutades 25 mars utomlands och 28 mars i Finland.[5]

Inför valet

redigera

Varje finländsk medborgare som är 18 år gammal på valdagen har rösträtt i riksdagsval. Rösträtten gäller oavsett var medborgaren bor, i Finland eller utomlands.[6] Antalet röstberättigade inför valet var 4 540 436, varav 2 187 291 män och 2 353 145 kvinnor. Av de röstberättigade bodde 262 950 utomlands ("utlandsfinländare", 104 994 män och 157 956 kvinnor).

Antalet kandidater i valet var 2 424. Vid valet får väljare endast rösta på anmälda kandidater. Röstsedlar som innehåller annat än en kandidats siffra (inklusive blanka röstsedlar) ogiltigförklaras.[7][8] Valbarhet till riksdagsvalet omfattar varje röstberättigad som inte står under förmynderskap, dock inte personer som innehar militära tjänster. Kandidater får ställa upp i vilken valkrets som helst, oavsett boningsort, dock inte i fler än en valkrets.[9] Det finns två former av kandidater: de som tillhör Finlands registrerade partier, samt de som är en valmansförenings kandidat. För att bilda en valmansförening vid riksdagsval krävs 100 röstberättigade medlemmar i valmansföreningen.[10] Två eller fler partier har rätt att gå samman till val i ett valförbund. Likaså har två eller fler valmansföreningar rätt att gå samman i en gemensam lista. Antalet kandidater per parti, valmansförening, valmansföreningars gemensamma lista eller valförbund får högst uppgå till 14 i en valkrets, dock om valkretsen väljer fler ledamöter än så får antalet kandidater uppgå till så många mandat som valkretsen väljer. Exempelvis har Nylands valkrets 37 mandat och varje lista eller valförbund har då rätt att utse högst 37 kandidater.[11]

I landskapet Ålands valkrets får endast valmansföreningars gemensamma listor ställa upp med kandidater. Valmansföreningarna kräver 30 röstberättigade medlemmar för att bildas. De gemensamma listorna på Åland får ha högst 4 kandidater per lista.

Valkrets Röstberättigade Antal mandat[12] Antal kandidater[13]
Helsingfors valkrets &&&&&&&&&0546375.&&&&&0546 375 23 293
Nylands valkrets &&&&&&&&&0801204.&&&&&0801 204 37 485
Egentliga Finlands valkrets &&&&&&&&&0398903.&&&&&0398 903 17 214
Satakunta valkrets &&&&&&&&&0176653.&&&&&0176 653 8 124
Landskapet Ålands valkrets &&&&&&&&&&028236.&&&&&028 236 1 15
Tavastlands valkrets &&&&&&&&&0310047.&&&&&0310 047 14 144
Birkalands valkrets &&&&&&&&&0437155.&&&&&0437 155 20 239
Sydöstra Finlands valkrets &&&&&&&&&0353468.&&&&&0353 468 15 158
Savolax-Karelens valkrets &&&&&&&&&0343887.&&&&&0343 887 15 156
Vasa valkrets &&&&&&&&&0365027.&&&&&0365 027 16 161
Mellersta Finlands valkrets &&&&&&&&&0226335.&&&&&0226 335 10 146
Uleåborgs valkrets &&&&&&&&&0393643.&&&&&0393 643 18 177
Lapplands valkrets &&&&&&&&&0159503.&&&&&0159 503 6 112

Partier

redigera

I Finlands partiregister, som sköts av Justitieministeriet, finns 24 registrerade partier.[14] Ordningen i listan är den som anges av Justitieministeriet. Endast partiernas svenska namn anges i denna tabell, dock är namnen på finska för de partier som saknar svenskspråkig namnform. I varje partis officiella namn ingår förkortningen "r.p." som dock här inte tagits med. Två partier som är med i registret ställde inte upp i valet: Medborgarpartiet och Seitsemän tähden liike.

Parti Registreringsdatum Antal kandidater
Finlands Socialdemokratiska Parti 1 februari 1969 217
Centern i Finland 1 februari 1969 205
Samlingspartiet 1 februari 1969 212
Svenska folkpartiet i Finland 1 februari 1969 111
Kristdemokraterna i Finland 7 juli 1970 188
Gröna förbundet 9 augusti 1988 217
Vänsterförbundet 12 juni 1990 217
Sannfinländarna 13 oktober 1995 217
Liberalpartiet - Frihet att välja 16 mars 2016 93
Piratpartiet 2 juni 2016 37
Djurrättspartiet 20 september 2016 20
Feministiska partiet 10 jan 2017 13
Medborgarförbundet 30 januari 2017 3
Korjausliike 15 november 2017 16
Finska Folket Först 11 december 2018 10
Rörelse Nu 14 november 2019 177
Öppna Partiet 1 mars 2021 9
Finlands Kommunistiska Parti 1 mars 2021 65
Kristall Parti 31 mars 2021 28
Makten tillhör folket 2 september 2021 107
Frihetsalliansen 6 maj 2022 143
Blåsvarta Rörelsen 6 juni 2022 88

Valresultat

redigera
Parti Partiledare Kandidater Röster Mandatfördelning
Antal +− % Antal +−
  Samlingspartiet Petteri Orpo 212 644 555 20,8 +3,8 48 +10
  Sannfinländarna Riikka Purra 217 620 981 20,1 +2,6 46 +7
  Socialdemokraterna Sanna Marin 217 617 552 19,9 +2,2 43 +3
  Centern Annika Saarikko 205 349 640 11,3 -2,5 23 -8
  Vänsterförbundet Li Andersson 217 218 430 7,1 -4,5 11 -5
  De gröna Maria Ohisalo 217 217 795 7,0 -1,1 13 -7
  Svenska folkpartiet Anna-Maja Henriksson 111 133 518 4,3 -0,2 9 0
  Kristdemokraterna Sari Essayah 188 130 694 4,2 +0,3 5 0
  Rörelse Nu Hjallis Harkimo 177 74 995 2,4 +0,1 1 0
  Frihetsalliansen Ossi Tiihonen 143 27 558 0,9 Ny 0
  Liberalpartiet - Frihet att välja Lassi Kivinen 93 14 982 0,5 +0,3 0
  Makten tillhör folket Ano Turtiainen 107 8 469 0,3 Ny 0
  Kristall Parti Juho Lyytikäinen 28 4 894 0,2 Ny 0
  Djurrättspartiet Jaakko Perttunen 20 3 107 0,1 -0,0 0
  Piratpartiet Pekka Mustonen 37 3 058 0,1 -0,5 0
  Finlands Kommunistiska Parti Liisa Taskinen 65 3 044 0,1 -0,0 0
  Blåsvarta Rörelsen Tuukka Kuru 88 2 307 0,1 Ny 0
  Korjausliike Petri Roininen 16 1 362 0,0 -0,9 0
  Finska Folket Först Riikka Salmi 10 1 225 0,0 -0,0 0
  Feministiska partiet Emilia Taskinen 13 1 114 0,0 -0,2 0
  Öppna Partiet Petrus Pennanen 9 985 0,0 Ny 0
  Medborgarförbundet Arto Paajanen 3 169 0,1 -0,1 0
  Valmansföreningar i Fasta Finland 16 1 781 0,1 0
  Valmansföreningar i Åland 15 13 384 0,4 1 0
Antal giltiga röster 3 095 604 100,0 200
Ogiltiga röster 14 434 0,5
Totalt 3 110 038 72,0

Valresultat för varje valkrets

redigera

Här presenteras det preliminära valresultatet fördelat efter valkrets. Här redovisas även valdeltagandet och antalet röster hos varje valkrets. Åland har helt separata partier än Fasta Finland.[15]

Valkrets Valdeltagande Andel (%) Röster SDP SAF SAML CENT GRÖNA VF SFP KD RN Övriga
Helsingfors 389 908 77,5 386 529 20,8 11,3 26,5 1,6 15,3 11,8 5,1 1,9 2,3 3,4
Nyland 567 102 73,6 564 870 19,9 18,2 26,2 4,8 7,6 4,6 8,7 3,5 3,7 2,8
Egentliga Finland 279 574 73,1 278 395 18,1 20,0 23,0 8,4 7,0 11,6 5,0 2,8 2,4 1,7
Satakunta 120 126 70,4 119 539 24,6 26,6 17,0 13,9 2,7 8,3 0,3 3,2 1,7 1,5
Landskapet Åland 13 511 59,7 13 384 100,0
Tavastland 208 525 69,6 207 154 23,7 24,4 21,5 8,6 4,7 5,9 0,3 5,5 3,1 2,3
Birkaland 311 114 73,6 309 849 25,9 20,2 21,5 7,1 7,5 6,9 0,3 5,4 2,5 2,7
Sydöstra Finland 229 595 67,4 228 539 23,7 22,7 22,0 13,6 5,1 3,7 0,2 3,5 3,5 2,0
Savolax-Karelen 225 160 67,5 224 120 19,1 20,0 16,3 19,7 5,7 5,5 0,1 9,8 2,1 1,7
Vasa 248 067 73,4 246 448 11,7 21,3 14,2 17,9 2,7 2,4 19,3 6,9 1,5 2,1
Mellersta Finland 153 955 70,6 153 139 22,8 20,5 16,3 17,7 7,6 6,5 0,1 5,3 1,3 1,9
Uleåborg 263 601 70,0 262 538 13,7 25,4 14,9 24,9 5,0 9,4 0,2 3,1 1,1 2,2
Lappland 98 390 68,7 97 861 18,1 26,8 12,2 24,8 3,5 9,9 0,3 1,1 0,7 2,6
Totalt 3 108 537 71,9 3 092 418 19,9 20,1 20,8 11,3 7,0 7,1 4,3 4,2 2,4 2,9

De 10 kandidater som fick flest röster (röstmagneter)

redigera

Följande kandidater fick högst antal röster i hela Finland (av Yle benämnda röstmagneter):[16]

Namn Parti Valkrets Röster Uppgift om inval
Riikka Purra Sannf Nyland 42 345 Invald
Sanna Marin SDP Birkaland 35 623 Invald
Elina Valtonen Saml Helsingfors 32 255 Invald
Jussi Halla-aho Sannf Helsingfors 21 546 Invald
Antti Häkkänen Saml Sydöstra Finland 21 372 Invald
Li Andersson VF Egentliga Finland 18 061 Invald
Antti Lindtman SDP Nyland 17 721 Invald
Sebastian Tynkkynen Sannf Uleåborg 17 381 Invald
Petteri Orpo Saml Egentliga Finland 17 309 Invald
Sari Essayah KD Savolax-Karelen 15 783 Invald

Ålands riksdagsledamot

redigera
Lista Kandidater Röster Mandatfördelning
Antal +− % Antal +−
  Hållbart initiativ 4 494 3,7 Ny 0
  För Åland 3 11 452 85,6 -3,4 1 0
  Obunden Samling 4 514 3,8 Ny 0
  Välfärd och jämlikhet 4 923 6,9 Ny 0
Antal giltiga röster 13 383 100,0 1
Ogiltiga röster 127 0,9 -0,1
Totalt 13 510 100,0

Sittande riksdagsledamoten Mats Löfström fick 10 516 eller 78,6 % av rösterna.[17]

Se även

redigera

Källor

redigera

Källnoter

redigera
  1. ^ ”Samlingspartiet valets stora segrare – Centern och De Gröna förlorar stort”. Hufvudstadsbladet. https://www.hbl.fi/artikel/0fc293c4-6619-424c-8164-0005efffd060. Läst 2 april 2023. 
  2. ^ ””Riikka, Riikka” – Jubel för röstdrottningen som leder Sannfinländarna till flest mandat någonsin hittills”. Hufvudstadsbladet. https://www.hbl.fi/artikel/98fbb0ff-b15e-4f5e-aa85-89d48aabfff3. Läst 2 april 2023. 
  3. ^ ”Riikka Purrasta ääni­kuningatar, keräsi edus­kuntavaalien historian neljänneksi suurimman potin – tässä kaikki ääniharavat” (på finska). Helsingin sanomat. https://www.hs.fi/politiikka/art-2000009489541.html. Läst 2 april 2023. 
  4. ^ ”Samlingspartiet, Sannfinländarna, SFP och KD ska bilda regering: ”Med den här kombinationen står vi inte inför det omöjliga””. Yle. https://svenska.yle.fi/a/7-10033364. Läst 28 april 2023. 
  5. ^ ”De viktigaste datumen vid riksdagsvalet 2023”. Justitieministeriet. https://vaalit.fi/sv/tidsplan. Läst 24 mars 2023. 
  6. ^ ”Rösträtt”. Justitieministeriet. https://vaalit.fi/sv/rostratt. Läst 24 mars 2023. 
  7. ^ Finlex: Vallag
  8. ^ Statistikcentralen: Begrepp
  9. ^ ”Valbarhet”. Justitieministeriet. https://vaalit.fi/sv/valbarhet. Läst 24 mars 2023. 
  10. ^ ”Hur kan jag ställa upp som kandidat?”. Justitieministeriet. https://vaalit.fi/sv/hur-kan-jag-stalla-upp-som-kandidat-. Läst 24 mars 2023. 
  11. ^ ”Begrepp och definitioner”. Statistikcentralen. https://www.stat.fi/til/evaa/kas_sv.html. Läst 24 mars 2023. 
  12. ^ ”Statsrådets förordning om fördelning av riksdagsmandaten mellan valkretsarna vid riksdagsvalet 2023”. Finlex. https://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2022/20220888. Läst 24 mars 2023. 
  13. ^ ”13sm -- Röstberättigade och kandidater i riksdagsvalet efter parti, åldersklass, kön och valkrets, 2003-2023”. Statistikcentralen. https://pxdata.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__evaa/statfin_evaa_pxt_13sm.px. Läst 24 mars 2023. 
  14. ^ ”Registrerade partier”. Justitieministeriet. https://vaalit.fi/sv/registrerade-partier. Läst 24 mars 2023. 
  15. ^ ”Riksdagsvalet 2023 - Hela landet”. Justitieministeriet. https://tulospalvelu.vaalit.fi/EKV-2023/sv/lasktila.html. Läst 2 april 2023. 
  16. ^ ”Yle Resultattjänst: Riksdagsvalet 2023 Röstmagneter (10 kandidater)”. Yle. https://vaalit.yle.fi/ev2023/tulospalvelu/sv/#section-candidates. Läst 2 april 2023. 
  17. ^ ”Riksdagsvalet 2023 - Landskapet Ålands valkrets”. Justitieministeriet. https://tulospalvelu.vaalit.fi/EKV-2023/sv/ehdkutulos_05.html. Läst 24 september 2023.