Location via proxy:   [ UP ]  
[Report a bug]   [Manage cookies]                

Stockholms stad (stadskommun)

stadskommun i Sverige fram till 1971
Den här artikeln handlar om den historiska kommunen. För den nutida kommunen som också använder namnet Stockholms stad, se Stockholms kommun. För staden innan 1863, se Stockholm.

Stockholms stad var en stad i Sverige och 1863–1970 en stadskommun för Stockholm, underställd Överståthållarämbetet till och med år 1967 och därefter en del av Stockholms län.

Stockholms stad
Före detta kommun
Kommunens vapen.
Stockholms stadsvapen
LandSverige
LandskapUppland
Södermanland
LänStockholms län (–)
Kommun, nuStockholms kommun
CentralortStockholm
Inrättad1 januari 1863
UtbrutetStockholms kommun (1971)
Upphörd31 december 1970
Befolkning, areal
Areal157 kvadratkilometer ()
Läge
Koordinater59°19′30″N 18°04′15″Ö / 59.325°N 18.070833333333°Ö / 59.325; 18.070833333333
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsStockholms rådhusrätts domkrets
Koder och länkar
Kommunkod0180
GeoNames2676209
Geokod0100080[1]
Redigera Wikidata

Historisk bakgrund

redigera
Huvudartikel: Stockholms historia

Borgen och slottet Tre Kronor grundades av Birger jarl vid 1200-talets mitt. Stockholm nämns i skrift första gången år 1252 i Skyddsbrevet för Fogdö kloster och fick stadsprivilegier den 1 maj 1436.

Administrativ historik

redigera
 
Stadsbebyggelsens utbredning inom Stockholms stad 1913.

Staden blev en egen kommun den 1 januari 1863, genom 1862 års kommunalförordningar[2], då Sveriges kommunsystem infördes och Stockholm fick sin första stadsfullmäktigeförsamling. Kungliga Djurgården inkorporerades från Danderyds skeppslag 1868. Brännkyrka landskommun införlivades med Stockholm från den 1 januari 1913. 1916 införlivades Bromma landskommun. 1 januari 1949 inkorporerades såväl Hässelby villastads köping som huvuddelen av Spånga landskommun. Utöver dessa sammanläggningar har mindre områden under åren fogats till Stockholm, såsom Hammarby från Nacka landskommun 1930 en mindre del i norra Bagarmossen från Nacka stad 1959. I samband med Vårbyaffären inkorporerades Skärholmen och Vårberg från Huddinge landskommun 1963. Kyrkhamn överfördes från Järfälla kommun 1975. Hansta överfördes från Sollentuna kommun 1982.[3]

Den 1 januari 1956 överfördes från Stockholms stad och Spånga kyrkobokföringsdistrikt till Järfälla landskommun och Järfälla södra kyrkobokföringsdistrikt ett område omfattande en areal av 0,01 km², varav allt land. Invånarna i området var sedan tidigare kyrkoskrivna i Järfälla södra kyrkobokföringsdistrikt.[4]

Den 1 januari 1959 överfördes från Stockholms stad och Spånga kyrkobokföringsdistrikt till Sollentuna köping och Sollentuna församling ett obebott område omfattande en areal av 0,70 km², varav allt land.[4]

Genom kommunreformen i Sverige 1 januari 1971 ombildades Stockholms stad till Stockholms kommun.

Judiciell tillhörighet

redigera

Staden hade egen jurisdiktion genom Stockholms rådhusrätt som 1971 ombildades till Stockholms tingsrätt.

Kyrklig tillhörighet

redigera

Den ursprungliga stadsförsamlingen var Storkyrkoförsamlingen i den gamla staden bildad 1260 ur Solna församling. 1587 utbröts Norrmalms församling (från 1643 benämnd Klara församling) ur Storkyrkoförsamlingen, 1591 utbröts Södermalms församling, från 1654 benämnd Maria Magdalena församling. Ur Klara församling utbröts 1643 Jakobs församling, 1671 Kungsholms församling, och 1675 Sankt Olofs församling, från 1775 benämnd Adolf Fredriks församling. 1 maj 1907 utbröts ur Jakobs församling Johannes församling. Hedvig Eleonora församling bildades 1672 och ur denna utbröts 1906 Engelbrekts församling och Oskars församling.

Ur Maria Magdalena församling utbröts 1654 Katarina församling och 1925 Högalids församling. Ur Katarina församling utbröts 1917 Sofia församling. Ur Adolf Fredriks församling utbröts 1906 Gustav Vasa församling och S:t Matteus församling. Ur Kungsholms församling utbröts 1925 S:t Görans församling.

Med stadens inkorporeringar på 1900-talet (av Brännkyrka, Bromma och Spånga socknar) följde också motsvarande församlingar som sedan i sin tur delats.

Stadsvapnet

redigera
Huvudartikel: Stockholms stadsvapen

Blasonering: I blått fält ett krönt S:t Erikshuvud av guld.

Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t (regeringen) den 19 januari 1934.[5] Vapnet registrerades hos Patent- och registreringsverket 1974.[6]

Geografi

redigera

Stockholms stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 187,96 km², varav 182,19 km² land.[7] Efter nymätningar och arealberäkningar färdiga den 1 januari 1955 och den 1 januari 1958 omfattade staden den 1 januari 1961 en areal av 187,04 km², varav 182,19 km² land.[4]

Tätorter i staden 1960

redigera

I Stockholms stad fanns del av tätorten Stockholm[a], som hade 808 484 invånare i staden den 1 november 1960. Tätortsgraden i staden var då 100,0 procent.[8]

Befolkningsutveckling

redigera
Befolkningsutvecklingen i Stockholms stad 1870–1970[9]
ÅrFolkmängd
1870
  
136 016
1880
  
176 097
1890
  
253 973
1900
  
305 234
1910
  
342 323
1920
  
406 730
1930
  
502 213
1935
  
534 236
1940
  
590 503
1945
  
671 284
1950
  
744 431
1955
  
785 945
1960
  
808 484
1965
  
787 183
1970
  
746 560
Anm: För åren 1870-1945: befolkning enligt folkräkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
1950 avser befolkning enligt folkräkning den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari 1952.
1955 avser den kyrkobokförda befolkningen den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
1960 & 1965 avser befolkning enligt folkräkning den 1 november enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
1970 avser befolkningen den 1 november 1970 i det område som staden omfattade när den blev Stockholms kommun 1 januari 1971.

Borgmästare i Stockholms stad

redigera
Se även Lista över borgmästare i Stockholm
Ämbetstid Namn Levnadstid
1890–1903 Frans Krook 1833–1904
1903–1930 Carl Lindhagen 1860–1946
1931–1949 Gunnar Fant 1879–1967
1950–1955 Gustaf Bång 1888–1961
1956–1967 Yngve Kristensson 1900–1997
1967–1970 Georg Ericsson 1921–1985

Politik

redigera
Huvudartikel: Stockholms politik

Mandatfördelning i valen 1911–1966

redigera
ValårVSSPCFRFPLPMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1911312445
312445
10039,0
95
1912312148
312148
10043,8
93
1913302050
302050
10050,8
93
1915281656
281656
10056,6
95
1917261262
261262
10052,2
94
19204511035
511035
10054,6
8515
1923744940
744940
10039,8
8614
19279434539
943539
10058,4
88
19315253535
525535
10065,1
89
193514571433
4571433
10070,4
87
193835521426
551426
10070,0
7822
19429461629
9461629
10069,5
7525
194617382322
17382322
10074,5
7327
19505433517
5433517
10081,4
7327
19548413120
8413120
10079,8
7624
19586452029
6452029
10078,7
7723
19625492323
5492323
10078,5
7327
1966103832524
10382524
10080,4
7525
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Anmärkningar

redigera
  1. ^ Tätorten Stockholm var delad mellan flera kommuner:

Källor

redigera
  1. ^ Bo Öhngren (red.), GEOKOD : en kodlista för den administrativa indelningen i Sverige 1862-1951, Uppsala universitet, 1977, ISBN 978-91-554-0552-6.[källa från Wikidata]
  2. ^ Förordning om kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14)
  3. ^ Söderström, Göran : Stockholm utanför tullarna - 97 stadsdelar i ytterstaden, s. 330, Stockholmia Förlag 2003, ISBN 9170311323
  4. ^ [a b c] (  PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, I, Folkmängd inom kommuner och församlingar efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961. sid. 1 & 185. Arkiverad från originalet den 14 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131014172059/http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_01.pdf. Läst 3 december 2017 
  5. ^ ”Heraldiskt register / vapen”. https://riksarkivet.se/heraldik-register-vapen?HeraldikID=245. Läst 24 januari 2022. 
  6. ^ Clara Nevéus och Bror Jacques de Wærn: Ny svensk vapenbok, Streiffert, Stockholm 1992, s. 132
  7. ^ (  PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952. sid. 1-2. Arkiverad från originalet den 1 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6T09ZkyrB?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 3 december 2017  Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  8. ^ (  PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, II, Folkmängd inom tätorter efter kön, ålder och civilstånd.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961. sid. 1. Arkiverad från originalet den 29 juni 2015. https://www.webcitation.org/6ZeEB9Ija?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_02.pdf. Läst 3 december 2017  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  9. ^ ”Historisk statistik efter serie”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 30 december 2017. https://web.archive.org/web/20171230122632/http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/historisk-statistik/digitaliserat---statistik-efter-serie/. Läst 24 december 2017.