Inlandet är höglänt kuperat och klädd med barrskog. Där når enstaka toppar över 400 meter över havet. Därefter sänker sig terrängen mot kustbygden som delvis är uppodlad med mindre höjdområden och fritt liggande berg. Under lång tid har timmer varit basen för det lokala näringslivet. I början av 2020-talet hade skogsindustrin, representerade av SCA-koncernen, fortfarande en dominerande ställning.
Sedan kommunen bildades 1971 har invånarantalet varit stabilt. Efter valen på 2010-talet har Socialdemokraterna styrt, ensamma eller tillsammans med Vänsterpartiet. Mandatperioden 2022–2026 styr partiet tillsammans med Moderaterna.
Inlandet är höglänt kuperat och klädd med barrskog. Där når enstaka toppar över 400 meter över havet. Därefter sänker sig terrängen mot kustbygden som delvis är uppodlad med mindre höjdområden och fritt liggande berg. Berggrunden består av gnejser och täcks generellt av morän. Vid kusten är den starkt svallad av vågorna, på höjder lägre än cirka 270 meter över havet är bergstopparna frispolade och omgärdas av svallgrus. Mjällån, som mynnar i Indalsälvens stora deltaområde, och Ljustorpsån är de viktigaste vattendragen, dessa rinner fram i djupt nedskurna sprickdalar. Dalgångarnas botten tacksam finkorniga sediment vilka utgör öppen odlingsmark.[7]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[8]
År 2020 bodde 83,9 procent av kommunens invånare i någon av kommunens tätorter, vilket var lägre än motsvarande siffra för riket där genomsnittet var 87,6 procent.[13] Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning 2020 fanns det fem tätorter i Timrå kommun:[14]
Mandatperioden 2014–2018 bildade Socialdemokraterna en styrande majoritetskoalition med Vänsterpartiet. Efter valet 2018 fortsatte samma koalition styra.[15] I september 2020 meddelade Socialnämndens tidigare ordförande, tillika veteran inom Socialdemokraterna, Per-Arne Frisk att han lämnade partiet. Orsaken var att han inte ville "stå bakom en politik som trampar på dem som ligger ner". Som politisk vilde fick han en vågmästarroll i kommunfullmäktige, och den styrande koalitionen förlorade majoriteten.[16]
Mandatperioden 2022–2026 styrs kommunen av en blocköverskridande majoritetskoalition bestående av Socialdemokraterna och Moderaterna.[17]
Under lång tid har timmer varit basen för det lokala näringslivet. I början av 2020-talet hade skogsindustrin, representerade av SCA koncernen genom Östrands massafabrik, fortfarande en dominerande ställning. Över tid har dock näringslivet breddats. I centralorten finns exempelvis Permobil AB (elrullstolar). En av kommunens största arbetsplatser var Midlanda flygplats.[7] En av Sveriges största laxodlingar finns i Bergeforsen.[22]
I maj 2023 offentliggjordes att en underleverantör till Northvolt, det kinesiska energiteknikbolaget Shanghai Putailai (PTL), förlägger en fabrik i kommunen. De beräknas sysselsätta &&&&&&&&&&&01900.&&&&&01 900 personer fullt uppbyggd och ge ytterligare &&&&&&&&&&&04000.&&&&&04 000 arbetstillfällen omkring.[23]
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 1 981, eller 10,99 % av befolkningen (hela befolkningen: 18 025 den 31 december 2014).[26]
Den 31 december 2015 utgjorde folkmängden i Timrå kommun 17 987 personer. Av dessa var 1 649 personer (9,2 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[27]
Blasonering: I fält av guld två röda tallar uppväxande från en av vågskuror bildad, sänkt blå bjälke.
De två tallarna som avbildades växte ovanligt nära varandra på Konrad Byströms tomt i ett samhälle nära Bergeforsen som heter Sandarna. Timrå köping antog på 1950-talet ett vapen, som aldrig blev fastställt i högsta instans. Det blev däremot Hässjös vapen år 1960. Efter kommunbildningen 1971 modifierades köpingens vapen och registrerades 1986 hos PRV.