Tobolsk
Tobolsk (ryska: Тобо́льск; tatariska: Tubıl) är en stad i Tiumen oblast i västra Sibirien i Ryssland, belägen där floden Tobol mynnar ut i Irtysj. Folkmängden uppgår till cirka 100 000 invånare. Tobolsk har Sibiriens enda stående kreml, som är en fästning med en stad inom sig, där bland annat Sankta Sofia-katedralen står.
Historia
redigeraTobolsk grundlades av Jermak Timofejevitj kossacker 1585–1586[1] under den första ryska framryckningen i Sibirien, nära ruinerna av Sibirkhanatets huvudstad Qashliq. Tobolsk tjänade under en period som vicekungssäte och administrativ huvudstad i Sibirien och blomstrade genom handel med Kina och Buchara. Åren 1796-1919 var staden huvudort i guvernementet Tobolsk. I Tobolsk grundades Sibiriens första skola, teater och tidning.
Efter ryska revolutionen 1917 flyttades tsar Nikolaj II och resten av tsarfamiljen i augusti 1917 till Tobolsk och inkvarterades i guvernörsvillan. När Vita armén närmade sig Tobolsk i april 1918 flyttades tsarfamiljen till Jekaterinburg, där familjen dödades på order av Lenin i juli 1918, vilket innebar slutet för Romanovdynastin.
Svensk anknytning
redigeraI Tobolsk satt efter nederlaget vid Poltava 1200 svenskar i krigsfångenskap i drygt tio år. Under denna fångenskap föddes i staden bland annat den svenske generalmajoren greve Hans Gustaf Gyllengranat 1721.
Minnet av svenskarna uppmärksammas i ett museum.
Administrativt område
redigeraTobolsk administrerar även områden utanför själva centralorten.
| Stad/Ort | Invånarantal 9 oktober 2002[2] | Invånarantal 14 oktober 2010[3] | Invånarantal 1 januari 2015[4] |
|---|---|---|---|
| Tobolsk | 92 880 | 99 694 | 98 162 |
| Irtysjskij | 4 462 | Ingen uppgift | Ingen uppgift |
| Mendelejevo | 4 297 | Ingen uppgift | Ingen uppgift |
| Sumkino | 4 213 | 3 889 | 3 619 |
| Landsbygd | 1 642 | Ingen uppgift | Ingen uppgift |
| TOTALT | 107 494 | 103 583 | 101 781 |
Irtysjskij, Mendelejevo samt en del landsbygd är sedan 2004 sammanslagna med centrala Tobolsk.[5] Sumkino räknas sedan 2009 som en landsbygdsenhet.
Källor
redigera- ^ ”335-336 (Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling)”. runeberg.org. 14 november 1917. sid. 335. https://runeberg.org/nfce/0184.html. Läst 4 februari 2020.
- ^ Vserossijskaja perepis naselenija 2002 goda (excelfil) Arkiverad 31 januari 2022 hämtat från the Wayback Machine. Invånarantal i Rysslands administrativa enheter vid folkräkningen den 9 oktober 2002. Läst 4 september 2010.
- ^ ЧИСЛЕННОСТЬ НАСЕЛЕНИЯ РОССИИ, ФЕДЕРАЛЬНЫХ ОКРУГОВ, СУБЪЕКТОВ РОССИЙСКОЙ ФЕДЕРАЦИИ, РАЙОНОВ, ГОРОДСКИХ НАСЕЛЕННЫХ ПУНКТОВ, СЕЛЬСКИХ НАСЕЛЕННЫХ ПУНКТОВ – РАЙОННЫХ ЦЕНТРОВ И СЕЛЬСКИХ НАСЕЛЕННЫХ ПУНКТОВ С НАСЕЛЕНИЕМ 3 ТЫСЯЧИ ЧЕЛОВЕК И БОЛЕЕ (excelfil) Arkiverad 2 juli 2013 hämtat från the Wayback Machine. Invånarantal i Rysslands administrativa enheter samt alla samhällen med över 3 000 invånare vid folkräkningen den 14 oktober 2010. Läst 26 december 2012.
- ^ ЧИСЛЕННОСТЬ ПОСТОЯННОГО НАСЕЛЕНИЯ РОССИЙСКОЙ ФЕДЕРАЦИИ ПО МУНИЦИПАЛЬНЫМ ОБРАЗОВАНИЯМ на 1 января 2015 года (komprimerad fil, .rar) Arkiverad 5 november 2021 hämtat från the Wayback Machine. Invånarantal i Rysslands administrativa enheter 1 januari 2015. Läst 6 september 2015.
- ^ Tim Bespyatov; Russia, Cities & Towns Läst 26 december 2012.